74:e FÖRBUNDSKONGRESS

Transkript

1 SVENSK UNGDOM Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f:s :e FÖRBUNDSKONGRESS den - maj i Lovisa 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAM KARTA PRAKTISK INFORMATION OFTA FÖREKOMMANDE FÖRKORTNINGAR VALORDNING FÖR SVENSK UNGDOM SAMMANTRÄDESORDNING 0 1 STADGAR FÖR SVENSK UNGDOM, SVENSKA FOLKPARTIETS UNGDOMSORGANISATION R.F. 1 SAKLISTA 0 1 FÖRSLAG TILL REMITTERINGAR 0 MOTIONER TILL SVENSK UNGDOMS FÖRBUNDSKONGRESS 0 1 PROPOSITION 1: RAMPLAN FÖR VERKSAMHETSÅRET 0 OCH 01 PROPOSITION : MEDLEMSAVGIFT TILL FÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE BOKSLUT 0 MOTIONSUPPFÖLJNING REVISIONSBERÄTTELSE 1 SAVE THESE DATES POLITIK, FEELIS ELLER DAGENS BÄSTA - KOM IHÅG ATT ANVÄNDA: #SUKONGRESS

3 SVENSK UNGDOMS :E KONGRESS PROGRAM FREDAG :00 Kongressbussen avgår från Helsingfors 1:0-1:0 Registrering av delegater på Hotel Degerby 1:0-1:0 Lunch på Hotel Degerby 1:00 Kongresseminarium på Harjurinteen koulu :0-: Kaffepaus :-:00 Kongresseminarium :00-1:00 Incheckning på boenden 1:00.0:00 Cocktail på Lovisa stadshus och styrelseutfrågning LÖRDAG 0:00-0: Registrering av delegater 0:0-0: Frukost på Harjurinteen koulu 0:-0: Delegatmöte 0:-1:0 Kongressen börjar 1:0-1: Lunch 1:-1: Delegatmöte 1:-1: Utfrågning av ordförandekandidater 1:-:0 Utskottsarbete :0 Fritid 1:0 Ankomst till Lovisa Kapellet SÖNDAG 0:0-0:00 Frukost och delegatmöten 0:00-1: Kongress 1:-1:00 Lunch 1:00-:0 Kongress : Kongressbussen åker tillbaka till Helsingfors Anna Abrahamsson: 0

4 Boende på Gästhus Loviisa Sibeliusgatan Kongressen hålls vid Harjurinteen koulu Bangatan 1 Kvällsfesten hålls vid Lovisa Kapellet Drottninggatan 1 Boende på Hotell Degerby Brandensteinsgatan

5 PRAKTISK INFORMATION Här hittar du möteshandlingarna till SU:s kongress Här finns all information du behöver samlad, samt andra dokument du behöver under kongresshelgen. Handlingarna finns endast elektroniskt - observera att inga extra handlingar i pappersformat kommer att finnas tillgängliga under kongressen. Utöver detta dokument kommer uppdaterat program, delegatkort och en del annat att delas ut åt varje delegat vid registreringen på kongressplatsen. Om det är någon som önskar få någon tilläggsinformation om exempelvis bokslutet eller verksamhetsberättelsen för 0 fås det före kongressen av förbundssekreteraren (anna@su.fi, 001) eller i kongresskansliet under kongressen. ALLMÄNT OM KONGRESSEN Kongressen hålls på Harjurinteen koulu i Lovisa (Bangatan 1). Kongressen inleds på fredag eftermiddag med ett seminarium om säkerhet i Norden. På fredag kväll ordnas en cocktailtillställning på Lovisa stadshus. På lördagen och söndagen behandlas ordinarie kongressärenden. Då behandlas motionerna och de övriga frågorna kongressen ska besluta om. Den allmänpolitiska debatten hålls under lördagen. Då finns möjlighet att för alla delegater hålla inlägg om vilket ämne som helst. Efter debatten fortsätter behandling av motioner och propositioner. På lördag kväll hålls den traditionella kongressupén. Där blir det som vanligt trerätters middag och utdelning av priser. Efter supén blir det hejdundrande efterfest med band. På söndagen förrättas val till förbundsstyrelsen och behandlingen av motioner, de politiska programmen och övriga propositioner fortsätter. Till kongressen är SU:s samarbetspartners inbjudna. Vi har också internationella gäster från våra syskonförbund på plats. Tid för framförande av hälsningar har reserverats för lördag förmiddag. ANMÄLNING OCH KONGRESSKANSLI KANSLI Kongressen har ett eget kansli dit du kan vända dig om någonting är oklart. I anslutning till kansliet finns datorer, som får användas med lov av kanslipersonalen. I kansliet finns Svensk Ungdoms verksamhetsledare, Veronica Aspelin (0, veronica@su.fi). Hon fungerar som kanslichef. I kansliet kommer det också finnas möjlighet att köpa SU:s tygkassar, historik och halarmärken. ANMÄLNING Alla kongressdeltagare måste anmäla sig som närvarande då de kommer till kongressplatsen. Anmälningen och fullmaktsgranskningen sker i anslutning till kongressalen på de tider som finns utsatta i programmet. Övriga tider kan man registrera sig i kongresskansliet i anslutning till kongressalen. I samband med anmälningen får man sitt delegatkort, förutsatt att deltagaravgiften är betald. Kom till anmälningsplatsen i tid. Delegater som anländer senare ombeds ta kontakt med kongresskansliet. Samtliga kongressdelegater får ett namnkort i samband med anmälningen där ens namn och delegatnummer framkommer. FULLMAKTSGRANSKNING Varje röstberättigad delegat måste finnas upptagen i en fullmakt från en lokalavdelning. Fullmakten ska vara undertecknad av två personer som har namnteckningsrätt i lokalavdelningen, oftast ordförande och en vice ordförande eller sekreterare. Denna fullmakt granskas i samband med anmälningen på kongressplatsen. För eventuella frågor kring fullmakter kontakta förbundssekreterare Anna Abrahamsson (00 1, anna@ su.fi).

6 KONGRESSAVGIFT Kongressen kostar euro med boende på hostel, i andra fall euro. I priset ingår utöver boendet program, fredagens seminarium och kvällsprogram, alla måltider inklusive trerätters supé på lördagen (exklusive drycker), samt efterfest. Deltagaravgiften ska vara betald innan kongressen enligt det betalningssätt som valts i samband med anmälningen. Delegat som vid kongressens öppning inte ännu betalt kongressavgiften har ej rösträtt. ANSVARSBLANKETT I e-postmeddelandet med dina handlingar finns också en ansvarsblankett som ska fyllas i och lämnas vid registreringen, du hittar även blanketten på SU:s hemsida under kongressidan. Är du minderårig ska målsman underteckna lappen. I års tid har vi varit förskonade från otrevliga händelser på våra evenemang, men för säkerhets skull vill vi ändå att alla deltagare skriftligen försäkrar sig om att man tar ansvar för sina egna handlingar under kongressen. Vi har en utarbetad säkerhetsplan för att hantera eventuella situationer och har alltid personer på plats som kan hjälpa vid behov. Detta för att den :e kongressen ska bli lika trygg och säker som alla tidigare kongresser. Ta kontakt med någon i personalen (se kontaktuppgifter i kongresshandlingarna eller på ditt delegatkort) i fall det under något skede av kongressen upplevs behövligt, t.ex. om en osäker situation uppstår eller i olycksfall. TRANSPORT, BOENDE, LOGI TRANSPORT SU ersätter resekostnader som överskrider euro med det förmånligaste tillgängliga kollektiva färdmedlet till Helsingfors. Kongressbussen Helsingfors-Lovisa-Helsingfors är avgiftsfri för inbjudna gäster och anmälda deltagare. Plats på kongressbussen garanteras endast dem som anmält om plats i samband med kongressanmälan. Ersättning för andra researrangemang till och från Lovisa ska avtalas om med förbundssekreterare Anna (anna@su.fi) på förhand. Delegater som önskat transport från Österbotten kontaktas personligen om arrangemangen. Förfrågningar gällande transport från Österbotten kan riktas till Charlotta Rosenlöf (0 1, charlotta@su.fi). Från Åboland och Nyland finns smidig och billig kollektivtrafik som man kan använda för att ta sig till Helsingfors, där kongressbussen avgår. Köp din biljett så tidigt som möjligt, för att spara på dina kostnader. Kom ihåg att spara biljetten och kvittot! Både VR och bussbolagen erbjuder förmånligare priser ju tidigare man bokar sin resa. Från Åbo kan man ta antingen tåg eller buss. Om du är osäker på hur du ska ta dig till Helsingfors kan du ta kontakt med Åbolands kretstjänsteman Anni Dahlén (0, anni@su.fi). INKVARTERING I samband med anmälningen har du meddelat vilket boende du vill ha. Övernattningen arrangerad av SU kommer i år att vara på Hotel Degerby (Brandensteinsgatan ) och på Gästhus Loviisa (Sibeliusgatan ). Inkvarteringen på hotellet sker i rum som delas med andra kongressdeltagare. Rumsindelningen och incheckningsuppgifter skickas skilt per e-post till de som beställt inkvartering. Verksamhetsledare Jenny Vilén svarar på eventuella frågor om inkvarteringen, (tel nr , jenny@su.fi). FRUKOST OCH LUNCH Frukost äger rum på Harjurinteen koulu. Fredagens lunch serveras på Hotell Degerby, under lördag och söndag serveras lunch på kongressplatsen för alla kongressdelegater och inbjudna gäster. Under kongressen serveras bl.a. frukt som mellanmål, därtill kan deltagare ta med egna mellanmål vid behov. Om du ännu inte har anmält dina kostrestriktioner eller allergier, kontakta Jenny Vilén (0 1 0, jenny@su.fi). SJUKDOMAR Om någon känner sig krasslig finns det första hjälpen-väska i kongresskansliet. Första hjälpen-väskan innehåller begränsat med mediciner, så kom ihåg att ta med eventuella personliga mediciner och t.ex. egna huvudvärkstabletter

7 som du är van vid att använda. Första hjälpen-ansvarig är Susanna Rapp, (00 0 0, susanna@su.fi). KONGRESSBEHANDLINGEN PLENUM Plenum innebär att möte pågår i stora salen och att ärenden behandlas enligt kongressens saklista. Alla delegater bör närvara vid plenum. KONGRESSUTSKOTTEN Innan ett ärende kommer upp till beslut i plenum (på söndag) behandlas de i olika utskott. Samtliga utskott som väljs på kongressen, förutom valberednings- och resolutionsutskottet, och är öppna för alla kongressdeltagare. Det är önskvärt att alla deltar, såväl delegater som observatörer. Du kan anmäla dig till kongressutskotten samtidigt som du anmäler dig i kongresskansliet när du anländer. DELEGATMÖTEN Kretsarna, d.v.s. Helsingfors och övriga Finland, Nyland, Åboland, och Österbotten har delegatmöten i olika rum på utsatta tider. På delegatmöten går man t.ex. igenom kretsens hållning i olika frågor samt vem i kretsen som ska sitta i de olika kongressutskotten. Mer information om var delegatmötena sammanträder finns på kongressplatsen. INFORMATION OM KONGRESSBEHANDLINGEN De till kongressen inlämnade motionerna kommer att remitteras till olika utskott (se nedan förslag till remitteringsordning och utskott). I utskotten, som sammanträder på lördag eftermiddag, sker den första behandlingen av motionerna. Där är det möjligt att diskutera och lämna in ändringsförslag till motionerna. I utskotten röstas det vid behov så att utskottet kan föra fram ett beslutsförslag för varje motion till kongressen på söndagen. Då ska motionerna och övriga ärenden som behandlats i utskotten godkännas i plenum. I behandlingen i plenum är det igen möjligt att föreslå ändringar till utskottets förslag. I plenum fastställs slutligen kongressens och förbundets åsikt, och vilka politiska mål förbundet ska arbeta för. FÖRSLAG TILL REMITTERINGAR C. Utskott för unga och utbildning Motion 1-, -1 D. Utskott för juridiska och sociala frågor Motion,,,,,1,, E: Utskott för kommunala frågor Motion,1,-1 F. Utskott för jobb och ekonomi Motion - G. Utskott för miljö och jordbruk Motion 0- H. Utskott för internationell politik och mänskliga rättigheter Motion - KONGRESSTEKNIK Samtliga närvarande förses med nummerkort (delegatkort). Det finns en serie för delegater och en serie för observatörer. En lista där samtliga närvarandes namn och nummer framgår delas ut på kongressplatsen. Ta vara på ditt nummerkort och ha tillgängligt under hela kongressen! Begäran av ordet i kongressalen och öppna omröstningar sker genom uppräkning av kortet. I och med registreringen får varje delegat också röstningssedlar. Det är enbart med dessa officiella röstningssedlar som man kan delta i valet av förbundsstyrelse och andra slutna omröstningar. OBS: Nya röstningssedlar delas inte ut, så håll reda på dessa! Kongresshandlingarna finns tillgängliga elektroniskt. Inga handlingar delas ut på plats. Delegater ombes ta med lämplig elektronik för att följa med behandlingen av kongressärendena. Laddningsstationer finns tillgängliga på kongressplatsen. Utskottens beslut och förslag till plenum finns på SU:s hemsida senast på söndag morgon. Dessa kommer enbart att finnas i elektroniskt format.

8 ALLMÄNPOLITISK DISKUSSION Allmänpolitisk diskussion äger rum under lördag förmiddag. Det innebär att du som delegat direkt på lördag kan lämna in en begäran om taltur för att i diskussionen lyfta upp något politiskt aktuellt, något gällande inkomna motioner eller övriga frågor. Det kommer beredas möjligheter till repliker och svarsrepliker. Vi rekommenderar varmt att ta möjligheten till ett inlägg, vare sig man är på kongress för första gången eller varit med redan länge. Vi rekommenderar att förbereda relativt korta anföranden på 1- minuter, eftersom tidsbegränsningar vid behov införs för att ge så många som möjligt möjligheten till att framföra anföranden inom de utsatta tidsramarna. PRESSMEDDELANDEN För ärenden som önskas förmedlas till media kan man vända sig till förbundssekreterare Anna Abrahamsson, (00 1, anna@su.fi) KVÄLLSPROGRAM FREDAGENS COCKTAIL På fredag kväll bjuder vi tillsammans med Lovisa stad in till en cocktail med en liten bit mat och mingel på Lovisa stadshus. Cocktailen är en ypperlig chans att mingla med andra kongressdeltagare, politiker och övriga inbjudna gäster. Notera att ingen middag serveras under cocktailen. Deltagare kan vid behov vända sig till någon av Lovisas restauranger eller inhandla måltid i en matbutik. LÖRDAGENS SUPÉ Supén går av stapeln på Lovisa Kapellet (Drottninggatan 1). I gott sällskap bjuds det på en trerätters middag. Drycker bör man köpa själv på plats. För att hålla stämningen uppe finns sångledare som lotsar oss genom middagen. De som har en SU-sångbok bör ta med den, men det delas även ut sångblad. Efter middagen ordnas eftersläpp med liveband. OM KONGRESSUPÉN Kongressupén är på många sätt höjdpunkten vid den årliga förbundskongressen. Här följer lite praktisk info. Klädseln på kongressupén är snäppet snyggare, ungefär cocktailklädsel. Det finns ändå inga krav på klädkod och huvudsaken är att du själv känner dig uppklädd och bekväm. På supén har vi sångledare som håller fart på festen. Sångledarna meddelar vilken sång vi sjunger. Efter varje sång är det dags att skåla. Man skålar först med sin bordsherre/-dam, sedan med personen på ens andra sida och avslutningsvis med personen mitt emot. Samma procedur upprepas efter varje sång. Det är brukligt att man inte stiger upp förrän varmrätten dukats ut. När sångledaren begär tystnad eller när någon håller tal bör det vara tyst i salen. Rökning är tillåten endast på anvisade ställen. Om det finns frågor i anslutning till detta går det bra att vända sig till äldre SU:are. Kongressarrangörerna hoppas att alla supédeltagare får en superskön kväll! ÅRETS AKTIVASTE LOKALAVDELNING Segraren i tävlingen årets aktivaste lokalavdelning delas ut under kongressupén. En hemlig och opartisk jury beaktar bl.a. följande saker: förändringar i lokalavdelningens storlek, lokalavdelningens aktivitet och kampanjer, lokalavdelningens profilering i media samt allt annat som kan tänkas ge pluspoäng. ÅRETS A.V.G.A.S.R.Ö.R Segraren i tävlingen Årets A.V.G.A.S.R.Ö.R., det vill säga den lokalavdelning som flitigast värvat nya medlemmar, koras traditionellt under kongressen. Förutom ära och berömmelse, får vinnaren även ett hemligt pris. Tävlingen pågår ända till kongresstarten. TÄNK PÅ MILJÖN! I enlighet med SU:s politiska målsättningar försöker vi genomföra kongressen på ett så hållbart sätt som möjligt. För det behöver vi er allas hjälp. Här några tips på vad du kan göra:

9 Tänk på miljön före du printar! Kongressen sker så pappersfritt som möjligt med elektroniska handlingar. Res hållbart! SU ersätter i huvudsak endast resor med kollektivtrafik, och uppmuntrar till att minimera bruk av bil i den mån möjligt i samband med kongressen. Behövs bil rekommenderar vi samåk. Att välja egen bil framför buss innebär ca en fördubbling av CO-utsläpp per kilometer. Minimera mängden skräp. Omkring 0 delegater kommer att samlas under kongressen, vilket kan innebära en stor belastning. Försök undvika papper- och plastskräp i den mån möjligt, t.ex. genom att ta med en kopp eller hållbar vattenflaska, framom engångsvarianter. Kom ihåg att sortera eventuellt avfall. KONTAKTUPPGIFTER På följande telefonnummer når man kongressplatsen: 00 0 Förbundssekreterare Anna Abrahamsson Politisk sekreterare Veronica Aspelin Verksamhetsledare Anna Lindberg 0 Verksamhetsledare Anni Dahlén 0 1 Verksamhetsledare Charlotta Rosenlöf Verksamhetsledare Jenny Vilén Informatör Susanna Rapp 00 1 Förbundsordförande Ida Schauman SU:s tjänstemän nås också per e-post, förnamn.efternamn@su.fi före kongressen, men därefter lättast per telefon. Kontakt fås säkrast under kongressen till kansliansvariga Veronica Aspelin och den platsansvariga Jenny Vilén. Övriga är anträffbara då mötesförhandlingarna så tillåter. VI ÖNSKAR ER ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA PÅ KONGRESS!

10 OFTA FÖREKOMMANDE FÖRKORTNINGAR FS Förbundsstyrelsen, SU:s högsta beslutande organ mellan kongresser Mini FS Endast förbundsstyrelsen Mega FS Förbundsstyrelsen samt krets- och utskottsordförande KST Kretsstyrelse, kretsarnas högsta beslutande organ LA lokalavdelning, de lokala SU föreningarna RD-ledamot - Riksdagsledamot PST Partistyrelsen, partiets högsta beslutande organ mellan partidagar LSK - Högskolepolitiska utskottet Liberala Studerande EPU Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet MIPU Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet JÄMU - Jämställdhetsutskottet Verkus - Verksamhetsutskottet FU - Finansutskottet, granskar SU:s ekonomi IU Internationella utskottet NCF Nordiska centerungdomens förbund LYMEC European Liberal Youth, SU:s takorganisation i Europa IFLRY International Federation of Liberal Youth, SU:s globala takorganisation UNR Ungdomens nordiska råd NR Nordiska Rådet ALDE - Alliance of Liberals and Democrats for Europe, SFP:s europeiska takorganisation

11 VALORDNING FÖR SVENSK UNGDOM SVENSK UNGDOMS KONGRESS LOVISA - MAJ 0 1. ANMÄLAN Före varje kongress anmäler medlemsföreningarna till förbundet sina ombud och ersättare för dessa. Sådan anmälan bör ske, vid ordinarie kongress 1 dagar och vid extra kongress dagar före kongressens öppnande.. RÖSTLÄNGD På basis av de insända anmälningarna uppgörs ett förslag till kongressens röstlängd. Röstlängden fastställs slutligen av kongressen. I fall medlemsföreningen sänder andra ombud än de anmälda ordinarie ombuden eller suppleanter till kongressen bör ny anmälan göras omedelbart eller senast före kongressens öppnande. Suppleant för ombud kan inte inkallas under kongressen efter det att röstlängden fastställts.. BESLUTSFÖRFARANDET Beslut fattas med enkel majoritet om inte i förbundets stadga stipulerar annorlunda. Vid lika röstetal vinner den åsikt den sittande ordförande företräder utom vid personval då lotten avgör. Omröstningen förrättas öppet utom då minst ¼ av de vid kongressen röstberättigade delegaterna så yrkar. Vid personval förrättas alltid sluten omröstning.. ÖPPEN OMRÖSTNING Omröstningen kan verkställas genom bifallsförfarande, handuppräckning, uppstigning eller genom namnupprop varvid den röstberättigade äger svara ja eller nej.. SLUTEN OMRÖSTNING Vid sluten omröstning sörjer kongresspresidiet för att en röstsedel delas ut till varje delegat. På röstsedeln antecknar delegaten svaret på omröstningspropositionen. Denna bör vara ställd så att den kan besvaras med antingen ja eller nej.. VAL Val sker genom majoritetsbeslut. Ifall det finns fler kandidater än två till en post sker valet i två omgångar, såvida inte någon kandidat redan i första omgången erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. I den andra omgången ställs de två kandidaterna som i den första omgången fått flest röster mot varandra. Ska fler än en väljas sker valet genom proportionella val. Vid proportionellt val då två personer ska väljas uppföres samtliga kandidater på en lista. Varje delegat måste rösta på två kandidater dock så att den kandidat hen helst ser invald betecknas med A och den andra med B. Vid uppräknandet av rösterna tilldelas den kandidat som utmärkts med A två () röster och den som utmärkts med B en (1) röst. Vid proportionella val då fler än två kandidater ska väljas uppförs samtliga kandidater på en lista. Vid val av förbundsstyrelse måste en delegat rösta på minst två () uppställda kandidater och max så många kandidater som kan väljas. Detta dock så att de två () hen helst ser invalda betecknas med A och B i den ordning hen föredrar. Vid räknandet av rösterna tilldelas kandidat som utmärkts med A sex () röster och B tre () röster. Alla övriga kandidater som utmärkts erhåller en (1) röst var. Skulle två () kandidater erhålla samma röstetal i resultaträkningen bestäms derasinbördes ordning genom lottning. Upptar valsedeln kandidat som inte nominerats förklaras valsedeln ogiltig.

12 SAMMANTRÄDESORDNING 0 1. Motionerna ligger som grund för ärendenas behandling. Vid behandling av politiska program ligger förbundsstyrelsens förslag som grund för ärendets behandling. Vid slutgiltig behandling ligger kongressutskottets förslag till grund för behandlingen.. Vid remittering av motionerna och politiska program godkänns motion och program enligt förbundsstyrelsens utlåtande om ingen genast ber om ordet och föreslår remittering.. Talarlistan upprättas enligt den ordning talarna begär ordet, dock så att anföranden som berör samma område kommer efter varandra.. Ordet begärs genom uppräckning av delegat- eller observatörskort eller skriftligen om kongressen så besluter.. Närvaro- och yttranderätt vid kongressen har förbundsstyrelsens medlemmar, medlem i lokalavdelning, förbundets tjänstemän samt inbjudna gäster. Närvarorätt har inbjudna representanter för press, radio och TV.. Förslagsrätt har befullmäktigade delegater samt förbundsstyrelsemedlemmar.. Rösträtt har endast befullmäktigade delegater.. Alla yttranden görs i mikrofon.. Förslag kräver understöd för att bli beaktat. Detta gäller inte personval.. Tiden för yttranden kan i övrigt begränsas om kongressen så besluter.. Replik kan begäras och beviljas direkt efter det anförande repliken rör. Repliken får räcka högst en minut. Ordförande har rätt att begränsa replikrätten. 1. Kontrareplik kan begäras och beviljas endast den som blivit angripen i en replik. Kontrareplik får räcka högst sekunder. 1. Ordningsfråga kan begäras och bör hänföra sig till proceduren. Ordningsfråga ges företräde framom yttranden. 1. Sakupplysning kan begäras och ges företräde framom yttranden, repliker och kontrarepliker.. Yrkande bör inlämnas skriftligen för att bli beaktat.. Enkelt bifalls- eller avslagsyrkande kan göras muntligt.. Beslut sker enhälligt eller genom omröstning. 1. Beslut fattas: a) genom provomröstning genom uppräckande av delegatkort b) genom omröstning genom uppräckandet av delegatkort c) genom namnupprop 1. Omröstning sker så att motstridiga förslag ställs mot varandra. Därefter röstas om eventuella tillägg och ändringar. Ifall flera motstridiga förslag föreligger ställs de förslag som mest avviker från det förslag som ligger till grund för behandling i tur och ordning mot varandra så att i den sista omröstningen ställs det segrande ändringsförslaget mot det som ligger till grund för behandling. 0. Anmälan om reservation bör göras omedelbart och skriftligt efter fattat beslut. Reservationstexter inlämnas senast en timme efter mötets slut. 1. Val förrättas i enlighet med valordningen.. Streck i debatten kan dras då kongressen så besluter. Ordförande läser då upp alla yrkanden som framkommit, därefter dras streck. 1

13 STADGAR FÖR SVENSK UNGDOM

14 STADGAR FÖR SVENSK UNGDOM, SVENSKA FOLKPARTIETS UNGDOMSORGANISATION R.F. I. NAMN, HEMORT, ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSFORM 1. Föreningen, vars namn är Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f., i finsk översättning RKP-nuoret, Suomen ruotsalaisen kansanpuolueen nuorisojärjestö r.y. och i engelsk översättning Swedish Youth of Finland, Swedish People s Party s youth organisation, är ett förbund som samlar förbundets lokalavdelningar och specialföreningar i Finland. Föreningen benämns i dessa stadgar förbund. Förbundets hemort är Helsingfors stad, dess språk är svenska och dess verksamhetsområde hela landet.. FÖRBUNDET vill vinna Finlands ungdom för sina idéer vill vara en demokratisk ungdomsrörelse, baserad på tron om alla människors lika värde, där ungdomar oberoende av bakgrund tillsammans kan driva en liberal politik vill samla medlemmar som delar idén om ett öppet samhälle med respekt för alla människor och deras livsval till en stark politisk insats vill samla den finlandssvenska och tvåspråkiga ungdomen och trygga deras kulturella intressen samt aktivt verka för vårt lands tvåspråkighet, medveten om att de frågor som är gemensamma för hela den finlandssvenska och tvåspråkiga befolkningen måste bevakas i de demokratiska institutionerna vill bevaka det svenska språkets ställning i Finland, samtidigt som man respekterar och uppskattar alla människors modersmål och traditioner vill erbjuda den finlandssvenska och tvåspråkiga ungdomen framtidsmöjligheter som en jämbördig del av det finländska samhället vill väcka ungdomens intresse för samhällsfrågor och ge den demokratifostran och en utbildning som möjliggör en insats inom alla samhällets institutioner vill stärka ungdomens deltagande i samhälleliga beslutsfattande stöder Finlands demokratiska och parlamentariska statsskick vill medverka till att befästa vår utrikespolitiska ställning betonar vikten av en fortsatt utveckling av det nordiska samarbetet och den nordiska samhörigheten understryker det europeiska samarbetet och vill att EU ska vara medborgarnas union. stöder Förenta Nationernas arbete för en fredlig och rättvis värld och vill göra en insats för att utjämna de sociala motsättningarna. FÖR ATT FULLGÖRA SITT SYFTEMÅL deltar förbundet som politisk organisation i det statliga och kommunala livet samt påverkar beslutsfattandet på alla nivåer från kommunen till Europaparlamentet stödjer förbundets kandidater i lokala, nationella och EU-val bedriver förbundet politisk upplysnings- och organisationsverksamhet genom informationsmöten, kurser, seminarier, kampanjer, publikationer och annat dylikt, uppbär förbundet för sin verksamhet avgifter av sina medlemmar och kan även ta emot testamenten och donationer, samt kan förbundet anordna lotterier och penninginsamlingar, förvärva fastighet, utöva förlagsverksamhet och bedriva boktryckeri- och kioskverksamhet. Förbundet ansöker, om någon av ovannämnda ekonomiska verksamheter det kräver, vederbörligt tillstånd II. MEDLEMSKAP. Till medlem i förbundet kan antas registrerad förening vars medlemmar bör vara finska medborgare eller sådana utlänningar som har sin hemvist i Finland. Föreningen kan, efter skriftlig anhållan om medlemskap, av förbundsstyrelsen godkännas som lokalavdelning eller specialförening.. Till medlem i förbundets lokalavdelning eller specialförening kan antas varje finsk medborgare eller sådan utlänning som har sin hemvist i Finland, som fyllt 1 men inte 0 år, som inte är medlem av annat finländskt politiskt parti än Svenska folkpartiet i Finland r.p., 1

15 som inte på laga grund är förhindrad att deltaga i politisk verksamhet och som önskar deltaga i förverkligandet av förbundets mål. Till medlem i förbundets specialföreningar och lokalavdelningar som fungerar vid högskolor kan antas varje studerande som är finsk medborgare eller sådan utlänning som har hemvist i Finland, som fyllt 1 men inte år som inte är medlem av annat finländskt politiskt parti än Svenska folkpartiet i Finland r.p., som inte på laga grund är förhindrad att deltaga i politisk verksamhet och som önskar deltaga i förverkligandet av förbundets mål.. Om uteslutande av lokalavdelningsmedlem besluter lokalavdelningen enligt sina stadgar.. Lokalavdelning eller specialförening som genom sin verksamhet uppenbart skadar förbundet kan av kongressen uteslutas ur förbundet, när åtgärden stöds av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. III. ORGANISATIONEN. Förbundet utövar sin verksamhet dels genom förbundskongressen och förbundsstyrelsen och dess utskott och arbetsgrupper, dels genom ovan nämnda lokalavdelningar och specialföreningar.. Lokalavdelningarna i enskilda valkretsar bildar i respektive valkrets registrerad kretsorganisation, vilken bland annat handhar nomineringen av kandidater och besluter om valförbund vid riksomfattande val. Om eventuella undantag från detta besluter förbundsstyrelsen. IV. KONGRESSEN. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie kongress hålls årligen före utgången av juli. Kallelse till ordinarie kongress utfärdas av förbundsstyrelsen minst fyra veckor före kongressens öppnande. Den bör skriftligen delges förbundets lokalavdelningar och specialföreningar samt ingå i de svenskspråkiga tidningar förbundsstyrelsen besluter.. Extra kongress kan sammankallas av förbundsstyrelsen och skall sammankallas om kongress så beslutar eller om fem lokalavdelningar och/eller specialföreningar kräver detta. Kallelse till extra kongress delges skriftligen förbundets lokalavdelningar och specialföreningar minst fjorton dagar före kongressens öppnande. Vid extra kongress behandlas endast de ärenden för vilka den är sammankallad. 1. Vid kongressen representeras förbundets lokalavdelningar och specialföreningar av delegater. Delegaterna utses av lokalavdelningarna eller specialföreningarna och deras antal bestäms av lokalavdelningarnas och specialföreningarnas medlemsantal. Medlemsantalet bestäms enligt antalet medlemmar per 1.1. året före kongressen. För lokalavdelning eller specialförening som grundats senare gäller dock terminen veckor före kongressen. Varje medlem i lokalavdelning eller specialförening berättigar till en delegat på kongressen. 1. Kongressen är beslutför då den är stadgeenligt sammankallad. Varje delegat har en röst. Närvaro- och yttranderätt vid kongressen har förbundsstyrelsens medlemmar, medlem i lokalavdelning eller specialförening, förbundets tjänstemän samt inbjudna gäster. Närvarorätt har inbjudna representanter för media. 1. Beslut fattas med enkel majoritet om inte i dessa stadgar annorlunda bestäms. Vid lika röstetal vinner den åsikt den sittande förbundsordförande företräder utom vid personval då lotten avgör. Omröstningen förrättas öppet utom då minst ¼ av de vid kongressen röstberättigade delegaterna så yrkar. Vid personval förrättas alltid sluten omröstning.. Motionsrätt till kongressen har lokalavdelningar och specialföreningar och deras medlemmar, kretsar, samt utskott som tillsatts av förbundsstyrelsen. Motion bör inlämnas senast tolv veckor före kongressens öppnande. Brådskande motioner kan inlämnas senare än tolv veckor dock senast dagen innan kongressens öppnande. Med brådskande motion avses en motion som berör en fråga vars karaktär avsevärt förändrats efter motionsinlämningsdagen tolv veckor före kongressen. Förbundsstyrelsen besluter huruvida en brådskande motion behandlas av kongressen eller inte.. Ordinarie kongress handlägger följande ärenden: 1. kongressen öppnas efter det delegaternas fullmakter granskats av förbundsstyrelsen utsedd representant. konstaterande av kongressens beslutförhet. fastställande av röstlängd för kongressen. val av ordförande och två vice ordförande för kongressen samt sekreterare. val av två protokolljusterare

16 fastställande av saklista och mötesordning. tillsättande av behövliga kongressutskott. val av a) förbundsordförande för följande mandatperiod b) två vice ordförande för följande mandatperiod. förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår. bokslut för föregående räkenskapsår samt revisorernas berättelse. frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 1. förbundsstyrelsens verksamhetsplan för följande verksamhetsår 1. förbundsstyrelsens propositioner 1. fastställandet av lokalavdelningarnas och specialföreningarnas medlemsavgifter. behandling av motioner. fastställande av antal medlemmar i styrelsen (- medlemmar). val av a) medlemmar av förbundsstyrelsen för följande mandatperiod b) revisorer och ersättare för dessa för följande räkenskapsår 1. under kongressen väckta frågor, vilka kongressen med ¾ majoritet beslutit uppta till behandling, dock inte frågor om ändring av stadgarna eller andra i moment 1 paragraf i föreningslagen nämnda saker.. Förbundsstyrelsen, som utgör förbundets verkställande organ, består av en styrelseordförande, benämnd förbundsordförande, två () vice ordförande samt - övriga medlemmar, vilka årligen väljs av ordinarie kongress. Förbundsstyrelsens mandatperiod utgörs av tiden mellan två ordinarie kongresser. Om en förbundsstyrelsemedlem avgår före mandatperiodens utgång kan, vid behov, kompletterande val förrättas på en extra kongress. 1. Förbundsstyrelsen är beslutför då ordförande eller den ena vice ordförande samt minst hälften av övriga medlemmar är närvarande. Förbundssekreteraren har rätt att närvara och yttra sig vid förbundsstyrelsens möten. 1. Förbundsstyrelsen åligger särskilt: 1. att leda förbundets verksamhet i enlighet med förbundets stadgar och program, verkställa kongressens beslut, företräda förbundet utåt samt ta initiativ som främjar förbundets syftemål,. att övervaka att lokalavdelningarna, kretsorganisationerna och specialföreningarna verkar i enlighet med gällande stadgar och förbundets syftemål,. att hålla kontinuerligt kontakt med Svenska folkpartiet i Finland r.p. och dess närstående organisationer,. att förbereda de ärenden som skall föreläggas kongressen, sammankalla, fastställa tid och plats för denna samt senast två veckor före kongressens öppnande till lokalavdelningarnas och specialföreningarnas delegater översända verksamhetsberättelse, bokslut, revisionsberättelse, propositioner samt motioner jämte sitt utlåtande angående den sistnämnda gruppen,. att förbereda och organisera förbundets verksamhet inför allmänna val och därvid bevaka förbundets intressen samt godkänna kandidater som förbundets kandidater i riksdagsval,. att ansvara för skötsel av förbundets ekonomi,. att fastställa lokalavdelningarnas, specialföreningarna och kretsarnas stadgar, godkänna nya lokalavdelningar samt föra förteckning över förbundets lokalavdelningar och specialföreningar samt deras medlemmar,. att anställa och uppsäga förbundets tjänstemän, tillsätta behövliga utskott och arbetsgrupper samt fastställa behövliga reglementen, stadgor och ordningar,. att hålla kontinuerligt kontakt med inhemska, nordiska och internationella motsvarande organisationer. V. SÄRSKILDA STADGANDEN 0. Förbundsordförande eller någondera vice ordförande skall tillsammans med en av förbundsstyrelsen därtill utsedd funktionär, oftast förbundssekreteraren, teckna förbundets namn. I löpande ekonomiska angelägenheter tecknas förbundets namn av den som förbundsstyrelsen utser därtill. 1. Förbundets räkenskaper avslutas per kalenderår. Bokslut jämte andra nödvändiga handlingar överlämnas till revisorerna senast den mars. Revisorerna överlämnar sin berättelse till förbundsstyrelsen före den april. Förbundets verksamhetsår utgörs av ett kalenderår.. Dessa stadgar kan ändras av kongress med ¾ majoritet av de angivna rösterna eller med enkel majoritet vid två på varandra följande kongresser.

17 Beslut om förbundets upplösning skall fattas enhälligt vid ordinarie kongress eller med ¾ majoritet av de avgivna rösterna vid två på varandra följande ordinarie kongresser. Besluter kongressen om upplösning bör den även besluta om disposition av förbundets tillgångar i enlighet med den finlandssvenska ungdomens intressen.. I övrigt följer förbundet föreningslagens stadganden.. I och med att dessa stadgar antas av förbundskongressen den maj 0 upphävs tidigare stadgar.

18 SAKLISTA 0 SVENSK UNGDOMS KONGRESS LOVISA - MAJ 0 1. KONGRESSEN ÖPPNAS. HÄLSNINGAR. KONSTATERANDE AV KONGRESSENS BESLUTFÖRHET Enligt stadgarnas : Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Ordinarie kongress hålls årligen före utgången av juli. Kallelse till ordinarie kongress utfärdas av förbundsstyrelsen minst fyra veckor före kongressens öppnande. Den bör skriftligen delges förbundets lokalavdelningar och specialföreningar samt ingå i de svenskspråkiga tidningar förbundsstyrelsen besluter. Enligt 1: Kongressen är beslutför då den är stadgeenligt sammankallad. Kallelse har ingått i Liber nr. 1 som utkommit den mars 0. Kallelsen har tillställts lokalavdelningarna den februari 0.. UPPROP AV OMBUD OCH FASTSTÄLLANDET AV RÖSTLÄNGD. VAL AV ORDFÖRANDE OCH TVÅ VICEORDFÖRANDE VID KONGRESSEN SAMT ETT TILLRÄCKLIGT ANTAL SEKRETERARE. VAL AV TVÅ PROTOKOLLJUSTERARE. VAL AV FEM RÖSTRÄKNARE. FASTSTÄLLANDE SAMMANTRÄDESORDNING FÖR KONGRESSEN. KONSTATERANDE AV VALORDNING FÖR KONGRESSEN 1. ANMÄLNING AV NYA ÄRENDEN TILL SAKLISTAN Enligt stadgarnas punkt 1 krävs ¾ majoritet för att ärenden skall upptas till behandling 1. FASTSTÄLLANDE AV SAKLISTA FÖR KONGRESSEN 1. FASTSTÄLLANDE AV KONGRESSENS UTSKOTT Förbundsstyrelsen föreslår att följande utskott tillsätts: A. Valberedningsutskott B. Resolutionsutskott C. Utskott för miljö och jordbruk D. Utskott för unga och utbildning E. Utskott för jobb och ekonomi F. Utskott för internationell politik och mänskliga rättigheter G. Utskott för juridiska och sociala frågor H. Utskott för kommunala frågor. VAL AV ORDFÖRANDE OCH MEDLEMMAR TILL DE OLIKA UTSKOTTEN Förbundsstyrelsen föreslår att resolutions- och valberedningsutskottet begränsas till att omfatta ordförande och tre medlemmar.. REMITTERING AV ÄRENDEN TILL DE OLIKA UTSKOTTEN Se förslag till remitteringar.. ALLMÄNPOLITISK DISKUSSION 1. FÖRBUNDSSTYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 0 1. BOKSLUT FÖR ÅR 0 OCH REVISORERNAS BERÄTTELSE 0. FRÅGAN OM ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN OCH ÖVRIGA 1

19 REDOVISNINGSSKYLDIGA 1. BEHANDLING AV FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITION 1: RAMPLAN FÖR VERKSAMHETSÅREN BEHANDLING AV FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITION : MEDLEMSAVGIFT TILL FÖRBUNDET. BEHANDLING AV MOTIONER. VAL AV FÖRBUNDSORDFÖRANDE FÖR VERKSAMHETSPERIODEN VAL AV TVÅ VICE ORDFÖRANDEN FÖR VERKSAMHETSPERIODEN FASTSTÄLLANDE AV ANTALET MEDLEMMAR I STYRELSEN (-). VAL AV ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN FÖR MANDATPERIODEN VAL AV TVÅ REVISORER FÖR ÅR 0. VAL AV TVÅ REVISORSSUPPLEANTER FÖR ÅR 0 0. UTTALANDEN FRÅN KONGRESSEN 1. ÖVRIGA ÄRENDEN. KONGRESSEN AVSLUTAS 1

20 FÖRSLAG TILL REMITTERINGAR C. UTSKOTT FÖR UNGA OCH UTBILDNING Motion 1-, -1 D. UTSKOTT FÖR JURIDISKA OCH SOCIALA FRÅGOR Motion,,,,,1,, E. UTSKOTT FÖR KOMMUNALA FRÅGOR Motion,1,-1 F. UTSKOTT FÖR JOBB OCH EKONOMI Motion - G. UTSKOTT FÖR MILJÖ OCH JORDBRUK Motion 0- H. UTSKOTT FÖR INTERNATIONELL POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Motion - 0

21 MOTIONER 0

22 MOTIONER 0 UTBILDNING 1 HÖGRE STUDIESTÖD FÖR FÖRÄLDRAR I dagens värld är det inte längre lika ovanligt för ett ungt, studerande par att få barn och bilda familj, vilket ökar det ekonomiska trycket som ett ungt par utsätts för under studietiden. På grund av reformerna i utbildningspolitiken tvingas finländska studerande att prestera mera och fullgöra sina studier snabbare. Detta begränsar kraftigt studerandes möjligheter till normalt förvärvsarbete. De flesta studerande är beroende av kraftigt nedskurna FPA-stöd. För studerande som av en eller annan orsak bildat familj innebär detta en tuff situation, då pengarna måste räcka till för underhållet av ett litet barn. I dagens stödsystem har studerande föräldrar inte beaktats. Just nu ligger studiestödet för studerande föräldrar på samma nivå som för 0-åriga studerande som bor självständigt (, ). Denna summa kommer ännu att minska ytterligare från och med augusti 0, då regeringens nya nedskärningar blir verklighet. Det är oskäligt att tänka att en summa som beräknats räcka för att täcka en persons levnadskostnader även ska räcka för att täcka underhållet av en extra människa. Regeringen utredde redan år 00 möjligheten att höja studiestödet för studerande föräldrar, till exempel genom en speciell barnhöjning av studiepenningen och studielånet, men den ledde inte till några konkreta åtgärder. I Sverige finns redan nu ett system där man får tilläggsbidrag beroende på om man studerar på heltid eller deltid och på hur många barn man har. Värnpliktigas anhöriga får i Finland lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Den täcker till exempel kostnader som uppstår vid införskaffningen av nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Den svenska modellen eller värnpliktsmodellen är system som kunde implementeras även för studerande föräldrar i Finland. Familjebildning ska inte vara ett hinder för att unga vuxna ska kunna leva ett skäligt liv på samma villkor som övriga studerande! Därför vill LSK att SU ska jobba för: ATT studiestödet för föräldrar höjs till en nivå, som möjliggör skäliga levnadsförhållanden för hela familjen utan att störa studieprestationerna Förbundsstyrelsens svar: Högskolepolitiska utskottet LSK Motionären är ute i ett mycket angeläget ärende. Studiestödet är ett omtvistat diskussionsämne och som motionären antyder träder nya regler i kraft hösten år 0 då bland annat studiepenningen kommer att sjunka, lånegarantin kommer att öka och studerande blir överflyttade till det allmänna bostadsbidraget från ett system med bostadstillägg. Ur en undersökning som Studenthälsovårdsstiftelsen låter göra vart fjärde år kan man i den senaste från år 0 utläsa att andelen studerande med barn ökat (Högskolestuderandes hälsoundersökning 0). Att det är en ökande trend gör det ännu mera angeläget att införa ett vårdnadstillägg i studiestödet, så att även studerande med barn ska kunna leva ett drägligt liv, ha råd att leva och försörja sin familj, utan att studieprestationerna störs. Motionären lyfter fram två olika modeller som kunde tillämpas. Den första modellen är enligt den svenska modellen där studerande med barn får ett visst tillägg per månad. Storleken på tillägget är beroende av studieomfattning och antal barn. Den andra modellen motionären lyfter fram är det system som tillämpas i den finska armén, där värnpliktigas anhöriga får lyfta ett särskilt understöd ifall ett barn föds under värnpliktstiden. Dessa understöd möjliggör för familjen att införskaffa de nödvändigheter som behövs för uppehället av ett litet barn. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT ett vårdnadstillägg införs på studiepenningen för studerande med barn SLOPA INTE INTRÄDESPROVEN! Regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen har presenterat ett förslag på att man skulle slopa inträdesproven i den finländska högskolorna och istället anta studerande på basis av studentexamensvitsord samt andra stadiets studieframgång. Vi anser att denna reform varken gynnar högskolorna eller studenterna. Inträdesprov är det lättaste och effektivaste sättet att anta de studenter som bäst lämpar sig för en viss studieinriktning. Reformen skulle även försätta internationella studenter i ett ofördelaktigt läge, då de inte skulle ha jämlika möjligheter att söka in till de finländska högskolorna. Högskolorna skulle heller inte kunna bevaka antagningskvoterna lika

