Diabetes, mat och motion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes, mat och motion"

Transkript

1 Diabetes, mat och motion

2

3 Innehållsförteckning Vad är diabetes? 4 Symtom på diabetes 4 Olika typer av diabetes 5 Diabetes är en allvarlig sjukdom 6 Behandling vid diabetes 8 Lågt och högt blodsocker 9 Vad kan man göra själv? Vilka undersökningar görs och varför? Mat och diabetes Materialet är framtaget i samarbete med: Leg. dietist Hannah Helgegren. Materialet är faktagranskat av: Professor och överläkare Claes-Göran Östenson, Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

4 Vad är diabetes? Diabetes är ett samlingsnamn för tillstånd med förhöjda blodsockervärden. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes men på senare år har man beskrivit flera typer av diabetes. Insulin bildas i bukspottkörteln. Cellerna behöver insulin för att ta upp kolhydraterna (sockerarterna) som finns i maten. Vid brist på insulin eller nedsatt känslighet för insulin (så kallad insulinresistens), kan kroppen inte tillgodogöra sig de olika sockerarterna i maten och därmed stiger sockerhalten i blodet. Diagnosen diabetes ställs ofta efter att blodsockervärdet i två blodprov tagna på morgonen före frukost varit över 7 mmol/l. Diabetes kan också diagnosticeras med ett HbA 1c -prov (se sid 12) eller med ett sk oralt glukostoleranstest, där blodsockervärdet förutom efter fasta även mäts efter intag av 75 g druvsocker löst i vatten. Tunntarm Magsäck Bukspottkörteln Symtom på diabetes Högt blodsocker kan ge ett eller flera symtom, särskilt vid typ 1-diabetes: törst stora urinmängder trötthet dimsyn viktnedgång Vid typ 2-diabetes kommer symtomen smygande och de kan inledningsvis vara svåra att upptäcka. Ofta har man haft sjukdomen flera år innan diagnosen ställs. Vid typ 1-diabetes är sjukdomsförloppet mer akut. 4

5 Olika typer av diabetes De två vanligaste formerna av diabetes kallas typ 1- och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som utvecklas för att bukspottkörteln slutat producera insulin på grund av en autoimmun reaktion. Det är kroppens eget immunförsvar som förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Orsaken till detta vet man inte säkert idag. Denna typ av diabetes drabbar vanligen barn eller unga vuxna, men kan även drabba äldre personer. Behandlingen vid typ 1-diabetes är alltid insulin. Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin och/eller att känsligheten för insulin är nedsatt. Oftast får man en successiv nedgång i insulinproduktionen samtidigt som det insulin som kroppen producerar har sämre verkan i kroppen. Typ 2-diabetes drabbar oftast personer över 40 år, men kan också drabba yngre personer. Vid typ 2-diabetes börjar behandlingen oftast med kost, motion och tabletter, men många behöver efter några år behandling med insulin. I vissa fall börjar behandlingen med insulin direkt. Det viktiga är att sänka blodsockret och att hålla det på en jämn nivå. Vid både typ 1- och typ 2-diabetes ses, förutom förhöjt blodsocker, oftast också förändringar i blodfetter och högt blodtryck. 5

6 Diabetes är en allvarlig sjukdom För högt blodsocker kan ge skador på nerver, t ex i fötterna (se sid 13). Det kan också skada de små blodkärlen (kapillärerna) vilket i sin tur kan leda till skador på till exempel ögon och njurar. Kopplat till skador på nerver och blodkärl finns också en ökad risk att drabbas av erektionsstörningar. Andra komplikationer vid diabetes är förhöjt blodtryck och förhöjda blodfetter (kolesterol) vilket kan bidra till åderförkalkning i de större kärlen. Patienter med diabetes löper därför en ökad risk att insjukna i hjärtkärlsjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt. Förutom att försöka hålla sina blodsockervärden så normala som möjligt är det viktigt att kontrollera även blodfetter (kolesterolhalten i blodet) och blodtryck regelbundet. Öga 6

