Transkript

1 FÖRSAMLINGSVÄXT Anteckningar från PKV-kurs för Göteborgs stift, Helsjöns folkhögskola 6-9 juni INNEHÅLL 1. Min väg in i församlingen Församlingsutveckling i stiftets perspektiv Längta efter liv om församlingsväxt i Svenska kyrkan Tänk Frivilligt... 6 Viktiga val för arbete med ideella: Om trosbekännelse, kyrka och församling Handlingsplan för församlingsväxt MIN VÄG IN I FÖRSAMLINGEN Vilka faktorer och händelser har gjort att jag hittat in i församlingen/svenska kyrkan? Vilka faktorer fungerar rekryterande respektive avrekryterande? 2. FÖRSAMLINGSUTVECKLING I STIFTETS PERSPEKTIV stiftsdirektor Ingvar Humlén De allra flesta som är aktiva i kyrkan är det för att de en gång fick en relation till någon som öppnade en väg och gav dem en plats - det blev ett vi. Om detta är sant behöver vi, för att leda andra till församlingsliv, bygga relationer till dem som är vid tröskeln till kyrkan och de utanför. En del säger att det är alldeles för mycket konflikter i kyrkan. Det är inte sant, det är alldeles för lite konflikter! Om vi släpper in dem som är annorlunda och är beredda att samtala och att samarbeta (med Petrusarna och Maria Magdalenorna ) fastän vi inte är överens, då kommer vi att få mycket mer konflikter. Konflikter är inte farligt, men vi behöver konflikter inom rätt områden inte konflikter om skitsaker. I församlingslivet finns det inte dina och mina grupper och sammanhang utan våra! 1

2 3. LÄNGTA EFTER LIV OM FÖRSAMLINGSVÄXT I SVENSKA KYRKAN Fredrik Modéus Modéus, Fredrik (2005). Mod att vara kyrka: om församlingsbygge och kyrkans identitet. Verbum förlag. Om arbetet i Helgeands församling i Lund där Modéus varit kyrkoherde. Modéus, Fredrik (2009). Längta efter liv. Verbum förlag. I boken Längta efter liv presenterar Modéus en undersökning av trettiofem församlingar från hela Sverige, glesbygd till city, söder till norr, olika teologiska profiler. Dessa församlingar är dynamiska sådana, som det talas väl om, inte urval utifrån fin statistik (då statistik går att manipulera). Vad är det som händer där det händer? Vilka betingelser finns där god församlingsutveckling sker? Sex ord för församlingstillväxt 1. Förändring 2. Gudstjänst 3. Ledarskap 4. Delaktighet 5. Motkultur 6. Mission Församlingstillväxt definieras utifrån den gudstjänstfirande församlingen. a. Mogna som människa b. Fördjupas som kristen c. Få näring för sitt vardagsliv Dessa tre dimensioner är både kvantitativa och kvalitativa. Om evangeliet träffat oss och berört oss vill vi berätta för fler. Församlingstillväxtens kvantitativa dimension är således väsentlig. FÖRÄNDRING Förändring börjar när människor hittar varandra. Vi tror ofta att bara vi gör x så kommer församlingsväxt och frälsning att svepa över 2

3 världen. Det kan gälla satsa på barn- och ungdomsarbete, alphagrupper, sjunger innerligare lovsånger från storbildsskärm, byter ut våra ledare. Förändringsarbete bygger på att vi hittar varandra, varandras längtan och vilja till förändring. Detta handlar alltså inte om ett koncept utan nivån under konceptet. Förändringsfrågan är därför inte vad ska vi göra? utan hur ska vi hitta varandra?. Hur skapar vi ett gott klimat dör att på allvar mötas och komma i samspråk? Min längtan måste bli vår längtan för att kunna beröra andras längtan. Folkkyrkans problem är att vi börjar för långt ifrån oss själva. Vi undrar hur de som inte är här hade velat ha det om de varit här. Vi måste istället börja med det vi har. I detta behövs ärlighet, lyssnande och kompromiss så väl inför sin egen som inför andras längtan. Rädslor för förändring är ofta positionsbevakande. Man kan behöva köra över enstaka för att många ska kunna upptäcka Jesus. Ofta kan kyrkvärdar vara de mest förändringskritiska vad gäller gudstjänsten. I förändringsarbete i församlingen ställs vi inför att balansera mellan att skapa anonymitetskultur kontra gemenskapskultur. Vi behöver vara medvetna om att behov av båda sorter ofta finns i församlingen. Hur kan vi hantera detta? I Svenska kyrkan behövs en markant förskjutning från anställda till den gudstjänstfirande församlingen. Att förändras [som kyrka] betyder inte att man dör. Det betyder att man lever. (Maria Ottensten) GUDSTJÄNSTEN Gudstjänst är grundläggande när det gäller kyrkans identitet. När vi firar gudstjänst är kyrkan till, dvs. om vi inte möts till gudstjänst är vi inte kyrka. Vi behöver tala om vad vi menar när vi talar om kyrkan och församlingen. Vi behöver pröva att mena samma sak. Om vi hittar centrum människor i gudstjänst har vi mindre fokus på gränserna. Vi behöver bestämma oss för om vi vill definiera vår identitet från centrum eller från gränser. Anställda och förtroendevalda ska fira gudstjänst på söndagen. Det händer något särskilt när de anställda och förtroendevalda firar gudstjänst där de är anställda, oavsett om de är i tjänst eller inte. Men se upp för tvånget, det blir destruktivt. Men det normala bör vara att vi firar gudstjänst tillsammans, sedan kommer 3