23 effektivt som tidigare utan egna inträdesprov. Finlands Studentkårers Förbund har i sitt senaste linjepapper slagit fast att de finländska högskolorna även i fortsättningen ska välja sina studenter utgående från inträdesprov. Studieframgången i andra stadiet ska inte påverka möjligheterna att få en studieplats på högskolenivå, förutom i de studieinriktningar där dylikt kan anses ändamålsenligt. Detta är det bästa sättet att mäta studenternas motivation och lämplighet för studieinriktningen i fråga. Att endast utgå från exempelvis studentskrivningar eller andra slutprov på andra stadiet skulle ge en alldeles för ytlig bild av studenten. Inträdesproven ska dock inte vara en ekonomisk fråga, det vill säga man ska kunna ha en chans att få en studieplats även om man inte gått en dyr prepkurs. Det vore önskvärt att andra stadiets skolor i större grad än nu samarbetar med högskolorna och att andra stadiets studerande redan i gymnasiet eller yrkesskolan skulle få avlägga vissa universitetskurser, samt att studentskrivningarna och yrkesskolornas slutprov skulle väga starkare i högskolornas inträdesprov. Därför vill LSK att SU ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter att anta studerande med hjälp av inträdesprov ATT dyra prepkurser inte ska vara ett hinder för att man klarar inträdesproven ATT samarbetet mellan andra och tredje stadiet ökar för att minska trycket av att börja studera på högskolenivå Förbundsstyrelsens svar: Högskolepolitiska utskottet LSK Den problematik som motionären lyfter fram diskuteras häftigt just nu. Att regeringen och utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen föreslår att slopa inträdesproven vid antagningen till högskolorna, och att antagningen endast skulle vara baserat på studentexamen och studieprestationer från andra stadiet, är oroväckande. FSF (Finlands Studentkårers förbund) beskriver i sitt politiska policydokument: Antagning till universiteten ska ske i första hand via urvalsprov, urvalskurser eller på andra sätt som är oberoende av studieframgången på andra stadiet, med hänsyn till vetenskapsområdets särdrag. I antagningen av studerande ska universiteten betona lämplighet och motivation. Bedömningen ska ske professionellt, transparent och jämlikt, och med beaktande av disciplinära särdrag. Inträdesprov inom samma disciplin ska genomföras som riksomfattande gemensam antagning. Systemet ska vara sådant att det inte finns något behov av förberedande kurser (s.k. prepkurser). Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att alla har samma chans att söka in till högskolestudier oberoende av presentationer vid andra stadiet. Till exempel bör en person, som av en eller annan orsak inte presterat som hen borde i studentexamen, genom inträdesproven få en ärlig chans att komma in till den utbildning hen vill studera vid i framtiden. Dessutom är det nästan omöjligt att utläsa motivation och lämplighet ur de presentationer som nu föreslås stå som grund vid antagningen. Lämplighetsintervjuer behövs till exempel vid antagningen till vissa utbildningar. Universiteten har ansvar över antagningen och det är viktigt att de själva får besluta om vem de antar till vilken utbildning. Förbundsstyrelsen föreslår att de två senare att-satserna slopas. Den första att-satsen är klar och tydlig och utgör huvudpoängen med motionen, medan de två senare gör motionen mindre konkret. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det ska finnas förutsättningar att klara av inträdesproven utan prepkurser, men prepkurser kan inte undvikas ifall det finns inträdesprov, och förbundsstyrelsen anser att huvudpoängen med motionen är att inte slopa inträdesproven. Förbundsstyrelsen tycker även att tredje attsatsen, om att öka samarbete mellan andra och tredje stadiet, kunde slopas eftersom den inte har något med själva inträdesproven att göra. Förbundsstyrelsen ser hellre att Svensk Ungdom fokuserar på att arbeta för att inträdesproven inte slopas. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT de finländska högskolorna fortsätter anta studerande med hjälp av inträdesprov SÄNK KVOTEN AV FÖRSTAGÅNGSSÖKANDE TILL HÖGSKOLOR Från och med 0 måste högskolorna enligt lag reservera en del av studieplatserna till förstagångssökanden. Till förstagångssökande räknas inte de som: a) har tagit emot en studieplats som leder till en högskoleexamen och som började hösten 01 eller senare b) har avlagt en finländsk yrkeshögskole- eller universitetsexamen Den nyinförda kvoten har visat sig vara problematisk. Till exempel är det många som väljer att inte alls ta emot en studieplats om de inte får den önskade studieplatsen. Istället är det vanligt att man håller ett mellanår, vilket gör att

24 studierna inleds senare och på sikt tar det också längre före man kommer ut i arbetslivet. Detta fenomen riskerar att bli allt vanligare till utbildningar med många sökande och högra inträdeskrav, som t.ex. medicin och juridik. SU i Nyland vill se ett samhälle där det finns plats för valmöjlighet och en möjlighet till andra chanser. Många unga som inte vet vad de vill jobba med i framtiden känner stor press av att veta att möjligheterna att byta utbildning är begränsade. Som ett konkret exempel där kvotidén brister är då den svenskspråkiga lärarutbildningen öppnades i Helsingfors. Många sökte studieplats, bland dessa människor som jobbat som lärare i många år, men som inte är behöriga. Eftersom många av dessa har en tidigare examen, hade de sämre utgångsläge vid antagningen. Hela 0 procent av studieplatserna gick i detta fall till förstagångssökande. Personer med lång erfarenhet av yrket och stor kunskap blev utan studieplats på grund av denna kvot. En sänkning av kvoten för förstagångssökande till högskolor skulle göra systemet mera rättvist, samtidigt som presssen på unga att välja rätt utbildning skulle minska. Samtidigt skulle unga inte känna sig tvingade att ta mellanår av rädslan att förminska sina chanser att slippa in på drömutbildningen. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT sänka kvoten av förstagångssökande till högskolor Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Som motionären skriver har ett nytt system tagits i bruk från och med hösten 0, där en viss andel av studieplatserna ska reserveras för förstagångssökande. Ministeriet har gett riktlinjer på att en viss andel ska reserveras för förstagångssökande men inte specificerat den exakta andelen. Ministeriet skriver så här: Högskolorna bestämmer antalet studieplatser som ska reserveras för dem som ansöker om sin första studieplats. Högskolorna informerar om på vilka utbildningar det reserveras studieplatser och hur många de blir. Information om platser som reserverats finns i uppgifterna om de olika utbildningarnas antagningsgrunder i studieinfo.fi-tjänster. Det är upp till varje universitet att själva bestämma om hur stora kvoterna ska vara. Det här betyder att varje utbildning vid ett universitet kan ha olika stora kvoter för hur många förstagångssökande de antar. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att universiteten själva får besluta om sin antagning och om hur stora kvoterna är. Universiteten är autonoma och ska ha rätt att besluta om vem de antar och på vilka grunder. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. UNDERVISNING I NORDISKA SPRÅK FÖR REKRYTER I FINSKA FÖRSVARSMAKTEN Som en fortsättning på att införa en jämlik allmän värnplikt vill Svensk Ungdom i Helsingfors göra språkundervisning till en del av försvaret, främst för att göra det nordiska försvarssamarbetet lättare för alla som deltar i övningarna och samarbetet. Den språkpolitiska debatten i Finland har igen blivit del av vardagen, och folk har lättare än någonsin att uttrycka sig fult gällande skolsvenskan efter Finsk Ungdoms Sebastian Tynkkynen jämförde tvångssvenskan till piskning då han kröp i blöjor upp för domkyrkans trappor. För att lära sig ett språk måste man själv se nyttan i det. Samtidigt är det geopolitiska läget kring Östersjön spändare och det nordiska försvarssamarbetet har ökat märkbart. De finskspråkiga rekryterna skulle se nyttan i att lära sig svenska då det handlar om försvarssamarbete. Samtidigt så är högstadie- och gymnasieåldern inte den var unga är mest villiga att lära sig nya språk. Som fullvuxna kan de uppleva det som mera givande än i skolan. Idén är inte att förbättra det officiella försvarssamarbetet i sig, eftersom alla kommandoord redan finns på engelska. Däremot skulle det kunna öka svenskans ställning i Finland. Det kan lätt ordnas via ett utbyte av utbildare, mellan Dragsvik och en annan plats. Samtidigt skulle de svenskspråkiga rekryterna få en kurs/föreläsning på finska. SU i Helsingfors vill att SU jobbar för: ATT öka intresset för det svenska språket i Finland genom att hålla en kurs i nordiska språk/svenska för rekryter då de utför sin värnplikt. Svensk Ungdom i Helsingfors

25 Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter upp en fråga som är mycket viktig för Svensk Ungdom och för Finlands framtid som ett tvåspråkigt land. Förbundsstyrelsen är oroad över det minskande intresset för språk i de finländska skolorna och över att antalet personer som väljer att skriva språk i studentexamen minskar varje år. Förbundsstyrelsen förstår motionärens tanke om att en kurs i svenska för rekryter kunde vara bra men ser samtidigt att det kanske inte är rätt instans för ytterligare obligatoriska studier i det andra inhemska språket. Försvarets uppgift är att trygga säkerheten i landet och säkerställa att Finland har ett trovärdigt försvar med en tillräcklig reserv. För att göra det krävs inte kunskaper i svenska eftersom alla order kommuniceras på finska. I internationella sammanhang sköts största delen av kommunikationen på engelska. Det finsk-svenska försvarssamarbetet är enligt de experter förbundsstyrelsen har talat med så utbrett som det kan bli utan försvarsgarantier. Nästa steg för att fördjupa samarbetet skulle vara en allians eller ett eventuellt gemensamt inträde i NATO. Det finns således inte någon direkt orsak för försvaret att ordna denna språkundervisning. Förbundsstyrelsen känner att motionärens tanke är god men ser hellre att SU fokuserar på att stärka språkundervisningen i grundskolan och på andra stadiet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. JURIDISKA, SOCIALA OCH KOMMUNALA FRÅGOR SLOPA SOMMARTIDSBYTET! Byte till sommartid innebär att lokal tid flyttas fram en timme sista söndagsmorgonen i mars för att ta till vara på en timme mer solljus per dag under vår- och sommarmånaderna. Till normaltid återgår Finland den sista söndagsmorgonen i oktober. Årligen orsakar sommartidsbytet plågor för individen och samhället utan egentliga fördelar. Däremot ökar antalet olyckor relaterade till stress- eller sömnproblem på arbetsplatser och i trafiken drastiskt efter tidsbytet. Mjölkbönder finner att sina djurs välmående och produktion störs av tidsförändringen i mjölknings- och utfodringsscheman. Tekniska systems klockor ställs fel och leder till problem för individer, företag och samhälle. Risken för hjärtinfarkt och självmord ökar. Sommartidsbytet är en relik från äldre tider som inte längre passar i dagens moderna samhälle. Problemet är dock inte någon specifik tidsinställning utan tidsbytet i sig själv. Tidsbytena på en timme fram eller bak två gånger om året är plågsamma och ofördelaktiga för samhället. SU bör därför jobba för att sommartidsbytet avskaffas till förmån av att sommartid året om blir den nya normaltiden. En sådan lösning skulle ta till vara på mesta möjliga mängd dagsljus. Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT sommartidsbytet avskaffas ATT sommartid blir den nya normaltiden Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Förbundsstyrelsen förstår den tillfälliga problematiken som motionären lyfter upp, men förstår inte exakt motionärens avsikt i att-satserna. Motionären föreslår i den första att-satsen att man ska slopa sommartidsbytet, vilket betyder att man bara skulle hålla sig till normaltid (vintertid). Samtidigt efterfrågar motionären i den andra att-satsen att sommartid blir den normala tiden. Att-satserna tar därmed ut varandra och det blir svårt att greppa vad motionären vill jobba för. I motionen skriver motionären att djurens och människornas välmående försämras på grund av sommartidsbytet. Förbundsstyrelsen håller med om att rutiner är viktiga för både människor och djur, men tror inte att en timmes förskjutning påverkar hälsan så mycket sommotionären menar. EU har sedan 00 en gemensam sommartid som börjar samma dag och samma tid. För en förändring krävs det ett enhälligt förslag från EU-kommissionen om att slopa sommartiden och det här förslaget ska sedan godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet. För att ett lagförslag ska godkännas krävs en majoritet i Europaparlamentet och att procent av länderna med minst procent av befolkningen godkänner lagförslaget. EU-kommissionen begärde 01 en konsultrapport av medlemsländerna gällande sommartidsbytet, och fick som svar att en majoritet av länderna är för det nuvarande systemet. Förbundsstyrelsen anser inte att det är ändamålsenligt att Finlands ensamt skulle gå emot EU-kommissionen och

26 slopa sommartidsbytet, och ser det inte heller som aktuellt för hela EU att slopa tidsbytet. Med denna motivering föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. SÄNK PROMILLEGRÄNSEN TILL 0, PROMILLE / (INGEN MÄNSKLIG RÄTTIGHET ATT DRICKA OCH SEDAN KÖRA!) För tillfället ska den som kör ett motordrivet fordon eller en spårvagn ska dömas för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader om hen förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden är minst 0, promille i hens blod eller minst 0, milligram per liter i hens utandningsluft. Svensk Ungdom i Nyland anser en sänkning från 0, promille till 0, promille vara motiverad. I juli år 0 presenterades en undersökning som TNP Gallup gjort för Finlands Bilskoleförbund angående promillegränsen. I undersökningen deltog 00 finländare varav procent var för en sänkning av promillegränsen. Detta indikerar på att det finns en vilja hos finländare att sänka promillegränsen. Annat som motiverar en sänkning av promillegränsen är att våra grannländer Sverige, Norge och Ryssland har en promillegräns på 0, promille. Ett enhetligt system underlättar och är att förespråka. Varför skulle det vara motiverat att ha en högre gräns i Finland? En sänkning av promillegränsen hindrar nödvändigtvis inte dem som kör med 1, promille eller liknande i blodet, men det ger en klar signal om att alkohol och framförande av motordrivet fordon och spårvagn inte hör ihop. En sänkning skulle i de allra flesta fall inte hindra en person från att njuta av ett glas vin till maten. Däremot kunde det leda till att människor slutar sporta med sina intag och håller sig till en säker mängd. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT det i strafflagens kap. 1 mom. ändras från minst 0, promille till minst 0, promille. Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Motionären tar upp ett aktuellt ärende. Förbundsstyrelsen har tidigare diskuterat frågan och den togs även upp på kongressen år 0. En sänkning av promillegränsen för rattfylleri har även med jämna mellanrum diskuterats i den offentliga debatten. För tillfället ligger gränsen för när man kan dömas för rattfylleri vid minst 0, promille. Det finns flera argument som talar för en minskning av denna gräns till 0, promille. Exempelvis rekommenderade EU-kommissionen år 001 att det kan vara befogat med en promillegräns på 0, mg/ml. Den nordiska samhörigheten och gemenskapen är något som ofta poängteras när olika ämnen diskuteras, och så även i detta fall. I Norden har Norge och Sverige en promillegräns på 0, promille, vilket bevisligen minskat antalet fall av rattfylleri. Även den allmänna attityden till rattfylleri har skärpts. En undersökning i Finland visar att procent av befolkningen är för en sänkning av promillegränsen. En sänkning skulle göra trafiken säkrare eftersom alkohol påverkar reaktionsförmågan och stoppsträckan blir längre även om alkoholhalten är liten. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att en sänkning av promillegränsen från 0, till 0, promille skulle visa att alkohol och framförandet av ett motordrivet fordon inte hör ihop. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT det i strafflagens kap. 1 mom. ändras från minst 0, promille till minst 0, promille LÅT FOLKET PLOCKA SKRÄP! Enligt finsk lagstiftning måste finländare ta en kurs i vägsäkerhet för att vara behöriga skräpplockare. Kursen i sig är rätt så dyr (ca 00 ), och licensen är i kraft i endast år varvid den måste förnyas. Vägtalkon är vanliga runt om i Finland, särskilt efter att snön smält på våren. Minst en person i en talkogrupp måste ha avlagt kursen i vägskydd. Den här sortens evenemang är viktiga för byagemenskapen och är ett effektivt och kostnadsfritt sätt för att hålla närmiljön ren från skräp. Idag väljer många ändå att plocka skräp även om man inte har avlagt kursen. Vägarbetarna räcker inte till alla småvägar så lokala ortsbor väljer att rycka in. Olaglig verksamhet idkas således. SU i Nyland anser att den här sortens frivilligarbete borde uppmuntras, inte försvåras med dyra avgifter. Den enkla lösningen skulle vara att man inte kräver kursen i vägsäkerhet då det gäller privatpersoners städning av vägrenarna. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT lagstiftningen kring skräpplockning blir mildare, så att alla får plocka skräp utan att skaffa vägsäkerhetslicens Svensk Ungdom i Nyland

27 Förbundsstyrelsens svar: Motionären har en god tanke bakom motionen och förbundsstyrelsen håller fullständigt med motionären om att vägtalkon är viktiga och bra, både för miljön och för bygemenskapen. Förbundsstyrelsen anser ändå inte att man behöver lätta på lagstiftningen i den här frågan. Våren år 0 uppdagades ett fall där en by i Österbotten traditionsenligt skulle hålla sitt vägstädartalko och meddelade den lokala NTM-centralen om sina planer, och fick där besked om att man behövde tillståndet som motionären skriver om. En vecka senare visade det sig att en tjänsteman på just denna NTM-central hade misstolkat ett direktiv som egentligen gällde entreprenörer som arbetar längs vägarna. NTM-centralen medgav sitt misstag i ett pressmeddelande och uppgav även i samma uttalande att man ser positivt på att frivilliga krafter städar vägarna och att det hör till allemansrätten. Förbundsstyrelsen anser med denna motivering att det handlade om ett misstag, och eftersom det inte heller idag behövs en vägsäkerhetslicens anser förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. FÖRBJUD VÅLDSAMMA EXTREMNATIONALISTISKA OCH NYNAZISTISKA RÖRELSER! Under de senaste åren har en oroväckande företeelse blivit allt vanligare i Finland. Många extremnationalistiska och nynazistiska rörelser har aktiverat sig för att rädda vårt land och försvara finländarnas intressen, allt från rashygien till kvinnornas trygghet ute på gatorna. En gemensam faktor för dessa rörelser är hatprat som rättfärdigas genom yttrandefriheten, fast det sagda strider mot strafflagen och är således yttrandefrihetsbrott. Varje år rapporteras flera fall där medlem av någon extremhögerrörelse använder sig av våld mot andra människor som råkar ha motsatta åsikter. I vårt land är det endast staten som har våldsmonopol med ensamrätt. Den här sortens aktivism skapar rädsla, oro och oordning i samhället, och rörelsernas tillvaro kan inte längre rättfärdigas av samlingsfrihet. Det måste bli slut på organiserat våld. Anarkisterna använder vanligtvis inte våld, men gör däremot ofog för att få fram deras budskap och skapa oordning i samhället. Till skillnad från extremhögern, som är starkt centralstyrd från toppen och oftast organiserad i registrerade föreningar, är anarkisterna inte en organiserad rörelse och därför är det svårt förbjuda dem som grupp. Båda ytterligheterna utgör dock betydande hot mot den nationella säkerheten. I föreningslagens /1 definieras förbjudna föreningar enligt följande: Föreningar som helt eller delvis kan anses vara militärt organiserade på grund av den lydnad som fordras av medlemmarna och medlemskårens indelning i truppformationer eller grupper eller beväpning är förbjudna. De flesta nynazistiska rörelserna uppfyller nästan alla punkter som definieras ovan. Det finns således mycket goda motiveringar för ett totalförbud, och vi förundrar oss över att denna paragraf inte tillämpas i praktiken. SU i Österbotten anser därför att Svensk Ungdom bör arbeta för: ATT våldsamma extremnationalistiska och nynazistiska rörelser förbjuds Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären lyfter upp en fråga som är väldigt aktuell i Finland. I höstas fick skedde det värsta tänkbara när en människa fick sätta livet till på grund av nynazistiskt våld. I dagsläget är inte nazistiska eller extremnationalistiska organisationer förbjudna i lag, vilket gör att det bland annat har varit svårt att hindra demonstrationer och våld. Svensk Ungdom gick i början av hösten med i en kampanj under namnet En morgondag utan rädsla som verkar för att införa organiserad rasism i brottslagen. Kampanjen stöds av många inflytelserika medborgarorganisationer och partier. Kampanjen ledde även till att en lagmotion i frågan gjordes. Motionen fick understöd av över 0 riksdagsledamöter. Trots löften av regeringen om ett lagförslag för att bekämpa extremnationalistiska och rasistiska rörelser lades lagförslaget och kampanjen på is. I dagsläget har inga lagförslag givits av regeringen och därför skulle det vara mycket bra att lyfta upp frågan i offentligheten igen. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT våldsamma extremnationalistiska och nynazistiska rörelser förbjuds

28 GRUNDA FÖRFATTNINGSDOMSTOL I FINLAND Under vårvinter 0 framgick det under förhandlingen av social- och hälsovårdsreformen i riksdagen att utlåtanden från riksdagens grundlagsutskott inte beaktades av varken regeringen eller de övriga utskotten i riksdagen. Under diskussionen har SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson lyft upp möjligheten att grunda en författningsdomstol i Finland. En författningsdomstol är en statlig institution vars uppgift är att kontrollera att lagar inte strider mot grundlagen. En författningsdomstol står inte över politiken, utan dess primära uppgift är reda ut ifall färdiga och godkända lagar står i konflikt med grundlagen. På så sätt skulle författningsdomstolen också garantera att vår grundlag tolkas på ett konsekvent sätt över flera regeringsperioder. Författningsdomstolens syfte är alltså att granska stiftade lagar och garantera grundlagsenliga medborgarnas frioch rättigheter. I praktiken gör författningsdomstol en opartisk prövning av en lag. Det behöver eventuellt inte finnas en tvist om grundlagsenligheten, utan medborgare kan anmäla en lag till grundlagsdomstolen, som hen vill att ska granskas. I skrivande stund är det riksdagens grundlagsutskott som ska granska att lagförslag inte strider mot grundlagen. Problemet med det nuvarande systemet är att ingen partipolitiskt obunden instans som består personer som är utbildade i tolkning av grundlagen som granskar lagar samt lagförslags grundlagsenlighet. Problemet är att de som sitter i grundlagen är folkvalda politiker, som nog har tillgång till experter, men de har ändå en politisk agenda som kan stå högre än att bevaka att det som står i grundlagen följs. Därför vill Svensk Ungdom i Helsingfors att Svensk Ungdom ska jobba för: ATT en författningsdomstol grundas i Finland. Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Helsingfors Motionären lyfter upp ett viktigt ärende. Under de senaste åren har regeringen haft stora problem med bristande lagberedning. Det här har lett till att propositioner som skickats till riksdagen senare har fått dras tillbaka på grund av brister i beredningen. Under hösten år 0 lyftes frågan om att införa en författningsdomstol i Finland upp på grund av det omdiskuterade lagförslaget om en social- och hälsovårdsreform. Man funderade på hur de grundläggande rättigheterna tas i beaktande i reformen. Att införa en författningsdomstol i Finland skulle innebära att en opolitisk instans kunde granska huruvida färdiga och godkända lagar står i konflikt med grundlagen. I dag har grundlagsutskottet i riksdagen möjlighet att granska lagförslag och se till att de inte strider mot grundlagen. Förbundsstyrelsen anser dock att en författningsdomstol skulle kunna vara ett tillägg och fungera som ett komplement till grundlagsutskottet. Eftersom de personer som sitter i grundlagsutskottet är partipolitiskt bundna kan det uppkomma konflikter där de politiska åsikterna går före grundlagen. En författningsdomstol skulle således vara en obunden instans som skulle säkra kontinuitet i lagstiftningen. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT en författningsdomstol grundas i Finland GRATIS PREVENTIVMEDEL FÖR ALLA UNDER 0 ÅR Idag får unga i vissa kommuner gratis preventivmedel. Bland annat Esbo och Raseborg har infört detta. På andra håll förs kampanjer för att man ska införa detta, ett exempel på detta är Maksuton Ehkäisy-kampanjen i Helsingfors. SU i Nyland anser att fler kommuner borde följa deras exempel. Väestöliitto rekommenderade att alla unga borde få tillgång till gratis preventivmedel i ett uttalande i samband med nationella preventivmedelsdagen 0. Gratis preventivmedel skulle leda till mindre oönskade graviditeter, minska antalet aborter och minska spridning av könssjukdomar. Statistik visar att antalet tonårsgraviditeter och könssjukdomar har minskat i de kommuner där preventivmedel är gratis för unga. Antalet aborter har också minskat, till exempel i Rauma gjordes 1 aborter år 0, och när gratis preventivmedel infördes år 01 minskade aborterna till 0. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT preventivmedel skall vara gratis för alla under 0 år. Svensk Ungdom i Nyland

29 Förbundsstyrelsens svar: Gratis preventivmedel för unga har diskuterats flitigt under den senaste tiden både på nationell och kommunal nivå. På kommunal nivå har flera medborgarinitiativ lämnats in för att införa gratis preventivmedel för unga. Många ungdomar upplever att preventivmedel är dyra, vilket ofta leder till att ungdomar väljer det billigaste alternativet, istället för det alternativ som skulle passa dem bäst. Det finns också unga som tycker att det är pinsamt att köpa preventivmedel i vanliga affärer. Det här leder i värsta fall till att en del ungdomar inte använder sig av något preventivmedel alls, vilket ökar risken för fler oönskade graviditeter och en större spridning av könssjukdomar. På grund av detta borde både hormonella preventivmedel och kondomer göras så lättillgängliga som möjligt för alla unga. För många kommuner är det en dyr process att utföra en abort, exempelvis i Rauma kostar en abort kring 000 euro. För det här priset kunde man bekosta tio ungdomars hormonella preventivmedel i ett helt år. Rauma är en av de kommuner som börjat dela ut gratis preventivmedel till unga under 0 år. För att få dessa preventivmedel förutsätts dock ett läkarbesök. I Rauma har man upplevt införandet av gratis preventivmedel för unga som väldigt lyckat och beräkningar visar att staden sparat upp till euro per år tack vare det minskade antalet aborter. Svensk Ungdom har under det gångna året deltagit i kampanjen Maksuton ehkäisy (sv: Avgiftsfria preventivmedel) som kräver gratis preventivmedel för alla unga under år. Gränsen på år grundar sig på att de flesta aborter utförs mellan 0 års och års ålder. Genom att höja gränsen från 0 år till år, når man också den målgruppen och inbesparingarna kunde bli ännu högre ifall de oönskade graviditeterna minskade ytterligare. För att vara konsekvent i sitt arbete och för att ge allt fler unga möjligheten till gratis preventivmedel, vilket skulle leda till ett minskat antal oönskade graviditeter, föreslår förbundsstyrelsen en höjning av åldern så att motionen skulle omfatta alla unga upp till år. Med denna utredning som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT preventivmedel ska vara gratis för alla unga under år SE ÖVER DAGVÅRDEN Den pågående social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra kommunernas uppgifter under de närmaste åren. En av de viktigaste uppgifterna kommunerna har i framtiden är att ta hand om utbildningsfrågorna. Då kommunerna i Finland befinner sig i olika ekonomiska situationer är vi i SU i Nyland oroliga över hur kommunerna kommer att klara sig på ett jämlikt sätt sköta sitt utbildningsansvar. I flera kommuner kan man nu redan se stora skillnader då det kommer t.ex. till avgifter inom dagvården. Då det kommer till utbildning och uppfostran utgör dagvården en viktig pelare i varje människas utveckling. Om kommunerna kan erbjuda dagvårdsplatser med en låg tröskel är det en stor del för barnen men det hjälper även föräldrarna. Det är viktigt att man håller fast vid den subjektiva dagvårdsrätten. Detta är inte verklighet i dagens läge. Med tanke på nuvarande ekonomiska läget vore det också viktigt att man såg över inkomstgränserna för dagvårdsavgifterna eftersom dagvårdsavgifterna höjts på många håll i landet. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dagvård i sina kommuner ATT inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över ATT dagvårdsgruppernas storlek hålls på skälig nivå Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Frågan om den subjektiva rätten till dagvård är ingalunda ny, men fortfarande väldigt aktuell. Om rätten till dagvård inte är subjektiv blir det svårare att kombinera familj och arbetsliv. Valet att stanna hemma ska vara ett fritt val som man inte ska behöva göra på grund av oro för vårdens kvalitet eller kontinuitet. Den subjektiva rätten till dagvård är även ett steg närmare en mer jämställd arbetsmarknad och därför är det viktigt att den subjektiva rätten till dagvård finns. Efter att regeringen skurit ner den subjektiva rätten till dagvård är det viktigt att förtroendevalda i kommunerna arbetar för att den ska bevaras. SFP arbetar redan aktivt för de frågor som motionen åberopar och i partiprogrammet står det att [b]arn ska ha rätt

30 till en småbarnspedagogik av god kvalitet. Småbarnspedagogiken ska utgå från vad som är bäst för barnen, såsom jämlikhet, jämställdhet och mångsidiga språkkunskaper. Det innebär att alla barn ska ha subjektiv rätt till dagvård. SFP har även talat för t gratis småbarnspedagogik per dag (0 t per vecka). I diskussionen får barnets rättigheter inte glömmas, och hur viktigt det är att alla barn får tillgång till en kvalitativ barnuppfostran genom dagvård och förskola. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt för barnets utveckling att vara delaktig i småbarnsfostran. Forskning (Åbo universitet) visar därtill på att en euro investerad i dagvården betalar sig tillbaka sjufaldigt. Vi vet även att barn som tar del av dagvården klarar sig bättre och mår bättre än barn som inte tar del av dagvården. Förbundsstyrelsen stöder de två första att-satserna och föreslår att Svensk Ungdom ska arbeta för dem. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen borde slopas, eftersom motionären i den andra att-satsen yrkar för avgiftsfri dagvård och samtidigt uppmanar till en utredning över avgifterna. Om dagvården är gratis behövs inte inkomstgränserna för dagvårdsavgiften ses över och därför blir den tredje att-satsen onödig. Den fjärde föreslår förbundsstyrelsen att ska slopas eftersom det redan är lagstadgat på hur stora grupperna får vara, barn per grupp, och skälig nivå är öppet för tolkning och leder därför inte till någon förändring. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT den subjektiva dagvårdsrätten är en självklarhet i framtiden i alla kommuner ATT SU uppmanar sina kommunalt förtroendevalda att utreda möjligheten för avgiftsfri eller delvis avgiftsfri dag vård i sina kommuner 1 MERA SAMARBETE ÖVER SPRÅKGRÄNSERNA MELLAN DAGHEM! Flerspråkighet är en rikedom, men trots det behärskar många finländare inte det andra inhemska språket. Språkinlärning är mindre komplicerat för små barn än för andra, och tröskeln för att använda språk man inte hanterar så väl är lägre. Under barndomen bildas också uppfattningar och fördomar om den andra språkgruppen, utan att individen nödvändigtvis har några egna erfarenheter av den. Diskussionen om tvåspråkiga grundskolor har länge varit på tapeten, men får ofta negativt bemötande inom finlandssvenska kretsar då man anser att det hotar svenskans ställning. Ett alternativ till att främja tvåspråkigheten kunde vara att finskspråkiga och svenskspråkiga daghem skulle börja samarbete inom tvåspråkiga kommuner. Gemensam aktivitet där man främjar användandet av båda språken kunde agera som ett startskott för barnens användande av det främmande språket. Ett öppet, tvåspråkigt klimat kunde också skapa en fördomsfri bild av det andra språket och dess användare. Främjande av tvåspråkighet på daghems- och förskolenivå hotar inte inlärning av det egna språket, då fokus ligger på social interaktion och lek. Svensk Ungdom i Åboland vill ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärning av det andra inhemska ATT barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet ATT flerspråkighet i Finland främjas Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Åboland Motionären tar upp ett angeläget ärende och förbundsstyrelsen anser att det är ett bra förslag att införa mera samarbete mellan daghem över språkgränserna. Då det kommer till språkinlärning i tidig ålder finns det mycket forskning som stöder tanken om att tvåspråkighet främjar inlärningen. Som litet barn har man mycket lättare att ta till sig nya intryck och på den vägen lära sig språk. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det skulle vara bra att införa samarbete över språkgränserna mellan daghem i tvåspråkiga kommuner. Genom att barn vid ett tidigt skede kommer i kontakt med det andra inhemska språket främjas språkinlärningen. Inom småbarnspedagogiken handlar lärandet mycket om att lära sig genom lek. Genom att lära sig språk genom lek gynnas inte enbart språket utan även den sociala kompetensen och mänskliga kontakter. Förbundsstyrelsen anser att motionären lyfter upp viktiga poänger i andra och tredje att-satserna, men anser ändå att dessa inte föranleder några åtgärder. Den andra att-satsen föreslår förbundsstyrelsen att stryks eftersom vi är osäkra på vad motionären menar med att barns attityder gentemot det andra inhemska språket baserar sig på personlig erfarenhet. Förbundsstyrelsen anser att den tredje att-satsen ska slopas eftersom man redan främjar flerspråkigheten i tvåspråkiga kommuner genom samarbete över språkgränserna, och för att det finns flera sätt att arbeta för att främja flersprå- 0

31 kighet i Finland som vi inte vill begränsa bara till daghemmens verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT daghem inom tvåspråkiga kommuner samarbetar för att främja inlärningen av det andra inhemska 1 KULTUR ÅT FOLKET! Det finska folket skulle må bättre av att få mera kultur i sina liv. Studier har pekat på att kulturupplevelser har en gynnsam effekt på folkhälsan, leder till en minskad förekomst av depressioner och ger en större ork i arbetslivet. En årlig kultursedel skulle uppmuntra medborgarna att besöka kulturevenemang åtminstone en gång om året, samt leda till att allt fler får ögonen upp för vad kulturlivet kan erbjuda, vilket i sin tur kan ha en stimulerande effekt på kulturproduktionen i Finland. Staten kunde ersätta kulturproducenterna med en del av de medel som delas ut som understöd. Kulturproducenterna skulle gynnas i det långa loppet som en följd av det stimulerade intresset för kultur. Alla skulle må bättre av att få uppleva kultur åtminstone en gång om året! Därför vill Svensk Ungdom i Åboland att Svensk Ungdom jobbar för: ATT staten delar ut gratis kultursedlar åt alla medborgare en gång om året Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Åboland Motionären lyfter upp en viktig fråga. Kultur främjar välmående för alla som får ta del av den och ett jämlikt utbud av kultur är bra för såväl individen som samhället. Samtidigt har kommunerna en ansträngd budget. Kommunerna använder miljarder euro varje år för att ge service i olika former och år 0 gjorde 1 av kommuner ett minusresultat. Kultursedlar för alla invånare vore en stor investering, framförallt om det som motionären för fram, skulle ges åt samtliga medborgare oberoende av inkomst. I dagsläget ger en stor del av arbetsgivare ut såväl kultursedlar som motionssedlar. Modellen ger hundratusentals av de som arbetar möjlighet att redan nu ta del av kultur enligt den modell som motionären föreslår. Kultursedeln har funnits i över tio år, men det var först 00, efter intensiv lobbning, som den blev skattefri och användningen ökade. Enligt en enkät av Smartum, som sköter sedeltjänsten för många arbetsgivare, bidrar sedeln idag till flera kulturrelaterade besök. Enligt undersökningen gör sedeln att man går från 1- besök per år utan sedel till - gånger med sedel. Problemet med sedeln är att man i dagsläget vet ganska lite om sedelns användning och vilken effekt den har i stort. Detta kunde med fördel följas upp mera aktivt. Utöver kultursedlarna har vissa kommuner också infört Kaikukort. Kaikukortet är ett kulturkort för låginkomsttagare som gör det möjligt att ta del av kultur trots att man inte har resurser till biljetter eller inträde. Kortet används bland annat i Esbo och i Kajanaland. Kultursedeln finns redan idag och används av många. Därför anser förbundsstyrelsen att det finns bättre sätt att investera de resurser vi har, till exempel genom att satsa på bra utrymmen för konst och kultur och på utbildning och hobbyer som stöder kultur. Förbundsstyrelsen tycker också att man kunde införa Kaikukort eller liknande modeller i flera kommuner. Förbundsstyrelsen håller fullt med målet som motionären lägger upp men inte med de metoder som motionären föreslår. Därför föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. 1 REFORMERA TVÅNGSVÅRDEN VID MISSBRUK Tvångsvård innebär att, enligt lag fastställda grunder, döma en person till institutionsvård då denne på grund av sitt missbruk lever på ett sätt som är farligt för denne själv eller för samhället. I Finland är vårdtiden dygn om man blir tvångsomhändertagen. Om vårdtiden har visat sig vara otillräcklig kan man bli omhändertagen högst 0 dygn. Finländska socialarbetare anser att vårdtiden är så kort att den är meningslös. För de få tvångsomhändertaganden som görs har beslutet om vård motiverats endast vid misshandel i hemmet. Kriterierna för att på grund av hälsorisk tvångsomhänderta är så snävt utformade, att när de uppfylls är situationen så 1

32 allvarlig att inget tvångsomhändertagande behövs för att få vård till stånd. Den finska tvångsvårdslagstiftningen är med andra ord en lagstiftning om akutvård. Rehabiliteringsambitioner i tvångsvården lyser med sin frånvaro; vårdmotivet i betydelsen rehabiliteringsambitioner existerar inte i den finska lagen om missbrukarvård. I Finland är ett tvångsingripande motiverat utifrån fysisk och psykisk hälsa samt våldsamhet. I Sverige ser man till missbrukarens situation som en helhet. Sverige har en mer rehabiliterande och vårdande inriktning eftersom det förväntas att behandlingen ska pågå en lång tid efter omhändertagandet, upp till sex månader. Sverige kan anses inneha en starkare utilitaristisk syn än Finland eftersom man vill att missbrukaren ska hinna bli motiverad till att frivilligt lämna sitt missbruk. Målet med missbrukarvården i Sverige är att missbrukaren ska kunna slussas ut till samhället på ett bra sätt. Genom att beakta missbrukarens relation till anhöriga och andra sociala relationer samt dennes möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden kan målet uppnås. Eftersom vårdtiden i Finland är väldigt kort och tvångsvården endast används i ett akut skede så är det lätt att återgå till tidigare vanor. En bestående förändring av sin livssituation kan vara svår att uppnå eftersom motivationen och viljan att bli fri från sitt missbruk kan vara svår att finna på så kort tid. Finland måste höja ambitionerna för en mer holistisk tvångsvård vid missbruk. SU i Österbotten anser därför att Svensk Ungdom bör arbeta för: ATT kriterierna för vårdförordnande vid missbruk möjliggör ett icke-akut ingripande ATT tiden för vårdförordnande vid missbruk förlängs ATT missbrukare erbjuds en högklassig rehabilitering i stil med den svenska modellen Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären lyfter upp ett viktigt ämne. Missbrukarvården diskuteras sällan och kunskapen om hur den fungerar är ofta låg. I dagens läge är det väldigt svårt att tvångsomhänderta någon på grund av missbruk. Enligt lagen om missbrukarvård krävs det att en överläkare och en annan läkare gör en bedömning och beslutar om en person ska tvångsvårdas på grund av våldsamhet eller risk för den egna hälsan. Om personen som är dömd till tvångsvård inte tas in för vård inom ett dygn, förfaller beslutet. Tvångsvård för missbrukare kan vara i högst fem dygn, vilket motiveras med hälsorisker. De personer som hamnar i tvångsvård är så långt gångna i sitt missbruk att det är en hälsorisk för dem att vara intagna för länge, eftersom deras abstinensbesvär blir för svåra att hantera. Det enda sättet att få rehabiliterande vård för sitt missbruk i dagens läge i Finland är att söka upp vården och genomföra den frivilligt. För att en person ska kunna bli frisk från sitt missbruk krävs en mera rehabiliteringsinriktad vård. Genom att göra tvångsvården mera rehabiliterande kunde chanserna öka för de som lider av missbruk att bli friska och även hjälpa de anhöriga att få sina nära friska igen. Därför vill förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska jobba för att göra tvångsvården av missbrukare mera rehabiliterande enligt den svenska modellen. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT kriterierna för vårdförordnande vid missbruk möjliggör ett icke-akut ingripande ATT tiden för vårdförordnande vid missbruk förlängs ATT missbrukare erbjuds en högklassig rehabilitering i stil med den svenska modellen STÖRRE RESURSER TILL ORGANISATIONER SOM FÖREBYGGER MARGINALISERING OCH ARBETAR MED MARGINALISERADE Den som är marginaliserad befinner sig utanför såväl studie- som arbetslivet och kan inte på egen hand ta sig tillbaka. Var femte ung finländsk man i åldern 0- var marginaliserad år 0 enligt OECD. Dessa siffror är oerhört oroväckande och måste förbättras snarast. Regeringen Sipilä har skärt mycket i det förebyggande arbetet. Förebyggande arbete hjälper människor att förbli friska, att stanna i studie- eller arbetslivet och att fortsätta bidra till samhället. Då det förebyggande arbetet skärs ner, skär man även i människors hälsa och välmående. Vi vet idag att det kostar flerfaldigt mer att vårda en person som har utvecklat utbrändhet eller depression än att sätta resurser på att personen ska hållas frisk. Det kostar också mera att hjälpa en person som är långtidsarbetslös än att sätta resurser på att hen ska hållas i arbete. Vi måste satsa på det förebyggande arbetet och på att motverka marginalisering. Det är viktigt att varje tonåring och ung vuxen har något att göra på sin fritid, någon att anförtro sig till och en skola eller ett arbete att gå till. Detta är något som staten och kommunerna måste prioritera och arbeta tillsammans för. De unga är framtiden. Vi kan inte ha en framtid där var femte man är marginaliserad.

33 Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT organisationer som förebygger marginalisering och jobbar med marginaliserade får större resurser ATT staten och kommunen arbetar tillsammans för att varje tonåring och ung vuxen har en skola eller ett arbete att gå till, en meningsfull fritid och ett gott socialt nätverk Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären lyfter upp ett aktuellt och angeläget ärende. I januari år 0 uppgick andelen arbetslösa - till -åringar, procent av den arbetsföra befolkningen, vilket är, procent fler än år 0. Regeringen har valt att skära ner i finansieringen av det förebyggande arbetet, vilket försvårar förutsättningarna att lösa problemet med antalet marginaliserade unga. Svensk Ungdom nämner i sitt kommunalvalsprogram att vi vill jobba för att det inte ska göras flera nedskärningar i ungdomsarbetet samt att ungdomsgarantin ska fortsätta utvecklas. Under våren offentliggjordes en undersökning som visade att finländska unga är allt mer stressad i allt yngre ålder. Detta är en oroväckande trend som bör tas på allvar. Det förebyggande arbetet av marginalisering anser förbundsstyrelsen att bör vara en prioritet. Därför anser förbundsstyrelsen att Svensk Ungdoms ska arbeta för: ATT organisationer som förebygger marginalisering och jobbar med marginaliserade får större resurser ATT staten och kommunen arbetar tillsammans för att varje tonåring och ung vuxen har en skola eller ett arbete att gå till, en meningsfull fritid och ett gott socialt nätverk TRYGGHET PÅ FYRA BEN Assistenthundar är ett stort hjälpmedel för människor som lider av olika synskador. Det speciella med assistenthundar är att man får ta med den över allt, även matbutiker, skolan, jobbet, flygplan, alla vagnar i kollektivtrafiken, gym och så vidare. Tyvärr är det bara assistenthundar för blinda som har detta privilegium och Svensk Ungdom i Helsingfors vill utöka detta privilegium för hundar som hjälper diabetiker. Hundar kan hjälpa diabetiker hålla sin blodsockerbalans jämn om hunden tränas rätt. Då känner hunden lukten av både lågt och högt blodsocker och framför allt då blodsockret börjar ändra. I och med att lågt blodsocker kan uppstå väldigt plötsligt och leda till att diabetikern svimmar och behöver ambulans för att åter kvickna till, skulle det vara behändigt att ha sin blodsockersnusande vän med över allt man rör sig. På så sätt kan man undvika komplikationer med sin diabetes. Dessa upplevelser med lågt blodsocker är mycket obehagliga och ifall diabetikern inte får rätt vård tillräckligt fort kan det ha mycket allvarliga konsekvenser, i värsta fall döden. Diabeteshunden ger därför en trygghet för diabetikern att hen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt, utan en oro för att blodsockret plötsligt sjunker. Någon kanske frågar sig att kan man inte mäta blodsockret eller ha en apparat för detta, men tyvärr så är det inte möjligt att kontinuerligt mäta blodsockret tillräckligt exakt. Det finns sensorer som mäter blodsocker kontinuerligt ur andra celler än blod, men där sker förändringarna med en halvtimmes fördröjning, och dessutom är apparaturen mycket dyr. En diabetiker får i medeltal låna en sådan sensor från sitt sjukhus en vecka per år om läkaren anser att den behövs för att justera insulinmängder. Därför är hunden en bra lösning för att konstant hålla koll på blodsockerbalansen, så länge man får ta den med till jobbet, skolan och alla andra ställen man rör sig. Därför vill Svensk Ungdom i Helsingfors: ATT Diabeteshundar ska få samma lagliga status som assistenthundar. ATT det skapas på lång sikt ett system där man kan ansöka att hundar som bevisligen kan hjälpa människor med allvarliga sjukdomar ska kunna få samma status som assistenthundar. Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Helsingfors Motionären är ute i ett väldigt angeläget ärende i och med den nyligen förda debatten kring temat. Idag har diabeteshundar, eller hypohundar som de också kallas, inte samma rättigheter som en vanlig assistenthund. En assistenthund får t.ex. följa med in till alla offentliga platser som restauranger, skolor och så vidare, en rättighet hypohunden inte har. I Finland finns det idag (..0) stycken hypohundar som är skolade för diabetikers egenvård. Förbundet Hypokoira ry har varit väldigt aktivt i att driva frågan om likställandet av hypohundens rättigheter med assistenthundens. Den gav den sannfinländska riksdagsledamoten Anne Louhelainen ett skriftligt spörsmål till regeringen angående likställandet av hypohundens rättigheter med assistenthundens.

34 Familje- och omsorgsminister Juha Rehula svarade på spörsmålet den.1.0 och ansåg att det inte var läge att för tillfället ge diabeteshundar samma rättigheter som assistenthundar, eftersom det idag inte finns något enhetligt system för vilka kriterier som bör uppfyllas för att en person med diabetes ska få tillgång till en hypohund, såsom det exempelvis finns för synskadade som får tillgång till en assistenthund. En annan orsak till att inte likställa rättigheterna var att sjukvårdsdistrikten var emot att utöka sitt ansvarsområde till verksamheten kring hundarna. Hela Rehulas svar hittas här (tyvärr endast på finska): Förbundsstyrelsen är av annan åsikt och tycker att det vore viktigt att också hypohunden skulle ha samma rättigheter som assistenthunden. Det handlar enbart om stycken hundar i hela Finland och skulle därför inte medföra några enorma förändringar överlag. Istället för att förbjuda hypohundarnas tillgång till vissa ställen i avsaknad av gemensamma kriterier för hur man ger hundarna status som specialhund, kunde man utveckla systemet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att den andra att-satsen omformuleras för att innefatta dessa kriterier. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT diabeteshundar ska få samma lagliga status som assistenthundar ATT det införs gemensamma kriterier för hur en person med diabetes får tillgång till en diabeteshund och att det samtidigt skapas ett enhetligt system för hur ansökan om specialstatus för hundar ska göras INVANDRARRÅD TILL KOMMUNERNA! Finlands befolkningsökning beror från och med fjolåret enbart på invandring. Allt fler väljer att komma till vårt land för arbete eller kärlek, eller så väljs vårt land som en trygg plats för en flykting. Oavsett orsak till invandring behöver dessa människor ges en verklig möjlighet till integration genom utbildning, arbete och fritidssysselsättning. För att känna tillhörighet i ett samhälle måste man få känna sig delaktig. Invandrare behöver tas med i beslutsfattandet som en särskild grupp. Invandrare med hemort får och ska delta i kommunalt beslutsfattande på alla nivåer, precis som unga, seniorer och funktionsnedsatta. Men som ny i ett samhälle, kanske med annan kultur och språk än man är van vid, är det inte alltid så lätt. Ett kommunalt invandrarråd skulle skapa ett forum för invandrare att yttra sin åsikt och vara delaktiga i närdemokratin. Även flyktingar utan permanent uppehållstillstånd kunde väljas med i ett kommunalt invandrarråd. Människor från andra länder ska inte behöva känna sig exkluderade i besluten på grund av deras etnicitet, språk eller religion. Demokrati betyder allas delaktighet, och därför behövs kommunala invandrarråd. SU i Österbotten anser därför att Svensk Ungdom bör arbeta för: ATT kommunala invandrarråd blir lagstadgade ATT också flyktingar utan uppehållstillstånd kan väljas med i invandrarråd Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären lyfter upp ett väldigt aktuellt och viktigt ärende. När samhället blir mer mångkulturellt är det viktigt att den förändringen också syns i beslutsfattandet. Statistiskt sett är invandrare mindre benägna att rösta och delta i beslutsfattandet. I Finland är benägenheten dessutom mindre än i de andra nordiska länderna. I förra kommunalvalet röstade endast 0 procent av invandrarna, en siffra som är högst oroväckande. Därför är det också motiverat att via ett invandrarråd trygga att representanter för etniska minoriteter blir hörda och tas i beaktande. Förbundsstyrelsen vill samtidigt lyfta upp att alla kommuner idag inte har invandring av någon större omfattning och vill betona att råden ska införas där det också finns personer som kan sitta i dem. Motionärerna föreslår också att personer utan uppehållstillstånd kan bli valda till invandrarråd. Förbundsstyrelsen tycker att tanken motionärerna har är god men att den i praktiken är svår att genomföra. I praktiken skulle det innebära att personer som enligt gällande lagstiftning befinner sig olagligt i landet både kan ställa upp och rösta i ett val om invandrarråd, vilket kunde bli problematiskt. Förbundsstyrelsen motsätter sig på alla sätt den politik regeringen för, som leder till stora mängder papperslösa. Trots det kan vi ändå inte omfatta att man skulle ge personer utan rätt att vara i landet en laglig rätt att påverka beslutsfattandet. Förbundsstyrelsen vill istället verka för att papperslösa lättare ska få uppehållstillstånd och laglig rätt att vara i landet.

