Bilaga medföljer NR Säkerhet i skogen. Vindkraft på skogsfastigheten. Helikoptergödsling Brandområdet återbeskogas På spaning efter framtiden

Transkript

1 Bilaga medföljer NR Säkerhet i skogen Vindkraft på skogsfastigheten Helikoptergödsling Brandområdet återbeskogas På spaning efter framtiden

2 Beställ nu, börja betala 2010! Multiforest erbjuder amorterings- och räntefrihet fram till 31/ Kontakta ditt Trejon Center för mer information. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Med Multiforest välbyggda skogsvagnar får du ett kraftfullt, lättkört och smidigt ekipage som gör att arbetet i skogen går snabbt och effektivt. Underlättar arbetsdagen, idag och i många år framöver. Finns i storlekar 8-14 ton Vagnsstyrning på alla Multiforest Parallell- eller vikkran info@trejon.se, Tel: , Fax: För mer information och ditt närmaste Trejon Center, se

3 Innehållet sid 20 sid 8 Utredning om älgförvaltning sid 6 Fällinstruktioner sid 8 Rätt klädd för motorsågen sid 11 Helikoptergödsling sid 12 Flottning på Laisan sid 14 Vindkraft på skogsfastigheten sid 16 Skog & Virke, krönika sid 17 Skogsägare med framtidstro sid 18 Brandområdet återbeskogas sid 20 På spaning efter framtiden, krönika sid 23 Kraftsamling Skog i korthet sid 24 Personalnytt sid 25 Ren markberedning, kåseri sid 25 sid 12 sid 14 sid 6 sid 18 sid 11 sid 16 sid 25 sid 24 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, Umeå Telefon info@norra.se Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Adressändringar: Telefon Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: anders@saljkraftnord.se Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Vindkraftverk utanför Hörnefors Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redak tions råd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av redaktionsrådet om du har tips eller synpunkter. Läs mer på Erik Jonsson, Umeå Calle Bredberg, Umeå Nils-Gunnar Bylund, Bjästa Gunilla Guldbrand, Umeå Helena Sehlstedt, Umeå Jonas Eriksson, Umeå Erik Granerot, Råneå Anders Jakobsson, Kalix Mats Lundberg, Skellefteå Anna Lundström, Skellefteå Bertil Röjfors, Umeå Kristian Strömberg, Boden Christer Wiklund, Örnsköldsvik Telefonnummer till Norra Skogsägarnas regionkontor: Region Luleå, tel Region Skellefteå, tel Region Umeå, tel Region Örnsköldsvik, tel

4 DAGS FÖR HÖSTARBETE I SKOGEN! Vintern närmar sig snabbare än man vill minnas. Då är det dags för nya insatser i skogen. Med Jonsereds breda sortiment hittar du alltid maskiner och utrusning som passar dig. Som medlem i Norra Skogsägarna får du dessutom rabatt på allt du handlar! Medlemspris 1 408:- Jonsered Skyddshjälm* Komplett med visir, skärm, nackskydd och FM-radio. Justerbar inredning och hörselskydd. Ord pris 1 650:- Medlemspris 1 408:- Jonsered CS 2245 S* Pålitlig motorsåg för allround-behov. Turboluftrening, anti-vibrationssystem och Clean Power. 45,7 cc, 2,9 hk, 5,1 kg. Ord pris 5 200:- Medlemspris 4 849:- Medlemspris 4 849:- BESTÄLL PELLETS NU! Beställ före prishöjning den 1/10. Produktionen sker i Västerbotten och råvaran kommer från våra norrländska skogar. Korta frakter håller priserna nere jämför gärna! När du är medlem i Norra Skogsägarna får du rabatt på de redan låga priserna. Vill du ha utkörning ordnar vi även det! Småsäck á 16 kg Ord pris 40:- Medlemspris 37,75:- Småsäck, hel pall, 52 x 16 kg Ord pris 1 989:- Medlemspris 1 890:- Storsäck på pall, 600 kg Beställningsvara Ord pris 1 359:- Medlemspris 1 291:- Medlemspris Ord pris 950:- Medlemspris 739:- 37,75:- Medlemspris 1 890:- Medlemspris 1 291:- * Jonsereds sortiment finns i våra butiker i Umeå och Lycksele. Beställningsvara i Skellefteå. Jonsered Light* Lättviktsstövel med godkänt sågskydd. Kraftigt mönstrad sula och förstärkt hälkappa. Medlemspris 739:- Skellefteå: Brogatan 30, Umeå: Maskingatan 5, Lycksele: Storgatan 101, Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

5 Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Ändra inriktning Sveaskog! Renodla Sveaskogs verksamhet till att omfatta skötseln av det egna skogsinnehavet. En fungerande konkurrens på virkesmarkna den är en förutsättning för höga priser på virke. Det påståendet, likväl som Norra Skogsägarnas roll som prisbildare på virkesmarknaden, kan nog alla skogsägare ställa sig bakom. En av aktörerna på den svenska virkesmarknaden är däremot svår att få grepp om. Jag tänker naturligtvis på Sveaskog. Över huvud taget är Sveaskogs roll på virkesmarknaden en fråga som förtjänar en ordentlig debatt. Ända sedan staten bolagiserade Domänverket till det som idag är Sveaskog, så har Sveaskogs roll på virkesmarknaden varit ifrågasatt. Den främsta kritiken är att uppgiften för Sveaskog rimligtvis borde vara att sköta de statliga skogarna på ett sådant sätt att avkastningen för landet blir så hög som möjligt och därmed bidrar till statens ekonomi på ett maximalt sätt. Den uppgiften verkar komma en bit ner på agendan för Sveaskog. Det verkar vara nog så viktigt att positionera sig som köpare på virkesmarknaden, trots att man kan fråga sig av vilken anledning staten ska använda sina medel för att konkurrera med det privata näringslivet. Av samma anledning kan man ifrågasätta Sveaskogs ägande i Setra. Den frågan blev högaktuell igen för en månad sedan, efter ett antal artiklar i bland annat Dagens Industri. Där redovisades hur Sveaskogs nye ordförande, Göran Persson, vid ett flertal tillfällen försökt köpa ut de andra delägarna för att Sveaskog skulle äga Setra till hundra procent. Kanske är det så att Sveaskogs försök att köpa Setra är ett tecken på en vilja att bygga monu ment istället för att renodla verksamheten och stärka lönsamheten för Sveaskog? Om den viljan bara finns hos Sveaskogs styrelseordförande eller är mer utbredd i ledningen återstår att se. I vilket fall som helst visar Sveaskogs agerande att det är dags för staten att bli tydligare i sin roll som ägare av Sveaskog och därmed även Setra. Som medborgare och därmed i praktiken delägare i Sveaskog skulle jag vilja ge följande råd till staten om hur man ska hantera ägandet i Sveaskog och Setra: Skilj ägandet av Setra och lägg det direkt under Näringsdepartementet. Det skulle dels renodla Sveaskogs roll på virkesmarknaden, dels skulle det underlätta för en avveckling av statens ägande i Setra, eftersom egenintresset i ett ägande av Setra rimligtvis är mindre hos Näringsdepartementet än hos Sveaskog. Renodla Sveaskogs verksamhet till att omfatta skötseln av det egna skogsinnehavet. Med tanke på antalet konkurrenter på virkesmarknaden finns det ingen anledning att tro att inte konkurrensen kommer att bestå efter att Sveaskogs roll tydliggjorts. Överväg att slå ihop det övriga statliga markinnehavet, bland annat Fastighetsverkets innehav, med Sveaskogs. Det skulle ytterligare stärka möjligheterna till synergier för det statliga markinnehavet och därmed ökade intäkter till staten. Det är ingen nyhet att vi för närvarande genomgår både en finanskris och en lågkonjunktur. Utgiftstaket gör att regeringen har ytterst begränsade möjligheter att göra offensiva satsningar på exempelvis infrastruktur. Med tanke på detta är det rimligt att staten som ägare blir tydligare i sin ägarroll. Inte minst kommer det att bli intressant att se hur regeringen hanterar den här frågan inför nästa års riksdagsval. En ny inriktning av ägandet och styrningen av Sveaskog och Setra kommer inte bara att vara positivt för staten som ägare, det kommer också att göra den svenska virkesmarknaden tydligare och mer lättförståelig än den är idag. Det kommer alla att tjäna på. Norra Skogsmagasinet nr 3/2009 5

