styrelsen Solna tingsrätt Box Solna Advokatfirman Lindahl Box Stockholm

Transkript

1 FOR ÅLTÄRBERATTELSE K7'I08=H2 v.onkursgaldesié i: Panaxia Security AB, Linta Gårdsväg Bromma tyrelseledamot, ordförande, VD: iyrelseledamöter: Monica Hallin Gustafsson, Huddungegränd Upplands Väsby Göran Lundmark, Viktor Sjöströms väg Solna Stefan Rydholm, Magasinsvägen Mariefred Bouppgivare: Dag för ansökan: Koralkursdag: EdgåragssamsTianfräde: Konkursdornst ol: Konkurssökande: Konkursförvaltare: itare: styrelsen och Solna tingsrätt Box Solna egen Advokat Lars-Henrik Andersson Advokatfirman Lindahl Box Stockholm Mikael Kubu Ackordscentralen Strandvägen 35, Stockholm Huvudsakligen avseende frågor som rör Sparbanken 1826, BDB Bankernas Depå AE och Mercedes-Benz Finans Sverige AB. Tillsynsmyndighet: Aktiekapital: Aktieägare: Kronofogdemyndigheten Stockholms län Konkurstillsynsenheten Stockholm kr Panaxia AB (publ.), 100 procent

2 Sten Håkansson c/o PricewaterhouseCoopers AB Stockholm Omhändertaget bokföringsmaterial finns hos Grant Thornton, Sveavägen 20, Box 7623, Stockholm, bilaga 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDANDE KOMMENTARER 5 2. ÖVERSIKT ÖVER TILLGÅNGAR OCH SKULDER 6 3. ALLMÄN INFORMATION INLEDNING BOLAGETS VERKSAMHET SÄRSKILT OM KONTANTHANTERINGEN Inledning Upphämtning Uppräkning Återbetalning till kunden Försäljning a v pengar ur kontantlagret Underskottet i kontanthanteringssystemet Separationsrättsliga överväganden Förfoganden över kundernas medel inom Koncernen BOLAGETS HISTORISKA UTVECKLING RÄKENSKAPSÅREN RÄKENSKAPSÅREN RÄKENSKAPSÅREN FINANSIERING LEASING AV SÄKERHETSVÄSKOR OCH VÄRDETRANSPORTFORDON M.M Allmänt Leasing av värdetranspodfordon Leasing av säkerhetsväskor Slutsats ÖVRIG FINANSIERING OBESTANDSTIDPUNKTEN SAMT ORSAKERNA TILL OBESTÅNDET ALLMÄNT RESULTATUTVECKLING KASSALIKVIDITET OCH KASSABEHÅLLNING KREDITER FRÅN BANKER UNDERSKOTT I KONTANTHANTERINGSVERKSAMHETEN "FLOATEN" BETALNINGSANMÄRKNINGAR SLUTSATS BOKFÖRING ALLMÄNT BOKFÖRINGENS FULLGÖRANDE AVSTÄMNINGSPROBLEM VÄRDERINGSFRÅGOR INTERN RAPPORTERING OCH STYRELSENS ARBETE MEDELSFÖRVALTNING SAMMANFATTNING ÅTERVINNING ALLMÄNT Utvetalning om 1,5 miljoner kr till Thomas Gravius den 5 juli Utbetalning rån Avesta den 1 februari Utbetalning till Mickes Bildelar den 29 december Fastigheter i Grekland AIK Betalningar till Kontantservice 31 3

4 9. AKTIEBOLAGSRÄTTSLIGA FRÅGOR KONTROLLBALANSRÄKNING Allmänt Utveckling av eget kapital enligt Bolagets bokföring Utveckling av eget kapital vid en kritisk bedömning av i bokföringen upptagna värden Slutsats OLAGLIGA VÄRDEÖVERFÖRINGAR Vinstutdelning Lån till Moderbolaget och PanAlarm AIK Uttag ur kontanthanteringsverksamheten SKADESTÅNDSANSVAR 40 4

5 1. INLEDANDE KOMMENTARER Vid konkursutbrottet var Panaxia Security AB ("Bolaget") ett helägt dotterbolag till Panaxia AB (publ), , ("Moderbolaget"). Moderbolaget ägde även samtliga aktier i följande bolag, Panaxia Kontantservice AB, , ("Kontantservice"); PanAlarm AB, , ("PanAlarm"); och Gävleborg Kyl och Fryshus AB, ("GKF"), vilka gemensamt med Bolaget utgjorde dotterbolag ("Dotterbolagen") till Moderbolaget. Vid tidpunkten för konkursen utgjordes Panaxiakoncernen av Moderbolaget tillsammans med Dotterbolagen ("Koncernen"). Samtliga bolag i Koncernen, med undantag för GKF, försattes på egen ansökan i konkurs efter beslut av Solna tingsrätt den 5 september 2012, varvid undertecknad förordnades som förvaltare och även Mikael Kubu (som undertecknat förvaltarberättelsen i relevanta delar) förordnades till medförvaltare att handlägga frågor rörande främst Sparbanken 1826, , BDB Bankernas Depå AB, ("BDB"), och Mercedes-Benz Finans Sverige AB, GKF försattes på egen ansökan i konkurs efter beslut av Gävle tingsrätt den 6 september Handläggningen av Koncernens konkurser har innefattat en stor mängd komplexa och juridiskt komplicerade frågor. Konkursförvaltningens arbete och resultat i dess helhet avhandlas dock inte i denna förvaltarberättelse som enligt 7 kap. 15 konkurslagen i första hand avser bolagets ställning på konkursdagen och relevanta händelser dessförinnan och därför ska innehålla följande. En beskrivning av konkursboets tillstånd; En beskrivning av orsakerna till och tidpunkten för obeståndet, såvitt kunnat utrönas; En översikt över tillgångar och skulder av olika slag; Uppgift om det förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet; Uppgift om det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen är skyldig att återbära olaglig värdeöverföring; Uppgift om det finns skälig anledning att anta att någon enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen är skyldig att utge skadestånd; Uppgift om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 aktiebolagslagen att upprätta kontrollbalansräkning kan antas inträtt, om denna tidpunkt kan utrönas, och 5

