Flest nya företag inom konsultbranschen

Transkript

1 NYA FAKTA & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V Flest nya företag inom konsultbranschen Nyföretagandet är avgörande för hur näringslivet kommer att se ut och vilka arbeten som kommer att finnas i framtiden. Tjänsteföretagen dominerar stort bland de nystartade företagen och vanligast är att företag startas inom konsultbranschen eller personalintensiva tjänster. Nyföretagandet förändrar på sikt strukturen i hela näringslivet. Nystartade företags fördelning över branscherna 2004 Råvaru- och processindustri Råvaru- och processindustri 2% 2% 5% 5% Vård och Vård omsorg och omsorg 4% 4% Personalintensiva Personalintensiva 20% tjänster tjänster 20% 1 1 Hur kommer det framtida näringslivet att se ut? Vilka branscher kommer att bära Sveriges tillväxt och hur höjer vi näringslivets konkurrenskraft? Det är några frågor som projektet Framtidens Näringsliv ska söka besvara. Initiativtagare är Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Detta nyhetsbrev är ett av flera faktaunderlag som Nuteks analysavdelning har tagit fram till diskussionen om det framtida näringslivet.

2 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 Framtiden finns i de nya företagen Nya företag är en förutsättning för näringslivets utveckling och förnyelse. Inte minst är nyföretagandet viktigt för sysselsättningen och tillväxt. Förskjutningar i nyföretagandet mellan branscherna är uttryck för den pågående strukturomvandlingen i näringslivet. Inom branscher där det startas många nya företag är framtidstron god. Dessa branscher utgör troligen morgondagens branscher. Hur de sysselsatta fördelar sig på de nystartade företagen skiljer sig helt mot hur de fördelar sig på branscherna i näringslivet som helhet. Flest arbetar inom vård och omsorg och teknikföretag totalt sett. Men av de nystartade företagen är det inom konsultbranschen och personalintensiva tjänster flest anställs. Nyföretagande Ett företag räknas som nystartat när verksamheten är helt nystartad eller när den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Ett företag definieras även som nystartat när företagaren startar eget med en verksamhet han eller hon tidigare haft som anställd. ITPS:s statistik: Nystartade företag i Sverige Mellan 1994 och 2004 startades cirka företag i Sverige, vilket är i genomsitt nya företag per år. År 2004 startades rekordmånga företag, stycken. I övrigt har ungefär lika många företag startats i Sverige varje år sedan Internationellt sett är det svenska nyföretagandet lågt. I de flesta andra europeiska länder startas varje år fler företag relaterat till antal befintliga företag. Nyföretagandet ökade mest inom konsulting Figur 1 visar hur nyföretagandet har utvecklats i branscherna mellan åren 1994 och Det är tydligt att konsultbranschen och personalintensiva tjänster har haft de mest betydelsefulla ökningarna i nystartade företag. Antalet nystartade företag i konsultbranschen ökade med hela 75 procent mellan åren 1994 och År 1994 startades nya företag i branschen och tio år senare, år 2004, startades nya företag. Det motsvarar en ökning från 17 procent till drygt 24 procent av det totala antalet nya företag. I konsultbranschen inkluderas företagstjänster, till exempel revision, juridiska tjänster, reklam och rekrytering. År 2000 var exceptionellt för konsultbranschen. Då startades rekordmånga företag, men året därpå sjönk antalet i samband med IT-kraschen i Sverige. Den näst största ökningen i antalet nystartade företag ägde rum inom personalintensiva tjänster. Inom branschen inkluderas bland annat hotell och restaurang, bevakning, rekrytering samt annan serviceverksamhet. Antalet nya företag inom personalintensiva tjänster har ökat med 65 procent under de senaste tio åren. År 2004 startades företag i branschen, vilket motsvarade 20 procent av det totala antalet nystartade företag Figur 1 Antal nystartade företag per bransch år Råvaru- och processindustri

3 Branscherna medicin och lifescience samt myndigheter och organisationer har uteslutits 1994 ur statistiken. Anledningen är att 17% så få företag startades i dessa branscher. 9% % och konsulting bytte plats Inom branscherna konsulting och personalintensiva tjänster ökade antalet nystartade företag kraftigt mellan 1994 och och personalintensiva tjänster passerade i slutet av 1990-talet handel som tidigare varit den bransch 15% där flest antal företag startades. 15% Avregleringar gav många nya företag i början av 1990-talet Inom branschen infrastrukturtjänster startades flest företag år 1994 och Förklaringen är att många marknader som el-, tele-, järnväg- och flygmarknaden avreglerades i början av 90-talet. 9% Efter år 1995 minskade antalet nystartade företag inom infrastrukturtjänster. Sedan dess har antalet varit relativt konstant omkring nya företag per år. Inom byggindustrin har nyföretagandet varit konstant. Det startades mellan 2700 och 3200 nya företag i byggbranschen varje år mellan 1994 och År 2004 ökade dock antalet nystartade byggföretag med över 900 stycken. Figur 2 Nystartade 17% företag fördelade på branscher år 1994 och % % % 4% 20% 17% Råvaru- och processindustri 2% % 4% Källa ITPS. Nuteks bearbetning 15% 1 20% I början av perioden, , startades flest företag inom handel, cirka per år. Det motsvarade ungefär 25 procent av det totala antalet nya 1 företag. Efter 1997 hade handel 20% en kraftigt nedåtgående trend i antal nystartade företag fram till Råvaru- år 2001 och processindustri då endast 5700 företag Personalintensiva startades. tjänster Mellan 2001 och 2004 ökade antalet nystartade företag återigen inom handel. Figur 2 visar hur stor Vård andel och omsorg av det totala nyföretagandet som branscherna stod för år 1994 och % 4% 17% 2% 5% 1 Förnyelsetalet ökade år 2004 En bransch som sägs ha stor potential är medicin och lifescience. Branschen är dock väldigt liten vad gäller nyföretagande. Vissa år var det mycket få, eller inga, företag som startades inom medicin och lifescience. Efter medicin och lifescience var råvaru- och processindustri den bransch där det startas minst antal nya företag. Då bör man vara medveten om att råvaru- och processindustri är en stor bransch med sysselsatta. Medicin och lifescience är en liten bransch med endast sysselsatta. Råvaru- och processindustri Antalet nystartade företag inom kunskapsförmedling och teknikföretag Vård och har omsorg legat på ungefär samma nivåer, cirka respektive företag årligen. Förnyelsen i en bransch mäts genom att räkna antalet nya företag per 100 etablerade företag i branschen året innan. I hela landet var förnyelsetalet 7,8 nya företag per 100 etablerade företag år Internationellt sett är förnyelsetalet i det svenska näringslivet lågt. I länder som Tyskland, Irland, Spanien, Portugal och Finland startas betydligt fler företag som andel av företagsstocken. För de flesta branscher minskar förnyelsetalet över tid. I mitten av nittiotalet var förnyelsetalet högt inom kunskapsförmedling, vård och omsorg samt infrastrukturtjänster. Då avreglerades stora delar av dessa branschers marknader. Mycket färre företag fanns i branscherna då än idag. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