6 Aktuell näringspolitik Ny utredning om bättre älgförv I juni presenterade Maria Norrfalk utredningen Uthållig älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54). Under hösten ska remissinstanser lämna synpunkter på utredningens förslag innan ett riksdagsbeslut fattas under Norra Skogsmagasinets näringspolitiske redaktör har granskat förslagen som Norrfalk lämnar i sin utredning. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Det var i maj 2008 som regeringen beslutade om att tillsätta en särskild utredare för att se över den nuvarande älgförvaltningen. Enligt direktivet ska utredaren lämna förslag för att skapa en förvaltningsmodell som syftar till en ekosystembaserad lokal förvaltning. Målet ska vara en produktionsanpassad älgjakt med en livskraftig älgstam av hög kvalitet i långsiktig balans med betesresurserna och rovdjursstammarna. Vidare ska nuvarande system för samråd om älgjakten ses över. Utredarens uppgift har även varit att hitta en enkel, rättssäker och kostnadseffektiv administration. Markägarnas roll och ansvar Utredaren konstaterar att jakträtten ingår i äganderätten och att markägaren själv har att bestämma över jakten på sin mark inom gällande bestämmelser såsom jakttid, licenser med mera. Enligt jaktlagen har markägaren det ytter sta ansvaret för hur jakten sköts, även om markägaren inte själv sköter jakten. Dessutom har enskilda markägare ett ansvar att följa skogsvårdslagstiftningen. Markägarens roll och inflytande över effekterna på skogsbruket vid alltför stora viltstammar är något som Norrfalk fokuserar tydligare på än vad tidigare utredningar har gjort. Utredaren pekar på att markägaren måste medverka till att precisera vad man kan tolerera i frågor om skador inom exempelvis skogsbruket. Norrfalk poängterar vikten av tydliga kontrakt när markägare upplåter jakten till annan person. Jakträttsinnehavaren har att verkställa den avskjutning som bedömts lämplig inom ramen för ett tilldelningsbeslut eller inom ett älgskötselområde. Framtidens älgskötselområden En förutsättning för att bedriva jakt på vuxen älg ska vara att marken ingår i ett registrerat älgskötselområde. På marker som inte ingår i ett älgskötselområde föreslås att kalvjakt får ske under högst fem dagar. Ett område ska vidare tåla en avskjutning om minst tio älgar per 6 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

7 Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se altning år och vara sammanhängande. För att möjliggöra en adaptiv förvaltning ska större områden etableras, så kallade älgförvaltningsområden. Ett gemensamt datastöd för hela Sverige inrättas. Förslaget är att det nya systemet för älgförvaltning ska gälla hela landet, även de delar som omfattas av samernas rätt till jakt på älg enligt 25 i rennäringslagen. Detta innebär i sådana fall att den omtvistade dubbelregistreringen försvinner om förslaget går igenom. Myndigheternas roller Länsstyrelserna ska bilda älgförvaltningsområden och ansvara för avvägningen mellan olika samhällsintressen som berörs av älgförvaltningen. Registreringen av älgskötselområden föreslås även fortsättningsvis registreras av myndigheten. Skogsstyrelsen ska tillhandahålla fakta om skogen och dess utveckling som underlag för älgförvaltningen. Detta ska gälla fodertillgång, foderprognoser och skadeutveckling. Underlagen ska tas fram på älgförvaltningsområdesnivå. Utredaren betonar även att viltets påverkan på skogen ska lyftas i samband med rådgivning och tillsyn. Naturvårdsverket föreslås få en tydligare roll som sektorsmyndighet för älgförvaltningen. Myndigheten ska ta fram riktlinjer för länsstyrelsernas långsiktiga program för viltförvaltningen. Utredaren anser att ett nationellt råd bör inrättas. Rådet ska fungera som ett stöd för myndigheten. I norra Sverige ska jakt vara tillåten från första måndagen i september fram till den sista februari. Älgjakt ska dock inte vara tillåtet under perio den 24 september till 8 oktober. Markägarnas ställning stärks Norra Skogsägarna anser att det är bra att markägarnas roll tydliggörs i utredningen. Det måste vara viltförvaltningens utgångspunkt att markägarna som fodervärdar för klövviltet ges en acceptabel möjlighet att värna sin egendom och skogsproduktion utan alltför högt betestryck. Vidare är det viktigt att Skogsstyrelsen ges tillräckliga resurser för att årligen följa fodertillgång och skadeutveckling på länsnivå. Några av utredarens förslag i korthet Dagens system med registrering av licensområden och licensjakt avskaffas. Skyldighet att rapportera avskjutning inom en vecka från att en älg fällts. Fällavgift ska betalas för samtliga fällda älgar, även kalvar. Mer enhetliga fällavgifter för att säkra finansieringen. Älgförvaltningsområden ska följa administrativa gränser. Älgskötselområden ska upprätta skötselplaner. Samverkan och samförstånd baserat på fakta och kunskap måste vara vägledande i arbetet. Viltförvaltningsråd ersätter länsstyrelsernas viltvårdsnämnder. Älgförvaltningsområden bör vara etablerade 1 juli Replik på artikeln Sveaskogs agerande upprör markägare Vi försöker förbättra processen Efter artikeln Sveaskogs agerande upprör markägare i förra numret av Norra Skogsmagasinet, har Sveaskog valt att inkomma med en replik. Texten publiceras här i sin helhet. Sveaskog tycker det är tråkigt att det finns skogsägare som är missnöjda med hur processen med ersättningsmark fungerar. Vi arbetar hela tiden med att försöka utveckla och förbättra processen med Naturvårdsverket. Vi vill lika mycket som skogsägarna att handläggningstiderna ska vara minimala. I sin artikel lyfter Jonas Eriksson fram fyra olika frågor; geografi, fältuppgifter, erbjuden ersättningsmark och trepartsbyten. 1. Geografi: Sveaskog försöker att tillmötesgå markägarnas önskemål om ersättningsmarkens placering, men ibland är önskemarken olämplig som ersättningsmark på grund av höga naturvärden, att annan markanvändning är planerad, etc. 2. Fältuppgifter: Vi saknar ibland uppdaterade fältdata om det erbjudna ersättningsmarksobjektet. Inför värdering och överlåtelse av marken utförs alltid en fältkontroll av Naturvårdsverket, bland annat för att uppdatera fältdata. 3. Erbjuden ersättningsmark: Varje gång vi får in en relevant förfrågan från Naturvårdsverket tar vi fram ett lämpligt ersättningsmarksobjekt, förutsatt att vi har mark i området där reservatsbildningen sker. 4. Trepartsbyten har i praktiken visat sig vara svåra att genomföra. Men Sveaskog ställer sig positiv till denna typ av byten. Björn Larsson, fastighetsstrateg Sveaskog Norra Skogsmagasinet nr 3/2009 7