6 - Uppgift om vilket bokföringssystem som gäldenären har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts. Ovanstående uppgifter redovisas i separata kapitel. Den verksamhet som har bedrivits i de olika bolagen inom Koncernen, GKF undantaget, och flera av de frågor som ska beröras i förvaltarberättelserna för de olika bolagen inom Koncernen är till viss del gemensamma. De gemensamma delarna behandlas främst i förvaltarberättelsen för Moderbolaget medan de delar som specifikt avser Dotterbolagen behandlas i förvaltarberättelserna för respektive Dotterbolag. För att få komplett bild av Koncernen bör läsaren således börja med att läsa förvaltarberättelsen för Moderbolaget. 2. ÖVERSIKT ÖVER TILLGÅNGAR OCH SKULDER Av konkursbouppteckningen jämte tillägg och ändringar framgår i huvudsak följande: SAMMANSTÄLLNING Tillgångar Med separationsrätt Leasingegendom Bankmedel Tillgångar i form av mottagna medel 0,- Utan separationsrätt Inventarier, kr Kundfordringar, kr Banktillgodohavande, kr Aktieinnehav Fastigheter ,- Prioriterade skulder ,- 5 FRL, Svenska Handelsbanken AB (publ.) Anm. Konkursbolaget har gått i borgen såsom för egen skuld för Moderbolagets åtaganden gentemot banken. Per konkursdagen uppgick Moderbolagets skuld till banken till kr. Vilket belopp som slutligen kommer att belasta konkursbolaget p.g.a. borgensåtagandet kan för dagen inte förutses. 12 FRL, Anställdas prioriterade lönefordringar, kr 6

7 Oprioriterade skulder ,- Anställdas oprioriterade lönefordringar, kr Leverantörsskulder, kr Länsstyrelsen i Stockholms län (lönegaranti), kr Skulder med anledning av leasing, hyra och avbetalningsköp, kr Skulder med anledning av mottagna medel, kr Skulder till hyresvärdar, kr Skulder till bolag i Koncernen, kr Sparbanken 1826, kr Staten genom Skatteverket, kr Brist i boet ,- I tillägg till det ovanstående antecknas att Bolagets ställföreträdare har beedigat konkursbouppteckningens riktighet, jämte tillägg och ändringar, bilaga 2 och 3, att konkursboet drev Koncernens verksamhet vidare i konkursboets regi fram till och med den 1 november 2012 med en omsättning om totalt kr och ett totalt driftnetto om kr. Bolagets omsättning uppgick till kr med ett driftsnetto om kr, och att belopp motsvarande ca 23 % av skulden till kunder hänförlig till mottagna medel har återbetalats till kunderna. Ytterligare betalning kan bli aktuellt. Resterande belopp utgör en oprioriterad fordran i konkursen. 3. ALLMÄN INFORMATION 3.1 Inledning Den 16 april 1993 registrerades Bolaget i Bolagsverkets register under dåvarande firma Calico nr 1034 Aktiebolag. Den 24 augusti samma år registrerades firman Panaxia Security AB. Verksamheten bedrevs därefter under firman Panaxia Security AB fram till och med den 4 maj 2006 då firman ändrades till Panaxia AB. Från och med den 29 april 2011 registrerades åter Panaxia Security AB som firma och verksamheten bedrevs därefter under denna firma fram till och med konkursdagen. Vilka personer som har haft styrelseuppdrag, revisorsuppdrag samt varit anställda som verkställande direktörer i Bolaget sedan januari 2008 framgår nedan. 7

8 Namn Roll j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s Tomas Gravius VD Björn Wallin tf. VD Anders Eklund Ordf Monica Hallin VD/Ordf Yvonne Lemmouh Le Anna-Lena Nyberg Le Kjell Stenberg Le Carolina Damos Le Gunnar Forss Le Göran Lundmark Le Stefan Rydholm Le Jonny Isaksson Sten Håkansson Rev Rev Enligt bolagsordningen, bilaga 4, ska Bolaget bedriva verksamhet med inriktning på bevakning jämte hantering och transport av mynt, sedlar och andra värdehandlingar, samt idka därmed förenlig verksamhet. Verksamhetsbeskrivningen överensstämmer med den verksamhet som bedrevs i Bolaget vid konkursutbrottet. 3=2 Bolagets verksamhet Bolaget har utgjort det operativa bolaget i Koncernen avseende värdetransporter och transporter av läkemedel, kreditkort och annat stöldbegärligt gods samt blod- och organtransporter. Verksamheten har bedrivits i hela landet och i Danmark via en filial. Verksamheten bedrevs från 18 transportcentraler och uppräkning av kontanter skedde vid tre uppräkningscentraler, Bromma, Kristianstad och Malmö. I Danmark hade Bolaget 6 anställda och hyrde en lokal i Velje. Bolaget hade dock varken någon uppräknings- eller transportcentral i Danmark utan transporterna utfördes huvudsakligen till och från Malmö. Den huvudsakliga verksamheten bestod av värdetransporter och kontanthantering. Bolaget sålde växelkassor och hämtade dagskassor hos kunder med värdetransportfordon. Dagskassorna kördes till en uppräkningscentral där kundmedlen räknades upp för att sedan återredovisas till kundernas konton. Såvitt avser uppräkning och återbetalning anlitade Bolaget Kontantservice i egenskap av underleverantör. I sammanhanget kan det noteras att det alltid har varit Bolaget som varit det bolag inom Koncernen som utfört värdetransporttjänster. Bolaget använde sig i sin verksamhet av väskor med ett särskilt säkerhetskoncept som togs fram i samarbete med SQS Security Qube System AB, ("SQS"). Säkerhetskonceptet, som i hög grad var leasingfinansierat, omfattade säkerhetsväskor, elektroniska nycklar för att låsa och öppna säkerhetsväskorna samt utrustning för förvaring av säkerhetsväskorna i värdetransportbilar. Se mer om detta under punkt 5.1. Bolaget hade avtal med ett stort antal kunder om hämtning och leverans av värde till och från 8

9 ca hämtningsställen. Därutöver hanterades knappt 600 av de uttagsautomater som finns i Sverige. Bolaget hade vid konkursutbrottet 413 anställda, varav 6 i Danmark. 3.3 Särskilt om kontanthanteringen Inledning Konkursförvaltningen har kunnat konstatera att underskottet i kontanthanteringssystemet var betydande på konkursdagen. De kontanta medel och kortfristiga kuranta fordringar hänförliga till kontanthanteringen som fanns i behåll i kontanthanteringssystemet per konkursdagen motsvarade inte på långt när summan av de medel som lämnats in till Koncernen av kunder och därmed fanns att fordra mot Koncernens kontanthantering. Underskottet uppgick till ca 476 miljoner kr. I syfte att belysa hur underskottet har kunnat uppstå beskrivs kontanthanteringssystemet nedan. Hanteringen beskrivs även i bilaga 5 och Upphämtning Kunderna har ingått avtal avseende kontanthantering med Bolaget. Uppdraget innebar att Bolaget hämtade kontanter hos kunder med värdetransportbil som kördes till en uppräkningscentral. Kontanterna var i detta läge packade i påsar eller kassetter märkta med kundens namn, kundnummer och behållning. Enligt huvuddelen av Bolagets avtal med kontanthanteringskunder skulle återbetalning till kund ske en till två bankdagar efter hämtning hos kund Uppräkning Uppräkningsprocessen i Bromma och Kristianstad har haft stora likheter och kan beskrivas enligt följande. Bolaget transporterade kontanter till uppräkningscentralen där de lastades av och checkades in i datorsystemet PanOrder. Därefter öppnades påsarna och kontanterna räknades upp med hjälp av en uppräkningsmaskin. Vid uppräkningscentralen tog Kontantservice över hanteringen från Bolaget. Den fysiska uppräkningen stämdes sedan av mot det belopp som scannats in och registrerats i datasystemet. Detta skedde med datasystemet CMS. Maskinen för den fysiska uppräkningen skapade en elektronisk fil, med hjälp av CMS-systemet, innefattande information om vilken kunds pengar som räknats upp, vid vilken tid uppräkning skett, hur stor summa som räknas upp etc. Filen låg till grund för det belopp som sedermera skulle betalas ut till kunden. Efter att kontanterna räknats upp fördes de till ett kontantlager för förvaring där de medel som hämtats från en kund i fysisk mening sammanblandades med medel som hämtats från andra kunder. 9