4 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 en är äldre Branschen konsulting hade det högsta förnyelsetalet år 2004 på knappt 10 procent. Förnyelsetalet har varierat mellan 9 och 13 procent över perioden. Lägst förnyelsetal hade teknikföretag och råvaru- och processindustri. Högst förnyelsetal efter år 2000 hade branscherna kunskapsförmedling, konsulting och personalintensiva tjänster. Branscherna som redovisas här innehåller många företag, därmed förnyas dessa inte lika snabbt som en mindre bransch. Medicin och lifescience är ännu en liten bransch som skulle kunna förnyas i större utsträckning. I figur 3 visas förnyelsetalet för branscherna år Antal sysselsatta per nystartat företag minskar Även om nystartade är mindre benägna att anställa idag än de var år 1994 spelar nyföretagandet stor roll för sysselsättningen. År 2000 startades företag i Sverige och personer sysselsattes i dessa företag, det vill säga i genomsnitt två personer per företag. År 2004 startades företag. Företagen sysselsatte sammanlagt personer, i genomsnitt 1,6 sysselsatta per nystartat företag. Detta är den lägsta noteringen i antal sysselsatta personer per nystartat företag mellan åren Figur 3 Förnyelsetalet i branscherna år ,0 37,5 30,0 22,5 Råvaru- och processindustri 15,0 7,5 0, Många sysselsattes i nya företag år 2000 Från 1994 till 1997 ökade antalet nystartade företag per år från knappt till drygt Samtidigt minskade antalet sysselsatta i de nystartade företagen. År 2000 ökade antalet sysselsatta i företagen med knappt 13 procent. Året efter rasade antal sysselsatta i nystartade företag med 22 procent. Det förklaras av de mer eller mindre kraftiga nedgångarna i antal nystartade företag i branscherna konsulting, personalintensiva tjänster, teknikföretag, infrastrukturtjänster och handel. Källa: ITPS och SCB. Nuteks bearbetning. *Med förnyelsetal avses antal nystartade företag per 100 etablerade företag året innan. Antal etablerade företag året innan baseras på tabelluttag Företagsdatabasen SAMU november. Tabell 1 Antal nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år År Antal företag i Antal Antal Antal sysselföretagsstocken* nystartade sysselsatta satta per företag nytt företag Källa: ITPS Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, S2005:008 *I företagsstocken exkluderas vissa sektorer, näringar, ägarkategorier och juridiska former. Till exempel exkluderas jakt, fiske, jordbruk och offentligt ägda företag.

5 Sett över hela perioden, år , sysselsatte ett nystartat företag i genomsnitt 1,8 personer. Branschen personalintensiva tjänster sysselsatte flest personer per nystartat företag, 2,0 personer. sysselsätter flest personer per nystartat företag Figur 4 Antal nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år 2004 År 2004 sysselsatte ett nystartat företag i genomsnitt 1,6 personer. Då startades flest antal nya företag och anställdes flest personer i de nya företagen inom branschen konsulting. Men de nya konsultföretagen är jämfört med andra branscher mindre benägna att anställa. Nystartade företag inom konsultbranschen anställer minst antal personer per företag, endast 1,4, år Flest sysselsatta per nystartat företag fanns i de företag som är verksamma inom kunskapsförmedling och råvaru- och processindustri, de sysselsatte 1,8 personer per nystartat företag. I figur 4 visas antalet nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år När antalet nystartade företag inom konsulting och personalintensiva tjänster låg på en mycket hög nivå år 2000 kulminerade också antalet sysselsatta i båda branscherna. Ungefär personer sysselsattes i nya företag i vardera branschen. har haft en negativ utveckling i antal sysselsatta per nystartade företag. Utvecklingen sammanfaller med den negativa utvecklingen i antal nystartade företag Efter år 2001 ökade antal nystartade företag inom handel och då ökade också antalet sysselsatta i branschen. För tek Råvaru- och processindustri Antal sysselsatta Antal nystartade företag nikföretagen och för företagen inom vård och omsorg minskade antalet sysselsatta i nystartade företag allra mest med nästan 50 procent mellan 1994 och I figur 5 visas sysselsättningsutvecklingen i nystartade företag år Figur 5 Sysselsättningsutvecklingen i nystartade företag år Råvaru- och processindustri F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

6 N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 Nyföretagandet ökar i Stockholms, Skåne och Gotlands län I samtliga län startades fler företag år 2004 jämfört med Nyföretagandet skiljer sig trots det mycket åt i olika delar av landet. I tabell 2 visas antal nystartade företag i varje län år för år. I de tre storstadslänen startades flest nya företag under hela tidsperioden. I Stockholms län startades flest antal nya företag av alla län. Stockholms län har under tiden haft en positiv trend i antal nystartade företag. Även Skåne, Uppsala och Gotlands län haft en uppgång i antal nystartade företag under perioden. År 2004 startades 33 procent av landets alla nya företag i Stockholms län, 16 procent av de nya företagen startades i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. Minst antal nya företag startades i Gotlands län, men det är också det minsta länet. Tabell 2 Antal nystartade företag per län Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela landet Källa: ITPS Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, S2005:008 Ökad etableringsfrekvens Etableringsfrekvensen är ett mått som beskriver företagsamheten hos befolkningen. Etableringsfrekvensen i länen år 1994 och 2004 visas i figur 6. År 2004 hade vi en etableringsfrekvens på 7,2 nya företag per invånare mellan 16 och 64 år i hela riket. I Stockholms län var etableringsfrekvensen betydligt högre än i resten av landet. Där startades i genomsnitt 11 företag per invånare under Det kan jämföras med 8,1 företag per 1000 invånare i Skåne län som har den näst högsta etableringsfrekvensen. Stockholms, Skåne och Uppsala är de enda län som har en etableringsfrekvens över riksgenomsnittet på 7,2 företag per 1000 invånare. Lägst etableringsfrekvens under 2004 hade Kalmar, Gävleborg och Värmlands län. I Kalmar län startades endast 4,5 företag per invånare. Tabell 3 Antal aktiva företag i företagsstocken Antal aktiva företag i företagsstocken I SCB:s företagsregister ,0% exkl jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske ,0% exkl okänd bransch ,5% exkl offentligt ägda bolag ,1% exkl företag med omsättning under 200 tkr ,5% Källa: SCB Företagsdatabasen. Nuteks bearbetning. Finns det verkligen företag? År 2005 fanns det aktiva företag registrerade i Sverige. Ofta när man redovisar statistik över företagande utesluter man vissa typer av företag. Tabell 3 visar hur många aktiva företag som finns registrerade i företagsstocken och hur många företag som återstår när man till exempel utesluter företag inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Det gör man bland annat i nyföretagandestatistiken för att det startas få företag i dessa branscher.

7 Figur 6 Etableringsfrekvensen i länen 1994 och 2004 Kalmar Gävleborg Värmland Västerbotten Blekinge Etableringsfrekvens eller företagsamhet avser antalet nystartade företag per personer i åldern år. ITPS statistik, Nystartade företag i Sverige Östergötland Jönköping Örebro Västernorrland Kronoberg Södermanland Norrbotten Västmanland Dalarna Gotland Halland Jämtland Västra Götaland Uppsala Skåne Stockholm Källa: Befolkningsstatistiken kommer från SCB och nyföretagandestatistiken från ITPS. Nuteks bearbetning. 40 procent av konsultföretagen finns i Stockholms län Både vad gäller antal nystartade företag och etableringsfrekvens utmärker sig Stockholms län. År 2004 startades drygt nya företag i Stockholms län. Av dessa var nästan företag verksamma inom konsulting. Det motsvarar 40 procent av alla nystartade konsultföretag. var den bransch där näst flest nya företag startades år De utgjorde 21 procent av de nya företagen i Stockholms län det året. De nystartade Stockholmsföretagen i branschen utgjorde i sin tur 35 procent av det totala antalet nya företag i personalintensiva tjänster. Däremot är stockholmarna mindre benägna att starta företag inom teknikföretag och handel. är den bransch inom vilken den lägsta andelen, 21 procent, av de nystartade företagen startades i Stockholms län. Figur 7 visar hur många företag som startades i varje bransch i Stockholms län år Figur 7 Antal nystartade företag per bransch i Stockholms län 2004 (489) (352) (3939) Råvaru- och processindustri (301) (426) Personalintensiva tjänster (2881) (2067) (1947) (1237) F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V

8 Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på FA K TA O M S TAT I S T I K E N Nyföretagandestatistiken har producerats av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, som ansvarar för den årliga nyföretagandestatistiken i Sverige. Undersökningen utförs av SCB på uppdrag av ITPS och är en urvalsundersökning där resultaten baseras på en postenkät. SCB:s Företagsdatabas (FDB) har använts som populationsregister och urvalsram för enkäten. De totala värdena på antal företag i län och bransch kommer alltså från urvalsundersökningen och är därför förenad med en viss osäkerhet. Undersökningarna över antalet nystartade företag har, enligt ITPS, genomförts med i huvudsak samma definitioner och metoder sedan År 1996 förbättrades undersökningen och urvalet gjordes större. Det får till följd att statistiken är mer tillförlitlig för åren efter Nyföretagandestatistiken avser att mäta antalet genuint nya företag som startats under ett kalenderår. Genuint nya är de företag där både den juridiska enheten och verksamheten är ny. Statistiken rensas från övertaganden och omregistreringar vid byte av juridisk form. I nyetableringsstatistiken ingår heller inte näringsgrenarna jord- och skogsbruk, jakt, fiske, företag som inte tillhör den privata sektorn samt fastighetsförvaltning. Den statistik som används i undersökningen har viss osäkerhet beroende på felkällor som bortfallsfel och bearbetningsfel. Totalt antal nystartade företag per år kan också skilja sig åt från ITPS offentliga statistik med några företag per år. Det beror på att avrundningar på lägre nivåer i statistiken. Projektet Framtidens Näringsliv handlar om att studera strukturomvandling i näringslivet. Syftet är att beskriva trender och mönster i utvecklingen för olika branscher. Initiativtagarna till projektet, Nutek och IVA, har skapat en alternativ branschindelning där näringsgrenar med likartade utvecklingsförlopp har lagts ihop till elva olika branscher. Indelningen utgår från Sveriges officiella branschstandard (SNI). Branschen råvaru- och processindustri innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av process- och globalt efterfrågedriven strukturomvandling. I branschen vård och omsorg drivs strukturomvandlingen av förändringar i demografin. En åldrande befolkning påverkar i hög grad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Liknande gäller för de andra branscherna i Framtidens Näringsliv. Branschen myndigheter och organisationer skiljer sig från övriga branscher eftersom utvecklingen i det området inte anses bli påverkat av strukturomvandlingar. Branschen består av myndigheter, ideella föreningar och politiska organisationer. Syftet med projektet är att studera verksamheter med liknande utvecklingsförlopp. Därför görs ingen skillnad på om företag Metoden för att beräkna förnyelsetalet förändrades Från att ha använt företagsstocken samma år som bas började man använda företagsstocken året innan. Här är förnyelsetalet beräknat med den nya metoden för alla år. År 1997 har man ett tidsseriebrott i företagsregistret att ta hänsyn till. Då togs omsättningskravet för ett företag att bli momsregistrerat bort. Det fick till följd att fler företag registrerades i Företagsdatabasen. De företag som i Företagsdatabasen inte har någon känd branschbeteckning, eller som har en branschbeteckning på för grov nivå, har fördelats enligt den branschbeteckning de hade året efter i registret. Detta gäller inte för 2004, då företag med okänd branschbeteckning i stället har fördelats proportionellt efter dem med känd branschbeteckning. För alla branscher gäller att antalet nystartade företag kan skilja sig åt från annan statistik. Det beror på att branscherna definieras olika. Bland annat kan branschen infrastrukturtjänster innehålla fler företag i Framtidens näringsliv än vad den gör i annan statistik. Detta beror bland annat på att vissa enmansföretag ibland exkluderas ur annan statistik. Siffrorna för 2004 är preliminära och kommer att revideras under Mer fakta om nyföretagandestatistiken i Sverige finner du på webbplatsen eller anställda tillhör privat eller offentlig sektor. Alla påverkas av förändringar inom näringslivet. I tabellen nedan visas de elva branscherna med exempel på företag som ingår i respektive bransch. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Medicin och lifescience Vård och Omsorg Myndigheter och organisationer Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffice, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Ansvarig utgivare: KJELL JANSSON, generaldirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, SIMON FALCK, TORE ENGLÉN, MARIA CORELL. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: , E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: , E-post: hanna.sjoberg@nutek.se Verket för näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, Stockholm Tel Fax