35 Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT kommunala invandrarråd blir lagstadgade i kommuner med invandrare i befolkningen ATT större satsningar görs på demokratikunskaper bland invandrare för att öka andelen som röstar i allmänna val 1 FÖRBÄTTRA VÄGSKICKET! Under de senaste vintrarna har de mindre trafikerade vägarnas underhåll blivit undermåligt skött, vilket resulterat i fler trafikolyckor och dikeskörningar. Den största orsaken är att vägarnas vinterunderhåll har påbörjats allt för sent, samt att det har tagit för länge. Snön har packats och djupa hjulspår, upptill cirka sex centimeter, har uppkommit på vägarna. Därför borde åtgärdstiden ändras omgående, så att det tar maximalt ett par timmar för plogning och sandning, också för vägar inom de lägre underhållsklasserna. Många yrkeschaufförer har även uttryckt rädsla för att utföra sitt yrke på grund av vägskicket. Bussbolag har i själva verket bedömt att turer måste ställas in på grund av detta. Nu bör NTM-centralen se över hur vägunderhållet delegeras till vägentreprenörerna, för att undvika fördröjningar och trafikolyckor i framtiden. Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU ska arbeta för: ATT NTM-centralerna prioriterar vinterunderhållet av vägar i såväl högre som lägre underhållsklasser Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären och förbundsstyrelsen är av samma åsikt om skicket och underhållet av de finska vägarna. Vintrar såsom den senaste, då temperaturen ofta pendlar mellan plus- och minusgrader, gör dessutom vägunderhållet svårare. Finlands totala reparationsskuld för vägarna uppgår idag till ca, miljarder euro, medan ca en miljard euro anses utgöra gränsen för vad som är rimligt. Förbundsstyrelsen anser ändå inte att vägunderhållet kan prioriteras lika mycket på alla vägar. Det finns orsaker till att vissa vägar prioriteras högre än andra, vilket har att göra med mängden trafik som rör sig på vägarna. Förbundsstyrelsen tycker även att det här är motiverat. I motionen efterfrågas att man på NTM-centralerna ska prioritera alla vägklasser, men inte i vilken utsträckning eller på vilket vis det här ska göras. NTM-centralerna ges finansiering av staten och gör sin egen budgetering, planering och upphandling utgående ifrån den. Förbundsstyrelsen anser att det också i framtiden bör göras skillnad på vägklasserna och prioriteringen av dem, och ser hellre att man från statligt håll skulle reda ut reparationsskulden och samtidigt prioritera NTM-centralernas finansiering för vägunderhåll. Med denna motivering anser förbundsstyrelsen att denna motion inte ska föranleda åtgärder. 1 SKOLHUSET SKALL ANDAS! Det är uppskattad att vart tredje skolhus är fuktskadat för tillfället i Finland. En betydande del av dessa byggnader är inte utrymda, och ingen plan för renovering finns för dem. Kommunerna negligerar sitt ansvar att ge en trygg omgivning för studerande och lärare genom att inte ta ansvar över sina skolhus. Problemet med skolbyggnaderna är i huvudsak dålig mark som byggnaderna är byggda på, samt dålig byggnadsteknik. Pudasjärvi har tagit steget vidare och byggde sitt nyaste skolhus i timmer. Timmer är som material dyrare, men uppehållskostnaderna över följande 0 0 åren är mycket lägre än för traditionella skolbyggnader. Det material som nu använts har många goda sidor. Väggarna andas genom att först binda överloppsfukt som finns i rummen. Ifall luften blir för torr avger väggarna sedan fukt för att uppnå balans. Klassrummens akustik förbättras också, då väggarna dämpar ljud som avges i klassrummet. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT timmer alltid ska ses som ett alternativ vid nybygge av skolhus ATT offentliga byggnader byggs allt oftare i timmer ATT kommunerna budgeterar för flera renoveringar av skolbyggnader som är fuktskadade ATT skolbyggnader som har fuktskador utryms omedelbart då problemen är bekräftade, och att eleverna flyttas till alternativa utrymmen Svensk Ungdom i Nyland

36 Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter i motionen upp ett av kommunernas största problem. Den dåliga inomhusluftkvaliteten i skolorna skapar i alltför stor utsträckning problem för elever och lärare runt om i landet. Tidigare har man kunnat påvisa att de kommuner som sparat elektricitet över veckoslutet genom att stänga av ventilationen i skolorna hade större problem med dålig inomhusluft, och därmed led såväl byggnad som de som vistades där. Tyvärr har man nu också kunnat konstatera att tillräcklig ventilation inte alltid räcker för att behålla en god inomhusluft. Framför allt bygglösningar från sextiotalet till åttiotalet, med raka tak, inplastade betongväggar och i värsta fall slarvigt byggda hus med dålig isolering, ofta redan idag är i behov av sin tredje renovering, som förstås belastar kommunerna ekonomiskt. Förbundsstyrelsen håller med motionären att man ska prioritera byggandet i timmer när offentliga byggnader och framför allt skolor byggs. Idag finns också pappersull och papp som alternativ till glasull och plast. Dessa alternativ, tillsammans med hus byggda i trä, ger förutsättningar för långlivade byggnader som andas. Förbundsstyrelsen vill att världens bästa skolor även ska ha världens bästa byggnader, och omfattar därför motionen i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT timmer alltid ska ses som ett alternativ vid nybygge av skolhus ATT offentliga byggnader allt oftare byggs i timmer ATT kommunerna budgeterar för flera renoveringar av skolbyggnader som är fuktskadade ATT skolbyggnader som har fuktskador utryms omedelbart då problemen är bekräftade, och att eleverna flyttas till alternativa utrymmen 0 FEMINISTISK STADSPLANERING I FINSKA STÄDER Feministisk stadsplanering betyder att alla invånare kan vistas på staden allmänna platser på samma villkor. Feministisk stadsplanering ser kritiskt på stadsstrukturer och ifrågasätter deras grunder. Ett exempel är att låta bygga färre mörka gränder där kvinnor känner sig osäkra men också feministisk snöplogning. Vad är jämställd snöröjning? Jämställd snöplogning betyder att kollektivtrafik, fotgängare och cyklister prioriteras då snön plogas från vägarna. Karlskrona och Stockholm har infört jämställd snöröjning. Grundidén är att förskjuta fokus från den mansdominerade biltrafikens behov till behovet av kollektivtrafikens användare, som är mest kvinnor, barn och äldre. I Helsingfors använder färre än en tredjedel av alla män kollektivtrafik, medan över hälften av alla kvinnor i Helsingforsregionen använder sig av kollektivtrafiken. I Helsingfors använder flest män kollektivtrafik jämfört med resten av landet. Det är också oftast kvinnor som för barnen till dagis och skolan. Kvinnor är betydligt mera halkbenägna än män, vilket kan bero på att de farleder kvinnor använder ofta är oplogade. Kostnader för att sköta benbrott och andra skador som är halkrelaterade är märkbart högre efter snöfall. I Sverige skadar sig tre gånger fler fotgängare än bilister i singelolyckor orsakade av halka. Siffran är antagligen liknande i Finland. Fem centimeter försvårar en fotgängare framfart ordentligt, speciellt om personen är äldre, sjuklig, eller rör sig med barnvagn. Samtidigt påverkar fem centimeter snö bilister mycket mindre. Tanken är inte att prioritera ena könet framom det andra - därför borde denna slags snöröjning kallas rättvis snöplogning. Det är lika viktigt som alltid att ambulanser och brandbilar kommer fram och de tungt trafikerade farlederna kommer också i fortsättningen att plogas. Bussarna måste ju också fram - om inte, skulle jämställd snöplogning inte ha en poäng. Däremot ska det inte ske på fotgängarnas bekostnad, som i sin tur förvärrar framfarten av halva vår befolkning. Detta initiativ är också grönt. Att åka kollektivt kan kännas motigt på vintern, speciellt om trottoaren till busshållplatsen och området kring busshållplatsen är oplogad mycket längre än uppfarten för bilen. Då lockar bilen den lata människan mycket mer än bussen, tåget, spårvagnen eller metron. Jämställd snöplogning är ett sätt att konkurrensutsätta biltrafiken och göra kollektivtrafiken mera attraktiv. En skolresa i Finland är i medeltal cirka sju kilometer, precis som de flesta bilresor för att sköta ärenden. Sju kilometer är ett gång- eller cykelavstånd, och genom att ploga också cykelvägar, kan folk också cykla mera. Helsingfors är ligger betydligt efter många andra europeiska cykelstäder som Köpenhamn, trots att vintercykling också blir populärare hela tiden. Ett Finland som står för jämlika värden och lika rättigheter bör därför införa jämställd snöröjning. Finland är en av de bästa länderna för en kvinna att bo i och är en av grundstenarna i finsk utrikespolitik, så därför vill SU i Helsingfors fortsätta jobba för ett bättre och jämställdare Finland.

37 SU i Helsingfors anser därför att SU bör arbeta för ATT implementera jämställd snöplogning i de stora finska städerna ATT öka vetskapen och medvetenheten om behovet för jämställd snöplogning och dess fördelar ATT stödja och verka för att kollektivtrafiken blir enklare och mera tillgänglig samt att cykling är möjligt året om Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Helsingfors Motionären är ute i ett väldigt angeläget ärende. Stadsplaneringen fokuserar ofta på framkomlighet och man glömmer ofta bort mindre vägar, som speciellt barn, kvinnor och äldre rör sig på. Kvinnor upplever oftare än män att de känner sig otrygga eller hotade när de rör sig utomhus om kvällarna eller då det blivit mörkt. I längden påverkar det kvinnors fria rörlighet. Det här borde i allt högre grad beaktas i stadsplaneringen när man planerar nya områden. Det kan handla om rätt enkla detaljer, som att öka gatubelysningen i ett område där många känner sig otrygga. Feministisk stadsplanering innefattar även snöplogning och i vilken ordning en kommun väljer att ploga sina vägar. Mindre vägar, exempelvis till skolor och daghem, där kvinnor oftare rör sig prioriteras ofta lägre än större vägar. Att se över hur en kommun plogar sina vägar medför dock inte att de stora vägarna skulle lämnas oplogade, utan man skulle även prioritera stora vägar där kollektivtrafiken rör sig och där t.ex. ambulanser kör. Det har visat sig att kvinnor i en högre grad rör sig med kollektivtrafik än män och är mer måna om miljön och trafiksäkerheten. Precis som motionären också lyfter fram innefattar initiativet ett grönt tänkande. Feministisk stadsplanering har införts eller håller på att införas i många kommuner i Sverige, däribland Stockholm, från och med år 0. Då handlar det om att införa den feministiska stadsplaneringen i planeringsskedet av nya områden och på det här sättet ta in den feministiska aspekten. Förbundsstyrelsen håller sig dock aningen skeptisk till hur kollektivtrafiken borde göras enklare i den tredje att-satsen och föreslår därför att slopa ordet enklare. Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för alla både i städer och på landsbygden och den bör främjas som ett miljövänligare alternativ, precis som cykling, vilket motionären också lyfter fram. Förbundsstyrelsen anser att motionen fokuserar väldigt mycket på endast snöplogning, och föreslår därmed att lägga till en fjärde att-sats om stadsplaneringen överlag och samtidigt lyfta upp att kvinnor ofta känner sig osäkra att röra sig i vissa områden. På det här sättet blir motionen mer heltäckande och innefattar också frågor kring exempelvis belysning. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska jobba för: ATT implementera jämställd snöplogning i de stora finska städerna ATT öka vetskapen och medvetenheten om behovet för jämställd snöplogning och dess fördelar ATT stödja och verka för att kollektivtrafiken blir mera tillgänglig samt att cykling är möjligt året om ATT låta bygga färre mörka gränder och vägar där kvinnor känner sig osäkra 1 ÄNTLIGEN DAGS ATT UTVECKLA KUSTBANAN OCH HANGÖ-HYVINGEBANAN Utvecklingen av Finlands kollektivtrafik har under de senaste åren varit ett stort diskussionsämne i Finland. På flera håll i Svenskfinland har man kunnat konstatera förändringar i kollektivtrafiksförbindelserna som ett resultat av beslut som tagits av trafik- och kommunikationsministeriet. Miljövänliga lösningar är viktiga för SU. Då det kommer till kollektivtrafiken vore det från detta perspektiv viktigt att investera i tågtrafiken. Kustbanan som går mellan Åbo och Helsingfors är en av de järnvägsförbindelserna med flest passagerare dagligen. Många av de passagerare som använder sig av denna rutt använder det i arbets-, studie och fritidssyfte. Trots att denna bana dagligen används flitigt har trafik- och kommunikationsministeriet konstant i samråd med VR minskat på antalet stationer samt avgångar. Som orsak till allt detta har man angett den enspåriga järnvägen. För att man på ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna utveckla tågnätet i Södra Finland vore det ändamålsenligt att det längs med Kustbanan skulle byggas ett ytterligare spår, vilket skulle möjliggöra utvecklandet av tågförbindelserna men även hela huvudstadsregionen på ett långsiktigt sätt. Den omtalade Elsa-banan kan inte trygga en timmes förbindelse mellan Helsingfors och Åbo så därmed vore det bättre att fokusera på utvecklandet av Kustbanan. Därmed kunde man bygga ett stickspår från Lojo till Kustbanan vilket skulle ytterligare stöda utvecklandet av hela regionen. På detta sätt skulle Lojo också få en järnvägsförbindelse. Med tanke på ett stickspår till Lojo skulle det samtidigt hjälpa industrin i regionen samt i hela landet om Hangö-Hyvingebanan skulle elektrifieras.

38 Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT ett tilläggsspår byggs längs med Kustbanan för att trygga järnvägstrafiken i regionen i framtiden ATT ett stickspår byggs från Lojo till Kustbanan ATT Hangö-Hyvingebanan elektrifieras Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Motionären är ute i ett mycket gammalt men ack så angeläget ärende. Sträckan Åbo Karis öppnades för trafik år 1 och sträckan Karis Böle öppnades år 10. År 0 gjordes det över en miljon resor på kustbanan vilket mycket riktigt gör sträckan till den mest trafikerade efter Helsingfors-Tammerfors- Karleby och Helsingfors-Lahtis- Kouvola. Såväl ett tilläggsspår till kustbanan samt ett stickspår till Lojo skulle, precis som motionären säger, stärka kustbanans status och hela regionens livskraft. Hangö-Hyvingebanan är viktig för godstransport, vilket talar för en elektrifiering av banan. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT ett tilläggsspår byggs längs med Kustbanan för att trygga järnvägstrafiken i regionen i framtiden ATT ett stickspår byggs från Lojo till Kustbanan ATT Hangö-Hyvingebanan elektrifieras JOBB OCH EKONOMI FÖRENKLA ÄGARBYTEN AV FÖRETAG Finnvera är en statsägd specialfinansiär och Finlands officiella exportgarantiinstitut. Finnvera kan bland annat låna pengar för företagsförvärv, ägarbyte och tillväxtinsatser. Enligt dagens regler kan Finnvera antingen låna eller garantera % av beloppet som behövs. Så en överlåtelse som kostar kan Finnvera låna högst Detta innebär att en privatperson är tvungen att skaffa egna säkerheter för lika stor summa, vilket är en mycket svår och ibland till och med omöjlig uppgift för många. Detta är ett speciellt situationen i generationsväxlingar och ägarbyten. Dessutom, är bankernas möjlighet att riskfinansiera, dvs låna ut utan säkerheter begränsade. Med dagens % regel hamnar mottagaren eller köparen ta ett stort ekonomiskt ansvar. Därför anser vi att Finnveras andel av finansiering i ägarbyten borde utökas upp till 0 % för och 0 % på överstigande belopp upp till och % på ytterligare överstigande belopp. Dessutom anser vi att Finnvera kunde ytterligare avskaffa de branschbegränsningar som finns för lånen. I dagens läge blir till exempel transportföretag som går på gummihjul inte beviljade Finnvera lån. Principen borde vara att alla lönsamma företag borde bli beviljade Finnvera finansiering i samband med ägarbyten. Svensk Ungdoms ekonomi- och arbetspolitiska utskott anser därför att SU bör arbeta för: ATT finansiering i ägarbyten borde utökas upp till 0 % för och 0 % på överstigande belopp upp till och % på ytterligare överstigande belopp. ATT avskaffa de branschbegränsningar som finns för lånen. Förbundsstyrelsens svar: Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Finnvera kan ensamt finansiera ett företag som grundas om den finansiering som behövs inte överstiger 000 euro. Om finansieringsbehovet för ett projekt överstiger 000 euro behövs även andra finansiärer, vanligen en bank, samt en tillräcklig självfinansieringsandel. Finnveras andel av den totala finansieringen, som beviljas som lån eller borgen, varierar från fall till fall. I projekt som drivs av kraftigt växande, innovativa företag kan Finnvera vara huvudfinansiär med en finansieringsandel som överstiger procent. I övriga situationer är Finnvera partiell finansiär med en mindre finansieringsandel. I nystartade (mindre än år gamla) företagsprojekt, i projekt som främjar tillväxten och konkurrenskraften hos befintliga företag samt i företagsarrangemang kan Finnveras finansieringsandel vara cirka 0 procent. I övriga projekt som drivs av företag som är verksamma på hemmamarknaden är Finnveras finansieringsandel cirka 0 procent. Storleken på den självfinansieringsandel som krävs varierar i enlighet med projektets innehåll. Vanligen förutsätter Finnvera en självfinansieringsandel på procent vid investeringar och 0 procent vid företagsförvärv och generationsskiften.

39 Förbundsstyrelsen anser att motionärens förslag kunde underlätta ägarbyten, särskilt i sådana fall där företagaren inte har möjlighet till en stor självfinansieringsandel. Förbundsstyrelsen tycker ändå att Finnvera inte ensamt ska behöva finansiera ägarbyten och föreslår därför att Finnvera ska finansiera 0 procent av projekt mellan 000 och Projekt under 000 ska även i fortsättningen kunna finansieras i sin helhet av Finnvera. I situationer där 1, miljoner euro i finansiering behövs kunde andelen vara 0 procent och över 1, miljoner procent. Principen för bransch begränsningarna borde, precis som motionären konstaterar, vara att alla lönsamma företag kunde bli beviljade finansiering av Finnvera i samband med ägarbyten. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT finansiering i ägarbyten utökas upp till 0 procent för lån värda , till 0 procent på överstigande belopp upp till och till procent på ytterligare överstigande belopp ATT avskaffa de bransch begränsningar som finns för lånen SLOPA SKATTEÅTERBÄRINGEN FÖR ENERGIINTENSIVA INDUSTRIER Den finska energibeskattningen skärptes under 0. Då ansåg man att för att kunna säkerställa konkurrenskraften får energiintensiva industrier ansöka om skatteåterbäring för de energiskatter de betalat. Återbäringen förutsätter att de skatter som företaget själv betalat under räkenskapsperioden och de punktskatter som ingått i priset på anskaffade produkter utgör mer än 0, procent av företagets förädlingsvärde. Enligt VATTs policybrief /0 Suomen energiaverotus suosii energiaintensiivisiä suuryrityksiä ökade återbetalningens summa från ca miljoner till över 00 miljoner euro i och med den nya lagstiftningen. Dock visar deras forskning att skatteåterbäringssystemet inte har förbättrat den energiintensiva industrins konkurrenskraft. Däremot förlorar staten årligen 00 miljoner skatteintäkter. Dessutom är stödet i konflikt med Finlands klimatmål. Svensk Ungdoms ekonomi- och arbetspolitiska utskott anser därför att SU bör arbeta för: ATT skatteåterbäring till energiintensiva företag slopas Förbundsstyrelsens svar: Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Motionären är ute i ett aktuellt och samhällsekonomiskt viktigt ärende. Tanken med energiskattelättnaderna är att de ska öka sysselsättningen och underlätta näringslivet. De ska främja konkurrenskraften för yrkesmässig verksamhet och energiintensiv industri samt konkurrenskraften för användningen av förnybara energikällor. Det här kan låta bra, men i verkligheten används lättnaderna som företagsstöd för storföretag som använder mycket energi. Samtidigt förvränger energiskattelättnaderna marknaden eftersom möjligheten att få lättnader varierar för olika branscher och företag. De lägger små och stora producenter i olika position, och över procent av återbäringarna går till globala storföretag. Finland skärpte energibeskattningen år 0, men redan år 01 lättade man på beskattningen av den energiintensiva industrin för att trygga konkurrenskraften. I och med ändringen flerdubblades antalet företag som är berättigade till återbäring av energiskatt, från cirka tio företag till över. Samtidigt ökade beloppet på återbäringar från strax under tio miljoner euro till över 00 miljoner euro. Precis som motionären konstaterar har även statens ekonomiska forskningscentral, VATT, konstaterat detta i sin utredning. Det har dessutom bevisats att företagens konkurrenskraft inte är beroende av energiskattelättnaderna och att skattelättnaderna till råga på allt strider mot Finlands klimatmål. Förbundsstyrelsen anser på grund av de här orsakerna att motionen ska omfattas i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT skatteåterbäringen till energiintensiva företag slopas INFÖR PUNKTBESKATTNING PÅ KÖTTPRODUKTER Produktionen och konsumtionen av kött är en bidragande faktor till klimatförändringen. Flera undersökningar visar att upp till hälften av växthusgaserna är direkt eller indirekt orsakat av köttproduktionen. Det är oerhört ineffektivt att producera mat för att sedan producera kött. En diet på växter kräver mycket mindre åkerareal än en animaliskt baserad diet. En animalisk diet kräver även mycket mera energi samt vatten. Nötkött är den största boven, men även gris och fågel bidrar till klimatförändringen. Det krävs en kulturell förändring för att minska på den ohållbara konsumtionen. Många undersökningar visar också att en diet med mycket animaliska produkter så som köttprodukter kan vara skadligt för hälsan. Allt fler forskare talar för en växtbaserad diet och man har kunnat sammankoppla köttkonsumtion

40 med många välfärdssjukdomar. Bland annat så har WHO slått fast att charkuteriprodukter orsakar cancer. Punktbeskattning används i Finland inom flera olika områden såsom fossila bränslen och alkohol och tobaksprodukter för att påverka konsumentens val. Därav anser vi det sakligt att även införa en punktbeskattning på köttprodukter. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT man inför en punktbeskattning på köttprodukter ATT man aktivt uppmuntrar vidare forskning och upplysning om ämnet Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Motionären tar upp ett viktigt och svårt ämne, som kan ha både positiva och negativa effekter på samhället. En punktskatt är en indirekt skatt på konsumtion eller användning av vissa produkter. I dag tas punktskatter ut på till exempel alkohol, tobaksprodukter, elektricitet och dryckesförpackningar. Det finns många olika styrmedel för att minska vår klimatpåverkan, men för att sådana styrmedel ska bli effektiva behöver de ibland kompletteras med ekonomiska styrmedel, som till exempel beskattning. Det här är ofta argumentet för köttskatten. Förbundsstyrelsen förstår motionärers tanke, och delar åsikten om att det finns ett behov av att minska den globala köttkonsumtionen, men förbundsstyrelsen anser ändå inte att en punktskatt på köttprodukter är rätt sätt att nå det här målet. Det finns några problem med att införa en punktskatt på köttprodukter. Dels kan den vara svår att utforma. En punktskatt som skapas på grund av miljöskäl borde vara utformad på basis av miljöpåverkan för att ge önskvärd effekt. Det skulle kräva ett stort arbete för att utreda vilken skatteprocent som bör ges vilka köttprodukter, och alltid en ny produkt borde undersökas när den kommer in på marknaden för att fastställa hur mycket just den produkten ska beskattas. I sådana fall skulle skatten bli krävande ur ett förvaltningsmässigt perspektiv. Det vore även möjligt instifta lika punktskatt på samtliga köttprodukter, men då skulle man inte ta hänsyn till att vissa produkter, till exempel inhemska eller ekologiskt uppfödda djur samt vilt har betydligt mindre miljöpåverkan än köttprodukter som transporterats från andra sidan jordklotet. Dessutom belastar olika sorters köttproduktion miljön i olika grad. Ett annat problem är att en punktskatt på köttprodukter försätter finländska köttproducenter i en orättvis position. En punktskatt på köttprodukter skulle leda till att konsumentpriset på kött skulle stiga - för att punktskatten ska ha en styrande effekt måste den vara tillräckligt hög, vilket skulle minska köttkonsumtionen. Om en punktskatt på köttprodukter införs enbart i Finland bestraffar den således finländska köttproducenter orättvist hårt. En inhemsk köttproducent har svårare att hitta nya marknader om den finländska köttkonsumtionen minskar, medan en utländsk köttproducent lättare kan flytta sin försäljning till en ny marknad. Den minskade efterfrågan på kött skulle leda till att finska köttproducenter, som inte hittar en ny marknad, skulle gå i konkurs. Ett annat problem med en punktskatt på kött är att den inte gäller för alla animaliska produkter. En punktskatt borde rimligtvis gälla alla animaliska produkter, eftersom även de kräver djur för att produceras. Det finns flera andra miljöskatter som kunde införas istället för en punktskatt. En teoretisk möjlighet vore en skatt på sådant kött som är sämre för klimatet. Förslagsvis kunde man även införa en klimatskatt som skulle gälla alla livsmedel med negativ klimatpåverkan. Det kunde även ske en hel beskattningsreform där konsumtionsskatterna skulle baseras på miljöpåverkan. Frågan om en animalieskatt eller andra sätt att beskatta miljökonsekvenserna av boskapsuppfödning därför också borde utredas. Problemet med motionen är att frågan väldigt komplicerad ur ett beskattningsmässigt perspektiv. Det är heller inte tillräckligt utrett på vilket sätt en punktskatt borde vara utformad - huruvida det borde vara just en punktskatt som skulle införas eller en hel beskattningsreform där miljön bättre tas i beaktande. Med denna motivering föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. SLOPA ARVS- OCH GÅVOSKATTEN FÖR BRÖSTARVINGAR Ofta känns det fel att bröstarvingar inte har råd att behålla till exempel en sommarstuga i släkten då dess anhöriga går bort och arvsskatten är för hög för att kunna betalas. I Finland betalas arvsskatt skilt för varje arvinge och beloppet bestäms på basis av storleken på arvingens arvslott. Skatt betalas inte i dag på arv vars värde ligger under euro. Finland förlorar mycket skattepengar då förmögna familjer flyttar till Sverige för att komma undan arvsskatten. En lösning på det här kunde vara att slopa arvsskatten för bröstarvingar. Det ska också vara möjligt för familjer att ge gåvor till sina barn utan att behöva betala skatt för det. Sverige avskaffade arvs- och gåvoskatten år 00 och nu är det dags för oss att ta modell av vårt grannland. 0

41 Avskaffandet av dessa skadliga skatter har gjort att Sverige fått ett smartare skattesystem och att både entreprenörer och investeringskapital hittat tillbaka till landet. Ett smartare skattesystem ger högre tillväxt och därmed ökade skatteintäkter. Sedan 000 har skattekvoten minskat från till procent av BNP samtidigt som skatteintäkterna ökat med miljarder kronor, rensat för inflation. Detta är bland annat ett resultat av att arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten avskaffats samt att jobbskatteavdrag med mera gjort att fler har ett jobb att gå till. Krister Andersson i Svenska Dagbladet, Därför vill Svensk Ungdom i Åboland: ATT arvs- och gåvoskatten slopas för bröstarvingar Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Åboland Motionären är ute i ett ärende som Svensk Ungdom länge jobbat med. Svensk Ungdom och Svenska folkpartiet har redan i flera år jobbat för att arvs- och gåvoskatten ska bytas ut till en överlåtelsevinstskatt enligt svensk modell. I SU:s skattepolitiska program (s. 1) fastställs att beskattningen på arv och gåvor har i praktiken fördubblats under de senaste åren. Arvsskatten leder i värsta fall till att personer som fått ett arv tvingas sälja egendomen eller skuldsätta sig för att betala skatt. Därför vill Svensk Ungdom slopa arvs- och gåvoskatten och istället ersätta den med en överlåtelsevinstskatt, som betalas ifall man säljer egendomen som man ärvt eller fått. I och med att Svensk Ungdom redan jobbar för en mindre restriktiv variant av den här frågan där alla ska befrias från arvs- och gåvoskatt, och inte bara bröstarvingarna ska vara befriade, anser förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder. EN MER FLEXIBEL ARBETSTIDSLAG Enligt arbetstidslagens bestäms arbetstiden i timmar per dag och timmar per vecka. Arbetstiden kan vara högst h per dygn och högst 0 h i veckan. Inom vissa branscher kan den ordinarie arbetstiden ordnas så att den är högst h under en period om tre veckor, eller högst 0 h under en period om två veckor. Arbetsmarknaden är under ständig förändring. Framtidens arbetsmarknad kommer inte att se ut som den gör idag. Därför behövs också förändringar i arbetstidslagen för att kunna anpassa sig till framtidens arbetsmarknad. En flexiblare arbetstidslag skulle därför vara ett steg i rätt riktning. Allt fler människor jobbar inte längre -, utan arbetstiden kan variera stort mellan olika perioder. Dold arbetstid är ett annat fenomen som ökar allt mer. Övertidsarbete bör arbetsgivare och arbetstagare alltid separat komma överens om. Allt fler känner press på att prestera så bra som möjligt i sitt arbete, men en dags- eller veckobegränsad arbetstid i kombination med en arbetsgivare som inte tillåter övertidsarbete leder i många fall till att arbetstagaren väljer att arbeta hemma på kvällar och helger utan lön. Svensk Ungdoms ekonomi- och arbetspolitiska utskott förespråkar en arbetstidslag som bestäms enligt timmar per månad. Detta är något som så väl arbetsgivare och arbetstagare skulle gynnas av. På detta sätt får arbetstagaren mer frihet att bestämma över sin egen arbetstid. Man kan t.ex. en vecka jobba h och en annan 0 h, vilket gör att man bättre kan anpassa arbetstiden enligt mer hektiska och lugnare perioder. Genom lokala avtal kan man vidare förtydliga hur arbetstiden kan fördelas under månaden. Svensk Ungdoms ekonomi- och arbetspolitiska utskott anser därför att SU bör arbeta för: ATT förnya arbetstidslagen så att man i Finland bestämmer arbetstiden i timmar per månad istället för timmar per dag/vecka. Förbundsstyrelsens svar: Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Motionären har fingret på pulsen och lyfter en fråga som är aktuell just nu. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som bereder ett nytt förslag på arbetstidslag. Den nuvarande arbetstidslagen är från år 1 och semesterlagen från år 00. Bägge lagar bygger på lagstiftning som har införts på 10- och på 10-talet. Därför är det naturligt att det behövs en uppdatering av lagstiftningen med tanke på hur närings- och åldersstrukturen har förändrats och hur arbetets natur har förändrats under de senaste 0 åren. Arbetsgruppen kommer att ge ett första förslag till sommaren vilket gör att motionärens förslag är högaktuellt. 1

42 Arbetsmarknaden förändras och i framtiden bedöms allt fler arbeta i yrken som inte har någon regelbunden arbetstid. För att kunna bemöta förändringarna behövs en mer flexibel lagstiftning. Motionärens förslag är något som flera har fört fram som ett bra första steg. Förslaget ger möjlighet att jobba mer intensivt vissa perioder och i lugnare takt under andra perioder. Det ger också bättre möjligheter för arbetsgivare att följa upp arbetsmängden och undvika dolt arbete. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT arbetstidslagen förnyas så att man bestämmer arbetstiden i timmar per månad istället för timmar per dag/ vecka INFÖR INDIVIDUELL BEDÖMNING I DET ALLMÄNNA BOSTADSSTÖDET FÖR STUDERANDE Finlands regering beslöt i budgetramarna den 1..0 att studerande övergår från bostadstilläggsmodellen till det allmänna bostadsstödet från och med Denna modell skulle enligt uppskattning kunna förorsaka att studerande förlorar sin rätt till bostadsbidrag. Däremot är det möjligt för studerande att får mer pengar än tidigare och dessutom under sommaren då de flesta inte studerar. Det nuvarande allmänna bostadstillägget beviljas efter behov samt enligt hushåll, till skillnad från bostadstillägget som beviljas individuellt. Det innebär att bostadsbidraget påverkas av hela hushållets inkomster. Beviljandet enligt hushåll är speciellt problematisk för samboförhållanden där den ena partnern redan är ute i arbetslivet, eftersom det kan leda till att den som studerar får ett mindre eller blir helt utan bostadsstöd. Vi anser att det nya systemet är problematisk för studerande för att trots att man bor i samma hushåll med sin kompis, flickvän eller pojkvän så delar man inte nödvändigtvis inte på de gemensamma kostnaderna i hushållet. Svensk Ungdoms ekonomi- och arbetspolitiska utskott anser därför att SU bör arbeta för: ATT bedömningen för allmänna bostadsbidraget görs enligt en individuell bedömning där inte hushållets inkom ster beaktas som en helhet såsom i bostadstilläggsmodellen Förbundsstyrelsens svar: Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Motionären är ute i ett aktuellt och synnerligen problematiskt ärende. Från och med 1..0 överförs studerande till det allmänna bostadsbidraget. Precis som motionären konstaterar blir det här problematiskt eftersom det allmänna bostadsbidraget beviljas på basis av behov och av hushåll, till skillnad från studerandes bostadstillägg som beviljas individuellt. Den här problematiken var orsaken till varför SU överhuvudtaget inte ville att studerande skulle överföras från bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget. Det problematiska med att införa en individuell bedömning enbart för studerande är att det försätter studerande i en annan situation än andra grupper som erhåller det allmänna bostadsbidraget. Det behöver inte alltid vara så att en arbetslös eller en pensionär heller delar sin ekonomi med någon som de bor med. Förbundsstyrelsen anser att reglerna bör ändras för antingen alla eller för ingen, och inte bara för studerande. En ändring för bara studerande skulle lägga studerande i en orättvis position i jämförelse med andra. I dagens läge är det redan möjligt för två eller flera personer att bo under samma tak och ändå räknas som separata hushåll. Om personerna hyr en bostad med separata hyresavtal är de båda huvudhyresgäster. Personerna hör till separata hushåll om det inte framgår av hyresavtalet eller av en bilaga att de är gemensamt ansvariga för hyran av hela bostaden. En annan möjlighet är att den ena personen är huvudhyresgäst och den/de andra är underhyresgäster. Det finns alltså möjlighet för studerande att bo under samma tak utan att tillhöra samma hushåll, dock kräver det viss flexibilitet av hyresvärden. Av de här anledningarna anser förbundsstyrelsen att motionen inte föranleder åtgärder. MAN SKA INTE BEHÖVA LÅNA FÖR ATT LEVA Staten har minskat studiestöden för studerande i Finland med euro. Om man lyfter studiestöd i månader rör det sig om euro i året. Det är en betydande summa. Samtidigt som man minskar studiestödet så är inkomstgränserna fortfarande på samma nivå. Enligt en undersökning av OTUS (Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö) jobbar cirka % av högskolestuderande i Finland. I dagens läge bestraffas dessa studerande i form av att de i många fall blir tvungna att återbetala studiestödsmånader p.g.a. av att de jobbat vi sidan om studierna och därför går över inkomstgränserna. Genom att arbeta vid sidan om studierna får studerande arbetserfarenhet och förutsatt att studieframgången inte lider, har studerande

43 även en större möjlighet att få fortsatt tjänst efter examination samt arbetserfarenhet för fortsatta studier eller arbetslivet. Detta gör att risken för att nyutexaminerade blir arbetslösa minskar och att studerande snabbare har möjlighet att söka in till magisterutbildningarna i yrkeshögskolorna. Även möjligheten att kunna jobba på den nivå som man utbildat sig till efter examen möjliggörs genom arbete vid sidan om studierna. SU i Nyland anser att studerande borde få arbeta på sidan om studierna utan att straffas för det. Det kan inte vara en förutsättning att ta lån om man vill studera. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT höja inkomstgränserna för studerande som lyfter studiestöd ATT höja studiestödet till nivån före sänkningen år 0 Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Motionären är ute i en fråga som är mycket viktig för studerande. Från och med den 1..0 förenhetligas studiepenningen för högskolestuderande med studiepenningen för studerande på andra stadiet. Maximibeloppet för studiepenningen blir då, euro per månad. Statsgarantin för studielånet höjs till euro per månad för studerande i hemlandet och till 00 euro per månad för studerande utomlands. Studiestödets, studielånets och bostadsbidragets sammanlagda belopp från och med 1..0 är 1 till 1 0 euro per månad. Före ändringen har studiestödets maximibelopp varit till 0 euro per månad. Stödbeloppet minskar för högskolestuderande som inte kan få allmänt bostadsbidrag på grund av att makens/makans eller någon annan hushållsmedlems inkomster är för höga. Det månatliga stödbeloppet minskar i dessa fall med till 0 euro eftersom sänkningen av studiepenningen och bostadstilläggets bortfall inte helt täcks genom höjningen av studielånet. Om en studerande i Finland inte får bostadsbidrag är hens studiestöd 00 euro per månad, varav euro är studielån. Som dessa siffror visar övergår Finland till ett mer lånebaserat studiestöd, vilket förbundsstyrelsen, precis som motionären, inte tycker att är en bra sak. Studerande ska inte tvingas ta lån för att kunna studera, och det ska inte heller krävas ett jobb vid sidan om för att man ska kunna klara sig. Därför anser förbundsstyrelsen att studiepenningen borde höjas till åtminstone den nivå som den var före den ändring som träder i kraft För de studerande som väljer att jobba vid sidan om studierna måste inkomstgränserna höjas, så att studerande kan ha ett drägligt liv utan att behöva ta lån. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT höja inkomstgränserna för studerande som lyfter studiestöd ATT höja studiestödet till minst nivån före sänkningen år 0 FÖRHÖJD DAGPENNING FÖR BEVÄRINGAR I dag får en person som utför sin värnplikt, euro per dag under de sex första månaderna i militären. För de som fortsätter sin tjänstgöring längre än sex månader får en förhöjd dagpenning baserat på hur länge de tjänstgör. De tre första månaderna, efter de ursprungliga sex, får man, och ifall en person tjänstgör längre än nio månader får hen,0 per dag för de tre sista månaderna. Dessutom har kvinnor en [sätt in summan här] högre dagpenning som är ämnad att stå för kostnaderna för mensskydd. I princip ska dagpenningen stå för de kostnader som den tjänstgörande har utanför militären, till exempel mat under permission, hygienartiklar, bussen för att hälsa på vänner, försäkringar samt material som behövs i militären som militären inte står för. I klartext betyder det sistnämnda extra mat på läger där försvarsmakten snålar med kalorierna. I och med att det kostar att leva, trots att man får det mesta från militären är det mycket knappt med pengar, framför allt under de första sex månaderna, att klara sig på. Dessutom så är det inte möjligt att jobba då man är i skogen och i samhället och drar sitt strå till stacken för vårt lands trygghet. Därför anser Svensk Ungdom i Helsingfors: ATT dagpenningen höjs till, euro per dag under de nio första månaderna i militären. Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Helsingfors Beväringars dagpenning förändras i enlighet med tjänstgöringstiden så att man får, euro under de första dygnen,, euro under det :e till det :e tjänstgöringsdygnet och,0 euro från det :e till det :e

44 tjänstgöringsdygnet. Kvinnor får dessutom en persedelpenning på 0, /dygn för anskaffning av sådan personlig utrustning som Försvarsmakten inte erbjuder. Som vi ser är summorna små och motionären är ute i ett aktuellt ärende. Bland annat biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja har varit bekymrad över beväringarnas usla ekonomiska situation. Det är till exempel möjligt för beväringar med familj att försättas i en sämre ställning än andra personer med familj, som får förmåner från FPA. Av denna orsak har även FPA föreslagit förändringar i militärunderstödet. Enligt FPA borde man införa ett minimibelopp på 00 euro för beväringar enligt samma kutym som gäller för utkomstskyddet för arbetslösa. Eftersom beväringarna har en av de mest ekonomiskt utsatta situationer bland alla befolkningsgrupper i dag anser förbundsstyrelsen att en höjning av dagpenningen är angelägen att arbeta för. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT dagpenningen för beväringar höjs MILJÖ OCH JORDBRUK 0 ÅTERVINN MERA! Finland borde bli bättre på att återvinna avfall. Vid återvinning minskas mängden råmaterial som utvinns ur naturen och samtidigt minskar vårt ekologiska fotavtryck. Med en hög återvinningsgrad minskas de sammanlagda koldioxidutsläppen och man sparar både energi och pengar. När det gäller kompostering av bioavfall ligger Finland under medelvärdet för Europa. År 0 var Europas medeltal kg per invånare och i Finland låg siffran på kg. Österrike hade en så hög siffra som kg per person. I Finland hamnade samma år kg avfall per person på soptippen som deponier medan samma tal för Tyskland var endast 1 kg. Siffrorna är hämtade från eurostats Mycket av avfallet bränns i Finland, och vissa förbränningsanläggningar tar till vara på energin som frigörs, vilket är bra. Men mycket mera än energi kunde utvinnas från av avfallet som bränns om man istället komposterade eller återvann avfallet. Finland är bra på avfallshantering men vi bör föregå med gott exempel i alla miljöfrågor och därför också vara ledande på detta område. I en värld där trenden är en allt högre konsumtion av varor är det ännu viktigare att effektivera avfallssorteringen. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för: ATT Finland når över Europas medeltal i kompostering av bioavfall ATT Finland når samma återvinningsgrad som toppländerna i Europa Förbundsstyrelsens svar: Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet I Finland har man under de senaste åren blivit bättre på att återvinna. Idag är det endast ungefär en tiondel av allt avfall som körs till en soptipp eller bränns. Det är även positivt att det finns plastinsamlingar i många kommuner. Det finns ändå utrymme för förbättring, och även om Finland ligger bättre till än medeltalet av Europas länder när det kommer till återvinning finns det ändå mycket arbete som kan göras här. Förbundsstyrelsen anser att motionären tar upp viktiga punkter i sina att-satser, men att motionen kunde utvecklas ytterligare. Det här kunde göras genom att lägga till en att-sats om att avfallsanläggningarna i en allt högre grad ska prioritera och satsa på biogas, eftersom det är ett miljövänligare alternativ till de bränslen man använder sig av idag. Biogasen har på många håll utvecklats till ett allt vanligare alternativ men behöver etableras i en ännu högre grad. En fördel med biogasen är att den har lägst koldioxid- och partikelutsläpp av alla de drivmedel som idag finns på marknaden. I Finland fanns i början av år 0 stycken offentliga tankningsstationer för biogas, medan motsvarande siffra för Sverige är omkring 1 stycken. Här ser vi att skillnaden är enorm och att Finland kan utöka användningen av biogasen. Med denna utredning som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT Finland når över Europas medeltal i kompostering av bioavfall ATT Finland når samma återvinningsgrad som toppländerna i Europa

45 ATT kommunerna utvinner biogas vid sina avfallshanteringsanläggningar 1 CYKELN FÖRST! På Kongressen 0 godkände Svensk Ungdom en motion om kilometerersättning för cykelresor till jobbet, så att cykling blev attraktivare än tidigare. Nu behöver vi ta steget ända ut och prioritera arbetsresor med cykel framom arbetsresor med bil. Vi måste bryta tankesättet att bilen är fordon nummer ett. Cykeln är inte ett sämre fordon än bilen och bör användas mer än den gör idag, speciellt i tätorter. Genom att välja cykeln framom bilen minskas växthusgasutsläppen och hälsan gynnas. För en person med stillasittande arbete är en stund av motion mer än välkommen. Om det är färre bilar på gatorna så minskar rusningstrafiken vilket alla kan glädjas åt. Cykeln först! Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att Svensk Ungdom bör arbeta för: ATT arbetsresor med cykel prioriteras framom bil ATT förbundet ska vara en föregångare och anskaffa cyklar till respektive kretskansli Förbundsstyrelsens svar: Förbundsstyrelsen föreslår att motionerna 1 och behandlas tillsammans (se svar nedan). FLER CYKELSTÄLL MED TAK Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet En ökad cykelanvändning i stället för bilism erbjuder som bekant många fördelar bl.a. för miljö och hälsa. Därför bör folk uppmuntras att använda cykeln framom bilen. För att främja cyklandet bör det göras attraktivare. Att sätta sig på en våt sits efter en lång skol- eller arbetsdag är inte så roligt, och att i spöregn och mörker försöka låsa upp cykellåset är inte helt lätt. Cykelställ med tak skulle skydda mot regn, snö och vind och därmed hålla cykeln torrare, vilket är angenämt för cyklisten. Fler cykelställ med tak skulle göra livet som cyklist lättare, och förhoppningsvis locka den vane bilisten att prova cykeln lite oftare. Vi vill uppmuntra folk att använda cykeln framom bilen i mån av möjlighet, såsom vid kortare avstånd i tätorter. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att Svensk Ungdom bör arbeta för: ATT framförallt i tätorter skapa fler cykelställ med tak Förbundsstyrelsens svar: Förbundsstyrelsen föreslår att motionerna 1 och behandlas tillsammans. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet Förbundsstyrelsen ser positivt på att motionärerna vill motionera mera. I början av året (0) kunde vi i nyheterna läsa att det nu görs flera resor med cykel än med bil i Köpenhamn, något vi blott kan drömma om i detta bildominerade land. Motionärens andemening är att öka incitamenten för att ta cykeln framom bilen, dock bör vi komma ihåg att detta inte alltid är möjligt beroende på bl.a. väder och hälsotillstånd. Motionärerna menar väl då de vill att förbundet investerar i cyklar, men förbundsstyrelsen vill inte öronmärka den kommande förbundsstyrelsens budget. Begagnade cyklar är för det mesta stulna och ordentliga nya cyklar är ofta väldigt dyra. Förbundsstyrelsen vill lämna spelrum för kommande beslutsfattare att ta ställning till om man exempelvis vill erbjuda kilometerersättning för användning av cykel. Den fanns det tätorter i Finland med totalt, miljoner invånare. % av Finlands befolkning bodde alltså på, % av Finlands totala landareal. Förbundsstyrelsen anser trots detta att även kommuner som Luhango ska få bygga cykelställ med tak trots att kommunen saknar en tätort, och anser därmed att cykelställ är eftersträvansvärda såväl inom som utanför tätorter. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT cykel prioriteras framom bil då det är möjligt

46 ATT förbundet är en föregångare och främjar cykling i sin dagliga verksamhet ATT man i kommunerna uppmuntrar till byggandet av fler cykelställ med tak INFÖR EN BILFRI-DAG I EU Internationella bilfria dagen (World Carfree Day) har ordnats den 1 september varje år sedan år 000. Runt dagen har det ordnats EUROPEAN MOBILITY WEEK, vars mål är att få trafiken inom Europa mer hållbar och naturvänlig och att få befolkningen att finna nya möjligheter istället för att åka bil. ( ) Klimatförändringen är ett väldigt aktuellt problem som man måste börja åtgärda nu, inte snart. Människor behöver få veta konkreta steg hur de i sin vardag kan genom mindre förändringar nå en mer hållbar livsstil. Vi anser att evenemanget är ett bra konkret sätt men tror att det behöver ännu mera kampanj så att man får synlighet till detta. En bilfri dag är bara ett exempel på hur man i sin vardag kan göra dessa förändringar mot ett mer hållbart klimat. Det ordnas redan earth-hour och lihaton lokakuu och nu anser vi att det är dags att ta nästa steg. Poängen är att i mån av möjlighet lämna bilen hemma och antingen åka med lokaltrafik eller med t.ex. cykel. Detta kommer att vara ett helt frivilligt evenemang, men vi vill stöda dem som har möjligheten att lämna bilen hemma att göra det. Vi vill att SU: ska jobba för aktiv politik inom hållbar utveckling och fungerande kollektivtrafik eftersom det är konkreta sätt att skapa en hållbarare utveckling. Vi anser att det är viktigt att skapa ett slags konkret wake-up call så att människor förstår att något måste göras nu, och att alla kan göra några små förändringar i sin vardag. Vi vill att den internationella bilfria dagen får mera synlighet, och att SU tar del av kampanjen. Därför anser Svensk Ungdoms internationella utskott att SU ska arbeta för: ATT skapa mera publicitet åt den redan existerande kampanjen bilfri-dag, gärna på EU-nivå ATT dessutom sträva efter att ha hållbar utveckling i baktanke inom allt vi gör ATT skapa fungerande lokaltrafik för att kunna minska på privat-bilism utan att skapa problem för dem som bor på landsbygden Förbundsstyrelsens svar: Internationella utskottet Motionären är ute med ett gott syfte som är i linje med Svensk Ungdoms politiska program. En hållbar utveckling är ett genomgående tema i vårt politiska program och en av grundpelarna för Svensk Ungdoms politik. Ett miljövänligt tänkande där man bl.a. främjar kollektivtrafik framom privatbilism framkommer även på sidorna och i det politiska programmet i konkreta att-satser. Svensk Ungdom, såväl förbundsstyrelsen som kretsar och lokalavdelningar, jobbar med andra ord redan för dessa teman, och ställningstaganden samt konkreta åtgärder görs med jämna mellanrum. Förbundsstyrelsen anser att motionären är ute i ett gott syfte, och ser gärna att såväl enskilda medlemmar som lokalavdelningar deltar i evenemang som den bilfria dagen. Trots detta ser inte förbundsstyrelsen det vara förbundets uppgift att ta en aktiv roll i dagen, utan att hellre koncentrera resurserna på att främja miljövänliga val. Med dessa motiveringar föreslår förbundsstyrelsen att motionen inte ska föranleda åtgärder ÖKADE SATSNINGAR PÅ KLIMATPOLITIKEN Klimatavtalet godkändes i slutet av 0 och är nu bindande för de undertecknande länderna. För att nå de mål klimatavtalet förutsätter, har länderna tillsammans gjort upp ett handlingsprogram: Agenda 00, som innehåller globala mål för hållbar utveckling och delmål. Finlands regering har också kommit med bra planer genom energi- och klimatstrategin på hur Finland borde jobba för att nå de gemensamma målen. Dessa planer och många andra löften, har dessvärre ofta visat sig vara mera ord än handling. I regeringens energi- och klimatstrategi som presenterades i november 0 satte regeringen upp konkreta strategier för hur målen skall nås. Främst handlar målen om att öka andelen el- och gasdrivna bilar men också om stora satsningar på biobränslen. Dessa är steg i rätt riktning men räcker inte för att tackla klimatförändringen som sker just nu. Incitament för klimatsmart inhemsk industri och företagsamhet samt medborgares livsstil bör införas nu, inte sedan. Hur hemskt det än låter har Finland stora möjligheter att vinna på klimatförändringen bara vi är tidigt ute med

47 innovationer inom clean tech men också genom att utveckla traditionella industrier såsom stålindustrin, t.ex. eftersom den finländska stålindustrin ligger bland världens minsta utsläpp per producerad ton stål. Finland bör alltid vara en föregångare när det gäller arbete för miljö och emot klimatförändringen. Det är en vinnvinn- situation om vi lyckas bromsa klimatförändringen och gynna den nationella ekonomin - det gäller bara att ta chansen. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för: ATT Finland är en föregångare när det handlar om klimatmål och lägger upp fler och tydligare strategier för hur klimatavtalets mål skall nås ATT ytterligare incitament för klimatsmart industri och företagsamhet införs snarast ATT finländska medborgare ges incitament för en klimatsmartare livsstil Förbundsstyrelsens svar: Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet Idag lever vi i en politiskt turbulent tid med ständiga förändringar som exempelvis Brexit och Trump. Även om de här frågorna är viktiga och kräver uppmärksamhet får de inte överrösta andra viktiga frågor som FN:s klimatavtal, som ratificerades i slutet av år 0, och det handlingsprogram för hållbar utveckling som Finland förbundit sig till. Agenda 00 innehåller mål och delmål för en hållbar utveckling. I Finland har också egna handlingsplaner gjorts upp, exempelvis har man gjort en energi- och klimatstrategi. I den slår man fast mål som handlar om hur Finland ska nå en högre grad av förnybar energi och att Finland på lång sikt ska bli ett koldioxidneutralt samhälle. Dessa mål är ändå inte så ambitiösa som man kunde hoppas och Finland borde definitivt satsa mera på klimatpolitiken i landet och sikta högre för att bli en föregångare i klimatpolitiken. Ett sätt att öka ambitionsnivån är att lägga upp fler och tydligare strategier för hur Finland ska nå sina mål. En konkret sak Finland kunde förändra för att förbättra ställningen för de förnybara energiformerna är att vara mer enhetlig gällande subventionerna av energiformer och slopa sådana subventioner som förvränger marknaden. Idag subventioneras olika energiformer olika, vilket kan skapa problem för förnybara energiformer och ny energiteknik. En mer enhetlig linje kunde i bästa fall gynna mindre företag som kan ha svårt att komma in på marknaden. Förbundsstyrelsen vill gärna konkretisera motionen något, och föreslår därför en ny att-sats om en slopning av marknadsförvrängande subventioner för olika energiformer. Förbundsstyrelsen föreslår ytterligare en ny att-sats för att få inkludera den cirkulära ekonomin i motionen. Målet med cirkulär ekonomi är att i en allt högre grad frångå det resurskrävande slit-och- släng-samhälle vi lever i idag och istället använda våra begränsade resurser så effektivt och hållbart som möjligt. Genom att lägga till en att-sats kring den omfattas även återvinning av motionen. Med denna utredning som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT Finland är en föregångare när det handlar om klimatmål och lägger upp fler och tydligare strategier för hur klimatavtalets mål skall nås ATT ytterligare incitament för klimatsmart industri och företagsamhet införs snarast ATT finländska medborgare ges incitament för en mer klimatsmart livsstil ATT Finland slopar marknadsförvrängande energisubventioner för olika energiformer ATT den cirkulära ekonomin prioriteras i högre grad i allt beslutsfattande MINDRE ANTIBIOTIKA I VÅR MAT OCH MILJÖ! Storkonsumtion av antibiotika skapar antibiotikaresistenta bakterier. Antibiotikarester ger skadliga hälsoeffekter hos människor och djur, vilket leder till oförutsedda konsekvenser i såväl ekosystemet som samhället. I Finland används efter Sverige minst antibiotika hos produktionsdjur inom EU och efter år 00 har antibiotika inte alls används finländsk hönsuppfödning. Användning av antibiotika i tillväxtsyfte är också förbjudet hos alla produktionsdjur. Däremot är import av kött från djur som behandlats med stora mängder antibiotika tillåtet. Detta kött som ofta är billigare än det inhemska köttet används bl.a. i offentliga upphandlingar och blir mat för våra elever, åldringar, sjuka mm. Även i restauranger används ofta utländskt kött och många som i matbutiken väljer inhemskt äter på restauranger kött utan att veta dess ursprung. Det är inte acceptabelt att människor på offentliga inrättningar äter kött som behandlats av stora mängder antibiotika. Även restauranggäster borde ha informationen om köttets ursprung tillgänglig på ett synligt och tydligt sätt. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för: ATT vid offentliga upphandlingar av kött ställs samma krav för utländska som inhemska producenter gällande antibiotikaanvändning

48 ATT köttets ursprungsland antecknas i restaurangmenyer Förbundsstyrelsens svar Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet Motionären är ute i ett väldigt aktuellt ämne. Antibiotikaresistens håller på att växa sig till ett stort problem för såväl köttproducenter världen över som för konsumenter av kött. Om man ser till den globala köttproduktionen framgår att det används stora mängder antibiotika, vilket tyvärr har lett till att många djur är smittade med multiresistenta bakterier. När djuren slaktas och blir kött finns i värsta fall bakterierna kvar i köttet och kan smitta konsumenten. Antibiotika är till för att bota sjukdomar och borde endast användas i läkemedelssyfte samt under kontrollerade former. Detta tillämpas till exempel i Finland, Sverige, Norge och på Island. I andra, tyvärr också de flesta övriga EU-länder, används antibiotikan i tillväxtsyfte, och då uppstår tidigare nämnda problem. För att konsumenter tryggt ska kunna äta kött, även på restaurang, är ursprungslandsmärkningen ytterst viktig. På så vis är det lättare för både konsumenten och personalen på restaurangen att veta från vilket land en köttprodukt är. Motionärens första att-sats har en god andemening men överensstämmer inte med hur offentliga upphandlingar sköts. Det händer nämligen ytterst sällan att en producent direkt är med och tävlar i offentliga upphandlingar. Däremot är det slakteriernas och köttupphandlarnas sak att se till att man endast säljer kött som uppfyller karenstiderna för antibiotika. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT det vid offentliga upphandlingar av kött ställs reglerade krav på antibiotikainnehåll och att karenstider följs ATT köttets ursprungsland märks ut i restaurangmenyer MINSKA PLASTEN! Det är allmänt känt att plast orsakar stora problem i vår omgivning när det kommer ut i naturen. Särskilt svårhanterliga är mikroplast, alltså plast i mikrostorlek. Plast av större storlek bryts med tiden ner till mikroplast och kan exempelvis lossna från kläder gjorda av konstfibrer. Mikroplast finns även i hygienartiklar. Vattenreningsverk har inte tekniken att filtrera mikroplasterna och de rinner således rakt ut i våra vattendrag. Upp till en miljon sjöfåglar och marina däggdjur dör varje år då plastföroreningar misstas för föda och ackumuleras i matsmältningssystemet. Att det tar mellan 0 och 00 år för plast att fullständigt nedbrytas i naturen underlättar inte detta händelseförlopp. Att plast dessutom innehåller flera giftiga och hormonstörande ämnen som bl.a. bisfenol A (BPA), ftalater och polyvinylklorid (PVC) är något som färre av oss tänker på. Dessa ämnen är mycket vanliga i bl.a. plastgolv, matförpackningar, leksaker och hygienartiklar. Alla av oss får i oss av dessa ämnen via huden och genom det vi äter. Särskilt olyckligt är det att barn, som är extra känsliga för hormonstörningar får i sig dessa ämnen. Vi vet ännu inte exakt hur dessa ämnen påverkar kroppen, men även låga halter tros ha en skadlig effekt. Det finns bl.a. starka samband mellan dessa hormonstörande ämnen och neuropsykiatriska diagnoser (ADHD, Aspergers syndrom m.m.) och reproduktionssvårigheter. Än mer osäkert är det hur alla skadliga ämnen samverkar i kroppen i form av en så kallad cocktaileffekt. Vi kan inte chansa vare sig det gäller djurens, vår eller våra barns hälsa. För att nå en verklig effekt behövs reglering på såväl EU- som internationell nivå. Vi måste minska plasten nu. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för: ATT begränsa användningen av plastpåsar ATT begränsa användningen av plastemballage för livsmedel ATT förbjuda hormonstörande ämnen i barnleksaker, matförpackningar och hygienartiklar ATT förbjuda användningen av mikroplaster i hygienartiklar Förbundsstyrelsens svar: Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet Motionären är ute i ett angeläget ärende som diskuterats flitigt den senaste tiden. I Finland har vi under de senaste åren blivit betydligt bättre på att sortera plast. Det har skett på många olika sätt, men ett steg i rätt riktning var lagen som trädde i kraft i januari år 0 om att alla finländska företag med minst en miljon i omsättning och som tillverkar eller importerar produkter förpackade i plast, också har ansvar för att plasten kan återvinnas. På det här sättet har

49 det i allt fler kommuner byggts olika plastinsamlingar som visat sig vara en stor framgång på många sätt. Trots detta har Finland en lång väg kvar att gå, och borde sträva mot målen i snabbare takt. EU har genom direktiv begränsat användningen av plastpåsar i Europa. Medlemsländerna får välja hur de vill gå tillväga, men målsättningen är att européerna år 0 skall använda högst 0 plastpåsar per person per år. År 0 använde finländarna ungefär plastpåsar per år medan medeltalet i hela EU var 1 plastpåsar per år. Det finns alltså rum för förbättring, också i Finland. Norden har överlag mer ambitiösa klimatmål än övriga Europa. Det här gäller exempelvis ett förbud om mikroplaster i hygienartiklar, och Nordiska Rådet har t.ex. i januari år 0 föreslagit ett totalförbud mot mikroplaster i kosmetikprodukter. Förbundsstyrelsen föreslår ett tillägg om skönhetsprodukter till den fjärde att-satsen eftersom problemet inte enbart begränsar sig till hygienartiklar, utan även påträffas i olika typer av skönhetsprodukter. Genom att packa varor och livsmedel i alternativa förpackningar som inte innehåller plast eller genom att förbjuda hormonstörande ämnen i varor kan vi ta steget mot mer miljösmarta mål och mot en mer hållbar utveckling. Förbundsstyrelsen föreslår därmed att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT begränsa användningen av plastpåsar ATT begränsa användningen av plastemballage för livsmedel ATT förbjuda hormonstörande ämnen i barnleksaker, matförpackningar och hygienartiklar ATT förbjuda användningen av mikroplaster i hygienartiklar och skönhetsprodukter FISKARNA TILLBAKA! Fisk är på många ställen hotad eller har helt försvunnit i våra vatten. Detta är ett resultat av att fiskens lekplatser och födoområden förändrats på grund av energiproduktion, klimatförändringar och bebyggelse. På flera områden försöker man återställa dessa lekplatser för att stärka det naturliga beståndet så att återväxten kan tryggas. För att se resultat av detta viktiga arbete behövs dock större resurser. Utplantering av fisk minskar på fisketrycket på den naturliga stammen och hjälper populationen att återetablera sig. Laxfiskar såsom lax, havsöring och sik är beroende av forsande vatten för att leka, och vägar behövs för att nå lekplatserna. Att bygga och restaurera fiskvägar är således viktigt för flera fiskarter. Det bibehåller mångfalden i vattendragen och möjliggör ett inhemskt fiske av dessa arter också i framtiden. Utplanteringar och återställande av vandringsvägar skapar flera socioekonomiska effekter. Fritidsfiske som är ett av finländarnas största fritidsintressen med 1, miljoner utövare samt fisketurism ger inkomster till de lokala samhällena. Yrkesfisket gynnas också av utplanteringar och förbättrade miljöer för fisk. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet anser därför att SU bör arbeta för: ATT flera fiskvägar byggs och att befintliga restaureras ATT utplantering av fisk och fiskvägar ges större resurser Förbundsstyrelsen svar: Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet Motionären är ute i ett angeläget ärende som ligger Svensk Ungdoms hjärta nära. Fiskebeståndet är hotat på många håll och en aktiv fiskepolitik är en förutsättning för att ha fisk i våra vatten i framtiden. Fiskar utplanteras av många olika orsaker. En stor del av utplanteringarna är obligatoriska och görs av aktörer som förändrar eller belastar miljön. Utplantering av fisk görs också av ägare till vattenområden och fiskeföreningar för att öka möjligheterna till fångst av önskad fisk i sina vatten. Naturresursinstitutet och andra aktörer försöker också stimulera utrotningshotade fiskarter och -bestånd genom att plantera ut fisk. Ökade resurser för utplanteringen ger bättre möjligheter att stärka det inhemska fiskebeståndet. Laxen är en vandringsfisk. Laxungarna föds på våren och stannar i älven ett par år. Efter de här åren vandrar de mot havet och de flesta laxar vandrar till södra Östersjön där de växer snabbt. Efter ett par år vandrar de tillbaka mot sina hemälvar. Leken sker sedan under senhösten och honan gräver en lekgrop där äggen läggs. Sedan börjar livscykeln om. Att återskapa vandringsvägar och uppväxtområden i älvarna är en viktig del i att ge laxen chans att nå sin fulla utvecklingspotential och något som förbundsstyrelsen stöder varmt. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT flera fiskvägar byggs och befintliga restaureras ATT utplantering av fisk och fiskvägar ges större resurser

50 MUDDRA ÅARNA! I och med klimatförändringen kan man vänta sig ett klimat med större nederbörd i Finland. Detta har man redan fått erfara på flera ställen i Österbotten. Höga vattennivåer i våra älvar, åar och bäckar ställer till med stora och dyra skador på jordbruksmark, vägar och fastigheter. I Tjöck å blev flera hundra hektar odlingsmark översvämmat mitt under sommaren på grund av det dåliga utflödet. Översvämningarna för också med sig näringsämnen från odlingsmarkerna ut i havet och bidrar till övergödningen av Östersjön. Jordbruk är den största faktorn i övergödningen av Östersjön och Finland borde därför alltid vara bland de främsta när det kommer att hitta lösningar för att begränsa övergödningen. Tillstånd för muddring av åar är en svår process och när man väl får tillstånden krävs en hel del finansiering som ofta inte finns. NTM-centralen ansvarar för utredning och finansiering av de flesta muddringsprojekt. Ofta är det på markägarnas ansvar och initiativ som muddringsprojekten genomförs, men eftersom beslutsprocesserna ofta drar ut på tiden uppstår det hopplösa situationer för många markägare. Därför borde staten genom NTM- centralen ta mera ansvar för att muddra översvämmande åar med tanke på framtiden och miljön. Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT muddringstillstånd samt tillstånd för grundtorrläggning beviljas lättare ATT muddringsprojekt får tilläggsfinansiering. ATT Finland tar ytterligare ansvar och hittar lösningar för att motverka övergödningen av Östersjön Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Som motionären skriver har de senaste årens stora nederbörd varit problematiska. Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sätter sina spår genom att den totala regnmängden har ökat, och dessutom ofta kommit i långa perioder med stora mängder vatten. Detta har i värsta fall lett till att vattnet från skogar och åkrar med bristfälliga dräningeringssystem och utfall, som ofta är dåligt rensade, inte runnit ut till utloppen. Motionen tar upp två översvämningsrelaterade problem som drabbar dem som bor och rör sig på landsbygden. Det första handlar om att få vattnet styrt bort från bl.a. skogar och åkrar. Detta görs bäst genom en välskött dränering i åkrarna och tillräckliga utfall som rensas regelbundet. För detta behövs förutom välfungerande dikeslag även smidigt beviljade tillstånd för grundtorrläggning. Det andra översvämningsrelaterade problemet uppstår i åar och älvar antingen vid islossningen om snön smultit i för snabb takt, eller om nederbörden en längre tid varit stor och utfallen försett åar och älvar med stora mängder vatten. Att muddra i åar och älvar är dyrt, och sällan finns det någon som vill finansiera muddringen. De senaste årens översvämningar som förstört vägar, hus och skördar har återkommit allt för ofta. NTM- centralerna, och i framtiden kommunerna som i och med nya mark- och byggnadslagen ges mer beslutanderätt, borde ges mer medel för att kunna genomföra muddring i åar och älvar vid översvämningsområden. Motionären talar i den första att-satsen om muddringstillstånd som främst berör grundtorrläggning och utfall. Eftersom markägare har en skyldighet att sköta utloppen anser förbundsstyrelsen att att-satsen kan godkännas med en smärre ändring. I den andra att-satsen definierar inte motionären vilka sorters muddringsprojekt man vill ge tilläggsfinansiering åt, och förbundsstyrelsen påpekar att man vill klargöra att man talar om muddringsprojekt i åar och älvar där översvämningarna ställer till problem. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT markägare uppmanas att via dikeslag regelbundet rensa utloppen ATT tillstånd för grundtorrläggning beviljas lättare ATT muddringsprojekt i åar och älvar med översvämningsproblem beviljas och finansieras i högre utsträckning än idag ATT Finland tar ytterligare ansvar och hitta lösningar för att motverka övergödningen av Östersjön MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH INTERNATIONELLA FRÅGOR INFÖR EN SAMTYCKESLAG! I Finland anmäls årligen ca 00 våldtäkter. Det är ändå långt ifrån alla våldtäkter som anmäls, varav bara en del leder till åtal och i några få fall en fällande dom. En orsak till detta är den nuvarande strafflagen gällande våldtäkt. En

51 våldtäkt definieras enligt Strafflagens 0 kap 1 att en gärningsperson genom våld på person eller med hot om sådant våld tvingar någon till samlag eller utför samlag med någon som till följd av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla eller något annat hjälplöst tillstånd inte kan försvara sig eller förmår utforma eller uttrycka sin vilja. Enligt. mom. förmildras straffet om hotet har varit ringa eller andra omständigheter vid brottet bedömd som en helhet är mindre allvarlig, eller om hotet har varit annat än om våld på person. Att säga nej räcker alltså inte enligt den nuvarande strafflagen. Denna lagstiftning är alltför diffus och mild. Nej ska betyda nej. Lagen borde basera sig på en okränkbar rätt till självbestämmande och till personlig fysisk och psykisk integritet. Amnesty Finland har redan en lång tid påtalat att lagen om våldtäkt borde reformeras för att baseras på samtycke. Såväl Europadomstolen (M.C. v. Bulgaria, app. no /), FN:s övervakande kommitté för konventionen mot tortyr (CAT Committee Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of Norway, 01), sant Istanbulkonventionen, som Finland ratificerade 0, talar för en övergång till att känneteckna våldtäkt på basis av samtycke i stället för våld och hot om våld. FN:s kommitté som övervakar uppföljningen av Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor har år 01 rekommenderat Finland att uppdatera sin lagstiftning i enlighet med detta (CEDAW, Finlands periodiska rapport 01). I sitt utlåtande i samband med den senaste revideringen av lagen påpekade Grundlagsutskottet detsamma och att möjligheterna att utveckla brottskännetecknen mot en utgångspunkt i samtycke borde utredas i framtiden (PeVL /01 vp). Samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning har redan införts bland annat i Kanada, Storbritannien, Kalifornien, Irland, Belgien och Sydafrika. En samtyckeslag blev även instiftad i Tyskland juli 0, och i Sverige har en parlamentarisk utredningsgrupp föreslagit en liknande lag. Ur människorättsperspektiv är även lagens mom. om strafflindring ifall hotet är ringa eller syftat på annat än våld är absurt. Straffet för att ha tvingat någon till samlag mot hens vilja borde inte bero på vad man hotat med. Då lagen reviderades år 01 påpekade även Grundlagsutskottet att formuleringen i mom. var allt för vag (PeVL /01 vp). Lagen tar inte i beaktande de reella omständigheterna som kan råda kring sexuella övergrepp. Enligt en färsk studie reagerar upp till 0 % av våldtäktsoffer med en s.k. frysreaktion, så de blir oförmögna att röra sig eller göra motstånd (Södersjukhuset, Karolinska Institutet: Tonic immobility during rape). Därtill vore en samtyckeslag en viktig samhällelig signal. Enligt en Eurobarometerundersökning publicerad år 0 anser % av finländare att våldtäkt är acceptabelt eller rentav berättigat i vissa fall (Special Eurobarometer : Gender-based violence). Vi i Jämställdhetsutskottet vill att kriterierna för att sexuella övergrepp ska klassas som brott ändras, och att det för samlag alltid måste kräva samtycke. Därför förespråkar vi en s.k. samtyckeslag, som förutsätter båda parters samtycke för samlag. Vi vill jobba för att fler ska våga anmäla sexualbrott och för att lagen om våldtäkt ska bli tydligare och utgå från offrets rätt till sexuell självbestämmanderätt och fysisk och psykisk integritet. Att kränka dessa ska vara ett brott i sig, oberoende av om det skett i samband med våld eller hot om våld. Varje individ har rätt till att bestämma över sin egen kropp och våldtäkt är obestridligen oacceptabelt. Ett nej är alltid ett nej. Därför vill Jämställdhetsutskottet att SU ska jobba för: ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 0 kap 1 och baseras på samtycke. Förbundsstyrelsens svar: Jämställdhetsutskottet Motionären är ute i ett mycket viktigt och angeläget ärende. Våldtäktsbrott är idag några av de svåraste att döma eftersom bevisföringen ofta står ord mot ord. Svårigheten i att döma våldtäkt gör även att många offer drar sig för att anmäla våldtäkt, framförallt i de fall förövaren är någon offret känner sedan tidigare, vilket beräknas vara fallet i majoriteten av fallen. Med ett tydligt krav på samtycke är förhoppningen att alla sexuella handlingar som utförs mot en annan människas vilja skulle bedömas som brottsliga. Kravet på förekomst av fysisk misshandel, våld, tvång eller hot skulle falla bort. De som inte är förmögna att säga nej av olika omständigheter skulle skyddas av att utgångspunkten är ett nej. En samtyckeslag löser inte alla problem med sexualbrott, men den vore ett steg i rätt riktning. Därför föreslår förbundsstyrelsen av Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT en samtyckeslag införs i Finland, så att brottskännetecknen för våldtäkt i strafflagens 0 kap 1 och baseras på samtycke

52 FÖRNYA ABORTLAGEN För att göra i abort i Finland måste du uppge ett skäl för det. I Finland kan du avbryta en graviditet i tidigt skede i följande fall: Om förlossningen kan utgöra en risk för din hälsa Om du är under eller över 0 år gammal Om du redan har fött fyra barn Om du inte kan ta hand om barnet på grund av en sjukdom. Som orsak för abort räcker även att det med tanke på din livssituation skulle vara en alltför stor belastning att föda barnet eller att ta hand om det. I praktiken kan orsaken vara någon av följande: familjeförhållanden, arbetssituation, boende, framtidsplaner eller ekonomisk situation. I alla nordiska länder utom Finland och Island har kvinnan rätt till fri abort fram till v. 1. I praktiken får dock kvinnor i Finland i princip alltid göra abort, men de är ändå tvungna att uppge en orsak till detta. SU i Nyland anser att Finland borde ha samma system som de övriga nordiska länderna med fri abort. En kvinna borde ha rätt att göra abort utan att uppge något skäl för det. Abort är sällan ett enkelt val och ingreppet är ofta både fysiskt och psykiskt betungande. En kvinna borde ha rätt att välja abort utan att behöva motivera sitt val. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT kvinnor i Finland ska ha rätt till fri abort utan att uppge någon specifik orsak Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland För förbundsstyrelsen är det självklart att varje kvinna har rätt till sin egen kropp och till att fatta beslut om abort. I dagsläget har Finland en lagstiftning som ger kvinnor olika ställning ifall de vill genomgå en abort. För att avbryta graviditeten krävs i de fall lagen föreskriver om en läkares godkännande, medan det i de fall aborten motiveras av sociala skäl krävs två läkares godkännande. Efter vecka 1 krävs ett specialbeslut av Valvira för att få genomföra abort. Den luddiga formuleringen om sociala skäl gör att kvinnor i vissa delar av landet får göra abort mer eller mindre utan någon större diskussion, medan det i andra delar av landet kan vara mycket svårare, med läkare som låtit den egna övertygelsen och tron påverka deras beslut att bevilja abort eller inte. I Finland görs årligen ca 000 aborter. Siffran har sjunkit under hela 000-talet, men för individen är det alltid ett stort beslut. Omkring 0 % av aborterna görs idag av sociala skäl och flesta aborter sker i åldern 0-. Den ojämlikhet lagen medför skulle försvinna om alla kvinnor hade rätt till abort utan specifik orsak. En friare abortlagstiftning kombinerat med gratis preventivmedel för unga skulle minska på antalet oönskade graviditeter men också på antalet oönskade barn. En graviditet räknas från den första dagen av den senaste menstruationen och inte från själva befruktningstillfället. Hur aborten genomförs beror på varje individuellt fall. De allra flesta aborter sker medicinskt i dagens läge, men ibland finns behov av skrapning eller kirurgiskt ingrepp. En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. I Sverige tillåts fri abort till vecka 1, efter det bör Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Exempel på skäl kan vara ålder, att man har problem med alkohol eller droger, mår psykiskt dåligt eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. Människans kroppsliga och reproduktiva integritet och självbestämmanderätt är en grundläggande rättighet. Inskränkningar måste baseras på noga avvägd grund, och på basis av objektiva fakta. Även om alla medicinska och kirurgiska åtgärder alltid medför någon mån av risk, kan förbundsstyrelsen inte identifiera någon punkt mellan vecka 1 och 1 i en graviditet som skulle motivera ett ogiltigförklarande av individens egna val och integritet. Därför anser förbundsstyrelsen att Finland ska följa Sveriges exempel och tillåta abort utan något särskilt skäl fram till vecka 1. Förbundsstyrelsen anser att en förnyad abortlagstiftning skulle stärka kvinnans ställning och självbestämmanderätt över sin egen kropp. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT kvinnor i Finland ska ha rätt till fri abort utan att uppge någon specifik orsak upp till vecka 1

53 LIKA RÄTT FÖR ALLA ATT FÅ VARA SIG SJÄLV! Transpersoner i Finland tvingas i dagens läge att steriliseras för att få genomgå ett fullständigt könsbyte. Detta innebär att om inte transpersonen i tidigt skede besluter sig för att frysa ner sina spermier eller äggceller, kan det vara omöjligt i framtiden att få egna biologiska barn. En tvångssterilisering är också en förutsättning för att få registrera sig som sitt nya kön. SU i Nyland anser att tvångssterilisering inte hör hemma i 000-talets Finland och kränker transpersonernas rättigheter. I alla andra nordiska länder har man en mycket mer liberal lag gällande transpersoner. I de övriga nordiska länderna kan man göra ett juridiskt könsbyte utan medicinsk utredning. Finland har också kritiserats internationellt för sin translag. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT lagen om transpersoner skall ändras så att personer som genomgår könsbyte inte ska behöva sterilisera sig ATT krav på sterilisering inte skall vara en förutsättning för att byta juridiskt kön Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Nyland Motionären lyfter upp ett mycket viktigt ämne som alltid stått SU nära. Finland har flera gånger prickats av internationella människorättsorgan för sättet transpersoner behandlas. Samtidigt är detta ett ämne som SU och SFP har lyft upp upprepade gånger. SFP godkände senast år 0 en motion om transpersoners rättigheter och jobbade även före det aktivt för en ny translag i senaste regering. Anledningen till att en förändring inte gick igenom under senaste regeringsperiod var framförallt att Kristdemokraterna motsatte sig lagstiftningen. Det har aldrig funnits något tvivel om SU:s eller SFP:s ställning i frågan. Med detta som motivering så anser förbundsstyrelsen inte att detta ämne behöver lyftas upp i en motion. Frågan är och kommer också i fortsättningen att vara en mycket viktig fråga för förbundet utan att en motion behöver godkännas i frågan. Förbundsstyrelsen föreslår med ovanstående motivering som bakgrund att motionen inte föranleder åtgärder. TILLÅT SURROGATMÖDRASKAP I FINLAND Surrogatmödraskap, det vill säga att en kvinna bär och föder ett barn som inte är hennes eget, förbjöds i Finland år 00. Surrogatmödraskap är idag tillåtet i flera västländer, bland annat i Nederländerna, Belgien, Kanada och delar av Australien och USA. SU i Nyland vill ge flera människor möjligheten att bli föräldrar. Därför förespråkar vi en legalisering av surrogatmödrar i Finland. Många kvinnor är oförmögna att själva bära ett barn på grund av att de föds utan livmoder eller på grund av andra medicinska orsaker. Ca flickor föds årligen utan livmoder, det totala antalet drabbade i Finland idag uppskattas till 0 kvinnor. Livmodertransplantioner är komplicerade och det är mycket sällan de skulle lyckas så bra kvinnan skulle vara kapabel att bära ett barn. För homosexuella manliga par finns det få möjligheter att få barn. I teorin kan de adoptera, men i praktiken är det väldigt svårt. Detta på grund av att de flesta länder inte tillåter homosexuella att adoptera. Antalet finländska barn som adopteras bort varje år är mycket lågt. Eftersom surrogatmödraskap är olagligt i Finland söker sig en del utomlands för att få barn. Surrogatarrangemang i Finland skulle vara betydligt säkrare för alla inblandade, så väl vuxna som barn. Surrogatmödraskap i Finland skulle självfallet inte få vara en handelsvara, så därför skulle inga andra ekonomiska ersättningar erbjudas, annat än att kvinnans vårdkostnader blir ersatta. För att trygga kvinnans välmående och säkerhet bör givetvis utförliga undersökningar av kvinnans fysiska och mentala hälsa utföras. Om surrogatmödraskap skulle vara lagligt i Finland skulle det hjälpa många människor som idag är ofrivilligt barnlösa. Svensk Ungdom i Nyland anser därför att SU bör arbeta för: ATT surrogatmödraskap tillåts i Finland Svensk Ungdom i Nyland

54 Förbundsstyrelsens svar: Motionären lyfter upp ett viktigt ärende. Surrogatmoderskap är lagligt i flera länder bland annat i Kanada, Nederländerna och Belgien. Dessa länder har lite olika lösningar på hur surrogatmödraskapet går till. I Nederländerna finns det två olika alternativ vid användning av surrogatmödrar. Det första alternativet är att surrogatmoderns egna äggceller används och hon blir naturligt gravid eller gravid genom medicinsk väg. I det andra alternativet är surrogatmodern inte alls genetiskt bunden till barnet utan embryot blir inplanterat i henne. Surrogatmoderskap är lagligt i Nederländerna under villkoren att paret själva hittar någon som vill vara surrogat och använder sig av en släkting eller någon de känner. Det är olagligt att annonsera eller skriva på social medier att man letar efter en surrogatmoder. Man får ändå ge en ersättning åt personer som är surrogatmödrar för de kostnader som uppstår på grund av surrogatmoderskap. I Kanada används samma surrogatmoderskapsalternativ som i Nederländerna. Det vanligaste alternativet är att surrogatmodern inte alls är genetiskt kopplad till fostret. I Kanada är det förbjudet att betala en person för att vara surrogat men man får ersätta de kostnader som uppkommit pga. graviditeten. Enligt webbsidan Surrogacy in Canada är medeltalskostnaderna för att använda sig av en surrogatmoder mellan 000 och 000 kanadensiska dollar vilket motsvarar ca 000 till 000. I denna kostnad ingår det medicinska ingreppet som görs för att personen ska bli gravid samt läkarbesök, allmänna kostnader som uppkommer under graviditeten, resor till kliniken och så vidare. För att legalisera surrogatmoderskap borde det i Finland garanteras att det inte blir ett yrke och att personer inte får ekonomisk vinning av det. I både Kanada och Nederländerna är organisationer som sammanför par och surrogatmödrar olagliga eller så får de inte ta betalt för dessa tjänster. Detta bör också vara en förutsättning i Finland. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att surrogatmoderskap ska tillåtas i Finland men framhåller att det måste finnas regleringar kring surrogatmoderskapet. För att kunna trygga alla parters rättigheter, det vill säga barnets, surrogatmoderns och det par som skall bli föräldrar till barnet bör det t.ex. finnas ett avtal där alla parter går med på gemensamma regler. Det här ska göras för att förhindra konfliktsituationer eller att barnet blir föräldralöst om paret skulle ändra sin åsikt eller om surrogatmodern inte skulle vilja ge upp barnet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT ett reglerat surrogatmoderskap tillåts i Finland SANNINGSKOMMISSION FÖR URSPRUNGSBEFOLKNINGEN I FINLAND I Finland finns omkring 000 Samer. FN och Europarådet har påpekat brister i hur Finland respekterar Samernas rättigheter som urfolk. Speciellt är beslutsfattarnas och forskarnas kunskap om Samernas historia generellt otillräcklig. Samerna har mött flera övergrepp och diskriminering av Finska staten, t.ex. angående definitionen på Same, bruk av land och internaten. För att utreda diskriminering mot Samerna behövs en oberoende Sanningskommission. Sanningskommissioner har hjälpt urfolk omkring världen. Fungerande exempel kan hittas i t.ex. Sydafrika och Kanada. Sanningskommissionen i Kanada grundades år 00 och utredde diskriminering gentemot urfolket, speciellt bruk av internat hade som syfte att integrera ursprungsbefolkningen i majoritetsbefolkningen. På liknande villkor har internat även använts i Finland. I Sydafrika grundades en sanningskommission år 1 för att utreda brott som skett under Apartheid. Sanningskommissionen hade en stor roll i Sydafrikas förvandling till en demokratisk stat och man anser att det var ett lyckat försök att utreda landets traumatiska historia i politiken. Därför vill Internationella utskottet i Svensk Ungdom: ATT det grundas en oberoende sanningskommission i samarbete mellan staten och sametinget för att utreda eventuella brott som skett i historien mot samerna i Finland Förbundsstyrelsens svar: Internationella utskottet Motionären är ute i ett ytterst prekärt ämne. Finlands statsmakt väljer att gång på gång totalt nonchalera samernas rättigheter, senast genom att bevisa sig vara totalt ignorant och misslyckas med att ratificera ILO. Sametingets (Samediggi/Sämitigge/Sää mte gg) parlamentariska råd har i dess målskrivelse för perioden 0 01 som mål att en sanningskommission för att utreda diskriminering och tvångsassimilering av samerna tillsätts. En sanningskommissions uppgift är att sammanställa och beskriva bl.a. skedda övergrepp och -tramp och på basis av dessa ge förslag på åtgärder hur situationerna kan förbättras. Detta skulle beröra relationen mellan den finska staten och samernas mänskliga rättigheter som ursprungsbefolkning. Historiskt, inte bara i Finland utan runtom i världen,

55 lever ofta ursprungsbefolkningen i en mycket utsatt situation där bl.a. gamla traditioner och kultur förbises, ofta till följd av ignorans och okunskap. Med denna motivering anser förbundsstyrelsen att motionen godkänns i sin helhet. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT det grundas en oberoende sanningskommission i samarbete mellan staten och sametinget för att utreda eventuella brott som skett i historien mot samerna i Finland FLYKTINGKONVENTIONEN OCH BARNKONVENTIONEN MÅSTE FÖLJAS! Finland har under de tre senaste åren tagit emot över asylsökande. Enligt Global Peace Index-rapporten 0 är Syrien det farligaste landet i världen. Irak, Afghanistan och Somalia finns också bland de fem farligaste länderna i världen. Trots detta får asylsökande från dessa länder negativa asylbeslut från det finska migrationsverket. Motiveringen lyder ofta att den asylsökande tryggt kan återvända till sitt hemland. Detta har i stor utsträckning drabbat irakiska asylsökande. År 0 fick i snitt % av irakiska asylsökanden uppehållstillstånd i Europa. Motsvarande siffra i Finland var %. Även barn fick negativa asylbeslut, något som knappt har hänt tidigare i Finlands historia. Vanligtvis får inte barn negativa asylbeslut eftersom de är skyddade av barnkonventionen. Staten ska utnyttja sina yttersta resurser för att tillgodose alla barns ekonomiska, sociala och kulturella behov, även om barnet söker asyl. Vid behov ska staten samarbeta internationellt för att nå den lösning som är bäst för barnet. Enligt flyktingkonventionen ska ingen flykting behöva återvända till ett land där hen fruktar förföljelse eller där hens liv hotas på grund av personens etnicitet, religion, nationalitet, politiska åsikter eller sexualitet. Finland har brutit mot denna konvention. Under de två senaste åren har Finlands asylpolitik stramats åt ordentligt. Tidigare har man i Finland kunnat få uppehållstillstånd genom att ansöka om asyl, alternativt skydd eller humanitärt skydd. En bestämmelse i utlänningslagen slopades i maj 0, så att asylsökande inte längre kan ansöka om uppehållstillstånd enligt humanitärt skydd och i samband med det blev det också svårare att söka uppehållstillstånd enligt alternativt skydd. Finland bryter mot såväl barnkonventionen som flyktingkonventionen genom sin nuvarande asylpolitik. Detta är något som vi inte kan acceptera. Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT samtliga asylsökanden som är under 1 år får uppehållstillstånd ATT Finlands asylpolitik blir humanare och rättvisare i enlighet med FN:s flyktingkonvention samt barnkonvention Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären är ute i ett mycket angeläget ämne. Förbundsstyrelsen håller med motionärens andemening, men vill ändra formuleringen i den första att-satsen till att endast omfatta barn som enligt Lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (..0/) skulle beviljas asyl. I lagen stipuleras bl.a. följande: Tillämpning av lagen på barn Då denna lag tillämpas på den som är yngre än 1 år ska särskild uppmärksamhet fästas vid faktorer som hänför sig till barnets bästa och barnets utveckling och hälsa. Vid bedömningen av barnets bästa ska bestämmelserna om bedömning av barnets bästa i barnskyddslagen (/00) beaktas. I lagen framkommer ytterligare att barnets önskemål samt åsikt bör beaktas beroende på ålder och utvecklingsnivå, samt att barnets hälsa och utveckling alltid bör vara av högsta prioritet. 1 år fyllda barn bör alltid bli hörda i ärenden gällande de själva och samtliga ärenden bör alltid behandlas skyndsamt. Barnets ytterst utsatta situation beaktas därmed genomgående i lagen. Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT samtliga asylsökande som fyller kraven för asyl och som är under 1 år får uppehållstillstånd

56 ATT Finlands asylpolitik blir humanare och rättvisare i enlighet med FN:s flyktingkonvention samt barnkonvention GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER FÖR PAPPERSLÖSA År 0 anlände drygt 000 asylsökande till Finland, en markant ökning jämfört med året innan då antalet asylsökande var. Migrationsverket tillsammans med Finlands Röda Kors, privata aktörer samt volontärer arbetade då hårt för att ingen asylsökande skulle lämnas utan tak över huvudet. På grund av regeringens strikta asylpolitik blir allt fler papperslösa. Papperslösa befinner sig tekniskt sett olagligt i landet, men många av dem kan inte återvända till hemlandet på grund av landets livsfarliga situation. Finland saknar återsändningsavtal med till exempel Irak och Somalia, och kan därför inte heller sända tillbaka papperslösa till dessa länder med tvång. Papperslösa har inte rätt att använda sig av mottagningstjänster eller bo kvar på en mottagningscentral eller ett flyktingboende. De får inte heller ta emot utkomststöd och får inte studera eller arbeta. Dessa människor är i praktiken oerhört sårbara, och har inga förutsättningar att ändra sin situation på egen hand. En akut lösning på problemet skulle vara att en papperslös får bo kvar på en mottagningscentral, ett flyktingboende eller flyttas till ett annat boende, tills en hållbar lösning nås. Finland har förbundit sig till flera konventioner, i vilka man avtalat om rätten till hälsa. Rätten till hälsa innebär att alla har rätt till högsta möjliga fysiska samt psykiska hälsa. Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet som inte är beroende av till exempel uppehållstillstånd. Finland har bland annat undertecknat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen). I konventionen säkras inte bara alla människors rätt till grundläggande hälsovård, utan även rätten till grundläggande skydd, inkvartering och sanitet, eftersom dessa är nödvändiga för hälsan. Under år 0 väntas tusentals asylsökande i Finland bli papperslösa. Vi kan inte se på medan tusentals människor tvingas leva på gatorna utan något som helst skydd. Svensk Ungdom i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT varje papperslös ska få sina grundläggande behov, såsom hunger, törst, sanitet och trygghet, tillgodosedda Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Motionären lägger fingret på ett ytterst viktigt problem som har varit väldigt omtvistat under den senaste tiden och som bör åtgärdas så snabbt som möjligt. Redan nu finns det flera papperslösa i Finland som tvingas leva under omänskliga förhållanden. Antalet kommer att öka ytterligare i och med att de negativa asylbesluten bara blir fler, vilket också betyder att Finland bör ha en handlingsplan för hur de papperslösas grundläggande behov skall tillgodoses. Förbundsstyrelsen föreslår att det läggs till en att-sats där nödinkvartering inkluderas eftersom det också ses som en väsentlig del av att de grundläggande behoven. Nödinkvarteringen bör dock enbart vara tillfällig och en bestående lösning för personen eller personerna i fråga bör hittas så snabbt som möjligt. Det är ändå viktigt att personen eller personerna får ett tak över sitt huvud och inte tvingas leva på gatorna som motionären beskriver i motionen. Nödinkvartering innebär dessutom oftast att de övriga behov som motionären beskriver tillgodoses. Förbundsstyrelsen föreslår också specifikt i att-satsen att ansvaret skall ligga hos kommunerna eftersom det är den närmaste myndigheten och ser problemet specifikt från den egna kommunens synvinkel på lokal nivå. På det här sättet ger det också kommunerna en möjlighet att själva bestämma om hur nödinkvarteringen i praktiken skall ske och vilka möjligheter den egna kommunen kan ta till vara. Förbundsstyrelsen föreslår därmed att Svensk Ungdom skall arbeta för: ATT varje papperslös ska få sina grundläggande behov, såsom hunger, törst, sanitet och trygghet, tillgodosedda ATT kommunerna tar sitt ansvar och ordnar nödinkvartering åt dem i behov NORDEN SKA BLI EN FEDERATION Det nordiska samarbetet har en lång historia och fördjupas hela tiden. Förutsättningarna för att ta nästa steg och bilda en nordisk federation är väldigt starka, det är dags för att bilda en nordisk federation! Det finns vilja hos nordborna att sluta upp i en nordisk federation. Nordiska rådet gjorde en opinionsundersökning 0 där % av medborgarna i Norden uttryckte att de var spontant positiva till en nordisk federalstat. Senare