8 Norras Skogsskola Säker fällning Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Säkert med klackar i skogen Det finns många sätt att få ikull ett träd, en del mindre säkra än andra. Den metod som rekommenderas idag bygger på att man sparar en klack, det så kallade säkra hörnet, som sedan sågas bort vid själva fällningen. Text: Erik Sparrman och Mats Lundberg När Norra Skogsmagasinet ska förevisa de säkraste fällinstruktionerna tar vi hjälp av en auktoritet på området. Motor sågsinstruktören Erik Sparrman är lärare på Naturbruksgymnasiet i Burträsk och arbe tar dessutom i projektet Säker Skog. Säkerhet är ledstjärnan i Eriks arbete och en liten klack är nyckeln till säker fällning. Säkra hörnet-metoden är en väl utprovad metod som idag används inom alla utbildningar. Den stora fördelen med metoden är att man själv bestämmer när trädet ska falla, förklarar Erik Sparrman. Här kan du följa Eriks instruktioner, steg för steg, för säkrast möjliga trädfällning. 1. Planera före Innan du påbörjar trädfällningen är det viktigt med god planering. Inte minst måste Foto: Calle Bredberg riskerna kontrolleras. Redan på väg fram mot trädet bör du planera för eventuella kapställen för att få en riktig aptering av trädet. Därefter måste trädets krona och form samt lutningen avgöra var trädet enklast kan fällas. En så naturlig fällning som möjligt bör eftersträvas. Dessutom bör du kontrollera risken för nedfallande kvistar eller toppar under fällningen. och tänk på reträttväg Innan trädfällningen ska du också göra klart med en reträttväg, det vill säga en plats dit du går när trädet faller. Reträttplatsen bör vara belägen cirka två meter snett bakom roten. Om det finns underväxtlighet eller andra hinder i reträttvägen ska de sågas bort med skjutande kedja, alltså med översidan på svärdet, för att undvika att sågkedjan kommer mot benen. 2. Förkvista säkert Om du ska fälla ett träd med låga kvistar kan det vara nödvändigt att förkvista trädet, det vill säga ta bort de nedersta kvistarna medan trädet fortfarande står på rot. När du förkvistar är det viktigt att du tänker på att alltid ha stammen mellan dig själv och sågen, som skydd vid eventuella kast. Kvista helst med dragande kedja och tänk på att sågkroppen aldrig får föras över axelhöjd, där vi är svagare och har dålig kontroll på sågen. 3. Riktskäret rätt vinkel När själva trädfällningen ska inledas börjar du med att sikta. Då är det viktigt att du kryper ner bakom sågen på ett ergonomiskt riktigt sätt, med rak rygg, så att du tydligt kan se sågens riktmedel. Sikta om möjligt in trädet mot en naturlig eller förberedd upphöjning i terrängen. Därmed får du en bättre arbetshöjd vid kvistningsarbetet och bättre överblick vid apteringen. Samtidigt som du siktar påbörjar du riktskäret. Börja med det övre skäret och tänk på att ha en stor öppningsvinkel, cirka 75 grader. Detta för att få god sikt när du ska såga till brytmånen samt ➀ ➁ 8 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

9 Text: Erik Sparrman och Mats Lundberg för att fibrerna inte ska knäckas för tidigt, med förlorad styrning i fällningsögonblicket som följd. och jämnt möte Det är synnerligen viktigt att du får ett jämnt möte mellan det övre och undre riktskäret, så att det undre skäret inte sågar för djupt och skadar eller helt förstör brytmånen, som likt ett gångjärn ska leda trädet dit du vill. Om så sker kan trädet falla helt okontrollerat, utan förvarning och i fel riktning. Innan du går till nästa steg kan du putsa bort lite bark på vardera sidan om riktskäret, vilket gör det lättare att bedöma brytmånen när fällskäret ska sågas. Undvik dock att putsa nedanför det undre riktskäret. 4. Fällskäret såga insticket Börja sågningen av fällskäret, det så kallade insticket, i samma nivå som det nedre riktskäret. När du påbörjar insticket är det viktigt att du använder den undre delen av svärdet för att undvika kast. När sågningen inleds är det också viktigt att du börjar långt bak så att du inte riskerar att såga sönder brytmånen. Ett mått som används vid beräkning av hur tjock brytmånen ska vara är tio procent av trädets brösthöjdsdiameter. Detta gäller upp ➂ Trampjärn, brytjärn eller kil? Till själva fällningen finns ett antal hjälpmedel som ger extra kraft och säkerhet i det viktiga ögonblicket då trädet ska ner. Trampjärn och brytjärn används vanligen till normalstora träd, där du med egen kraft försätter trädet på fall. En fördel med trampjärnet är att det alltid hänger med i huggarbältet och därmed ständigt finns till hands. För grövre/större träd rekommenderas vanligen en eller flera kilar, som du slår in med slägghammare eller en liten yxa. Kilarna är utmärkta verktyg som används alltför sällan i manuellt skogsarbete. till 30 centimeter brösthöjd. Om trädet är mer än 30 centimeter räcker det om du lämnar en brytmån på tre centimeter. När insticket är klart och du är nöjd med brytmånen fortsätter du med fällskäret genom att föra sågen bakåt. När du har ungefär en decimeter kvar kan du dra ut svärdet en bit och sedan fortsätta sågningen bakåt. Lämna dock en klack av stammen osågad det så kallade säkra hörnet. Klacken hindrar trädet från att falla till dess du själv vill. Stick sedan in det aktuella fällredskapet (kil, brytjärn eller trampjärn) i sågspåret. forts nästa sida ➂ ➃ Norra Skogsmagasinet nr 3/2009 9

