Barnäktenskap och tvångsäktenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnäktenskap och tvångsäktenskap"

Transkript

1 Barnäktenskap och tvångsäktenskap Sara Palm Student Ht 2010 Examensarbete, 30 hp Handledare: Viola Boström Juristprogrammet, 270 hp UMEÅ UNIVERSITET

2 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Ämne Syfte, avgränsningar och frågeställningar Metod, material och disposition Begrepp Bakgrund Allmänt Sverige Norge Internationellt Tvångsäktenskap Barnäktenskap Svenska regler och internationella artiklar Hindersprövning Äktenskapshinder Särskilda skäl och hindersprövning Ordre public Vigselrätt Statistik Ogiltighet av äktenskap och äktenskapsskillnad Erkännande av utländska äktenskap Allmänt Seriositetsprövning och familjeåterföreningsdirektivet Dispens Rättsläget i Sverige På vilka grunder kan dispens beviljas? Dispensmöjlighet Dispensprövning Särskilda skäl och dispensmöjlighet Statistik och grunder för dispens i praktiken I hur många fall per år har dispens beviljats? På vilken grund har dispens beviljats?

3 Telefonintervju med handläggare på länsstyrelsen Västra Götaland Minimiålder för äktenskap Rättsläget i Norge Tvångsäktenskap och uppehållstillstånd Rättsläget i Sverige Fullmaktsäktenskap Allmänt Problematik kring fullmaktsäktenskap Uppehållstillstånd på grund av anhöriginvandring Allmänt Tvångsäktenskap Seriositetsprövning Problemets omfattning Ytterligare krav för anhöriginvandring i Europa Rättsläget i Norge Ordre public Fullmaktsäktenskap Kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap Rättsläget i Sverige Allmänt Utredning om kriminalisering av barn- och tvångsäktenskap Barnäktenskap Tvångsäktenskap Vigselrätt Synpunkter på förslagen om lagstiftningsåtgärder Praxis Statistik Rättsfall Rättsläget i Norge Allmänt Barnäktenskap Tvångsäktenskap Diskussion och analys Inledning

4 6.2. Dispens Tvångsäktenskap och uppehållstillstånd Kriminalisering Övrig diskussion Avslutande diskussion Källförteckning Förkortningar Barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter BrB Brottsbalken (1962:700) Ds Dir EKMR EU Departementsserien Kommittédirektiv Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Europeiska Unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FN HR Innstt.O IÄL KamR LR LVU NJA Förenta Nationerna Høyesterett Innstilling til Odelstinget Lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap Kammarrätten Lagmannsrettene Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Nytt Juridiskt Arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Ot.prp Prop Odelstingsproposisjon Proposition 4

5 RFSU RÅ Riksförbundet för sexuell upplysning Regeringsrättens Årsbok SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS SOU SÖ Socialstyrelsens författningssamling Statens offentliga utredningar Sveriges internationella överenskommelser UtlL Utlänningslagen (2005:716) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 5

6 1. Inledning 1.1. Ämne Det var bara vi i ämbetsrummet bortsett från de två vittnena, och jorden hade inte rämnat. Borgmästaren hade inte undrat över någonting. Han har sett andra giftermål som det här, glädjelösa och brådstörtade. Jag sa ja med en röst som inte var min och skrev under ett papper som jag inte ens såg för tårarna som skymde blicken, alltmedan min far befallande tittade på. Vid minsta tecken på revolt skulle han ha klått upp mig och skickat mig till Marocko eller kastat ut mig på gatan. Jag skulle ha blivit tvungen att fly till ett härbärge, utlämnad åt en frihet som han aldrig uppfostrat mig till och som skrämmer mig oerhört. Vägen till integration går via friheten att säga nej. Traditionen är frånvaron av möjligheten att säga nej. Jag har aldrig varit fri att bryta mot denna oskrivna lag. Leila 1 Allt mer uppmärksamhet riktas mot de flickor, men även pojkar, som lever ett liv styrt av släkten. En del lovas bort i äktenskap, andra tvingas gifta sig under hot och tvång. 2 I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna finns rätten att ingå äktenskap intagen som en av de grundläggande rättigheterna. Där föreskrivs i art. 16 att fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Vidare i artikeln anges att äktenskap endast får ingås med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är inte juridiskt bindande för staterna. Rätten att få ingå äktenskap framgår även i exempelvis art. 12 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR, som är ratificerad och inkorporerad i svensk lagstiftning. År 2004 genomfördes ändringar i lag (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, IÄL, samt i äktenskapsbalken. Syftet var att förbättra skyddet för enskilda mot påtvingade och för tidiga äktenskap. Ett äktenskap som ingås mot någon av parternas vilja är inte accepterat enligt den svenska rättsordningen. Det är heller inte 1 Leila (2004), s Prop. 2003/04:48, s