57 opinionsundersökningar som gjorts visar att nordbor är positiva till fördjupat samarbete. En nordisk federation skulle stärka Nordens ekonomi. En gemensam arbetsmarknad och valuta stärker ländernas konkurrenskraft och minskar känsligheten för konjunktursvängningar. Uträkningar visar att Norden skulle vara en av de tio största ekonomierna om de nordiska länderna skulle ha en gemensam ekonomi. En nordisk federation skulle öppna upp för ett starkare militärt nordiskt samarbete. SU jobbar för ett finländskt NA- TO-medlemskap. Danmark och Norge är redan medlemmar i NATO, och den nordiska federationen kunde vara medlem i NATO. Med ett aggressivare Ryssland som bakgrund är ett ökat nordiskt försvarssamarbete av högsta prioritet. I Europa finns exempel på många fungerande federalstater, Schweiz är en lämplig förebild för den nordiska federationen. Det politiska samarbetet skulle kunna utformas på många sätt. Den nordiska federationens medlemmar skulle inte gå miste om sin självstyrelse. Besluten som fattas på nordisk nivå skulle gynna såväl de enskilda länderna som Norden som helhet. Ett ökat nordiskt samarbete förhindrar inte ökat europeiskt samarbete. Norden står inte i motsats till EU. En nordisk federation skulle stärka såväl det nordiska samarbetet inom EU och EU överlag. Det är dags att börja ta konkreta steg för att på sikt bilda en federation! SU i Österbotten anser därför att SU bör arbeta för: ATT Norden fördjupar sitt politiska, ekonomiska och militära samarbete ATT Norden blir en federation med de fem länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) och de tre självstyrande områdena (Färöarna, Grönland och Åland) som medlemmar. Förbundsstyrelsens svar: Svensk Ungdom i Österbotten Internationella utskottet Motionärerna berör ett viktigt ämne. Länge har det talats om större integration inom Norden. Motionären motiverar väl varför en federation eller federalstat vore det enda rätta steget och Nordens tid är nu: låt oss göra Norden mäktigt igen. I dagsläget finns det federationer av världens totalt ca 1 suveräna stater, för oss mest kända är i alfabetisk ordning Ryssland, Schweiz, Tyskland och USA. Förbundsstyrelsen diskuterade definitionen på federation och kom fram till att den schweiziska modellen vore lämpligast för Norden. Schweiz är alltså en förbundsstat bestående av självstyrda kantoner som har egna grundlagar, riksdagar/parlament och regeringar. Själva förbundet är en republik med en president, som leds av regeringen samt ett tvåkammarparlament. Tvåkammarparlamentet är lik USA:s kongress, bestående av ett ständerråd där varje kanton har två representanter samt ett nationalråd som bestäms i proportion till befolkningsunderlaget. Schweiz har även en stark tradition av medborgarinitiativ som medför en bindande folkomröstning. Kantonernas vara och icke vara är hårt reglerat i grundlagen och ifall en kanton vill lämna federationen krävs en ändring av grundlagen som sker via en enkel majoritet i en folkomröstning. Inom ramen för grundlagen har dock kantonerna en stark självbestämmanderätt och får relativt fritt stipulera egna lagar så länge de följer federationens allmänna linje, exempel gällande internationella fördrag. Kantonernas starkt garanterade grundlagsenliga rätt innebär även att de mindre kantonernas vilja måste beaktas i nationella ärenden. Förbundsstyrelsen vill dock inte haka upp sig på detaljer angående kungahus eller mängden riksdagsledamöter i detta skede utan anser att Svensk Ungdom än en gång bör vara en föregångare och visa vägen. Förbundsstyrelsen föreslår därför att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT Norden fördjupar sitt politiska, ekonomiska och militära samarbete ATT Norden blir en federation enligt den Schweiziska modellen med de fem länderna (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) och de tre självstyrande områdena (Färöarna, Grönland och Åland) som medlemmar

58 EU OCH SKATTEFLYKT Skatteflykt var på tapeten i år efter att Panamapappren publicerades - inte endast företagspersoner och skådespelare men också många politiker har undvikit att betala skatt, genom att hålla sina pengar utomlands i skatteparadis bankkonton. Innan Panama Papers kom det också till vårt vetande att Fiat och Starbucks hade betalat en bråkdel av den skatt de borde betala, eftersom de placerat sina huvudkontor i skatteparadis som Luxemburg och Irland. EU:s medlemsländer har rätt till sina egna skattesystem och detta kommer knappast att förändras utan en europeisk federalstat. Trots det finns det mycket som skulle kunna göras för att försvåra skatteflykt och bedrägerier, medlemsstaterna emellan. Saknaden av transparens i EU-länder men också mellan EU-länder skapar ett system, var det är möjligt undvika att betala skatt, och i vissa fall relativt lätt. Att öka transparens och informationsdelning är nyckeln till bättre transnationell skattepolitik i Europa. EU förlorar kring 0 miljarder euro till skatteflykt och skatteundandragande och andra former av korruption per år. Denna summa är lika med stöld - de existerande klyftorna mellan rika och fattiga växer då de rika tar pengar som skulle ha gått till t.ex. understöd för arbetslösa eller integration för invandrare, och sätter det i egen ficka. Samtidigt visar det ett dåligt exempel och politikerna förlorar medborgarnas förtroende, vilket i populismens tid skapar en ännu svagare demokrati. Apati är följden till bristande förtroende för politiker, och apati finns det mycket av i Europa, speciellt bland unga. Samtidigt har Finland förlorat sin placering som minst korrupta land i Transparency Internationals Corruption Perception Index, till stor del på grund av härvor som Aarnio-härvan men också populistiska tendenser. Finland ska leda med exempel i frågor som korruption och transparens. Därför vill SU:s internationella utskott att förbundet jobbar för: ATT Finland blir ett ledande land i frågor om transparens i skattefrågor i EU ATT Finland förespråkar ett gemensamt lagligt skydd för visselblåsare ATT Finland jobbar för implementering av EU:s svarta lista för skatteparadis ATT det skapas en gemensam plattform var medlemsländerna kan dela uppgifter om internationella bolags (multi-national corporations) skatteuppgifter, samt bidrar det till mindre aggressiv skattekonkurrens ATT ingen går ostraffad för skatteflykt eller andra former av korruption i Finland och att myndigheter arbetar för att avslöja dem ATT EU-medlemsländerna ska jobba för att harmonisera deras skattesystem så att det finns färre kryphål i skatteplaneringen och undvika dubbelbeskattning ATT gränsöverskridande byråkratiska skatteprocesser förenklas Förbundsstyrelsens svar: Internationella utskottet Motionären lyfter upp en mycket aktuell problematik och förbundsstyrelsen anser att det, såsom motionären beskriver, är ytterst viktigt att arbeta för dessa frågor. Ifall ingen lyfter fram dem skyfflas de endast åt sidan och det sker i vårt ovetande. Finland har en hög transparens redan idag, men som motionären skriver förlorade vi vår plats i Transparency Internationals Corruption Perception Index och sjönk längre ner på listan. Det finns med andra ord en hel del kvar att arbeta för på den här punkten så att riktningen vänder. Motionären kommer med tydliga förslag om vad man borde göra för att öka transparensen och minska korruptionen. Till exempel fall som handlar om visselblåsare sköts ofta internt i skymundan och leder ofta till den europeiska domstolen. Därför anser förbundsstyrelsen det vara vettigt att ha enhetliga system i EU för hur man lagligt skyddar visselblåsare. Det finns även flera andra saker som motionären lyfter fram som skulle gynnas av gemensam lagstiftning i EU. För tillfället håller Europaparlamentet på att uppdatera direktiven kring EU:s anti- penningtvättsdirektiv. Nils Torvalds leder tillsammans med sin tjeckiske kollega förhandlingarna för den liberala ALDE-gruppen. Där man vill arbeta för att täppa till eventuella kryphål i den nuvarande lagstiftningen, vilket görs till exempel genom att förbättra samarbetet mellan ländernas skattemyndigheter och öka transparensen. En viktig aspekt i diskussionen är att fokus vidhålls på problematiken och inte på oväsentligheter eller att det skulle skapa ny och onödig byråkrati. I ett uttalande konstaterar Torvalds: Vi behöver alltså ha en fungerande och framför allt tydlig lagstiftning, så att företagen vet vad som krävs och förväntas av dem. Detta är bara ett av flera lagförslag som behandlar skatteflykt och penningtvätt - vilket gör motionen minst sagt högaktuell.

59 Därför föreslår förbundsstyrelsen att Svensk Ungdom ska arbeta för: ATT Finland blir ett ledande land i EU i frågor om transparens i skattefrågor ATT Finland förespråkar ett gemensamt lagligt skydd för visselblåsare ATT Finland jobbar för implementering av EU:s svarta lista för skatteparadis ATT det skapas en gemensam plattform var medlemsländerna kan dela uppgifter om internationella bolags (multi-national corporations) skatteuppgifter, vilket bidrar till mindre aggressiv skattekonkurrens ATT ingen går ostraffad för skatteflykt eller andra former av korruption i Finland och att myndigheter arbetar för att avslöja dem ATT EU-medlemsländerna ska jobba för att harmonisera sina skattesystem så att det finns färre kryphål i skatte planeringen och dubbelbeskattning undviks ATT gränsöverskridande byråkratiska skatteprocesser förenklas POLITIK, FEELIS ELLER DAGENS BÄSTA - KOM IHÅG ATT ANVÄNDA: #SUKONGRESS

60 PROPOSITION 1: RAMPLAN FÖR VERKSAMHETSÅRET 0 OCH ALLMÄNT Svensk Ungdom, Svenska folkpartiets ungdomsorganisation r.f., nedan SU, strävar i sin verksamhet efter att vara en föregångare inom den finländska politiken. SU har via Svenska Folkpartiet möjlighet att föra fram sin syn på samhället direkt till dem som fattar beslut i vårt land. Vi vill ytterligare befästa vår position som Svenskfinlands ledande politiska ungdomsorganisation och visa att Svensk Ungdom är det bästa alternativet för den som vill vara med och påverka vårt samhälle. Svensk Ungdoms politik står på två pelare landets tvåspråkighet och liberalism. Det svenska språket och finlandssvenskarnas rätt till sitt modersmål har alltid varit en central del av SU:s politik och värdegrund. Via en stark finlandssvensk profil arbetar SU kontinuerligt för finlandssvenska intressen och finlandssvensk kultur. Den andra pelaren som utgör basen för vår politik är liberalismen. Vi tror på individens rätt att själv bestämma över sitt liv och ta ansvar för sina handlingar. Svensk Ungdom har en stark socialliberal värdegrund där demokrati, jämlikhet, jämställdhet och respekt betonas. Vi bygger vår verksamhet på vår värdegrund. Vår politik utgår från våra medlemmar och allt SU gör har ett minoritets- och genusperspektiv. SU vill aktivera fler unga i politiken och i samhällsbyggandet och identifierar det som en av våra viktigaste uppgifter. Det ska vara möjligt att vara med i SU oberoende av bakgrund. Därför vill SU skapa jämlika möjligheter till deltagande. SU erbjuder unga olika redskap för att delta i samhällsbyggandet och politiken, så som utbildning, mentorskap och stöd. SU har som målsättning att kontinuerligt erbjuda svenskspråkiga ungdomar möjligheter att delta i det politiska livet i Finland. SU:s målsättning är också att inkludera fler finskspråkiga och nyfinländare i verksamheten.. VERKSAMHETSPERIODENS MÅLSÄTTNINGAR Verksamhetsåret 0-0 har utgjort ett aktivt och händelsefullt år för Svensk Ungdom. Organisationen har befunnit sig i en roll som en del av oppositionsrörelsen sedan riksdagsvalet 0, vilket inneburit såväl utmaningar som möjligheter. Under kommande verksamhetsår kommer tyngdpunkten att ligga på de två valen, det nya landskapsvalet samt presidentvalet, som bägge planeras förrättas i januari 01. Under kommande år fortsätter satsningarna på utveckling både inom de politiska och organisatoriska områdena. Målsättningen är att verksamheten ska vara professionell och fräsch och motsvara medlemmarnas önskemål och behov. SU har fem politiska kärnområden: utbildning och unga, miljö- och jordbrukspolitik, ekonomi och sysselsättning, internationella frågor och mänskliga rättigheter, samt rural och urban politik. SU:s politiska arbete utgår från dessa kärnområden. SU strävar efter att via medlemskåren, lokalavdelningarna, de kommunala förtroendevalda och kretsarna skapa en mångsidig politisk profil och utgöra en trovärdig och relevant politisk röst på alla nivåer av samhället. SU vill uppnå dessa målsättningar genom att erbjuda enskilda medlemmar och lokalavdelningar möjligheten att aktivt ta del av den dagspolitiska debatten, såväl på riksnivå som på det lokala planet. Därför ordnas seminarier, utbildningar och träffar kring olika teman. För att uppnå en bred politisk bas bör de goda kontakterna till Svenska riksdagsgruppen, Nordiska rådet, SFP:s Europaparlamentariker, SFP:arna och SU:arna i Svenska Finlands Folkting samt de förtroendevalda i kommunerna bibehållas och utvecklas. Alla medlemmar ska känna att de har en möjlighet att kontakta berörda människor för att påverka. Utan ett brett fält av aktivister är SU:s möjligheter att påverka små. Inför det kommande valen är det även viktigt för SU att etablera kontaktnät för SFP:s och SU:s eventuella representanter i landskapsfullmäktigen. SU utgör en viktig kontaktlänk mellan unga och de kommunala, regionala, nationella, nordiska och europeiska beslutfattarna. Vi strävar efter att ge unga möjlighet att agera på den politiska arenan och föra fram de frågor de tycker är viktiga. Genom en bred förankring bland unga vill vi representera den mångfald som den finländska ungdomen utgör. Dessutom är SU en utmärkt plattform för finlandssvenska ungdomar och andra samhällsintresserade att träf-

61 fas och göra politik. SU erbjuder dem ett forum att debattera politiska frågor och höja sin kunskap om samhället. De färdigheter som SU-engagemang ger de aktiva är värdefulla för individen och mycket viktiga för Finlands framtid. SU har under verksamhetsåren 0-0 gjort en mycket lyckad medlemsrekrytering, som resulterat i en kraftig ökning av medlemmar. Under kommande verksamhetsår är målsättningen att upprätthålla denna trend. I och med att förbundet växer blir även satsningar på medlemsvård, intern kommunikation och på organisation allt viktigare, och ska vara ett viktigt fokusområde kommande år. Satsningar måste under verksamhetsåret göras på kontakten till kretsarna och speciellt lokalavdelningarna. Den interna kommunikationen mellan förbundet, kretsarna och medlemmarna bör även utvecklas. SU vill ha en kunnig medlemskår och satsar därför under verksamhetsperioden mycket på utbildning och att erbjuda medlemmar möjligheter att föra fram sina åsikter. Under verksamhetsperioden genomförs en politikerskola och också andra aktiviteter för att engagera den yngre medlemskåren. Politikerskolan har under många år varit ett av SU:s tyngdpunktsområden och har visat sig vara ett lyckat koncept för att engagera unga i politiken. För SU är också kontakten till skolorna viktig, även om den främst sker på skolornas initiativ. SU erbjuder skolor olika workshoppar kring olika politiska områden och ungas påverkan. Svensk Ungdom hade en central roll då man började bygga upp ungdomsfullmäktige runt om i landet och har det än idag. SU kommer att fortsätta arbeta för att träffa ungdomsfullmäktige och ungdomsråd runt om i Svenskfinland. SU stärker också sin högskolepolitiska profil och höjer synligheten på universiteten och yrkeshögskolorna genom en fortsatt satsning på högskoleverksamheten. SU:s utskottsverksamhet har utvecklats de två senaste åren och två nya utskott har tillsatts. Systemet upprätthålls och vidareutvecklas. VERKSAMHETSÅREN 0 OCH 01:S FYRA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN: Kommunikation En kommunikationsplan utarbetades under 01 där SU:s kärnvärden, politiska kärnområden, målsättningar och målgrupper definierades. Målsättningen med planen är att tydliggöra bilden av SU som politisk aktör och att göra förbundet mera relevant, attraktivt och intressant för sina målgrupper och medlemmar. SU har fortsatt utveckla planen sedan den togs i bruk, och gör regelbundna uppdateringar och s.k. nulägesanalyser. Fokus ligger under verksamhetsperioden på att ytterligare förtydliga SU:s externa kommunikation och göra SU till en känd aktör med en tydlig politisk profil. Det innebär att SU:s kanaler på sociala media ska utvecklas, men också att kontakterna till traditionell media förbättras. De förväntade resultaten är en ökad kännedom om SU bland andra politiska aktörer, opinionsbildare och givetvis bland svensk- och finskspråkiga ungdomar. Som en bilaga till planen utarbetades även en aktivitetsplan, vilken ska förverkligas under verksamhetsperioden. SU ska även jobba med att förbättra den interna kommunikationen mellan medlemmar och förbunds- och kretsledningarna. Medlemmarna och medlemsvärvning SU vill engagera unga i politiken genom att göra konstruktiv och saklig politik på många olika nivåer och på många olika sätt. Det är också viktigt att hela tiden försöka öka det politiska intresset bland unga, samt öka ungas roll inom partipolitiken. Därför behöver SU ständigt fokusera på medlemsrekrytering. Det är även viktigt att aktivera nya medlemmar och ge ungdomar möjlighet att på olika sätt delta i SU:s verksamhet och bli aktiva samhällspåverkare. Det innebär att medlemsvård alltid ligger högt upp på SU:s agenda. Under verksamhetsåren 0-0 var insatserna lyckade och SU har vuxit kraftigt. En viktig målsättning är att fortsätta denna trend men även stöda aktiveringen och påverkningsmöjligheterna bland nya medlemmar. Medlemsvården och värvningen av nya medlemmar kommer under verksamhetsåret fortsättningsvis att höra till organisationens fokusområden. Under verksamhetsåret utbildas också den aktiva medlemskåren så att den har bättre förutsättningar att se till att verksamheten på det lokala planet är fungerande. Användningen av social media och nätet är av stor vikt i medlemsrekryteringen men också för att upprätthålla kontakten till medlemmarna. Utbildningsverksamhet Förutom en viktig politisk aktör är SU också för många en skola. SU erbjuder unga möjlighet att vara med i samhällsbyggandet och för att kunna göra det framgångsrikt behövs också kunskap och färdigheter. SU strävar till att ha en högklassig utbildningsverksamhet. SU:arna ska få möjlighet att ta del av expertkunskap inom olika aktuella ämnen, men också själva aktivt delta i workshoppar där interaktiva utbildningsmetoder används. Det är också något som medlemmar har önskat mer av. För att Svensk Ungdom ska vara framgångsrikt måste det finnas skickliga medlemmar som kan argumentera, veta vad som händer i politiken och hur de skall formulera sina åsikter. SU ordnar en mängd utbildningsverksamhet under året, såväl på ad hoc-basis då något aktuellt tema dyker upp, som på regelbunden basis genom förbundsevenemang. Till förbundsevenemangen hör ett vårevenemang, ett kongresseminarium, Sommarsemi och ett höstevenemang. Under 0 introducerades även ett nytt utbildningstillfälle,

62 Lokalavdelningsträffen, som riktar sig till lokalt aktiva och fungerar som en utbildnings-, nätverks- och inspirationsutvecklande evenemang för lokal politisk verksamhet. Lokalavdelningträffen fick god feedback och planeras ordnas regelbundet även i framtiden. Under verksamhetsåret fortsätter också SU ordna Politikerskolan. Syftet med Politikerskolan är att ungdomar får en grundkurs i politik. I utbildningen lär man sig bl.a. om kommun- och rikspolitik och om media. En stor del av utbildningen genomförs i form av besök till exempelvis ministerier eller kommunfullmäktigen där gästföreläsare inleder. Politikerskolan har visat sig aktivera ungdomar som annars inte automatiskt sökt sig till Svensk Ungdoms verksamhet. Politikerskolan har en väldigt stor roll då det kommer till att utbilda blivande SU och SFP förtroendevalda. SU:s alumner är en viktig ingrediens i politikerskolan och ska aktiveras genom SU:s understödsförening eller SFP. Under verksamhetsåren 0-0 har personalen tillsammans med de förtroendevalda genomfört en omfattande utvecklingsprocess av sina utbildningsprogram, för att göra dem modernare och mer tillgängliga. De nya utbildningskoncepten har hittills varit framgångsrika och har fått mycket god feedback och höga deltagarantal, men fortsätter utvecklas och finslipas under kommande verksamhetsår. SU upplever ett behov av att öka även finlandssvenska ungdomars debattkunskaper och förmåga att uttrycka sina åsikter. Därför inledde SU verksamhetsåret 01 ett samarbete med Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS). En debattävling ordnades för att stärka finlandssvenska ungdomars kunskaper och färdigheter i muntlig uttrycksförmåga och samhällskunskap. Under verksamhetsperioden genomförs debattävlingen mellan finlandssvenska skolor på andra stadiet för tredje gången. Debattävlingen har fått bra feedback av de elever och lärare som var involverade. Därför planerar SU ordna tävlingen igen, samt vidareutveckla konceptet. Tävlingen ordnas under höstperioden. För att ännu flera ska få utveckla sina debattkunskaper så har SU och FSS även utvecklat en debattworkshop som erbjuds till skolorna. Denna kommer fortsätta erbjudas också kommande verksamhetsperiod. Kommunal och regional påverkan Det lokala är på många vis en av de viktigaste politiska arenorna för SU:s målgrupp, och en av de nivåer av beslutsfattande som berör unga mest. I och med den nya landskapsreformen byggs ett helt nytt beslutsfattandeskikt upp inom vår demokrati. Reformen är på många sätt unik i moderna Finlands historia. Det innebär att det kommer att krävas kraftinsatser för att utbilda och engagera, inte minst unga, i att navigera sig i det nya politiska landskapet och som politisk organisation kommunicera till väljarna vilka frågor valet handlar om och vilka konsekvenserna av olika val är. SU har ett viktigt uppdrag som politisk ungdomsorganisation att främja detta och fungera som en plattform för ungas politiska engagemang och deltagande i beslutsfattandet. SU erbjuder möjligheter att engagera sig och utveckla sina färdigheter, samt lära sig mer om påverkan på lokalt och regionalt plan. SU är också en viktig röst i den lokala och regionala politiska debatten, som bidrar till att öka ungas medvetenhet och intresse för det politiska i deras näromgivning. I och med kommunalvalet 0 och landskapsvalet 01 siktar SU på att ha nya unga förtroendevalda i de lokala och regionala beslutsfattandeorganen. Även om förberedelse och utbildning är en hög prioritet för att möjliggöra ett meningsfullt deltagande i demokratin redan innan val, är det en lika viktig fråga efteråt. En målsättning för kommande verksamhetsår är därför att utveckla en fungerande och dynamisk kontaktyta för SU:s förtroendevalda i de kommunala och regionala beslutsfattandeorganen. Eftersom de kommunala och regionala frågorna kommer att vara högt på agendan under det kommande året, ser SU det som särskilt viktigt att satsa på det här planet. Under verksamhetsåret kommer detta att förverkligas genom utbildningar och aktiviteter, samt genom fortsatta satsningar på lokalavdelningarna och kretsarna..1 DET POLITISKA ARBETET SU:s politiska arbete styrs av den politik som den årliga förbundskongressen beslutar om. Förbundskongressen antar motioner som stöder de aktiva medlemmarnas arbete. SU vilar på dels en bärande tanke om liberalism, internationellt samarbete, hållbar utveckling och jämlikhet, som även i framtiden ska vara hörnstenar i förbundets politiska arbete; dels en vision om Finland som ett land med fortsatt levande tvåspråkighet också i framtiden och med en klar nordisk identitet. Förbundet strävar även i sin verksamhet efter att höja det svenska språkets profil bland den finskspråkiga befolkningen och därmed bidra till en positiv inställning gentemot det svenska språket. Olika typer av kampanjer bör årligen genomföras för att lyfta upp samhällsfrågor som SU anser är viktiga. Förbundet bör aktivt stärka samarbetet med och representationen i medborgarorganisationer, för att därigenom förbättra sin synlighet och kompetens inom olika politiska sakområden. SU reagerar snabbt på politiska frågor genom sociala media, insändare, pressmeddelanden och kampanjer. SU:s politiska arbete sker även genom moderpartiet och genom SU:s förtroendevalda i kommuner, landskap och i Folktinget.

63 KAMPANJER OCH ÖVRIG POLITISK VERKSAMHET Under de senaste åren har SU framgångsrikt genomfört ett antal kampanjer där man lyckats lyfta fram viktiga politiska teman till allmänhetens kännedom. Kampanjerna är ett konkret och bra sätt att involvera hela organisationen kring ett visst tema. Uppkomsten av spontana ad-hoc kampanjer uppmuntras och borde göras i större grad. Under verksamhetsperioden görs politiska kampanjer som är kopplade till de fem politiska kärnområdena som är definierade i kommunikationsplanen.. INFORMATION Genom informationsspridning strävar Svensk Ungdom efter att presentera sin verksamhet och politik på ett begripligt sätt och därigenom forma SU:s bild utåt. Svensk Ungdom har genom medvetna satsningar lyckats höja sin medieprofil. För att effektivt sprida våra åsikter behövs fler målmedvetna satsningar. Information och imagearbetet har kontinuerligt utvecklats under årens lopp. Arbetet med den grafiska profilen bör ses som ett kontinuerligt utvecklingsarbete, och fortsätter även SU:s kommunikation och informationsarbete sker via hemsidan, sociala medier, e-post och medlemstidningen Liber. Liber ska vara en tidning i tiden. Aktuella högklassiga reportage och en fräsch layout är en förutsättning för att detta ska lyckas. Under året vidareutvecklas även Liber på webben och elektroniska artiklar kommer att publiceras kontinuerligt på su.fi. Målet är även att öka antalet skribenter i arbetet. Liber kommer att fortsätta utvecklas inom ramen för redaktionens arbete. Målet bör vara att tidningen är ett seriöst forum för ungas samhällsdiskussion på svenska. Under våren 0 skapades en ny webbsida för SU. Under verksamhetsåret fortsätter jobbet med den nya hemsidan för att hålla den aktuell. Viktigt är att hemsidan uppfyller organisationens behov och vidareutvecklas ifall behov uppstår.. ORGANISATIONEN.1 MEDLEMMARNA År 01 sänkte SU medlemsåldern från till 0. Reformen motsvarar ungdomslagen och underlättar planeringen av verksamheten och att uppnå målsättningen att alla medlemmar ska se ett mervärde i att vara med i SU. Utöver ålder finns det flera egenskaper som skapar mångfald inom medlemskåren, och SU strävar ständigt mot att nå och erbjuda en så låg tröskel för politiskt deltagande som möjligt för en heterogen skara unga. Nya verksamhetsformer har utvecklats och utvecklingsarbetet ska fortsätta så att organisationen kan erbjuda intressant verksamhet för hela sin medlemskår. De senaste verksamhetsåren har SU:s medlemsantal ökat kraftigt, en trend som SU ska arbeta för att upprätthålla. För SU är det samtidigt viktigt att medlemskap inte endast utgör en numerär fråga, utan även är en fråga om innehåll och kvalitet i den verksamhet SU erbjuder. Svensk Ungdoms medlemskår bör ha tillgång till den information och utbildning man behöver för att aktivt kunna påverka och medverka i samhällsdebatten. Genom organisationens verksamhet förverkligas seminarier och utbildningshelheter som strävar mot det målet. Dessutom måste SU också marknadsföra och konkretisera möjligheterna att påverka politiken genom SFP.. LOKALAVDELNINGARNA OCH KRETSARNA Lokalavdelningarnas verksamhetsförutsättningar stöds med organisatorisk hjälp och råd från både kretskanslierna och förbundskansliet. Aktiverande insatser för att få verksamheten på lokala planet att blomstra görs kontinuerligt. Lokalavdelningarna får själva fritt söka de arbetsformer som passar dem, vilket innebär att även sammanslagningar till fungerande enheter kan komma på fråga. Uppkomsten av nya lokalavdelningar stöds. En extrasatsning på lokalavdelningarnas verksamhet sker även genom Lokalavdelningsträffen. Kretsorganisationerna fungerar som en viktig kontaktlänk mellan förbundet och dess lokalavdelningar. Kretsarna har de bästa förutsättningarna att driva SU:s politik i sin region. I valkampanjerna bör de regionala behoven tillgodoses samtidigt som förbundet bör bistå kretsarna i det ekonomiska arbetet för att garantera att dessa har de resurser som krävs för att fullfölja organisationens mål.. DE FÖRTROENDEVALDA Invalda representanter för Svensk Ungdom i kommunala organ utgör en av organisationens viktigaste resurser. SU bör också aktivt föra en dialog med sina kommunalt förtroendevalda samt bistå dem med ett gemensamt kontaktnätverk. En Facebook-grupp för SU:s förtroendevalda har skapats efter senaste val, och en målsättning för kommande verksamhetsår är att utveckla en fungerande och dynamisk kontaktyta för SU:s förtroendevalda i de kommunala och regionala beslutsfattandeorganen även för fortsättningen. SU bör även ha goda kontakter och ett gott samarbete

64 med de SFP:are som sitter i riksdagen, i Europaparlamentet, i Nordiska rådet, i Folktinget och i andra dylika beslutsfattande organ. SU behöver också erbjuda sina interna förtroendevalda, så som t.ex. förbundsstyrelsemedlemmar och kretsstyrelsemedlemmar, möjligheter att agera och växa som politiker.. FÖRBUNDSKONGRESSEN Förbundskongressen är SU:s högsta beslutande organ och det allra viktigaste evenemanget med flest deltagare. På kongressen dras politiska linjedragningar upp och förbundsstyrelsen väljs. Kongressen pågår i tre dagar och inleds på fredag eftermiddag med ett seminarium, öppnas officiellt på lördag och avslutas på söndag. Målsättningen är att arrangera en högklassig kongress, även om det kräver också ekonomiska resurser. Kongressen 0 arrangeras i Nyland och 01 i Åboland.. FÖRBUNDSSTYRELSEN Förbundsstyrelsemötena är en central del av förbundets verksamhet. Förbundsstyrelsen handhar det politiska, ekonomiska och organisatoriska ansvaret för förbundet mellan kongresserna. Förbundsstyrelsemötena ska inom ramen för budgeten utlokaliseras till olika delar av landet. En av förbundsstyrelsens viktigaste uppgifter är att följa upp och verkställa de beslut och linjedragningar, d.v.s. motioner, som kongressen godkänt. Den politiska ansvarsfördelningen bland medlemmarna i FS ska vara tydlig och enskilda medlemmar ska avlägga rapport på FS-mötena från sina egna ansvarsområden. De ska därtill kunna fungera som talespersoner utåt i respektive sakfrågor. Den nya förbundsstyrelsens arbete bör inledas med en utbildning där medlemmarna utbildas och fortbildas för att bättre kunna fungera på det sätt deras ansvar förutsätter. Utbildningsområdena beror på vilka inom vilka områden fortbildning behövs... UTSKOTTEN För att underlätta och effektivera arbetet inom förbundsstyrelsen, samt för att erbjuda medlemmar möjligheter att engagera sig politiskt på förbundsnivå, kommer FS under perioden att erbjuda följande utskott: finansutskottet (FU), verksamhetsutskottet (VERKUS), internationella utskottet (IU), ekonomi- arbetsmarknadspolitiska utskottet (EPU), högskolepolitiska utskottet (LSK), miljö- och jordbrukspolitiska utskottet (MIPU) och jämställdhetsutskottet (JämU). Även andra utskott kan tillsättas av FS om ett tillräckligt intresse finns i medlemskåren. Utöver dessa kan tillfälliga arbetsgrupper och utskott tillsättas, och uppkomsten av spontana utskott och grupper uppmuntras aktivt. De befintliga utskotten har följande arbetsfördelning: FÖRBUNDSSTYRELSEN Politiska ärenden Uppföljning av kongressens beslut Verkställande av verksamhetsplan och ramplan Representation och inbjudningar Löpande ekonomiska ärenden Vid behov: personalärenden Tryckt material FINANSUTSKOTTET Ekonomiska ärenden (beredning och kontroll) Finansiering av verksamhet (initiativ och genomförande) Rapporterar till FS VERKSAMHETSUTSKOTTET Utveckla verksamheten Utbildningsverksamhet Kampanjer, medlemsvärvning, seminarier, evenemang Rapporterar till FS INTERNATIONELLA UTSKOTTET Internationell politik Deltagande i internationella evenemang Exkursioner, debatter, seminarier Rapporter, resolutioner och ställningstaganden

65 Rapporterar till FS EKONOMI- OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTSKOTTET Ekonomi, finans- och skattepolitik Seminarier, debatter, diskussionstillfällen Rapporter och ställningstaganden Rapporterar till FS HÖGSKOLEPOLITISKA UTSKOTTET LSK Högskolepolitik och tredje stadiets utbildning samt studerandefrågor Kårval Deltagande i högskolepolitiska evenemang Seminarier, debatter, diskussionstillfällen Rapporter och ställningstaganden Rapporterar till FS MILJÖ- OCH JORDBRUKSPOLITISKA UTSKOTTET Miljö och energifrågor, samt jordbrukspolitik Seminarier, debatter, diskussionstillfällen Rapporter och ställningstaganden Rapporterar till FS JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTET Jämlikhets- och jämställdhetspolitik Seminarier, debatter, diskussionstillfällen Rapporter och ställningstaganden Rapporterar till FS Förutom dessa kan speciella grupper och utskott bildas för ett specifikt ändamål.. EKONOMI Svensk Ungdoms ekonomi står på stabil grund efter gediget arbete. Framtidens ekonomiska utmaningar är ändå stora. Arbetet med uppföljningen av budgeten och möjligheten att hitta ny finansiering för verksamheten bör därför hela tiden fortgå. Barnlägren är till fullo beroende av extern finansiering. Detsamma gäller delvis specialsatsningar och projekt. Finansutskottet övervakar och följer med förbundets ekonomi.. ÖVRIG VERKSAMHET.1 BARNLÄGREN År 0 är det 1:e året som Svensk Ungdom arrangerar barnläger i den trevliga skärgårdsmiljön på Kirjais kursgård i Nagu. Lägren arrangeras i juni månad. Målgruppen för lägren är framför allt barn från de så kallade språköarna. Lägren är tre till antalet. Lägrens kvalitet höjs ifall de ekonomiska ramarna tillåter det. Lägren har under de senaste tre åren samlat rekordantal deltagare. Konceptet med olika temaläger har visat sig vara en succé. Barnlägren är beroende av ekonomiskt stöd utifrån. En ansvarig koordinerande lägerledare anställs i god tid för att planera lägren.. SOMMARSEMI OCH FÖRBUNDETS HÖST- OCH VÅREVENEMANG Svensk Ungdom har under flera år ordnat det s.k. Sommarsemit (tidigare sommargymnasiet ) i augusti på Kirjais kursgård i Nagu. Sommarsemit är en utbildningshelg där medlemmar och andra intresserade får möjlighet att fördjupa sig i olika frågor, men samtidigt också en möjlighet för medlemmar från alla kretsar att träffas och umgås. Målet är att kunna erbjuda SU:are och utomstående ungdomar en intressant och rolig seminariehelhet kring samhällsfrågor. Sommarsemit fyller en viktig utbildande och social funktion. Utöver Sommarsemi ordnas också på hösten respektive på våren ett traditionellt höst- och vårevenemang (tidigare PolitiKurs och Storsamlingen). Evenemangen utformas som en seminarie- och utbildningshelg som roterar mellan SU:s kretsar och samlar aktiva medlemmar från hela organisationen. Tanken är att deltagarna ska ha möjlighet att fördjupa sig inom ett politiskt tema och diskutera med varandra. Evenemangen utvecklas fortlöpande och förbundets styrelse planerar och genomför kommande verksamhetsårs program.

66 POLITIKERSKOLAN Politikerskolan är ett forum som samlar aktiva personerna från SU:s kretsar och alla politiska organ, men även helt utomstående ungdomar som önskar få en djupare inblick i politiken. Fokus ligger på seminarium, politiska diskussioner och träffar med ministrar och riksdagsledamöter samt intressanta studiebesök. Politikerskolan är ett evenemang som riktas till både SU:are men också till utomstående som är intresserade av politik och samhällsfrågor Politikerskolans funktion utvecklas och görs mer högklassig under året. Politikerskolan ordnas i Vasa, Helsingfors och Åbo.. UTBILDNING Svensk Ungdom bör kunna satsa ännu mera på att utbilda sin medlemskår. Utbildningen kan arrangeras externt i form av seminarier eller som specifika utbildningstillfällen. SU:s alumner är en viktig resurs och bör aktiveras som utbildare genom SU:s understödsförening. Den internationella arenan erbjuder SU:s medlemskår många möjligheter till att fördjupa kompetenser och dela erfarenheter och kunskaper med andra liberaler.. SKOLORNA Under verksamhetsperioden fortsätter Svensk Ungdom sitt arbete med att försöka få möjlighet att komma in i skolorna, antingen i samband med debatter eller allmänna tillställningar där flera partier är representerade. Möjligheterna att besöka skolorna hänger ändå på skolornas egna initiativ. Utöver det erbjuder också SU till skolor olika workshoppar som tar upp politik och frågor om påverkan på ett lätt och interaktivt sätt. Strävan är att besöka alla svenskspråkiga läroinrättningar på andra stadiet. Skolorna erbjuds också utbildningsmaterial de kan använda själva. Samarbetet fortsätter också med de andra politiska ungdomsorganisationerna med målet att öka intresse för samhället bland unga. Via skolorna kan Svensk Ungdom effektivt skapa diskussion om aktuella samhällsfrågor samt nå ut till nya medlemmar. Ett ömsesidigt förtroende ska byggas upp. Förbundet ska arbeta för att minska motståndet mot politisk verksamhet i skolan och samtidigt visa på de fördelar utbildningsinstanser kan ha av ett intensifierat samarbete. Svensk Ungdom ska sträva till att föra samhället närmare skolan genom att erbjuda en mångsidig verksamhet.. INTERNATIONELL VERKSAMHET Svensk Ungdom har traditionellt varit aktivt på det internationella planet och ska även vara det framöver. För att detta ska lyckas måste vår internationella politik vara intressant och konkret. SU samarbetar internationellt genom de internationella takorganisationerna International Federation of Liberal Youth (IFLRY), Liberal Youth for Europe (LYMEC), Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) samt Ungdomens Nordiska Råd (UNR). Därtill sker livligt utbyte genom bilaterala projekt och evenemang tillsammans med syskonorganisationer, bland annat genom gemensamma kampanjer, valbesök, exkursioner och annan liknande verksamhet. Samtidigt satsar man på närområdesprojekt och på samarbete med moderpartiets internationella utskott samt SFP:s Europaparlamentariker. IU och dess verksamhetsformer har en avgörande roll då SU:s internationella verksamhet utvecklas. SU har ett internationellt program som godkändes av kongressen 0. Ett särskilt satsningsområde inom ramarna för SU:s internationella verksamhet blir under det kommande verksamhetsåret att lyfta upp EU-frågor, dels som ett politiskt svar på utvecklingen och retoriken kring EU, och dels för att skapa en klar profil inför det stundande EU-valet 01.

67 PROPOSITION : MEDLEMSAVGIFT TILL FÖRBUNDET Enligt paragraf i Svensk Ungdoms stadgar ska kongressen fastställa lokalavdelningarnas och specialföreningarnas medlemsavgifter till förbundet. Svensk folkpartiet uppbär en medlemsavgift på fyra () euro per medlem av sina medlemsorganisationer. Svensk Ungdoms lokalavdelningar har i sin tur betalat två () euro per medlem till förbundet. Det här innebär att förbundet betalar två euro per medlem. Svensk Ungdoms ekonomi står för tillfället på en relativt stabil grund men utrymme för några extra utsvävningar finns fortfarande inte. Förbundsstyrelsen föreslår för kongressen: att kongressen fastställer lokalavdelningarnas medlemsavgift till förbundet för år 01 till två () euro per medlem enligt det medlemstal som fastställs att gälla vid fastställandet av antal kongressdelegater 01.