10 ➄ Gunnebo Grepp och bärighet från världens tillverkare av slirskydd ledande Kedjor för: Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV MEGASTUD 160TS PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG Rockylite ReklamBolaget, Vetlanda 0707 Grouzerlite Terralite Gunnebo Industrier AB Gunnebo Tel Träd faller! Slutligen är det dags att såga bort säkra hörnet, det som håller trädet på plats. På klenare träd kan klacken sågas av snett uppifrån, men vid användningar av kilar på grövre träd rekommenderas att klacken sågas av i samma nivå som fällskäret. Kom ihåg att gå till reträttplatsen när trädet faller. Om du har gjort allt rätt kan du sedan njuta av en fällning under full kontroll. När det gäller maskiner Palms skogsvagnar, John Deere traktorer och mycket annat för skogen. Kontakta din lokala maskinhandlare. Luleå Skellefteå Om du har gjort allt rätt enligt Säkra hörnet-metoden bör stubben se ut så här innan du sågar bort klacken. Den blå färgen har påförts endast för att illu strera klacken och brytmånen. Umeå Bjästa Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

11 Rätt klädd för motorsågsarbete Hösten är en tid då många plockar fram motorsågen, skyddsutrustningen och allt annat som hör till det manuella skogsarbetet. Men hur är det egentligen med skyddskläderna, duger de? Och när kollade du hjälmen senast? Text: Mats Lundberg och Erik Sparrman Foto: Calle Bredberg Fotomontage: Gunilla Guldbrand Numera är skyddskläder för skogsarbete tillverkade i funktionella och slitstarka material. De är alltså praktiska och kan användas i många andra sammanhang samtidigt som de skyddar det viktigaste du har din kropp. Priserna och kvalitén på kläderna varierar men i stort sett får du vad du betalar för. Norra Skogsmagasinet presenterar en genomgång av den skyddsutrustning som krävs vid arbete med motorsåg från topp till tå. Hjälmen. Tillverkaren garanterar normalt tre år från tillverkningsdatum. Efter att garantitiden har gått ut är det speciellt viktigt att hjälmen kontrolleras regelbundet. Sätt hjälmen mellan benen och tryck ihop den. Hör du att det knakar i hjälmen ska den omedelbart bytas ut. Är hjälmen äldre än fem år bör den bytas mot en ny. Om hjälmen har utsatts för en kraftig stöt bör du för säkerhets skull alltid byta ut den. Kom också ihåg att även om hjälmskalet är helt kan inredningen ha skadats, vilket medför minskat framtida skydd. Hörselkåporna ska vara hela och väl tillslutande. Hygieninsatserna ska omedelbart bytas om de är trasiga eller hårda. Visiret måste vara helt och ge ett bra skydd för ögonen. Arbetar du vintertid kan det vara bekvämt att använda ett snöskydd som fästs baktill på hjälmen. Blusen finns det inte några egentliga lagkrav på, men det är bra om den är tillverkad i ett tåligt material samt i signalfärger. Blusen bör också ha stängbara bröstfickor lämpliga för mobiltelefon och första förband. Första förband är en obligatorisk utrustningsdetalj som bör förvaras i blusens bröstficka, alternativt i huggarbältet. Kontrollera att fukt inte tränger in och förstör förbandet. Mobiltelefonen kan vara din livlina. Mobilen ska alltid vara med, laddad och placerad i en vattentät ficka. Ha gärna kortnummer programmerade till SOS (112) samt till ett antal personer som du vet snabbt kan infinna sig på en eventuell olycksplats. Underställ. Klä dig i ett tunt underställ närmast kroppen. Vid kallare väder kan du även ha ett underställ av microfleece eller ull, ett mellanlager som både värmer och transporterar ut fukten. Vid kallt väder föreslår vi att du även har en hjälmluva under hjälmen. Handskarnas uppgift är att hålla händerna varma och torra samt att skydda dem för rispor. Handskar bör också användas vid filning, som skydd mot skärskador. Byxorna måste ha ett godkänt sågskydd framtill och en godkänd märkning, där den lägsta klassen är 1. Skyddsklass 2 och 3 klarar högre hastighet på sågkedjan. Vissa byxor finns även med skydd baktill på benen. För övrigt är det viktigt att skötselråden efterlevs. Följ tvättråden och tänk på att en smutsig och kådindränkt byxa ger ett sämre skydd än en ren. Har du sågat i byxans sågskydd ska den omedelbart kasseras. Skyddsbyxor med skadat benskydd har förlorat sin skyddsverkan. Situationen förbättras inte av att du försöker limma eller sy fast hållen. Så snart trådarna inte längre är lösa är skyddsverkan borta. Skyddsbyxorna finns både som midjebyxa och hängselbyxa. Fördelen med hängselbyxan är att den har förhöjd rygg, vilket håller ryggen varm. Stövlarna eller kängorna ska ha sågskydd samt tåhätta. De ska också ha en grov och greppvänlig sula. Klassificeringen är densamma som på byxorna (klass 1 3). Norra Skogsmagasinet nr 3/

12 Konceptet består av två enheter; en helikopter och en så kallad konverteringsbil. Airlift Helicopter Sweden AB har tre grupper igång under spridningssäsongen. Välsmord verksamhet i luften Skogsgödsling är en produktionshöjande åtgärd som är rejält på frammarsch. Under den gångna sommaren har även helikoptergödsling på privatskog tagit fart på allvar. Vi följde med företaget Airlift Helicopter Sweden AB under en dag då tillväxten skulle ökas på en fastighet utanför Vindeln. Text och foto: Calle Bredberg När de sammanhängande arealerna är förhållandevis stora ökar förtjänsterna med helikopterspridning av skogsgödsel i jämförelse med markspridning. I takt med att logistiken finslipas förflyttas också den ekonomiska brytpunkten som ofta avgör spridningssättet. Idag är helikoptergödslingen faktiskt ett riktigt intressant alternativ även för privatskogsbruket. Korta depåstopp Företaget Airlift Helicopter Sweden AB är ett utmärkt exempel på att helikoptergödslingen är en mycket rationell verksamhet, med en genomtänkt, effektiv och smidig organisation i alla led. När Norra Skogsmagasinet träffar Airlifts tre man starka arbetslag i skogarna utanför Vindeln har helikopterpiloten och markpersonalen redan hunnit jobba ett par timmar. Flygmaskinen surrar som en jättegeting fram och tillbaka över trädtopparna. Under helikoptern hänger gödseltunnan, som töms på sitt innehåll på bara ett par minuter. Depåstoppen ligger på omkring trettio sekunder en mycket imponerande syn. Mångsidig bil Under lunchpausen får vi tillfälle att prata med manskapet, som består av markpersonalen Mattias Lindh och Lars Engelbrekts samt piloten Marius Johansen. Det framgår snabbt att effektivitet bara är förnamnet. Den så kallade konverteringsbilen är ett respektingivande multifordon, med bland annat en återvinningspress som tar hand om de tomma säckarna. Bilens viktigaste funktioner är dock som tankdepå för gödsel och flygbränsle. Gödselsäckarna lyfts upp med kranen. Innehållet töms i behållaren och sedan i tunnan när helikoptern kommer in för påfyllning. Hela barren är dessutom vridbar för att kunna placeras rätt i vind, med tanke på att helikoptern bör lyfta i motvind, berättar Marius, en hurtig norrman som har arbetat i företaget sedan Sprider med överlappning När Marius sprider skogsgödslet navigerar han helt efter GPS. Dataskärmen i helikoptern visar området som ska gödslas och Marius följer strikt de linjer som syns på skärmen. Avstånd mellan linjerna är normalt 25 meter och Marius sprider med dubbel överlappning. Han sprider alltså 50 meter brett och förflyttar sig 25 meter i sida för varje nytt drag. På så sätt uppnås en mycket hög jämnhet. Spridningsbredden kan också minskas till hälften, vilket används vid 12 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