7 H H jä jä ju ärl F dk a rta N o Bl rn 7 ot re

8 Behandling vid diabetes Som tidigare nämnts är behandlingen vid typ 1-diabetes alltid insulin. Vid typ 2-diabetes kan behandlingen variera beroende på hur sjukdomen utvecklats. I början kan förändrad kost och mer motion räcka för att få bättre blodsocker. Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom vilket gör att behandling med tabletter sätts in, när inte kost och motion längre räcker för att hålla blodsockret på en bra nivå. Sådana läkemedel hjälper kroppen att frisätta mer insulin eller bättre utnyttja det insulin som finns. Insulininjektioner kan i de flesta fall komma att behövas med tiden. All behandling vid diabetes syftar till att sänka blodsockret och hålla det så jämnt som möjligt utan för många toppar eller dalar. Ett målvärde för HbA 1c (se sid 12) på 52 mmol/mol kan ses som ett riktvärde. Tala med din vårdgivare vad som är acceptabla blodsockernivåer för just dig, då målen för blodsockerbehandlingen är individuella! 8

9 Blodsocker Lågt blodsocker Använder man insulin, eller tabletter som frisätter insulin, kan man i vissa situationer drabbas av för lågt blodsocker, även kallat känning eller hypoglykemi. Det inträffar när blodsockret sjunker och blir lägre än 3,0 3,5 mmol/l med symtom. Det kan bero på att man ätit för lite, motionerat, druckit alkohol eller tagit för mycket insulin. Man kan känna sig darrig, skakig, svettig, snurrig, hungrig, okoncentrerad och trött. Man kan också få huvudvärk, hjärtklappning eller känna sig irriterad eller upprymd. Ibland är det svårt att känna igen symtomen och därför är det viktigt att kontrollera blodsockret om du misstänker att det är lågt. Åtgärd: Mät blodsockret, intag kolhydrater tex druvsockertabletter, mjölk eller söt dryck. Försök också äta en smörgås eller en frukt, t ex en banan. Ta det gärna lugnt en stund. Vid kraftig känning, när ovan åtgärder inte ger någon förbättring kontakta sjukvården. Detta kan var ett akut, livshotande tillstånd. Högt blodsocker Högt blodsocker, eller hyperglykemi, inträffar vanligtvis när blodsockret stiger över 15 mmol/l. Orsaken kan vara att man ätit mera mat och mer kolhydrater än vanligt. Blodsockret kan också stiga om du motionerat mindre än vanligt, liksom om du har en infektion i kroppen. Åtgärd: Mät blodsockret. Rådgör med din diabetessjuksköterska om du behöver justera din medicindos, ändra din kost eller motionera mera. Lyssna på din kropp och lär dig de tidiga symptomen på högt och lågt blodsocker. 9

10 Vad kan man göra själv? Motion Alla människor behöver röra på sig för att må bra. Gärna 30 minuters rörelse eller promenad varje dag. Har du diabetes är detta extra viktigt så fort du använder de stora musklerna i benen och armarna, så tar musklerna upp socker från blodet. Det betyder att blodsockret sjunker och ligger på en mer normal nivå. Att röra sig och motionera är därför en mycket effektiv medicin som du själv kan styra över och som hjälper din kropp att må bra! Blodsockret blir bättre, blodtrycket kan förbättras, blodfetterna kan förbättras och du kan lättare hålla en hälsosam vikt. Fysisk aktivitet kan också hjälpa till att motverka stress och det höga blodsocker som kan bli effekten av att man är stressad. 10