7 accepterat att ingå äktenskap om någon av parterna är under 18 år utan länsstyrelsens särskilda tillstånd, dispens. Ändå är detta något som förekommer i Sverige idag. Det finns både unga människor som är oroliga för att inte själva få välja vem de ska få gifta sig med och det finns barn och unga som blir bortgifta mot sin vilja. I och med att det finns möjlighet att få tillstånd till äktenskap före 18 års ålder, innebär det att barnäktenskap idag inte är förbjudet enligt svensk lagstiftning. 3 En person kan bli utsatt för oacceptabla påtryckningar från exempelvis sina föräldrar om att gifta sig. Det kan vara allt ifrån att föräldrarna skuldbelägger barnet, hot om att utesluta honom eller henne från familjegemenskapen till hot om våld. Det förekommer också att barn och unga blir lurade till att åka utomlands för att där bli tvingade till giftermål. 4 Som tidigare nämnts är rätten att välja var, när och med vem man ska ingå äktenskap, en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Om denna rättighet inskränks är det en kränkning av de mänskliga rättigheter som ska tillförsäkras var och en. 5 Det pågår just nu en utredning om ett stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap. 6 Ämnets aktualitet är i sig en anledning till att skriva denna uppsats. Att få en överblick över rättsområdet och även föra en diskussion om detta ämne och samtidigt se hur andra resonerat kring detta är enligt mig viktigt. Att barn och unga idag inte har det skydd alla människor borde ha och en möjlighet att själv få bestämma över sin framtid gör detta till ett ständigt aktuellt ämne Syfte, avgränsningar och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att beskriva rättsläget idag gällande barn- och tvångsäktenskap, det vill säga vilken lagstiftning, vilka förarbeten och vilken praxis som finns på området. Jag har även valt att studera den rättsliga diskussion som finns angående barn- och tvångsäktenskap. Det är framför allt lagändringarna som kom inom detta område år 2004 samt de förslag till lagändringar som kommit de senaste åren som jag lagt fokus på. Uppsatsen har 3 Regeringens skrivelse 2009/10:229, s. 3 och Regeringens skrivelse 2009/10:229, s Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Dir. 2010:54. 7

8 även en komparativ del, där jag valt att studera främst Norges lagstiftning och den rättsliga diskussion som förs där angående barn- och tvångsäktenskap. Jag har även valt att studera de krav och riktlinjer FN och EU har inom området. Vidare ska jag diskutera frågan om huruvida den lagstiftning som finns idag på området är tillräcklig eller om det finns behov av en ny lagstiftning. Som utgångspunkt i uppsatsen har jag valt tre olika frågeställningar för att kunna uppfylla mitt syfte. Idag finns det en möjlighet att få dispens från 18-årsgränsen av länsstyrelsen. På vilka grunder kan man få dispens? Den andra frågan är om ett tvångsäktenskap och fullmaktsäktenskap kan vara uppehållstillståndsgrundande. Slutligen, vilka skydd finns idag för enskilda mot barn- och tvångsäktenskap, och bör barn- och tvångsäktenskap kriminaliseras? Dessa frågeställningar kommer jag redogöra för i var sitt kapitel Metod, material och disposition Jag har valt att använda mig av den rättsvetenskapliga metoden genom att se till den befintliga lagstiftning, de förarbeten, den praxis och den doktrin som finns på området. Jag har även studerat de utredningar som pågår just nu angående barn- och tvångsäktenskap. Det är framför allt propositionen Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap, hädanefter benämnd som propositionen från 2004, som ligger till grund för uppsatsen. 7 Uppsatsen är delvis komparativ då jag med hjälp av bland annat Ungdomsstyrelsens skrifter och norska förarbeten har studerat Norges lagstiftning för en jämförelse mellan ett land, som först i världen, har kriminaliserat och ett land som inte har kriminaliserat barn- och tvångsäktenskap. Jag har vidare studerat uttalanden från FN på området och EU:s familjeåterföreningsdirektiv från Ungdomsstyrelsen, som är en statlig myndighet, arbetar för att unga ska få möjlighet till inflytande och välfärd. Det är framför allt deras kartläggning avseende arrangerade äktenskap mot den egna viljan från 2008 som jag valt att använda mig av för att beskriva situationen i Sverige idag, då det inte finns någon officiell statistik över hur äktenskap ingås och om de ingås av fri vilja eller inte. Ungdomsstyrelsen har även gjort en kartläggning av bland annat 7 Prop. 2003/04:48. 8 Rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening. 8