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 0 ( ) Godkänd av förbundsstyrelsen 1..0

69 Inledning 1. Verksamhetens huvudområden 1.1 Det politiska arbetet Kommunalvalet Politikerskolan 1.1. Kampanjverksamhet 1.1. Informationsverksamhet 1.1. Utbildnings- och debattillfällen Debattävling 1.1. Programmaterial 1.1. Pressmeddelanden och media 1. Verksamheten i kommunerna och nya medlemmar 1. Organisationen 1. Skolkontakt 1. Arbetet inom Svenska folkpartiet 1. Samarbetet med andra organisationer 1..1 Arbetet inom Finlands ungdomsarbete Allians r.f. 1. Internationell verksamhet 1..1 Arbetet inom internationella organisationer samt övrig internationell verksamhet 1.. Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) 1.. Nordens Liberale og Radikale Ungdom (NLRU) 1.. Ungdomens Nordiska Råd (UNR) och Nordiska Rådet 1.. European Liberal Youth (LYMEC) 1.. International Federation of Liberal Youth (IFLRY) 1.. DEMO 1.. Övrig internationell verksamhet 1. Praktikantsamarbetet. Arbetsfördelningen och verksamheten.1 Kongressen. Förbundsstyrelsen (FS) 0..1 Förbundsstyrelsens interna arbetsfördelning.. Internationella utskottet (IU).. Ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottet (EPU).. Skolpolitiska utskottet (SKOPU).. Verksamhetsutskottet (VERKUS).. Miljö och jordbrukspolitiska utskottet (MIPU).. Jämställdhetsutskottet (JÄMU).. Förbundet Liberala Studerande (LSK).. Finansutskottet.. Förtjänstteckenskommittén. Utbildningsverksamhet..1 PolitiKurs.. Lokalavdelningsträffen.. Kongresseminarium.. Sommarsemi.. Storsamling.. Övrig utbildningsverksamhet. Barnlägren. Administration och ekonomi.1 Personal.. Ekonomisk översikt. Representation i olika organ

70 INLEDNING Verksamhetsberättelsen är uppdelad i fyra områden; verksamhetens huvudområden, arbetsfördelningen och verksamheten, administration och ekonomi samt representation i olika organ. I den första delen, verksamhetens huvudområden, redogörs det för verksamhetsårets viktigaste tyngdpunkter. I delen som behandlar arbetsfördelningen och verksamheten redogörs det för hur verksamheten har organiserats, hur sammansättningen av olika organ sett ut, samt vad dessa organ har gjort under verksamhetsåret. Under punkten administration och ekonomi redogörs det för kanslierna och personalen samt för det ekonomiska läget och utvecklingen under verksamhetsåret. I den fjärde delen listas Svensk Ungdoms representanter i olika organ. 1. VERKSAMHETENS HUVUDOMRÅDEN 1.1 DET POLITISKA ARBETET Året 0 har präglats av en livlig samhällsdebatt och frågor som berör Svensk Ungdoms kärnområden och ungdomar överlag. Förbundsstyrelsen och förbundets utskott har aktivt deltagit genom ställningstaganden och insändare kring olika politiska frågor. Intressebevakningen har också gjorts genom träffar och kontakt med politiker och andra intressenter. Det politiska klimatet har påverkats starkt av såväl internationella som nationella händelser. På det nationella planet färgades år 0 starkt av den nya regeringens arbete och uppföljning av regeringsprogrammet. Att Svenska folkpartiet verkar som oppositionsparti för första gången på år har medfört förändringar i såväl partiets påverkningsmöjligheter och i dess sätt att arbeta, som i samhällsklimatet överlag. Också för Svensk Ungdom har det inneburit en ny roll som en del av oppositionsrörelsen men också att en viktig kontakt till ministerierna och regeringsmakten har försvagats. Politiska beslut under 0 som berör landskapsreformen, arbetsmarknaden, studerandes situation, flyktingar och mänskliga rättigheter har väckt mycket diskussion också bland unga. Finland har också i hög grad påverkats av sin omvärld. Flyktingsituationen dominerade en stor del av den politiska agendan under år 0 och gav ofta upphov till en känsloladdad debatt. Frågor om trygghet och rädsla, mänskliga rättigheter och om rasism berörde många på djupet och påkallade en bred diskussion om grundprinciperna i det finländska samhället. Detta är även en fråga som i hög grad engagerat unga. Andra världshändelser har även präglat debatten i Finland och inom Svensk Ungdom. Den juni valde Storbritannien att träda ut ur den Europeiska unionen. Många följde med frågan också i Finland, och frågade sig vilka följderna blir i ett skakigt Europa. Omröstningen var även en tydlig vattendelare mellan generationerna i Storbritannien, där en stor skillnad mellan unga och äldre röstare kunde skönjas. Därtill engagerade USA:s presidentval många även i Finland. Utgången väcker stora frågor om den framtida världspolitiken, om frihandel, försvarssamarbete i väst och om Rysslandsrelationerna. Även Österrike förrättade ett presidentval med tät marginal. Under året har världspolitiken på många sätt under året klivit in i vardagsrummen också i Finland, och speciellt bland unga är intresset för den globala dimensionen stort. SU oroar sig för ett samhälls- och diskussionsklimat som fortsatt hårdna och där tonen förskjuts mot yttergränserna. Inlägg som andas populism, sexism och främlingsfientlighet eller rentav rasism har blivit allt vanligare inslag i det offentliga samtalet, utan att ledande politiker eller partier har tagit avstånd och lagt gränser. Denna normalisering av åsikter inskränker utrymmet för dem de riktas mot och är något Svensk Ungdom reagerat starkt emot. I den allmänna debatten, såväl nationellt som internationellt, finns oroväckande trender i förhållandet till fakta och oberoende medier. På sociala media sprids information med bristfälliga källor och objektivitet snabbt, och polariserar samhällsdebatten ytterligare. I och med åsiktspolariseringen upplever SU sin roll i politiken vara viktigare än någonsin som en liberal och konstruktiv röst, och vill bidra till att vända den hårda vinden som blåser på det politiska fältet i Finland. Svensk Ungdom upplever sig även ha en viktig roll i att stöda unga till kritiskt tänkande och informationshantering i en värld där desinformation i allt högre grad är en del av vardagen. SU har aktivt deltagit i diskussionen kring de stora samhällsfrågorna, såsom invandring och integration, arbetsmarknadsförhandlingarna, social- och hälsovårdsreformen samt utbildningen. Frågor som berör mänskliga rättigheter, respekt och jämlikhet diskuteras mycket inom SU. I SU:s kommunikationsplan definieras SU:s politiska kärnområden, vilka är utbildning och unga, miljö- och jordbrukspolitik, ekonomi och sysselsättning, internationella frågor och mänskliga rättigheter, samt rural och urban politik Politiska frågor som man arbetat med under året har lyfts upp i sociala media, som Twitter och Facebook, på SU:s webbplats, i utspel och i insändare, på seminarier och i tryckt material, samt i medlemstidningen Liber. SU har varit proaktiv i många politiska frågor och fortsatt öka sin mediasynlighet. Det är utmanande för ungdomspolitiker att få synlighet i media, men SU:s synlighet har fortsatt öka det senaste året. SU har arbetat för att väcka medias intresse 0

71 för ungas arbete inom politiken, för organisationen och för de politiska frågor som SU driver. Därtill har SU satsat på att snabbt kunna reagera på aktuella frågor, vilket gett utbredd synlighet exempelvis kring könsroller, Vasa centralsjukhus och skolsvenskan. Under SFP:s partiordförandekampanj våren 0 fick SU mycket positiv synlighet genom ordförande Ida Schaumans kandidatur. Vid sidan av de aktuella politiska ämnen som förbundsstyrelsen kontinuerligt följt upp i samhällsdebatten har förbundsstyrelsen lagt mycket tid på att följa upp de motioner som godkändes på kongressen i Jakobstad år 0 och i Helsingfors år 0. Många ungdomar är oroade över samhällsklimatet och -utvecklingen samt svenskans framtid i samband med förvaltnings-, sjukvårds- och skolreformer och andra stora förändringar i vårt samhälle. Dessa frågor har aktivt diskuterats inom SU och lyfts upp i debatten. Högskolepolitiska frågor fanns också på agendan under hösten eftersom kårval hölls vid en del student- och studerandekårer. SU:s högskolepolitiska utskott, Liberala Studerande LSK, ställde upp kandidater i flera kårval. Under året har också det internationella samarbetet varit högt på agendan och SU:are har deltagit i internationella kongresser och seminarier. SU:s engagemang internationellt är högt uppskattat bland våra samarbetsorganisationer och SU blir ofta tillfrågad att samarbeta i form av olika seminarier eller politiska ställningstaganden på det internationella planet. År 0 stod SU exempelvis värd för NCF Organizational Exchange i Helsingfors den. samt NCF Toppmöte i Helsingfors den 0... SU använder sig av en kommunikationsplan, som fungerar som en allmän kommunikationsplan för hela SU som organisation. SU har använt sig av en kommunikationsplan sedan 01 som ett verktyg för en mera proffsig och organiserad kommunikation. Syftet med planen är att skapa ett tydligare ramverk för SU:s kommunikation och målmedvetet arbeta för att skapa den bild som man önskar att förbundet har bland målgrupper och allmänheten. Planen har fungerat som ett arbetsredskap för tjänstemän och förtroendevalda i det dagliga arbetet. Den övergripande målsättningen med kommunikationsplanen är att tydliggöra bilden av SU som politisk aktör och att göra förbundet mera relevant, attraktivt och intressant för sina målgrupper. Inom personalen har ett kommunikationsteam bildats, bestående av ordförande, förbundssekreterare, informatör och grafiker, som koordinerar organisationens kommunikation och snabbt kan förverkliga initiativ Kommunalvalet 0 Förberedelser inför kommunalvalet 0 har varit en viktig del av 0 års verksamhet, för att bygga upp en strategisk och genomtänkt kampanj. Strategier, visioner och idéer för valet och kampanjen brainstormades med personalen och den nyvalda förbundsstyrelsen i maj, då även tidtabellen ritades upp. En tydlig ansvarsfördelning mellan olika delar av organisationen samt målsättningar inför valet godkändes av förbundsstyrelsen i juni 0. I augusti gick personalen igenom målsättningar för arbetet och ställde upp tidsbestämda delmål. Under hösten utarbetade förbundsstyrelsen ett kommunalvalsprogram med de politiska mål som skulle ligga som grund för kampanjen på ett generellt plan. Samtidigt inleddes de konkreta förberedelserna för kampanjen. Under hösten skapades en kommunalvalssida på SU:s webbplats. Därtill utarbetades kommunalvalsgrafik, sloganer och en budskapskampanj. Det absolut största arbetet på 0 års sida skedde i form av personkontakt både personal och förtroendevalda jobbade hårt för att nå ut till unga med intresse för kommunalvalet och för att bygga upp starka kandidatuppställningar med bred och mångsidig bakgrund. Under senhösten och vintern inleddes även arbetet med att stöda och utbilda de unga som siktade på kandidatur, Planeringen av kommunalvalet utgjorde år 0 en viktig och märkbar del av förbundets verksamhet, även om detta under år 0 inte har synts utåt Politikerskolan På hösten ordnades Politikerskolan, som är ett utbildningsprogram för unga personer intresserade av samhällsfrågor. Målsättningen med programmet är att lyfta upp olika politiska frågor, lära unga att påverka och att uppmuntra dem att aktivera sig i politiken. Kursen består av fyra lokala tillfällen och en avslutande och gemensam träff för alla deltagare i Helsingfors. Politikerskolan har under de senaste åren varit populär och attraherat fler och fler deltagare. För att möjliggöra att så många som möjligt ska kunna gå Politikerskolan oberoende av hemort, arrangeras kursen parallellt i Helsingfors, Åbo och Vasa. Konceptet fungerar väl och därför har kursen blivit en bestående del av Svensk Ungdoms verksamhet. Kursen inleds alltid med en introduktion om hur det är att vara ung i politiken. Övriga teman som behandlades under årets kurs var ekonomi, invandring och integration samt valsystem och politisk kampanj. Därtill lärde sig deltagarna om arbetet i riksdag, regering och EU. Under träffarna gjordes studiebesök och deltagarna fick träffa framstående politiker och samhällsaktörer, samt erbjöds en unik möjlighet att på nära håll följa med olika samhällssektorer och frågor. 1

72 Deltagarna i Politikerskolan i Helsingfors träffade Svensk Ungdoms ordförande Ida Schauman och Ann-Katrin Bender som är kommunalt förtroendevald i Raseborg under den första träffen. Under den andra träffen gjordes ett studiebesök till Aktia Tre Smeder där deltagarna fick diskutera ekonomi med Niklas Kyrklund och Patrik Olander. Deltagarna i Helsingfors gjorde också ett studiebesök till Luckan integration där Matias Kallio, överinspektör på Migrationsverket, var gästtalare. Deltagarna hade också en träff med temat valkampanj och valsystem. Där talade Alexandra Pasternak-Jackson från AmCham och berättade om USA:s presidentval. Totalt deltog 0 personer i Politikerskolan i Helsingfors. Deltagarna i Politikerskolan i Vasa träffade förbundsordförande Ida Schauman och förtroendevalda Martin Norrgård under temat Ung i politiken. Följande träff ordnades som studiebesök till Vasa Andelsbank där VD Ulf Nylund samt Vasa stads ekonomidirektör Jan Finne pratade om nationalekonomi, sysselsättning och konkurrenskraftsavtal. Valsystem och valkampanj var temat den tredje träffen och doktorand Thomas Karv deltog som sakkunnig. På den sista regionala träffen diskuterade gruppen flyktingkrisen, invandring och integration med Röda Korsets mångkulturutvecklare Nina Stubb och Ramieza Mahdi. I Vasa deltog 0 personer från åtta olika skolor. I Åbo arrangerades Politikerskolan nu för andra gången och den lockade deltagare. Deltagarna fick under kursen träffa politikern och förbundsordförande Ida Schauman, Matilda Karlsson från Åbo ungdomsnämnd, ekonomie magister Lasse Mäki-Hokkonen, Annalena Sjöblom från Röda Korset och flyktingkoordinator Gudrun Degerth från Pargas stad. Ingen av deltagarna från Åbo hade möjlighet att delta i den avslutande träffen i Helsingfors. Som avslutning på politikerskolan ordnades en gemensam träff i Helsingfors med temat unga påverkare ute i världen. Deltagarna fick besök av Lena Höglund, generalsekreterare på Pohjola-Nordens ungdomsförbund, som talade om internationellt samarbete. Studiebesök gjordes till Allians där Noora Löfström, internationell sekreterare, berättade om påverkningsmöjligheter ute i världen. Deltagarna besökte också Lilla Parlamentet där Anna-Maja Henriksson, Anders Adlercreutz och Eva Biaudet samt riksdagsassistenterna Karin Ringbom, Anna-Kajsa Blomqvist och Crista Grönroos berättade om arbetet i riksdagen och aktuella politiska händelser. Politikerskolan har blivit en populär kurs bland främst gymnasiestuderande, men även yrkesskolestuderande och högstadieelever deltar. Många av deltagarna blir inspirerade att fortsätta jobba med samhällsfrågor på olika håll efter kursen. Årets politikerskola fick mycket beröm av deltagarna. Totalt deltog närmare ungdomar i årets Politikerskola. Politikerskolan har vuxit varje år och blivit ett komplement till den övriga samhällsundervisningen i skolorna Kampanjverksamhet Eftersom det inte ordnades några nationella politiska val år 0 bestod SU:s kampanjverksamhet mestadels av olika temakampanjer på sociala medier, och reaktionskampanjer på aktuella händelser. Därtill förde SU en synlig kampanj på och inför SFP:s partidag, där SU:s Ida Schauman ställde upp i ordförandevalet. SU deltog också aktivt i olika Pride-festivaler under sommaren och hösten, samt i demonstrationer runt om i landet. SU demonstrerade bland annat för fred i Syrien och för större ekonomiska understöd för Finlands jordbrukare. I Österbotten gjorde SU kampanj för att uppmärksamma internationella dagen för mänskliga rättigheter genom att dela ut trespråkiga budskapskort (alla människor är födda fria och jämlika) i köpcentrum i Vasa. Under året har SU reagerat på utspel om könsroller och om skolsvenskan, vilket gett stor synlighet. Därtill startade SU i slutet av året ett upprop på sociala media riktat till president Sauli Niinistö, efter att det stod klart att regeringen skulle slopa fulljouren vid Vasa Centralsjukhus i den stundande landskapsreformen. Ditt samvete-kampanjen, som lanserades år 0, har fortsatt utvecklas under år 0. Kampanjen koordineras av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda. SU har även deltagit i ett antal kampanjer under året. Till dessa hör bl.a. We See You-kampanjen om Finlands asylpolitik, Maksuton ehkäisy-kampanjen om avgiftsfria preventivmedel för unga och Huominen ilman pelkoa-kampanjen (En morgondag utan rädsla) om att kriminalisera organiserad rasism Informationsverksamhet SU:s informationsverksamhet består av Liber ( Svensk Framtid fram till november 0), hemsida, sociala medier och den interna och externa kommunikationen kring politik och medlemsinformation. Sedan 01 har SU använt sig av och kontinuerligt utvecklat sin kommunikationsplan för att förbättra informationsverksamheten Liber Liber, som är Svenskfinlands enda politiska tidskrift för ungdomar och SU:s medlemstidning, utkom under verksamhetsåret i fyra tryckta nummer och ett antal artiklar på webben. Tidningen är ett magasin för samhällsintresserade unga och unga vuxna. Det är en tidning för den som är intresserad av vad som händer i vardagen, kulturen och samhället samtidigt som den också fungerar som språkrör för Svensk Ungdom. Vår strävan efter en läsvärd och snygg tidning har lett till att Liber kan anses vara en viktig del av organisationens profil såväl internt som externt, och som

73 väcker uppmärksamhet även utanför SU:s interna kretsar. Tidningen utkom under verksamhetsåret med fyra nummer, med en upplaga på 000 exemplar per nummer. Planen är att i fortsättningen trycka Liber fyra gånger per år och fortsätta utveckla tidningen på webben. Liber försöker lyfta fram aktuella samtalsämnen och fenomen på ett sätt som är relevant för unga. Under 0 handlade artiklarna bland annat om stormaktspolitik, USA:s presidentval, företagsamhet, närproducerad mat och miljöpolitik. Tidningen innehöll också intervjuer med allmänt intressanta profiler från olika samhällsområden. Syftet med kändisintervjuerna är att locka till läsning. För att rikta oss utåt innehåller tidningen en finskspråkig spalt, Vieraskynä, och under 0 inleddes också ett samarbete med IFLRY:s (International Federation of Liberal Youth) webbtidning Libel. Samarbetet går ut på artikelutbyte mellan tidningarna och möjliggör inslag av unga politiskt engagerade skribenter världen över för Libers läsare, liksom möjligheter att sprida synvinklar ur en liberal och finlandssvensk synvinkel för en bredare internationell publik. Under 0 kunde Liber t.ex. publicera en artikel om flyktinglägren i Calais, medan Libel i sin tur publicerade en översatt artikel om svenskspråkigas hjärnflykt från Finland. Bland mottagarna av Liber finns utöver Svensk Ungdoms medlemskår även enskilda prenumeranter i form av personer, institutioner, skolor och media. Dessutom får medlemmarna i Svensk Ungdoms understödsförening tidningen hemskickad. Tidningen har även delats ut på mässor, evenemang och skolor där man varit kontakt med potentiella medlemmar. Tidningen fyller också en funktion att sprida SU:s budskap och fungera som ett skyltfönster för SU. Tidningen ingick i den finlandssvenska bokkatalogen och finns representerad på issuu.com. År 0 har Susanna Rapp jobbat som chefredaktör för tidningen. Förbundsordförande är ansvarig utgivare för tidningen och under år 0 var det Ida Schauman. Inför varje nummer anlitas frilansskribenter i syfte att ge tidningen bredd och fler skribenter. Skribenterna hittas i allmänhet inom SU:s medlemskår och specifika artiklar beställs av chefredaktören. Tidningens ombrytning sköttes av Lotta Fors Hemsidan och sociala medier Hösten 0 började SU planera och bygga upp en webbsida inför kommunalvalet 0. Den nya sidan är en del av SU:s hemsida som lanserades i februari 0, och följer samma grafiska profil. Tanken med kommunalvalssidan är att lyfta fram SU:s kandidater på ett lättillgängligt och snyggt sätt. Sidan samlar också övrig information om kommunalvalet, som kommunalvalsprogram och instruktioner om hur man röstar. Sidans layout bygger på en mall skapad av Lotta Fors och den har vidareutvecklats av Sofia Schleutker på Wikström Media. Wikström Media skötte kodningen och ombrytningen av sidan och Susanna Rapp planerade materialinsamlingen av kandidater och ansvarade för publicering av innehåll. Mycket av materialet på SU:s hemsida länkas även till våra sociala medier: Facebook, Twitter, Youtube, Snapchat och Instagram. Vi strävar efter att uppdatera dessa regelbundet Facebook och Twitter uppdateras i snitt en gång per dag medan Youtube och Instagram uppdateras då material finns till dessa. Antalet följare på våra sociala medier har ökat kraftigt under verksamhetsåret. Under 0 ökade antalet personer som följer SU på Facebook från till 1. På Twitter har Svensk Ungdom följare och på Instagram följare. Via dessa kanaler når SU snabbt ut till våra medlemmar men även till övriga samhällsintresserade ungdomar, politiker och till medierna. Under våren 0 gjorde SU en nulägesanalys som bestod av intervjuer med utomstående intressenter. Syftet var att kartlägga om och i så fall hur bilden av SU har förändrats sedan den senaste analysen gjordes 01. Intervjupersonerna kategoriserades i fem olika profiler; svensk- och finskspråkiga journalister, representanter för SFP samt samhällsintresserade finskspråkiga och svenskspråkiga ungdomar. Även om analysen inte var heltäckande gav den en överblick av hur SU uppfattas bland utomstående, och det var möjligt att urskilja vissa trender i intervjusvaren. De intervjuade fick frågor om den allmänna bilden av SU, SU:s ideologi och politik, av förbundets synlighet samt av dess verksamhet. Slutsatsen som kunde dras av intervjuerna är i korthet att den allmänna kännedomen om SU inte ökat kännbart sedan den förra nulägesanalysen gjordes. Däremot har bilden av SU:s politik blivit bredare, delvis tack vare förbundsordförande Ida Schaumans aktiva grepp i flyktingfrågorna. De flesta ansåg att SU:s skulle ha potential att växa och även locka fler tvåspråkiga och finskspråkiga väljare. Som tröskel nämndes språket och namnet, stereotypier om finlandssvenskar och en oklar politisk linje. SU kommer att fortsätta jobba med de utvecklingsförslag som framkom i nulägesanalysen, bland annat att stärka sitt brand och sträva efter en starkare politisk profil, och att marknadsföra evenemang på ett sätt som når en bredare målgrupp Utbildnings- och debattillfällen En viktig komponent i strävandena efter att utforma en tydligare politisk profil är debatt- och utbildningstillfällen

74 som ordnats under verksamhetsåret i form av seminarier och olika tillställningar. Tillställningarna är i regel öppna för allmänheten och marknadsförs i varierande utsträckning externt. Ett flertal seminarier görs även tillsammans med kretsarna eller utskotten, men främst i kretsarnas eller utskottens regi. Ofta hålls också temadiskussioner i samband med möten och då bjuds talare in för att informera och utbilda de aktivaste medlemmarna. SU strävar efter att ha ett så högklassigt utbildningsprogram som möjligt med intressanta och kända talare. Under året ordnades ett flertal kortare seminarier och diskussionstillfällen kring olika teman. Under våren ordnades ett seminarium i ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottets regi i Åbo om nedskärningarna i utbildningen. I november arrangerade SU:s jämställdhetsutskott ett seminarium om feminism i politiken tillsammans med Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs på Feministiskt Forum i Helsingfors. I augusti arrangerades en videoutbildning för SU:s personal. I november ordnade SU ett studiebesök till Europaparlamentet i Bryssel på inbjudan av Europaparlamentariker Nils Torvalds. I samband med en del av förbundsstyrelsens möten har även inbjudna gäster gett en presentation om ett aktuellt ämne. Exempelvis har ungdomschef vid Raseborg stad, Fredrika Åkerö, presenterat ungdomsarbetet i staden och arrangemangen bakom Raseborg Pride 0 för förbundsstyrelsen. Utöver detta har SU:are deltagit aktiv i ett stort antal utbildnings- och debattillfällen som ordnats av andra, som till exempel Allians utbildningar och Allianskryssning, och inom programmet Kandidat01. Därtill har SU under 0 fortsatt samarbetet inom ramarna för projektet Muurinmurtajat tillsammans med Vänsterunga, Socialdemokratiska unga och ViNo. SU deltog år 0 i SuomiAreena i Björneborg samt i Almedalsveckan. I februari deltog SU även i Klimatforum 0 i Stockholm. På SuomiAreena arrangerade SU en politisk DJ-battle på MTV:s Torivartti tillsammans med riksdagspolitiker och andra partirepresentanter från både oppositions- och regeringspartierna. En målsättning under året har också varit att ta till vara den kunskap som finns inom organisationen. SU har därför erbjudit sina medlemmar att fungera som utbildare vid olika evenemang. På så sätt sprids kunskapen bättre inom organisationen och SU erbjuder på samma gång en möjlighet för unga att öva på att föreläsa och utbilda andra Debattävling Under hösten ordnade SU tillsammans med Finlands svenska skolungdomsförbund (FSS) en debattävling mellan finlandssvenska gymnasier och yrkesskolor, i år för fjärde året i rad. Alla gymnasier och yrkesskolor fick information om tävlingen och möjligheten att delta. Tävlingen var mycket populär och fler skolor deltog detta år. I tävlingen deltog i år skolor: Korsholms gymnasium, Närpes gymnasium, Vasa Övningsskola, Vasa gymnasium, Vörå Samgymnasium, Kristinestads gymnasium, Grankulla gymnasium, Helsinge gymnasium, Gymnasiet Lärkan, Lovisa Gymnasium, Borgå Gymnasium, Tölö Gymnasium, Yrkesinstitutet Prakticum, Ekenäs gymnasium, Katedralskolan i Åbo, Virkby gymnasium och Pargas Svenska Gymnasium. Varje skola valde själv ut vem som skulle representera dem. I år hölls fyra semifinaler under hösten, en i Åbo, en i Österbotten, en i Nyland och en i Helsingfors. Från semifinalerna gick sex skolor vidare till en final som ordnades i januari 0 i Helsingfors. Finalen, som öppnades av SFP:s riksdagsledamot Eva Biaudet den 1.1.0, drog till sig mycket uppmärksamhet och flera medier skrev om den. I finalen, som ordnades i Gyllenbergssalen i Tölö Gymnasium, tävlade Korsholms gymnasium, Kristinestads gymnasium, Pargas Svenska Gymnasium, Borgå Gymnasium, Lovisa Gymnasium och Helsinge gymnasium. Rikhard Husu från Yle ledde debatten och efter jämna debattomgångar utgick Lovisa gymnasium som vinnare. Vinnarna får en studieresa till Bryssel som pris. Debattävlingen var en ypperlig chans för finlandssvenska ungdomar att öva sig på retorik och debatt och en möjlighet att föra en diskussion med elever från andra regioner och skolor. Under tävlingen debatterades aktuella politiska ämnen och samhällsfrågor och lagen bedömdes av en jury bestående av en representant från SU, en från FSS, samt externa jurymedlemmar från medievärlden. SU:s förbundsordförande Ida Schauman höll i trådarna för tävlingen tillsammans med politiska sekreteraren i Helsingfors, Fredrik Gräsbeck och FSS sekretariat. Feedbacken från skolorna har varit positiv och tanken är att fortsätta ordna tävlingen. SU har även som målsättning att utveckla och utvidga sina debattworkshops (debattforum) i skolorna, eftersom efterfrågan på dessa är växande Programmaterial Våren 0 präglades av intensivt arbete med ett flertal politiska program: Det väldigt omfattande politiska programmet står som grund för SU:s politiska linje tillsammans med motionerna som godkänts på kongressen. Det reviderades och godkändes på kongressen 0. Programmet gäller fram till nästa planerade revidering år 01. Därtill har förbundet arbetat med att uppdatera sitt skattepolitiska program från 01, samt ett nytt högskolepolitiskt program. Dessa godkändes även på kongressen 0 och gäller tills vidare. Utöver dessa har SU även ett internationellt politiskt program som godkändes på kongressen 0. Under hösten 0 har förbundsstyrelsen utarbetat ett kommunalvalsprogram, som godkändes i november. Pro-

75 grammet baserar sig på SU:s värdegrund och allmänna politiska målsättningar, och är utarbetat för att fungera som ett stöd för kandidater och aktiva SU:are under kommunalvalet 0. SU:s kommunikation och budskap i samband med kommunalvalet kommer också att basera sig på programmet Pressmeddelanden och media Under året uttalade förbundet sig i ett stort antal frågor genom pressmeddelanden och insändare. Svensk Ungdom har varit framme i nationell media bland annat i frågor gällande utbildning, invandring och nordiskt samarbete. Utöver pressmeddelanden och insändare görs också mediakontakt genom telefon och träffar där SU:s politik lyfts fram. Olika SU:are har figurerat i riksmedia bland annat i YLE:s TV-kanaler, Radio Vega, Radio Extrem, Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet, men även mer lokalt i tidningar och lokalradio. Många uttalanden har skickats ut både på svenska och finska. Därtill hade SU även synlighet utomlands under 0, i synnerhet i nordiska frågor, exempelvis på Svenska Dagbladets och Aftonbladets insändarsidor i Sverige, men också i norska Framtida. Eftersom SU:s förbundssekreterare fungerade som president för Ungdomens Nordiska Råd under 0 fick SU även synlighet i bland annat danska tidningarna Berlingske och Politiken samt i Sveriges Radio. SU följer upp media genom verktyget Meltwater. 1. VERKSAMHETEN I KOMMUNERNA OCH NYA MEDLEMMAR Svensk Ungdom hade under år 0 lokalavdelningar i kommuner i Svenskfinland. Den kommunalpolitiska verksamheten är varierande. Under året har en del lokalavdelningar som varit sovande vaknat till liv igen. Lokalavdelningsverksamheten är viktig för SU och en viktig plats för unga påverkare att stärka sina organisationskunskaper. Kontakten till unga kommunalt förtroendevalda och kommunernas ungdomsfullmäktige har också varit högt uppe på agendan. Unga SU-förtroendevalda i kommunerna ska kunna känna att de får ett stöd av SU ifall de vill ha det. SU har en Facebook-grupp för alla SU:s förtroendevalda i kommunerna som verktyg och kontaktpunkt för de förtroendevalda i olika regioner. Under verksamhetsåret har SU satsat på effektiverad medlemsvärvning. Strävan har varit att bli bättre på att engagera unga politiskt och aktivera dem i verksamheten. De ökade satsningarna resulterade i nya medlemmar under året 0, vilket efter utskrivningar av de medlemmar som nått SU:s äldre åldersgräns innebar en nettotillväxt på ca %. Satsningar har även gjorts på att aktivera nya medlemmar, göra dem medvetna om sina påverkningsmöjligheter och på att få dem att känna sig delaktiga i verksamheten. Den stora tillväxten har sporrat till fortsatt höga tillväxtmål i antal medlemmar, men innebär även behov av att utveckla och anpassa den interna organisationen efter dessa nya dimensioner. 1. ORGANISATIONEN År 0 innebar även förändringar på personalnivå. I januari började en ny förbundssekreterare (Anna Abrahamsson) och verksamhetsledare för Österbotten (Charlotta Asplund, senare Rosenlöf), och på hösten rekryterades en ny verksamhetsledare med ansvar för högskolepolitik och organisation (Veronica Aspelin). Förbundsstyrelsen beslöt under hösten att anställa en praktikant för tre månader under våren 0. Senhösten och vintern kom att kräva rekryteringssatsningar för tjänster som utlöpte vid årets slut samt för praktikplatsen. Även om personalbyten tar mycket tid och inträffar förhållandevis ofta på SU har de nyanställda på ett smidigt sätt lyckats orientera sig i sina arbetsuppgifter och i arbetsgemenskapen. Personalstyrkan på SU:s kontor har under 0 fortsättningsvis varit åtta personer, nio med heltidsarbetande förbundsordförande. Under året har två förbundsstyrelser verkat, eftersom en ny förbundsstyrelse alltid väljs av SU:s kongress som infaller årligen i april-maj. I båda styrelserna har ansvarsuppgifter fördelats sinsemellan så att alla har varit medvetna om vad de ska göra och vad som förväntas. Förbundsstyrelsen som tillträdde i maj 0 gjorde upp ett kontrakt sinsemellan så att förväntningar, målsättningar och arbetsfördelningen skulle vara så tydlig som möjligt. 1. SKOLKONTAKT Under det gångna verksamhetsåret har kontakten till skolorna varit bra. SU har besökt skolor i alla regioner i Svenskfinland. SU erbjuder skolorna föreläsningar om samhällspåverkan och inom ramarna för konceptet Debattforum även retorik och argumentationsteknik (se nedan). Därtill bjuds SU ibland in för presentationer om särskilda teman. I en del regioner är det lättare än i andra att komma in i skolorna. Förbundsordförande och kretsaktiva har besökt skolor för att tala om politik, påverkan och SU, vilket fått god feedback. Elever som för skolarbeten önskat mera information om SU eller hur det är att vara ung politiker har fått mera information eller besök av en ung politiker om de så önskat. Då skolor bett SU delta i undervisningen eller att göra

76 besök i skolor har SU alltid ställt upp, men tyvärr kommer dylika inbjudningar förhållandevis sällan. SU har också haft en god kontakt i skolorna i och med debattävlingen som ordnades på hösten tillsammans med FSS. Finlands Ungdomssamarbete Allians rf:s Politiktorg-koncept för politiska ungdomsorganisationer fungerar som en inkörsport till skolorna för att upplysa om politiskt ungdomsarbete, öka ungas deltagande och på så vis bekämpa fördomar om politik. Svensk Ungdom har deltagit aktivt i de Politiktorg-evenemangen, som bland annat ordnades i huvudstadsregionen och i Egentliga Finland. I Egentliga Finland har SU under hösten varit med på ett besök till ett finskt högstadium i Nådendal och gjort flera skolbesök i Helsingfors. SU har även besökt skolor för att framföra presentationer av politik i Norden och USA:s presidentval. Under 0 har Svensk Ungdom fortsatt arbetet med projektet Debattforum tillsammans med FSS, som innebär ett utbildningspaket i debatteknik och retorik riktat till skolor och klasser. Debattforum har fungerat bra som ett komplement till Debattävlingen (se ovan). Under 0 höll SU bl.a. en heldagsworkshop för hela Vörå Samgymnasium samt besök i Helsinge gymnasium, i Kyrkslätt gymnasium, i Prakticum och i Sibbo gymnasium. Debattforum hölls flera gånger som ett återkommande inslag i Kyrkslätt gymnasium med en debattprogramavslutning på gymnasiets julfest. Populariteten för och efterfrågan på paketet har fortsatt öka stadigt. För att möta denna efterfråga utbildade SU tillsammans med FSS under hösten 0 en Pool of Trainers med debattutbildade volontärer som kunde delta i skolbesöken. 1. ARBETET INOM SVENSKA FOLKPARTIET Svensk Ungdoms representant i SFP:s partistyrelse och representanter i andra utskott har fört fram frågor som Svensk Ungdom ansett angelägna att diskutera och förankra inom partiet. Dessa är bland annat åsikter om åtgärder som främjar ungas situation i Finland, såsom utbildning och pensionssystemet (främst frågan om det brutna indexet), arbetsmarknadsfrågor och bostadspolitik. Kontakten till moderpartiet har under 0 varit god. Förbundsordförande var medlem i partistyrelsen, som träffas varannan vecka. SU har även en god representation i partifullmäktige och ett gott nätverk i riksdagsstaben. SU har även aktivt tagit del i SFP:s utskottsverksamhet och engagerat sig i arbetet med ett nytt partiprogram, som inleddes hösten 0 och godkändes på partidagen 0. Förbundsordförande har deltagit i Svenska riksdagsgruppens arbete. Förbundssekreteraren har deltagit i de politiska tjänstemännens konferenser och veckovisa möten inom partiet. Även förbundets två vice ordföranden och övriga förbundsstyrelsemedlemmar har aktivt deltagit på flera olika håll inom det ledande arbetet inom moderpartiet. Inom SFP:s kretsar och lokalavdelningar finns många SU:are på betydande poster. Till partidagen i Åbo lämnade Svensk Ungdom in motioner. Dessa behandlade frågor som negativ inkomstbeskattning, delningsekonomi, avradikalisering, selektiv värnplikt, sänkt rösträttsålder och skolträdgårdar. SU fick mycket synlighet i den allmänpolitiska debatten och många av förbundets förslag till partiprogrammet godkändes. Årets partidag fick extra stor synlighet i och med partiordförandevalet som ägde rum. Detta gällde även för SU, eftersom ordförande Ida Schauman ställde upp. Schauman gjorde en mycket lyckad personlig kampanj och gick ur kampen med ett mycket gott resultat, näst mest röster av kandidaterna. För hela SU innebar kampanjen också ett profillyft och mycket positiv synlighet under våren. 1. SAMARBETET MED ANDRA ORGANISATIONER Svensk Ungdom är medlem i Finlands flyktinghjälp r.f., Svenska studieförbundet r.f., Svenska arkivföreningen r.f., Svenska bildningsförbundet r.f., Pohjola-Nordens ungdomsförbund r.f., Natur och Miljö r.f., Finlands FN-förbund r.f. och Finlands ungdomssamarbete Allians r.f. och stödande medlem i SETA. SU försöker ha en aktiv roll inom dessa föreningar och har bl.a. representanter i Allians, Pohjola-Nordens ungdomsförbund och Finlands FN-förbunds styrelse. Svensk Ungdom har bedrivit ett samarbete med bland annat Finlands svenska ungdomsförbund r.f. (FSU), M-klubbarna inom Finlands svenska Marthaförbund r.f., Natur och Miljö r.f., Finlands svenska scouter r.f. (FiSSc), Finlands svenska skolungdomsförbund r.f. (FSS), Svenska Studerandes Intresseförening r.f. (SSI), Förbundet för Finlands gymnasister r.f., Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund - SAKKI rf., Suomen Opiskelija Allianssi - OSKU, Suomen Nuorisovaltuustojen Liitto - NUVA, Beväringsförbundet r.f., Europeisk Ungdom i Finland r.f., SETA r.f., Demo Finland, Finlands studentkårers förbund r.f. (FSF) och Finlands studerandekårers förbund SAMOK r.f. SU samarbetar också med Ung Info. Svensk Ungdom upprätthåller politiska kontakter till Finlands Centerungdom (KeNu), Keskustan Opiskelijaliitto (KOL), Kokoomuksen Nuorten Liitto (KNL), Samlingspartiets Studerandeförbund Tuhatkunta rf, Sosialidemokraattiset nuoret, Socialdemokratiska studerande (SONK), Kristdemokratisk Ungdom (KDU), Vasemmistonuoret

77 (VANU), Vänsterstuderande (Vasop), De gröna unga och studerandenas förbund (VINO) och Finsk Ungdom. SU deltar regelbundet i träffar som ordnas mellan de politiska ungdomsförbundens ordförande och generalsekreterare. SU bjuder även in sina samarbetspartners som gäster till sin kongress och har gästat flera av de andra ungdomsförbundens kongresser och årsmöten under året. Under året har kontakt hållits med de svensk- och tvåspråkiga organisationerna i landet. Kontakten med de finlandssvenska organisationerna har under året utökats och träffar för de svenskspråkiga har arrangerats Arbetet inom Finlands ungdomsarbete Allians r.f. Finlands ungdomssamarbete Allians r.f. koordinerar de finländska ungdomsorganisationernas kontakter till andra länders ungdomskommittéer, samt fungerar som en serviceorganisation för ungdomsorganisationerna i Finland. Allians verksamhet omspänner kontakter till många länder. Svensk Ungdom har deltagit i verksamheten genom arbetet i Allians utskott. Nicholas Kujala från FSS har även representerat SU som suppleant i Allians styrelse. Anna Abrahamsson fungerade som Allians klimatdelegat fram till maj 0. Svensk Ungdom har i samarbete med de övriga finlandssvenska medlemsorganisationerna initierat till en öppen dialog om Allians verksamhet på svenska. Allians behöver ständigt påminnas om att de är en tvåspråkig organisation, något SU och SU:s representant i Allians organ arbetar gediget för. Förbundssekreteraren har under år 0 deltagit i Allians förberedande samarbete inför kommunalvalet. SU har deltagit i deras medlemsforum och gett sina åsikter till Allians uttalanden i olika frågor som gäller unga. Därtill har SU deltagit i Allians verksamhet och utbildningar på olika tillfällen, t.ex. som en del av Allians program på SuomiAreena 0 tillsammans med andra ungdomsförbund. Förbundssekreterare Anna Abrahamsson och förbundsordförande Ida Schauman deltog även i Allianskryssningen 0, och under året deltog Fredrik Gräsbeck i Allians arbete för jämställdhet inom organisationer. På våren startades ett -nätverk på initiativ av Allians internationella sekreterare och Finlands unga FN-delegat. -nätverket stöder den unga FN-delegaten och Allians internationella utskott med arbetet att implementera FN:s säkerhetsråds resolution Youth, Peace and Security i Finland. Resolutionens syfte är att stärka ungdomars möjlighet att påverka fred och säkerhet samt stärka inkluderingen av unga i politiskt beslutsfattande. Från SU har den internationella sekreteraren Anni Dahlén deltagit aktivt i -nätverkets möten och lanseringen av ett handlingsprogram december INTERNATIONELL VERKSAMHET 1..1 Arbetet inom internationella organisationer samt övrig internationell verksamhet Svensk Ungdom har strävat efter att öka den internationella verksamheten och medvetenheten på hemmaplan. För att öka kunskapen, medvetenheten och omtanken för andra kulturer och folkslag, behövs internationellt arbete i Finland. Inom samarbetsorgan utanför Norden har SU varit den pådrivande kraften till att inom de organen ha ett nära samarbete mellan de nordiska organisationerna. Internationella utskottet har under året representerat SU i flera internationella kongresser och evenemang. En närmare beskrivning av SU:s internationella samarbete under året nedan. 1.. Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) Svensk Ungdom har aktivt deltagit i Nordiska Centerungdomens Förbunds arbete som medlemsorganisation. NCF är en sammanslutning av centerungdomsorganisationer i Norden. SU har varit en pådrivande aktör i det utvecklingsarbete som ständigt pågår inom NCF. SU har under 0 haft en styrelsemedlem och en suppleantplats i NCF styrelse. SU deltog i NCF:s Repskap i Oslo i Norge. 1., med en delegation bestående av Richard Sundman, Jose Forslund och Tove Ljungqvist. Johanna Mantere från SU valdes till vice ordförande för NCF och Richard Sundman till suppleant. Under våren arrangerade NCF en Organizational Exchange i Helsingfors den., där SU stod som värd. Evenemanget ordnades för första gången och riktade sig till nyckelpersoner inom NCF:s medlemsorganisationer, för utbyte av best practices och erfarenheter av hur man på olika håll arbetat med organisationsstruktur, medlemsrekrytering och -vård samt t.ex. kampanjer. Richard Sundman och Anna Nylund deltog från SU:s sida, och delade senare med sig av sina insikter för resten av förbundsstyrelsen. På sommaren ordnade NCF för första gången ett sommarläger. SU var en av de arrangerande organisationerna i ett

78 samarbete mellan svenska Centerpartiets ungdomsförbund i Umeå och SU i Österbotten. Från SU deltog Johanna Mantere, Richard Sundman, Christoffer Ingo, Emilia Jansson, Lena Höglund och Charlotta Rosenlöf. Emma Tcheng deltog i egenskap av nyvald generalsekreterare för NCF i lägret i Umeå 1.. En delegation från SU deltog i NCF toppmöte i Helsingfors 0.., då SU stod som värd. Delegationen bestod av Johanna Mantere, Christoffer Ingo och Frida Sigfrids. Förbundsordförande Ida Schauman deltog som inledande talare. SU:aren Anna Abrahamsson deltog även i mötet i egenskap av NCF:s representant och President för Ungdomens Nordiska Råd (UNR), för att redogöra om UNR:s verksamhet och det nordiska samarbetet. Jose Forslund har fungerat som NCF:s generalsekreterare sedan våren 01 till våren 0, då han efterträddes Emma Tcheng. NCF gjorde under hösten kampanj för nordiskt medborgarskap. Kampanjen förverkligades på sociala medier med hashtaggen #jegernordisk och SU deltog aktivt med bilder och inlägg. Dessutom medverkade förbundsordförande Ida Schauman i en debattartikel om nordiskt medborgarskap som publicerades på danska och svenska (HBL). 1.. Nordens Liberale og Radikale Ungdom (NLRU) Svensk Ungdom har sedan maj 1 observatörsstatus i NLRU. NLRU, Nordens liberala och radikala ungdomsförbund, är en nordisk paraplyorganisation för uttalat liberala politiska ungdomsförbund. SU är observerande medlem och har tidigare beslutat att inte göra anspråk på någon styrelsepost i framtiden. Diskussioner kring en eventuell samgång av NCF och NLRU har förts, och man har kommit till slutsatsen att en sammanslagning inte kommer att ske främst på grund av administrativa och ekonomiska orsaker. NCF har fört diskussioner med NLRU:s medlemsorganisationer och de har blivit välkomnade att söka om medlemskap i NCF, vilket resulterade i att Radikal Ungdom (Danmark) ansökte om medlemskap i NCF år 01. Andra medlemmar i NLRU har också planer på att ansöka om medlemskap i NCF. 1.. Ungdomens Nordiska Råd (UNR) och Nordiska Rådet SU representeras i Ungdomens Nordiska Råd (UNR) genom NCF. SU:s förbundssekreterare Anna Abrahamsson fungerade som president för UNR fram till sessionen -0 oktober i Köpenhamn, där hon inte ställde upp för återval. På sessionen representerades SU av Johanna Mantere. Sessionen valde representanter från medlemsorganisationerna till UNR:s presidium och Johanna Mantere (NCF) valdes till suppleant för ordinarie medlem Robert Steffens (CUF). Därtill valdes SU:aren Karolina Lång att representera Föreningen Nordens Ungdomsförbund (FNUF) som observatör i presidiet. Johanna Mantere och Anna Abrahamsson deltog som delegater på Nordiska Rådets session följande vecka, 1.. i Köpenhamn. Svensk Ungdom har haft ett gott samarbete med UNR och det Nordiska Rådet, inte minst genom NCF och Nordiska Rådets Mittengrupp, där Carl Haglund har fungerat som ordförande tills våren 0 och SU:aren Lena Höglund arbetar som politisk rådgivare. Anna Abrahamsson har i egenskap av presidiemedlem och president för UNR deltagit i Nordiska rådets möten under året, i Mittengruppens möten och sommarmöte samt i finländska delegationens möten. Svensk Ungdom har med hjälp av sitt starka intresse för det nordiska tydligt kunnat profilera sig i nordiska frågor. Från och med hösten 0 har Svensk Ungdom exempelvis drivit på initiativet om ett nordiskt medborgarskap, som förts vidare till Mittengruppen och till behandling i Nordiska Rådet, och gav upphov till en utredning av tankesmedjan Agenda. 1.. European Liberal Youth (LYMEC) Svensk Ungdom har aktivt deltagit i European Liberal Youth:s (LYMEC) verksamhet. LYMEC är en europeisk organisation, där liberala ungdomsorganisationer från hela Europa kan bli medlemmar. SU har även strävat efter att vara representerad i LYMEC:s styrelse. På LYMEC s vårkongress i Wien. 1. valdes SU:s kandidat Lena Höglund till medlem av styrelsen (Political Officer) och SU:aren Danica Vihinen fastställdes som ny generalsekreterare för LYMEC. Delegationen som representerade SU på mötet bestod av Lena Höglund, Anna Abrahamsson, Björn Bonsdorff och Johanna Mantere. Förbundsordförande Ida Schauman deltog i Young Leaders Meeting i Dublin -.. Höstkongressen och LYMEC:s 0-årsjubileum ordnades i Tallinn 1.. SU:s delegation på mötet och jubileumsgalan bestod av Ida Schauman, Jose Forslund, Elis Henell och Anni Dahlén. Dessutom har SU haft representation på ALDE Winter Academy, där Helen Honkasaari deltog. LYMEC har arbetsgrupper för olika politiska frågor som organisationen jobbar med under styrelsens tvååriga mandatperiod. SU:s Björn Bonsdorff och Theo Sjöblom har under året deltagit i arbetsgruppen för kampen mot populism och Lena Höglund i arbetsgruppen för en reform av EU:s jordbruksstöd.

79 International Federation of Liberal Youth (IFLRY) Svensk Ungdom har även aktivt fortsatt sitt arbete inom IFLRY - International Federation of Liberal Youth. IFLRY är en världsomspännande liberal organisation, som strävar efter att samla alla liberala ungdomsorganisationer världen över. Medlemskapet i IFLRY berikar Svensk Ungdom med ett globalt perspektiv på politiken, och SU har under åren växt till en betydande aktör inom organisationen och tillsammans med de andra nordiska medlemsorganisationerna har man lyckats få fram det nordiska perspektivet allt mer. SU har deltagit aktivt i IFLRY:s verksamhet år 0. IFLRY:s medlemsmöte General Assembly på våren var i Istanbul i Turkiet 1.. SU:s delegation bestod av Elis Henell och Nicolò Branchesi. Christoffer Ingo representerade SU på Executive Committee mötet i Amman i Jordanien -.1. Under 0 har IFLRY skapat ett jämställdhetsprogram, som alla medlemsorganisationer kunnat bidra med. SU har tagit en aktiv roll i arbetet, under koordination av internationella utskottets ordförande Björn Bonsdorff. IFLRY har ett flertal arbetsgrupper för olika frågor som organisationen vill jobba för. Anna Abrahamsson har fortsatt i IFLRY:s Climate Change Programme. Dessutom har Helen Honkasaari varit medlem i IFLRY:s Pool of Trainers och Gender Equality Programme. 1.. DEMO DEMO Finland, partiernas internationella demokratisamarbete r.f. är de finländska riksdagspartiernas samarbetsförening. DEMO arbetar för främjande av demokrati på olika ställen i världen. Arbetet sker över partigränserna och DEMO har samarbetsprojekt mellan de finländska politiska partierna och utvecklingsländernas politiska rörelser bland annat i Tanzania, Tunisien, Zambia och Nepal. Helen Honkasaari har representerat SU i ungdomsorganisationernas samarbetsgrupp i DEMO NYT-gruppen till hösten 0, då hon ersattes av Matilda Af Hällström. Henrik Wickström har fungerat som suppleant till hösten 0, då han ersattes av Björn Bonsdorff. Sandra Grindgärds har fungerat som suppleant i DEMOs styrelse. 1.. Övrig internationell verksamhet Utöver deltagande i SU:s internationella organisationers evenemang så har också utbyte skett mellan SU och SU:s systerorganisationer runt om i Europa. SU har också deltagit i det europeiska moderpartiet Alliance of Liberals and Democrats for Europe:s (ALDE) verksamhet. Internationella utskottets ordförande Björn Bonsdorff deltog i juli i ALDE:s sommarseminarium i Bryssel och SU:s Anna Abrahamsson i ALDE:s Council Meeting i Vilnius, Litauen, den -.. ALDE-kongressen hölls i år i Warszawa, Polen, den SU var även representerat där med Anna Abrahamsson och Beata Björkvall som en del av SFP:s delegation och Björn Bonsdorff, Lena Höglund samt Jaan Siitonen som deltagare i andra roller. På SU:s initiativ lade SFP fram en resolution om det ryska dumavalet och civilsamhällets situation. Resolutionen godkändes enhälligt på kongressen. SU:s Anna Abrahamsson blev under våren nominerad för ALDE Committee of the Regions LeaDeR Awards i kategorin Young European of the Year. Hon deltog i prisutdelningen den. i Bryssel, Belgien, som en av finalisterna och belönades med ett hedersomnämnande. SU deltog med en egen delegation i European Youth Event (EYE) i Strasbourg 0.. Evenemangets huvudarrangörer var Europaparlamentet och European Youth Forum. Evenemanget ordnades för andra gången. SU blev beviljad ersättning för resekostnader, inkvarterings- och matkostnaderna av Europaparlamentet. Det var två grupper från Finland som beviljades sponsorering för deltagandet på basis av ansökningar som behandlades på hösten 0. Delegationen bestod av 1 deltagare och de flesta var medlemmar i IU. Internationella sekreteraren Anni Dahlén fungerade som delegationsledare och hade även ansvaret för resans förberedelser. SU bidrog också till programmet på EYE genom att hålla workshopen Peace negotiations a tough job, som var en simulerad fredsförhandling i en väpnad konflikt mellan en stats regering och en rebellgrupp. Delegationen ville uppmärksamma finskt kunnande i fredsförhandling och i planeringen utnyttjades även expertis som vissa medlemmar i IU kunde bidra med genom sina studier i internationell rätt och historia. Workshopen blev fullsatt i förhandsanmälan och förväntningarna inför evenemanget var stora. Det betydde också att delegationen kunde genomföra workshopen enligt planerna. Alla deltagare tyckte att det var intressant och roligt att öva på en förhandlingssituation. Workshopen var en succé, eftersom den var givande både för deltagarna och delegationen som arrangör. I juli deltog också en delegation, bestående av förbundsordförande Ida Schauman och förbundssekreterare Anna Abrahamsson i Almedalsveckan i Visby på Gotland. Delegationen träffade våra svenska systerorganisationers förbundsledningar, politiska nyckelpersoner och deltog i seminarier.