13 Marius Johansen håller hela tiden koll på skärmens kartbild när han sprider sitt skogsgödsel. objektkanter för att få full giva ända ut mot spridningsgränsen. När allt är klart avslöjar kartbilden på skärmen exakt var gödslet har hamnat, en karta som så småningom skrivs ut och överlämnas till skogsägaren. Alltid maxlast Det mesta är automatiserat, vilket även gäller lastkapaciteten. I takt med att bränslemängden minskar i helikoptern ökar vi automatiskt mängden gödsel i tunnan. På det viset kan vi alltid köra med maxlast, konstaterar Marius. Under en dag hinner arbetslaget sprida uppemot 100 ton skogsgödsel. Med tanke på att Airlift har tre arbetslag igång under högsäsong, som jobbar sju dagar i veckan, inser man snabbt att det är en hel del gödsel som ska ut i skogarna. Snabba ryck Arbetslaget jobbar helt efter ett förutbestämt schema, där de ett ton tunga säckarna med gödsel har placerats ut i förväg på depåer. Killarna har naturligtvis tillgång till bra kartmaterial och känner till alla tänkbara omständigheter som är av vikt för konverteringsbilen och helikoptern. Ända in i det sista imponeras Norra Skogsmagasinets utsände av logistiken omkring helikoptergödslingen. När alla säckar på depån har spridits svischar det bara till och helt plötsligt har både helikopter och konverteringsbil bytt plats. Strax därefter lyfter helikoptern från den nya depån en knapp mil längre västerut. Effektivitet är som sagt bara förnamnet. Fakta om skogsgödsling Effekten av en gödsling varar i 7 11 år. Så kallad spurtgödsling, gödsling år före slutavverkning, är normalt den effektivaste insatsen, men det kan även löna sig att gödsla gallringsskog. Skogsgödsling är ofta en bra investering. En normal skogsgödsling (150 kg kväve/hektar) ger en total tillväxtökning på m³sk/hektar. Ett gödslingsområde för helikopterspridning ska helst omfatta minst 50 hektar inom en by eller ett skiftes lag. Det finns också vissa krav på bärighet i vägsystemet fram till lossningsplatsen. På material kan du ladda ner en broschyr om skogsgödsling. Gödslingskalkyler kan göras på Skogforsks hemsida Kunskap Direkt, Gå in under Verktyg och vidare till Gödslingskalkyl. Kontakta gärna din skogsinspektor för att se om det finns lämpliga gödslingsobjekt på din fastighet. Skogsgödslet sprids jämnt ut över den 75-åriga tallskogen. Norra Skogsmagasinet nr 3/

14 Flottningsprojektet i hamn Vägverkets pråm drivs med två motorer på 160 hästkrafter vardera. Två förare fordras för att manövrera farkosten. Under avverkningen vid Laisan fick kaptenen Lars Bexell hjälp av markägaren Kenneth Sundström. Under större delen av augusti levde flottningen återigen upp på Laisälven. För de inblandade entreprenörerna och markägarna blev det ett mycket annorlunda och spännande jobb, som även bjöd på rekreation i form av fiske emellanåt. Text: Calle Bredberg Foto: Calle Bredberg och Erik Kempainen Erik Kempainen, produktionschef vid Norra Skogsägarna Ett nytt stycke flottningshistoria kan nu läggas till den mer välkända flottningsepoken i Laisälven, som avslutades för ett halvt sekel sedan. Pråmen som har trafikerat Laisan i höjd med Laisvallby har fraktat närmare 200 fullastade timmerbilar över vattendraget, därtill massor av transporter av annan nödvändig utrustning. Förutom skördare, skotare och timmerbilar har grävmaskiner, traktorer, grusbilar, baracker och mycket annat flottats fram och åter över Laisan. Ingen väntetid Det viktigaste och svåraste med logistiken är att undvika väntetider. Det gäller att se till att varken pråmen Markägaren Kenneth Sundström passar på att fiska från världens största trollingbåt. 14 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

15 cirka 1000 meter på den västra, väglösa sidan av Laisan. Inte enbart timmerbilar flottas över Laisan. Det finns en del stöddiga granar vid Laisan. eller timmerbilarna får vänta, då kostnaderna snabbt tickar iväg. I det här fallet har vi lyckats optimera logistiken och haft en mycket bra rytm, berättar Erik Kempainen, produktionschef vid Norra Skogsägarna. Avverkningen vid Laisan var fördelad på två poster, ungefär en halvmil mellan varandra. Det innebar i sin tur att Erik fick organisera arbetet med att bygga flera kajplatser och två vägavsnitt om totalt Fördelar med pråm Alternativet till att pråma virket över ett vattendrag är att göra en isväg. Kostnaderna för isvägar är dock mycket svårbestämda, i värsta fall lyckas man inte få tillräcklig bärig het på isen. Det är ett mycket vanskligt företag att satsa på en isväg, speciellt som vintrarna har sett ut de senaste åren. Vinterposten vid Laisan konverterade vi till en barmarkspost och fick på så vis överblickbara kostnader och virke till industrin under barmarkssäsongen. Fördelarna är dessutom att de två aktuella markägarna får bättre betalt för virket från en barmarkspost samt att vi kan ta över markberedaren på ett enkelt sätt med pråmen och få en bra start för den nya skogen. För att skapa bra lönsamhet i ett sådant här projekt krävs dock en ganska rejäl totalvolym för att slå ut merkostnaderna, konstaterar Erik. Fiske på fritiden Sammanlagt har fyra entreprenörer varit igång med slutavverkning och gallring i Västra Laisan. Totalt rör det sig om 150 hektar skogsmark. Flera av maskinförarna är ordentligt fiskeintresserade och har inte alls varit sysslolösa mellan arbetspassen. Till de mest fiskebitna entreprenörerna hör Lage Nilsson, som driver företaget Lage Nilsson Skog AB. Lage hann knappt iland på den västra sidan innan den första harren hade bärgats. Jodå, vi har fiskat en hel del i Laisan, ett riktigt hyfsat fiskevatten. Vi har fått harr och öring i alla storlekar, så det har blivit åtskilliga fiskmiddagar. Vi får hoppas att det blir fler sådana här jobb framöver, kluckar Lage Nilsson. Det blev en hel del middagar på nyfångad harr. Lage Nilsson, skördarkusk och storfiskare. Norra Skogsmagasinet nr 3/

16 Ekonomi & Juridik Vindkraft på skogsfastigheten På senare år har skogsfastighetens möjligheter till vindkraftsutbyggnad aktualiserats på många håll en möjlighet till avkastning på dåliga skogsmarker eller impediment. Det finns en hel del att tänka på när du uppvaktas av de olika exploateringsbolagen. Vi har sammanställt ett axplock av viktiga punkter att tänka på vid en vindkraftsetablering. Text: Jan Wiklund Foto: Calle Bredberg Det tar tid att etablera vindkraftverk. Därför bör du vara medveten om att avtalen ofta ger projektören rätt att under en längre period skriva fast din skogsfastighet. Här får du accep tera att låsa upp fastigheten på fem åtta år för att projektören helt enkelt ska hinna med processen. Det kan bland annat vara tillståndsprövningar, vindmätningar och övrig projektering innan bygget kommer igång. ägare inte behöva ta några som helst risker. Men visst, en del risker bör du ta om du över huvud taget ska få vara med i en vindkraftsetablering. Risken bör dock begränsas till att upplåta marken ett antal år. Du kan naturligtvis bli erbjuden en högre avkastning av någon annan projektör i framtiden om du inte skriver på avtalet, men den risken får du var beredd att ta. Vindområden är ett sätt att fördela ut avkastningen på många markägare. Är det rätt att den markägare som får verket på sin mark ska få hela avkastningen, eller ska den Begränsa riskerna Riskerna är en annan viktig del i avtalet med projektören. Egentligen ska du som markfördelas på fastigheterna runt omkring? Det får du bedöma själv. Det torde dock vara lättare att hitta acceptans för en vindkraftsetablering i området om fler får ta del av vinsten. Det finns några olika sätt att fördela avkastningen. Genom att man bildar ett vindområde som har fastlagda yttre gränser fördelas avkastningen utifrån fastigheternas areal inom området. Det finns vindområden som fördelar avkastningen utifrån en radie från varje kraftverk också. Den som får själva verket på sin mark kan antingen ersättas med ett fast belopp eller ersätts genom en högre procentuell årlig avkastning. Acceptans i bygden Bygdemedel är ett sätt för en del vind bolag att låta en del av avkastningen komma bygden till del. Det kan givetvis vara både bra och dåligt. För markägaren försvinner natur ligtvis en del av avkastningen till detta ändamål. Det finns heller ingen part att 16 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

17 Jan Wiklund, Jakobsson Wiklund AB Webb: e-post: Tel: , avtala med när det är dags för undertecknandet av avtalet. Bygden kan inte vara en part i avtalet. Men det finns fördelar också, troligtvis vinner man bygdens acceptans för exploateringen. Bygden känner att man blir vinnare och fördelen med det borde vara att man undviker irritation mellan byborna samt att risken för överklaganden minskar. Andelar och vinddata Vindandelar är ett sätt för dig som markägare att själv kunna bli delägare i projektet. Det här är ett bra sätt att sprida dina investeringar för framtiden. Visst, det finns risker med att bli delägare i ett projekt, men det kan samtidigt ge en bra långsiktig avkastning. Vinddata från vindmätningarna på din fastighet är heta prylar. Du som markägare bör avtala om att få ta del av vinddata från projektörens vindmätningar. Om projektö ren av någon anledning inte väljer att etablera kraftverken, har du i så fall ett bra underlag för framtiden att erbjuda andra projektörer. Hur går jag tillväga om jag vill få kraftverk på min mark? Kolla upp om du har områden på din fastighet som når höjder uppåt 150 meter över havet. Ta kontakt med dina rågrannar och hör efter om de är intresserade. Det här var en del om vindkraft på skogsfastigheter. Nästa gång kommer vi att behandla avkastningen och ekonomin omkring vindkraften. Fundera på om ni ska bygga i egen regi eller om ni ska kontakta en projektör. Det ena behöver inte utesluta det andra. Bestäm träff med projektören och låt denne bestämma sig för om ert område är intressant eller inte. Är ert område intressant kan det var bra att informera bygden om planerna. Man kan inte informera för mycket. Projektören vindmäter området och ni får svaret om området exploateras eller inte. Några intressanta hemsidor för dig som vill veta mer Skog & virke Krönikör: Nils Broman, Skogschef vid Norra Skogägarna Bra drag i skogen! Efter en vårvinter med svag efterfrågan från massa- och pappersindustrin, ökande virkeslager och en avvaktande virkesmarknad har situationen ljusnat under sommaren. Våra egna sågverk i Kåge och Sävar har jobbat med intensiva investeringar och ombyggnationer under den senaste tiden och signalerar stort behov av timmer till hösten. Under sommaren har allt fler skogsägare utnyttjat Norra Skogsägarnas erbjudande och sålt avverkningsuppdrag. Jag ser det som mycket positivt att virkeskontrakteringen av timmerrika barmarksavverkningar nu har tagit fart. Den förbättrade situationen på trävarumarknaden som har skett under sommaren, förklaras i huvudsak av kraftigt minskad sågverksproduktion i Europa. Norra Skogsägarna tolkar prisuppgången som ett resultat av minskad tillgång, inte ökad efterfrågan. Jag ser därför en risk att prisuppgången kan mattas av om sågverks produktionen drar på igen med högre tempo än efterfrågan. En annan tydlig risk är en förstärkt svensk kronkurs gentemot dollarn och euron, vilket försvagar konkurrenskraften och lönsamheten inom svensk skogsindustri. Jag vill också passa på att tipsa om Norra Skogsägarnas erbjudande om kostnadsfri rådgivning. Personlig rådgivning är ett möte mellan dig och din skogsinspektor för att gå igenom förutsättningarna för att höja produktionen och lönsamheten på din skogsfastighet. Genom att planera och prioritera de skogliga åtgärderna på hela fastigheten höjer du värdet på din skogsfastighet. Du som medlem och skogsägare har dessutom möjlighet att dra nytta av Norra Skogsägarnas starka erbjudande som ger extra bra betalt för timmerrika avverkningar som går att avverka under hösten Satsa på ett aktivt och lönsamt skogsbruk! Norra Skogsmagasinet nr 3/

18 Från vänster; Kurt, Anders och Staffan Emmoth. Skogsägare med framtidstro Norra Skogsmagasinet har genom åren porträtterat många små privatskogsbrukare. I medlemskåren finns dock plats för både smått och stort. Nu är det därför hög tid att vi sätter fokus på en riktigt stor skogsägare. Familjen Emmoth i Gällivare är utmärkta företrädare för den kategorin. Text och foto: Calle Bredberg Allt började på 1960-talet, då Kurt Emmoth köpte sin allra första skogsfastighet. Den var på hela 2,8 hektar och förvärvades endast med syfte att komma åt fiskerätten. Skogsintresset tilltog allt eftersom, liksom förvärven av nya skogsfastigheter i närheten av Gällivare. Tillsammans med barnen Staffan och Anders förfogar han idag över hela hektar, varav omkring hälften är produktiv skogsmark. Odlingsgränsen är den västliga gränsen för marken. Femårigt skogsbruksavtal Skogsbruket på hela skogsinnehavet bedrivs numera i samarbete med Norra Skogsägarna. Skogen förvaltas enligt ett femårigt skogsbruksavtal, som har tagits fram av den loka le skogsinspektorn Leif Wallerström. 18 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