9 antalet dispensärenden som länsstyrelserna i Sverige fått in under åren , vilken har använts som källa till statistiken i uppsatsen. 9 För att kunna besvara uppsatsens syfte har två telefonintervjuer gjorts med en handläggare och en före detta handläggare på länsstyrelsen i Västra Götaland, för att få en tydligare bild av hur en handläggare resonerar i ett ärende rörande äktenskapsdispens. Anledningen till varför jag valt länsstyrelsen i Västra Götaland beror främst på att de har beviljat flest antal dispenser under de senaste åren. Tillgången till material avseende varför och på vilka grunder äktenskapsdispens beviljas är knapphändig, vilket gjort telefonintervjuerna till en viktig källa. Jag har vidare valt att använda mig av Migrationsverkets Utlänningshandbok som källa angående uppehållstillstånd i samband med äktenskap. Även om handboken mer är till för att ge råd och vägledning för handläggarna vid Migrationsverket anser jag att den är en relevant källa i detta sammanhang för att praktiskt visa hur handläggningen i verkligheten går till. 10 Som tidigare nämnts finns det begränsat med praxis på området, vilket är anledningen till varför det är hänvisat till få rättsfall i uppsatsen. En övervägande del av de rättsfall som avser särskilda skäl vid dispensprövning, avgjordes innan den lagändring som skedde 2004 trädde i kraft. Ändringen innebar att lagstiftningen avseende dispens skärptes och att ett krav på särskilda skäl infördes. I uppsatsen används överlag begreppen barn, flicka och pojke för att referera till en individ som är under 18 år. En person som har fyllt 18 år och uppåt hänvisas till som den unge eller den unga, kvinna eller man. Uppsatsen inleds med en allmän redogörelse kring barn- och tvångsäktenskap samt de diskussioner som förts om detta. Kapitlet berör till exempel de regler som finns idag inom svensk och norsk lagstiftning, de äktenskapshinder som finns och vad som krävs för ett erkännande av ett utländskt ingånget äktenskap i Sverige. Vidare kommer de tre frågeställningar jag valt som utgångspunkt angående dispens, tvångsäktenskap och 9 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5. 10 Migrationsverket. 9

10 kriminalisering att behandlas i de följande kapitlen. Uppsatsen avslutas med ett analys- och diskussionskapitel om vad jag kommit fram till i uppsatsen Begrepp I denna uppsats kommer dessa begrepp att användas med följande betydelse: Arrangerat äktenskap Utmärkande för ett arrangerat äktenskap är att någon annan än den blivande maken eller makan, vanligtvis föräldrar eller äldre släktingar, föreslår en partner och man samtycker till att gifta sig med den som föreslås. I övrigt utmärker arrangerat äktenskap sig av att båda parter har en möjlighet att säga nej till att gifta sig eller till en föreslagen partner utan att drabbas av några åtgärder, vanligen från familjen eller släkten. 11 Barnäktenskap Detta uttryck avser äktenskap där minst en av parterna är under 18 år. Begreppet används oavsett om äktenskapsdispens föreligger eller ej. 12 Haltande äktenskap Detta innebär att ett par kan vara civilrättsligt skilda men fortfarande ses som gifta inom det egna samfundet eller gruppen om skilsmässa inte är tillåtet. 13 Referensperson En referensperson är den part som bor i Sverige och som den som vill få uppehållstillstånd har anknytning till genom ett ingånget eller planerat äktenskap Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Regeringens skrivelse 2009/10:229, s Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s. 345 not

11 Tvångsäktenskap Äktenskapet ska ha ingåtts mot minst en av parternas vilja. Om ett äktenskap ingåtts under olaga hot, genom olaga emotionell eller fysisk påverkan definieras detta som tvångsäktenskap Bakgrund 2.1. Allmänt Sverige I Sverige har det vidtagits olika åtgärder för att förhindra och förebygga barn- och tvångsäktenskap. Under 2004 förändrades den civilrättsliga lagstiftningen om äktenskap för att markera att barn- och tvångsäktenskap inte är accepterat i Sverige. I korthet innebar lagändringarna att högre krav ställs för att någon ska tillåtas att ingå äktenskap före 18 års ålder, att utländska medborgare under 18 år inte längre kan gifta sig i Sverige utan dispens, samt att äktenskap som ingåtts under tvång, eller som inte tillåts vid en svensk hindersprövning, ej ska erkännas i Sverige. 16 I propositionen från 2004 föreslogs att reglerna avseende hindersprövning för vigsel inför svensk myndighet skulle ändras och ske med tillämpning av svensk lag. Om ingen av parterna har anknytning till Sverige antingen genom hemvist eller medborgarskap ska för var och en av dem även medborgarskapslandets eller hemvistlandets lag tillämpas. Ändringarna i lagstiftningen som skedde 2004 innebär bland annat att ingen längre kan ingå äktenskap inför svensk myndighet före 18 års ålder utan särskilt tillstånd. 17 Nationalitetsprincipen När två utländska medborgare kommer till Sverige för att gifta sig, är detta då lagligt och giltigt även om det föreligger ett äktenskapshinder här i Sverige men inte i deras hemland? Tidigare gällde att en persons rätt att gifta sig skulle prövas enligt medborgarskapslandets lag. I Sverige tog man exempelvis inte hänsyn till om det förelåg ett hinder i svensk lagstiftning om ett par, till exempel medborgare i Libanon, gifte sig i Sverige. Man utgick alltså från 15 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s SOU 2008:41, s Prop. 2003/04:48, s