11 Försök att utöva någon vardagsmotion varje dag. Lägg samman de olika sakerna du gör under en dag och försök få ihop minst en halvtimme, exempelvis om du går ut med hunden, cyklar, dammsuger, promenerar, arbetar i trädgården osv. Det blir en mycket bra grund! Om du ovanpå detta kan genomföra en lite intensivare motion ett par gånger per vecka så har det ytterligare effekt för hälsan. Men prova en eller två förändringar i taget, målet är att du skall orka fortsätta med allt bra du gör! Eftersom motion sänker blodsockret, kan det ibland hända att motion i samverkan med blodsockersänkande medicin kan ge alltför lågt blodsocker. Detta är särskilt vanligt hos personer med insulinbehandling. Fråga din diabetessjuksköterska eller doktor hur du ska göra med mat och insulin när du motionerar. Mäta blodsockret Hur blodsockret reagerar på olika typer av mat eller motion är individuellt. Därför är det viktigt att du lär dig att mäta blodsockret. Hur ofta du ska mäta ditt blodsocker beror på vilken behandling du har och hur mycket ditt blodsocker svänger. Din diabetessjuksköterska eller doktor kan ge dig information om hur ofta det är lämpligt att du mäter blodsockret och vad du ska göra om mätvärdet är för högt eller för lågt. 11

12 Vilka undersökningar görs och varför? Vad är HbA 1c? HbA 1c är ett mått på hur blodsockret legat i genomsnitt under 2 3 månader innan provet tas 1. HbA 1c bör kontrolleras vid varje besök hos läkare eller sjuksköterska (dock ej oftare än var tredje månad). Varför mäts blodfetterna? Vid typ 2-diabetes är blodfetterna oftast lätt förhöjda och förändrade på ett sätt som kan vara skadligt för blodkärlen. Ibland räcker inte förbättrad kost till för att förbättra blodfetterna, då kan tablettbehandling behövas. Därför kontrolleras blodfetterna minst en gång per år. Varför mäts blodtrycket? Högt blodtryck är vanligt vid typ 2-diabetes och ofta även vid typ 1-diabetes. Ett högt blodtryck skadar blodkärlen. Motion och viktnedgång kan ofta sänka blodtrycket. Om blodtrycket ändå inte normaliseras bör det behandlas med blodtryckssänkande medicin. Högt blodtryck kan också vara ett tecken på att njurarna tagit skada. Då är det viktigt att blodtryckssänkande läkemedel sätts in för att skydda njurarna. Varför fotograferas ögonbotten? Diabetes kan orsaka förändringar i blodkärlen i ögat som, om de inte behandlas, kan leda till blindhet. Därför fotograferas ögonbotten för att upptäcka eventuella förändringar. Om förändringarna upptäcks i tid kan de behandlas och man bevarar synen. Varför tas urinprov? Man undersöker om urinen innehåller äggviteämnen (protein). Diabetessjukdomen kan skada njurarna vilket leder till att protein läcker ut i urinen. Om man upptäcker detta tidigt går det att hejda förloppet, ofta genom att lägga till en speciell blodtrycksmedicinering. Referens:

13 Varför kontrolleras vikten? Vid typ 2-diabetes är övervikt vanligt. Övervikten gör att kroppen behöver mer insulin. Om vikten minskar kan ibland den egna insulinproduktionen räcka till och behandling med mediciner kan minskas. Om vikten däremot ökar kommer blodsockret med största sannolikhet att stiga ytterligare och kräva ytterligare behandling. Därför ingår vägning vid varje besök hos diabetessjuksköterska eller läkare. Varför undersöks fötterna? Högt blodsocker kan orsaka skador på nerver och blodkärl. Om nerverna till foten skadas, kan man få svårt att känna när skon skaver eller om man trampar på något vasst. Sår på fötterna uppstår då lätt och är allvarliga för en person som har diabetes eftersom de läker sämre. Därför kontrolleras fötterna för att upptäcka ev skador på ett tidigt stadium. 13

14 Mat och diabetes Den viktiga maten Maten vi äter skall hjälpa oss med flera saker. Bland annat skall den ge oss all näring vi behöver, hålla blodsockret på en jämn nivå, minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och hjälpa oss att få eller bibehålla en hälsosam vikt. Kort sagt, den skall göra att vi mår bra på både kort och lång sikt. Grunden till en bra diabetesbehandling vilar på 3 ben: mat motion medicin Vad som fungerar bäst för var och en att äta kan se olika ut. Därför behöver de flesta personer med diabetes möjlighet att diskutera sin mat med en dietist, för att få mer kunskap om bra mat och för att få individuellt anpassade råd. Lika viktigt är också att få stöd om man skall genomföra förändringar i sin kost. Be din läkare eller sjuksköterska om att få en remiss till dietist. Målet med kosten är att blodsockret inte skall ligga för högt eller för lågt, att du skall bli mätt, att maten skall vara god och att du skall hålla din kropp frisk. Det finns vissa livsmedel som forskningen har visat är extra bra att äta när man har diabetes. Information om dessa samt några andra mattips som är bra när man har diabetes kommer vi att presentera på de kommande sidorna. Kanske kan du prova några små förändringar? Det kan ge många hälsofördelar. Goda livsmedel som gör gott Fullkornsprodukter kan vara bröd, flingor, pasta, gryn, olika matkorn och ris. De fullkornsprodukter som är märkta med nyckelhålet har extra mycket fiber och fullkorn och inte så mycket socker. Välj gärna fullkornsprodukter så ofta du kan! Fullkorn ger bra mättnad och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter, bönor, ärter och linser ger fibrer, protein och långsamma kolhydrater. Använd dem i soppor, grytor, sallader, röror eller rostade som snacks. Ät gärna åtminstone 100 g ett par gånger per vecka.

15 Antioxidanter finns i färgrika grönsaker, bär och frukter. De skyddar kroppen och är extra viktiga att äta när man har diabetes! Kaffe, 3 eller fler koppar om dagen ger en positiv effekt på hjärta och blodkärl. Välj hellre bryggkaffe än kokkaffe för blodfetternas skull. Frukt och bär. Låt naturens färgglada vitaminpaket ge dig näring och skyddande antioxidanter. Ät gärna 2 3 stycken/portioner frukter och bär varje dag. Nötter, ät som mellanmål, använd i müsli, i bak eller som topping på en sallad. Ät gärna ½ dl (ca 30 g) per dag, de flesta dagar i veckan. Nötter, mandel och fröer innehåller nyttiga fetter och många mineraler. De ger bra mättnad och höjer inte blodsockret, men innehåller mycket energi/kalorier så ät inte en för stor mängd per dag. Fisk, ät gärna 2 3 gånger i veckan eller mer! Prova kokt, stekt, i ugn, rökt, gravad, som smörgåspålägg eller som en del av mellanmålet. Ger nyttigt omega 3 fett och förbättrar bland annat blodfetterna. Grönsaker och rotfrukter. Låt ingen dag gå utan grönsaker; råa, kokta, stekta, wokade, ugnsbakade, alla sorter är bra! Ät gärna flera nävar grönsaker per dag. Ger bra näring! Servera grönsaker till varje måltid och du får ett jämnare blodsocker. Grönsaker hjälper också till att ge mycket mättnad men få kalorier och kan därför hjälpa dig att gå ner i vikt. Alkohol, en regelbunden måttlig konsumtion kan skydda hjärta och kärl. Lagom är bäst! För mycket kan öka risken för försämrad hälsa. För många personer kan det finnas anledning att begränsa mängderna alkohol eller avstå. 15

16 Vikten En majoritet av de som har typ 2-diabetes, men också många som har typ 1-diabetes, har en övervikt. Kan man minska övervikten så vinner man många fördelar. Både i form av bättre ork och energi, men ofta också i form av bättre blodsocker, blodtryck, blodfetter och mindre risk för hjärtkärl sjukdom. För att gå ner i vikt behöver du äta mindre energi (kalorier) och gärna också röra dig lite extra. Många får hjälp av att äta mer grönsaker som mättar och äta lite mindre eller färre portioner mat. Intaget av sällanmat så som godis, bakverk, glass, snacks, snabbmat, söta drycker och alkohol kan behöva ses över så att det inte blir för stora mängder eller för ofta. Prova dig fram och se om du kan hitta alternativ till extra godsaker när det inte är fest. En fördel är också att äta mer regelbundet, med mat på samma tider, jämnt fördelat över dagen och utan att hoppa över exempelvis frukost eller lunch. Då är det lättare för dig att vara lagom hungrig vid måltiderna och inte äta för mycket mat på kvällen. Om du dessutom har möjlighet att gå extra promenader eller göra något annat där kroppen är i rörelse som exempelvis att cykla, simma eller dansa så får du bra hjälp med din viktnedgång även av detta. 16

17 När behöver jag äta? Här är vi alla olika. Men har du diabetes så är det svårt för kroppen att äta mycket och sällan, eller mycket och för ofta. Därför mår de flesta bäst om de äter frukost, lunch och middag, utspritt över dagen. 1 portion vid varje måltid. Dessutom fungerar det bra för de flesta att äta ett, två eller tre små mellanmål under dagen. Ett mellanmål äter du inte för att bli mätt utan framför allt för att bli mindre hungrig vid nästa måltid. Ett mellanmål kan vara en knäckesmörgås, en halv dl nötter eller en frukt. Ibland kan ett mellanmål behövas för att hjälpa blodsockret att inte bli för lågt, då är det viktigt att mellanmålet innehåller kolhydrater. Exempelvis frukt eller smörgås innehåller kolhydrater. Ofta behövs mellanmålet framför allt för att man inte skall bli för hungrig och äta för mycket vid nästa måltid, eller att man blir hungrig och sugen och då äter något som är sött eller innehåller för mycket kalorier. Därför är nyttiga och planerade mellanmål bra då äter du det du tänkt att du skall äta! 17

18 Hur mycket mat behöver jag? Alla behöver äta olika mycket mat. En person som rör sig mycket gör av med mer energi än någon som är mycket stillasittande. En man behöver oftast mer än en kvinna. Idag rör sig många mindre än vad man gjorde förr. Samtidigt äter vi allt mer. Då sparar kroppen den extra energin vi ätit som fett på kroppen och vi får en övervikt. Jobbar du för att få eller bibehålla en hälsosam vikt så är det bra att begränsa sig till en portion mat vid varje måltid. Är du mer hungrig så ta gärna mer grönsaker till. Vill du veta mer om vilka mängder mat som är lagom för dig, fråga din dietist eller diabetessjuksköterska. Vatten är bästa drycken och bästa törstsläckaren. Smaksätt gärna med citron, bär, frukt eller grönsaksskivor. Ha en tillbringare färdig i kylskåpet! Sötsaker, efterrätter och snabbmat Ibland vill man äta något extra gott. Inget är förbjudet men har du diabetes får du välja smart. Det viktigaste är att inte alltför ofta äta något med massa extra kalorier eller med väldigt mycket socker. När du sedan väljer att äta det extra goda kan du ta till olika knep. På hamburgerrestaurang kan man välja bort eller äta mindre av pommes frites och söt läsk. På tårtkalas kan man välja en lite mindre bit tårta. Kan man välja fritt bland efterrätter på restaurang så välj hellre de lite fetare med grädde, nötter, smörkräm, pannacotta, mörk ckoklad osv, än de med mycket socker. Förvisso innehåller de feta desserterna mycket kalorier men om du äter dem sällan behöver det inte vara något större problem. Då är det viktigare att du inte får jättehögt blodsocker och mår dåligt när det är fest. Tallriksmodellen Många har god hjälp av tallriksmodellen, vilket är ett sätt att dela upp tallriken så att man lättare får i sig tillräckligt mycket av olika sorters livsmedel och olika näringsämnen. Tallriken delas in i 3 olika delar där den första delen fylls av grönsaker och rotfrukter, den andra delen av proteinrika livsmedel så som kött, fisk, fågel, ägg, ost eller vegetariska proteinalternativ, och den tredje delen av kolhydratinnehållande livsmedel så som potatis, ris, pasta, bulgur, quinoa eller bröd. 18

19 För de som är fysiskt aktiva så kan de tre olika delarna av tallriken vara lika stora. För de som tränar mycket behöver ofta kolhydratdelen vara extra stor, till och med fylla halva tallriken. Kroppen använder kolhydrater när man tränar och motionerar hårt. Om man inte är så fysiskt aktiv så är det bra om delen med grönsaker och rotfrukter fyller halva tallriken och de övriga två delarna med protein och kolhydrater fyller en fjärdedel var. Det är den tallriksmodell som passar för de flesta och som kan hjälpa till att minska övervikt. För de som är aktiva Det är framför allt kolhydrater som höjer blodsockret efter en måltid. som tränar mycket de För de som vill gå ner i vikt För 19

20 Nyckelhål I de nordiska länderna finns det en märkning som visar vägen till extra hälsosamma livsmedel. Symbolen ser ut som ett grönt eller svart nyckelhål och sätts på livsmedel som innehåller en eller flera av följande saker; mer fiber, mer fullkorn, mindre socker, mindre salt, bättre fettkvalité eller mindre fett. Genom att välja nyckelhålsmärkta varor så hjälper du din kropp att få i sig mer fibrer och bättre sorters fett. Något som är extra viktigt när man har diabetes. Lösliga fibrer som finns i råg, havre, korn och grönsaker hjälper kroppen att sänka blodfetterna samtidigt som det gör blodsockret jämnare. Bättre sorts fett Man har sett många hälsovinster av att välja omättade fetter. Detta är fetter som är mjuka när de tas ut ur kylskåp. Exempel på livsmedel med omättade fetter är rapsolja, olivolja, nyckelhålsmärkt matfett, nötter, fröer, fet fisk, avokado och majonnäs. För att dessa bra fetter skall få plats i din kost utan att det blir för mycket kalorier så behöver de allra flesta äta mindre av livsmedel som innehåller mättat fett. Begränsa därför gärna intaget av: ost, grädde, smör, fet korv, bacon, kakor, snabbmat och snacks.

21 Byt och välj höj blodsockret långsammare Genom att byta olika livsmedel mot varandra kan du få ett jämnare blodsocker. Istället för snabb höjning prova långsammare Vitt bröd Potatismos Vitt, klibbigt ris Couscous Risnudlar Cornflakes / K-special / Branflakes Fruktjuice / fruktdryck / Proviva / nyponsoppa Söt saft och läsk med socker Grovt bröd med hela korn, gärna nyckelhålsmärkt, gärna surdeg Hel kokt potatis eller potatis rostad i ugn Råris, fullkornsris, pairboiled ris Bulgur, mathavre, matkorn, korngryn, quinoa Vanlig pasta, fullkornspasta Havre eller rågbaserade flingor med nyckelhålsmärkning Hel frukt eller bär, inte i flytande form Sockerfri light saft och light/zero läsk, eller smaksatt mineralvatten Blodsockret blir lite jämnare och höjs långsammare om man lägger till grönsaker med tuggmotstånd, och om man använder dressing i form av vinäger eller vinägrett (olja + vinäger). 21

22 Ät lagom mycket mat! Välj magra mejeriprodukter! Välj fiber och fullkorn! Ät mer fisk! Ät bär, frukt och mycket grönsaker! Rör på dig varje dag! Ät mindre sötsaker! Drick vatten!

23

24 / SE/DIA/0414/0048(2) / Produktion: ahlqvist arvidsson, Malmö. Tryck: CA Andersson, Malmö. Besök gärna vår webplats Novo Nordisk Scandinavia AB Box Malmö Tel

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Mat. Mer information om mat. Gilla.  Sjukvårdsupplysningen.  Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Mat, Fysisk aktivitet, Sömn och Stress Testa dina vanor - Hälsotest Här finner du fyra olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat, fysisk aktivitet, sömn och stress.

Läs mer