80 I oktober och november deltog SU:arna Anna Abrahamsson och Björn Bonsdorff i Svenska Bildningsförbundets och European Liberal Foundations projekt Fostering understanding regarding liberal democracy, global security and economic development, vilket innebar en resa till Los Angeles och Las Vegas.. och till Washington D.C.... I besöken ingick besök på universitet och på centrala demokratiska institutioner samt bevakning av den tredje TV-sända presidentvalsdebatten och valdagen i USA. I projektet deltog ett 0-tal unga liberala sakkunniga och innebar även en viktig nätverksbildning. I december representerade Amina Elezovic SU på European Liberal Foundations två seminarier, Direct Democracy versus Representative Democracy och Re-shaping Europe i Berlin. Seminarierna var riktat till liberala politiskt aktiva ungdomar i Europa. Seminarierna bestod av både workshopar och föreläsningar om temat folkomröstningar, med perspektiv på vilken roll dessa spelar i demokratier, både som mål och medel, samt om temat säkerhet i Europa. Under året blev SU inbjuden till ett studiebesök den 1. till Europaparlamentariker Nils Torvalds kontor i Bryssel. Från SU deltog personer i besöket. Temat för besöket var EU:s miljö- och jordbrukspolitik. Gruppen träffade ett flertal liberala Europaparlamentariker som arbetar med ämnena miljö och jordbruk, sakkunniga från kommissionen, samt fick besöka Finlands ständiga representation till EU. I mån av möjlighet deltar SU även i sina vänorganisationers evenemang, t.ex. kongresser och läger. Förbundsstyrelsemedlem Frida Sigfrids deltog i Radikal Ungdoms kongress den -0 oktober, i Lyngby, Danmark. 1. PRAKTIKANTSAMARBETET Svensk Ungdom har sedan 00 haft ett samarbete med Svenska kulturfonden och Svensk Utveckling om en praktikplats på Liberal Internationals kansli i London. Efter det har samarbetet utvecklats och praktikplatser erbjuds numera i Berlin, på Kongressen i USA, Center for Transatlantic Relations (CTR), vid tankesmedjan Centre for Strategic and International Studies (CSIS) i Washington, på Liberal Democrats internationella enhet i London, vid Democratic Alliance internationella enhet i Kapstaden i Sydafrika samt i Europaparlamentet i Bryssel hos Europaparlamentariker Nils Torvalds. Från och med 01 genomförs praktiksamarbetet tillsammans med Svenska kulturfonden och Svenska Bildningsförbundet. Samarbetet leds av en styrgrupp där förbundssekreteraren är medlem. År 0 fungerade Karolina Bergvik och Mira Eklund som praktikanter i Nils Torvalds team. Lina Bonde och Rasmus Öhman var praktikanter i Berlin, Helen Honkasaari och Anna Bergman i London hos Liberal Democrats. Mariette Hägglund och Nicolò Branchesi gjorde praktik vid School of Advanced International Studies, Center for Transatlantic Relations John Hopkins University, Camilla Mäkinen på U.S. House of Representatives och Max Fogdell vid Center for Strategic and International Studies i Washington D.C. Dann Pettersson och Richard Backman gjorde praktik på Democratic Alliance internationella enhet i Kapstaden, Sydafrika. Praktikplatserna är mycket populära. Ansökningstiden till samtliga platser är på hösten och varje år inkommer fler ansökningar än det finns platser. Konkurrensen är hård och praktikprogrammet har ett gott rykte om sig. Hösten 0 inkom återigen ett rekordantal ansökningar till praktikplatserna.. Arbetsfördelningen och verksamheten SU består av lokalavdelningar, kretsar och förbundet. Förbundet leds av förbundsstyrelsen som väljs av kongressen, som är det högsta beslutande organet inom organisationen. Kretsarna leds av kretsstyrelser och lokalavdelningar av lokalavdelningsstyrelser. Förbundsstyrelsen kan också tillsätta utskott, kommittéer och arbetsgrupper. 01 utökades förbundets utskottsverksamhet i och med att två nya utskott (SkoPu och EPU) tillsattes, 01 tillsattes ett miljö- och jordbrukspolitiskt utskott MiPu. År 0 tillsattes ytterligare ett utskott, Jämställdhetsutskottet JämU, för att motsvara ett stort intresse bland medlemmarna i dessa frågor. Samtidigt sattes SkoPus verksamhet på is i och med att intresset svalnat under åren..1 Kongressen Svensk Ungdoms :e förbundskongress hölls den - april i Helsingfors i yrkeshögskolan Arcada. I Kongressen deltog kring personer. Kongressen gästades även av bland annat tidigare justitieminister Anna-Maja Henriksson och många samarbetsparters, bland annat FSS, PNU och syster- och takorganisationer från andra länder. Kongressen behandlade 0 motioner och ett nytt politiskt program, ett högskolepolitiskt och ett skattepolitiskt program. Den politiska debatten under kongressen var livlig och präglades av diskussioner kring den nya oppositionsrollen och vikten av en liberal rörelse i Finland. En viktig fråga som även lyftes upp i debatten var förbundsstyrelsens fäbless. Förutom en utomordentlig, nästan övernaturlig arbetsförmåga kunde kongressen enas om att de även begåvats med en intelligens och begåvning i rang av att klassas som universalgenier, samt en genetisk sammansättning som tar ögonfröjden till nya nivåer. Med detta brast hela kongressen ut i spontan lovsång och beslöt med omedelbar verkan arbeta för inrättandet av en nationell helgdag i förbundsstyrelsens ära. Detta initiativ godkändes sedermera även på partidagen i Åbo. 0

81 År 0 fortsatte traditionen av en tre dagar lång kongress. Kongressen inleddes på fredagen med ett kongresseminarium. Årets teman var megatrender, och förverkligades i ett seminarium om innovation och social entrepenörskap, hållbarhet, samt konflikt- och fredsförhandling. Som talare på seminariet deltog Elina Kiiski Kataja, specialist på fonden Sitra, (Megatrender i Finland 0) och riksdagsledamot Mats Löfström (Politisk översikt - Vad borde göras för att vi ska kunna utnyttja nya möjligheter och innovationer?). Under seminariet kunde deltagarna välja bland tre föreläsningsalternativ som leddes av Rhea Solutions VD Johanna Kohvakka (Socialt entrepenörskap-case: From Waste to Taste), Svensk Ungdoms Anni Dahlén och Charlotta Asplund (Fredsförhandlingar - ett tufft jobb!) och Mathias Dahlqvist, företagare och initiativtagare till Arcada Entrepreneurship Society (Från idé till företag). De lokala gymnasierna bjöds också in till seminariet. Det högklassiga seminarieprogrammet var mycket uppskattat och diskussionerna livliga. På fredag kväll ordnades ett cocktailtillfälle som Svenska folkpartiet stod värd för. Kongressenssupén hölls på Restaurang Presto och då premierades lokalavdelningar som under verksamhetsåret gjort extra väl ifrån sig. SU i Raseborg vann tävlingen Årets aktivaste lokalavdelning, och SU i Vasa var den lokalavdelning som lyckats få flest nya medlemmar. Kongressen gav Ida Schauman (Åbo), fortsatt förtroende som förbundsordförande. Till viceordföranden för förbundet valdes Lisa Palm (Nykarleby) och Richard Sundman (Sibbo). Till förbundsstyrelsen valdes Mikaela Henriksson (Jakobstad), Christoffer Ingo (Korsholm), Rebecka Streng (Lojo), Anna Nylund (Esbo) och Frida Sigfrids (Borgå). Till revisorer valdes Roger Rejström och Ernst & Young, Ernst & Young valdes också till revisorssuppleanter.. Förbundsstyrelsen (FS) Förbundsstyrelsen har under 0 haft följande sammansättning och medlemmarna har deltagit enligt följande: Ida Schauman Benjamin Ellenberg Alexandra Back Jose Forslund Richard Sundman Lisa Palm Ville Forss Christoffer Ingo Ida Schauman Lisa Palm Richard Sundman Frida Sigfrids Mikaela Henriksson Christoffer Ingo Anna Nylund Rebecka Streng Under 0 har förbundsstyrelsen mötts gånger. Åtta av dessa möten har hållits som längre veckoslutsmöten som varat - dagar, och sex har hållits som e-postmöten. Till förbundsstyrelsens veckoslutsmöten, som alltid hålls i någon av kretsarna, kallades förutom styrelsen även kretsordförandena, utskottsordförandena och LSK:s förbundsordförande. Om de inte kunnat delta har de haft rätt att utse en ersättare. Då förbundsstyrelsen haft kvällsmöten eller e-postmöten har enbart förbundsstyrelsen kallats, förutom i undantagsfall såsom i rekryteringsfrågor då ansvarig krets- eller utskottsordförande kallats. Under förbundsstyrelsemötena i regionerna har 1- tjänstemän närvarat utöver förbundssekreteraren. På övriga förbundsstyrelsemöten deltar enbart förbundssekreteraren. 1

82 Kretsarna, utskotten och LSK:s närvaro på förbundsstyrelsemöten de kallats till: Emma Tcheng, Hfors Henrik Wickström, Nyland Antonia Prinsén, Öbotten Elis Henell, Åboland Frida Sigfrids, Åboland (ersättare) Björn Bonsdorff, IU Anna Nylund, Verkus (ersättare) Katja Flittner, EPU Karolina Lång, Skopu Johanna Lillqvist, MiPu 1 Christoffer Andersson, LSK * ** *Mötet sammanföll med LSK:s förbundsmöte. **Ingen ordförande utsedd för LSK efter förbundsmötet Emma Tcheng, Hfrs Axel Nurmio, Hfrs (ersättare) Matilda af Hällström, Hfrs (fr.0/0) Henrik Wickström, Nyland Antonia Prinsén, Öbotten Ida-Maria Skytte, Öbotten (fr.o.m.1/0) Elis Henell, Åboland Björn Bonsdorff, IU Johanna Mantere, IU (ersättare) Elin Rosendal, Verkus Veronica Välimäki, EPU Carl-Wilhelm Stenman, Mipu John Illman, Mipu (ersättare) Linnea Nieminen, JämU Theo Sjöblom, LSK 1 0 Under de flesta förbundsstyrelsemöten har politisk diskussion förts om vad som då varit aktuellt. FS har sammanträtt enligt följande, samt behandlat följande ärenden: 1. Borgå.1. FS diskuterade det rådande samhällsklimatet i och med flyktingkrisen och de gatupatruller med rasistisk agenda som dykt upp i gatubilden. På mötet beslöts också om kongresskallelse. FS förde även en inle dande diskussion om kommunalvalet samt såg över målsättningarna i kommunikationsplanen.. Helsingfors,.1. FS behandlade motionsuppföljningsrapporter samt löpande ärenden.. Vasa, FS behandlade politiska programmet, skattepolitiska programmet och det högskolepolitiska programmet samt motionssvar och -uppföljningar. FS tillsatte högskolepolitiskautskottet LSK efter att detta övergått till utskottsstruktur i stället för förbund.. E-postmöte, 0.. Verksamhetsberättelsen 0 behandlades och godkändes.

83 Helsingfors,.. Behandling av verksamhetsärenden, SU:s politiska program och motionssvar. FS beslöt hålla ett extra möte... Helsingfors,.. Den politiska diskussionen fokuserade på nedskärningarna i studiestödet i och med den s.k. Uusitalorapporten och på samhällsfördraget. FS behandlade det högskolepolitiska programmet och det skat tepolitiska programmet samt motionsuppföljning och -svar.. Tammerfors, MegaFS hölls i samband med Lokalavdelningsträffen. FS godkände bokslut och samtliga politiska program. FS behandlade även SFP:s partiprogram samt motioner till partidagen.. Helsingfors,.. FS godkände saklista och propositioner till kongressen. Därtill diskuterades utskott 0-0. Förutom de tidigare utskotten beslöts FS sondera intresse för ett Jämställdhetsutskott och ett Kultur- och fritidsutskott. FS beslöt om SU:s motioner till SFP:s partidag 0.. Helsingfors,.. Tillsättande av utskottsordförande. FS valde ordförande för IU, EPU, LSK, MiPu, JämU och Verkus. FS förbereddes även på ärenden som behandlas på konstituerande mötet.. Kirjais, 1.. Konstituerande möte. Diskussion om förväntningar för året. Fördelning av politiska och organisatoriska ansvarsområden mellan FS-medlemmarna, liksom uppföljning av motioner. FS beslöt även om val av medlemmar till sektorutskotten samt till finansutskottet och förtjänstteckenskommittén. Arbetsordning och kommunikationsplan fastställdes. FS godkände även årskalender 0-0. Därtill behandlades det kommande kommunalvalet.. Helsingfors, 1.. Politisk diskussion om eftersvallningarna efter partiernas partidagar och ordförandeval. Även jordbrukspolitik och jämlikhet i politiken diskuterades. Kompletteringsval till finansutskottet och förtjänstteckenskommittén. FS planerade även program för SuomiAreena och för Den Stora Finlandssvenska Kryssningen. 1. E-postmöte, 0... Lediganslagning av posten som verksamhetsledare med ansvar för högskolepolitik och organisation. 1. E-postmöte,... Beslut om intervjuer för posten som verksamhetsledare med ansvar för högskolepolitik och organisation. 1. Helsingfors,.. FS inledde arbetet med kommunalvalsprogrammet och tillsatte en arbetsgrupp för programmet på Den Stora Finlandssvenska Kryssningen. FS anställde Veronica Aspelin som verksamhetsledare med ansvar för högskolepolitik och organisation. Helsingfors, 0.. Politiska diskussionen behandlade bl.a. budgetrian och de sparkrav som föreligger i och med regeringens målsättningar. Även yrkesutbildningen lyftes upp. Behandling av kommunalvalsprogrammet och motionsuppföljningsplaner.. Helsingfors, 1.. I huvudsak diskussion om de nedskärningar som föreslås i budgetrian: studiestödet, yrkes utbildningen, högskolorna, samt åtgärderna på arbetsmarknaden. FS beslöt avskaffa principen om att i huvudsak servera vegetarisk mat på förbundsevenemang. Behandling av motionsuppföljningsplaner. 1. Tallinn, 1.. Som politisk diskussion gick FS genom kommunalvalsprogrammets teser. FS diskuterade även sin hållning i vaccinationspolitik. Därtill godkändes reviderad budget för år 0 samt verksamhetsplan och budget för 0. Hela FS deltog i kampanjen We See You för humanare flyktingpolitik i Finland. Lina Teir beslöts nomineras till årets Folktingsmedaljsmottagare. 1. Karis, -.. Politisk diskussion om regeringens budget och de kommande skuggbudgetarna, samt sysselsättningspaketet, liksom den pågående debatten om extremism och rasism. Även säkerhetssituationen och Ryssland diskuterades. FS behandlade motionsuppföljning och kommunalvalsprogram, därtill godkändes utskottens verksamhetsplaner. En praktikplats på SU beslöts utredas för våren 0 och SU:s grafikertjänst lediganslogs. FS beslöt tilldela Svenska Natten-skuggmedaljen till Christoffer Strandberg. 0. Helsingfors,.. FS gick igenom motionsbehandling och godkände slutversionen av kommunalvalsprogrammet. Planeringen av Storsamlingen redogjordes för. FS lediganslog grafikertjänsten, en praktikplats och platsen som barnlägerkoordinator. 1. Vasa,.. Politiska diskussionen fokuserade på social- och hälsovårdsreformen och frågan om Vasa centralsjukhus, samt SFP:s skuggbudget, i vilken familjepolitiken och yrkesutbildningen särskilt lyftes upp.

84 Situationen i Aleppo diskuterades också. FS behandlade även frågan om tvåspråkiga skolor. Därtill godkändes kommunalvalshemsidan, och FS gavs rapport över nuläget. FS lade upp en rekryteringsstrategi för att uppnå sitt medlemsmål för slutet av året.. Helsingfors.. Politisk diskussion om USA:s presidentval, och allmänna situationen i Europa där många ödesdigra val är på kommande under 0-0, med politiska vindar som blåser mot extremhögerns håll. På finländskt håll fortsatte diskussionen om VCS, därtill har eutanasifrågan lyfts upp i och med ett medborgarinitiativ. FS utvärderade Storsamlingen och beslöt om Politikurs tidtabell.. E-postmöte 0.. Beslut om intervjuer för grafikertjänsten och barnlägerkoordinatortjänsten. FS be slöt förlänga ansökningstiden för SU:s praktikplats.. E-postmöte -.1. Beslut om intervjuer för SU:s praktikplats.. Helsingfors, 1.1. I politiska diskussionen konstaterades jourreformen vara det absolut största ämnet i Svenskfinland just nu, och väckt diskussion om en författningsdomstol. I riksdagen behandlas statsbudgeten vilket lyfter upp många frågor. Flyktingsituationen och regeringens asylpolitik fortsätter vara aktuell. FS behandlade motionsuppföljning, och gick igenom kommande evenemang. Mirjam Ekelund anställdes som barnlägerkoordinator 0 och Sofia Jern som grafiker. En ny ansökningsrunda beslöts inledas för praktikplatsen.. E-postmöte, Lediganslagning av posten som verksamhetsledare för Helsingfors och övriga Finland...1 Förbundsstyrelsens interna arbetsfördelning SU:s förbundsstyrelsestruktur medför ett stort ansvar på enskilda förbundsstyrelsemedlemmar att uppfölja motioner och det politiska programmet. Arbetet för en förbundsstyrelsemedlem har medfört en ökad arbetsmängd de senaste fem åren. Motionsuppföljning har fördelats mellan förbundsstyrelsemedlemmarna, som i sin tur haft möjlighet att inkludera andra aktiva SU:are, utskott eller andra experter i arbetet. FS har också delat upp olika politiska områden enligt ministerier bland förbundsstyrelsemedlemmarna. Förbundsordförande har också träffat Svenska riksdagsgruppen på riksdagen för att lyfta upp viktiga politiska frågor. Löpande ärenden, såsom både politiska och administrativa, har behandlats av förbundsstyrelsen och ibland medfört att förbundsstyrelsen blivit tvungen att sammanträda flera gånger i månaden. De flesta utskott är öppna och alla SU-medlemmar kan ansöka om att bli medlem i ett utskott. Förbundsstyrelsen tillsätter utskotten... Internationella utskottet (IU) Internationella utskottet ansvarar för SU:s internationella verksamhet och åtaganden. Fram till kongressen i Helsingfors bestod IU av Elis Henell, Johanna Mantere, Helen Honkasaari, Nicolò Branchesi, Anna Abrahamsson, Linnéa Järvinen, Janina Klockars, Robin Bucher, Alexandra Biris, Johannes Wilson. Björn Bonsdorff fungerade som utskottsordförande. Till utskottet valdes efter kongressen Elis Henell, Johanna Mantere, Matilda Af Hällström, Jose Forslund, Emma Tcheng, Fanny Willman, Veera Granroth, Nicolò Branchesi, Helen Honkasaari, Tove Ljungqvist, Calle Koskela. Under hösten har dessutom Theo Herold anslutit sig till utskottet. Björn Bonsdorff har fortsatt fungera som ordförande och verksamhetsledaren i Åboland Anni Dahlén fungerar som sekreterare för utskottet. Richard Sundman har varit utskottets kontaktperson i förbundsstyrelsen. Utskottets möten har hållits per videolänk på Google Hangout eller Skype, eftersom flera av medlemmarna vistas utomlands för studier eller jobb. IU är ett öppet utskott och även andra än utskottsmedlemmar kan delta i utskottets möten. Utskottet bjuder också in personer som ingår i SU:s delegationer som representerar förbundet på internationella evenemang eller personer med SU anknytning som har förtroendeuppdrag i de internationella organisationerna där SU är en aktiv medlem. Under året har IU hållit flera möten, och utöver mötena har brådskande ärenden diskuterats via sociala medier som Whatsapp och Facebook. Inom utskottet har ansvaret för bevakningen av politiken och händelser i Finland, Norden, Europa och globalt fördelats enligt medlemmarnas intresseområden. IU har skrivit ett flertal resolutioner och motioner. IU-medlemmarna har under året deltagit i flera olika seminarier och föreläsningar med internationella teman som ordnats av olika organisationer, och SU har varit väl representerat på internationella evenemang... Ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottet (EPU) Fram till det konstituerande förbundsstyrelsemötet /0 bestod ekonomi- och arbetsmarknadspolitiska utskottet av Katja Flittner (ordförande), Hanna Halonen, Christel Sourander, Fredrik Malmberg, Carl-Oscar Beijar, Basid

85 Mahdi, Sophie Hoven, Tove Ljungqvist, Marianne Österlund och Erik Palm. Förbundsstyrelsemötet /0 valde Veronica Välimäki till utskottets nya ordförande. Övriga medlemmar valdes på FS-möte /0: Jade Malmi, André Nyman, Erik Palm, Rasmus Anttila och Erik Östman. Under FS möte 1/0 invaldes Gustaf Antman till utskottet. Lisa Palm har fungerat som förbundsstyrelsens representant i utskottet och verksamhetsledare Jenny Vilén har fungerat som sekreterare för utskottet under verksamhetsåret 0. Utskottet har under verksamhetsåret 0 samlats ca en gång i månaden. Den 1. ordnade EPU en After Work-diskussion Nedskärningarna i utbildningen - konsekvenser och framtidsutsikter i Arken vid Åbo Akademi. Diskussionen ordnades i samarbete med SFP i Åbo och LSK i Åbo. Stefan Wallin, Ida Schauman, Santeri Vuori, Linnea Henriksson och Magnus Hellström deltog i panelen. Diskussionen modererades av Ville Hupa. Sammanlagt deltog ca 0 personer. Utskottet har tillverkat och tryckt upp ett ekonomiskt frågesportspel vid namn Fyrkspelet. EPU ordnade också en uppsatstävling för andra stadiet i ekonomi och samhällsfrågor med deadline.. Som domare i tävlingen fungerade Susanna Ginman (HBL), Niklas Nyberg (VBL) och Torbjörn Kevin (tidigare ÅU). Sammanlagt 1 bidrag lämnades in av deltagare från hela Svenskfinland. Daniel Backström från Esbo vann tävlingen med sitt bidrag Europas sjuke man. Emelie Stenholm från Närpes kom på andra plats och Raymond Gashi från Vörå kom på tredje plats. EPU ordnade ett studiebesök till Finlands Banks myntmuseum. där Mikael Juselius höll en presentation om Finlands ekonomi och penningpolitiken i Europa. Deltagarna fick även en guidad rundtur av myntmuseet. I studiebesöket deltog personer... Skolpolitiska utskottet (SKOPU) Karolina Lång fungerade som utskottets ordförande och Fredrik Gräsbeck som sekreterare fram till kongressen 0. Medlemmar i utskottet var Amy Rönnberg, Sofia Baumgartner, Jooa Mustonen och Rebecka Streng. Skolpolitiska utskottet tillsattes inte efter kongressen 0, i och med ett lågt antal intresseanmälningar... Verksamhetsutskottet (VERKUS) Verksamhetsutskottet hade sju medlemmar under verksamhetsåret 0-0: Emilia Mattsson (ordförande), Anna Nylund, Frida Lönnbäck, Frida Sigfrids, Peggy Johansson, Elin Rosendal och Sara Lindholm. Lisa Palm fungerade som FS representant i utskottet och Charlotta Asplund som sekreterare. Under våren 0 höll utskottet fyra möten 1.,.,. och.. Utskottet ansvarade för kvällsprogrammet på PolitiKurs. och ordnade då en Calle-gala som var en lagtävling i olika moment. Utskottet var aktivt med i planerandet och genomförandet av lokalavdelningsträffen i mars som var väldigt uppskattad. På kongressen deltog Verkus i utskottstorget och ordnade under supén en instagramtävling. Verkus har fått tre nya medlemmar under hösten 0, Rosanna Halttunen, Laura Sundström och Patrik Schubert. Elin Rosendal har fungerat som ordförande för utskottet och Christoffer Ingo som styrelsens representant under hösten 0. Verkus planerade och utförde en cykelkampanj på hösten 0. Kampanjen gick ut på att tacka cyklister för att de valt det miljövänligare fortskaffningsmedlet. Verkus hade plakat, spelade musik, delade ut kaffe och sadelskydd till cyklisterna. Kampanjen ägde rum vid Kiasma och vid Glaspalatset. Kampanjen planeras också äga rum inför kommunalvalet 0 på olika platser runtom i Svenskfinlands stadsbygd. Verkus har planerat en Instagram-tävling inför kommunalvalet 0. Idén är att tävlingen ska engagera alla SU-kandidater och ge SU mera synlighet. Verkus utgår ifrån valracet som ägde rum under kampanjen inför riksdagsvalet 0... Miljö och jordbrukspolitiska utskottet (MIPU) Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet startade från rent blad efter valet av utskottsmedlemmarna i maj 0. Carl-Wilhelm Stenman valdes av förbundsstyrelsen till ordförande och John Illman, Katja Flittner, Olli Aalto och Rosanna Knipström till utskottsmedlemmar. Frida Sigfrids har fungerat som förbundsstyrelsens representant i utskott. Charlotta Rosenlöf har fungerat som utskottets sekreterare. Utskottet sammanträdde till möte fyra gånger under år 0. Utskottsmedlemmarna har bevakat sina egna intresseområden såsom plast, trafik och miljöbeskattning och tagit aktivt del av förbundsstyrelsens arbete med miljörelaterade motioner. Utskottet har planerat en kampanj på sociala media och deltagit i framställningen av förbundets kommunalvalsprogram. Under hösten ordnades en träff med studiebesök i Kvarkens världsnaturarv med vandring

86 och diskussion med fiskare i Korsholm. Arbetet i utskottet har fungerat bra, och medlemmarna har haft olika egna intresse- och kunskapsområden, och på så vis kunnat täcka ett brett fält frågor och dela med sig sin kunskap till varandra... Jämställdhetsutskottet (JÄMU) Våren 0 tillsattes Jämställdhetsutskottet JämU som ett nytt utskott, då det var tydligt att det fanns efterfrågan på ett forum för medlemmar som är speciellt intresserade av jämställdhets- och jämlikhetsfrågor. Utskottet ger också SU möjlighet att stärka sin profil i jämställdhetsfrågor. Till ordförande valdes Linnea Nieminen och som medlemmar Petra Ehrsted, Frida Lönnbäck, Sebastian Geust, Alexander Eriksson, Mia Janina Klockars, Michelle Snårbacka, Johanna Smeds, Emma Lidman och förbundsstyrelsens representant Mikaela Henriksson. Anna Abrahamsson och Susanna Rapp är sekreterare för utskottet. I utskottets verksamhetsplan fastslogs att JämU under sitt första verksamhetsår fokuserar på att utforma verksamheten och utskottets arbetsmetoder. Utskottets mål är att med sin egen aktivitet och sakkunskap bidra till att förbundet som en helhet ses som en starkare aktör i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor, att kunskapen kring frågorna ökar inom förbundet och att de blir en större del av förbundets politik. Utskottet har sammanträtt cirka en gång per månad. Under mötena planerades bland annat kampanjer, en budskapsbank till kommunalvalet, en årskalender och ett studiebesök för våren 0. Utskottet har även samarbetat med Svenska kvinnoförbundet och Svenska kvinnoförbundet i Sörnäs och var bland annat varit medarrangör i ett seminarium på Feministiskt Forum och varit representerat på Feminism så in i Norden... Förbundet Liberala Studerande (LSK) I februari år 0 övergick förbundet Liberala Studerande LSK (hädanefter utskottet LSK) till ett utskott inom SU, samtidigt som det inledde sitt nionde verksamhetsår.. Det ordinarie förbundsmötet hölls den 1.1 i Vasa. Den nya utskottsstyrelsen valdes på Svensk Ungdoms förbundsstyrelsemöte i juni 0 och bestod under året av Theo Sjöblom (ordförande), Alexandra Saarinen (vice ordförande), Lisa Forss, Clara Hindersson, Emilia Mattsson och Anna Nylund (SU-representant). LSK:s lokalavdelningsordförande år 0 var Jimmy Nylund (Helsingfors), Ellen Kackur (Vasa) och Linda Smids (Åbo). Beslutet att omforma det tidigare förbundet LSK till ett högskolepolitiskt utskott inom SU krävde vissa omstruktureringar av organisationen och verksamheten. Den konkreta verksamheten såg i stort sett likadan ut som tidigare år, medan t.ex. relationerna till LSK:s lokalavdelningar diskuterades. Exakt hur förhållandet mellan utskottet och de förhållandevis självständiga lokalavdelningarna kommer att se ut i framtiden är fortfarande öppet. LSK och SU har under 0 samarbetat med övriga politiska studerandeförbund och ungdomsorganisationer och har under några tillfällen gjort gemensamma pressmeddelanden och ställningstaganden. Högskolepolitiska frågor som LSK och SU uttalat sig om är till exempel avgiftsfri utbildning, studiestöd, nedskärningar i högskolefinansieringen, dualmodellen och samarbetet mellan högskolorna. Under år 0 ställde LSK upp kandidater i Noviums kårval. Kandidatrekryteringen i ASK, HUS och SHS utmanades på grund av tidsbrist orsakad av ett plötsligt personalbyte inom SU. I Noviums kårval kandiderade åtta personer för LSK och av dem blev sex invalda till fullmäktige. Detta innebär att LSK behöll sina mandat från föregående val. Noviums nya fullmäktige höll sitt konstituerande möte den 0..0 och då valdes LSK-medlemmen Mathias West till styrelsens förste vice ordförande och LSK-medlemmarna Henna Helenius och André Lassfolk till Noviums centralvalnämnd. Utöver framgångarna i Noviums kårval blev också ordförande för LSK i Helsingfors, Jimmy Nylund invald i Finlands Studentkårers Förbund (FSF). Nadja Vesterinen, styrelsemedlem i LSK i Åbo blev invald i ÅAS styrelse medan Calle Wikman, också representant för LSK i Åbo, blev förste vice ordförande i ÅAS presidium... Finansutskottet Finansutskottet har under 0 bestått av Silja Borgarsdottír Sandelin (ordförande), Anna Litonius, Oscar Ohlis, Ann-Katrin Bender och Ida Schauman, med Anna Abrahamsson som sekreterare. Utskottet har i huvudsak behandlat frågor kring finansieringen av verksamheten, ekonomisk planering, bokföring och uppföljning på kort och lång sikt samt uppgjort förslag till budget, reviderad budget, mellanbokslut och bokslut. FU har också berett ekonomiska frågor av större vikt. FU har haft två möten under året.

87 Förtjänstteckenskommittén Svensk Ungdom inrättade 00 en kommitté för att ansvara över utdelningen av förtjänsttecken. Under 0 har kommittén fram till kongressen bestått av Linnéa Henriksson, Anna Sundsten, Oscar Ohlis och Emma Bodman (ordförande). Efter kongressen tillsattes utskottet i samma sammansättning, men med Linnéa Henriksson och Anna Sundsten som avgående och Christoffer Hällfors och Fredrika Åkerö som tillträdande medlemmar. Förbundssekreterare Anna Abrahamsson fungerade som kommitténs sekreterare. I och med kallelsen till kongressen informeras även om förtjänsttecknen och alla medlemmar har rätt att nominera personer de tycker är förtjänta av tecknet. Förtjänstteckenskommittén beslutade i år att dela ut förtjänsttecknen under kongressen 0. Totalt delades fem stycken tecken ut. Förtjänsttecken delades ut åt Christoffer Hällfors, Silja Bórgarsdottir Sandelin, Janina Mackiewicz och Danica Vihinen. En förteckning över vem som fått förtjänsttecknet har upprättats och uppdateras årligen.. UTBILDNINGSVERKSAMHET Utbildningsverksamheten är ett av SU:s viktigaste verksamhetsområden. SU erbjuder sina medlemmar högklassiga seminarier och utbildningar. Medlemmarna har också möjlighet att påverka innehållet i programmet. SU har upplevt de senaste åren att det är viktigt att medlemmarna får diskutera politik och testa sina egna åsikter. Detta är speciellt viktigt då nästa val alltid står och knackar på organisationens dörr. Under det gångna året har ett flertal seminarier och diskussionstillfällen arrangerats regelbundet. Diskussionstillfällena har ordnats beroende på vilket behovet varit. De aktiva har under året erbjudits utbildning främst i seminarieform, exempelvis på Storsamlingen, Sommarsemit och PolitiKurs. Under år 0 prövades även ett nytt evenemangskoncept i och med Lokalavdelningsträffen. Ytterligare har både tjänstemän och förtroendevalda deltagit i såväl intern som extern utbildning arrangerad bland annat av Svenska bildningsförbundet, Svenska Kulturfonden och SFV Bildning...1 PolitiKurs Den - februari ordnades utbildningshelgen PolitiKurs för tredje gången. PolitiKurs är ett evenemang som ger medlemmar möjlighet att utveckla färdigheter som hjälper dem att bli bättre politiker. Under en helg får deltagarna delta i ett seminarium och välja mellan olika workshops. Unikt med PolitiKurs är också att vi försöker använda oss av vår interna kunskap. PolitiKurs erbjuder möjlighet för kunniga SU:are att föra vidare sin kunskap genom att hålla i olika workshops. Exempel på workshopar som ordnats är SU:s roll i politiken, ledarskap, skriva politik, mediekontakt, föreningskunskap, politisk kampanj, sociala medier och argumentation. Temat för år 0 var Våga!. SU:s verksamhetsutskott stod för planeringen av evenemanget tillsammans med personalen. Som workshopdragare på kurshelgen fungerade SU:s förbundsordförande Ida Schauman, Nicholas Kujala, förbundsordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund, talterapeut Harriet Sevelius, Katja Flittner, ordförande för EPU, Niklas Mannfolk, presschef på SFP och som talare Rikard Bjurström samt Patricia Donner, Ida-Maria Sundqvist, Lotta Fredriksson, Sebastian Nylund, Theo Ekholm och Henna Helenius och Iina Kela, samhällspedagogstuderande från Yrkeshögskolan Novia... Lokalavdelningsträffen År 0 ordnades Lokalavdelningsträffen för första gången, den 1 1. i Tammerfors. Huvudansvar för planeringen bar Verksamhetsutskottet Verkus. Syftet med evenemanget var att stöda lokalaktivister i deras verksamhet och stärka och utveckla deras kapacitet till politisk aktivitet på lokalt plan. Evenemanget var öppet för alla lokalavdelningsaktiva SU:are och hölls i samband med ett MegaFS-möte för att också stärka kontaktbanden till centralorganisationen. Programmet innehöll nätverkande, en presentation om kampanj av Erik Carter, ordförande för Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF) och strateg bakom NCF:s #jegernordisk-kampanj, workshops kring lokal påverkan samt kring SU:s politiska kärnområden... Kongresseminarium I maj ordnades ett seminarium i samband men kongressen i Helsingfors den april. Årets seminarium hölls på yrkeshögskolan Arcada, med temat Megatrender, med fokus på en ny världsekonomi, hållbarhet och konflikter i en globaliserad värld. Seminariet inleddes med en välkomsthälsning av Alexandra Back, vice förbundsordförande i Svensk Ungdom, och fortsatte därefter med anföranden av Elina Kiiski Kataja, specialist på Sitra och Mats Löfström, riksdagsledamot i Svenska riksdagsgruppen. Under seminariet kunde deltagarna välja bland tre föreläsningsalternativ som leddes av Johanna Kohvakka, VD, Rhea Solutions, Anni Dahlén och Charlotta Asplund, verksamhetsledare på Svensk Ungdom och Mathias Dahlqvist, företagare och initiativtagare till Arcada Entrepreneurship Society. Genom seminariet fick deltagarna kännedom om olika megatrender som påverkar både globalt och i vardagen, och på hur dessa tar sig uttryck och berörs genom politik, diplomati och privat näringsverksamhet. Genom workshoparna fick deltagarna behandla temana på ett konkret

88 sätt och själva iscensätta olika handlingsmodeller... Sommarsemi Den - september ordnades Sommarsemi till skillnad från tidigare år i Noux i Esbo på Serena och Hotell Korpilampi. Temat var jämlikhet ur olika perspektiv, ekonomi, genus och etnicitet, och lockade sammanlagt deltagare. Som talare på seminariet fungerade Tanja Ljungqvist, kvinnoförbundets vice ordförande, Mats Nyman, chef för samhällsfrågor på Akava, Joakim Frantz, kampanjchef på ALDE-partiet, Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och vice ordförande för riksdagens jämställdhetsgrupp, och Ida Schauman, SU:s förbundsordförande och ordförande för SFP:s integrationspolitiska utskott. Under Sommarsemit höll också Anna Moring, projektchef för Kaikki Perheiden Suomi, en workshop om moderskapslagen. Liselott Sundbäck, invandrarkoordinator på Finlands Kommunförbund, höll en workshop om jämlik integration. Tanken med programmet på Sommarsemit är att kombinera politik med mer lättsamt programinnehåll i naturnära miljö. Under evenemanget fanns det också tid för bastubad, poolhäng och middag... Storsamling Ett av SU:s större återkommande utbildningsevenemang är Storsamling som i år ordnades i Åbo den 1-0 november med temat USA:s presidentval och internationell stormaktspolitik. Evenemanget blev fullbokat med sammanlagt deltagare, vilket är ett tiotal fler än under tidigare år. I programmet deltog de inspirerande talarna Mikael Wigell (A New Cold War? Great Power Politics in the 1st Century), Risto Marjomaa (China A great power in the shadows), James Mashiri (Rysk militärstrategisk utveckling och framtidsutsikter), Outi Hakola (Can a Woman Run a Country?: Gender Issues at the Presidential Election 0), Oscar Winberg (Chaos and Ruin: Donald Trump, Conservative Media, and the Republican Party) och Andreas Elfving (Winning smart. Why Clinton wasn t able to make Trump the ultimate looser). Förutom seminariet ordnades också en pubquiz med frågor som berörde de nämnda temat, samt mer lättsamt program i form av en middag med efterfest. På söndag avslutades helgen med en gemensam brunch och avslutande umgänge. Syftet var att ge deltagarna expertinsyn i ett högaktuellt tema och möjlighet till frågor och debatt, både med inbjudna experttalare och varandra, samt nätverkande med andra unga från hela landet med liknande intressen. Det var första gången ett SU-evenemang och en Storsamling ordnades enligt det nya programupplägget. Deltagarfeedbacken och den stora populariteten skvallrade om ett lyckat genomförande, och SU ämnar fortsätta utveckla konceptet för framtida evenemang... Övrig utbildningsverksamhet Övrig utbildningsverksamhet har även anordnats i olika skala under loppet av året. En utbildningsdag för krets- och utskottsordföranden hölls den 0.1, med temat ledarskap och motivationsarbete, och en ledarskapsutbildning anordnades för personalen i februari i samband med årets första tjänstemannakonferens.. BARNLÄGREN Svensk Ungdoms sommarläger ordnades år 0 för 0:e gången. En barnlägerkoordinator som skötte allt gällande lägren, som planeringen, marknadsföring, anmälningarna, anställdes i början på året. Jon Rikberg som även tidigare fungerat som koordinator anställdes på nytt. Tre lägerledare som hjälpte till med genomförandet av lägren anställdes i mars och barnlägren gick av stapeln i början av juni. Lägren hölls traditionsenligt på Kirjais kursgård. Det första lägret, Jag och Skärgården, gick av stapeln -. med barn på lägret i åldern -. Under lägret gjorde vi bland annat tygtryck på tygkassar, dagsutflykter och tittade på kossor och huskyn, skådespel och en hel del andra aktiviteter och lekar. Det andra lägret, Jag Chillar, ordnades 1.. Totalt barn i åldern 1- deltog i lägret. En av höjdpunkterna under lägret var när vi med Stefan Mikaelssons skjuts åkte ut till Österholm och övernattade där. Övernattningen skedde under presenningar. Övriga nätter på lägret sov vi inomhus på kursgården. Den traditionella skattjakten var i år igen omtyckt. Det tredje lägret, Jag i Naturen, 1. inhiberades i medlet av maj. Lägret sammanföll med andra mycket stora läger bl.a. inom scoutrörelsen, vilket antas ha gjort tidpunkten utmanande detta år.

89 Efter varje läger samlades feedback in från deltagarna. Feedbacken var väldigt positiv och lägren var lyckade. Alla läger började på söndag eftermiddag i Pargas. Från Pargas åkte deltagarna med hyrd buss till Kirjais, på så sätt behövde inte föräldrarna utsättas för färjköerna. Den hyrda bussen förde deltagarna tillbaka till Pargas på fredag när lägren slutade (förutom sista lägret som slutade redan på torsdag före midsommar). Arrangemanget från kursgårdens sida fungerade smidigt och bra. Lägerreklam gick ut per e-post och per vanlig post till deltagare från de senaste tre åren. En annons gick ut i ÅU och under våren hade lägren också en sponsorerad Facebookannons. Reklam gjordes också i MED, Liber och på SU:s webbsidor. Till SFP:s kretsar skickades infomail som vidarebefordrades till kretsarna och flera kretsar marknadsförde också lägren på sina lokala Facebooksidor. Reklamblad skickades också till skolor i Helsingforsregionen och Nyland, men tyvärr med blygsamt svar från skolorna. År 0 kom det in ett stort antal arbetsansökningar angående barnlägerjobben. Rekryteringsreklam gjordes på SU:s webbsidor, mol.fi och på flera högskolors rekryteringsforum samt e-postlistor. Mirjam Ekelund, Louise Enckell och Emil af Björkesten anställdes som ledare. En barnlägerhandbok gjordes under hösten 0 och har därefter uppdaterats varje år. I den finns så gott som allt angående planering av Svensk Ungdoms barnläger. Handboken är till stor hjälp vid förberedelserna av barnlägren. Lägren under sommaren 0 var igen väldigt lyckade, lägerledarkoordinatorn och lägerledarna skötte sina uppdrag väldigt professionellt och deltagarna fick ha roligt och njuta av natursköna Nagu tillsammans med andra svenskspråkiga ungdomar. Kirjais kursgårds personal var även nöjda över förverkligandet av lägren.. Administration och ekonomi.1 PERSONAL Även år 0 präglades av personalombyten. Personalbyten sker ganska ofta i en ungdomsorganisation som SU, där många har studier på hälft eller har sin första heltidstjänst. Personalen har hållit regelbundna tjänstemannakonferenser där personalärenden har diskuterats liksom regelbundna veckomöten per telefon eller videokonferens. Förbundssekreteraren har hållit utvecklingssamtal med de anställda. Under 0 gjordes inga justeringar i lönerna, förutom ålderstillägg. Personalen erbjuds årligen kultursedlar med motivering att öka trivsel och välmående på jobbet. Under årets lopp har största delen av de anställda funnits på förbundskansliet i Helsingfors, medan en tjänsteman funnits på kretskansliet i Åbo och en på kretskansliet i Vasa. Förbundssekreterare Anna Abrahamsson (.1.0-) Informatör och chefredaktör för Liber Susanna Rapp (..0-) Verksamhetsledare med ansvar för högskolepolitik och organisation Emilia Juslin, vikarie ( ), ordinarie ( ) Veronica Aspelin (..0-) Verksamhetsledare i Helsingfors och övriga Finland Fredrik Gräsbeck (..0-) Verksamhetsledare i Nyland Jenny Vilén (1..0-) Verksamhetsledare i Åboland Anni Dahlen (..0-) Verksamhetsledare i Österbotten Charlotta Rosenlöf (f. Asplund) ( ) Grafiker Lotta Fors ( ) SU har under år 0 även haft ett antal PRAO-elever på sitt förbundskansli i Helsingfors. Initiativen till PRAO-perioder har kommit från elever och skolor. SU hade sammanlagt fem PRAO-elever under 0, två -1., en den., samt två.. SU har strävat efter att ge PRAO-eleverna en så kvalitativ och lärorik upplevelse som möjligt. Eleverna har fått prova på så många olika delar av organisationen som möjligt under sin PRAO-tid, allt från kampanjarbete till research, media och kommunikation. Eleverna har fått handledning och uppgifterna har anpassats till

90 en lämplig nivå... EKONOMISK ÖVERSIKT Svensk Ungdoms bokslut för år 0 uppvisar ett resultat om +,0 euro. Under år 0 fortsatte arbetet för att lägga en stabil grund för ekonomin. I bokslutet finns inga långfristiga lån. Året har ekonomiskt varit en utmaning speciellt då SU är helt beroende av understöd som inte är garanterade på lång sikt, och stöden har under åren utgjort ett osäkerhetsmoment i den ekonomiska planeringen. Det erhållna statsbidraget var stabilt och ökade något i förhållande till föregående år, efter en sjunkande trend. Svensk Ungdoms erhållna statsbidrag år 0 var 000, i jämförelse med 0 0 euro år 0, 0 0 euro år 01, 0 euro år 01, 0 i år 01 och år 0. Understödsstrukturen ändrade under 0 en hel del på grund av nya partifinansieringslagstiftningen. Verksamhetsbidraget från Svenska folkpartiet låg år 0 på euro. Föreningen Konstsamfundet understödde utgivningen av Liber med euro. För barnlägren på Kirjais kursgård beviljade Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne ett bidrag om euro, en skarp minskning från tidigare års Stiftelsen Tre Smeder understödde SU:s verksamhet med euro. Från Helsingfors stad kom det sammanlagt 0 euro i löneunderstöd för verksamhetsledartjänsten och från Åbo stad motsvarande euro. Kulturfonden understöd på euro erhölls också 0. Svenska Folkskolans Vänner understödde debattävlingen med 000 euro. Från SFV erhölls även mindre kursbidrag inom ramarna för deras löpande ansökningsperiod. Accountor, tidigare Pretax, har skött bokföringen sedan 0. Under 0 har samarbetet och arbetssätten utvecklats och fungerat väl.. REPRESENTATION I OLIKA ORGAN Svenska riksdagsgruppen Ida Schauman ( ) Svenska folkpartiet Partistyrelsen Ida Schauman (maj 01 -) Partifullmäktige Perioden 0-01 Richard Sundman (juni 01-) Johanna Mantere (juni 0-) Emma Tcheng ersättare (juni 0-) Sonja Rosenqvist ersättare (juni 0-) Perioden 0-0 Jose Forslund (juni 0-) Rhea Rantanen (juni 0-) Matilda Karlsson (juni 0-) Lisa Palm (juni 01-) Ville Forss ersättare (juni 0-) Elin Blomqvist ersättare (juni 01-) Alexandra Back ersättare (juni 0-) Christoffer Ingo ersättare (juni 0-) Perioden 01-0 Anna Abrahamsson (01-0) Richard Sundman (01-0) Elis Henell ersättare (01-0) Benjamin Ellenberg ersättare (01-0) Organisationsutskottet Löntagarreferensgruppen Richard Sundman Krista Brunila Internationella utskottet Anna Abrahamsson (maj 01-) Björn Bonsdorff (maj 0-) Lena Höglund (juni 0-) Socialpolitiska utskottet Utbildningspolitiska delegationen Lotte Uuttinen Elin Blomqvist Anna-Kajsa Blomqvist Karolina Lång Linda Niemi 0

91 Integrationspolitiska utskottet Miljöutskottet Övrigt: Förbundssekreteraren deltar i partiets tjänstemannakonferenser och partiets veckomöten. Statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) Pohjola Nordens Ungdomsförbund Tina Nykänen Laura Ollila (sekr) Ida Schauman (ordf) Nicoló Branchesi Henrik Wickström Ida Schauman Karolina Lång (ordf) Svenska Arkivföreningen Ida Schauman (maj 01-) SFP:s personalförening Emilia Juslin (t.o.m. augusti 0) Fredrik Gräsbeck (fr.o.m. september 0) Finlands Ungdomssamarbete Allians Nicholas Kujala, suppleant i styrelsen Nordiska Centerungdomens förbund (NCF) Jose Forslund, generalsekreterare (juni 01-april 0) Emma Tcheng (april 0-) Linnea Järvinen, medlem (0-april 0) Anna Abrahamsson, ersättare (aug 01- april 0) Johanna Mantere, vice president (april 0-) Richard Sundman, ersättare (april 0-) LYMEC Danica Vihinen, skattmästare (juni 01-maj 0) Generalsekreterare (maj 0-) Lena Höglund, Policy Officer (maj 0-) Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) Laura Ollila (april 0-) Svenska Finlands folkting Ledamöter Tim Karike, Borgå Benjamin Ellenberg, ungdomsutskottets ordförande Tim Karike, medlem av ungdomsutskottet Lisa Palm, medlem av ungdomsutskottet Ida Schauman, medlem av undgomsutskottet DEMO Sandra Grindgärds, suppleant i styrelsen (okt 01-) Delegationen för den Åboländska tjänstemannen Anna Abrahamsson, ordförande (januari 0-) Ida Schauman (maj 01 -) Svenska Kulturfondens delegation Anna Abrahamsson (augusti 0-) Kommun-/stadsfullmäktige (..01-) HELSINGFORS KRETS (1) Helsingfors (0+1) Patrik Gayer suppl.(1) NYLANDS KRETS (+) Hangö (0+1) Laura Sundström, suppl. (1) Raseborg (+1) Ann-Katrin Bender (1) Filip Björklöf (11) Tina Nykänen, suppl. (1) Ingå (1) Henrik Wickström (1) Sjundeå (0+1) Jonas Lindeberg, suppl. (1) 1

92 Grankulla (1+) Daniel Nyberg, (1) Valter Huldén, suppl.(10) Jens Tegengren, suppl.(1) Camilla Mäkinen, suppl. (11) Sibbo () Anna Abrahamsson (10) Richard Sundman (1) Borgå (0+) Danica Vihinen, suppl. (1) Christian Gustafsson, suppl. (1) Lovisa (1+1) Cosmo Mether (1) Kim Lindström, suppl. (1) ÅBOLANDS KRETS (1+) Kimitoön (0+) Cecilia Fredriksson suppl. (10), Janni Lindholm suppl. (1) Pargas (1+1) Calle Wilkman (1) Felicia Bredenberg suppl. (1) ÖSTERBOTTENS KRETS (+1) Kronoby (1+1) Jesper Lindvall, suppl. (1) Alexandra Grahn, suppl. (11) Larsmo (1) Emily Sundqvist, (1) Pedersöre (0+) Lena Höglund, suppl. (1) Martin Jussila, suppl. (1) Carl-Axel Bjon, suppl. (1) Jakobstad (1) Malin Henriksson (1) Nykarleby (1+) Thomas Karv (1) Anna Sundsten, suppl. (1) Lisa Palm, suppl. (11) Vörå (1+1) Ulrika Forss (1) Anna Käcko, suppl. (1) Korsholm (1+) Henrik Håkans, suppl.(1) Nathalie Glasberg, suppl.(1) Niklas Sund, suppl.(1) Hanna Rintamäki, suppl.(1) Jakob Asplund suppl.1) Vasa (0+1) Martin Norrgård, suppl. (1) Närpes (1+1) Johanna Borg (10) Daniel Ellfolk, suppl. (1) Kaskö (0+1) Nicholas Lundenius, suppl. (10) Kristinestad (1+1) Anna-Kajsa Blomqvist (1) Ida Haapamäki, suppl. (1) Beslut från förbundsstyrelsens möte 1..0, Ida Schauman Förbundsordförande Anna Abrahamsson Förbundssekreterare

93 BOKSLUT FÖR VERKSAMHETSÅRET 0

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104 MOTIONSUPPFÖLJNING 0

105 MOTIONSUPPFÖLJNING 0 MILJÖ OCH JORDBRUK 1.Mera bzz i maten!. Punktskatt för fyrverkeripjäser. Jämställ Östersjövikaren med gråsälen. Kilometerersättning för arbetsresor med cykel UNGA OCH UTBILDNING. Alla elevers rätt till skolträdgård. Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort JOBB OCH EKONOMI. Låt delningsekonomin blomstra. Momssänkning på kvinnors hygienartiklar 1. Fler förmånliga bostäder! 1. Slopa övre pensionsgränsen INTERNATIONELL POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Att skydda är också att förebygga: dags för ett finländskt avradikaliseringsprogram. Mer pengar åt UNHCR 1. Förenhetliga yrkeslegitimeringssystemet inom hälso- och sjukvården i Norden. Mamma, mamma, barn godkänn moderskapslagen! I STAN OCH PÅ LANDET. Hastighetsbegränsningar ska bestämmas regionalt. Förnya körkortssystemet för att reducera priserna körkortet en klassfråga. Sprutorna bort från gatorna 0. Prata, inte piller!