12 libanesisk lag i enlighet med nationalitetsprincipen. Nationalitetsprincipen innebär som nämnts att de personliga rättsförhållandena ska prövas enligt den lag personen har starkast och varaktigast anknytning till. I och med lagändringen bortser man nu delvis från nationalitetsprincipen. Man ser fortfarande till medborgarlandets lagar, men föreligger något som i svensk lagstiftning är klassat som hinder är äktenskapet förbjudet i Sverige. Det man gör är sålunda en hindersprövning enligt svensk lag och föreligger det ett hinder får inte äktenskapet ingås i Sverige. Hindersprövning enligt svensk lag ska även göras i samband med erkännande av äktenskap ingångna utomlands Norge I norsk lagstiftning framgår äktenskapsreglerna i lov om ekteskap, ekteskapsloven. I 2 ekteskapsloven står det att kvinnan och mannen har rätt att fritt få välja make eller maka. Vidare ska äktenskapet ingås av egen fri vilja och med eget samtycke. Innan ett äktenskap ingås ska en prövning om äktenskapsvillkoren ske enligt 6 ekteskapsloven. Det är folkeregistret eller en för ändamålet behörig norsk tjänsteman som utför prövningen. 19 Norge är relativt aktiva med att arbeta mot barn- och tvångsäktenskap. De flesta äktenskap mot någons vilja ingås utomlands, enligt erfarenheten i Norge. Det finns en handbok, Tvangsekteskap En Kriseguide som utgavs av den ideella organisationen Selvhjelp for invandrere og flyktinger, SEIF. Denna handbok handlar om erfarenhet av ett internationellt perspektiv i frågor kring äktenskap mot någons vilja i Norge. Det framkommer information om vad som exempelvis är viktigt att tänka på inför en eventuell utlandsresa och om man är orolig för att bli bortgift. Även information om vilka möjligheter till stöd som finns i många av de aktuella länderna finns med, exempelvis var närmaste ambassad ligger Internationellt Barn- och tvångsäktenskap är inte bara ett nationellt problem utan även ett internationellt problem. Att diskutera frågor kring barn- och tvångsäktenskap internationellt försvåras då synen på vad som är att anse som ett barn- och tvångsäktenskap skiljer sig åt. I Sverige är minimiåldern för att få ingå äktenskap 18 år, om inte dispens har meddelats på den grunden 18 Prop. 2003/04:48, s. 15 ff. 19 SOU 2008:41, s I Norge talar man om äktenskapsvillkor istället för, som i Sverige, äktenskapshinder. 20 SEIF, kap. 3 ff. 12

13 att det föreligger särskilda skäl, se närmare om detta i kap Det förekommer att minimiåldern för att ingå äktenskap i andra länder är något eller betydligt lägre än 18 år. Olika länder har också valt olika lösningar för att på bästa sätt lösa problemet. I vissa länder har man valt att vidta förebyggande och hjälpande insatser som riktas till vissa minoritetsgrupper, medan man i andra länder, till exempel i utlänningslagstiftningen, har valt att försvåra för en utländsk medborgare som ingått äktenskap att få uppehållstillstånd på grund av äktenskapet, se exempel i kap EU har i sin offentliga tidning bland annat fastslagit att: Parlamentet fördömer rättsliga, kulturella och religiösa sedvänjor som innebär att man tolererar tvångsäktenskap Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa allt detta i politiken för utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra ihärdiga ansträngningar för att stödja informationsprogram och kampanjer för att öka den allmänna medvetenheten och ändra det allmänna opinionsläget i programländerna, och att göra de åtgärder som vidtas för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, däribland skadliga traditionella sedvänjor, till ett kriterium för god samhällsstyrning i partnerländerna Tvångsäktenskap Tvångsäktenskap i sig är inte kriminaliserat enligt svensk lagstiftning. Dock kan en persons handlingar i samband med ett tvångsäktenskap vara olagliga. Tvånget ska ha varit av sådan karaktär att det utgjort en straffbar handling enligt svensk lag, det vill säga att någon genom sådant våld eller hot som avses i 4:4 BrB avseende olaga tvång tvingat någon annan att gifta sig. Vad gäller äktenskap som ingås genom ombud, det vill säga fullmaktsäktenskap, medför inte detta automatiskt att det är fråga om tvång. Det är endast om den som ingår äktenskapet inte har någon egen rätt att besluta i frågan och äktenskapet ingåtts mot den enskildes vilja som tvånget är att anse som så allvarligt att äktenskapet inte bör godtas. I övriga situationer 21 SOU 2008:41, s. 153 f. 22 Europeiska unionens officiella tidning 20 mars 2009, s

14 bör tillämpningen vara ytterst begränsad och endast komma i fråga när det tvång som utövats utan tvekan är stötande. 23 Länder som exempelvis Norge, Danmark och Storbritannien har haft fokus på frågor kring barnäktenskap, arrangerade äktenskap, tvångsäktenskap, kusinäktenskap och haltande äktenskap under många år. I Sverige fanns det tidigare ingen kartläggning av unga som riskerar arrangerade äktenskap mot sin vilja. Däremot har problemen för flickor och unga kvinnor som tvingas till giftermål eller känner oro för att bli bortgifta mot sin vilja, tagits upp i samband med studier om hedersrelaterat våld och förtryck. År 2009 publicerade Ungdomsstyrelsen den första egentliga kartläggningen på området Barnäktenskap...Du och alla andra tror att det bara är att lämna hemmet, men det är det inte. Jag kommer aldrig att få träffa min mamma, min pappa, mina syskon, min morfar, min farmor, mina fastrar, mina mostrar och alla andra. Det är inte lätt och det är ett stort steg att ta. 25 Det finns inte någon entydig definition av barn i barnkonventionen, dock i art. 1 stadgas att: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. 26 I svensk lagstiftning är man att anse som omyndig, det vill säga ett barn, fram till att man fyllt 18 år, enligt 9:1 FB. Vårdnad av barn upphör, enligt 6:2 st. 1 FB, då barnet fyller 18 år eller om barnet dessförinnan ingår äktenskap. Det är alltså att betraktas som ett barnäktenskap om äktenskapet är ingånget när minst en av parterna är under 18 år enligt svensk lagstiftning. Det krävs inte att barnet genom till exempel olaga tvång enligt 4:4 BrB blivit tvingad till att ingå äktenskapet för att det ska vara fråga om barnäktenskap. Skulle detta vara fallet är i sådana fall äktenskapet i första hand att betraktas som ett tvångsäktenskap Prop. 2003/04:48, s Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Bremer, S. (2006), s Schiratzki, J. (2010), s SOU 2008:41, s

15 Det finns situationer där ett barn kan ingå ett i Sverige giltigt äktenskap, trots att samhället inte gett sitt godkännande genom en meddelad äktenskapsdispens. Ett exempel är om en vigselförrättare, trots äktenskapshindret i 2:1 ÄktB, viger ett par där minst en av parterna är under 18 år trots att äktenskapsdispens inte har meddelats. Skulle denna situation inträffa har en åklagare möjlighet att föra talan om omedelbar äktenskapsskillnad enligt 5:5 ÄktB. Man torde kunna utgå från att det sällan sker att ett barn, trots att det inte meddelats dispens, tillåts ingå ett i Sverige giltigt äktenskap. Det är främst de bestämmelser som finns i 15:1 ÄktB om meddelande av äktenskapsdispens samt reglerna i 4 kap. ÄktB om vigselförrättare, som ställer höga krav på kontroll både inför och under en vigsel. Om vårdnadshavarna brister i sitt ansvar att ta hand om och skydda sitt barn kan reglerna i LVU bli aktuella. Det finns inget eget rekvisit i LVU angående omhändertagande på grund av hot att giftas bort mot sin vilja. Däremot framgår det av Socialstyrelsens allmänna råd att planer på att gifta bort den unge mot dennes vilja i den unges eller föräldrarnas ursprungsland, skulle kunna sorteras under rekvisitet annat förhållande i hemmet, enligt 2 LVU. 28 Det framgår av förarbetena vad gäller barnäktenskap att socialnämnden har en viktig roll i utredningen av de faktiska förhållandena och att de ska upplysa länsstyrelsen om det som är av betydelse i ärendet i samband med en ansökan om dispens. Denna utredning får i första hand ske genom samtal med både den underårige, den tilltänkta maken och vårdnadshavarna. Regeringen betonar att dessa samtal med de berörda personerna bör ske både enskilt och gemensamt för att kunna bedöma om den underårige är utsatt för påtryckningar. Enligt 10:28 OSL hindras inte en socialnämnd som ska yttra sig eller biträda med utredningen av sekretess att lämna upplysningar av betydelse i ärendet Svenska regler och internationella artiklar Ett äktenskap ska bygga på fri vilja, vilket tydliggörs av äktenskapsbalkens regler. Parterna ska vara närvarande samtidigt vid vigseln och de ska var för sig förklara att de samtycker till äktenskapet enligt 4:2 ÄktB. Det finns även en annan viktig princip, vilken tidigare nämnts i samband med barnäktenskap, i 5:5 ÄktB som ger en person, om det är sannolikt att han eller hon tvingats ingå ett äktenskap, rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. 28 SOSFS 1997:15, s. 30 f. 29 Prop. 2003/04:48, s. 50 f. och prop. 2008/09:150 s

16 Rätten att få ingå äktenskap framkommer i art. 12 EKMR. Rätten att ingå äktenskap och att det ska ske med de blivande makarnas fria och fulla samtycke framgår även i art. 16 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Vidare i art. 23 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter står att Inget äktenskap får ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Även i art. 16 konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor framgår det att konventionsstaterna ska säkerställa lika rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med sitt eget fria och fulla medgivande. I samma artikel framgår det också att Barns trolovning och giftermål skall inte ha någon rättslig verkan och alla nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, skall vidtas för att fastställa en minimiålder för äktenskap och för att göra officiell registrering av äktenskap obligatorisk. FN:s barnkonvention, som tidigare nämndes i samband med definitionen av barn, är ratificerad i Sverige på så sätt att riksdagen har bekräftat att normharmoni mellan konventionen och svensk lag ska föreligga. Det innebär att riksdagen och regeringen ska anpassa den svenska normgivningen till barnkonventionens innehåll, art. 4 barnkonventionen. Däremot är domstolar och förvaltningsmyndigheter inte direkt bundna av barnkonventionen, eftersom bestämmelserna inte utgör svensk lag. Det är konventionsstaterna som är bundna av barnkonventionen, men den reglerar det rättsliga förhållandet mellan barn och föräldrar. Barnkonventionen används främst som ett politiskt instrument. EKMR är inkorporerad i Sverige, vilket innebär att den införts oförändrad i den nationella rättsordningen och gäller som svensk lag Hindersprövning Äktenskapshinder De svenska äktenskapshindren ska vara utformade så att barnets bästa sätts i främsta rummet, vilket framgår i förarbetena. 31 De äktenskapshinder som finns i svensk lagstiftning framgår i 2 kap. ÄktB. Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap, dock finns det en möjlighet till dispens från denna regel. De som är släkt i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon får 30 Schiratzki, J. (2010), s. 19 ff. 31 Prop. 2003/04:48, s

17 inte gifta sig, halvsyskon får gifta sig efter tillstånd. Den som redan är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap. 32 Det primära syftet för att ha en bestämmelse om att inte erkänna utländska barnäktenskap är att skydda barn mot för tidiga äktenskap. Bestämmelserna avseende utländska äktenskap och vilket lands lag som ska tillämpas vid hindersprövning, framgår i IÄL. I den lagändring som riksdagen gjorde år 2004, ändrade man den huvudregel som innebar att en persons rätt att gifta sig ska prövas enligt lagstiftningen i det land där han eller hon är medborgare. Numera gäller att om två personer önskar ingå äktenskap inför en svensk myndighet ska det enligt 1:1 IÄL prövas om några hinder föreligger mot äktenskapet enligt svensk lag. Föreligger äktenskapshinder får äktenskap inte ingås. Skulle ingen av parterna vara svensk medborgare eller ha sin hemvist i Sverige ska det enligt 1:1 st. 2 IÄL dessutom prövas om parterna, var och en, har rätt att ingå äktenskap enligt lagen i den stat han eller hon är medborgare eller har sin hemvist, detta får parten själv välja. Finns det särskilda skäl och båda begär det får prövningen ske enbart med tillämpning av svensk lag. 33 Skatteverket är den myndighet som har ansvar för att genomföra hindersprövning på ansökan från de som ska gifta sig. De får också anledning att ta ställning till om ett i utlandet ingånget äktenskap ska erkännas i samband med att uppgift om en persons civilstånd ska införas i folkbokföringsregistret. Skatteverket har ingen skyldighet att kontrollera om den anmälda vigseln föregåtts av hindersprövning i utlandet utan kan utgå ifrån att den utländska myndighet som gjort registreringen av äktenskapet har kontrollerat att de nödvändiga villkoren för en vigsel har uppfyllts enligt det landets lagstiftning. 34 Ett beslut i fråga om hindersprövning går att överklaga enligt 15:4 ÄktB. Om en hindersprövning inte överklagats men Skatteverket fattat ett felaktigt beslut ska vigselförrättaren vägra vigsel. Ett exempel på detta kan vara om vigselförrättaren uppmärksammas vid vigseln på att någon, eller båda, av parterna är mycket ung och det inte framgår att de ansökt och fått beviljad dispens. Skulle vigselförrättaren ändå genomföra vigseln kan han eller hon dömas till ansvar för tjänstefel enligt 20:1 BrB. Det ska dock poängteras att vigseln ändå är giltig och därmed endast kan upplösas genom 32 Prop. 2003/04:48, s Prop. 2003/04:48, s. 18 och Regeringens skrivelse 2009/10:229, s

18 äktenskapsskillnad. Det går att överklaga ett beslut om förrättande av vigsel enligt 15:2 och 15:3 ÄktB Särskilda skäl och hindersprövning Regeln om att neka ett erkännande av äktenskap som är oförenliga med svenska äktenskapshinder och av tvångsäktenskap kan i vissa fall leda till orimliga resultat. Enligt propositionen från 2004 måste hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Därför finns det en möjlighet att göra undantag om särskilda skäl föreligger. Detta är exempelvis fallet om hindret består av ett tidigare ingånget äktenskap, men att äktenskapet upplösts. Då ska det tidigare äktenskapet inte hindra att det senare äktenskapet erkänns. Att en underårig senare kommer upp i den ålder då äktenskap är tillåtet, det vill säga 18 år, bör däremot enligt lagstiftaren inte medföra att äktenskapet erkänns. Skulle ett för tidigt ingånget äktenskap legitimeras endast på den grunden att den unge fyllt 18 år skulle han eller hon inte få tillfälle att i mogen ålder ta ställning i frågan om att ingå äktenskap Ordre public Som grund vid hindersprövning ligger den enskildes rätt att ingå äktenskap och bilda familj. Äktenskapshindren som finns både i andra länder och i Sverige har successivt minskat. Ofta motsvarar de också varandra. Om det finns regler i ett land som hindrar äktenskap på grund av till exempel ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller liknande tillämpas inte dessa vid en hindersprövning i Sverige. Detta på grund av att de strider mot svensk ordre public, vilken framkommer i 7:4 IÄL, Bestämmelse i främmande lag eller beslut som meddelats av myndighet i främmande stat får ej tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket Vigselrätt I Sverige krävs det ett särskilt tillstånd från Kammarkollegiet för att få förrätta vigslar inom ett samfund. Kraven för att ett samfund ska få tillstånd är att samfundet ska ha en varaktig verksamhet och organisationen ska vara sådan att det på goda grunder kan antas att 35 SOU 2008:41, s Prop. 2003/04:48, s Prop. 2003/04:48, s. 15 och

19 äktenskapsbalkens bestämmelser om vigsel kommer att iakttas, detta enligt 1 lag om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund. För att Kammarkollegiet ska bevilja vigselrätt krävs det att det av samfundets vigselordning bland annat framgår att båda parterna ska vara närvarande samtidigt och att de var för sig ska samtycka till äktenskapet på fråga av vigselförrättaren. Det finns ingen skyldighet för de trossamfund som beviljats vigselrätt att föra register över de äktenskap som förrättats. Kammarkollegiet ställer inga frågor, i samband med en utredning av en ansökan om vigselrätt, till samfundet angående hur de ser på skilsmässa eller annullering av äktenskap, det vill säga frågor om kvinnor och män har lika rätt till skilsmässa, om skilsmässa erkänns eller om det uppställs villkor för skilsmässa. Enligt 2 lag om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund är det även Kammarkollegiet som förordnar vigselförrättaren inom ett trossamfund som beviljats vigselrätt Statistik Det ingås cirka äktenskap varje år i Sverige, och uppskattningsvis förrättas av dessa vigslar av en präst tillhörande ett annat trossamfund än Svenska kyrkan eller av förordnade borgerliga vigselförrättare. Dessa siffror är ungefärliga. Det förekommer i Sverige att en vigsel förrättas av till exempel en imam som inte har vigselbehörighet. I dessa fall kan både vigselförrättaren och parterna vara införstådda med att vigseln inte är att anse som giltig enligt svensk rätt, men däremot giltigt enligt islam. Det finns ingen tillgänglig statistik avseende sådana äktenskap. 39 Den kartläggning som Ungdomsstyrelsen gjort visar bland annat att det är betydligt vanligare för familjer med utländsk bakgrund att ha begränsningar i valet av framtida partner jämfört med familjer med svensk bakgrund. Kartläggningen visar även att det är betydligt vanligare att unga som inte själva får välja en framtida partner utsätts för våld, hot och kränkningar av närstående. Den visar även på att det är betydligt vanligare att flickor och pojkar med bakgrund i religiösa familjer har begränsningar i valet av framtida partner än i övriga familjer Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Jänterä-Jareborg, M. (2007), s Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s