4 undantagen. Om en medarbetare inte vill fira gudstjänst i församlingen på söndagen så är det inte den personen det är fel på utan gudstjänsten. Detta bör leda till ett fördjupat samtal om gudstjänsten. Vad längtar vi efter? Man kan inte utveckla en gudstjänst som man själv inte är på plats i. Man behöver längta efter gudstjänsten av hjärtat, annars är det något fel på gudstjänsten. Är min gudstjänst så att jag längtar efter den? Hur är en gudstjänst som är så bra att jag inte kan låta bli att gå dit? Kan man försöka rekrytera förtroendevalda ur skaran som firar gudstjänst, istället för att tvinga de förtroendevalda att fira gudstjänst? Vi kan försöka föreslå den som pratar och har idéer. I de församlingar som Modéus undersökt är det vanligt att man firar gudstjänst på ett sätt så att man känner igen sig från söndag till söndag (igenkännandets glädje). Det är viktigt att få känna igen sig, känna sig hemma. Det finns dock inget genomgående koncept mellan de olika församlingarna för hur gudstjänsterna såg ut. Det fanns väldigt olika typer. De som hittar in i församlingar uttrycker ofta stor längtan efter att höra till och längtan efter allvar och det som är på riktigt /äkta. Det finns ofta en längtan efter att få bli berörd, mött på allvar. Detta är motvikter mot ensamhet och individualism. Ett sätt att lösa motsättningen mellan söndaglig mässa kontra icke-mässa: Vi firar söndaglig mässa här i Helgeand. Alla är välkomna. Om man istället vill tända ett ljus, komma fram och lägga handen på axeln (få en välsignelse), eller sitta kvar i bänken så är det ok. Vi är olika och vi känner olika inför detta med nattvarden. LEDARSKAP Ledarna i de trettiofem församlingarna är olika varandra. Ändå har vi ofta schablonbilder för hur en ledare ska vara, som vi idealiserar. Men vetskapen om att vi får vara olika kan inspirera oss att utveckla ett ledarskap som kommer inifrån. Vi behöver utgå ifrån de egna ledarskapskvalitéerna. Ledarskap handlar om att lära sig hantera vem man är: sina styrkor och svagheter. De som idag leder de trettiofem församlingarna har tidigare funnits i sammanhang där man försökt driva detta förändringsarbete, men där ingenting fungerat. Detta betyder att ledarens uppgift inte är att vara solist - det handlar om att hitta längtor och binda samman dem. Arbetet i dessa församlingar har ofta utvecklats från att vara solistorienterat till att bli 4

5 mer dynamiskt. Organisationen kan i praktiken dock variera. Ledaregenskaper i de trettiofem församlingarna: a. Vision b. Jobbar med sin egen mognad/äkthet c. Närhet Visionen förmedlas ofta mycket kort, men man har tilltro till en lång process. Det är viktigt att visionen levs och talas om i alla möjliga sammanhang. Man behöver sedan balansera mellan vision och kompromiss. Visionen blir inte längre densamma den dag jag släpper in andra. Backa i processen, när det behövs, för att släppa in andra. Det ska inte handla om prästens vision utan om församlingens liv. Punkt b: mognad, äkthet - handlar om genomskinlighet att vara ärlig med vad man själv står i. Varken trilla i diket professionalitet eller i det privata. Man måste vara närvarande som människa, inte bara som professionell. Det sistnämnda påverkar så att fler blir närvarande i sina professioner istället för i sina personer. Då blir det inte verkligt. Detta har att göra med närhet till de människor som ledarna är satta att leda, att dela liv. Ge tillfällen till delaktighet, t ex predikosamtal inför söndagens gudstjänst inte efter. DELAKTIGHET MOTKULTUR MISSION I de trettiofem församlingarna finns ingen uttalad missionsstrategi. Varför finns där inga uttalade strategier? Jo, om livet i gemenskap, i en gudstjänstfirande församling, berör - då vill man ta med nya dit. Man kommer för att man känner någon som är där. Mission är här alltså snarast uttryckt som relation. Det är svårt att formulera missionsstrategier i en folkkyrka därför att man då bedriver mission bland döpta. Vi är sända till dem som redan har fått allt. Konkreta strategier för mission på hemmaplan är ofta frånvarande. Orsaken till detta kan vara att man alltför hårt har skiljt mellan mission och diakoni. Vi tänker lätt att diakoni blir kärleksfull handling utan hänvisning till Givaren. Mission, tvärt om, hänvisar till Givaren utan handling. Vi skulle behöva hålla ihop båda. Det finns dock rädsla för att man då utövar diakoni med en dold agenda. Vi behöver ta bruk av den diakonala 5

6 kunskapen så att vi inte objektifierar dem vi möter i missionssammanhang. Mission och diakoni behöver finnas hand i hand, utan ängslan. Diakonin får inte bli behovsstyrd, utan riktad från centrum (Gud) till människor. Omsorgen fungerar då som gåva. 4. TÄNK FRIVILLIGT Församlingspedagog Monika Sennerstrand och kyrkoherde Lars Olsson, Björkekärrs församling Mer att läsa finns i Tänk Frivilligt: Projektrapport från Svenska kyrkan i Björkekärr (2009). Begreppet frivilliga medarbetare? Ideella medarbetare sanktionerat från Svenska kyrkan centralt. Kyrkan består av dess medlemmar, där alla har ett ansvar på dopets grund och behöver få komma i funktion utifrån sina gåvor. Gudsfolket är inte de anställdas hjälpredor eller reservarbetskraft. Alla som önskar bör få utrymme att använda sina gåvor och växa och blomstra. Andelen ideellt engagerade i Sverige är totalt 51 %. Det område som flest är engagerade i är i idrottsföreningar (20 % = 1,3 miljoner). De flesta av dessa är år gamla. I sitt ideella engagemang vill 28 % dela med sig av sin yrkesmässiga kompetens, det man redan kan. Det kan vara viktigt för Svenska kyrkan att se det och släppa in det. Människor växer på många sätt av att engagera sig. Det finns en tendens att det är de högutbildade, heltidsarbetande som har barn som engagerar sig. Det kan alltså inte vara tidsbrist som är det huvudsakliga hindret/tillgång på övertid som styr. Hur kan vi som kyrka nå åldersgruppen år? Borde vi ställa krav på denna grupp att engagera sig (t ex i samband med att deras barn går i kyrkans barntimmar, konfirmeras)? Hur når vi fler män? Församlingens anställda behöver balansera mellan att ge ideella medarbetare: 6

7 a. ansvar att använda de gåvor man har, på sitt sätt. b. trygghet och stöd, ledning och undervisning (från anställda). VIKTIGA VAL FÖR ARBETE MED IDEELLA Är vi beredda att på allvar släppa in de ideella att verka på sitt sätt (som delar i Kristi kropp)? Var ska vi rekrytera? Bland de aktiva eller bland dem som inte kommer till kyrkan? Om vi vet vart vi vill med att vara kyrka kan vi släppa in dem som ännu inte vet. Hur ska verksamheten formas? Utifrån de personer som är med eller utifrån överlagda behov? Det är lätt att spela ut anställda mot ideella. Man behöver fokusera på den gemensamma identiteten. Vilka är vi? Hur mycket struktur ska finnas? (avgränsning kontra frihet) Väx som en nordisk vår lite grand i taget, utvärdera, gör lite till. ATT REKRYTERA IDEELLA Rekrytera betyder återväxt och nytt manskap. För att rekrytera nya behöver församlingen skapa en bra miljö för människor att växa i och sätt att komma vidare. Grunden för detta är kärlek till nästan, omsorg och att vara välkomnande. Om detta finns kommer man att vilja stanna. Vi behöver öva på att se varandras gåvor och potential. Personliga förfrågningar är bra: kan du tänka dig att göra det här? Man bör då fråga konkret med specificerat innehåll och tidsrymd. VAR HITTAR VI FRIVILLIGA? Många hittar in i församlingslivet via Alpha- och Beta-grupper. Detta kan vara bra vägar in i uppdrag. Hemgrupper kan vara ett bra sätt att skapa en grupp kring de ideella där man bär varandra och växer vidare i en gemenskap. Man kan också söka rekrytera frivilliga via volontärbyrån på nätet, den egna hemsidan, församlingsbladet och givetvis med bönens hjälp. Det kan vara värdefullt om församlingen arbetar med något gåvoupptäckarmaterial, tillåta att man provar på en uppgift, att det är tillåtet att misslyckas och att allt inte måste vara perfekt eller just som anställda har brukat göra. FÅR ALLA SOM VILL BLI FRIVILLIGARBETARE? Man kan försöka hitta något som passar, prova tre gånger och sedan utvärdera. 7

8 HUR SKA FÖRSAMLINGEN VÄLKOMNA NYA MEDARBETARE? I gudstjänsten? I den aktuella gruppen? Man kan t ex ha en uppsamlingsgudstjänst med förbön för nya medarbetare samt för den som går in i nya uppgifter i församlingen. Detta kan vara ett bra sätt att synliggöra de ideella. MOTIVATIONENS FYRA M Mål att förstå poängen med sin uppgift. Medel vad man får lov att göra och vilka resurser som församlingen tillhandahåller, att veta vad som gäller. Medverkan delaktighet och inflytande, möjlighet att påverka uppgiften. Morötter belöningar, uppmuntran, åka på utbildning, vara med på frivilligfest. Man behöver känna att man får vara med och bygga Kristi kyrka på jorden, att se helheten att vi är många. En man passerade en byggarbetsplats där tre män var sysselsatta. Han stannade och frågade den förste - Vad gör du? Mannen svarade - Jag murar tegelstenar. Han stannade till vid en annan man och frågade - Vad gör du? Mannen svarade - Jag bygger en vägg. Han gick fram till den tredje mannen som nynnade för sig själv medan han arbetade, och frågade - Vad gör du? Mannen rätade på sig, log och sa - Jag bygger en katedral. Är det möjligen bättre att göra en uppgift ideellt än att få en liten lön? Det kan påverka självkänslan att veta att man gör en uppgift ideellt eller som en dåligt betald arbetare. HUR MYCKET ORGANISATION OCH STRUKTUR? Många idag föredrar korta avgränsade projekt framför otydliga förväntningar och otydliga tidsramar. I Björkekärr gör man skriftliga överenskommelser där uppgiften och tidsperioden specificeras (t ex ett år), där vilka medel och resurser man har att tillgå framgår, omfattning (timmar per vecka), handledarskap och kontaktpersoner, vad gör jag om jag inte kan komma. Detta skapar trygghet för både den enskilde och församlingen. Det går även att utvärdera hur uppgiften sköts, följa upp i utvecklingssamtal och ge möjlighet att placera om den ideelle medarbetaren om avtalet inte sköts av någon av parterna. Det kan på så vis även vara en hjälp för att hantera problem-frivilliga. I en överenskommelse bör det även framgå vem som har huvudansvar för den idelle: kyrkoherde, kyrkoråd eller mentor/handledare? Finns försäkringar? När uppdraget avslutas bör man ha ett avslutningssamtal. Avtackningen bör spegla introduktionen (i gudstjänst eller i gruppen). 8

9 UTBILDNING OCH HANDLEDNING Viktigt att ha en handledare. Beroende på uppgiften kan det också vara lämpligt att ha någon form av utvecklingssamtal och avslutningssamtal alltifrån en kort avstämning till en timmas samtal. Utbildning kan ske i tre olika steg: grundutbildning, specialistutbildning och fortbildning. Grundutbildning: en dag om året om Svenska kyrkan, att vara församling, så tänker vi om att vara församling, grunder i kristen tro. Specialistutbildning: en ledarskapsutbildning. Antingen kan församlingen ha en egen eller också kan man gå ihop flera församlingar eller anlita Sensus. Fortbildning: Årligen ha en Ledarskapsdag med mat, föredrag och samtal. UTMANINGAR Församlingssyn: hur ser man på församlingen? Vilken funktion har de anställda? Vilken funktion ska de ha? Vem kan ta vilket ansvar? Finns det uppgifter som inte kan tas av frivilliga? Hur möter vi människor? (ser människan, lyssnar in gåvor, kunskaper, vilja) Hur fortsätter vi att vara kyrka? Ps 127:1 5. OM TROSBEKÄNNELSE, KYRKA OCH FÖRSAMLING Biskop Carl-Axel Aurelius Luthers teologi i förorden till Bibelns böcker är representativa för Luther som bibelteolog. I förordet till Psaltaren beskriver Luther denna bok som en text om Kyrkan. Hur menar han då? Luthers bakgrund som augustinermunk har gjort att han lever i Psaltaren. Just denna bok var även den bibelbok som Luther ägnade sig åt under hela livet. Psaltaren talar inte om kyrkan, men Kyrkan talar i Psaltaren. Ställ dig i bruset så hör du Kyrkan tala. Du kan få möta kyrkan både i nödens rop, i klagan och i glädjen. I Psaltaren går Kyrkan i dagen. För att höra hur kristna tänker om Gud bör jag lyssna till hur man talar till Gud (dvs i bön och bekännelse). I GT presenterar sig Gud utifrån Gudsnamnet och ett stycke historia. T ex JHWH, som förde dig ut ur Egypten. Att bara kalla Honom Gud är ett tomt begrepp. I NT presenterar sig Gud utifrån det trinitariska Gudsnamnet och ett stycke historia. Gud Fadern som har uppväckt Jesus från de döda och sänt sin Ande. 9

10 Olof Hartman skrev i boken Treenigheten i dogm och mystik att den heliga Treenigheten är historia: frälsningshistoria! Den ekonomiska Treenigheten handlar om Guds relation till världen, medan den immanenta Treenigheten handlar om Gudomens inbördes gemenskap. Hartman beskriver alltså enhet som gemenskap, i kontrast till räkneordet ett. Trosbekännelsen blir då inte som pärlor uppträdda på ett band, en uppräkning av vad jag ska tro. Istället är trosbekännelsen ett stycke historia en historia som inte är fullbordad än. Den pågår. Då blir det mindre relevant att söka plocka bort något. Bekännelsen är centrerad kring påsk. Det är naturligt då den hör hemma vid dopet. I dopet bekänner man vad man är med om: att ens egen historia flätas ihop med Jesu Kristi historia. Det som sker är den nya skapelsens morgon, Adam-Kristus-typologin. VAD ÄR DÅ KYRKAN? Kyrkan har genom sin gemenskap med Kristus del i det goda pånyttfödd. Det kan liknas med lejonet Aslan i Narnia, Häxan och Lejonet: där Aslan går fram smälter det frusna. Termen kristenhet kan inte sättas i plural. Kyrka kan däremot göra det. Bekännelsen lyder En enda helig, allmännelig kyrka. Kanske borde man för att få fram enheten istället bekänna en helig, världsvid kristenhet. Istället för de heligas gemenskap delaktighet i de heliga sakramenten (som i så fall skulle innebära en stegring. Vad tillför egentligen i nuläget de heligas gemenskap till en helig, allmännelig kyrka? Där Kristus är närvarande där är Kyrkan. Folkkyrka är ett svårt begrepp. Tänker vi gr. laos eller ochlos? De förekommer lika ofta i Bibeln. Eller tänker vi kanske ethnos? Grekiskan har åtminstone tre olika ord som alla översätts folk på svenska. Det är skillnad på folk och folk! Gud sveper sin rättfärdighets kappa om frysande människor. TIO TESER OM KYRKA OCH FÖRSAMLING 1. Med församling avses den gudstjänstfirande gemenskapen (Matt 18:20). 2. Vår identitet som kyrka och församling är skänkt. 3. Församlingen är en öppen gemenskap som hålls samman, inte av sina gränser utan från sitt centrum i Jesus Kristus. 4. Det omgivande territoriet är församlingens särskilda ansvarsområde. 5. Söndagen är den första veckodagen, Kristi uppståndelses dag. Gud och Kristus vilade på lördagen. Om den söndagliga mässan infaller på den första veckodagen kan vi inte skylla på att vi redan gjort så mycket kristet under 10

11 veckan. Alla ska vara med. Det innebär ett nytt sätt att tänka att veckan börjar med söndag. Låt sabbaten vara sabbat (lö) och ha trevligheter i kyrkan på söndag, inte någon sorts halvsabbat. Detta skulle även stämma med hur världens familjer lever där man döar på lördagen och grejar på söndagen. 6. I varje församling måste det finnas olika metoder för undervisning och lärande. Var är den ordentliga undervisningen? Det är problematiskt när predikan är det enda undervisningstillfället i veckan. Låt predikan vara budbärarens rop och ta undervisningen någon annanstans. Det skulle innebära en befrielse för predikan. 7. Gudstjänsten omsluter hela veckan, genom att i Kristus genom tron leva för sin nästa. Man går inte hem från gudstjänsten, man går hem och fortsätter den. Väggarna är bara skydd mot väder och vind. När människor firar gudstjänst är vi i takt med det goda i skapelsen. 8. Församlingens liv följer den särskilda rytm som kyrkoåret utgör. Det är en rikedom att vi har ett kyrkoår, men vad gör vi i kyrkan lagom? Vi får som våra österländska kyrkobröder bryta fastan och festa. Vi har inte riktigt glädjen även om vi försöker. 9. Församlingen har sina särskilda kännetecken. Dessa kan hjälpa oss att hitta varandra och hjälpa oss att vara självkritiska. 10. Sången och musiken står i evangeliets tjänst. Guds ord ska förbli bland folket också genom sången. Ett mäktigt vapen: sjung in evangeliet och förjaga ondskan. 6. HANDLINGSPLAN FÖR FÖRSAMLINGSVÄXT s tankar 1. Vad skulle ditt fokus vara? (mål, delmål) Fokus: Möten (Gud, andra, mig själv) Relationer betonades av så väl Ingvar Humlén, Fredrik Modéus och Björkekärrs församling som den kanske viktigaste faktorn för att man ska vilja bli del av och förbli i en församling. Delmål 1: Göra kyrkkaffet till en självklar och prioriterad del av församlingslivet. Skapa sammanhang och former för gemenskap, relationer och fördjupad kärlek i många olika sammanhang - särskilt i anslutning till huvudgudstjänsten. 11

12 Delmål 2: Öka prioriteringen på att alla anställda och förtroendevalda ska fira gudstjänst. Samtala kring vad som gör att man vill komma/inte vill komma varje söndag. Delmål 3: Strategiskt arbeta för att stärka de anställdas inbördes gemenskap för att om dessa relationer är goda och kärleksfulla kommer det att prägla hur man samarbetar. Lämnar prästen en lapp med psalmnummer till musikern eller sitter man ner och planerar tillsammans? Samarbetet mellan prästen och diakonen i gudstjänsten: är det jämlikt och kärleksfullt eller är det positionsbevakande och självförhärligande? Samarbetet mellan kyrkvärdar, vaktmästare och ideella i relation till gudstjänstledaren/-ledarna? Arbetslaget kan behöva fundera kring och rannsaka sin praxis i hur man handlar och talar i relation till övriga församlingen. Små nyanser signalerar hur man verkligen tänker. Detta kan stärka församlingsgemenskapen eller fundera som en motkraft. Säger textläsaren: jag läser ur Johannesevangeliet eller vi lyssnar till Johannesevangeliet betonar jag min roll som anställd och professionell eller vår gemensamma identitet? Om de som agerar i gudstjänsten vill varandra väl och vill se varandra växa och blomma så syns det för dem som sitter i kyrkbänkarna. Kärlek och barmhärtighet är mycket smittsamt. Delmål 4: Erbjuda öppen grundläggande undervisning och samtal kring Bibel, tro och kristenliv (liknande motsvarande undervisning för konfirmander). Delmål 5: Stärka församlingens identitet som troendegemenskap genom att tillhandahålla särskild undervisning och prioritera att samtala om församlingssyn och kyrkosyn inom församlingens olika grupper och instanser både separat och gemensamt. Detta syftar till att väcka den troende gemenskapens känsla av gruppidentitet och att börja förstå sina möjligheter att forma församlingens liv. Delmål 6: Skapa former för att intresserade ur olika grupper (anställda och ideella) arbetar med en handlingsplan för församlingsutveckling. Dessa bör även få åka på kurser för att få särskild träning för sin uppgift. 2. Vilken strategi, vilka steg för att komma framåt? Betona att denna resa är något som vi måste göra tillsammans (inte något som de anställda driver över huvudet på kyrkfolket). Delaktighet i processen är central vi behöver mötas och stå tillsammans. Anställdas särskilda uppgift kan vara försöka inspirera och uppmuntra till verkligt samarbete akta sig för att ta över arbetet från det gemensamma och backa när alltför många känner att de inte har hängt med. 12

13 3. Vad skulle du göra med dig själv för at kunna leda en sådan utveckling? 13