Särskild arkeologisk utredning av området vid raä 62, grav och boplats från yngre järnåldern, Alnö socken, Medelpad.

Transkript

1 Rapport 2003:25 Särskild arkeologisk utredning av området vid raä 62, grav och boplats från yngre järnåldern, Alnö socken, Medelpad. Fornlämning, Raä 62 Fastighet, Alnö-Näset 1:62 Socken, Alnö Kommun, Sundsvall Landskap, Medelpad Foto av fynden före konservering. Lennart Forsberg KMV AB. Kulturmiljöavdelningen i samarbete med KMV AB Ola George, Lennart Forsberg

2 2 Karta 1. Översikt av norra Alnön med Raä 62 vid pilen Karta 2. Boplatsen med begränsningslinje, provgropar och fyndplatser markerade.

3 3 Innehållsförteckning Kartor 2 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte och metod 5 Gården, gravarna, näringar och levnadsförhållanden 5 Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter 6 Dokumenterade skador 6 Fynd 6 Tolkning och utvärdering 8 Tekniska och administrativa uppgifter 8 Referenser 9 Tabeller Täcktgropar 9 Begränsningslinje 10 Fynd 10 Provgropar 10 Foto 14

4 4 Sammanfattning Utredningen syftade till att avgränsa fornlämning raä 62 inför den planerade byggnationen av en golfbana. Det tidigare registrerade gravfältets utbredning var sedan tidigare känd. Den särskilda utredningen stärkte resultatet från den tidigare etapp1-utredningen vad gäller boplats/gårdsläge. Tre fynd gjordes på boplatsområdet, två likarmade spännen av brons och en smid spik. Spännena dateras till folkvandringstid- vendeltid. Boplatser från vendeltid är dåligt kända i Västernorrland medan folkvandringstidens boplatser är bättre kända. Under yngre järnåldern hade gården ett utpräglat havsläge på en udde vilket är ovanligt utifrån dagens kunskapsläge. Troligen har gårdens innevånare huvudsakligen haft en maritim ekonomi. Omkring 50 m sydväst om gården finns idag åkermark. Den kan ha brukats redan under järnåldern medan den åkermark som ligger österut inte var tillgänglig förrän långt senare på grund av landhöjningen. Gravarnas antal talar för att boplatsen funnits under flera generationer. Länsmuseet och KMV AB ställer sig positiva till anläggandet av golfbanan och förändringarna den kommer att ha för kulturmiljön vid fornlämningen. Tillgängligheten och det pedagogiska värdet höjs avsevärt samtidigt som platsen antagligen får ett ursprungligare utseende om skogen med all sly hålls borta. Det är därför bra om en vårdplan kan upprättas.

5 5 Inledning Länsmuseet Västernorrland och KMV AB i Härnösand utförde under vecka 28 år 2003 en särskild arkeologisk utredning (etapp 2) av området kring fornlämning raä 62, Stornäset, Alnö socken. Orsaken till utredningen var att Alnö Golf Club planerade att bygga en golfbana i området. När utredningen genomfördes var skogen omkring fornlämningen nyavverkad och maskiner hade bl.a. kört mellan gravhögar och över boplatsen. Avverkningen hade tydligen inte genomförts under antikvarisk kontroll. Syfte och metod Syftet med utredningen var att avgränsa fornlämningens utbredning inför det planerade bygget av en golfbana. Metoden var att gräva provgropar på lämpliga ställen för att påvisa aktivitetsytor, boplats eller fynd. Metalldetektor avvändes för att påvisa eventuella koncentrationer av metallfynd/aktivitetsytor utanför och i nära anslutning till gravfältet. Gården, gravarna, näringar och levnadsförhållanden Erfarenhetsmässigt vet vi att gravfälten från järnåldern i de flesta fallen ligger i direkt anslutning till gårdsbebyggelsen (jmf. Lappnäset i Nora sn, och Gallsäter i Skog sn Ång). I utredningens första etapp antog vi att bebyggelsen låg öster om gravfältet. Antagandet stärktes under etapp 2 då fynden av spiken och bronsspännena gjordes. Efter avverkningen som öppnade ytan betydligt, framstod området som det enda möjliga bebyggelseläget. Det som är speciellt med Räa 62 är det havsnära läget (se karta 1 och 2). Under järnåldern utgjorde boplatsläget en udde i kustbandet. Strandlinjen befann sig någonstans mellan 10 och 15 m över nuvarande havsyta. Inga åkerytor påträffades i direkt anslutning (åkrar kan naturligtvis ha funnits längre bort, liksom bete) till gården. Det finns inga indikationer på djurhållning men det är ändå troligt att gården haft tamdjur (får, get, ko). Bete till djuren kan ha funnits på omgivande strandängar. Med ledning av gårdens läge kan det antas att ekonomin haft stor inriktning på fiske och eventuellt säljakt. Vid utredningen framkom dock inte några båtlänningar. Dateringen till vendeltid för åtminstone delar av bosättningen är ovanlig. Det finns i nuläget inte många boplatser kända från denna tid i Västernorrland. Fornlämningen är på grund av läget i skogen inte förstört av odling och är därmed mer eller mindre fossil.

6 6 Fyndplatsen och äldre antikvariska uppgifter Fornlämningen består enligt fornminnesinventeringen av ett gravfält med fem gravar (tre högar och två runda stensättningar). Högarna är övertorvade, 7-10 m i diameter och m höga. Två av högarna har mittgropar 2-3 m i diameter och 0,4-0,5 m djupa. Stensättningarna är 3-5 m i diameter, de är övertorvade och i ytan finns enstaka 0,2 m stora stenar. Fornlämningen finns tidigare nämnd av G. Eklund 1939, nr 11. Dokumenterade skador I samband med utredningens etapp 2 har också en del sentida skador på och i nära anslutning till fornlämningen dokumenterats. I den SV delen av utredningsområdet har sex täcktgropar iakttagits. Dessa är 1 x 1 till 8 x 7 m stora (se täcktgropslistan). Skador efter skogsmaskin finns över hela fornlämningsområdet. Skadorna kan utgöra ett allvarligt hot mot de föremål av metall eller organiskt material som fortfarande finns kvar. Möjligheterna till framtida naturvetenskapliga provtagningar kan också ha påverkats negativt av de påvisade körskadorna. Fynd Under utredningens gång användes metalldetektor utanför den registrerade fornlämningen för att påvisa utbredningen av metallföremål. Föremålens spridning kan tala om var olika aktivitetsytor finns och därmed boplatsområdet. De tre fynd som tillvaratogs var en smid spik med kraftigt huvud och två likarmade bronsspännen (se bild 1-3). Spännena dateras till folkvandringstid- vendeltid ( e Kr). Bo Petré skriver att vanligen dateras de svenska fynden till tidig vendeltid (Petré 1984:101). Tidig vendeltid skulle innebära tiden kring 600 e. Kr. Fynden gjordes några centimeter ner i jorden i ett maskinspår.

7 7 Bild 1. Fynd 1, likarmat spänne, foto Ola George. Bild 2. Fynd 2, likarmat spänne, foto Ola George.

8 8 Bild 3. Fynd 3, smid spik, foto Ola George. Tolkning och utvärdering Sammantaget grävdes 28 provgropar. Resultatet var att en boplatsyta kunde avgränsas och fynd från yngre järnåldern gjordes. Odlingsytor kunde inte påvisas i direkt anslutning till fornlämningen. Gravfältet var vid utredningstillfället bevuxet med träd och sly. Det vore önskvärt om en skonsam avverkning kunde ske för att framhäva gravarna och på så sätt tydliggöra dem. Kanske kunde grav- boplatsområdet betas av får. Det vore även bra om en vårdplan kunde upprättas. Boplatsens/gravfältets begränsning markerades i fält med hjälp av remsor märkta med R Fornlämning. Avgränsningen av fornlämningen redovisas på karta 2 och i koordinatform i tabell. Miljön kring fornlämningen förändras för all framtid i och med att golfbanan anläggs. Innan planerna på golfbanan fanns var tillgängligheten och det pedagogiska värdet av fornlämningen lågt. Fornlämningens avgränsning till följd av utredningen ökar på ett tydligt sätt skyddet. Förhoppningsvis har fornlämningens vetenskapliga värde och status inte förändrats trots att avverkningen inte gjordes under antikvarisk kontroll. Att fyndlägesinformationen och bevarandeförhållandena för de påträffade metallfynden påverkats negativt är helt säkert. Helhets bedömningen blir ändå att kulturmiljön och kulturmiljövården kommer att tjäna på en etablering av golfbanan.

9 9 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2002/322 Län: Västernorrland Landskap: Medelpad Kommun: Sundsvall Socken: Alnö Fastighet: Alnö-Näset 1:62 Kartblad: 17 H 5h Belägenhet: X Y Koordinatsystem i rikets nät RT gon V. Personal: Ola George från Länsmuseet Västernorrland och Lennart Forsberg från KMV AB. Rapportsammanställning: Ola George och Lennart Forsberg. Fynden konserverades av Stiftelsen föremålsvård i Kiruna. Dokumentationsmaterial i form av ritningar, konserveringsrapport, fotografier, dagböcker mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Referenser Eliasson mfl Arkeologisk undersökning på Lappnäset, Raä nr 5-6, Nora sn, Ångermanland. Länsmuseet Västernorrland. Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport nr 1997:1 Lindqvist. Anna-Karin mfl Gallsätter. arkeologisk undersökning av fornlämningskomplex raä nr 7 i Skog socken, Ångermanland Institutionen för arkeologi, Umeå universitet. Petré. Bo Arkeologiska undersökningar på Lovö. Del 4: Bebyggelsearkeologisk analys. ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS. Sudies in north-european Archaeology Tabeller Täcktgropar, mittpunkter Nummer X Y Storlek i m Orientering x 3 Ö-V x x x 3 Ö-V x x x x 3 N-S x 2 Ö-V Koordinatangivelser för begränsningslinjen. Nummer X Y

10 Fyndlista Fynd nr X Y Typ Spänne (likarmat) Spänne (likarmat) Spik Provgropslista ,6 x 0,7 x 0,1 1. Torv 2. Sand 3. Torv 4. Sand Dubbla markytor. Belägen intill täktgrop. Den ursprungliga markytan (lager 3 och 4) har naturlig markprofil ,4 x 0,5 x 0,1 1. Sand Gropen grävd i körskada. Störda omrörda lager ,3 x 0,4 x 0,1 1. Sand Omrörda lager på grund av körskador. I övrigt omrörd podsolprofil. Ingen tydlig kulturpåverkan x 1 x 0,15 1. Förna

11 ,4 x 0,4 x 0,5 2. Sand, med inblandning av grus. Podsolprofil, ej kulturpåverkad 1. Torv/förna 0,3 m dj 2. Sand i botten. Ej kulturpåverkad. Marken fuktig och med kraftig torvtillväxt men detta kan ha med nutida kulturpåverkan att göra. Enligt muntliga uppgifter har området varit mer öppet för en till två generationer sedan (30-60 år) ,3 x 0,3 x 0,5 1. Torv 0,35 m tj. 2. Sand. Ej kulturpåverkat. Se även beskrivningen för grop nr ,3 x 0,3 x 0,4 1. Torv 0,25 m tj 2. Sand. Ej synligt kulturpåverkad ,3 x 0,3 x 0,2 1. Torv 0,2 m tj. 2. Block/häll i botten av gropen ,3 x 0,3 x 0,4 1.Torv 0,2 m tj. 2. Sand. Ej kulturpåverkad ,3 x 0,3 x 0,5 1. Torv 0,4 m tj. 2. Sand. Ej kulturpåverkad ,2 x 0,2 x 0,15 1. Torv 0,15 m tj. 2. Block/häll ,2 x 0,2 x 0,15

12 12 1. Torv 0,15 m tj. 2. Block/häll ,3 x 0,2 1. Torv 2. Sand/mo ,4 x 0,4 x 0,4 1. Torv 0,12-0,28 m tj. 2. Sand/mo. Ej kulturpåverkad ,8 x 0,5 x 0,4 1. Torv 0,3 m tj. 2. Block/grus/sand/mo. Fett, torvtillväxten känns onaturlig men det är svårt att påvisa någon kulturpåverkan. Det feta kan bero på den naturligt skiffriga och lätt nerbrytbara stenmaterialet/berggrunden ,8 x 0,6 x 0,2 1. Torv 0,1 m tj. 2. Block/grus/sand. Ingen kulturpåverkan ,4 x 0,4 x 0,3 1. Torv 0,1 m tj. 2. Sand med inslag av sten och grus. Inga kulturindikationer trots att vi är uppe på gårdstunet ,6 x 0,4 x 0,3 1. Torv 0,14 m tj. 2. Sand med stora inslag av sten och grus men även små inslag av finare fraktioner. Saknar podsolering ,6 x 0,4 x 0,5 1. Torv 1.2 m tj.

13 13 2. Sand med inslag av sten och större block. Saknar podsolering. Stora block i botten. Se även nr ,8 x 0,5 x 0,4 1. Torv 0.15 m tj. 2. Fyllnadslager 0,2 m tj.? Lagret känns inte naturligt avsatt och saknar podsolering. Grusig sand i botten som verkar vara naturlig mineraljord ,5 x 0,5 x 0,35 1. Torv 0,1 m tj. 2. Sand/grus/sten ,5 x 0,3 x 0,25 1. Torv 0,14 m tj. 2. Sand/grus/sten, saknar podsolering ,6 x 0,5 x 0,2 1. Torv 0,08 m tj. 2. Sand med inslag av grus och sten. Naturlig podsolering ,0 x 0,3 0,75 1. Torv 0,7 m tj. 2. Sand/grus. Saknas tydlig podsolering Torv 0,12 m tj. 2. Grusig sand med inslag av mindre stenar. Naturlig podsolering ,5 x 0,5 x 0,3 1. Torv 0,15 m tj. 2. Sand, svag men ändå tydlig podsolering direkt under torven ,0 x 1,0 x 0,4

14 14 1. Torv 0,09 m tj. 2. Sand 0,12 m tj. 3. Torv 0,06 m tj. 4. Sand. Dubbla markytor. Belägen strax S om täktgrop ,7 x 0,7 x 0,2 1. Torv 0,12 m tj. 2. Sand. Tydlig podsolering. Inga kulturindikationer. Fotolista Film 03/154 Bild nr Motiv Från Fotograf 1 Översikt av gravfältet Söder O.G 2 Översikt på området söder om Öster O.G gravfältet 3 Översikt på utredningens östra del Söder O.G 4 Fynden 1-3 O.G 5 Fynden 1-3 O.G 6 Fynden 1-3 O.G 7 Fynden 1-3 O.G 8 Fynden 1-3 O.G 9 Översikt från områdets mellersta Nordöst O.G östra del 10 Lennart Forsberg och områdets Öster O.G mellersta östra del 11 Lennart Forsberg vid platsen för Öster O.G fynden Lennart Forsberg tänker O.G 13 Lennart Forsberg tänker O.G 14 Översikt av gravfältet Söder O.G 15 Stig genom området Söder O.G 16 Stig genom området Söder O.G 17 Översikt av boplatsområdet med stig Söder O.G 18 Översikt av boplatsområdet om Öster O.G norra delen gravfältet 19 Gravhög Norr O.G 20 Översikt, sly på gravfältet Öster O.G 21 Södra utkanten av gravfältet med Nordöst O.G gården i bakgrunden 22 Gården med åkern i förgrunden Norr O.G 23 Provgrop O.G 24 Översikt av gravfältet med Forsberg i förgrunden Söder O.G