10 Koncernen hade även en uppräkningscentral i Malmö. Uppräkningsmaskinen i Malmö skickade inte någon fil i CMS-systemet utan ett pappersunderlag skrevs ut från uppräkningsmaskinen. Kontanterna fördelades i ett antal påsar utifrån vilken bank som skulle motta medlen för kundens räkning. De nya påsarna kördes därefter ut till respektive bank. De medel som mottagits fördes således inte in på Koncernens bankkonton i denna del, varför denna uppräkningsprocess varit mindre komplicerad sett ur ett separationsrättsligt perspektiv. Processen har inte heller bidragit till underskottet i kontanthanteringen utan medlen har hanterats separat i ett slutet system Återbetalning till kunden Kontantservice genomförde försäljningar av de kontanter som fanns i kontantlagret. Vederlaget för försäljningarna flöt huvudsakligen in på olika bankkonton i en så kallad koncernkontostruktur som Kontantservice hade i Sparbanken 1826 ("Koncernkontot"). Betalfilen som skapats enligt ovan skickades manuellt till Koncernkontot för återbetalning till kunden. Så länge det fanns full täckning på Koncernkontot för det belopp som enligt betalfilen skulle återbetalas genomfördes återbetalningen till kunden i tid. Om det inte fanns full täckning vid tidpunkten då återbetalning skulle ske, ackumulerades ett underskott vilket medförde att återbetalningen släpade efter i förhållande till den återbetalningstid som avtalats Försäljning av pengar ur kontantlagret Försäljning av växelkassor Kundernas beställningar av kontanter har registrerats i datorsystemet WinOrder. WinOrder skapade sedan betalfiler som användes för att dra pengar från respektive kunds konto i samband med att kontanter levererades ut till kunden. Växel togs ur kontantlagret och packades i påsar för leverans till de kunder som beställt växel. Kunderna betalade för växeln på ett av följande sätt: a) Kundens autogiro belastades samtidigt som växelkassan överlämnades till kunden. Kundens betalning flöt in på ett bankkonto i Handelsbanken tillhörande Bolaget, internt kallat "28-kontot". Därefter förde Bolaget som huvudregel över det influtna beloppet till Koncernkontot för att möjliggöra återbetalning till de kunder som lämnat kontanter till Bolaget enligt punkt ovan. Av utredningen har det emellertid framkommit att Bolaget inte genomgående förde över de medel som flöt in för försäljning av växelkassor. De medel som Bolaget inte redovisade till Koncernkontot användes istället för att betala skulder m.m. i den löpande verksamheten. Det synes således vara i detta led som kundernas medel har läckt ut ur kontanthanteringsverksamheten. Se mer om detta nedan under punkt b) Kunden betalade i förskott direkt till Koncernkontot och beloppet redovisades ut till de 10

11 kunder som lämnat medel till Bolaget. c) Kontanter byttes mot kontanter, dvs. vid hämtning av kontanter lämnade Bolaget över en annan påse innehållande växel. De hämtade medlen transporterades tillbaka till kontantlagret. Försäljning av kontanter till Kontanten AB:s uttagsautomater Kontantservice agerade även kommissionär i förhållande till DNB Bank ASA, Norge, filial Sverige och köpte i DNB Bank ASA:s namn kontanter från BDB för påfyllning av Kontanten AB:s, , automater. I vissa fall användes dock även kontanter från kontantlagret i detta hänseende. Kontanterna packades i kassetter märkta "DNB" eller "Kontanten" och dessa transporterades ut till och sattes in i Kontanten AB:s uttagsautomater. Samtidigt hämtades och transporterats tomma eller nästan tomma kassetter till uppräkningscentralen. Eventuella överskott av kontanter såldes till BDB. DNB Bank ASA hade ett klientmedelskonto hos Kontantservice från vilket betalningar skedde till BDB för DNB Bank ASA:s räkning. I de fall medel togs ur kontantlagret skedde betalning från DNB Bank ASA:s klientmedelskonto till Koncernkontot. Försäljning av kontanter till andra bankomater och till bankkassor Kontantservice tog pengar från kontantlagret. Pengarna packades i kassetter och påsar till bankomater och kassor. Dessa levererades sedan till bankomater respektive kunder. Betalning skedde till Koncernkontot genom att belopp motsvarande kundens beställning drogs från kundens konto i samband med leverans. Försäljning av kontanter till BDB Det dagliga överskottet av kontanter såldes till BDB. Försäljningen från kontantlagret i Bromma skedde genom att kontanterna flyttades till en avskild del av valvet från vilken Kontantservice avskurits rådigheten. Storleken på överflyttat belopp rapporterades elektroniskt och motsvarande belopp fördes över från BDB till Koncernkontot. I Kristianstad kördes istället kontanterna till en BDB-depå i annans uppräkningscentral. BDB erlade dock betalning på motsvarande sätt som ovan. Försäljning av utländska kontanter Utländsk valuta omräknades till svenska kronor och transporterades till X-Change in Sweden AB, , ett helägt dotterbolag till i Forex Bank Aktiebolag, , som vid mottagandet överförde motsvarande belopp till Koncernkontot. Hantering av blåfärgade sedlar Sedlar som blåfärgats under transport, av- eller pålastning räknades upp manuellt och transporterades till Riksbanken som kontrollräknade och överförde motsvarande summa till 11

12 Koncernkontot Underskottet i kontanthanteringssystemet Kontanthanteringssystemet hade varit ett slutet system om vederlaget för försäljningarna av innehållet i kontantlagret uteslutande och utan fördröjning hade flutit in på Koncernkontot för att återbetalas till kunderna. Vid en sådan hantering hade det inte kunnat uppstå något underskott då de medel som cirkulerat inte hade exponerats, eller satts i fara. Inom ramen för konkursutredingen har dock framkommit att vederlaget för försäljningar ur kontantlagret inte uteslutande förts över till Koncern kontot. Som nämndes ovan har försäljning av växelkassor till kunder flutit in till Bolagets konto i Handelsbanken, 28-kontot, för att därefter föras över till Koncernkontot. Bolaget har dock inte fört över samtliga kundmedel som flutit in på 28-kontot till Koncernkontot utan behållit en del av medlen för att finansiera sin egen, och övriga bolag i Koncernens, verksamhet. Genom detta förfarande har Bolaget byggt upp en skuld till Kontantservice avseende de oredovisade kundinbetalningama. Det är alltså i denna del av kontanthanteringssystemet som kundmedel har "läckt ut". Vid sidan av detta har det även förkommit vissa rent otillbörliga uttag från kontantlagret som bidragit till underskottet. Hanteringen har möjliggjorts då Bolaget, under samma period som underskottet i kontanthanteringssystemet ökat, har förlängt återbetalningstiden till kunderna från två dagar till upp mot tio dagar, och därigenom kunnat rulla underskottet i kontanthanteringsverksamheten framför sig. I något enstaka fall har kunden accepterat den längre återbetalningstiden. I förhållande till den absoluta majoriteten av kunder har dock återbetalningstiden förlängts utan att kunden har accepterat förlängningen. På konkursdagen uppgick underskottet i kontanthanteringssystemet till ca 476 miljoner kr Separationsrättsliga överväganden Vid konkursutbrottet fanns en stor mängd kontanter i kontanthanteringssystemet, tillsammans med olika typer av fordringar. Mot bakgrund av att kontanthanteringssystemet framstod som ett eget slutet system, skiljt från Koncernens övriga verksamhet, uppkom frågan om de kunder som lämnat ifrån sig kontanter hade separationsrätt till kvarvarande medel i kontanthanteringsverksamheten. På grund av de komplexa juridiska frågor som denna utredning aktualiserade anlitades Mikael Möller, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, för att utreda om kvarvarande kontanter och fordringar i kontanthanteringssystemet utgjorde separationsrättsegendom. Frågan om separationsrätt föreligger är avgörande för om de kvarvarande kontanterna tillhörde de kunder som hade lämnat ifrån sig kontanter till Koncernen, eller om medlen hanterats på ett sådant sätt att kunderna endast har en oprioriterad fordran i konkursen.

13 Mikael Möller har efter en omfattande utredning kommit fram till att kunderna har separationsrätt till kvarvarande kontanter och fordringar i kontanthanteringssystemet. Se vidare angående detta i bifogat rättsutlåtande av Mikael Möller, bilaga 7. Konkursförvaltningen delar Mikael Möllers uppfattning i denna fråga Förfoganden över kundernas medel inom Koncernen Mot bakgrund av att konkursförvaltningen anser att de medel kunderna har lämnat till Koncernen utgjort separationsrättsegendom har Bolaget inte haft rätt att förfoga över medlen genom att föra in dessa i den löpande verksamheten. Detta torde i vart fall gälla efter det att Bolaget kom på obestånd. 4. BOLAGETS HISTORISKA UTVECKLING 4.1 Räkenskapsåren Bolaget registrerades och började bedriva värdetransporttjänster år 1993 under nuvarande firman Panaxia Security AB. Under hösten 2001 tog Pengar i Sverige AB över Bolagets värdetransportverksamhet, vilket medförde att Bolagets omsättning under 2002 minskade med 74,6 procent, till ca 5,7 miljoner kr. Pengar i Sverige AB ägdes vid denna tidpunkt av Sveriges Riksbank. I juni 2004 upphörde Pengar i Sverige AB med sin värdetransportverksamhet. Bolaget återupptog då värdetransportverksam heten och Bolagets omsättning ökade kraftigt. Under åren , strax innan Bolaget blev en del av Koncernen, expanderade Bolaget kraftigt och gick från en omsättning om ca 11,4 miljoner kr till ca 120,3 miljoner kr. Antalet anställda under samma period ökade från 11 till 120 stycken. Under samma år som värdetransportsverksamheten återupptogs utsågs Thomas Gravius till verkställande direktör och Carolina Damos till extern firmatecknare för Bolaget. Som ett led i Bolagets expansionsfas investerade Bolaget under 2005 i en uppräkningscentral vid Bolagets huvudkontor i Bromma. Vidare inledde Bolaget ett samarbete med Kontantservice, som vid denna tid hette Bankservice Syd AB, avseende kontanthantering i södra Sverige, där Kontantservice hanterade dagskasseuppräkning åt Bolagets kunder. Kontantservice ägdes vid denna tidpunkt av Sparbankerna. Bolaget ägdes av Laccord Ltd med säte i Nicosia på Cypern. Laccord Ltd ägdes i sin tur, och ägdes alltjämt per konkursdagen, av Thomas Gravius och Carolina Damos. 4.2 Räkenskapsåren Under våren 2006 blev Bolaget en del av Koncernen då Moderbolaget förvärvade samtliga aktier i Bolaget av Laccord Ltd genom ett så kallat omvänt förvärv, där säljaren Laccord Ltd 13

14 fick betalt med aktier i Moderbolaget genom en riktad apportemission. Värdet av de nyemitterade aktierna i Moderbolaget, dvs. köpeskillingen, uppgick till kr. Genom förvärvet blev Laccord Ltd majoritetsägare i Moderbolaget som efter förvärvet noterades på Nordic Growth Markets marknadsplats NGM Equity. Thomas Gravius utsågs samtidigt till verkställande direktör och Carolina Damos utsågs till styrelseledamot i Moderbolaget. I januari 2007 tecknade Bolaget ett avtal med G4S Cash Solutions (Sverige) AB, , ("G4S"), (numera Nokas Värdehantering AB), genom vilket Bolaget skulle utföra värdetransporttjänster åt Swedbank AB (publ.) i Norrland, på Gotland och i Dalarna i egenskap av underleverantör. Bolaget tecknade även avtal med Kontantservice genom vilket Bolaget tog över Kontantservices uppräkningstjänster vid uppräkningscentralerna i Bromma och Piteå. Den 22 augusti 2007 ingick Bolaget ett avtal med PanAlarm, genom vilket Bolaget överlät verksamheten avseende uthyrning av säkerhetsväskor till PanAlarm. Väskverksamheten värderades enligt avtalet till kr och köpeskillingen utgjordes av st. nyemitterade aktier i PanAlarm. Förvärvet skedde i samband med att Moderbolaget avknoppade PanAlarm i syfte att notera aktierna i PanAlarm på Nordic Growth Markets marknadsplats NGM Equity. I augusti 2008 ingick Bolaget ett avtal med Kontanten AB, där Bolaget åtog sig att sköta påfyllning, tömning och service av Kontanten AB:s samtliga uttagsautomater, vilket vid utgången av räkenskapsåret 2008 var 284 st. Per konkursdagen uppgick antalet automater till ca 600 st. Uppdraget finansierades senare genom en kredit från DNB Bank ASA. Den 18 augusti 2008, när Moderbolaget förvärvade samtliga aktier i Kontantservice, omorganiserades verksamheten inom Koncernen. Omorganisationen innebar att Kontantservice tog över uppräkningen av medel i kontanthanteringsverksamheten och kom därmed att agera som underleverantör till Bolaget, som i sin tur tog över samtliga kundavtal från Kontantservice. 4.3 Räkenskapsåren På våren 2009 avslutades den avtalsrelation mellan Bolaget och G4S som inleddes i januari 2007 enligt ovan. I samband härmed överlät Bolaget del av en fordran mot G4S till Moderbolaget. Den överlåtna delen uppgick till ca 47,9 miljoner kr. Moderbolaget överlät i sin tur fordran till Laccord Ltd, som vid denna tidpunkt var huvudägare i Moderbolaget. Bolaget erhöll emellertid inte någon betalning från Moderbolaget utan saldot bokfördes som en fordran mot Moderbolaget. Moderbolaget hade i sin tur en skuld till Laccord Ltd med anledning av ett lån som Moderbolaget upptagit i samband med förvärvet av aktier i PanAlarm hösten

15 Bolagets kvarstående fordran mot G4S uppgick till ca 35 miljoner kr och är alltjämt oreglerad. Bolaget, Moderbolaget och Kontantservice träffade under sommaren 2009 ett kontantförsörjningskreditavtal med DNB Bank ASA om 300 miljoner kr syftande till att förse Kontanten AB:s bankomater med kontanter. Åren 2010 och 2011 präglades av tilltagande ekonomiska bekymmer för Bolaget och övriga bolag i Koncernen. Avsevärda problem förelåg vad avser stora oreglerade kundfordringar, något som även revisorerna anmärkte på, se mer om detta under punkt 7.4 nedan. Fordran mot G4S var oförändrad vid utgången av räkenskapsåret 2010 och under 2011 inledde Bolaget en rättslig process för att driva in denna fordran. Vid utgången av 2011 var fordran dock alltjämt oreglerad. Under 2010 tecknade Bolaget ett samarbetsavtal med AIK Fotboll AB ("AIK") avseende säsongerna enligt vilket Bolaget betalade 3,6 miljoner kr i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s dräkter, på AIK:s hemsida samt att Bolaget fick ett visst antal meter arenareklam. Noteras kan i detta sammanhang att Thomas Gravius var styrelseledamot i AIK under perioden 28 december 2010 till 24 april Under perioden återfanns även styrelseledamoten och ägaren till Smiths Bil & Fastighets AB, , Ronnie Smith i AIK:s styrelse. På sätt som framgår nedan under punkt har Smiths Bil & Fastighets AB agerat leverantör till Bolaget inom ramen för Bolagets leasingfinansierade verksamhet. Under sommaren 2011 träffade Bolaget tillsammans med Moderbolaget och Kontantservice ett tilläggsavtal med DNB Bank ASA där den befintliga krediten ökades till 400 miljoner kr, och senare under hösten 2011 genom ytterligare ett tilläggsavtal till 500 miljoner kr. I februari 2012 upprättades ett utkast till nytt avtal mellan Bolaget och AIK. Konkursförvaltningen har inte tagit del av någon undertecknad version av avtalet, som även denna gång avsåg sponsring. Av utkastet framgår att Bolaget skulle utge drygt 3 miljoner kr att användas till sponsring av fotbollscuper, tränings- och representationskläder samt akademitränare, i utbyte mot att Bolagets logotyp visades på AIK:s hemsida och att Bolaget fick tillgång till representationsplatser på AIK:s matcher. I samband härmed tecknades även anställningsavtal med tre personer som enligt uppgift i anställningsavtalen skulle vara anställda av Bolaget. De tre personerna synes inte ha utfört något arbete för Bolagets räkning utan synes under avtalstiden ha utfört arbete för AIK:s räkning. Anställningsavtalen kan därför ha upprättats för skens skull. I april 2012 häktades Thomas Gravius, som alltjämt var registrerad verkställande direktör för Bolaget och Kontantservice, och Carolina Damos, som var styrelseledamot och anställd inom Koncernen, för misstankar avseende bokföringsbrott i Laccord Ltd och Gravius & Damos Partners AB. Med anledning av misstankarna mot Thomas Gravius och Carolina Damos fick

16 PricewaterhouseCoopers AB ("PwC") i uppdrag att genomföra en oberoende genomgång av Koncernens räkenskaper. PwC:s utredning utmynnade i en rapport av vilken konkursförvaltningen har tagit del av ett utkast daterat den 19 juni 2012 ("PwC-rapporten"). Samtidigt byttes delar av styrelsen ut. Den nya styrelsen identifierade flera tillgångsposter i Bolagets bokföring som bedömdes vara övervärderade, vilket föranledde omfattande nedskrivningar. Till följd av det identifierade nedskrivningsbehovet upprättades en kontrollbalansräkning, bilaga 8, som utvisade att Bolagets egna kapital var förbrukat och att Bolaget var i akut behov av tillskott av likvida medel då bristen i kontanthanteringssystemet var omfattande och Bolaget sedan en längre tid släpade med återbetalningar till kunder. Koncernens styrelser lyckades emellertid inte lösa den finansiellt ansträngda situationen. I avsaknad av en erforderlig finansieringslösning beslutade styrelsen därför att försätta Bolaget i konkurs. Konkursansökan gavs in till Solna tingsrätt den 5 september 2012 och Bolaget försattes i konkurs samma dag. 5. FINANSIERING 5.1 Leasing av säkerhetsväskor och värdetransportfordon m.m Allmänt Koncernen har i stort sett finansierat samtliga operativa tillgångar genom leasing. Leasingegendomen omfattade bl.a. värdetransportfordon med specialinbyggda tillbehör, säkerhetsväskor med tillbehör, bankomatkassetter, säkerhetsvalv och personalslussar, IToch telefoniutrustning, larm- och passersystem, möbler och ett personalgym. De största leasingkostnaderna var hänförliga till värdetransportfordon med specialinbyggda tillbehör. Inom Koncernen var det huvudsakligen Bolaget som ingick leasingavtal med avseende på leasing av säkerhetsväskor och värdetransportfordon, vilket omfattade en betydande del av Koncernens leasingkostnader. I sammanhanget kan det noteras att det tidigare koncernbolaget Berco Intressenter AB, , har levererat värdeskåp enligt ett flertal leasingavtal avseende värdetransportfordon. Under konkursutredningen har det framkommit att Koncernens leasingegendom varit överfinansierad. Ett tjugotal leasegivare har haft omfattande anspråk som svarat mot begränsad egendom. Detta har bland annat föranlett ett stort antal konkurrerande anspråk. Av PwC-rapporten framgår att Koncernen inte har haft en fullgod organisation för leasingen av säkerhetsväskor och värdetransportfordon med tillhörande utrustning såsom rack, övervakningslarm, GPS och alkolås. Av PwC-rapporten framgår vidare att det inte varit möjligt att på ett tillfredställande sätt säkerställa vilka säkerhetsväskor som ägdes av bolag inom Koncernen och vilka säkerhetsväskor som varit leasade. Det ansågs heller inte vara möjligt 16

17 att säkerställa vilka säkerhetsväskor som använts i verksamheten. Efter konkursutbrottet har det framkommit att Koncernens bolag fram till konkursdagen har betalat leasingavgifter som motsvarat en större mängd egendom än den egendom som faktiskt använts. Detta gäller framförallt Bolaget som har varit den huvudsaklige leasingtagaren vad gäller säkerhetsväskor och värdetransportfordon. Vidare har det framkommit att flera leasingbolag parallellt har finansierat samma egendom, s.k. dubbel och i vissa fall trippelfinansiering. Detta gäller framförallt säkerhetsväskor Leasing av värdetransportfordon Vid leasing av värdetransportfordon har upplägget i många fall varit att ett leasingbolag finansierat fordonet och ett annat leasingbolag har finansierat de specialinbyggda tillbehören, vilket har föranlett kolliderande anspråk mellan de olika leasingbolagen. Vidare har det framkommit att leasingbolagen har investerat stora summor i, och installationen av, dessa tillbehör, som per konkursdagen inte motsvarat de tillbehör som återfunnits i värdetransportfordonen. Lintagårdsverkstan AB, , och Smiths Bil & Fastighets AB har förekommit som leverantörer vid leasinguppdragen avseende värdetransportsfordon. De två bolagen har utfört ombyggnationstjänster på de värdetransportfordon som leasingbolagen leasat ut till Koncernen Leasing av säkerhetsväskor Konkursförvaltningen har återfunnit ca st. säkerhetsväskor. Leasingbolag som leasat ut säkerhetsväskor till bolag inom Koncernen har framställt anspråk avseende totalt säkerhetsväskor. Av dessa har endast 745 st. (drygt 18 procent) identifierats som leasingegendom och kunnat återlämnas till tredje man med separationsrätt. Ett fåtal av de säkerhetsväskor som inte återfunnits har sprängts på grund av att de har utsatts för stötar eller likande. Av de 745 säkerhetsväskorna som har identifierats som leasingegendom har i vart fall 187 st. varit föremål för dubbel- eller trippelfinansiering Slutsats Dubbel- och trippelfinansieringen synes ha utgjort ett sätt att få tillgång till likvida medel när utrymmet för andra krediter varit begränsat. Vidare har leasingegendom redovisats som anläggningstillgångar i koncernbalansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter hänförliga till leasingegendomen har redovisats som en skuld. Mot bakgrund av den dubbel- och trippelfinansiering som förkommit har de upptagna beloppen avseende anläggningstillgångar i koncernbalansräkningen varit missvisande eftersom denna post inte svarat mot värdet på faktiska leasingobjekt. 17

18 5.2 Övrig finansiering Bolaget har förfogat över en checkräkningskredit om 35 miljoner kr hos Svenska Handelsbanken AB (publ.). Bolagets utnyttjande av krediten behandlas nedan under punkt 6.4. OBESTÅNDSTIDPUNKTEN SAMT ORSAKERNA TILL OBESTÅNDET 6J Allmänt Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. En gäldenär kan alltså vara likvid på kort sikt men ändå insolvent på längre sikt och tvärtom. För att bedöma tidpunkten för obeståndet måste därför hela gäldenärens ekonomiska situation bedömas. En obeståndsprövning förutsätter således en allmän bedömning av gäldenärens förmögenhetsställning och förutsättningar att genom att realisera tillgångar kunna anskaffa erforderliga medel för att kunna betala sina skulder i rätt tid. Hänsyn måste även tas till gäldenärens intjänandeförmåga och tillgängliga krediter. 6.2 Resultatutveckling f I' '! 'I 1 1 ' il ' i' j '.ii 'i ;i ()> 'lijf ' 2012** Omsättning Bruttovinst Bruttomarginal 58% 57% 52% 53% 44% Övriga externa kostnader Arbetskraftskostnader Rörelseresultat Rörelsemarginal 13% 10% 5% 2% -50% Resultat e fin poster* * 2012 omfattar endast åtta månader Källa: Bolagets huvudbok - egen bearbetning Som framgår ovan har Bolaget haft en kraftig omsättningsökning alltsedan Omsättningen ökade dock på bekostnad av lönsamheten. Bolagets bruttomarginal minskade och dess omkostnader ökade, vilket ledde till att rörelseresultatet minskade från 45,8 miljoner kr för räkenskapsåret 2008 till 10,3 miljoner kr räkenskapsåret Som beskrivs närmare under punkt 7.4 hade Bolaget ett stort antal utestående kundfordringar. Detta medförde att en stor del av de bokförda intäkterna inte genererade betalningar. Bolaget hade även stora utestående fordringar hänförliga till lån. Bolagets omsättningstillgångar var därför exceptionellt höga i relation till omsättningen, vilket illustreras i tabellen härefter. 18

19 Kapitalbindning dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 Omsättningstillgångar (0T) (tkr) OT/omsättning 53 procent 58 procent 86 procent 114 procent Loomis Sverige AB - OT/omsättning 18 procent 20 procent 15 procent 14 procent Nokas värdehantering AB - OT/omsättning 31 procent 23 procent 21 procent 19 procent Källa: Bolagets huvudbok - egen bearbetning Till följd av de utestående fordringarna har Bolaget haft en hög kapitalbindning. Exempelvis kan noteras att Bolagets kundfordringar vid konkursutbrottet i snitt var förfallna med 614 dagar. Detta ska ses i ljuset av att kundfordringar i normala fall regleras inom 30 dagar från fakturadagen. 6.3 Kassalikviditet och kassabehållning Av grafen nedan redovisas Bolagets kassalikviditet under perioden januari 2010 till juli % -i 120% - 100% - "15 80% - > 60% - 40% - 20% h I IX CDs I h % - T r r i i i i i i r i r r Jan 2010 Jun 2010 Nov2010 Apr 2011 Sep2011 Feb2012 Jul 2012 Kassabehållnhg Kassalikviditet Kvot 1:1 Kå7/a: Bolagets huvudbok - egen bearbetning Grafen utvisar att Bolaget haft en tillfredställande kassalikviditet med utgångspunkt i redovisade saldon. Som påpekats ovan hade dock Bolaget vid tidpunkten för konkursen mycket stora kortfristiga fordringar som varit utestående under flera år. Med reduktion för dessa fordringar som huvudsakligen utgjordes av kundfordringar, upplupna intäkter och fordringar mot Koncernbolag framgår att kassalikviditeten varit mycket låg. Vidare har redovisade saldon innefattat kundmedel från Koncernens kontanthanteringsverksamhet. 19

20 Av grafen nedan redovisas Bolagets kassalikviditet efter avdrag för kundmedelmedel hänförliga till kontanthanteringsverksamheten och inkuranta kortfristiga fordringar. 2 > 140% - i 120% - 100% - 80% - 60% - 40% - 20% h i ca cr h =r % - 6 I I i " T i i i i i i i r i i i i i i i i i r~ Jan 2010 Jun 2010 Nov 2010 Apr 2011 Sep 2011 Feb 2012 JuJ 2012 Likvida medel exkl 28-konto Kvot 1:1 Kassalikvidiet exkl Panaxia AB & PanAlarm Kassalikvidlet inkl nedskrivningar Källa: Bolagets huvudbok - egen bearbetning Av grafen framgår att Bolaget med reduktion för kundmedel hänförliga till kontanthanteringsverksamheten och inkuranta kortfristiga fordringar har haft en övervägande låg kassalikviditet alltsedan juni Hur Bolaget ändå haft förmåga att löpande reglera sina leverantörsskulder beskrivs nedan under punkt Krediter från banker Under den granskade perioden har Bolaget disponerat en checkräkningskredit i Svenska Handelsbanken AB (publ.). Kreditens utnyttjande över tid framgår av grafen härefter. 20

21 O o ( ) - ( ) - ( ) - ( ) ( ) - ( ) - ( ) - ( ) - Jan Apr Jul 2010 Okt Jan Apr Jul 2011 Okt Jan Apr Jul OiSCM<Cfl!oSHB385 Chedftnl Grafen visar att Bolaget haft stora underskott på checkräkningen men att checkräkningen inte övertrasserats. Skälet härtill är att Bolagets verksamhet till stor del har finansierats med kundernas medel. Under 2011 genomfördes en nyemission i Moderbolaget som inbringade 98,6 miljoner kr, efter erlagda emissionskostnader. Som framgår av grafen slussades en del av emissionslikviden ned i Bolaget för återbetalning av Koncernens skulder inom kontanthanteringen. Trots tillskottet ökade emellertid underskottet i kontanthanteringsverksamheten detta år vilket framgår under punkt 6.5 nedan. 6.5 Underskott i kontanthanteringsverksamheten Som beskrivits ovan under punkt har Bolaget bland annat tillhandahållit växelkassor, vilka leveretats från kontantlagret tillhörande Kontantservice. Vederlaget för denna tjänst har erlagts till Bolagets konto hos Handelsbanken som internt kallats för 28-kontot. De influtna beloppen skulle rätteligen ha överförts till Koncernkontot tillhörande Kontantservice för att möjligöra återbetalning till de kunder som lämnat dagskassor till Bolaget på sätt som beskrivs under punkt Vid behov har dock Bolaget istället överfört medel från 28-kontot till andra konton tillhörande Bolaget och till konton tillhörande andra bolag i Koncernen. Den största andelen har överförts till Bolagets rörelsekonto hos Handelsbanken, internt kallat för 385- kontot, samt till konton tillhörande Moderbolaget. Bolagets agerande har lett till att den ackumulerade skulden till kunder i kontanthanteringsverksamheten ökat i den omfattning som framgår av grafen härefter 21

22 r o (50 000) ( ) ( ) ( ) ( ) - ( ) ( ) ( ) ( ) Källa: Bolagets huvudbok - egen bearbetning Under perioden 1 januari 2009 till juli 2012 har Bolagets skuld till kunder i kontanthanteringsverksamheten ökat från ca 17,6 miljoner kr till ca 387,7 miljoner kr. Underskottet i kontanthanteringsverksamheten har lett till att Bolaget hamnat i dröjsmål med återbetalning till kunder hos vilka dagskassor hämtats. Under 2009 och 2010 ökade underskottet kraftigt. I detta sammanhang kan noteras att Kontantservice under år 2009 återbetalde krediter om totalt 170 miljoner kr (Sparbanken 1826 (100 miljoner kr) och Sörmlands Sparbank (70 miljoner kr)). Under 2010 gjorde Bolaget stora överföringar från kontanthanteringsverksamheten till andra konton inom Koncernen och situationen blev därmed än mer ansträngd. Trots överföringarna av medel från kontanthanteringsverksamheten till Koncernens verksamhetskonton kunde återbetalningstiden under en tid hållas nere genom att kunder betalades med medel som hämtats från andra kunder. Mot bakgrund av att medel användes till annat än återbetalning till kunder förutsatte denna hantering att volymen av uppräknade dagskassor ökade kontinuerligt. Som framgår av grafen nedan avtog dock ökningen i antalet uppräknade dagskassor redan under 2009, vilket till viss del förklarar underskottets ökning. Antal dagskassor per månad 20 Q G OQO 12ÖC00 too000 mmn SO tå» *-- b -:. m u TiJ if.ir ii' S E «* 'g v te» E S E JB J3 F5 E "d g j i - i i ' Si g SO 07 c-j 3 ra G i DB i * t ti =!I n fl «5 S> = 5 E E 2000 fl* -or ' f l « s I i E 1 S SS E g 2011 KMa: Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret

23 6.6 "Floaten" Värdehanteringen har innefattat en naturlig hanteringstid för transport av dagskassor från kund till uppräkningscentral och därefter för åtgärder såsom äkthetskontroll, kontrollräkning och banköverföringar. Enligt huvuddelen av Bolagets avtal med värdehanteringskunder skulle återbetalning ske en till två bankdagar efter hämtning hos kund. Vi har gått igenom Bolagets avtal med kunder och utifrån vad som kunnat utrönas innehåller en majoritet av avtalen en klausul om att kundernas medel skulle inbetalas på kundernas konto senast två bankdagar efter att de upphämtats. Detta stämmer också väl med branschpraxis och vad kunderna förväntat sig enligt de kontakter konkursförvaltningen haft med ett stort antal kunder efter konkursutbrottet. En genomgång av styrelseprotokollen i Moderbolaget visar också att styrelsen avseende förseningar i utbetalningar förhöll sig till de förväntade två dagarna. Enligt styrelseprotokollen gjordes också enstaka försök att få kunder att acceptera en längre betaltid. Återbetalningstiden översteg emellertid den avtalade tiden av olika skäl. Ibland kunde inflödet av kontanter vara så stort att det inte var möjligt att räkna upp kontanterna i samma takt som de kom in. Den huvudsakliga orsaken var dock att det till följd av underskottet i kontanthanteringen inte fanns tillräckliga bankmedel för att återbetalningen till kunderna skulle kunna genomföras. I detta läge fick betalfilen innehållande utbetalningsorders "stå i kö" till dess det flutit in tillräckligt med pengar för att utbetalningen skulle kunna genomföras. Som beskrivits ovan under punkt 6.5 fördes stora saldon i kontanthanteringsverksamheten över till olika verksamhetskonton tillhörande Bolaget och andra bolag i Koncernen. Fram till och med tidpunkten för Bolagets konkurs synes sammantaget mycket stora belopp ha förts över på detta sätt. Den sammanlagda hanteringstiden och tiden det tog innan betalfilerna kunde skickas till bank för utbetalning till kund kallades internt för "floaten". Konkursförvaltningen har analyserat utvecklingen av underskottet i kontanthanteringen för att bedöma hur stor påverkan underskottet hade på floaten. Noteras kan i detta sammanhang att kontanthanteringsverksamheten bokföringsmässigt redovisades i Kontantservice trots att det var Bolaget som stod som avtalspart i förhållande till kunderna. De uppgifter som ligger till grund för analysen är därför hämtade ur Kontantservices bokföring. I diagrammet redovisas två olika beräkningar av floaten. I "Float 1" har en genomsnittlig dagskassa per månad delats med kontanthanteringsmedel netto. I beloppet kontanthanteringsmedel netto har kundskulden reducerats med banksaldot i kontanthanteringsverksamheten, kontantlager och fordringar i kontanthanteringsverksamheten 23

24 (exklusive fordran mot Security). I "Float 2" ingår varken kontantlager eller fordringar hänförliga till kontanthanteringen. Beräkningen bygger på bedömningen att inte hela kontantlagret kunde omsättas då det även behövdes kontanter för leverans av växelkassor samt till bankomater. Vidare är delar av fordringarna i kontanthanteringsverksamheten oreglerade varför dessa bedömts vara förenade med nedskrivningsbehov. Det kan även konstateras att det fanns ett antal fordringar, utöver den mot Security, som inte var kuranta. Vår bedömning är därför att en korrekt beräkning av den genomsnittliga floaten ligger närmare "Float 2" än "Float 1" även om det inte går att exakt fastställa hur stor del av tillgångarna i kontanthanteringen som kunnat användas för omedelbar utbetalning till kunderna. Mot bakgrund av att den avtalade återredovisningstiden till kund normalt uppgick till två dagar har två dagar definierats som gränsvärde. 10 i Roat 1 Roat 2 Gränsvärde 0 -I 1 ' r- jan-10 mar-10 maj-10 jul-10 sep-10 nov-10 jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 Källa: Databas över uppräknade dagskassor från internt program CMS4 samt Bolagets huvudbok - egen bearbetning Som framgår ovan överstiger "Float 2" två dagar redan i april 2010 medan "Float 1" överstiger två dagar i september En samlad bedömning ger att Bolaget inte sedan sommaren 2010 har haft möjlighet att regelbundet genomföra återbetalningar till sina kunder inom avtalad tid. I juni 2010 uppgick skulden till kunder till ca 306,1 miljoner kr och redovisningsmedelsnettot uppgick till ca -147,0 miljoner kr. Denna tidpunkt stämmer väl med när styrelsen i Moderbolaget får rapporter om att Panaxia är sena med återbetalningar mot ett antal kunder. Någon väsentlig förbättring har inte ägt rum efter denna tidpunkt. Trots att nyemissioner genomfördes i Moderbolaget under 2011 vars emissionslikvid delvis slussades ned i Bolaget för att täcka underskottet inom kontanthanteringen ökade floaten och underskottet i redovisningsmedel även detta år. 6.7 Betalningsanmärkningar Med undantag för redovisningsskulder i kontanthanteringen och skulder till bolag i Koncernen tycks Bolaget löpande ha reglerat sina skulder vart efter de förfallit till betalning. Det finns fyra 24

25 ansökningar om betalningsföreläggande mot Bolaget. Samtliga dessa har avskrivits. 6.8 Slutsats Obestånd föreligger när gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och denna omförmåga inte endast är tillfällig. Vid en obeståndsprövning ska normalt sett kreditvärdighet, det vill säga möjligheten till att få lån, ingå som ett viktigt moment. Högsta domstolen har i NJA 1994 s. 336 klargjort att det vid bedömningen av frågan om en skuld rätteligen betalats det i princip saknar betydelse på vilket sätt gäldenären skaffar fram medel för betalning av skulden. I nämnda rättsfall hade konkursbolaget med hjälp av vilseledande årsredovisningar fått tillgång till krediter som annars inte skulle varit tillgängliga. Med hjälp av dessa krediter hade konkursbolaget sedermera haft förmåga att löpande reglera sina skulder. I sin dom anförde Högsta domstolen att konkursbolaget oaktat dessa förhållanden inte skulle anses ha varit på obestånd så länge detsamma kunde bedömas komma att i normal ordning betala sina skulder. Med utgångspunkt i ovan resonemang är det vid bestämmande av obeståndstidpunkten ovidkommande att Bolaget använt kundernas pengar för att bära sina kostnader. Även felaktigheter i Bolagets årsredovisningar saknar betydelse i detta hänseende. Istället bör bedömningen inriktas på vid vilken tidpunkt Bolaget inte längre haft förmåga att reglera sina skulder inom kontanthanteringen i normal ordning. Bolagets oförmåga att reglera dessa skulder i tid kan inte hänföras till en enskild transaktion. Stadigt fallande lönsamhet med stor uppbindning av kapital i oreglerade kundfakturor, ofakturerade intäkter och lån till Koncernbolag har gemensamt orsakat likviditetsbristen. Trots en påtaglig likviditetsbrist har Bolaget löpande reglerat sina skulder till långivare, leverantörer och personal genom att använda medel från kontanthanteringen. Bolagets kunder har på detta sätt betalat för delar av Bolagets verksamhetskostnader. Detta förfarande har dock medfört att Bolaget kommit i dröjsmål med att återbetala sina skulder hänförliga till kontanthanteringsverksamheten. Av Bolagets kundavtal följer att Bolaget som huvudregel åtagit sig att återbetala dagskassor senast två dagar efter upphämtning. Konkursförvaltningen bedömer att Bolaget haft förmåga att löpande reglera dessa skulder inom avtalad tid fram till sommaren Efter denna tidpunkt har Bolagets likviditetsbrist medfört att återredovisning av kundmedel inte kunnat ske inom avtalad tid. Då oförmågan att reglera dessa skulder i tid inte endast varit tillfällig, och då Bolaget såvitt framkommit saknat möjligheter till alternativ finansiering, är det konkursförvaltningens bedömning att Bolaget får anses ha kommit på obestånd vid samma tidpunkt. 25