20 Ungdomsstyrelsens kartläggning visar att av unga mellan 16 och 25 år i Sverige är det cirka stycken som upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med. Av dessa är det som ofta oroar sig över sin livssituation. Vidare visar kartläggningen att arrangerade äktenskap är kopplade till normer om kvinnlig oskuld. Detta används för att styra flickors och kvinnors sexualitet på ett sätt som i många fall kränker deras rättigheter. Ofta kan pojkar förväntas kontrollera sina systrar, och både flickor och pojkar begränsas i sitt handlingsutrymme Ogiltighet av äktenskap och äktenskapsskillnad Som tidigare nämnts framgår kraven för att en vigsel ska vara giltig i 4:2 st. 1 ÄktB. Dessa fyra förutsättningar är att båda makarna är närvarande, deras uttryckliga samtycke till vigseln, att vigselförrättaren är behörig samt att vigselförrättaren förklarar att de båda numera är makar. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, eller om vigselförrättaren inte var behörig att förrätta vigseln, är förrättningen ogiltig som vigsel enligt 4:2 st. 2 ÄktB. Är dock förutsättningarna uppfyllda är ett äktenskap ingånget oavsett om det föreligger hinder enligt 2 kap. ÄktB som egentligen borde ha hindrat vigseln. Äktenskapet kan då endast upplösas genom äktenskapsskillnad. 42 Som tidigare nämnts finns det idag möjlighet till äktenskapsskillnad för parterna utan föregående betänketid i fall då exempelvis äktenskapet ingåtts i strid med ålderskravet eller under tvång. Även allmän åklagare kan föra talan om äktenskapsskillnad i dessa fall. 43 Huvudregeln enligt 5:1 ÄktB är att makar har rätt till äktenskapsskillnad och denna ska föregås av betänketid antingen om någon av makarna begär det eller om det finns hemmavarande barn. Denna regel innebar, innan undantaget i 5:5 ÄktB infördes, att även om en make blivit tvingad in i ett äktenskap fick han eller hon räkna med betänketid om någon eller båda parter hade hemmavarande barn alternativt motsatte sig skilsmässa. Regeln i 5:5 ÄktB innebär idag att om ett äktenskap ingåtts under tvång eller om behörig myndighets tillstånd saknats vid ett ingånget barnäktenskap har parterna rätt till omedelbar äktenskapsskillnad. Även allmän åklagare har möjlighet att föra talan om skilsmässa om det 41 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:5, s Tottie, L. (1990), s. 69 ff. 43 Prop. 2003/04:48, s

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap

Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap Promemoria Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian behandlas frågan om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, dvs. äktenskap som ingåtts utan att

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Viveca Lång (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Viveca Lång (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:229

Regeringens skrivelse 2009/10:229 Regeringens skrivelse 2009/10:229 Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja Skr. 2009/10:229 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig.

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap och tvångsskilsmässa Äktenskapsbalken har detta år fått ett viktigt tillägg då dispensen för att ingå äktenskap

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn- och tvångsäktenskap. En studie om det stärkta skyddet. Ayaa Kardi 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Barn- och tvångsäktenskap. En studie om det stärkta skyddet. Ayaa Kardi 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Barn- och tvångsäktenskap En studie om det stärkta skyddet Ayaa Kardi 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande.

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande. 1 Handläggning i Huddinge Aktbilaga 12 Mål nr Handläggning utan att parterna är närvarande RÄTTEN Tingsfiskalen Johanna van Rooij FÖRARE Tingsnotarien Maria Sundqvist PARTER Sökande Anders Olsson, 621221-0097

Läs mer

ÄKTA MAKAR UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2012:1

ÄKTA MAKAR UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2012:1 ÄKTA MAKAR UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2012:1 ÄKTA MAKAR Förord Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kunskapssammanställning om traditionella och vigselliknande ceremonier

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se

Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd

6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Uppdaterat 2006-03-31 6.1 Ansökan om uppehållstillstånd Innehållsförteckning Allmänt Ansökningsförfarandet Migrationsverkets utrednings-

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja

Att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja Att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja om regeringens handlingsplan FOTO: PAWEL FLATO Barn har rätt att få vara barn! Den friheten får aldrig begränsas med hänvisning till kultur

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0480/2005, ingiven av Eric Støttrup Thomsen, dansk medborgare, för föreningen Romano,

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. Information

Läs mer

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER

RÄTTSFALLSREGISTER JO BESLUT - REGISTER ASYLRÄTT - HANDBOK Asyl - migrationsrätt Ensamkommande barn Bevisbördan för att asylsökanden har den ålder som denne har uppgett. Ekonomiskt bidrag för att besöka familjen i hemlandet Ekonomiskt bidrag

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade förhållanden

10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade förhållanden Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.2 Anhöriginv. gift, sambo och partner Uppdaterat 2006-11-29 10.2 Anknytning till make/maka, sambo eller registrerad partner vid familjeåterförening och nyetablerade

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11)

Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Bfd22 080929 1 (5) Rättslig styrning 2013-06-26 RCI 12/2013 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsöverdomstolens dom den 19 mars 2013, MIG 2013:4 (mål nr UM 8680-11) Möjligheten att bevilja ny

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 juli 2006 Ö 5151-04 KLAGANDE KTN MOTPARTER 1. CT 2. PL SAKEN Adoption ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut den 25 november 2004

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer