FQ 20 år. av kamp för jämställdhet och jämlikhet. Erika Wermeling

Transkript

1 FQ 20 år av kamp för jämställdhet och jämlikhet Erika Wermeling 1

2 FQ 20 år av kamp för jämställdhet och jämlikhet Text och form: Erika Wermeling, Brödtext Utgiven av Forum Kvinnor och Funktionshinder Stockholm 2017 Källor: FQs arkiv samt intervjuer med Birgitta Andersson, Barbro Carlsson, Viviann Emanuelsson, Karin Hjalmarson, Maria Johansson, Ebon Kram, Ingela Larsson, Therese Rudolfsson, Ulrika Voghera och Victoria Öjefors Quinn. 2

3 Innehåll Hur det började 4 Förening för kvinnor 11 Vara kvinna med funktionsnedsättning 19 FQ och kvinnor i Sverige och världen 26 FQ och funktionshinderrörelsen 32 Projekten som format FQ 36 Interna utmaningar 42 FQ om framtiden styrelsens slutord 47 3

4 Hur det började Kvinnor med funktionsnedsättning borde gå samman. Funktionshinderrörelsen behöver arbeta mer med kvinnors villkor, och kvinnorörelsen mer med villkor för kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor måste stärka varandra och bygga nätverk tillsammans. I augusti 1988 hade ett 30-tal kvinnor med funktionsnedsättning från svensk, norsk och dansk funktionshinderrörelse samlats på konferensen Nordiskt forum i Oslo, arrangerad av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Tillsammans skrev de ett uttalande till jämställdhetsministrarna i de nordiska länderna i syfte att stärka kvinnor med funktionsnedsättning. Här fanns en rad förslag om stöd till organisationer, uppslag till forskningsprojekt och krav på politiska förändringar. Uttalandet blev sedan ett av underlagen till handlingsprogram för det nordiska jämställdhetsarbetet. Konferensen blev också startskottet till en organisation för kvinnor med funktionsnedsättning i Sverige. Med inspiration från Norge startade de svenska kvinnorna projektet Kvinnor och Handikapp. Initiativtagarna ville intressera den svenska funktionshinderrörelsen för jämställdhet mellan könen och för villkoren för kvinnor i rörelsen. Projektet pågick 4

5 från 1989 till 1997, med pengar från Arvsfonden bildades föreningen Forum Kvinnor och Handikapp bytte den namn till Forum Kvinnor och Funktionshinder, FQ års årsmöte lade till förkortningen FQ också formellt: FQ, Forum Kvinnor och Funktionshinder. I den här skriften kallas föreningen genomgående för FQ eller föreningen. Initiativtagarna ville visa hur slitsamt det kan vara att leva med den dubbla belastningen av att vara kvinna och ha ett handikapp, står att läsa i en tidig beskrivning av projektet. Samtidigt ville de visa upp styrkan, kunskapen och kompetensen hos de mest osynliga kvinnorna. Verksamheten var bred med seminarier, kurser och skrifter om livssituationen för kvinnor med funktionsnedsättning. De byggde ett nätverk med personer från funktionshinder- och kvinnorörelsen, myndigheter och riksdagspartier. Verksamheten var bred med seminarier, kurser och skrifter om livssituationen för kvinnor med funktionsnedsättning ur olika aspekter våldsutsatthet, EGinträde, invandrarbakgrund och kultur och konst. Situationen för kvinnor med funktionsnedsättning som invandrat till Sverige har återkommit under åren i föreningen. Inte minst skapade projektet Kvinnor och Handikapp arenor där kvinnor med funktionsnedsättning kunde träffas och dela erfarenheter. 5

6 Idag rymmer FQs programförklaring en rad områden: utbildning, arbete, ekonomi, familjeliv och sexualitet, social service, kultur, hälsa, hot, våld och övergrepp, flickor och kvinnor med invandrarbakgrund, internationellt samarbete samt forskning. Skapa intresse för jämställdhet Drivkraften var att få organisationerna inom funktionshinderrörelsen att börja jobba med könsperspektiv. Att börja se medlemmarna som kvinnor och män, flickor och pojkar och förstå att funktionshinderrörelsens frågor har könsperspektiv precis som alla andra delar av samhället. Villkoren är olika för kvinnor och män. Intresset var till en början inte så stort, varken från funktionshinder- eller kvinnorörelsen. Funktionshinderorganisationerna ifrågasatte om det verkligen fanns skillnader i villkoren för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Var det inte viktigare att kvinnor och män arbetade tillsammans med de gemensamma problemen? Vid den här tiden saknades könsuppdelad statistik hos myndigheter, och varken kvinno- eller funktionshinderforskare undersökte villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning. Dock fanns det kunskap om att kvinnor hade sämre tillgång till rehabilitering än män, fick mindre kvalificerade arbeten än män eller inget arbete alls färre hem- 6

7 tjänsttimmar och mindre annan service, jämfört med män. Så småningom förankrades ändå jämställdhetsfrågorna bland funktionshinderförbunden. Sammanlagt var 25 organisationer inom funktionshinderrörelsen med i projekt Kvinnor och Handikapp. Flera förbund bildade kvinnogrupper och drev egna projekt om arbete, utbildning, familjeliv, rehabilitering, fritid och kultur. Några exempel är Synskadades riksförbund som bildade kvinnokommitté och skrev ett program för kvinno- och jämställdhetsarbete, och Riksförbundet för social och mental hälsa vars kvinnoutskott samlade 80 kvinnor över landet som utbildades i att bygga nätverk, ledarskap, självhjälp och informationsteknik. Ledare med höga ambitioner Kvinnorna som ledde projektet hade höga ambitioner. De skrev rapporter, anordnade seminarier och kurser och jobbade med metodutveckling. De hann och orkade med en bråkdel av allt de ville göra, beskriver de själva. Starka kvinnor som stöttade varandra men som också blev osams. Viljan var stor och ibland blev det alltför tungt arbete för en förening med knappa resurser. Men när idéerna blev verklighet och initiativen roddes i hamn så väckte projektet debatt. 7

8 Vi är faktiskt förmätna nog att tro att vi genom envis uppkäftighet lyckats placera några frågor på den samhälleliga dagordningen, vilka annars skulle ha stannat utanför länge än, skriver projektledaren Anneli Joneken i projektets sammanfattning. Sju kvinnor drev projektet från början: Annelie Joneken, Barbro Carlsson, Carin Boalt, Eva Jonsson och Maj-Britt Freij som alla kom från olika förbund inom funktionshinderrörelsen. I gruppen fanns också journalisterna Evy Engelbrecht och Malena Sjöberg. Flera hade egen erfarenhet av att ha varit ifrågasatta i sitt ledarskap. Barbro Carlsson hade några år tidigare valts till ordförande för Handikappförbundens centralkommitté, HCK. Hon var första kvinna på den posten och minns kongressen när hon valdes som mycket laddad. Det var långt ifrån alla som ville Flera hade egen erfarenhet av att ha varit ifrågasatta i sitt ledarskap. 8 se en kvinna svinga ordförandeklubban. Anneli Joneken hade liknande erfarenheter och de båda delade tanken om att funktionshinderrörelsen behövde bli mer jämställd. Anneli arbetade på Nordiska rådet och låg bakom idén att svenska funktionshinderrörelsen skulle vara representerad på den nordiska konferensen i Oslo. Anneli Joneken var initiativtagare och eldsjäl bakom arbetet inom Kvinnor och Handikapp. Hon beskrivs som snabb och skicklig. Utan henne hade det inte

9 blivit något alls, sägs det från flera håll. När projektet blev förening valdes Anneli Joneken till ordförande och hon ledde föreningen under många år gick Anneli hastigt bort, och för föreningens arbete blev hennes bortgång mycket kännbar. Kvinnobilder bryter ny mark En av de allra första satsningarna i projektet Kvinnor och Handikapp var boken Kvinnobilder från kvinnor med funktionsnedsättning skrev och intervjuades om att vara kvinna i Sverige. Kvinnobilder beskrevs som jungfrulig mark. Boken visade hur ojämlikheten mellan kvinnor och män förstärks av funktionsnedsättning på olika områden i samhället: i skolan och på jobbet, när det gäller inflytande och möjligheter. Det var texter som kvinnor med funktionsnedsättning kunde spegla sig i samtidigt som berättelserna var nya och hittills oberättade i stora delar av samhället. Ambitionen var att tydliggöra ett strukturellt förtryck, och samtidigt lyfta kvinnornas styrka, glädje och kompetens. Många av kvinnorna talade om rätten till identitet. De ville bli sedda som de kvinnor de är, som en eventuell partner och inte enbart som kompisen och lyssnaren. De skrev också om att vara förälder och yrkesarbetande. Om beroende och makt, sorg över funktionsnedsättningen, att vara duktig och 9

10 om styrkan i att klara av det som de ville göra och att välja bort annat. En del berättade om barndomen och sin känsla av att vara både till bekymmer och glädje för sin egen mamma. Evy Engelbrecht och Malena Sjöberg var redaktörer och boken uppmärksammades både i funktionshinder- och allmänpress. Den finns som lättläst och översattes till engelska fick Kvinnobilder en uppföljare, Kvinnobilder i arbetslivet. Här intervjuas tolv kvinnor om arbetslivet. Kvinnorna har olika former av arbete, med eller utan lön. De beskriver fördomar från arbetsgivare, hur svårt det kan vara att få jobb och om glädjen i att få känna att man duger. De tycker alla att deras arbeten bidrar till delaktighet, jämställdhet och jämlikhet. Både Kvinnor och Handikapp och FQ har genom åren medvetet anlitat professionella skribenter. Böcker, skrifter och dokumentationer har i många fall gett bra förutsättningar för att få medel till nya projekt. 10

11 Förening för kvinnor När Forum Kvinnor och Handikapp bildades i september 1997 var organisationen genomtänkt. Regionala nätverk av medlemmar skulle växa fram ur kvinnornas behov i respektive region. Det skulle finnas resurscentrum med skapande verksamhet, föreläsningar och studiecirklar. Arbetsfördelningen såg ut så här: en grupp ansvarade för att ta fram skrifter, medlemmarna skulle utveckla nätverk i länen och representanter för föreningen skulle delta i nationella och internationella konferenser samt driva projekt för att utveckla det kvinno- och handikappolitiska arbetet i rättighetsfrågor. Verksamheten delades in i temaområden: våld och övergrepp, sexualitet/familjeliv och funktionsnedsättning, hälsa, kultur och arbetsliv och utbildning. Föreningen ville ha verksamhet i olika delar av landet och bygga upp resurscentrum i länen, med länsstyrelsen som en av flera möjliga finansiärer. Under flera år ville föreningen skapa en kulturell mötesplats med fotolabb, skapande, kurser, konferenser men hade svårt att hitta medel till det. I de första stadgarna står att syftet är att aktivt förbättra situationen för kvinnor med funktionsnedsättning inom alla samhällsområden. Föreningen 11

12 ska aktivt medverka till förbättrade möjligheter till inflytande och påverkan i samhällslivet för kvinnor med funktionsnedsättning, samt arbeta för inflytande i funktionshindrade kvinnors organisationer. I strävan efter att öka kvinnors inflytande i funktionshinderorganisationerna ska FQ komplettera andra funktionshinderorganisationer, inte konkurrera med dem, enligt den första programförklaringen. Här pekas många områden ut där villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning behöver bli bättre: synliggörande i media, utbildning som grund för jämlikhet, möjligheten till hjälpmedel och assistans på arbetet, forskning om könsskillnader i vård och rehabilitering, arbete och rehabilitering för kvinnor som invandrat, situationen för kvinnor med funktionsnedsättning på flykt, tillgänglighet, föräldraskap, våld, övergrepp och sexuella trakasserier. Här pekas många områden ut där villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning behöver bli bättre. Texten mynnar ut i uppmaningen att kvinnor med funktionsnedsättning ska ha förutsättningar att utveckla sin handlingsförmåga för att kunna ta makten över sina liv. Programförklaringen byggde på FNs standardregler (föregångaren till dagens Funktionshinderkonvention) och Europeiska handikappade kvinnors manifest, från European Disability Forum. Våld, diskriminering och övergrepp kom att få större utrymme i stadgarna eftersom de första formu- 12

13 leringarna inte ansågs vara tillräckligt tydliga. Ett årsmöte klubbar att föreningen aktivt (ska) motverka alla former av diskriminering och våld mot funktionshindrade kvinnor och stärka funktionshindrade kvinnors inneboende kraft att förhindra diskriminering och våld. När stadgarna revideras ytterligare en gång byts kvinnor ut mot flickor och kvinnor. Genom åren har målsättningen för föreningen kokats ned och sedan 2016 lyder den så kallade ändamålsparagrafen: Föreningen är en demokratisk och feministisk kvinnoorganisation, som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningens syfte är att för alla som själva identifierar sig som flicka/kvinna med funktionsnedsättning eller normbrytande funktionalitet: aktivt stärka den inneboende kraften inom alla samhällsområden verka för förbättringar av situationen medverka till förbättrade möjligheter till inflytande och påverkan i samhällslivet arbeta för att motverka alla former av diskriminering och våld arbeta för ökat inflytande inom sina egna funktionshinderorganisationer. 13

14 Crossdisability FQs medlemmar har olika funktionsnedsättningar. Organisationen är unik eftersom den samlar kvinnors erfarenheter från hela funktionshinderrörelsen och samtidigt är förankrad i kvinnorörelsen. Crossdisabilty förenar kvinnor och det är därför FQ kan driva kvinnofrågor på ett tydligt sätt i funktionshinderrörelsen. Crossdisability gör det lättare att fokusera på andra strukturer i samhället eftersom medlemmarnas egna funktionsnedsättningar inte är föreningens gemensamma nämnare. Gentemot medlemmarna kräver en crossdisability-organisation ett genomgående tillgänglighetstänk för att alla ska känna sig välkomna och delaktiga på lika villkor. Styrelsen har under senare år också utbildat sig i normkritiskt tänkande i RFSL-projektet Funkisprojektet. Projektet syftade till att öka kunskapen om hbtq-frågor i funktionshinderrörelsen, och om funktionshinderfrågor i RFSL. Kunskap om att såväl funktionalitet, sexualitet, köns identitet och könsuttryck är normbrytande i olika och ibland samma sammanhang gör avtryck i FQs verksamhet och ställningstaganden. FQ medverkar exempelvis i paneler och andra aktiviteter under Pridefestivalen i Stockholm. 14

15 Brett samarbete FQ samarbetar med kvinnor i och utanför Sverige. Föreningen är tidigt med i Samverkansforum för kvinnor i Sverige, Sams, som blir en kanal för påverkan i European Womens Lobby, EWL. Dessutom är FQ med i funktionshinderrörelsens biståndsorganisation SHIA, numera MyRight, Svenska FN-förbundet och Svenska Unifemkommittén som stöder kvinnoprojekt i utvecklingsländer. Numera är FQ medlem i Sveriges Kvinnolobby och FQ har fått betydelse för jämlikhets- och jämställdhetsarbetet inom Kvinnolobbyn. Kvinnolobbyns tidigare ordförande Gertrud Åström och dess nuvarande Anna Giotas Sandquist lyfter gärna fram FQs kompetens. Det skapar ringar på vattnet i kvinnorörelsen. Vara medlem Som nybliven förening har FQ ett 40-tal medlemmar men växer så sakteliga och har under de senaste åren haft runt 90 röstberättigade medlemmar. FQ har dessutom enskilda stödmedlemmar och stödjande organisationer, men de är inte röstberättigade. I början ansöker FQ om statsbidrag för kvinnoorganisationer, men får avslag eftersom medlemmarna är för få och föreningen inte uppfyller kraven om länsoch lokalföreningar. Vid den tiden är funktionshinderorganisationer och kvinnojourer medlemmar i 15

16 FQ, men dessa organisationers medlemmar kan inte FQ räkna som sina egna. Att funktionshinderorganisationerna är medlemmar får en annan konsekvens också: män är röstberättigade på FQs årsmöten. Det beror på att både kvinnor och män är medlemmar i funktionshinderorganisationerna. Så från början av 2000-talet kan funktionshinderorganisationer inte längre vara medlemmar i FQ. Stadgarna ändras och numera är det enbart enskilda personer som själva identifierar sig som flickor och kvinnor med funktionsnedsättning eller normbrytande funktionalitet, kvinnokommittéer, grupper eller sammanslutningar bildade av kvinnor med funktionsnedsättning inom eller utanför andra föreningar som har rösträtt på årsmötet. Övriga är stödjande medlemmar och i den rollen viktiga för FQs arbete. För att vara valbar till styrelsen ska man vara enskild medlem med funktionsnedsättning. För att få statligt stöd ska minst 80 procent av medlemmarna vara kvinnor. På senare år har FQ fått pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tidigare Ungdomsstyrelsen. Den som anser sig vara kvinna kan bli medlem i FQ. Numera är det upp till varje medlem att definiera sig som kvinna. FQ har gjort det möjligt för transkvinnor med normbrytande funktionalitet att vara medlemmar. Många medlemmar är stolta över beslutet, men några har valt att lämna föreningen. 16

17 FQ menar att rätten att själv definiera kön och könstillhörighet är lika självklar som rätten att själv definiera om man har en funktionsnedsättning. Det ska ingen annan göra. FQ är tidigt ute med den här medlemsdefinitionen bland kvinno- och feministiska organisationer. Här kan FQ sägas gå före med grund i sin dubbla kompetens. Önskemålet kom upp i samtal på en kurs om normer och sexualitet och en tid därefter ändrades stadgarna. FQ konstaterar att om någon presenterar sig som kvinna, så är hon kvinna. Samtidigt lades begreppet normbrytande funktionalitet till i stadgarna. FQ har under alla år strävat efter att få fler medlemmar för att skapa bredd i engagemanget och tryck i intressepolitiken. FQ är en liten organisation med en stark röst och behöver många medlemmar för att fortsätta göra sin röst hörd. Lokaler och anställda Föreningen har haft lokal på Luntmakargatan, hos Riksförbundet för Njursjuka, idag Njurförbundet, på Klara Södra Kyrkogata, Krukmakargatan samt hos SHIA, nu MyRight. Sedan 2009 har FQ inget eget kansli, men ett kontorsrum och tillgång till kontorsservice hos Synskadades riksförbund. FQ hade anställda fram till 2011, därefter har föreningen haft anställda i kortare projekt. 17

18 Ordföranden Anneli Joneken Madeleine Linder Maria Johansson, interimsstyrelsen Karin Hjalmarson Vivann Emanuelsson Maria Johansson

19 Vara kvinna med funktionsnedsättning FQs viktigaste uppgift att förena erfarenheten av att vara kvinna och att ha funktionsnedsättning. FQ samlar kvinnor från hela funktionshinderrörelsen. I många avseenden delar kvinnor och män med funktionsnedsättning lika erfarenheter av att diskrimineras och särbehandlas i samhället. Men kvinnor med funktionsnedsättning delar också erfarenheter av diskriminering med kvinnor utan funktionsnedsättning. Erfarenheter av att vara utestängda från beslutsorgan, att bli negligerade, inte sedda eller utsatta för våld och hot om våld. När det gäller exempelvis hälsa, ekonomi eller möjligheten att bestämma själv så påverkas FQs medlemmar både av att vara kvinnor och att ha funktionsnedsättning. Utsatthet och ohälsa kan lätt bli en följd av ojämställda villkor. Det finns skillnader mellan vilket stöd kvinnor och män med funktionsnedsättning beviljas. Våld i nära relationer förekommer i situationer som är specifika för den som har en funktionsnedsättning i färdtjänstbussen, med assistenten, hos sjukgymnasten. Eller från en man som valt en kvinna med funktionsnedsättning för att han ser större möjligheter att förtrycka sin partner. 19

20 En genomgång från Myndigheten för delaktighet visar att kvinnor med funktionsnedsättning har lägre sysselsättningsgrad, sämre ekonomi och skattar hälsan sämre än män. Männen arbetar heltid i större utsträckning och en större andel män med funktionsnedsättning har lönebidrag. Män har också lättare att få arbetsmiljön anpassad. Kvinnor med funktionsnedsättning identifieras i första hand med sin funktionsnedsättning och inte med sitt kön. Den här könsblindheten, inställningen Kvinnor med funktionsnedsättning identifieras i första hand med sin funktionsnedsättning och inte med sitt kön. 20 att personer med funktionsnedsättning är könlösa och icke-sexuella, kan leda till att övergrepp och trakasserier inte upptäcks eller att de bortförklaras och förringas. Det kan vara svårt att veta hur man ska identifiera sig som kvinna, och vad det är att bekräftas som kvinna, när funktionsnedsättningen så ofta hamnar i förgrunden. Stereotypa bilder av hur kvinnor ska vara kan också göra att man känner att man inte duger som kvinna eller som förälder. FQ arbetar för att stödja kvinnors och flickors inneboende kraft. En medlem beskriver visionen FQ som en stor förening med många slags aktiviteter som stärker kvinnor med funktionsnedsättning. Att betraktas som kvinna är en kamp som pågår ideligen, den tar aldrig slut eller blir färdig.

21 Budskapet i föreningens första principprogram om att kvinnor med funktionsnedsättning ska ha förutsättningar att utveckla sin handlingsförmåga för att kunna ta makten över sina liv skulle idag kunna översättas med att stärka kvinnors självrespekt och kraft att inte acceptera kränkningar. Kvinnorna i FQ har genom åren stärkt varandra och gett varandra fler, och kanske nya, perspektiv på sina liv. En del har funnit mentorer inom FQ, som varit till hjälp både i privatlivet och i ledarroller i yrkesoch föreningslivet. Våld och hot mot kvinnor med funktionsnedsättning På 1990-talet var kunskapen om utsattheten för våld bland kvinnor med funktionsnedsättning låg. Frågan var både okänd och tabubelagd. När FQ pratade om att män utövar våld mot kvinnor och att det sker även i funktionshinderrörelsen upplevdes det som mycket provokativt. Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning blev en allt större fråga för FQ under föreningens första tid. De första åren samarbetade FQ med Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Under flera år hölls läger för kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som arbetar på jourer. FQ ville ge kvinnor med funktionsnedsättning möjlighet att förstå processerna bakom våldsutövning 21

22 bland annat att våldet upplevs mer normalt för kvinnan om det pågår under längre tid och kvinnorna från jourerna mer kunskap om att leva med funktionsnedsättning. Under ett läger för kvinnor med funktionsnedsättning och jourkvinnor diskuterar deltagarna hur de tror att deras liv sett ut om de vore män. Högre pension, bättre behandling på sjukhus, bättre mediciner, Var tredje kvinna hade hotats, blivit slagen eller utsatts för trakasserier. 22 mer hjälp med transporter och hushållsgöromål, lyder några av svaren. De är kritiska till att män har lättare att få jobb och bilbidrag. Kvinnorna på lägret har erfarenhet av våld, antingen av att själva eller någon i deras närhet varit utsatta. De anser att det kan vara svårt ha ett jämställt förhållande med en man utan funktionsnedsättning som de är beroende av. Och att det är svårt att fly om den som utövar våld är någon man är beroende av, exempelvis en anhörig eller assistent. FQ har initierat och medverkat i kartläggningar om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. I kartläggningen Våga se från 2001 berättade kvinnorna om fysiska, psykiska, sexuella och ekonomiska övergrepp i hemmet, särskilda boenden, offentliga miljöer och i psykiatrisk vård. En studie från utredningsinstitutet Handu 2007 visade att var tredje kvinna hade hotats, blivit slagen eller utsatts för trakasserier. Över kvinnor med

23 rörelse-, syn- eller intellektuell nedsättning var med i studien. När det handlade om trakasserier var det en okänd man som trakasserat i sex fall av tio. Men när det handlade om hot, våld och övergrepp så var kvinnans partner, granne, bekant, vänner eller arbetskamrat den vanligaste förövaren. Övergreppen skedde ofta i bostaden. Samma år, 2007, höll FQ en internationell konferens om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, med de internationellt kända professorerna Amy Elman från USA och Sheila Jeffreys från Australien. Här talade också Lydia la Rivière-Zijdel från Nederländerna. Hon är socionom, internationell aktivist, tränar kvinnor med funktionsnedsättning i självförsvar och använder själv rullstol. Konferensen lyfte bland annat att kvinnor med funktionsnedsättning utnyttjas inom pornografin. Det är en fråga som kommit fram under lägren på Vejbystrand några år tidigare. Kvinnornas antagna sårbarhet triggar igång männen. Många av deltagarna reagerar på att inte heller kvinnor med funktionsnedsättning är förskonade i porrindustrin. FQ hade svårt att nå ut brett om de här frågorna, men för kvinnorna som var med på konferensen var det viktigt att frågorna lyftes och erkändes. 23

24 Extra utsatt Generellt är det svårt att säga att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för hot, våld, övergrepp och trakasserier oftare än andra men själva funktionsnedsättningen gör kvinnor extra utsatta. Utsattheten handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet. Att vara extra utsatt kan innebära att ha svårt att se eller höra vad som håller på att hända, eller ha svårt att fly eller försvara sig. Våld mot kvinnor är en fråga om makt, oavsett om kvinnan har funktionsnedsättning eller inte. Omfattande funktionsnedsättning, stort behov av hjälpmedel, svårigheter att komma till tals och bli lyssnad på ökar också risken för utsatthet. Det kan betyda att kvinnans partner istället för att ge stöd utnyttjar kvinnans beroende, plockar bort mediciner, möblerar om, flyttar på saker eller lägger dem där hon inte når. Våld mot kvinnor är en fråga om makt, oavsett om kvinnan har funktionsnedsättning eller inte. Personer som kvinnan är beroende av kan vara de som utövar våldet. Då är våldet svårt att upptäcka. Den som bistår en i vardagen, på toaletten eller med kommunikationen är svår att både värja sig emot och att lämna. Är man beroende av någon annans kropp och händer för att klara vardagen kan det dessutom vara svårt att sätta gränser för var gränsen för övergrepp går. Studier visar att kvinnorna är 24

25 rädda för att berätta om och anmäla vad de utsatts för, av rädsla för att inte fortsätta få de insatser de behöver. Funktionsnedsättningen kan göra det svårt att förstå vad som händer, att berätta vad som hänt efteråt eller bli trodd på sin berättelse. Trovärdigheten hos den som inte kan redogöra för maktövergreppen blir ifrågasatt. Helhetsbilden rymmer också att många kvinnojourer inte är anpassade och att stödet i domstolarna brister förundersökningar läggs ofta ned när kvinnan inte upplevs kunna berätta vad som hänt, eller inte minns. 25

26 FQ och kvinnor i Sverige och världen FQ samarbetar med både kvinno- och funktionshinderrörelsen men samarbetet är mest regelbundet med kvinnorörelsen. Det är inte längre vattentäta skott mellan diskrimineringsgrunderna. Olika grupper blir bättre på att hjälpa varandras frågor framåt genom att se det som är gemensamt. När medvetenheten om normer i samhället blir allt större och när det är självklart att utgå från att vi har olika sexualitet får också funktionsnedsättning en naturlig plats på fler arenor och i fler sammanhang. Vi är inte framme än, men bra bit på väg, konstaterar Maria Johansson, ordförande i FQ. FQs nätverk är brett. FQ är medlem i Sveriges Kvinnolobby, UN Women Sverige, Handikapphistoriska föreningen och Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor. På senare år har FQ varit representerat i Socialstyrelsens rådgivande nämnd för funktionshinderfrågor, 16:00-rörelsens nätverk bland kvinnoorganisationer för aktiviteter om krav på lika lön för lika arbete, RFSLs Funkisprojektet och Flicka-plattformen, ett projekt för att stärka unga kvinnor. FQ är exempelvis med när regeringen har samråd inför FN-möten 26

27 som rör kvinnor, funktionsnedsättning och utvecklingspolitik. FQ har också varit med i regeringens jämställdhetsråd. Samarbetet med kvinnorörelsen är viktigt därför att det handlar om att ta plats som kvinna i Sverige och världen. Att vara engagerad i kvinnorörelsen betyder att upptäcka fler sidor hos sig själv. Funktionsnedsättningen präglar naturligt många delar av livet och är huvudfrågan i funktionshinderrörelsens kamp för ökade rättigheter. Men mötet med andra kvinnor innebär att se att villkor för kvinnor är lika och att strukturer som skapar underordning inte bara har med funktionsnedsättning att göra. Frågor om hur kvinnor Att vara engagerad i kvinnorörelsen betyder att upptäcka fler sidor hos sig själv. med funktionsnedsättning lever i utvecklingsländer, eller varför den svenska regeringen satsar mindre på kvinnor än på män hamnar i fokus för samtalen. Några av FQs medlemsträffar har handlat om makt, könsidentitet och normer och om hur villkoren för kvinnor sett ut historiskt. FQ har också bjudit in medlemmar till dagsaktuella frågor om exempelvis surrogatmödraskap och regeringens nya mål för jämställdhetsarbetet. En utmaning i samarbetet med kvinnorörelsen är att lyfta den avsexualisering som många kvinnor med funktionsnedsättning påverkas av. Kvinnorörelsen vill komma bort från kvinnor som sexobjekt och 27

28 därför är inte heller intresset för avsexualisering så stort. Men för kvinnor med funktionsnedsättning är det en viktig fråga eftersom avsexualiseringen har nära samband med risken för att utsättas för våld. Om kvinnan med funktionsnedsättning inte tros vara sexuell tar det också längre tid för omgivningen att förstå att hon utsätts för våld. FQ har under åren fått mer gehör för villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning men det är ett ständigt arbete att påminna om dessa villkor. Mervärden Ett skäl till kvinnorörelsens intresse är att funktionsnedsättning sätter könsskillnader i blixtbelysning. Könsskillnader syns i löner, status, arbetsvillkor, arbetstider och anställningstrygghet. Men när kvinnan har funktionsnedsättning blir skillnaderna ännu tydligare. Här har FQ alltså kunnat komma med nya argument och bidragit med nya infallsvinklar som kvinnorörelsen varit intresserad av. När FQ berättat om kvinnor med funktionsnedsättning som aldrig haft jobb och som lever med mycket låg pension så stärker det kvinnorörelsens arbete mot ojämställda pensioner. I alla fall i teorin. Samarbetet med kvinnorörelsen har också inneburit att FQ satt strålkastarljuset på tillgänglighet. När konferensen Nordiskt forum hålls i Malmö 2014 har 28

29 FQ samarbetat med Sveriges Kvinnolobby för att konferensen ska vara tillgänglig för alla deltagare. Ramper till scenen och teckenspråkstolkar finns i alla föreläsningsrum. Flera år tidigare har FQ drivit frågan om ökad tillgänglighet i möteslokalerna på en konferens anordnad av den europeiska kvinnolobbyn. FQ har varit med på Almedalsveckan under en rad år. Medlemmar har medverkat i seminarier och paneldiskussioner. FQ har debatterat jämställdhet och särskilt kvinnors ekonomi. Ett år presenteras den lättlästa versionen av kvinnokonventionen på ett seminarium tillsammans med andra kvinnoorganisationer. Ett annat år gör FQ en sammanfattning av Myndigheten för delaktighets årsrapport Hur är läget? Sammandraget delas ut och tydliggör skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning när det gäller arbete och personlig assistans. På seminarier där kvinnorörelsen stått som värd har det varit naturligt att prata om att diskriminering inte bara har med kön att göra utan att den beror på fler faktorer, till exempel funktionsnedsättning. Den problematiseringen har inte funnits med i samtalen på funktionshinderrörelsens arrangemang är FQs erfarenhet. 29

30 FN-konventionerna FQ följer arbetet med FNs kvinnokonvention såväl som funktionshinderkonventionen, och skriver rapporter om hur konventionerna följs. Kvinnokonventionen förkortas CEDAW och FQ är med i nätverket för den. FQ har varit med och tagit fram en lättläst version av CEDAW. Kvinnokonventionen har inga särskilda artiklar om kvinnor med funktionsnedsättning, men konventionskommittén rekommenderar att länderna ska ha med upplysningar om kvinnor med funktionsnedsättning i sina rapporter hölls en stor FN-konferens om kvinnor i Peking. Parallellt pågick en alternativkonferens för kvinnor från ideella organisationer. Många kvinnor med funktionsnedsättningar, fler än vid tidigare konferenser, var med och FQ var väl representerat. Slutdokumentet från FN-konferensen bekräftar att världens länder har insett att kvinnor med funktionsnedsättning har rättigheter som bör beaktas. Det var en viktig seger. När kvinnokonventionen fyller 20 år är FQ är med och firar på riksdagshuset. Året då kvinnokonventionen fyller 25 bjuder FQ in medlemmar till möte om vad som ska finnas med i alternativrapporten om hur Sverige följer konventionen. Rapporterna från FQ om kvinnor med funktionsnedsättning blir en del av Sveriges Kvinnolobbys stora alternativrapport. Vid ett tillfälle konstaterar ordföranden i Sveriges Kvinnolobby att jämställdheten knappast blivit bättre sedan världskvinnokonferensen i Peking

31 När funktionshinderkonventionen är precis ny skriver European Disability Forum en motion om att det är viktigt att kvinnoperspektivet behålls när konventionen ska implementeras finns FQ med i regeringens delegation på FNs statspartsmöte för funktionshinderkonventionen i New York. Jämställdhet var temat för mötet och på initiativ från de ideella organisationerna bestämde världens stater att kvinno- och jämställdhetsfrågor skulle vara en del av statspartsmötena varje år. Kvinno- och jämställdhetsfrågor är dessutom centrala i FNs Agenda Socialstyrelsens Ann Jönsson talade om rapporten Sällan sedda som hon skrivit. Ann Jönsson har varit aktiv i FQ och styrelsen har gett henne en utmärkelse för rapporten för att den ger kunskap, berör och manar till handling. Rapporten är efterfrågad i Sverige och Ann Jönsson har också berättat om den i EU-sammanhang är FQ med i Sveriges Kvinnolobbys delegation som reser till Genève när Sverige ska förhöras om kvinnokonventionen. Inför förhören har organisationerna svarat på en rad frågor om kvinnors villkor i Sverige. I Genève röner funktionshinderperspektivet stort intresse bland delegaterna. FNs kommitté mot diskriminering av kvinnor tycker att kunskap om hälsan hos kvinnor med funktionsnedsättning inte verkar vara tillräcklig och uttrycker oro över det. Frågor om arbete och inkomst samt förekomsten av mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning uppmärksammas också. 31

32 FQ och funktionshinderrörelsen Funktionshinderrörelsen måste intressera sig för kvinnors villkor och kvinnorörelsen för villkoren för kvinnor med funktionsnedsättning. Det har varit den bärande tanken för FQ ända sedan starten. Men det har inte varit helt lätt. Kvinnorörelsen har varit mer intresserad av hur kvinnors villkor påverkas av en funktionsnedsättning, än vad funktionshinderrörelsen varit av att villkoren för deras medlemmar inte enbart har med funktionsnedsättning att göra, utan också påverkas av könet. Det finns genusperspektiv i alla intressepolitiska frågor och det är skillnader mellan att leva som kvinna och man med funktionsnedsättning. Erfarenheter från kvinnor med funktionsnedsättning måste lyftas fram i samtal om såväl jämställdhet som diskriminering. Utmaningen har under alla år varit att få funktionshinderrörelsen att identifiera kvinnoperspektiv i frågor som organisationerna driver. Skilda villkor för kvinnor och män har aldrig varit en del av funktionshinderrörelsens kamp för delaktighet i samhället. Att kvinnor får mindre insatser finns inte med i den funktionshinderpolitiska analysen och att det beror på strukturerna i samhället. 32

33 Fortfarande klumpas kvinnor och män ihop till personer med funktionsnedsättning även om det ska sägas att det blivit vanligare att prata om kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. I förordet till boken Kvinnobilder från 1990 skriver Barbro Carlsson: Ibland kan det vara svårt att skilja ut vår situation i den gemensamma handikappolitiska kamp som i så hög grad gäller både män och kvinnor. Men det handlar egentligen inte om skilja ut utan snarare om att driva kvinnofrågorna som en självklar del i det handikappolitiska arbetet. Jämställdhet en förutsättning för jämlikhet Jämställdhet som en förutsättning för jämlikhet är en paroll som funnits med genom hela FQs historia. Villkoren är olika för kvinnor och män, flickor och pojkar. Den som vill arbeta för jämlikhet måste också arbeta för jämställdhet. Funktionshinderrörelsen som slåss för jämlikhet mellan personer med och utan funktionsnedsättningar borde parallellt slåss för jämställda villkor inom rörelsen för kvinnor och män, anser FQ. Genom att inte prata om hur livet är för kvinnor och män befäster funktionshinderrörelsen själv bilden av personer med funktionsnedsättning som en enhetlig grupp och som objekt. 33

34 Diskussionen om att villkoren för kvinnor och män är olika sätter samtidigt fokus på hur villkoren är över huvud taget för den som lever med funktionsnedsättning. Därför skulle ett större intresse för könsskillnader kunna komma hela funktionshinderrörelsen till del. Den jämlikhet som funktionshinderrörelsen arbetar för, förutsätter jämställdhet mellan könen. Så tänk om rörelsen istället hade gått före? Då hade rörelsen kunnat lära och tillföra andra delar av samhället kunskap på jämställdhetsområdet. Funktionshinderrörelsen hade kunnat vara en inspirationskälla i arbetet med utanförskap om man jobbat parallellt med funktionshinderpolitik och jämställdhet. Dessutom är jämställdhet och jämlikhet en förutsättning för att kvinnor med funktionsnedsättning ska få samma rättigheter som kvinnor utan funktionsnedsättning. Under åren har FQ arbetat för att det ska finnas könsuppdelad statistik inom alla funktionshinderpolitiska områden. Siffror som gör tidigare osynliga skillnader tydliga. Fortfarande möts frågan om könsuppdelad statistik med skepsis, vad ska det vara bra för? Nu vet vi att i nästan alla samhällsinsatser finns det skillnader mellan vad kvinnor och män beviljas. Män får mer, utom när det gäller bostadsanpassning. Också det är ett uttryck för ojämställdhet, varför behöver bostaden och köket fungera bättre för kvinnor än för män? 34

35 Motståndet har minskat, men engagemanget har inte ökat i funktionshinderrörelsen. Och representationen har blivit bättre, fler kvinnor är förtroendevalda men utrymmet för kvinnors villkor har inte ökat. I ett av FQs projekt samlar föreningen in kunskap om hur några funktionshinderorganisationer arbetar med jämställdhet. En studie bland kvinnor i FQs medlemsförbund visar att: en tredjedel hade förtroendeuppdrag i sitt förbund en av tio vill ha ett förtroendeuppdrag fyra av tio tycker att deras förbund driver frågor som berör kvinnors vardag en av fem tycker inte att deras förbund gör det sex av tio vet inte om de kan påverka sitt förbund för att driva frågor ur kvinnors perspektiv en av fem tycker inte att de kan påverka sitt förbund för att driva frågor ur kvinnors perspektiv en av tio har försökt. 35

36 Projekten som format FQ FQ var länge en projektstyrd organisation. Kvinnors självkänsla och identitet har varit den röda tråden i projekten. I början hade FQ inte statsbidrag utan verksamheten finansierades genom olika projekt. De tidiga projekten handlade om skapande verksamhet och förutsättningar för skapandeprocesser. Flera projekt har handlat om mäns våld mot kvinnor. Nedan beskrivs ett flertal av projekten som FQ drivit eller varit med i, här finns också exempel på idéer som FQ inte fått projektmedel för och projekt som avslutats i förtid. Inspirationsmaterial för skapande verksamhet, Kärnhusmetoden, med pengar från Kulturrådet. Kvinnor fick utveckla sitt skapande på egna villkor utifrån sina egna erfarenheter. Kurser i kommunikation och kvinnligt ledarskap, med pengar från EUs Socratesprogram och inom EU-projektet Disabled Women s Empowerment and Energy projekt. Bland annat ingick kursen Frida, en ettårig kurs för kvinnor med funktionsnedsättning på Långholmens folkhögskola med syfte att stärka kvinnors identitet och självförtroende. Kulturkällan, en kulturell mötesplats för kvinnor med och utan funktionsnedsättning, med pengar 36

37 från Arvsfonden. Projektet skulle med kulturens hjälp minska fördomar mot flickor och kvinnor med funktionsnedsättning. Kursen Våga skapa hölls och arbetet följdes av en forskare. Musikteaterföreställningen Livstycken sattes upp i Stockholm, med pengar från EU. Ett 30-tal kvinnor medverkade. Boken Och ska man vara glad också kvinnor med funktionsnedsättning berättar. Utgiven tillsammans med Föreningen Liv i Sverige. Fotoutställningen En garde med kvinnoporträtt fotograferade av Elisabeth Ohlsson, tillsammans med dikter skrivna av kvinnorna. Utställningen visades i Sverige, Finland och Lettland. Till utställningen finns en film där dikterna lästs in av skådespelare. Kartläggningen Våga se, om hur kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för våld och hot bemöts, med pengar från Regeringskansliet och Nationella rådet för kvinnofrid. FQ kartlade förekomsten av våld mot olika grupper av kvinnor med funktionsnedsättning. Rapporten handlar om förekomsten av våld, hur det yttrar sig, var det sker, hur stödet till kvinnorna ser ut om tillgängligheten i kvinnojourernas lokaler och informationsmaterial. Framträdande i berättelserna var kvinnornas utsatthet, kränkningar, hjälpbehov och beroende, makt och kontroll, skam och skuld samt bristande trovärdighet. 37

38 Läger för kvinnor med funktionsnedsättning och jourkvinnor ihop med kvinnojouren Helga i Tranås och Stockholms Tjejjour, med pengar från Brottsofferjouren. Lägren hölls under flera år från 2002 på Sommarsol i Vejbystrand. De 40 deltagarna fick teoretisk kunskap om våld och självförsvar och tog del av erfarenheter från att vara kvinna med funktionsnedsättning. En av målsättningarna var att ge kvinnor med funktionsnedsättning möjlighet att förstå processerna bakom våldsutövning. Kurshelg för kvinnor mellan 18 och 35 år med föreläsningar, träning i självförsvar och möjlighet prata om hur det är att vara kvinna med funktionsnedsättning. Regionala metodprojekt i Stockholms och Västerbottens län. FQ vill skapa förutsättningar för verksamhet i regionala och lokala kvinno- och funktionshinderorganisationer i länen. Essäsamlingen Se styrkan i din syster, texter från en skrivardag om att vara kvinna med funktionsnedsättning. Om självbild, tillträde till samhällets arenor, motstånd och strategier för att förändra. Pilotstudie om utbildningssituationen för kvinnor i Göteborg. FQ ville ta reda på varför många kvinnor med funktionsnedsättning inte börjar plugga på högskola eller universitet, eller inte fullföljer studierna. Samarbete med organisation i Estland om mäns våld mot kvinnor. En seminariedag hålls på universitetet i Tallinn. 38

39 Skaparcirkel med konstterapeut Gilda Stiby. Förebygga våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Projekt SoS-09. Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning var en del i regeringens handlingsplan om mäns våld mot kvinnor från FQ ville öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning bland kvinnojourer, i funktionshinderrörelsen och inom vård och omsorg för att förebygga våld och förbättra stöd. Rapporterna Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, från utredningsinstitutet Handu, och Vi är många från Riksförbundet för Social och mental hälsa låg till grund för projektet. Döva kvinnor var en viktig målgrupp eftersom de inte hade ingått i studien från Handu. Projektet förde diskussioner inte minst med kvinnogrupperna inom Synskadades riksförbund och Sveriges dövas riksförbud. FQ samarbetade med Bräcke Diakonis projekt Dubbelt utsatt som pågick parallellt. Tillsammans med Halmstads kommun arrangerades en utbildning för kommunens personal och för frivilligorganisationer om att förebygga våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Projektets resultat spreds också via en konferens på Stockholms stads kriscentrum. Funktionshinderkonventionen. FQ var med i Projekt Agenda 50 förverkligande av FNs konvention om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning som drevs av Handikappför- 39

40 bunden, nu Funktionsrätt Sverige. Projektet spred kunskap om funktionshinderkonventionen och hur rättigheterna kan användas i praktiken. Jämställdhet är en förutsättning för jämställhet. FQ ville samla kunskap om hur några funktionshinderorganisationer arbetar med jämställdhet med sikte på ett större projekt som skulle stärka identitet och självkänsla hos kvinnor i rörelsen. FQ ville också skapa arenor för kvinnor med funktionsnedsättning att utbyta erfarenheter och diskutera vad jämställd makt är och leder till. En studie bland kvinnor i FQs medlemsförbund gjordes av utredningsinstitutet Handu, med pengar från Ungdomsstyrelsen. Enkäten visade hur enskilda kvinnor upplever sin vardag såväl som sina möjligheter att påverka sin organisations intressepolitik. En jour för alla, projektet EJA, med pengar från Arvsfonden. Syftet var att besöka kvinnojourer över hela landet och även tjejjourer för att synliggöra utsattheten hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättningar. Boken Kvinnobilder från arbetslivet, en uppföljare till Kvinnobilder från Journalisten Malena Sjöberg intervjuar tolv kvinnor med funktionsnedsättning i olika åldrar om arbete och ekonomi, jämställdhet och egenmakt. 40

41 Några idéer som inte blev av FQ planerade fler projekt om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Ett skulle handla om bordeller och pornografi. FQ ville öka kunskapen om att det finns bordeller med kvinnor med funktionsnedsättning i andra länder, dit det kommer män som till exempel vill ha sex med amputerade kvinnor. FQ ville också sprida kunskap om pornografi där kvinnor med funktionsnedsättning utnyttjas av män och som leder till att kvinnor med funktionsnedsättning trakasseras och förföljs. Projektet genomfördes inte fullt ut. Ett annat projekt skulle handla om hur våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar och invandrarbakgrund kan förhindras. Att inte vara född i Sverige, behärska svenska språket, sakna kunskap om svenska samhället och dess normer och om rätten till stöd och hjälp kan innebära utsatthet för kvinnor med funktionsnedsättning. FQ ansökte om att driva ett pilotprojekt i samarbete med Handikappförbunden och Riksförbundet Internationella Förbundet för Invandrarkvinnor, men Arvsfonden beviljade inte pengar. 41

42 Interna utmaningar FQs ledning tog med sig sitt engagemang och sätt att arbeta från åren i projektet Kvinnor och handikapp. Kvinnorna i ledningen var kunniga och flera var väl förankrade i kvinnorörelsen och hade arbetat med våld mot kvinnor. FQ kämpade för sin överlevnad, ekonomin var ansträngd och diskuterades livligt i perioder. Projektens administration tog mycket tid. FQ var mycket tidigt ute när det gällde att driva frågor om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Kanske först. Det fanns en hel del kritik mot att ledningen arbetade alltför ensidigt med det. Ledamöter i styrelsen hade djupt intresse och stark drivkraft men förankringen hos medlemmarna kunde ifrågasättas. Visste ledningen vad medlemmarna ville ha av sin kvinnoförening? Det blev omsättning i styrelsen och utrymmet för andra frågor och medlemsaktiviteter blev begränsat. Det blev allt tydligare att FQ behövde få en bättre relation med kvinnorna inom funktionshinderrörelsen, och att verksamheten skulle drivas av kvinnorna själva i större utsträckning. Numera har frågorna blivit fler och engagemanget breddats. FQ är med i många sammanhang och hela styrelsen representerar föreningen i olika nätverk. 42

43 Några år efter att föreningen bildats skriver ett av medlemsförbunden brev till FQ och ifrågasätter sitt medlemskap. Förbundet har reagerat på generaliserande och nedsättande omdömen om män på ett möte om hur kvinnor som utsatts för våld ska bemötas. Brevskrivarna vänder sig mot härskartekniker. Vid samma tid avsäger sig några styrelseledamöter sina uppdrag. De tycker inte att styrelsen arbetar demokratiskt och med respekt för varandra och för de anställda. Under flera år är det svårt för föreningens revisor att få fram protokoll och ekonomiska redovisningar. Vem som ska ha rösträtt i föreningen är också en fråga som FQ fått hantera. Vem som ska ha rösträtt i föreningen är också en fråga som FQ fått hantera. Ett flertal funktionshinderorganisationer har varit medlemmar i FQ sedan föreningen bildades. Vid årsmötet 2007 föreslås en ändring där de blir stödmedlemmar och därmed inte har rösträtt. Rösträtt ska bara enskilda medlemmar, kvinnor med funktionsnedsättning, samt kvinnokommittéer eller kvinnogrupper inom förbunden ha. Det här rör upp känslorna. De som stöder förslaget menar att organisationer där män är medlemmar inte ska vara med i FQ. Medlemmarna som reserverar sig anser att organisationerna som är med i FQ arbetar för föreningens ändamål och att de förser FQ med löpande information och kunskap om funktionshinderpolitiska frågor, en omvärldsbevak- 43

44 ning som hade varit svår att åstadkomma på egen hand. De tror att FQs möjlighet att påverka organisationerna inom funktionshinderrörelsen är större om organisationerna är fullvärdiga medlemmar och inte bara stödmedlemmar. De nya stadgarna om stödmedlemskap antas. Nystart Stämningen är infekterad och det är svårt att hitta personer som vill arbeta i styrelsen föreslår valberedningen att hela styrelsen ska avgå. En interimsstyrelse väljs för att strukturera föreningens arbete och få FQ på fötter igen. Interimsstyrelsen skriver en arbetsordning om hur föreningen och förtroendevalda ska agera i olika situationer. Det blir ett förslag till nystart för föreningen. För att jobba effektivt, vara trovärdig och att växa som den lilla organisation FQ är behöver föreningen begränsa sin aktivitet, trots den stora kunskap de förtroendevalda besitter. Det är viktigt att medlemmarna känner igen sig och sina livsvillkor. I förslaget sägs också att män ska få närvara på FQs möten, som intresserade deltagare eller assistenter. Flera extra årsmöten hålls och nya stadgar tas. FQ ser sig som en unik förening med specialkompetens inte minst eftersom medlemmarna representerar nästan alla typer av funktionsnedsättningar. Men statsbidragen minskar och styrelsen arbetar hårt för 44

45 att minska kostnaderna. Det är en kamp för överlevnad. FQ ser över samarbetet med organisationerna inom kvinno- och funktionshinderrörelsen och funderar över vad i arbetet som ska prioriteras. Röster om framtiden De senaste åren har FQ haft ett flertal regionala konferenser runt om i landet för att engagera nya medlemmar. Informationen har spritts via funktionshinderorganisationerna och i sociala media. Tanken har varit en kombination av intressanta föreläsare och tid att dela erfarenheter. De flesta deltagarna har varit mellan 20 och 40 år. Numera har FQ aktiviteter i Skåne, Göteborg och Västerbotten. Och kanske har kurserna fått kvinnorna att driva nya frågor i sina egna organisationer? Flera av diskussionerna på kurserna landar i att det vore bra att prata med männen också. En förening med aktiviteter just för och bara för kvinnor väcker funderingar hos en del medlemmar. Behövs det verkligen? Vilken roll spelar det vi pratar om när vi bara är halva samhället? Men det ena behöver inte utesluta det andra. Att diskutera med andra kvinnor och med både kvinnor och män. Det kan ge styrka att vara i ett sammanhang där man inte behöver känna sig annorlunda eller förklara allt. En undersökning bland FQs medlemmar har visat att det man främst vill ha ut av föreningens kurser 45