19 En samlad kraft nominerad till Svenska Publishing-Priset Riktlinjerna för det femåriga skogsbruksavtalet dras upp. Norra Skogsägarnas jubileumsbok En samlad kraft togs emot mycket väl när den kom ut i november förra året. Med nomineringen till Svenska Publishing-Priset har boken även vunnit respekt långt utanför föreningens rågångar. Vinnaren tillkännages vid Svenska Publishing- Galan i Stockholm 15 oktober. Nomineringen innebär dessutom att boken kommer att ställas ut på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg september. Bara att bli nominerad känns mycket hed rande. Det bekräftar att vi har lyckats med att skapa en bok med ett informativt innehåll och en god grafisk form, meddelar Erik Jonsson, informationschef. Skogsbruksavtalet passar oss perfekt. Hos oss finns det varken tid, kraft eller kunnande att planera upp skogsbruket. Med avtalet tillförs spetskompetensen och i slutänden kommer det att ge den bästa framtida avkastningen. Det är ju just det som det här handlar om, att skapa bästa möjliga avkastning över tiden, förklarar Staffan Emmoth, som till vardags bor i Åkersberga. Under det närmaste året kommer familjen Emmoth att ta ut ungefär m³. Därefter ska en rad skogsvårdsåtgärder genomföras under den resterande delen av avtalsperioden. I turistbranschen Förutom att familjen Emmoth är stora skogsägare har de även varit ambitiösa före tagare i turistbranschen under de senaste åren. Idag äger de hela Dundret, strax utanför Gällivare, med bland annat hotell- och konferensanläggning, lift- och backsystem samt längdskidåkningsstadion. Sedan förvärven av turistanläggningarna på Dundret har utvecklingen i området tagit fart rejält. För närvarande planeras det för byggnation av 800 fritidshus, fördelade på fem områden. Om allt går i lås kommer det att innebära att det år 2020 finns bäddar på Dundret. Förutom stugorna kommer vi att genomföra en rad åtgärder för att utveckla besöksnäringen i området. Dundret är stor en attraktion, som rätt hanterad kan bli ett fantastiskt rekreationsområde, berättar Staffan. Entreprenörer önskas Det förväntas också bli en hel del nya arbeten i en näring som har framtiden för sig. Staffan Emmoth efterlyser entreprenörer som vill knyta sig till turistsatsningarna på Dundret. Redan i dagsläget är en hel del företagare engagerade men det finns plats för många fler. Om alla hjälps åt att driva utvecklingen framåt har Dundret goda förutsättningar att öka hela regionens attraktionskraft. När gruvepoken är över är det turismen som gäller här uppe. Redan nu måste vi börja planera för det, konstaterar Staffan Emmoth. Läs mer om satsningen på Dundret på Skogsinspektorn Leif Wallerström, till vänster, planerar en avverkning tillsammans med Staffan Emmoth. Vinnare i Laxbacken Den stora skogsdagen i Laxbacken 15 augusti, arrangerad av Bygdeå-Nysätra sbo, lockade drygt 300 nöjda deltagare. Nöjdast var förmodligen de sex pristagarna på tipsrundan. 8-timmars röjning Anna-Märta Sjögren, Umeå Stolsryggsäck Peder Roos, Rickleå Owe Lindahl, Robertsfors Termos Rune Andersson, Bygdeå Ingela Falk, Granån Gun-Marie Lundgren, Högliden Mattias Lindmark Älgbetesskadorna ökar Den senaste ÄBIN-inventeringen avslöjar att betesskadorna har ökat kraftigt inom vissa områden. Sammantaget ligger skadorna kvar på minst samma höga nivå som tidigare inventeringar. I Västerbotten märks ökningar i bland annat Storuman och Lycksele, medan Skellefteå/Robertsfors ligger kvar på en mycket hög nivå. När det gäller Norrbotten är skadorna alarmerande stora i Boden, Råneå, Haparanda och Kiruna. Även Övertorneå och Gällivare uppvisar oacceptabelt höga nivåer. För många av de inventerade områdena är det mycket långt ner till målet på tre procent och ytterligare en bit till skogsbrukets målsättning på två procent. För att se älgbetesinventeringen kan du gå in på där resultaten publiceras på distriktens respektive sidor. Norra Skogsmagasinet nr 3/

20 Nu återbeskogas brandområdet 20 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

21 De drabbade skogsägarnas minnesbilder från den fasansfulla sensommaren 2006 är svåra att förtränga. Sakta men säkert växer dock nya bilder av landskapet fram. Grönskan är på väg att återerövra brandområdet i Bodträskfors. Först ut att återbeskoga var Arild och Viola Långström. Text och foto: Calle Bredberg Tre år efter branden i Bodträskfors, den största svenska skogsbranden i modern tid. Stora delar av brandområdet ser fortfarande ut som en stenöken med förkolnade stubbar. Men på en del platser har klorofyllstinna örter börjat vinna mark, först och främst i form av rallaros och kruståtel. De ljusgröna färgklickarna är härliga att vila ögonen på och dämpar dystra sinnen. De ger hopp om att liv återigen ska kunna spira i brandområdet. Stenig terräng Ute på det karga brandområdet runt Klusåberget syns tre färgglada figurer, sida vida vid sida, sakta men säkert avancerande söder ut. Klonkande ljud avslöjar att planteringsrören ofta stöter emot stenar när de ska bereda plats för ny skog. I det här området är det minsann inte så lätt att få ner plantorna i backen. Problem med sot Arild och Viola Långström, från Harads, var först ut att plantera på brandområdet. Redan i fjol satte de behandlade plantor och nu ska plantor ner i backen med hjälp av barnbarnet Markus Långström. I den rådande värmeböljan är det ett slitsamt göra, som inte direkt underlättas av att bromsen har kommit på allvar. Arild och Viola störs dock inte i samma utsträckning som Markus av insekterna. Det finns annat som är värre. Sotet är fortfarande riktigt besvärande. Det var värst det första året, men fortfarande tränger det in i klädfibrer och hudveck. Efter en halv dags plantering blir vattnet kolsvart när man ska tvätta av sig, berättar Viola Långström. Kunde varit värre Efter mycket ledsamhet och stor oro känns det befriande för Viola och Arild att äntli gen få beskoga det område som ockuperades av lågor den 15 augusti för tre år sedan. För parets del brandhärjades omkring 200 hektar prima skogsmark. Totalt rörde det sig om närmare hektar. fortsättning Det är med blandade känslor Arild och Viola Långström återbeskogar brandområdet. Norra Skogsmagasinet nr 3/

22 Visst var det en katastrof, men så här i efterhand inser man att det kunde ha varit värre. Den första tiden var den allra jobbigaste, berättar Arild. Ekonomiskt var det förstås en stor smäll, men för Arilds och Violas del har efterarbetet rullat på förvånansvärt smidigt. Norra Skogsägarna tog på sig att såga upp brandvirket, som de flesta andra helst inte ville ta i. Länsförsäkringar har också varit mycket bra att göra med under hela processen. Fira med fiske Arild, Viola och Markus fortsätter sin makliga färd över brandområdet. Mellan ljuden av stål mot sten hörs skratt och även några svordomar från Markus. Det är tydligt att han inte uppskattar bromsarna. Viola Långström meddelar sina planteringskamrater att det finns något att se fram emot när den sista plantan har satts. När vi är klara med det här ska vi fira med att åka till fjälls och fiska, konstaterar den hurtiga kvinnan och fortsätter målmedvetet att återbeskoga härjningarna efter den värsta branden i svensk skogshistoria. Tills största delen planterar Arild och Viola tall, men även en mindre del gran på fuktigare jordar och platser där konkurrensen från löv är påtaglig (löv gynnas av brand). Arild Långström. Fakta om branden i Bodträskfors Branden startade 11 augusti 2006 och pågick i fyra veckor. Närmare hektar brann varav hälften var privatmark. 1,6 mil brandgator höggs och schaktades ut. Åtta mil slang lades ut. 750 mansdygn användes för släckningsarbetet. 150 mansdygn för återställning av släckningsmaterial. Som mest var fem helikoptrar i luften samtidigt (försvarets och civila). Nästan samtliga kommuner i Norrbotten hjälptes åt, även nio kommuner utanför länet. En bemanning från Finland var också på plats. Notan för släckningen hamnade på 60 miljoner kronor. Celebra besök dök upp i form av bland annat Kung Carl XVI Gustaf, försvars ministern Leni Björklund, infrastrukturminister Ulrica Messing samt styrelseordförande Tomas Mörtsell. Tommy Nordmark Efter branden Norra Skogsägarna tog på sig att avverka och återbeskoga brandfältet. Totalt avverkades m³ timmer (inkl. stolp) och m³ energived. Timret sågades på Kåge såg. Med tanke på risken för angrepp av främst snytbagge har återbeskogningen fått vänta i fyra år. Sammanlagt kommer ungefär 1,5 miljoner plantor att sättas ner på den brandhärjade privatmarken. De första åren efter branden åts 98 % av provplanteringarna upp av snytbaggar. Ett reservat på ungefär 180 hektar kommer att bildas på Sveaskogs marker. Ett naturvårdsavtal på cirka 15 hektar har tecknats med en privat skogsägare. Ett treårigt forskningsprojekt har skapats för att studera brandens miljömässiga effekter. Det handlar bland annat om förändringar i växt- och djurlivet samt hur vattenkvalitén i sjöar, bäckar och kallkällor har påverkats. Tommy Nordmark 22 Norra Skogsmagasinet nr 3/2009

23 Domsjö vill tillverka biodiesel Enligt tidningen Skogsland undersöker Domsjö Fabriker AB i Örnsköldsvik möjligheterna att tillverka biodrivmedel genom att förgasa svartlut en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa. Den teknik som är aktuell är utvecklad av före taget Chemrec i Piteå. Chemrec har sedan flera år tillbaka en pilotanläggning för framställning biodrivmedel genom svartlutsförgasning. SCA övertar Lövholmens såg? Redan i våras visade SCA intresse för att överta Löv holmens såg, Setras numera nedlagda såg utanför Piteå. Parterna förde diskussioner och var enligt uppgifter till Piteå-Tidningen nära en överenskommelse. Varför en sådan aldrig nåddes är okänt. Vid ett övertagande är SCA:s plan att driva sågen i egen regi. Löv holmens såg har två såglinjer, en för klent och en för grovt timmer. Södra i miljardaffär med Statkraft Södra Skogsägarna och norska energijätten Stat kraft in leder ett samarbete inom förnybar energi som omfattar investeringar på cirka tio miljarder kronor. De båda bolagen har enats om ett så kallat intentionsavtal och affären väntas slutföras under hösten. Avtalet gäller utbyggnad av vindkraft och leveranser av fjärrvärme, biobränsle och el. Det här är en allians för att kunna gå fram ännu snabbare med utvecklingen av de hållbara energilösningar som konsumenterna efterfrågar, säger Södras VD Leif Brodén i en skriftlig kommentar. (TT) Pärlälvsdalen får egen bok Under 30 år har förre länsjägmästaren i Norrbotten, Dag Kihlblom, dokumenterat Pärlälvsdalen. Nu kommer boken, Pärlälvsdalen dess liv och natur, med 430 illustrationer. Pärlälven är en stilla skogsälv som så småningom ger sitt vatten till Lilla Lule älv. Älvens källsjö är Karatssjön, cirka fem mil väster om Jokkmokk. Boken går att köpa i butiken på Norrbottens museum. Norrmän ska sälja Komatsu i Sverige Enligt tidningen Maskinentreprenören kommer ett norskt företag att ta över den svenska agenturen för Komatsus anläggningsmaskiner. Komatsu Swelogs vd Ulf Bergstedt säger till tidningen att affären i princip är klar och att det norska företaget A/S Sigurd Hesselberg tar över agenturen från 1 november i år. Erik funderar Krönikör: Erik Jonsson, Informationschef vid Norra Skogägarna På spaning efter framtiden För snart 80 år sedan var den norrländska skogsägarrörelsens framväxt ett svar på de ofördelaktiga affärsvillkor som dåtidens skogsägare utsattes för. Sedan dess har skogsägarföreningen som företeelse varit självklar och mycket betydelsefull för det norrländska familjeskogsbruket. Men det har runnit mycket vatten under broarna och verkligheten förändras nu snabbt! Det traditionella familjeskogsbruket, som varit skogsägarföreningens kärntrupp, har blivit allt mindre. Färre och färre skogsägare bor på sina skogsfastigheter och skogsbruk i kombination med jordbruk börjar bli sällsynt.dessutom har konkurrensen om skogsägarnas virke ökat drastiskt bland uppköparna. Och detta är bara början! Ett starkt framtida Norra Skogsägarna kommer definitivt inte att se ut som det gör i dag. Ändrade omvärldsfaktorer ger nya förutsättningar. Föreningen står inför stora förändringar, där förmågan att anpassa sig till kommande generationers behov är av yttersta vikt. Som skogsägarförening måste vi koncentrera oss på kärnan i vår verksamhet; medlemmarna. Utan medlemmar ingen skogsägarförening! För vad är det som säger att föreningen över huvud taget kommer att ha kvar några medlemmar om år? Vad är det som gör att människor i framtiden anser att medlemskap i en skogsägarförening är värt något? För att få svar på dessa frågor måste vi försöka ta reda på behov som ingen ännu riktigt har uttalat. Vi måste inhämta kunskap, sortera och analysera. För att lyckas måste vi dessutom öppna våra sinnen, tänka nytt och inte köra på i samma gamla hjulspår. Om morgondagens Norra Skogsägarna ska kunna locka nya skogsägare är vi tvungna att anpassa oss. I nästa nummer av Skogsmagasinet tänker jag ta fokus på nästa stora ägargeneration 80-talisterna. Hur fungerar de? Vad har de för behov? Vilka värde ringar och beteenden tar de med sig in i sitt skogsägande? www. DIN JAKTTIDNING PÅ NÄTET.se Norra Skogsmagasinet nr 3/