106 MILJÖ OCH JORDBRUK 1. MERA BZZ I MATEN! Svensk Ungdom i Helsingfors Kongressens beslut: - Att EU och Finland godkänner produktionen av insekter som livsmedel då vetenskaplig kvalitetskontroll utförts Motionsuppföljningsrapport (Frida Sigfrids) Idag får insekter inte säljas som livsmedel varken i Finland eller i största delen av Europa. Enligt den gällande förordningen som trädde i kraft den klassas insekter som nya livsmedel och får därför inte säljas förrän de genomgått en säkerhetsbedömning för att få Europeiska Kommissionens tillstånd och efter det godkännande av finländska livsmedelsverket Evira för att få säljas på marknaden. I Finland finns det ändå intresse av att både äta och sälja insekter som livsmedel, vilket gör motionen speciellt aktuell här. En undersökning gjord av Åbo universitet och Naturresursinstitutet Luke visar att hela 0 procent av de svarande i Finland hade ett starkt intresse för att äta insekter medan motsvarande siffra i Sverige är enbart 0 procent. Därför vore det speciellt viktigt att göra det möjligt att köpa insekter som livsmedel i Finland. Det finländska företaget Entocube har tillverkat en insekt-granola som på grund av förordningen har sålts som köksprydnad. Den har visat sig vara populär bland allmänheten. Förbundsstyrelsen har varit i kontakt med företaget Entocube för att höra deras tankar om politiken just nu. Styrelsen köpte även deras insekt-granola som sedan serverades under frukosten på förbundsstyrelsens januarimöte i Åbo. Initiativet om att testa på granolan gjordes i samarbete med Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet. Syftet var att få en bild av hur insekt-granolan smakade för att senare kunna berätta om produkten. Frukosten lyftes också på sociala medier. I samband med kommunalvalet har kommunalvalskandidater, tillsammans med Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet och förbundsstyrelsen, också delat ut insekter till allmänheten för att öka medvetenheten om problemet och minska de fördomar som det finns mot att äta insekter. Förbundsstyrelsen har också varit i kontakt med Katarina Dahlman som jobbar för Nils Torvalds i Bryssel. Hon klargjorde att det som gör situationen speciellt knepig är att enligt förordningen (EG) / (som gäller till 1 december 0) beviljas inga allmänna tillstånd för produktion eller försäljning till hela unionen. Tillstånden beviljas enbart till just den aktören som skickat in en ansökan ifall den uppfyller kriterierna. Eftersom ansökan är dyr så har företag i Finland sällan råd att lämna in den ansökan som krävs och inte möjlighet att få tillståndet. Den träder en ny förordning i kraft som gäller de nya livsmedlen. Den nya förordningen handlar om att göra det lättare och snabbare att ansöka om tillstånd för att få sälja nya livsmedel, bland annat insekter. Förordningen innebär att loven för att sälja insekter från och med 01 kan sökas på tre olika sätt. Det första sättet är att ansöka om lovet precis som i den tidigare förordningen. Det andra sättet är enligt den nya förordningen och innebär att man lättare kan godkänna olika insekter. Processen kring att ansöka om lov för insekter som redan godkänts tidigare inom ett land utanför EU blir lättare. I många länder utanför EU är tröskeln för att äta insekter låg vilket i och med det här också lättare kan öppna dörrar för att sälja insekter i Finland. Det tredje sättet brukas ifall ett land tidigare haft tillstånd att sälja insekterna som livsmedel eftersom verksamheten då kan fortsätta på samma sätt som tidigare och inget nytt lov behöver sökas. Det som mest skiljer den nya förordningen från den tidigare är att då en insekt blivit godkänd kan vem som helst lagligt tillverka den och sälja den som livsmedel ifall tillverkningsprocessen och tillagningen sker på exakt samma sätt som den process som har blivit godkänd. Det här underlättar för företagen i Finland eftersom man inte behöver ansöka om samma saker dubbelt vilket varit fallet enligt den förra förordningen som alltså gäller fram till den Under Världshungerdagen den..0 hade Svensk Ungdom också en budskapsbild och ett uttalande på sociala medier om insekter som livsmedel i anknytning till världshungern. Det var förbundsstyrelsemedlem Frida Sigfrids som stod för uttalandet. Förbundsstyrelsen har också skickat motionen vidare till både LYMEC:s kongress i Tallinn och till Ungdomens Nordiska Råd där motionen godkändes så gott som identisk med den som godkändes på Svensk Ungdoms kongress i Helsingfors. Förändringarna som gjordes handlade om att i Ungdomens Nordiska Råd ändra den till ett nordiskt perspektiv och gällande LYMEC till ett mer europeiskt perspektiv istället för att fokusera så mycket på Finland. Förbundsstyrelsen har också beslutat att skicka motionen vidare till SFP:s partidag under sommaren 0 och jobba för att den skall godkännas där, för att ytterligare öka medvetenheten om problemet och för att skapa en till instans

107 som jobbar för att motverka det. Sammanfattningsvis kan man konstatera att motionen gått vidare till Svensk Ungdoms paraplyorganisationer där jobbet med motionen fortsätter. Samtidigt är förordningarna kring insekterna som livsmedel färdigt behandlade och kommer träda i kraft , detta gör att frågan är svår att påverka ytterligare. Den nya förordningen är ändå ett steg i rätt riktning. Det som återstår att se är hur förordningen kommer att implementeras i praktiken. Status: Uppföljd. PUNKTSKATT FÖR FYRVERKERIPJÄSER Kongressens beslut: - Att en punktskatt på fyrverkeripjäser införs Motionsuppföljningsrapport (Frida Sigfrids) Svensk Ungdom i Helsingfors Fyrverkeripjäser är inte enbart en vacker del av nyårsafton utan har tyvärr också negativa effekter på miljön, inandningsluften och djuren. Enligt säkerhets- och kemikalieverket Tukes skjuts det ungefär 00 ton fyrverkerier under nyårsafton, det motsvarar ett utsläpp på ton tungmetaller. Utsläppen påverkar luftkvaliteten och ökar också nedskräpning i naturen. Den stora mängden avfall skadar vilda djur som kan äta avfallet och på så sätt skadas. Många husdjur lider också av ljudet som fyrverkerierna orsakar. Förbundsstyrelsen har varit i kontakt med Anders Adlercreutz från svenska riksdagsgruppen för att undersöka deras intresse för motionen och se vad de anser om förslaget. Dessvärre blev det klart att intresset för att införa en punktskatt på fyrverkeripjäser inte var speciellt stort inom den svenska riksdagsgruppen. Förbundsstyrelsen har också varit i kontakt med Suomen Eläinyhdistyksen liitto och fått mycket information om fyrverkerier och deras skadeverkningar eftersom föreningen tidigare ordnat olika kampanjer mot fyrverkerier kring nyår. Det visade sig dock att de inte hade speciellt mycket pengar och därför inte kunde förverkliga den kampanj de egentligen hade velat göra. Förbundsstyrelsen har också gjort en budskapskampanj på sociala medier kring nyår där de negativa konsekvenserna av fyrverkeripjäserna fördes fram. På initiativ av förbundsstyrelsen skrev förbundsmedlem Benjamin Ellenberg en insändare kring ämnet som publicerades i HBL den Insändaren publicerades också på Facebook tillsammans med en budskapsbild med Benjamin Ellenberg. Status: Uppföljd. JÄMSTÄLL ÖSTERSJÖVIKAREN MED GRÅSÄLEN Svensk Ungdom i Österbotten Kongressens beslut: - Att jakttiderna för östersjövikare och gråsäl sammanfaller samtidigt - Att kvoterna för jakt av östersjövikare granskas kontinuerligt och höjs då klassificeringen av östersjövikaren har blivit bättre - Att jaktkvoterna proportionellt följer viltstammen Motionsuppföljningsrapport (Ida Schauman) Östersjövikaren påträffas på alla havsområden i Finland med tyngdpunkt vid de inre områdena av Finska viken och Bottniska viken. Arten utgör ett viktigt miljöundersökningsobjekt i uppföljandet av situationen i Östersjön. Vikarna jagas utgående från jaktlicenser som beviljas av Finlands viltcentral. Beslutet om kvoterna fattas i juni av jord-och skogsbruksministeriet och i juni 0 beslutade ministeriet att höja kvoten. Förbundsstyrelsen beslutade efter det att det inte var en klok strategi att så nära en höjning föra fram att ytterligare höjning, varken ur artens eller ur Svensk Ungdoms perspektiv. Istället valde förbundsstyrelsen att lyfta upp jakttiderna i media. I oktober publicerades en ensides artikel om jakttiderna med SU:s miljö- och jorbruksutskotts ordförande Carl-Wilhelm Stenman som talesperson.jakttiderna lyftes också upp i kommunalvalet i insändarspalterna. Förbundsstyrelsen har även varit i kontakt med såväl riksdagsledamot Mats Nylund som med Finlands yrkesfiskarförbund. Mats Nylund lyfte upp frågan i ett skriftligt spörsmål till jord- och skogsbruksminister Tiilikainen som svarade att det inte föreligger några vägande skäl för de skilda jakttiderna. Ministeriet utreder nu möjligheten att förändra praxis. Status: Uppföljd.

108 KILOMETERERSÄTTNING FÖR ARBETSRESOR MED CYKEL Svensk Ungdom i Åboland Kongressens beslut: - Att skatteavdragsbeloppet för resekostnader för resor där man använder cykel, övriga motorlösa fordon, lätta eldrivna fordon och elcykel ändras från det nuvarande fasta avdraget på euro per år till ett kilometerbaserat avdrag - Att det kilometerbaserade avdraget är 0, euro per kilometer Motionsuppföljningsrapport (Lisa Palm) Den ursprungliga tanken med motionen var att införa ett avdrag för arbetsresor gjorda med cyklar, elcyklar och övriga motorlösa fordon i beskattning, på motsvarande sätt som det idag finns ett avdrag för resor gjorda med bil eller kollektivtrafik. Avdraget skulle vara cent per kilometer, istället för det fasta avdraget på euro som man får idag. För avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen finns dock en självrisk på euro, vilket i praktiken innebär att man borde cykla ungefär 0 kilometer per dag för att komma över självrisken, varför det här avdraget i princip inte skulle påverka så många människor. Förbundsstyrelsen skulle gärna ha stött det medborgarinitiativ om frågan som var aktuellt på sommaren 0, men efter att styrelsen hade undersökt medborgarinitiativet visade det sig att medborgarinitiativet var dåligt skrivet, hade begreppsmässiga fel och inte var särskilt väl underbyggt. De som hade skrivit initiativet hade inte tillräcklig insyn i beskattningen och hade bland annat blandat på begrepp som arbetsresor och resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Antagligen delvis på grund av det här, men också på grund av att medborgarinitiativet aldrig blev riktigt känt, fick initiativet som den här motionen är baserad på inte tillräckligt många underskrifter för att gå vidare. Insamlingstiden tog slut den..0. Initiativet fick enbart 100 underskrifter. Av den här anledningen kunde förbundsstyrelsen inte heller marknadsföra medborgarinitiativet. Istället valde förbundsstyrelsen att följa upp motionen på annat sätt, och förflytta motionens tyngdpunkt från beskattning till de goda miljöaspekterna med cykling. Till förbundsstyrelsens glädje har motionen väckt engagemang bland utskotten. Miljö- och jordbrukspolitiska utskottet hade en insändare i frågan den..0 i Vasabladet och Österbottens Tidning. Insändaren väckte dessutom intresse och ÖT och VBL hade en kort artikel om frågan den Artikeln lyfter upp avdraget som SU:s förslag och att det ansågs att det skulle vara ett sätt att skulle gynna cykling. Skatteförvaltningen intervjuades även, och konstaterade dock att avdraget skulle vara tungrott. Verksamhetsutskottet har haft en cykelmorgon i Helsingfors den.0.0. Det här evenemanget ordnades för att lyfta upp hur miljövänligt cykling är. En liknande morgon ordnades även i andra städer under vårvintern i samband med kommunalvalet. Förbundsstyrelsen ha även aktivt tagit upp hälso- och miljöaspekterna av cykling och har bland annat tagit upp i SU:s kommunalvalsprogram att cykling borde premieras. Status: Uppföljd UNGA OCH UTBILDNING. ALLA ELEVERS RÄTT TILL SKOLTRÄDGÅRD Kongressens beslut: - Att alla grundskolor ska ha tillgång till en skolträdgård - Att devisen från jord till bord ska integreras i läroplanen Motionsuppföljningsrapport (Rebecka Streng) Svensk Ungdom i Österbotten Motionen berör den grundläggande utbildningen i Finland. I augusti 0 var tanken att kontakta de olika kretsarna och föra en diskussion kring hur motionen skulle följas upp. Tanken var också att en artikel i Liber om hur skolträdgårdar i praktiken fungerar på olika ställen i Svenskfinland skulle skrivas.inför detta kontaktades även Mia Wikström, informatör för SLC, gällande rapporter kring ungas kunskaper om jordbruk och matens ursprung och ifall det finns dagar då man betonar betydelsen av närmat. Wikström tipsade om en konsumentundersökning utförd av Ajatuspaja e på uppdrag av bland annat MTK år 01, rekommenderade att man kunde ta kontakt med Pia Smeds gällande frågorna. Smeds arbetar som forskare på Naturinstitutet Luke. Dessutom nämnde Wikström närmatsguiden och SLC upphandlingsmaterial gällande ämnet. Efter

109 detta fördes dock tyvärr inte motionsuppföljningen vidare på grund av personliga skäl. Status: Ej uppföljd. STUDERANDERABATT PÅ KOLLEKTIVTRAFIK OBEROENDE HEMORT Svensk Ungdom i Nyland Kongressens beslut: - Att studerande, oberoende av hemort, ska ha rätt till studierabatt på all kollektivtrafik. Motionuppföljningsrapport (Anna Nylund) Att studerande som inte är inskrivna i någon av HRT kommunerna (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo och Vanda) inte beviljas studierabatt är problematiskt. Förbundsstyrelsen började processen med att kontakta SFP:s representanter i HRT. Det kom fram att intresset för frågan inom partiet och också inom HRT:s beslutandeorgan är lamt. Eftersom HRT inte har intresse av att förändra de principer de har så behövs ett beslut på högre nivå för att genomföra motionens ändamål. För att få ett likvärdigt och enhetligt beslut och system där studerande oberoende av ort får studierabatt krävs ett stöd för det på nationellt plan, t.ex. genom ett tillägg i lagen. Tillägget kunde kräva att det skulle skrivas i lag att alla studerande har rätt till studierabatt på kollektivtrafik. Ett annat sätt att komma närmare en lösning på problemet är att flera kommuner går med i samarbetet och att det den vägen är kommunerna som beviljar studierabatten. Det ligger inom de kommunala beslutsfattarnas ansvarsområde och därför har det sänts ett infopaket till alla kommunalvalskandidater i huvudstadsregionen där denna problematik lyfts fram. Kandidaterna har på så sätt fått hjälp att lyfta fram frågan i sin kampanj. Det krävs ännu arbete för att nå det motionären yrkar på, såväl på nationellt som på lokalt plan. Därför hoppas förbundsstyrelsen att SU och LSK fortsätter jobba för frågan under kommande år. Status: Uppföljd men arbetet fortsätter. JOBB OCH EKONOMI. LÅT DELNINGSEKONOMIN BLOMSTRA Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Svensk Ungdom i Åboland Kongressens beslut: - Att de regelverk som berör delningsekonomi i Finland ses över för att uppmuntra och tydliggöra affärsmöjligheter - Att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin där köparen skaffar tjänsten för sitt privata bruk - Att taxilagstiftningen reformeras så att delningsekonomin tillåts och ett system med kvalitetscertifiering införs för s.k. vanliga taxin - Att se vilka vanliga delningsekonomiska näringsområdens reglering kunde göras mindre strikta, så att tröskeln att börja verksamheten är lägre Motionsuppföljningsrapport (Lisa Palm) Ämnet som den här motionen tar upp är och har varit väldigt aktuellt. Det är också ett brett ämne som kräver många ändringar i lagstiftningen. Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet publicerade i februari 0 kan värdet av transaktioner som görs via plattformer för delningsekonomi uppgå till 1, miljoner euro. År 0 uppgick värdet av enskilda transaktioner på den finländska marknaden till just över 0 miljoner euro. Det mesta tyder på att delningsekonomi kommer att bli allt vanligare i framtiden och därför kommer att vara något som SU och förbundsstyrelsen jobbar för även framöver. För att delningsekonomin ska kunna fortsätta blomstra måste man skapa mindre reglerade strukturer i Finland som inte bromsar utvecklingen. En politisk förändring som skett under motionsuppföljningen är att det i samband med den första fasen av transportbalken har föreslagits en ny taxilagstiftning. Förslaget ska göra det lättare att komma in på marknaden och öppna upp för konkurrens. Den första fasen av transportbalken ska träda i kraft den 1 juli 01. En ändring i regleringarna är på gång, men förändringen sker inte så snabbt, trots att de ekonomiska fördelarna av delningsekonomin är stora. Förbundsstyrelsen började sin motionsuppföljning med att skicka den här motionen till partidagen 0. Motionen hade stort stöd på partidagen och gick igenom enligt Svensk Ungdoms önskemål på partidagen, vilket innebär att SFP jobbar med den här frågan. Partidagen godkände följande att-satser:

110 Att de regelverk som berör delningsekonomi i Finland ses över för att uppmuntra och tydliggöra affärsmöjlig heter. Sysselsättnings- och skattekonsekvenser på den fria marknaden bör först utredas. - Att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin där köparen skaffar tjänsten för sitt privata bruk -Att taxilagstiftningen reformeras så att delningsekonomin tillåts och jämställda krav på näringsidkare införs och att kvalitetscertifiering garanteras att lagen om hyra av bostadslägenhet reformeras så att tillfällig överlåtelse av användarrätten av en bostadslägenhet alltid förutsätter samtycke av hyresvärden och inte förutsätter särskilda skäl såsom att hyresgästen p.g.a. arbete, studier eller sjukdom vistas på annan ort - Att parallella användningsändamål för lägenheter ska godkännas under förutsättning att kraven för respektive användningsändamål uppfylls. Motionen har också har väckt intresse i utskotten. Förbundsstyrelsen tog upp motionsuppföljningen med Ekonomioch arbetspolitiska utskottet och utskottsmedlemmarna var positivt inställda till att hjälpa med uppföljningen av motionen. Tillsammans med utskottet ordnade förbundsstyrelsen en paneldebatt och seminarium om delningsekonomi. I evenemanget deltog experter som t.ex. Ubers landschef Joel Järvinen. Evenemanget hade över deltagare och nådde en ganska annorlunda publik än SU:s evenemang överlag. Förbundsstyrelsen lärde sig även vilka möjligheter och utmaningar det finns med delningsekonomin och på vilket sätt man i fortsättningen kan jobba med det här ämnet på det politiska planet. Status: Uppföljd. MOMSSÄNKNING PÅ KVINNORS HYGIENARTIKLAR Svensk Ungdom i Nyland Kongressens beslut: - Att mervärdesskatten på kvinnors hygienartiklar (bindor, tamponger och trosskydd) sänks från den allmänna skattesatsen på % till den lägre (i SU:s skattepolitiska program föreslagna) skattesatsen på 1 % Motionsuppföljningsrapport (Mikaela Henriksson) Mervärdesskatten i Finland regleras enligt mervärdesskattelagen. Den allmänna skattesatsen för varor och tjänster är i dagens läge procent. Några ändringar i den momsbeskattningen har inte föreslagits av den nuvarande regeringen. Inom SFP finns det önskemål om att ändra på momsen men ändringen gäller inte motionärernas mål. SFP vill höja momsen med 0, procentenheter men istället sänka på inkomstskatten och göra det som kallas en skatteväxling. Överlag har SFP varit mera benäget att stöda att färre produkter hör till de lägre skattesatserna, och inte fler som motionärernas förslag skulle innebära. Inom de andra partierna har framförallt Vänsterförbundet lyft upp frågan då riksdagsledamot Hanna Sarkkinen (Vänstern) skrev en motion i frågan i januari 0. Politiskt är utmaningen med denna motion att kostnaden som de kvinnliga hygienartiklarna tillför inte är så stora. Efter en uträkning av SU:s jämställdhetsutskott är kostnaderna för bindor Always:, /år, Libresse:,0 / år, Vuokkoset:, /år och Pirkka: 1,0 /år. Att argumentera för att kostnaden har en avgörande inverkan på kvinnors ekonomi blir därför svårt. Därför valde förbundsstyrelsen att istället lyfta upp frågan ur ett rättviseperspektiv och ifrågasätta varför kvinnor ska betala för något de inte kan göra något åt. För att lyfta upp problematiken gjorde även jämställdhetsutskottet en kampanj på sociala medier på Minna Canth dagen. I bildtexten till kampanjen ifrågasatte SU varför bindor och tamponger ska beskattas högre, då omkring hälften av Finlands befolkning är beroende av dessa för att sköta sin hygien. Kampanjen fick mycket synlighet och positiv respons. Förbundsstyrelsen tycker att SU gärna kunde lyfta upp frågan i fortsättningen och på lång sikt också försöka påverka SFP:s åsikt i frågan. Status: Uppföljd 1. FLER FÖRMÅNLIGA BOSTÄDER! Ekonomi- och arbetspolitiska utskottet Kongressens beslut: - Att minimikravet på bostäders ytareal avskaffas - Att kraven på att varje ny lägenhet ska vara lämpad för rullstolsburna avskaffas. I varje höghus ska finnas lägenheter som lämpar sig för rullstolsburna - Att kraven på antalet bilplatser slopas - Att tillräckligt låga arealbegränsningar för boenderelaterade bidrag införs 0

111 Motionsuppföljningsrapport (Ida Schauman) Motionen lyfter upp ett viktigt men också ganska komplicerat ämne. Bostadsbygge regleras av flera olika instanser och lagar. Byggkrav regleras av markanvändnings- och bygglagen samt av Miljöministeriet genom förordningar. Många förordningar bygger också på EU-direktiv. Ytarealen regleras av Miljöministeriets förordning G1 (00) Bostadsplanering, föreskrifter och anvisningar, och beaktande av rullstolsbundna av F1 (00) Hinderfri byggnad, föreskrifter och anvisningar. Med en sådan lagstiftning krävs arbete på såväl lokal som nationell nivå. För att bättre förstå bostadspolitiken har förbundsstyrelsen deltagit i ett flertal seminarium om det. Förbundsstyrelsen tog också initiativ till att SFP ordnar kandidatutbildningar i bostadspolitik vilket överlag syftar till att stärka SFP:s profil i bostadsfrågor. Förbundsstyrelsen har också betonat bostadspolitiken såväl i sin kommunalvalskampanj som i sitt påverkningsarbete gentemot partiet. Efter ett förslag av förbundsstyrelsen började partiet utarbeta ett bostadspolitiskt program. Programarbetet var omfattande och programgruppen träffade flera representanter för olika sidor av bostadsbranschen. Programmet färdigställdes i mars och innehöll en stor del av SU:s förslag. Tyvärr skjöts dock behandlingen upp utan förvarning. Programmet kommer enligt uppgift att godkännas efter kommunalvalet och SU kommer att bevaka det noggrant via sin roll i partistyrelsen. Status: Uppföljd. 1. SLOPA ÖVRE PENSIONSGRÄNSEN Svensk Ungdom i Nyland Kongressens beslut: - Att det är möjligt att fortsätta samla in pension efter att den övre åldersgränsen har passerats. - Att pensionen börjar betalas ut först då man går i pension. Motionsuppföljningsrapport (Rebecka Streng) Frågan är nationell och gäller lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Arbetspensionslagarna stiftas av Riksdagen. Arbetet kring motionen riktades därav på en nationell nivå. Det huvudsakliga arbetet kring motionen utgjordes av planeringen av ett seminarium om pensionsfrågor. Tidpunkten för seminariet skulle ha varit den tredje eller fjärde veckan i januari. Som talare föreslogs bland annat Suvi Anne Siimes, Guy Ahonen, Veronica Rehn-KIvi och Eero Rämö. Seminariet blev dock inte av eftersom motionsuppföljningen inte fullföljdes av personliga orsaker. Status: Ej uppföljd INTERNATIONELL POLITIK OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. ATT SKYDDA ÄR OCKSÅ ATT FÖREBYGGA: DAGS FÖR ETT FINLÄNDSKT AVRADIKALISERINGSPROGRAM Nicolò Branchesi Internationella utskottet Kongressens beslut: - Att ett program för att förebygga radikalisering i likhet med Århus modellen antas i Finland. Modellen ska innehålla följande element; stödlinjer för närstående till personer som håller på att radikaliseras, verkstäder, mentorskap, dialog med det muslimska samfundet och föräldranätverk i samarbete med myndigheter och polis. - Att myndighetspersonal, lärare, fritidsgårds- och socialarbetare ska utbildas för att kunna känna igen symptom på radikalisering. Motionsuppföljningsrapport (Richard Sundman) Förbundsstyrelsen började uppföljningen av motionen genom att föra vidare frågan till SFP:s partidag. Partidagen godkände motionen i sin helhet med med en liten ändring. Partidagen ville inte låsa sig till Århus-modellen utan valde istället att skriva ut vad Århus-modellen innebär. Partidagens beslut binder således också partiet till att jobba för ett avradikaliseringsprogram. På partifullmäktige i Borgå påminde förbundsstyrelsens representanter såväl partifullmäktige som riksdagsgruppen om detta ytterst aktuella ämne samt vikten av att på partidagen godkända motioner verkligen följs upp. 1

112 Förbundsstyrelsen tog även kontakt med riksdagsgruppen efter riksdagens vinterledighet i början av februari för att kolla vad man gjort samt hur man tänkt gå vidare i frågan, men väntar ännu i skrivande stund på ett svar. Förbundsordförande Ida Schauman lyfte upp frågan i en artikel i Hufvudstadsbladet under våren. Förbundsstyrelsen har lyft upp frågan på olika seminarium och evenemang som behandlar invandring och terrorism. Förbundsstyrelsen deltog bland annat i en paneldiskussion gällande integration och utanförskap i Tammerfors ordnat av Arvokeskustelijat ry. Arvokeskustelijat är en partipolitiskt obunden förening väcker och upprätthåller en mångsidig och faktabaserad värdedebatt. Panelen bestod av sakkunniga som jobbar med integration samt ungas välmående och samtliga politiska ungdomsförbund var inbjudna för att ställa frågor och hålla liv i debatten. Förbundsstyrelsen har även deltagit och lyft upp frågan i samband med skolbesök och med en lärarutbildning som förbundsordförande gjorde. Förbundsstyrelsen planerar också ett gemensamt seminarium om radikalisering med SFP:s integrationspolitiska utskott. Status: Uppföljd. MER PENGAR ÅT UNHCR Internationella utskottet Kongressens beslut: - Att UNHCR finansieras direkt från FN, eftersom finansieringen då är förutsägbar och leder till att finansieringen fördelas jämnare. - Att resurser inte öronmärks för specifika användningsområden och att UNHCR får fördela pengarna enligt var de behövs mest. - Att Finland ökar sitt bistånd till UNHCR Motionsuppföljningsrapport (Richard Sundman) År 0 betalade Finland 1 miljoner euro i bistånd vilket motsvarar 0, % av bruttonationalinkomsten. Summan är långt ifrån Finlands bindande mål på 0, %. Dessa siffror understryker att motionen ännu är ytterst aktuell och att regeringens linje inte kan godkännas. Förbundsstyrelsen har arbetat med att påverka frågan via SFP. Förbundsstyrelsen har lyft upp frågan i behandlingen av flyktingpolitiken i SFP:s invandringspolitiska program. Frågan stöds och uppmärksammas numera av SFP, främst tack vare ett gediget arbete av SU:are inom partiets Integrationspolitiska utskott som ansvarat för frågan. SU:s förbundsstyrelse samt SU:s representanter inom partiet, bl.a. partifullmäktige, kommer även i fortsättningen att övervaka samt följa med att partiet följer sina politiska program. Förbundsstyrelsen förde även vidare motionen till European Liberal Youths (LYMEC) Congress i Tallinn Tyvärr har LYMEC ett speciellt sätt att behandla motioner som går ut på att rösta för motionerna i viktighetsordning. Därefter behandlas så många motioner som möjligt i den ordningen kongressen har önskat. Eftersom SU:s systerorganisationer inte har samma fokus på och intresse för flyktingpolitik så föll frågan långt ner på listan och kom aldrig till behandling. LYMEC har dock för några år sedan tagit ställning för en motion i samma anda. Förbundsstyrelsen förde även frågan vidare till International Federation of Liberal Youths (IFLRY) Executive Committee i Amman -.0. IFLRY är SU:s globala takorganisation. Förbundsstyrelsen har också kontaktat IFLRY:s styrelse för att höra hur de tänkt följa upp motionen; de kommer under sitt nästa styrelsemöte (mars 0) att utarbeta en konkret plan varefter de rapporterar vidare till SU:s förbundsstyrelse hur de tänkt gå tillväga. Status: Uppföljd 1. FÖRENHETLIGA YRKESLEGITIMERINGSSYSTEMET INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I NORDEN Svensk Ungdom i Åboland Kongressens beslut: - Att de nordiska länderna jobbar för att EU-regleringen (00//EC) når upp till det så kallade Arjeplogavtalet - Att förenhetliga vilka yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som kräver yrkeslegitimering i de nordiska länderna Motionsuppföljningsrapport (Anna Nylund) Förbundsstyrelsen började sin uppföljning genom att utreda vad som egentligen orsakar gränshinder för yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.

113 Många yrken i Norden är reglerade antingen från statligt håll, t.ex. i branschspecifika föreskrifter eller i lagstiftning. Dessa krav är olika från land till land vilket hindrar arbetstagarnas fria rörelse. I programmet Hållbar nordisk välfärd lät nordiska ministerrådet ett konsultföretag göra en analys om hur många statligt reglerade yrken det finns i Norden. Rapporten påvisar stora skillnader i reglerade yrken i Norden; Finland med statligt lagreglerade yrken hade minst antal, Sverige har 1, Danmark har, Norge har och Island har flest. Rapporten visade också att de yrken som var statligt reglerade hade färre gränshinder än de som hade branschspecifika regleringar. I dagsläget är problematiken kring gränshinder nära kopplat till implementeringen av EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv som trädde i kraft den 1 januari 0. För statligt reglerade yrken finns ett ramverk för erkännande i yrkeskvalifikationsdirektivet, som reviderats och för närvarande genomförs i de nordiska länderna. Eftersom kraven för utövande av yrken ofta skiljer sig mellan de nordiska länderna uppstår det hinder för arbetstagarnas fria rörlighet. Det är svårt att hitta en lösning på gränshindret, eftersom problematiken berör flera branscher och många länder. För att underlätta detta har gränshinderrådet valt att arbeta med en långsiktig strategi och fokusera på en samnordisk implementering av direktivet. På sikt hoppas man att det kommer bli en ökad koordinering av implementeringen av direktivet vilket i sin tur förhoppningsvis bidrar till ett minskat antal problem som uppstår av skillnader i kvalifikations- och utbildningskrav. Detta gränshinder är prioriterat av Dagfinn Høybråten, Nordiska Ministerrådet, och Risto Penttilä, Finland sedan 01. Hindret är även prioriterat av MR-U (Nordiska ministerrådet utbildning och forskning) och MR-NER (Nordiska ministerrådet för näringsliv, energi och regionalpolitik). Enligt förbundsstyrelsens utredning finns det inte brist på vilja att ändra på situationen utan snarare utmaningar i hur förändringarna i praktiken ska genomföras. För att påverka frågan behöver kommande styrelser följa upp hur arbetet fortskrider och att den samnordiska implementeringen faktiskt blir av. Status: Uppföljd. MAMMA, MAMMA, BARN GODKÄNN MODERSKAPSLAGEN! Svensk Ungdom i Österbotten Kongressens beslut: - Att kvinnor som genomgått assisterad befruktning ska ha möjlighet att erkänna sitt moderskap på rådgivningen - Att moderskapslagen i enlighet med Justitieministeriets utkast till regeringsproposition (..0) godkänns i riksdagen Motionsuppföljningsrapport (Ida Schauman) I den förra regeringen förde SFP fram ett förslag om en moderskapslag. Lagförslaget stoppades då eftersom Kristdemokraterna inte kunde omfatta förslaget. I november 0 startades ett medborgarinitiativ som SU har varit med och stött och lyft upp före motionärens förslag gjordes till kongressen. Initiativet fick över 000 underskrifter och kommer att behandlas av riksdagen. Ett beslut i frågan kommer högst antagligen fattas i början av 0. Förbundsstyrelsen har under året stött medborgarinitiativet genom att delta och dela deras kampanjmaterial, genom insändare och genom att kommentera frågan i media. En av talarna på SU:s sommarsemi hade också moderskapslagen som sitt tema. Förbundsstyrelsen har även varit i aktiv kontakt med SFP:s representant i lagutskottet Eva Biaudet som behandlar ärendet i riksdagen. Medborgarinitiativet gick till riksdagen i december men behandlingen sköts upp till februari, den februari hade utskottet ett offentligt hörande. Diskussionerna fortsätter och ett beslut kan väntas under vårens plenum. SU bevakar diskussionen och reagerar vid behov. Status: Uppföljd. I STAN OCH PÅ LANDET. HASTIGHETSBEGRÄNSNINGAR SKA BESTÄMMAS REGIONALT Svensk Ungdom i Österbotten Kongressens beslut: - Att behovet för sänkta hastigheter avgörs regionalt av NTM-centralerna i samverkan med Trafikverket och lokal trafikpolis samt i samråd med nuvarande lagstiftning - Att vägnätet på längre sikt utrustas med digitala hastighetsskyltar vars information direkt baseras på rådande väglag

114 Motionsuppföljningsrapport (Christoffer Ingo) Väg och trafikfrågor har varit mycket på tapeten under det gångna året. Motionen behandlar två helt separata problem som finns i trafiken. Den första att-satsens andemening är att bli av med nationellt förmynderi och istället kunna fatta beslut lokalt. Den andra att satsen mer om att modernisera och utveckla skyltningen längs med vägarna, och samtidigt öka säkerheten. Frågorna är i sig något utmanande att påverka eftersom alla de förbundsstyrelsen har varit i kontakt med inte har sett frågorna som stora problem. Det har också gjort det utmanande att lyfta upp frågan i median eftersom intresset bland journalister har varit lamt. Förbundsstyrelsen ville ändå lyfta upp frågan och skrev därför ett insändarbotten för kommunalvalskandidater. I insändaren skrev förbundsstyrelsen om behovet av att minska på det statliga förmynderiet. I texten lyfts också de senaste årens ombytliga väder och dess påverkan på trafik- och väderförhållandena upp för att betona behovet av flera digitala hastighetsskyltar. Texten betonade även hur en digitalisering av trafikstyrningen skulle innebära högre vägsäkerhet samt en modernisering av trafikvägnätet. Flera av SU:s kommunalvalskandidater använde sig av texten. Status: Uppföljd. FÖRNYA KÖRKORTSSYSTEMET FÖR ATT REDUCERA PRISERNA KÖRKORTET EN KLASSFRÅGA Svensk Ungdom i Österbotten Kongressens beslut: - Att övningskörning i kategori B får påbörjas vid års ålder - Att den avslutande fasen av förarundervisningen för körkort i kategorin B slopas och att den fördjupande fasen reformeras så att priserna sjunker Motionsuppföljningsrapport (Christoffer Ingo) Motionen gäller ett mycket aktuellt ärende som upplevs som viktigt av många. Förbundsstyrelsen inledde uppföljningen genom att jobba för den på SFP:s partidag i Åbo. Arbetet var framgångsrikt och motionen godkändes av en enhällig partidag. Under året har regeringen påbörjat en reform av körkortssystemet. Trafik- och kommunikationsminister Anne Berner presenterade i juli 0 sin syn på hur hon ville reformera förarundervisningen. Minister Berners syn var bland annat att den avslutande fasen ska slopas, i enlighet med motionen. I samband med förändringarna så har man även börjat ett försök med färre undervisningstimmar för att endast de som verkligen behöver omfattande körundervisning ska behöva betala för det. Det nya systemet innebär att man i praktiken inte behöver gå lika många teori- och eller körlektioner före uppkörning. Försöker har lett till att vissa duktiga elever har kunnat spara upp till 00 euro per körkort, vilket förstås är positivt. Samtidigt har försöket också lett till att elever som behöver mer undervisning i värsta fall har behövt betala mer än vad de skulle ha gjort med det gamla systemet. Förbundsstyrelsen har ständigt bevakat området och har varit i kontakt med både bilskolor, bilskole-elever och politiker. Svenska riksdagsgruppens riksdagsledamot Mats Löfström som sitter i trafik- och kommunikationsutskottet i riksdagen bevakar frågan och har uppgett att planerna för förändringarna stöder förbundets vilja till förändring. Såväl bilskolorna som eleverna förbundsstyrelsen har kontaktat har sett för- och nackdelar med det nya systemet men att det nog stöder målet med en enklare och billigare modell för körkort. Hur reformen går vidare är beroende av hur försöket går och det pågår fortfarande en tid framåt. Det är även oklart om det överhuvudtaget kommer att finnas några fördjupande eller avslutande skeden efter att man kört upp och tagit sitt körkort. Således kräver frågan fortsatt bevakningen även under nästa år. Status: Uppföljd. SPRUTORNA BORT FRÅN GATORNA Kongressens beslut: - Att införa injektionsrum i Finland Motionsuppföljningsrapport (Mikaela Henriksson) Svensk Ungdom i Åboland I dag finns det injektionsrum i några länder bland annat i Danmark, Norge och Tyskland. I Finland har det länge fun-

115 nits ett totalförbud mot narkotika och på grund av det har det inte heller förekommit riktigt någon debatt om drogpolitiken i Finland. Vid så kallade hälsorådgivningspunkter har missbrukare i Finland möjlighet att anonymt utan tidsbokning få stöd, information och hälsovård samt möjlighet att byta sina använda sprutor till nya sprutor. Dessa hälsorådgivningsställen upprätthålls av A-klinikerna i kommunerna. Dessa är dock inte injektionsrum som motionärerna föreslår. För att påverka frågan började förbundsstyrelsen med att skicka motionen till SFP s partidag i juni. I utskottsbehandlingen fick motionens förslag om att införa injektionsrum i Finland understöd. Däremot röstades motionens ursprungliga att-satser ner i stora salens behandling och att-satserna ändrades till följande formuleringar: - Att det finns lättillgänglig vård för missbrukare - Att det i Finland finns tillräckligt antal hälsorådgivningsställen som drogmissbrukare kan besöka anonymt utan tidsbokning - Att det finns tillräckligt med resurser för det förebyggande arbetet mot drogmissbruk Under hösten har förbundsstyrelsen diskuterat frågan med ett antal olika organisationer, beslutsfattare och aktörer, dock utan resultat eller understöd. Förbundsstyrelsen anser att det behövs en större allmän debatt om Finlands drogpolitik och att det måste finnas en möjlighet att diskutera saken utan att det polariseras. Därför valde förbundsstyrelsen att lyfta fram debatten om drogpolitik under våren i samband med kommunalvalet. SU lyfte även upp frågan i kommunalvalet genom att jobba för att det i flera kommuner i landet införs soptunnor för sprutor. Förbundsstyrelsen upplever dock diskussionsklimatet som väldigt utmanande och det har varit svårt att få stöd för en annorlunda politik. Status: Uppföljd men arbetet fortsätter 0. PRATA, INTE PILLER! Svensk Ungdom i Österbotten Kongressens beslut: - Att patienten alltid får en remiss till en psykiater som kan bedöma vårdbehovet - Att personer som får depressionsmedicin även blir erbjudna psykoterapi eller dylik effektiv mentalvård Motionsuppföljningsrapport (Mikaela Henriksson) Mentalvården är väldigt omfattande och det som dessa att-satser berör är inte frågor som kontrolleras av lagstiftning. Frågorna påverkas snarare av hur läkare och FPA bedömer enskilda fall vilket på många sätt är svårt att diskutera politiskt. För att få lite mera information om saken tog förbundsstyrelsen kontakt med Psykosociala Förbundet. Enligt förbundet varierar situationen från kommun till kommun, dock kan man i de flesta kommuner någorlunda lätt kontakta en av kommunens hälsocentraler och besöka en psykolog avgiftsfritt. Ett problem är att även om man har fått medicin utskriven av en läkare, inte automatiskt är berättigad till psykoterapi. Samtidigt är den allmänna rekommendationen av Läkarförbundet att en behandling med antidepressiva och psykoterapi ska ske samtidigt. Det är här den individuella bedömningen kommer in. Enligt de experter som förbundsstyrelsen har talat med finns det väldigt olika behov - alla som har depression behöver kanske terapi och medicin, någon kanske blir hjälpt av bara medicin och någon annan av bara terapi. Dessa aspekter beror på hur allvarlig och långvarig depressionen är, något en läkare eller psykiater måste bedöma. Det är också upp till klienten själv att välja vad hen önskar. Att påbörja psykoterapi kräver motivation och tid, något som alla inte har. Det som SU kunde jobba för är att göra tillgången till psykoterapi lättare. Långt ifrån alla som skulle ha behov av psykoterapi har råd med det. Vid så kallad rehabiliterande psykoterapi är det FPA som beviljar stöd för den. För att kunna söka om terapi av FPA behövs ett så kallat B-läkarutlåtande vilket kan vara väldigt tidskrävande och sällan är lätt. Förbundsstyrelsen har upplevt det som svårt att jobba för motionens mål eftersom de enligt de flesta experter är beslut som ska fattas av sakkunniga och inte av politiker. Det förbundsstyrelsen har lyft upp i uttalanden, på sociala media och i kommunalvalskampanjen är att tillgången till psykoterapi borde bli bättre. Förbundsstyrelsen har också uttryckt sin oro om att mentalvården flyttas till landskapen vilket högst troligen kommer att leda till ännu längre avstånd och svårare tillgång till psykoterapi. Status: Uppföljd men kräver fortsatt arbete 1

116 REVISIONSBERÄTTELSE

117