Äktenskapet ett rättsinstitut nött av tidens tand?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äktenskapet ett rättsinstitut nött av tidens tand?"

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jakob Enoksson Äktenskapet ett rättsinstitut nött av tidens tand? En studie om äktenskapslagstiftningens moderna historia utifrån teorin om de normativa grundmönstren Examensarbete 30 högskolepoäng Eva Ryrstedt Familjerätt HT

2 Innehåll SUMMARY 5 SAMMANFATTNING 6 FÖRORD 7 FÖRKORTNINGAR 8 1. INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställning Metod och material Teorin om de normativa grundmönstren Avgränsning Disposition FAMILJ OCH ÄKTENSKAP: VISSA BEGREPP, DEFINITIONER OCH STATISTIK Begreppen familj, äktenskap och samboskap Familjens funktioner Statistik kring äktenskap och äktenskapsskillnad och jämställdhet i arbetslivet Statistik över antalet ingångna äktenskap och antalet äktenskapsskillnader Jämställdheten i arbetslivet BAKGRUNDEN TILL DEN MODERNA ÄKTENSKAPSLAGSTIFTNINGEN års lagstiftning Behov av förändring, talet Reformeringen av äktenskapsrätten skedde i tre etapper ÄKTENSKAPSSKILLNAD FRÅN UNDANTAGSFÖREETELSE TILL RÄTTIGHET Rättsläget före 1920 års GB 25 2

3 4.2 Äktenskapsskillnad och hemskillnad 1915 till Något om äktenskapets betydelse för lagstiftaren Regleringen i 1920 års GB Några synpunkter från 1972 års familjesakkunniga Idag; den fria skilsmässans princip Lagstiftarens huvudsakliga ståndpunkter Den gällande regleringen Medling och familjerådgivning LAGSTIFTARENS ETISKA NEUTRALITET, SÄRSKILT OM 5:1 GB OCH 1:2 ÄKTB MAKARS EKONOMISKA FÖRHÅLLANDE TILL VARANDRA, FRÅN BEROENDE TILL SJÄLVSTÄNDIGHET Tidigare rättsläge ifråga om makarnas inbördes ställning Idag: makar, två självständiga rättssubjekt Underhållsskyldigheten under äktenskapet års reglering Den nuvarande regleringen och överväganden bakom den Underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad Underhållsskyldigheten, Underhållsskyldigheten efter Makes rätt till underhållsbidrag för att skaffa sig pensionsskydd Några fall ur praxis GIFTORÄTTSGODS OCH BODELNING: SÄRSKILT OM LIKADELNING SOM GRUNDPRINCIP Något om giftorätten i tidigare lagstiftning Giftorätten och likadelningsprincipen enligt 1920 års GB Giftorätten och likadelningsprincipen i ett förändrat samhälle Kort om den gällande regleringen av giftorätten och bodelning Möjligheten till skevdelning en inskränkning av likadelningsprincipen53 8.SAMBOSKAP, ÄKTENSKAPSLIKNANDE SAMLEVNAD AV LÄGRE DIGNITET? Några inledande ord Lagstiftarens neutralitet till individens val av samlevnadsform Ett förändrat synsätt, bakgrunden till 1987 års sambolag 58 3

4 8.4 Kort om den gällande regleringen Angående samboegendomens begränsade omfattning ANALYS OCH SLUTSATSER Äktenskapsskillnad Makars underhållsskyldighet Underhållsskyldigheten under äktenskapet Underhållsskyldigheten efter äktenskapet Giftorätten och likadelningsprincipen Samboregleringen Några avslutande ord 74 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 76 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 79 4

5 Summary The society has experienced major changes in the 20 th century. The social politics of the Swedish welfare state has impacted the family role. Important functions which were earlier carried out within the family, is now provided by the social welfare system. The economical independency of the spouses and gender equality strengthened during this period. An additional important factor for the reformation of the society was the women s entrance into the labour market. The divorce rate rose quite dramatically during the 1950 s and 60 s, even though the legislation sustained restrictions obstructing divorce. Great efforts were made to modernize the legislation in the 1970 s in order to meet the new reality, but also to emphasize the prominent status of the marriage. The by far most important reform related to the grounds to apply for divorce. Divorce was from now on granted without restrictions, even though sometimes postponed by the stipulated time for consideration. This additional period of time, during which the couple remains married, is claimed to be the only remaining concession to support of the family stability. The possibility to acquire alimony has also been limited. Today the main principle is that spouses, after separation, should be self-supporting. The established Swedish principle, where an equal division of matrimonial property shall be executed after the dissolution of the marriage, was questioned in the preparatory work of the Marriage Code. Alternate ways of division possibly better supporting the aims of gender equality and economical independence between the spouses was proposed. Still it didn t result in a new principle, but a method to adjust unreasonable results of the division of property, was introduced. A paradigm shift regarding the definition of legitimate partnership occurred when cohabitation developed to its own legal institute. However, the Cohabitees Act is still constrained to being a protective legislation, with limited legal impact on the partners. This paper analyzes these important changes, using Anna Christensen s Theory of Normative Patterns. The transformation of the marriage, from a lifelong status relation to a contractual relation, with the right to break the partnership, whenever desired, is described. Furthermore, the impact of the legal regulation on the normative poles community and individuality/ independence, is discussed. The property status of the spouses during the marriage is characterised by economical independence, but also of the pole of community, as the legislator presuppose an economical cooperation between the spouses during the marriage. Post marriage, the individuality/ independence pole has increasingly become a focus for the legislation, through the restricted possibility for spouses to obtain alimony. Still, the idea of community is a ground stone of the matrimonial property and the equal sharing principle, which shall be executed when the marriage is dissolved. The continued development will probably depend on the progress of the gender equality. Most likely, the pole individuality/ independence will continue to make a strong impact on the legal regulation. 5

6 Sammanfattning Samhället genomgick under 1900-talet stora förändringar. Välfärdsstatens socialpolitiska reformer gjorde att familjens roll förändrades allt fler av de funktioner som tidigare var förbehållna familjen kom nu att övertas av samhället. Kvinnans ekonomiska självständighet och jämställdhet med mannen stärktes. Kvinnor blev också i allt större utsträckning verksamma på arbetsmarknaden. Skilsmässotalen ökade kraftigt under 50 och 60-talen, trots en lagstiftning som fortfarande uppställde en rad restriktioner i rätten att erhålla äktenskapsskillnad. För att möta denna förändring och för att se till att äktenskapet skulle bevara sin starka ställning även framöver, genomgick äktenskapslagstiftningen, särskilt under 1970-talet, viktiga reformer. Mest betydelsefull var den nya synen på makarnas möjlighet att erhålla äktenskapsskillnad. Skilsmässan kan numera betraktas som en rättighet. Betänketiden som i vissa fall krävs, har hävdats, utgör den enda kvarvarande eftergiften för att främja familjestabiliteten. Också en makes möjlighet att efter äktenskapet erhålla underhållsbidrag har kommit att inskränkas väsentligt; huvudregeln är numera att vardera make efter äktenskapsskillnaden ska klara sig själva. I samband med äktenskapsbalkens införande kom den, i nordisk rätt, så viktiga giftorättsgemenskapen att ifrågasättas; i strävandena efter jämställdhet och ekonomiskt oberoende mellan makarna diskuterades en ny princip för delning i samband med äktenskapets upplösning: återgångsdelning. Likadelningsprincipen kom emellertid att bestå, men i vissa fall inskränkas genom möjligheten till skevdelning när resultaten vid bodelning annars skulle bli alltför orimliga. Ett paradigmskifte vad gäller synen på vad som är en legitim samlevnad kom att ske när samboskapet utvecklades till ett eget rättsinstitut. Fortfarande är emellertid samboregleringen begränsad till att vara en skyddslagstiftning med begränsade rättsverkningar för de samboende. I uppsatsen analyseras dessa viktiga förändringar utifrån Anna Christensens teori om de normativa grundmönstren. Den förändring av äktenskapet, som skett, från ett livsvarigt statusförhållande till ett kontraktsförhållande, med stor frihet för makarna att bryta samlevnaden närhelst de önskar, beskrivs. Det skildras vidare hur den rättsliga regleringen påverkas av de normativa polerna gemenskap och individualitet/oberoende. Makarnas egendomsförhållanden under äktenskapet präglas av ekonomiskt oberoende, men också av polen gemenskap eftersom lagstiftaren förutsätter makarnas ekonomiska samarbete under äktenskapet. Efter äktenskapet har dock polen individualitet/oberoende allt mer kommit att dra regleringen till sig, genom den inskränkta möjligheten för makar att erhålla underhållsbidrag. Fortfarande är gemenskapstanken ett fundament för giftorätten och den likadelning som ska ske när äktenskapet upplöses. Den fortsatta utvecklingen är troligen beroende av hur jämställdheten mellan kvinnor och män i framtiden gestaltar sig. Mycket pekar dock på att polen individualitet/oberoende även i fortsättningen kommer att utöva en stark dragningskraft på den rättsliga regleringen. 6

7 Förord Min höst har spenderats på bussar och tåg, alltid på väg någonstans; Lund Staffanstorp Lund Göteborg Lund Staffanstorp. Det har passat ganska bra på sätt och vis; mitt liv i stort är som en resa just nu. Jag står på perrongen och väntar på ett tåg som ska ta mig någonstans vart vet jag inte riktigt ännu. Det är med både förväntan och med mer än en aning bävan jag lämnar det trygga studentlivet, på väg mot nya äventyr. Under mina år som student i Lund har jag hunnit uppleva en del mer eller mindre galna upptåg, träffat en massa trevliga och intressanta människor samt varit på otaliga sittningar med alla tänkbara teman. Mycket fest och glädje alltså men också en vardag med slit, svett och en hel del tårar. Helt säkert kommer jag att sakna alltihop, t.o.m. ett av ångest dallrande Eden en söndag eftermiddag i november. Till alla er som varit med och förgyllt min studietid: ett djupt och innerligt tack. Vi ses säkert igen på en perrong någonstans i livets ständiga resa. Ett alldeles särskilt stort tack riktar jag till min sambo, som under terminen kommit att bli min deltidssärbo. Tack Eddie, för att du stått ut med att jag periodvis varit både tankspridd och frånvarande. Tack också för din kärlek, ditt stöd och ditt tålamod. Min djupaste tacksamhet skänker jag till min mamma och pappa, Solbritt och Lars Enoksson, som så generöst bidragit med mat och husrum denna höst. Jag är lyckligt lottad: ni har alltid peppat mig och trott på min förmåga. Sist men inte minst, vill jag rikta ett tack till min handledare Eva Ryrstedt. Din extraordinära kunnighet och din hängivenhet till familjerätten har varit en ständig inspirationskälla under mina fördjupningsterminer på Juridicum. Jakob Enoksson, Göteborg, december

8 Förkortningar CU Civilutskottet FB Föräldrabalken (1949:381) GB Giftermålsbalk (1920:405) HD Högsta domstolen LU Lagutskottet NJA Nytt Juridiskt Arkiv, avd I NJA II Nytt Juridiskt Arkiv, avd II PartnerskapsL Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap Prop Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SamboL Sambolagen (2003:376) SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk Juristtidning ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Bilden av äktenskapet som en oupplöslig enhet mellan man och kvinna var länge ohotad och djupt rotad i människors medvetande. Starka kulturella, sociala och religiösa normer förstärkte denna föreställning. Lagstiftningen på området sanktionerade äktenskapet som samlevnadsform; skilsmässor var svåra, om än inte omöjliga att genomdriva och fick ofta allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser, särskilt för kvinnan talets Giftermålsbalk var ett steg i en riktning mot den moderna äktenskapslagstiftningen med bland annat ett erkännande av kvinnan som en självständig individ inom äktenskapet. Fortfarande var emellertid familjestabiliteten av stor vikt. Eftersom kvinnan huvudsakligen var hemarbetande så var åtminstone hennes beroende av den ekonomiska trygghet som äktenskapet utgjorde stor i de flesta fall. Samhällets värderingar kom emellertid att förändras snabbt under 1900-talet; kvinnorna gjorde sitt verkliga intåg på arbetsmarknaden, allt fler par kom att bo tillsammans utan att gifta sig och i praxis blev det sedermera lättare för makar att erhålla skilsmässa. Det var dock först under 1970-talet som det i lagstiftningen skedde en reell uppluckring av den traditionella synen på äktenskapet som något statiskt, som mer än i undantagsfall kunde upplösas. Dels gavs makar en villkorslös rätt att skilja sig utan att de behövde ange några skäl därför. Dels kom underhållskyldigheten, som tidigare tyngt den vanligtvis ekonomiskt starkare maken efter äktenskapsskillnad, att väsentligen inskränkas. Betungande skadestånd och annat skuldbeläggande av den make som ansågs varit i skuld till äktenskapsskillnad kom också att upphöra. Äktenskapets ursprungliga funktion som familjens ryggrad och väktare av familjestabilitet kan knappast anses vara i samma grad gällande idag. Detta visar sig bl.a. genom att äktenskapet inte längre nödvändigtvis är ett livslångt förbund och att samboskap mer än någonsin är en utbredd och accepterad form av samlevnad även i de fallen det finns barn i familjen. Att äktenskapet idag handlar mer än om en enhet mellan man och kvinna, som utgår från reproduktionen och familjestabiliteten, är också tydligt genom att möjligheten att gifta sig nu också står öppet för samkönade par. Trots detta, att äktenskapets rättsliga innebörd uppenbart har förändrats och att den äktenskapliga lagstiftningen idag bygger på väsentligen andra moraliska värderingar än för drygt 90-år sedan när Giftermålsbalken trädde ikraft, lever äktenskapet vidare som rättslig institution. Det är fortfarande den samlevnadsform som framhålls som överlägsen och som erbjuder makarna störst ekonomisk trygghet. 9

10 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att diskutera den förändrade synen på äktenskapet som institution som lagstiftaren givit uttryck för, främst under 1900-talet. Framförallt är avsikten att diskutera de ekonomiska rättsverkningarna av äktenskapet samt upplösningen av den enhet som äktenskapet utgör. Viktiga områden som kommer att belysas är t.ex. hur synen på äktenskapsskillnad förändrats från en undantagsföreteelse till en rättighet, den förändrade synen på underhåll efter äktenskapsskillnad samt giftorättens och likadelningsprincipens betydelse som ekonomiska rättsverkningar av äktenskapet i ett förändrat samhälle. Fokus kommer också att riktas mot de jämställdhetsideal som framställts i samband med dessa äktenskapsrättsliga reformer. I en kortare framställning kommer också att beskrivas framväxten av samboregleringen. Syftet med denna framställning är främst att vidga perspektivet och visa hur lagstiftaren fått förhålla sig till att allt fler par valt att inte gifta sig. I den del av uppsatsen som handlar om samboregleringen kommer i huvudsak motsvarande rättsverkningar som belysts i den deskriptiva del som behandlar den äktenskapslagstiftningen att framhållas. Utgångspunkten för uppsatsen är att äktenskapet har haft, och fortfarande har, en särställning bland samlevnadsformer och att lagstiftaren ansett att äktenskapets starka ställning bör leva vidare. De konkreta frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är de följande: Vilken funktion fyller äktenskapet som institution i ett rättsligt sammanhang och vilka intressen vill den äktenskapliga regleringen tillgodose? Hur har lagstiftaren bemött de betydande förändringar som skett i samhället under tidsperioden och hur har detta kommit till uttryck i regleringen av äktenskapsskillnad, underhåll mellan makar, samt vad gäller giftorätten och likadelningsprincipen? Vilken inverkan har framväxten av samboregleringen haft på lagstiftarens ambition att prioritera äktenskapet som rättsinstitut? Hur har kvinnans allt starkare ställning i samhället respektive politiska jämställdhetsideal präglat lagstiftarens överväganden i samband med reformer av den äktenskapliga regleringen? 1.3 Metod och material Beträffande den deskriptiva delen av uppsatsen så är det huvudsakligen den rättsdogmatiska metoden som används. Viktiga källor är lagar, lagförarbeten, samt i viss mån praxis och doktrin. Uppsatsen redogör för både gällande och upphävd rätt. Således anläggs ett historiskt perspektiv för att beskriva den rättsutveckling som skett på området. Beträffande den 10

11 historiska framställningen kommer doktrin att spela en större roll som källmaterial. Uppsatsens syfte är att redogöra för hur rätten förändrats. Rättens förändring kan dock inte ses bara förstås utifrån ett inifrånperspektiv. Den rättsliga regleringen påverkas av det samhälle som den verkar. Vilka intressen regleringen har att skydda påverkas exempelvis av medborgarnas syn på äktenskapet och den faktiska jämställdheten mellan män och kvinnor. För att belysa dels belysa denna förändring och för att mer schematiskt kunna visa vilka syften den äktenskapliga regleringen har att fylla idag kommer Anna Christensens teori om normativa grundmönster att användas i analysavsnittet som följer på den deskriptiva framställningen. 1.4 Teorin om de normativa grundmönstren Christensen beskriver ett normativt fält, ett socialt fält inom vilket juridiken rör sig. 1 Inte minst inom den sociala dimensionen menar Christensen att rättsreglerna utgör en kodifiering av moraliska sedvänjor och grundhållningar som utbildats i samhället. 2 Det går enligt henne att skönja vissa mönster som återkommer i skilda sammanhang och som har viss konstans. Detta är vad Christensen kom att kalla för normativa grundmönster. Hon menar dessutom att det sällan förekommer att ett normativt grundmönster förekommer ensamt på ett isolerat rättsområde: Den rättsliga regleringen av ett visst livsområde utspelar sig nästan alltid inom en del av det normativa fält som påverkas av flera olika normativa mönster. 3 De normativa grundmönstren bildar enligt Christensen inget system och det finns heller ingen inbördes hierarki mellan dem. Lagstiftaren kan inte på ett avgörande sätt besluta att ett visst normativt grundmönster ska slå igenom. 4 Snarare agerar de normativa grundmönstren som poler som med större eller mindre kraft drar till sig eller stöter ifrån sig den rättsliga regleringen. Var någonstans i detta fält som den rättsliga regleringen hamnar är beroende av den kraft med vilken polerna drar till sig regleringen under en viss given tidsperiod. 5 Den rättsliga regleringen är således inte stabil, utan påverkas av dessa normativa krafter och rör sig mellan de normativa polerna. 6 Det kan också beskrivas som att det inom ett visst område råder ständiga motsättningar mellan de olika normativa mönster som samtidigt framträder inom ett visst rättsområde. 7 1 Christensen, s Christensen, s Christensen, s Christensen, s Hydén, s Christensen, s Rystedt, s. 17 f. 11

12 Eva Ryrstedt, har i sin avhandling Bodelning och bostad använt sig av de normativa grundmönstren för sin analys av äktenskapet och samboförhållandet. Hon använder sig, i denna, av de normativa grundmönstren gemenskap och ekonomisk självständighet. Till det normativa grundmönstret gemenskap följer krav på ekonomisk fördelning efter rättsvise- eller behovsprinciper, och vad gäller mönstret ekonomisk självständighet häftar t.ex. den individuella äganderätten. 8 Anna Christensen beskriver i sin artikel det normativa grundmönstret skydd för etablerad position. Detta mönster avser inte att fördela eller omfördela värden. Det syftar istället till att bevara positioner och sociala konstellationer som redan uppnåtts. Det är ett konservativt mönster och söker därmed förhindra sådana förändringar som riskerar att hota det bestående. I motsatsförhållande till detta mönster, står det dynamiska mönster som Christensen kallar för det marknadsfunktionella mönstret. Ett mönster som innehåller för den moderna ekonomin relevanta byggstenar, som äganderätten, det fria avtalet och näringsfriheten. Det sker inom mönstret en ständig omfördelning av värden och en förändring av uppnådda funktioner. I den familjerättsliga kontexten är det emellertid mer relevant att tala om de mer grundläggande mönstren status och kontrakt. I det förindustriella samhället hade individens status en stor betydelse, sociala relationer mellan människor var avhängiga av den status som individen hade i samhället och i gruppen. Statusen var bestående och kunde i liten utsträckning förändras genom avtal. Avtalet har i dag större betydelse, individen har större möjligheter att frigöra sig från relationer och för att själv forma nya relationer. 9 I den familjerättsliga kontexten utgör familjetillhörigheten ett statusförhållande som inkluderar en ekonomisk och social status. Också äktenskapet utgjorde, åtminstone tidigare ett statusförhållande ingånget genom ett statuskontrakt. Genom att individen ingick äktenskap förändrades dennes allmänna position och sociala status. 10 Alltmer har emellertid kontraktet, som i den här bemärkelsen framhållits svara mot individens personliga frihet och autonomi, att få inflytande också på den äktenskapliga regleringen. 11 I denna uppsats kommer att belysas utvecklingen av äktenskapet från en statusrelation till en relation som i allt större utsträckning kan betraktas som en kontraktsrelation. De grundmönster som Ryrstedt benämner som gemenskap respektive ekonomisk självständighet kommer att fungera som verktyg i analysen av de rättsområden som berörs i de deskriptiva avsnitten. 8 Rystedt, s Christensen, s. 528 ff. 10 Ryrstedt, s. 21 och Weber, s Hydén, s

13 1.5 Avgränsning Med tanke på uppsatsens begränsade omfång bör naturligtvis framhållas att det inte är möjligt att behandla alla reformer lika utförligt. Det bör också observeras att fokus i uppsatsen inte är att ge en heltäckande beskrivning av den materiella äktenskapslagstiftningen, ehuru de viktigaste principerna och den grundläggande regleringen kommer att presenteras för de områden som närmare diskuteras. Beträffande det historiska perspektiv som kommer att anläggas, är perioden 1915 och fram till idag främst av intresse för denna uppsats. I viss mån kommer ett något utvidgat historiskt perspektiv att anläggas på rättsområdena som det fokuseras på i uppsatsen. Detta i den mån tidigare rätt bedöms vara en särskilt relevant bakgrund till de förändringar som skett. Att fokus läggs på 1920 års Giftermålsbalk har sin förklaring i att denna reglering på många sätt utgör grundstenen för den moderna äktenskapsrätten. De flesta av reformerna i äktenskapslagstiftningen, som har relevans för dagens rättsläge skedde under 1970 och 80-talen. Med hänsyn till uppsatsens relativt begränsade omfång och den omständigheten att frågeställningarna har en stark anknytning till den svenska rätten, dess utveckling samt de bakomliggande normer som råder i det svenska samhället, kommer uppsatsen endast att beröra svensk rätt. Även om den reservationen att den äktenskapsrättsliga lagstiftningen vuxit fram ur ett långtgående nordiskt lagsamarbete bör framhållas. Den nordiska anknytningen kommer emellertid inte att närmare belysas, inte heller motsvarande förändringar som skett i de nordiska länderna. 1.6 Disposition Uppsatsen inleds med kapitel 2 som handlar om familjens funktion i samhället. I detta avsnitt kommer också något att sägas om äktenskapets roll i denna kontext och redovisas för vissa statistiska förhållanden som är relevanta för den fortsatta framställningen. Sedan följer en bakgrund (kapitel 3), som mer allmänt beskriver 1920 års GB och lagstiftarens tankegångar inför de reformer av den äktenskapliga lagstiftningen som senare skedde. Den deskriptiva framställningen av de äktenskapliga reformer som utgör uppsatsens huvudsakliga fokus börjar med kapitel 4. Detta kapitel beskriver äktenskapsskillnadsinstitutets utveckling. Därpå följer kapitel 5 som behandlar vissa etiska regler som uppställts i de äktenskapliga regleringarna. Kapitel 6 behandlar de ekonomiska rättsverkningarna av äktenskapet, primärt handlar detta kapitel om makarnas underhållsskyldighet före och efter äktenskapet. Det följande kapitel 7, beskriver främst lagstiftarens överväganden beträffande upprätthållandet av giftorätten och likadelningsprincipen. I kapitel 8, vidgas perspektivet och äktenskapslagstiftningen ställs i förhållande till framväxten av samboregleringen. Analysavsnittet, i kapitel 9, avslutar uppsatsen. I detta avsnitt tillämpas teorin om de 13

14 normativa grundmönstren och författaren ger uttryck för sina personliga reflektioner. De deskriptiva kapitlen är i möjligaste mån uppbyggda på samma sätt; först ges läsaren en tillbakablick i det tidigare rättsläget och lagstiftarens överväganden i samband med denna tidigare reglering. Därpå följer en kortare beskrivning av gällande rätt och en redogörelse för lagstiftarens överväganden i samband med de reformer som skett. Målsättningen är att läsaren ska ges en tydlig bild av den förändring som skett på det aktuella området. 14

15 2. Familj och äktenskap: vissa begrepp, definitioner och statistik 2.1 Begreppen familj, äktenskap och samboskap Med tanke på den fortsatta framställningen kan det vara bra att skilja mellan vissa elementära begrepp, nämligen termen familj, som har en något oklar juridisk definition, samt de juridiska institutionerna äktenskap, registrerat partnerskap och samboskap. Låt oss börja med att försöka definiera begreppet familj, detta kan sägas utgöra något faktiskt; ett traditionellt förslag till definition är att den utgör en stadigvarande samlevnad mellan man och kvinna. 12 En annan, ickejuridisk, definition är att betrakta familjen som den monogama kärnfamiljen, bestående av föräldrar och barn. Även andra utvidgade familjeformer bestående av flera generationer är tänkbara, liksom förhållanden där kvinnan lever ensam med barn. 13 I en familjerättslig kontext är dock sällan regleringen inriktad på familjen som en enhet, snarare handlar det om familjen som inbördes relationer mellan två individer. 14 Familjebegreppet återfinns på ett antal ställen i ÄktB, se t.ex. 1:2 och 1:4 samt 6:2 och 6:4. Äktenskapet utgör den formella manifestationen av samlevnaden. För att ett äktenskap ska anses ha ingåtts krävs det att två individer förklarats vara förenade i äktenskap av en behörig vigselförrättare. 15 Äktenskapet är numera könsneutralt, och kan således ingås mellan två personer av samma kön. 16 Samhället godtar emellertid inte att äktenskap ingås under alla omständigheter. Förutsättningarna för äktenskapets ingående underkastas samhällets kontroll genom uppställandet av äktenskapshinder. 17 Således kan inte de som är under 18 år, de som är släkt med varandra i rakt upp- eller nedstigande led eller är syskon gifta sig med varandra. 18 Inte heller tillåts tvegifte; att ingå giftermål när man redan är gift eller registrerad partner Schmidt, s Nationalencyklopedin, information hämtad Nationalencyklopedin, information hämtad :1, 4:2 och 4:3 ÄktB. 16 1:1 ÄktB (lydelse:2009:253), se mer 2008/09:CU Agell & Brattström, s. 29 f. 18 2:1 ÄktB resp. 2:3, 1 st. ÄktB. Det bör dock framhållas möjligheten till dispens, i vissa fall, vad gäller äktenskapsåldern, 15:1,1 st. ÄktB, samt att halvsyskon får i vissa fall får gifta sig efter dispens, 2:3, 2 st ÄktB. 19 2:4 ÄktB. 15

16 Äktenskapet består till dess att någon av makarna avlider eller till dess att en behörig domstol förklarat att äktenskapet upphört. 20 Samboskapet har numera också en definierad juridisk innebörd. Sambobegreppet omfattar enligt 2003 års sambolag två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. 21 Det spelar ingen roll huruvida dessa personer lever i ett heterosexuellt eller homosexuellt samboförhållande. 22 Vad som däremot krävs är att ingen av samborna är gifta eller lever i ett registrerat partnerskap. 23 Vad som vidare är nödvändigt för att sambolagen ska vara tillämplig är, naturligt nog, att samborna flyttar tillsammans. Samboendet ska också vara varaktigt; paret ska alltså leva tillsammans i en förbindelse som inte är alltför kortvarig. Vanligtvis krävs också att paret har en gemensam folkbokföringsadress. För att det ska bli tal om ett sådant samboförhållande som lagen avser krävs det också i allmänhet att paret har gemensam ekonomi, eller i vart fall har en ekonomisk samverkan, samt att paret sammanlever i en förbindelse vari normalt ingår sexuellt samliv. 24 Ett samboförhållande upphör enligt sambolagens mening, om samborna tillsammans eller med annan ingår äktenskap, om de flyttar ifrån varandra eller om någon av dem avlider. 25 Det kan konstateras att samboskapet är betingat av faktiska förhållanden, och att det är dessa faktiska förhållanden som konstituerar att vissa rättsverkningar följer av samboendet mellan två individer. I det följande kommer inte någon närmare distinktion göras mellan äktenskap som är olikkönade och äktenskap som är samkönade. Äktenskap mellan samkönade omfattas sedan 2009 av samma materiella reglering som äktenskap mellan man och kvinna. 26 Värt att notera är dock att redan i 1994 års lag om registrerat partnerskap gavs partnerskapet i här relevant avseende i stort sätt samma rättsverkningar som äktenskapet Familjens funktioner I de familjesakkunnigas betänkande, Familj och äktenskap (SOU 1972:41), redogjordes för ett antal sociologiskt grundade familjefunktioner som antas kunna förklara vad som ligger bakom familjens sammanhållning. De funktioner som framhölls förekomma inom familjegemenskapen är den reproduktiva funktionen, den sexuella funktionen, den fostrande funktionen, 20 1:5 ÄktB. 21 1, 1 st. SamboL. 22 Den tidigare särskilda lagstiftningen, Lag (1987:813) om homosexuella sambor, upphävdes 2003, till förmån för den numera könsneutrala sambolagen. Se mer Prop. 2002/03: , 3 st. SamboL. 24 Prop. 2002/03:80, s. 27 f SamboL /09:CU Se 3 kap. PartnerskapsL. 16

17 den ekonomiska funktionen, skyddsfunktionen, fritidsfunktionen, den religiösa funktionen och den känslomässiga funktionen. Till de grundläggande funktionerna kan hänföras de reproduktiva, sexuella, fostrande och ekonomiska funktionerna. De övriga funktionerna kan sägas vara mer perifera och främst att hänföra till familjen p.g.a. att de följer av de grundläggande funktionerna. 28 Familjen är också viktig i ett större sammanhang, som en institution i samhället. Genom att tillfredsställa behov hos familjemedlemmarna inverkar familjen på samhället i stort. I en dysfunktionell familj riktar sig familjemedlemmarna istället åt andra håll för att söka behovstillfredsställelse. Därmed påverkas samhällsstrukturen av familjens förmåga att verka som en funktionell enhet. Bristande förutsättningar för behovstillfredsställelse inom familjen skulle förvisso, enligt de familjesakkunniga, kunna kompenseras genom att det utanförliggande samhället, i gengäld, kompenserade för de behov som inte kunde tillfredställas inom familjens ram. 29 I de sociologiska teorier som förespråkar social differentiering hävdas att det moderna samhället allt mer tagit över den ekonomiska funktionen från familjen, genom inrättandet av offentliga fördelningssystem och privata försäkringar. 30 I 1972 års betänkande talades om att medicinska möjligheter och en i samhället långtgående arbetsfördelning och specialisering skulle kunna förändra familjens roll. Det framhölls att barnafödandet, åtminstone teoretiskt, skulle kunna isoleras från familjen och betraktas som en rent biologisk företeelse. Det konstaterades också att familjer med bara en förälder redan var vanliga. Sverige, menade man, präglades av en kulturell tradition, där ogifta kvinnor väljer att själva ta hand om barnet istället för att lämna bort det for adoption. Å andra sidan poängterade de familjesakkunniga att det vanliga var att enföräldersfamiljer relativt snabbt förändras till tvåförälderfamiljer. Samhällets stöd hade också i stor utsträckning var inriktat mot barnfamiljerna. Utgångspunkten framhölls vara att kärnfamiljen är den form för släktets reproduktion som bäst motsvarar människornas önskningar och tillgodoser barnets behov av stabilitet och trygghet. 31 I ett senare betänkande som framlades av de familjesakkunniga 1981, och sedermera kom att ligga till grund för äktenskapsbalkens införande, hävdades att det mänskliga beteendet ifråga om familjebildning: har djupt liggande orsaker som har att göra med vår biologiska egenart, släktets överlevnad och individens livskänsla. 32 Den yttre manifestationen av formen för familjebildning, d.v.s. valet mellan äktenskap och samboskap, präglas emellertid av ett skikt av sociala föreställningar och sociala regler, som har en stark förankring i traditionen, menade de sakkunniga. Någon större tilltro, framhölls det, skulle därför inte sättas till lagstiftningens 28 SOU 1972:41, s. 63 f. 29 SOU 1972:41, s. 64 f. 30 Engdahl och Larsson, s SOU 1972:41, s. 64 f. 32 SOU 1981:85, s

18 förmåga att påverka människors föreställningar och beteenden på familjebildningens område Statistik kring äktenskap och äktenskapsskillnad och jämställdhet i arbetslivet Statistik över antalet ingångna äktenskap och antalet äktenskapsskillnader I absoluta tal ingicks ett stort antal äktenskap varje år från senare delen av 1930-talet och fram till 1960-talet. Åren då antalet vigslar var som högst, under mitten av 1940-talet, gifte sig årligen över par. 34 Antalet ingångna äktenskap minskade sedan påtagligt under 60- och 70-talet; en minskning som i stort sätt därefter höll i sig fram till åtminstone 1990-talet. Frånsett en rekordnotering 1989 till följd av lagändringar kring änkepension, då par gifte sig, visar SCB:s statistik mellan åren 1970 och 2009 att omkring par årligen ingår äktenskap med varandra. En viss ökning av antalet ingångna äktenskap tycks ha skett efter 2003; efter detta år har varje år över par ingått äktenskap. 35 År 2009 ingicks äktenskap. Från och med den 1 maj 2009 fick också två personer av samma kön ingå äktenskap med varandra. 888 kvinnor och 659 män ingick under året äktenskap med någon av samma kön; av dessa omvandlade 431 kvinnor och 430 män sina tidigare registrerade partnerskap till äktenskap. 36 Skilsmässotalen är för denna uppsats intressanta att beakta. År 1915 upplöstes endast 847 äktenskap genom äktenskapsskillnad, 97 % av alla upplösta äktenskap var vid denna tid livsvariga. Fram till 40-talet var skilsmässotalen fortsatt låga. Sedan skedde en större ökning av antalet äktenskapsskillnader; under perioden skedde äktenskapsskillnad i drygt 6000 äktenskap årligen. 37 Ökningen av antalet äktenskapsskillnader fortsatte sedan under 60- och 70-talen. Den enskilt största ökningen skedde mellan åren 1973, då äktenskapsskillnader rapporterades och 1974, då äktenskap upplöstes genom makarnas skilsmässa. 38 Antalet äktenskapsskillnader har betraktat i absoluta tal efter 1975 stabiliserats; årligen ( ) har mellan knappt och drygt par skilt sig. Under år 2009 upplöstes äktenskap genom makarnas 33 SOU 1981:85, s SOU 1981:85, bilaga 4, s. 580 f. 35 SCB I, s SCB I, s SOU 1964:35, s. 16 och bilaga 3, s Denna ökning kan förklaras med att hemskillnadsinstutet (som rapporterades separat) upphävdes fr.o.m.år 1974 och att möjligheten att erhålla äktenskapsskillnad blev ovillkorlig, med den enda begränsningen att betänketid skulle löpa i vissa fall (se vidare kap 4). 18

19 skilsmässa. 39 Det är värt att notera att ungefär hälften av skilsmässorna under år 2009 inträffade i äktenskap ingångna under 2000-talet. Antalet äktenskap som upplöses genom äktenskapsskillnad är således, enligt SCB:s statistik, störst inom ett par år efter det att äktenskap ingåtts. 40 Risken för att skilsmässa ska inträffa i ett modernt äktenskap måste betecknas som hög; under större delen av 1990-talet beräknades skilsmässorisken för nygifta till ca 50 %. 41 Ur statistiken kan utläsas att äktenskapets genomsnittliga varaktighet vid tidpunkten för skilsmässa återigen har minskat, efter att ökat under första hälften av 2000-talet. Den genomsnittliga varaktigheten för de genom äktenskapsskillnad upplösta äktenskapen uppgick enligt SCB statistik för år 2008, till 8,5 år efter äktenskapets ingående av 1000 äktenskap ingångna under 1999 hade upplösts genom skilsmässa 10 år senare. För äktenskap ingångna tidigare, här redovisade i intervall om 10 år, var siffrorna för antalet upplösta äktenskap efter 10 år: 1959, 94 av 1000, 1969, 168 av 1 000, 1979, 221 av 1 000, och 1989, 205 av För den fortsatta framställningen kan det också vara intressant att säga något om sambofrekvensen. Det är givetvis svårare att erhålla tillförlitlig statistik över samboförhållanden som inte registreras, utan framförallt bygger på sambornas egna uppgifter vid folk och bostadsräkningarna, men vissa uppskattningar har ändå gjorts beräknades andelen ogifta av alla sammanboende vara mellan 6 och 7 % år senare, 1985, uppskattades andelen till 20 %, och i samband med 2003-års revision av sambolagen beräknades andelen samboende som inte ingått äktenskap uppgå till ungefär en tredjedel av alla par. Allt som allt uppskattades det i början av 2000-talet finnas omkring 1,2 miljoner sambor i Sverige Jämställdheten i arbetslivet I denna uppsats kommer att belysas hur den äktenskapliga regleringen under 1900-talet förändrats. En drivkraft för denna förändring har troligtvis varit den förändrade samhälls- och familjestruktur som kvinnornas intåg på arbetsmarknaden har medfört. 46 Av denna anledning kan det vara befogat att närmare redogöra för en del statistiska uppgifter kring kvinnors förvärvsfrekvens och jämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden. De statistiska uppgifterna som redovisas här är huvudsakligen hämtade från regeringens budgetproposition för SOU 1981:85 bilaga 4, s.581, SCB I, s. 393 och SCB III s SCB I, s Agell & Brattström, s. 19, med hänvisning till en av SCB använd beräkningsmodell. 42 SCB II, s SCB I, s Agell & Brattström, s Prop. 2002/03:80, s Se mer i det följande, t.ex. kap Prop. 2010/11:1 19

20 I början av 1900-talet var det mycket ovanligt att gifta kvinnor hade förvärvsarbete utanför hemmet. Redan 1964 hade emellertid gifta kvinnors förvärvsfrekvens ökat till 46,5 %. 48 Kvinnornas arbetskraftsdeltagande kom sedan att fortsätta öka kraftigt under och 80-talen, men utvecklingen stannade upp under 1990-talet. Kvinnors deltagande i arbetslivet har sedan dess varit ungefär fem procentenheter lägre än männens; 2009 ingick 77,7 % av kvinnorna i åldern i arbetskraften jämfört med 82,7 % av männen i samma åldersgrupp. 49 Kvinnors utbetalda arbetsinkomst uppgick år 2009 till 70,6 % av männens. Dessa siffror påverkas i hög grad av att kvinnor oftare än män deltidsarbetar. Dessutom arbetar kvinnor i större uträckning i offentliga sektorn och i låglöneyrken. Viktiga faktorer som minskar kvinnors karriärmöjligheter, men också deras löner, är att kvinnor tar ut större andel av föräldraledigheten och har högre sjukfrånvaro p.g.a. egen eller barnens sjukdom. Kvinnor lägger alltså mindre tid på yrkesarbete, men står fortfarande för större delen av det obetalda hemarbetet. Regeringen framhåller dock att lönegapet mellan kvinnor och män faktiskt minskat, om man räknar om alla löner till månadslön och därigenom kompenserar för skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetstid. Denna trend har synts åtminstone under den senare delen av 2000-talets första decennium understryker regeringen. Lönegapet som 2009 uppgick till 14,2 %, är dock på samma nivå som Detta till följd av den ökning av skillnaderna mellan könens inkomster som skedde under 1990-talet Bet LU:20, s. 50 f. 49 Prop. 2010/11:1 bilaga 3, s Prop. 2010/11:1 bilaga 3, s. 13 ff. 20

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Avgörande skillnader mellan sambo- och äktenskapslagstiftningen

Avgörande skillnader mellan sambo- och äktenskapslagstiftningen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Paula Rincon Skute Avgörande skillnader mellan sambo- och äktenskapslagstiftningen Examensarbete 30 högskolepoäng Docent Eva Ryrstedt Familjerätt Höstterminen

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Äktenskap och samboskap. En komparativ studie. Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Äktenskap och samboskap En komparativ studie Tanya Mohammedzadeh Melinda Rydell 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen

Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen Christine Hedelin Sandra Vasarainen Besöks inte prästen krävs ett möte med juristen - Om sambolagstiftningens förhållande till arvsoch testamentsrätten No meeting with the priest requires one with the

Läs mer

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden

Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Lundgren Sambolagens skönsmässighet - en studie av vissa av sambolagens tillkortakommanden Examensarbete 20 poäng Docent Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006

Läs mer

Makars pensionsrättigheter

Makars pensionsrättigheter Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1

Läs mer

PRIVATA PENSIONER - DEL AV EN FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHET ELLER EN KAPITALPLACERING?

PRIVATA PENSIONER - DEL AV EN FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHET ELLER EN KAPITALPLACERING? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Beck-Friis PRIVATA PENSIONER - DEL AV EN FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHET ELLER EN KAPITALPLACERING? Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Familjerätt Höstterminen

Läs mer

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom?

Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Ombildad hyresrätt påverkar den en delning av egendom? Vid äktenskapsskillnad eller upplösning av samboförhållande Kandidatuppsats inom affärsjuridik (ekonomisk familjerätt) Författare: Maria Walden Handledare:

Läs mer

Sambors rätt att ärva varandra

Sambors rätt att ärva varandra Juridiska institutionen Vårterminen 2014 Examensarbete med praktik i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Sambors rätt att ärva varandra den svenska lagstiftningens brister i ett nordiskt perspektiv

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter?

Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Jämkning vid bodelning en möjlighet för båda parter? En analys av 12 kap 1 äktenskapsbalken Författare:

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Sambolagen. Skydd för svagare parten. Anna Lindberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Sambolagen Skydd för svagare parten Anna Lindberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Sambors efterlevandeskydd

Sambors efterlevandeskydd Sambors efterlevandeskydd Hur kan skyddet stärkas? Masteruppsats i affärsjuridik (familjerätt) Författare: Handledare: Linn Jeppsson Anneli Linhard Framläggningsdatum: 14 maj 2012 Jönköping Maj 2012 Masteruppsats

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig.

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap och tvångsskilsmässa Äktenskapsbalken har detta år fått ett viktigt tillägg då dispensen för att ingå äktenskap

Läs mer

Remiss. Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor. Sammanfattning YTTRANDE ÖVER SOU 2007:17. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Remiss. Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor. Sammanfattning YTTRANDE ÖVER SOU 2007:17. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER SOU 2007:17 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor Sammanfattning Vi förordar att nuvarande partnerskapslag och äktenskapsbalk sammanförs

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo 39 6.1 Efterlevande make Efterlevande make ska anges i bouppteckningen. Efterlevande make är dödsbodelägare på grund av den bodelning som vanligen ska

Läs mer

Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark

Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Marie Enhörning Sambor i Norden En komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Efterlevande sambos rättsliga ställning

Efterlevande sambos rättsliga ställning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ylva Öhrström Efterlevande sambos rättsliga ställning Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Docent Eva Ryrstedt Familjerätt VT-2008 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT

Läs mer

Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap

Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap Promemoria Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian behandlas frågan om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, dvs. äktenskap som ingåtts utan att

Läs mer

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens

EXAMENSARBETE. Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens EXAMENSARBETE Jämkningsmöjligheterna i äktenskapsbalkens 12 kap. En utredning av bestämmelsernas tillämpningsområde, tillämpningens omfattning samt dess eventuella problematik Jeanette Cejas 2015 Filosofie

Läs mer

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord?

Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? NYHETER M.M. 2011-08-06 Kan egendom som erhållits i gåva med villkor att den ska vara mottagarens enskilda egendom göras till giftorättgods genom äktenskapsförord? Det är inte ovanligt att en gåvogivare

Läs mer

Kommunal familjerådgivning under 2014

Kommunal familjerådgivning under 2014 Sveriges officiella statistik Socialtjänststatistik Kommun som uppgifterna avser Namn på den familjerådgivningsbyrå som lämnar uppgiften Er adress Postadress Uppgiftslämnare/handläggare E-post Telefon

Läs mer

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo

6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Avsnitt 6 45 6 Efterlevande make, registrerad partner eller sambo Prop. 2002/03:80, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 6.1 Efterlevande make Efterlevande

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 juni 2009 Ö 3904-08 KLAGANDE MH Ombud: Jur.kand. BB MOTPART AH Ombud: Advokat YB SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

Preskription av äktenskapets rättsverkningar?

Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Uppsala Faculty of Law Working Paper 2010:10 Preskription av äktenskapets rättsverkningar? Margareta Brattström & Anna Singer Abstract Ett äktenskap medför flera rättsverkningar. Av stor praktisk betydelse

Läs mer

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

BODELNING regler i behov av förändring?

BODELNING regler i behov av förändring? BODELNING regler i behov av förändring? Författare: Frida Andersson och Patrik Hallengren Handledare: Ingmar Svensson Tillämpade studier, 20 p Jur.kand.-programmet HT 2006 Innehåll Sammanfattning...4 1.

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

Familjerätt. Information. lagreglerna

Familjerätt. Information. lagreglerna Familjerätt FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAM ILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJE RÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT FAMILJERÄTT

Läs mer

Sambolagens framväxt, syften, motiv och ideologi

Sambolagens framväxt, syften, motiv och ideologi JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Annika Eneberg Sambolagens framväxt, syften, motiv och ideologi Examensarbete 20 poäng Handledare Jur.dr Titti Mattsson Ämnesområde Familjerätt VT 2008 Innehåll

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2012 T 3108-10 KLAGANDE LN Ombud: Advokat CS MOTPART LS Ombud: Advokat RB SAKEN Fordran m.m. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-13 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt

Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Karin Malmström Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Familjerätt VT

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Familjerätt. Information om lagreglerna

Familjerätt. Information om lagreglerna Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt Familjerätt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 februari 2009 Ö 3474-08 KLAGANDE R L-A MOTPARTER J K U R SAKEN Ansökan om tillstånd enligt 19 kap 13 ärvdabalken till överlåtelse

Läs mer

Efterlevande sambos ekonomiska skydd

Efterlevande sambos ekonomiska skydd JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Efterlevande sambos ekonomiska skydd Klas Nyström Examensarbete i ekonomisk familjerätt, 30 hp Examinator: Kent Källström Stockholm, Vårterminen 2014 1. Ämnet...

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad?

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Ersmark Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Utländskt giftorättsgods särskilt om lagvalsfrågan

Utländskt giftorättsgods särskilt om lagvalsfrågan Utländskt giftorättsgods särskilt om lagvalsfrågan Filosofie kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Anna Fayad Handledare: Marie Larsson Linton Framläggningsdatum 2010-05-17 Jönköping maj 2010 Kandidatuppsats

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Roland Sjölin. Arvsrätten i tiden. Examensarbete 30 högskolepoäng. Eva Ryrstedt.

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Roland Sjölin. Arvsrätten i tiden. Examensarbete 30 högskolepoäng. Eva Ryrstedt. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Roland Sjölin Arvsrätten i tiden Examensarbete 30 högskolepoäng Eva Ryrstedt Familjerätt Vt 2008 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4

Läs mer

Ändringar i civilstånd 2013

Ändringar i civilstånd 2013 Befolkning 2014 Ändringar i civilstånd 2013 Antalet ingångna äktenskap betydligt färre, antalet skilsmässor något fler Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade antalet ingångna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN

Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN Familjerätt KORTFATTAT OM LAGSTIFTNINGEN 3 I denna serie har även utkommit: y Behandling av personuppgifter y Familjerätt, lättläst y Offentlighetsprincipen och

Läs mer

Nyttjanderättsersättning mellan makar Ersättning för en makes kvarboende i en tidigare gemensam bostad

Nyttjanderättsersättning mellan makar Ersättning för en makes kvarboende i en tidigare gemensam bostad JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Mathilda Rosén Nyttjanderättsersättning mellan makar Ersättning för en makes kvarboende i en tidigare gemensam bostad LAGM01 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt

Sambors egendom. mitt, ditt och vårt ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Magisteruppsats 15 hp Vårterminen 2008 Ämne: Ekonomisk familjerätt

Läs mer

Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar?

Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jennie Berngarn Automatisk gemensam vårdnad ett steg närmare ett barns rätt till båda sina föräldrar och ett gemensamt föräldraansvar? Examensarbete 30 ECTS Handledare

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

När offret tvingas dela skadeståndet med gärningsmannen behov av korrigering vid oskäliga bodelningsresultat i en viss situation

När offret tvingas dela skadeståndet med gärningsmannen behov av korrigering vid oskäliga bodelningsresultat i en viss situation JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anette Bååth När offret tvingas dela skadeståndet med gärningsmannen behov av korrigering vid oskäliga bodelningsresultat i en viss situation Examensarbete 20

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Efterarv vid makes förmånstagarförvärv En utredning av rättsläget i spåren efter NJA 1975 s. 302,

Läs mer

Ungefär50% av. spricker

Ungefär50% av. spricker PAR- OCH ÄKTENSKAPS TERAPI DAG 5 Ungefär50% av ala kt enska ä p spricker Ett olyckligt äktenskap ökar risken att du bli sjuk med 35 % och minska din livslängd med 4 år! PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN

Läs mer

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI

FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN -förälskelse, positiva känslor för varandra ATT ARBETA MED: -skapa vi-identitet -formulera och förhandla fram -en ömsesidigt acceptabel

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer