Att vara partner till en bröstcancerdrabbad kvinna.

Transkript

1 Att vara partner till en bröstcancerdrabbad kvinna. En litteraturstudie. Being a partner of a woman with breast cancer. A literature study. Anna Hemberg Louise Stenberg Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå Handledare: Helena Simonsson & Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare: Anna Nordin

2 SAMMANFATTNING Titel: Att vara partner till en bröstcancerdrabbad kvinna - en litteraturstudie. Engelsk titel: Being a partner of a woman with breast cancer - a literature study. Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Anna Hemberg och Louise Stenberg Handledare: Helena Simonsson och Kristina Rendahl Laage Sidor: 33 Nyckelord: Bröstcancer, livskvalitet, partner Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och är den näst största orsaken till cancerdöd bland kvinnor i hela världen. Kvinnans bröstcancerbesked drabbar även partnern då det medför förändringar i deras liv. Den cancerdrabbade kvinnans partner är en viktig källa till symtomlindring och är en viktig del i kvinnans stöd. Syfte: Belysa livskvaliteten hos partners till bröstcancerdrabbade kvinnor. Metod: En litteraturstudie som har utarbetats utifrån från Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Data insamlades från databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och tre urval kvarstod tio artiklar som svarade på syftet. De tio kvarvarande artiklarna var fyra kvalitativa studier, fem kvantitativa och en artikel med mixad metod. Resultat: Utifrån bearbetning av artiklarnas resultat framkom tre kategorier: Känslor, Vardagliga förändringar och Stöd. Slutsats: Livskvaliteten hos partners till kvinnor med bröstcancer påverkas av kvinnans sjukdom då det medför känslor, förändringar och behov av att få och ge stöd.

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Bröstcancer... 4 Partnern... 4 Livskvalitet... 5 Sjuksköterskans roll... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Litteratursökning... 7 Inklusionskriterier... 7 Exklusionskriterier... 8 Databassökning... 8 Urval Urval Urval Databearbetning Forskningsetiska överväganden Resultat Känslor Vardagliga förändringar Stöd Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenslista Bilaga 1. Artikelmatris

4 Introduktion Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor (Kauffmann et al. 2016). Efter lungcancer (Socialstyrelsen 2013) är bröstcancer den näst största orsaken till cancerdöd bland kvinnor i hela världen (Kauffmann et al. 2016). I världen orsakades dödsfall av bröstcancer år 2012 (Nasiri et al. 2016). I Sverige år 2011 diagnostiserades kvinnor med bröstcancer och dödsfall rapporterades (Socialstyrelsen 2013). Tillsammans med prostatacancer utgör bröstcancer drygt 30 procent av alla cancerinsjuknanden i Sverige (Socialstyrelsen 2017). Bröstcancer Den dominerande orsaken till bröstcancer är ärftlighet. Det finns andra faktorer som kan bidra till uppkomsten av bröstcancer exempelvis olika livsstilsfaktorer och hormonell inverkan på bröstkörtlarna. De faktorer som minskar risken för insjuknande i bröstcancer är bland annat flera genomgångna graviditeter innan 25 års ålder och att vara fysiskt aktiv (Socialstyrelsen 2013). Det är vanligast att få bröstcancer i mjölkgångarnas celler (duktal cancer) eller i mjölkkörtlarna (lobulär cancer). Symtomet som är vanligast är en hård och öm knöl i bröstet eller i armhålan. Symtom på bröstcancer kan också vara att huden på bröstet får utslag, rodnad eller blir indragen, samt att klar, blodig eller genomskinlig vätska rinner ut från bröstvårtan (Socialstyrelsen 2013). Den vanligaste undersökningen som upptäcker bröstcancer är screening. Det är rekommenderat att alla landsting i Sverige ska utföra screeningundersökning för bröstcancer på alla kvinnor mellan 40 till 74 år. Vid synliga förändringar på screeningen kallas kvinnan tillbaka för en bredare undersökning där mammografibilder samt ultraljud utförs. I vissa fall utförs även punktion med biopsi och magnetresonsanstomografi (Socialstyrelsen 2014b). Bröstcancer kan behandlas med kirurgi, kemoterapi, hormonterapi (Milbury & Badr 2013) samt strålbehandling (Socialstyrelsen 2014a). Komplikationer som kan uppkomma vid behandling är minskad sexlust, avmagring, vaginal torrhet och irritation. Komplikationerna kan medföra bland annat minskad sexuell funktion och tillfredsställelse hos kvinnan som kan leda till att kvinnan upplever sänkt allmän livskvalitet. En del kvinnor med spridd bröstcancer upplever dessutom depression som en biverkning av behandling och sjukdom. De upplever också vanligtvis smärta, sömnstörningar och trötthet (Milbury & Badr 2013). Partnern Begreppet partner kan innebära en person som är samboende, gift eller lever i motsvarande förhållande (Karolinska Institutet [KI] 2017). En partner kan även benämnas som anhörig eller närstående enligt Socialstyrelsen (2016a). Om någon familjemedlem drabbas av sjukdom så kan hela familjen påverkas. Hela familjen påverkas positivt om någon familjemedlem bidrar med positiva influenser vilket innebär att den familjemedlem som drabbats av sjukdom mår bra när partnern mår bra (Svensk sjuksköterskeförening [SFS] 2015). En kvinnas diagnostisering av bröstcancer drabbar med andra ord även partnern vilket ger en stor påverkan på deras livskvalitet (Duggleby et al. 2015). Den cancerdrabbade kvinnans partner är en betydande källa till symtomlindring (Yamamoto et al. 2015) och en viktig del i kvinnans stöd under diagnostiseringen och behandlingen (Bitz et al. 2014). Partnern är den som oftast tar ansvar över att samordna eventuella insatser för kvinnan (Socialstyrelsen 2014c). I litteraturstudien betyder ordet partner en person är gift, samboende, särboende eller lever i ett motsvarande förhållande. 4

5 Livskvalitet Definitionen av livskvalitet betraktas som bred (World Health Organization [WHO] 1997) och det saknas en allmänt accepterad definition vilket således innebär att ordets betydelse är beroende av sammanhanget (Salonen et al. 2011; Erikson 2015). Inom hälso- och sjukvård används ordet generellt som ett mått på funktion och hälsa (Erikson 2015). Salonen et al. (2011) förklarar att begreppet livskvalitet tidigare har använts för att beteckna olika saker, till exempel fysisk funktion, välbefinnande, hälsotillstånd, lycka och livstillfredsställelse. Shor et al. (2015) beskriver livskvalitet som psykologiska, fysiska samt sociala områden för hälsa som påverkas av en individs förväntningar, föreställningar, uppfattningar och erfarenheter. Schuler (2015) förklarar att livskvalitet definieras i allmänhet som tillfredsställelse med livet gällande individens uppfattning om vad som är viktigt för det personliga välbefinnandet eller som ett mått på lycka. Enligt WHO (1997) definieras livskvaliteten utifrån individens egen uppfattning om sitt liv i förbindelse med egna mål, förväntningar och rädslor. Livskvaliteten påverkas av flera olika komponenter tillhörande individen. De olika komponenterna är individens fysiska hälsa, psykiska tillstånd, personliga uppfattningar, relationer till andra människor samt kulturen och den värdegrund som tillhör landet där individen är bosatt. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2012) belyser att arbetet och fritiden, umgänget och familjen, ekonomin och boendet är viktiga faktorer som påverkar livskvaliteten. Livskvalitet kan förklaras utifrån ett hedonistiskt perspektiv enligt Brülde (2003). Det hedonistiska perspektivet innebär att det som är bra för en individ är behagliga upplevelser medan det som är dåligt för en individ är obehagliga upplevelser. Livskvalitet beskrivs utifrån den hedonistiska teorin som beroende av individens känsla av obehag och behag vid den specifika tidpunkten då livskvaliteten mäts. Emotioner och stämningar är två olika former som ger individen behag och obehag samt inverkar på livskvaliteten. Det emotionella välbehaget och de behagliga stämningarna påverkar livskvaliteten positivt medan det emotionella lidandet och de obehagliga stämningarna har negativ inverkan på individens livskvalitet. Emotionella välbehag kan exempelvis vara glädje, entusiasm och hopp. Det emotionella lidandet kan ge uttryck som rädsla, oro, ilska skuld, förtvivlan, sorg och besvikelse. Behagliga stämningar betyder att individen exempelvis känner harmoni, sinnesfrid, motivation eller energi. De obehagliga stämningarna innehåller spänningstillstånd som rastlöshet, ångest och irritabilitet samt låga tillstånd som innefattar depression, meningslöshet och nedstämdhet (Brülde 2003). Livskvalitet kan mätas utifrån olika instrument exempelvis självskattningsformuläret WHOQOL Uppbyggnaden för WHOQOL-100 speglar 100 viktiga frågor som belyser individens livskvalitet utifrån sex breda områden. De sex olika områdena är individens fysiska hälsa, psykiska hälsa, nivå av självständighet, sociala relationer, miljö och tro. Den fysiska hälsan innefattar olika kategorier såsom individens egen energi, orkeslöshet, smärta, obehag samt behov av sömn och vila. Området som belyser den psykiska hälsan hos individen innefattar bland annat positiva känslor, negativa känslor och självkänsla. Området som belyser individens nivå av självständighet innefattar bland annat vardagliga aktiviteter och förmågan av att utföra arbete. Området som belyser individens sociala relationer innehåller personliga förhållanden, socialt stöd från omgivningen och det sexuella umgänget. Området som belyser individens miljö innehåller bland annat ekonomiska resurser, frihet, trygghet, tillgänglig och kvalitetssäkrad sjukvård, möjlighet att kunna få ny kunskap och fritid. Området som belyser individens tro innehåller individens hopp och religiös tro (WHO 1997). Utifrån frågeformuläret kan god livskvalitet förklaras utifrån god fysisk och psykisk hälsa, god självständighet, goda sociala relationer, god miljö samt av tro som upplevs ha positiv påverkan 5

6 på individen. Låg livskvalitet kan sammanfattas låg fysisk och psykisk hälsa, låg nivå av självständighet, brister i sociala relationer, bristfällig miljö och tro som upplevs ha negativ påverkan på individen (WHO 1998). Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som gäller aspekter av livskvalitet som är relaterade till hälsa (Ferrans et al. 2005; SBU 2012). Det innebär att till exempel frihet, levnadsstandard och den allmänna säkerheten inte påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (Ferrans et al. 2005). Hälsorelaterad livskvalitet kan förklaras som individens grad av funktion i ett stort urval av kategorier som innefattar socialt välbefinnande, fysisk funktion samt psykologiskt välbefinnande. Hälsorelaterad livskvalitet beskriver i vilken grad dessa kategorier kan leda till tillfredsställelse hos individen (Richardson et al. 2016). Den hälsorelaterade livskvaliteten kan mätas med hjälp av olika instrument, till exempel SF-36 som används i många kliniska studier (SBU 2012). SF-36 mäter individens hälsorelaterade livskvalitet utifrån den fysiska aktiviteten, mentala hälsan, vitaliteten, fysiska smärtan, upplevda hälsan, sociala livet samt begränsningar på grund av fysiska respektive psykiska tillstånd (Fournier et al. 2016). Sjuksköterskans roll Närstående har rätt till information om vårdens förväntade insatser och resultat (SSF 2009) och sjuksköterskan ska stödja närståendes delaktighet i vård och omsorg (SSF 2016). Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden och målet är att både patienten och närstående är delaktiga samt upplever respekt och trygghet. De som ger vård ska ta hänsyn till närstående, familj, miljö och omgivning enligt det utvidgade patientbegreppet (SSF 2014). Alla de som möter anhöriga i det dagliga arbetet har även ansvar för att uppmärksamma och ge stöd till anhöriga samt se deras behov (Socialstyrelsen 2016a). Problemformulering Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över och partnern är viktig del både i stödet för kvinnan och i symtomlindringen. Litteraturstudien är av betydelse för omvårdnaden då alla som möter anhöriga i arbetet ansvarar för anhöriga i viss mån. Omvårdnadens mål är att hänsyn och inbjudande till delaktighet ska ges till patientens partner och andra närstående. Det är viktigt att uppmärksamma och belysa livskvaliteten hos partners till bröstcancerdrabbade kvinnor eftersom kvinnan påverkas av partnerns mående vilket innebär att när partnern mår bra mår kvinnan bra och när partnern mår dåligt mår kvinnan dåligt. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos partners till kvinnor med bröstcancer. 6

7 Metod Denna studie är en litteraturstudie. Syftet med en litteraturstudie är att skapa en sammanställning av data från tidigare empiriska studier för att finna underlag till beslut i klinisk verksamhet samt identifiera behov av ny forskning. Studiens data baseras på vetenskapliga tidskriftsartiklar och andra vetenskapliga rapporter. Studiens fokus bör vara aktuell forskning inom det valda området. Att göra en litteraturstudie innebär att söka systematiskt efter litteratur för att sedan kritiskt granska och sammanställa den (Forsberg & Wengström 2013). Litteraturstudien är formad utifrån Polit och Becks (2017) modell med följande nio steg: 1. Ett syfte formuleras som ska besvaras senare i studien. 2. Det skapas en sökstrategi där sökord, begrepp, inklusions- och exklusionskriterier samt databaser identifieras. 3. Sökningar efter artiklar i databaserna påbörjas och dokumenteras. 4. Artiklarnas relevans granskas i förhållande till syftet och irrelevanta artiklar väljs bort. 5. Det framtagna materialet läses igenom. 6. Artiklarna organiseras utifrån informationen. 7. Artiklarna granskas kritiskt. 8. Artiklarna sammanställas och informationen samordnas. 9. Resultatet sammanställs. Litteratursökning I första steget formulerades syftet med studien i enlighet med Polit och Becks (2017) niostegsmodell. I steg två valdes databaser och sökord samt inklusion- och exklusionskriterier (Polit & Beck 2017). Databaserna som användes till sökningarna var CINAHL och PubMed. CINAHL beskrivs enligt Polit och Beck (2017) som en viktig elektronisk databas för sjuksköterskor inom vetenskapligt arbete. Enligt Forsberg och Wengström (2013) är CINAHL och PubMed två databaser innehållande artiklar om medicin, omvårdnad samt odontologi. Dessa databaser har ämnesordlistor och ämnesord som har använts vid sökningarna. MH (Major Headings) heter sökorden i CINAHL och MeSH-termer (Medical Subject Headings) kallas sökorden i PubMed (Forsberg & Wengström 2013). Sökorden som användes i databaserna var Breast Neoplasms (S1), Quality of Life (S2) och Spouses (S3). Dessa sökord valdes för att kunna spegla livskvaliteten hos en partner till en bröstcancerdrabbad kvinna. Karolinska Institutets hemsida användes för att hitta de relevanta MeSH-termerna som skulle matcha sökorden (KI 2017). Inklusionskriterier De artiklar som inkluderades vid databassökningen var artiklar publicerade från januari 2012 till december Artiklar som var peer reviewed inkluderades då det enligt Polit och Beck (2017) 7

8 innebär att artiklarna är vetenskapligt granskade av experter. Det inkluderades även artiklar som var skrivna på engelska. Artiklar där partners kunde vara både manliga och kvinnliga inkluderades till litteraturstudien. Exklusionskriterier Review artiklar exkluderades från litteraturstudien då Polit och Beck (2017) beskriver att en review är en kritisk sammanställning av forskning inom ett ämne. Det exkluderades artiklar där det förekom män med bröstcancer. Databassökning I steg tre i modellen som Polit och Beck (2017) beskriver utfördes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna gjordes på varje ord separat först och sedan slogs sökorden ihop. I CINAHL gjordes sökningen Breast Neoplasms och Spouses som gav 52 träffar varav 18 artiklar valdes ut. I kombinationen Quality of Life och Spouses framkom 92 träffar och en ny artikel valdes ut. Sökningen Breast Neoplasms, Quality of life och Spouses gav 12 träffar och en ny artikel valdes ut. Slutligen kvarstod 20 artiklar till urval ett. Urval två och urval tre bestod av totalt åtta, se Tabell 1. I PubMed gjordes sökningen Breast Neoplasms och Spouses som gav 66 träffar varav åtta nya artiklar valdes ut. Vid kombination av Quality of Life och Spouses påträffades 220 artiklar där ingen ny artikel valdes ut. I kombinationen Breast Neoplasms, Quality of Life och Spouses framkom 18 artiklar och ingen ny artikel valdes ut. Slutligen kvarstod 8 artiklar till urval ett. Två artiklar återstod till urval två och urval tre, se Tabell 2. 8

9 Tabell 1. Sökning i Cinahl Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Breast Neoplasms (MH) 8853 S2 Quality of Life (MH) S3 Spouses (MH) 1213 S4 S1 AND S S5 S2 AND S3 92 8(7) 0 0 S6 S1 AND S2 AND S3 12 8(7) 0 0 Summa ( ) = Antal interna dubbletter. Tabell 2. Sökning i PubMed Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S1 Breast Neoplasms (MeSH) S2 Quality of Life (MeSH) S3 Spouses (MeSH) 2149 S4 S1 AND S ((15)) 2 2 S5 S2 AND S (9) ((7)) 0 0 S6 S1 AND S2 AND S (8) ((6)) 0 0 Summa (( )) = Antal externa dubbletter. ( ) = Antal interna dubbletter. 9

10 Urval 1 Urvalet av artiklarna gjordes stegvis. I steg fyra framtogs urval ett genom granskning av artiklarnas abstrakt och syfte. Artiklarna syfte jämfördes sedan med studiens eget syfte i enlighet med Polit och Becks (2017) niostegsmodell. I urval ett framkom totalt 28 artiklar varav 20 artiklar från CINAHL och åtta artiklar från PubMed. Sju interna dubbletter framkom i sökningen S5 och sju interna dubbletter hittades i sökningen S6 i CINAHL. Externa dubbletter påträffades i PubMed, 15 stycken i sökning S4, sju stycken i sökning S5 och sex stycken i sökning S6. Sökningen S5 hade nio interna dubbletter och sökningen S6 gav sex interna dubbletter. Artiklar som inte inkluderades till urval ett exkluderades på grund av att expertgranskning saknades eller att syftet var inriktat på fler cancerformer och det framgick inte vilken cancerform informanterna talade om. Urval 2 I steg fem granskades hela artiklarna kritiskt för att undersöka om syftet och inklusions- och exklusionskriterierna passade till litteraturstudien i enlighet med Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Slutligen ansågs tio artiklar vara relevanta för litteraturstudien. 12 artiklar exkluderades från CINAHL och sex artiklar exkluderades från PubMed. Dessa artiklar exkluderas exempelvis på grund av att det var andra familjemedlemmar med i studien och det framkom inte vem som sade vad, olika cancerformer undersöktes där fokus inte var på bröstcancer eller att något steg i metoden inte fanns beskrivet. I steg sex organiserades och sorterades de tio kvarvarande artiklarna efter innehåll som beskrivet i Polit och Becks (2017) niostegsmodell och en artikelmatris arbetades fram. Urval 3 I steg sju granskades artiklarna utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmallar Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report för kvantitativa artiklar samt Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report för kvalitativa artiklar. Av de kvarvarande tio artiklarna var åtta från CINAHL och två från PubMed, dessa hade hög kvalitet och uppfyllde kraven för granskningen. De använda artiklarna finns redovisade i en artikelmatris, se Bilaga 1. Databearbetning I steg åtta analyserades artiklarna och informationen samordnades enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklarnas resultatdel lästes igenom enskilt och gemensamt för att bekräfta att artiklarna uppfattades likadant. Lexikon användes för att undvika missförstånd vid tolkning av ord och stycken som var svåröversatta. Den text som var svårtolkad lästes igenom flera gånger och diskuterades för att bli korrekt översatta. För att trovärdigheten i studien skulle öka användes direkta citat som sagts av partnerna skrivits på originalspråk. Teman påträffades i artiklarna och de flesta var återkommande men ett fåtal artiklar hade teman som skilde sig från de övriga. Alla påträffade teman skrevs upp på en whiteboard där de delades in i större områden. Efter gemensam noggrann granskning delades områdena slutligen in i tre kategorier. I steg nio presenterades sedan den sammanställda informationen med kategorier i enlighet med Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Forskningsetiska överväganden Autonomiprincipen, göra-gott-principen, icke skada-principen och rättviseprincipen är fyra etiska principer som har haft stor betydelse inom vårdetiken. Principerna används som motivering till handlande och skyddar människors liv, okränkbarhet och lika värde. Autonomiprincipen talar för att 10

11 människors rätt till självbestämmelse ska respekteras, och rättviseprincipen talar för att alla människor ska behandlas lika (Sandman & Kjellström 2014). Autonomiprincipen beaktades då endast material där informanterna hade mottagit information om att deltagandet var frivilligt, att det fanns möjligheten att sluta medverka när som helst, samt där informanterna givit informerat samtycke användes till litteraturstudien. Rättviseprincipen beaktades genom att allt resultat redovisades och inget exkluderades. Göra-gott-principen handlar om att förebygga skada, minska redan uppkommen skada och främja det goda. Icke skada-principen skiljer sig från göra-gott-principen då den handlar om att inte utföra en direkt skada (Sandman & Kjellström 2014). Skribenterna beaktade icke skada-principen genom att använda etiskt granskade artiklar, referera korrekt och inte plagiera. Genom att kunskap sprids om partnernas livskvalitet så beaktas göra-gott-principen. Det kan leda till förändring och utveckling kring partnernas välmående som kan förebygga skada och minska risken för att redan uppkommen skada förvärras. 11

12 Resultat Det framtagna resultatet är baserat på fyra kvalitativa studier, fem kvantitativa studier och en studie med mixad metod. Resultatet redovisas i tre kategorier som belyste livskvaliteten hos partners till kvinnor med bröstcancer. De kategorier som arbetades fram redovisas i Figur 1. Känslor Vardagliga förändringar Stöd Figur 1. Centrala delar som påverkar livskvaliteten hos partners till kvinnor med bröstcancer. Känslor De olika emotionerna och stämningarna som uppstår samtidigt som partnern lever tillsammans med den bröstcancerdrabbade kvinnan ger följder på livskvaliteten hos partnern. Emotionella lidanden hos partnerna som rädsla, oro, ilska, skuld och sorg ger negativ inverkan på livskvaliteten. Likaså ger obehagliga stämningar som osäkerhet, ångest, oro, irritabilitet, depression, meningslöshet, nedstämdhet och förlust av kontroll negativ inverkan på livskvaliteten. Positiv inverkan på livskvaliteten ges av emotionella välbehag som hopp och behagliga stämningar som att känna harmoni och motivation. Emotioner och stämningar kan även beskrivas som positiva och negativa känslor utifrån hur de påverkar partnern. Sju av tio artiklar beskrev känslor i relation till sjukdomen och de förekommande konsekvenserna. De olika styckena nedan förklarar vilka olika känslor som upplevs och påverkar livskvaliteten hos partnerna till bröstcancerdrabbade kvinnor. Partnerna tog cancerbeskedet med en direkt reaktion av chock, meningslöshet och tårar (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015). Några beskrev dessutom diagnostiseringen med känsla av osäkerhet. Många av partnerna upplevde chocken tillsammans med rädsla för döden och förlust av partner vilket påverkade livskvaliteten negativt. De kände även oro över sin partners död som en negativ känsla. Rädsla för att cancersjukdomen skulle utvecklas till ett svårare stadie beskrev partnerna som en reaktion av diagnostiseringen (Nasiri et al. 2016). Partnernas livskvalitet påverkades negativt av cancerbeskedet då var som att möta ett hinder (Chung & Hwang 2012). Partnerna upplevde förlust av kontroll och makt (Duggleby et al. 2012a) som enligt resultatet från studien av Zhu et al. (2014) har ett negativ samband till psykisk- och fysisk livskvalitet. Två andra negativa känslor som var vanligt förekommande vid diagnostiseringen av cancersjukdomen var ångest och oro över hur situationen skulle hanteras (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2012a; Nasiri et al. 2016). En av partnerna gav sig själv skulden genom att tro att kvinnan hade gjort hushållssysslor i för stor utsträckning och på så sätt utvecklat bröstcancer (Chung & Hwang 2012) medan andra partners tyckte att cancerbeskedet uppstod mycket oväntat (Nasiri et al. 2016). Upplevelsen av stress resulterade enligt partnerna många gånger i lättretlighet vid kommunikation med andra människor vilket hade negativ inverkan på livskvaliteten. Även fast de vanligtvis var glada och kunde kommunicera med värme i rösten blev de stundtals arga och stridslystna lättare än innan diagnostiseringen (Nasiri et al. 2016). En partner förklarade: Outside, I had become quarrelsome a bit. As soon as someone said something, 12

13 I was not able to bear him/her and I wanted to react to him/her immediately or I tried to express my feelings [...]. I took the opposingside against my boss right away, and if he insulted my colleague and the workmate was not able to respond, I became his defendant and could not control myself. (Nasiri et al. 2016, s. 310) Att genomgå behandling ansåg partnerna minska deras livskvalitet då det var en tid av lidande och ständig känsla av hjälplöshet. Partnerna upplevde att det inte fanns något de kunde göra åt kvinnans smärta och de visste inte hur de skulle lindra biverkningarna. De kände sorg över att se kvinnan lida och genomgå kroppsliga förändringar vilket påverkade partnernas livskvalitet negativt (Chung & Hwang 2012). Dessutom påverkades partnerna av svårighetsgraden på kvinnans symtom då det var en faktor som påverkade den psykiska livskvaliteten hos partnern (Zhu et al. 2014). Hoppet hade betydelse i partnernas dagliga liv (Duggleby et al. 2012a) och de som hade mer hopp hade högre livskvalitet (Duggleby et al. 2014; Duggleby et al. 2015). Flera partners i Duggleby et al. (2012a) förklarade att hoppet hela tiden förändrades och att det som de hoppades på var att få den bästa möjliga utvägen. En partner beskrev hoppet som Hoping for the best, but what you are hoping for can change. (Duggleby et al. 2012a, s. 402). Hoppet påverkade partnernas livskvalitet positivt då det gav en anledning till att ha en positiv känsla om framtiden och genom hopp fick de mod till att stödja kvinnan. Det var viktigt för både kvinnan och hennes partner att ha en positiv inställning då kvinnans positiva inställning och hopp påverkade partnerns hopp (Duggleby et al. 2012a) och partnerns hopp påverkade kvinnans hopp och framtidsutsikter. Genom att partnerna bevarade hoppet så kunde förändringarna som kvinnans cancerdiagnos medförde hanteras (Duggleby et al. 2015). I Chung och Hwangs (2012) studie var kvinnornas partners positiva trots den oväntade, svåra situationen. Partnernas livskvalitet förbättrades genom tanken av att det fanns andra som hade det sämre eller att cancern var behandlingsbar. Ett positivt tankesätt hos partnern var ett försök till att vara hoppfull samtidigt som de fick en ny syn på livet. Hos de partners som deltog i studien av Hasson-Ohayon et al. (2014) fanns en relation mellan hopp och depression där depression var direkt påverkat av hopp där mer hopp minskade graden av depression. De yngre partnerna hanterade depression genom att ha hopp. Vardagliga förändringar Beroende på vilka förändringar som sker och den egna upplevelsen så påverkas partnerns livskvalitet positivt eller negativt. Om partnern upplever de vardagliga förändringarna positivt påverkas livskvaliteten positiv, men om partnern uppfattar de vardagliga förändringarna som negativt påverkas livskvaliteten negativt. Åtta av tio artiklar belyser vardagliga förändringar som en effekt av sjukdomen. Många partners beskrev att det förekom stora förändringar efter kvinnans bröstcancerdiagnos (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015) men det fanns också partners som inte upplevde några förändringar efter kvinnans diagnostisering (Duggleby et al. 2015). I jämförelser mellan partners till bröstcancerdrabbade kvinnor och partners till friska kvinnor förekom det skillnader i livskvaliteten (Moreira & Canavarro 2013; Zhu et al. 2014; Shor et al. 2015), där partners till kvinnor med bröstcancer hade sämre fysisk livskvalitet och kunde uppleva kroppslig smärta (Shor et al. 2015). Partners till kvinnor med bröstcancer hade även sämre psykisk livskvalitet (Zhu et al. 2014; Shor et al. 2015) och de äldre partnerna upplevde sämre livskvalitet än de yngre partnerna (Zhu et al. 2014). 13

14 Många anpassningar på olika plan av vardagen upplevdes av partnerna som förändringar relaterat till cancersjukdomen. En del av anpassningen till kvinnans cancerdiagnos var rollförändringar i familjelivet (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015; Nasiri et al. 2016). Partnernas livskvalitet försämrades vid oroligheter i familjen vilket uppstod som en konsekvens av förändringarna (Nasiri et al. 2016). En del fick renovera huset eller flytta till ett hus som var bättre lämpat till sjukdomen som en del av anpassningen (Chung & Hwang 2012) samt ta större ansvar av hushållssysslor (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015; Nasiri et al. 2016), som att laga mat och tvätta (Nasiri et al. 2016). I studien av Chung och Hwang (2012) framkom att partnerna gjorde hushållssysslorna så att kvinnan inte skulle uppleva stress. En partner förklarade att livskvaliteten påverkades negativt då han stundtals var väldigt trött men gjorde alla hushållssysslorna som behövdes göras ändå. Partnerna insåg svårigheten av att göra så stor del på egen hand (Chung & Hwang 2012; Nasiri et al. 2016) och ville ha någon att dela vårdnaden med, som i sig var en signifikant variabel som påverkade partnerns psykiska livskvalitet (Zhu et al. 2014). En annan grundlig förändring som beskrevs var jobbsituationen (Chung & Hwang 2012; Nasiri et al. 2016). Förändringen i jobbsituationen gav majoriteten av partnerna anledning till att känna oro över familjens ekonomi, som att inte längre kunna betala för kvinnans behandling då partnerna stod för den största inkomsten i familjen. Den ekonomiska oron gav negativ påverkan på partnernas livskvalitet. Några av partnerna i studien valde att sluta arbeta för att kunna sätta kvinnan i fokus och ta hand om cancerns upplevda konsekvenser hos kvinnan enligt Chung och Hwang (2012). I studien av Nasiri et al. (2016) beskrev partnerna att kvinnan aldrig behövde vara ensam under tiden som partnern var på jobbet, de såg alltid till att någon var hemma eller stannade hemma med kvinnan istället för att gå till jobbet. Partnerna förklarade svårigheten med stanna hemma från jobbet under tiden av behandling då inkomsten minskade (Nasiri et al. 2016). Studien av Shor et al. (2015) visade att mängden arbetade timmar per dag och inkomst var direkt kopplat till hälsorelaterad livskvalitet, vilket innebar att de partnerna som var arbetslösa hade lägre hälsorelaterad livskvalitet än de som inte var arbetslösa. Att inkomsten var en betydande demografisk variabel för partnerna förstärktes i studien av Zhu et al. (2014) då de beskrev att mängden inkomst var direkt relaterad till den mentala livskvaliteten. Förändringar i vardagen beskrevs också utifrån anpassningar i sexlivet (Nasiri et al. 2012) och intimiteten (Nasiri et al. 2012; Moreira & Canvarro 2013). Partners till kvinnor som hade diagnostiserats med bröstcancer upplevde högre nivåer av intimitet än de partners till kvinnor inte hade bröstcancer (Moreira & Canvarro 2013). Ändringarna i intimiteten skedde genom att partnerna till de bröstcancerdrabbade kvinnorna var mer romantiska och respektfulla i förhållandet än tidigare, de värdesatte kvinnan och de andra familjemedlemmarna högre än innan cancerbeskedet (Nasiri et al. 2012). Ett signifikant positivt samband mellan intimitet i förhållandet och psykisk livskvalitet förekom hos de partners som hade en bröstcancerdrabbad kvinna. Ett ytterligare positivt samband beskrevs mellan högre upplevda nivåer av intimitet och bättre social livskvalitet hos partners till bröstcancerdrabbade kvinnor (Moreira & Canvarro 2013). Partnern tillsammans med kvinnan uttryckte oro över sexuella problem vilket innebar en negativ påverkan på livskvaliteten (Chung & Hwang 2012). I studien av Nasiri et al. (2012) framgick det att partnernas sexuella lust och antal sextillfällen med kvinna var varierande beroende på graden av sjukdoms- och allmäntillståndet hos kvinnan. Sexlusten minskade hos partnerna vid kroppsliga förändringar hos kvinnan och när de såg att kvinnan hade smärta, kräktes eller var svag. Några av partnerna kände att trots om de skulle vilja ha sexuellt umgänge med sin partner så skulle det ses 14

15 som inhumant och oetiskt beteende. Att bli vårdande var en rollförändring som skedde hos partners till bröstcancerdrabbade kvinnor (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015). De vårdade kvinnan genom att exempelvis bevilja hennes önskningar, försöka minska hennes påfrestningar (Chung & Hwang 2012) och förbättra hennes psykiska och fysiska förutsättningar genom att visa tillgivenhet och kärlek (Nasiri et al. 2016). Att vara en vårdgivande partner kunde innebära att känna börda i olika stor utsträckning vilket påverkade livskvaliteten negativt (Zhu et al. 2014) då de kände oro över kvinnans situation. Partnerna upplevde även tung fysisk- och psykisk börda under tiden som kvinnan behandlades med kemoterapi (Chung & Hwang 2012). Av de 243 partnerna som deltog i studien av Zhu et al. (2014) upplevde majoriteten måttlig till hög börda där cirka 50 procent rapporterade måttlig börda och cirka 33 procent rapporterade stor börda. Det presenterades också i Duggleby et al. (2015) att bara göra det som behövde göras samt skuldkänslor hos de vårdande partnerna påverkade deras livskvalitet negativt. Stöd Stödet som partnern får och ger kan sammanfattas som en påverkbar faktor till den upplevda livskvaliteten. Om stödet partnern får av andra upplevs som positivt samtidigt som stödet partnern ger till kvinnan är enkelt att ge påverkas partnerns livskvalitet positivt. Om stödet från andra upplevs som negativt av partnern, exempelvis otillräckligt eller obefintligt, så påverkas livskvaliteten negativt. Om partnern upplever det svårt att ge stöd åt kvinnan så påverkas partnerns livskvalitet negativt. Fem av tio artiklar beskrev stödet till partnern i relation till den bröstcancerdrabbade kvinnan och sjukdomens konsekvenser. Partnerna som deltog i Chung och Hwangs (2012) studie upplevde att det var lätt att stötta kvinnan och gjorde detta genom att uppmuntrade dom till att inte bli känsliga och vara starka. De försökte också minska stressen hos kvinnorna för att kompensera för deras långa lidande och för att underlätta läkningen. Livskvaliteten hos partnerna i Duggleby et al. (2012a) påverkades positivt när de försökte hitta balans och komma på hur de skulle använda sina resurser. De stöttade kvinnan genom att vara närvarande, öppen och lyhörd. Det fanns partners som hade svårt för att stötta sin kvinnliga partner vilket påverkade deras livskvalitet negativt. Om det var så att kvinnan kämpade för att acceptera sig själv och var i behov av mer stöd så kunde det vara svårt för partnern att vara tillräckligt stöd åt henne. Partnerna fick undanhålla sina känslor och tidvis kände de sig trötta eller frustrerade eftersom de fortsatte stötta kvinnan (Chung & Hwang 2012). Livskvaliteten hos partnerna i Nasiri et al. (2016) påverkades negativt då de också behövde vara stöd till barnen på grund av att barnen upplevde stress och bedrövelse på grund av sin mors sjukdom. Hur släkt och nära bekanta behandlade partnern och kvinnan var varierande och skiljde sig från individ till individ (Nasiri et al. 2016). Partnerna upplevde att många hade stöttande och assisterande beteende mot familjen vilket gav positiv påverkan på deras livskvalitet (Duggleby et al. 2012a; Nasiri et al. 2016). Den släkt och nära bekanta som var stöttande och försökte hjälpa familjen försökte partnern öka kommunikationen och umgänget med. Den släkt och nära bekanta som påverkade livskvaliteten negativt hos partnerna genom att inte ge stöd och uppträda omoraliskt försökte partnern istället minska umgänget och kommunikationen med (Nasiri et al. 2016). Med hjälp av stöttningen från andra människor insåg partnerna tillsammans med kvinnan cancersjukdomens påverkan (Chung & Hwang 2012) och några valde därför att hitta stödet i andra som har varit med om likvärdiga upplevelser (Nasiri et al. 2016). 15

16 Stöd från familj och vänner upplevdes i högre utsträckning av de äldre (55 år och äldre) partnerna till bröstcancerdrabbade kvinnor. Det fanns ett signifikant samband mellan socialt stöd och depression hos de yngre och äldre partnerna där ökat socialt stöd minskade graden av depression. Hos de yngre partnerna fanns också faktorn hopp som en del av sambandet (Hasson-Ohayon et al. 2014). Partnerna sökte utomstående stöd för att ordna familjelivet (Duggleby et al. 2015), förändra den stressiga och kaotiska situationen (Nasiri et al. 2016), hitta balansen i livet (Duggleby et al. 2012a) och för att kunna leva så normalt som möjligt (Chung & Hwang 2012). Finansiellt stöd från olika organisationer, stöd från arbetsgivaren (Nasiri et al. 2016), emotionellt stöd och avlastning från nära släktingar och vården (Chung & Hwang 2012; Nasiri et al. 2016), samt ett religiöst stöd från deras tro var källor som partnerna använde i sitt stödsökande (Duggleby et al. 2015; Nasiri et al. 2016). Stödet från vården var oftast ur psykologisk synvinkel och fanns tillgängligt för både partnern och kvinnan (Nasiri et al. 2016). Partnerna tyckte även att ytterligare utbildning för alla kvinnor och män skulle behövas för att själv kunna upptäcka bröstcancern i tidigt skede, och en partner hade önskan om en hjälplinje som svarade på frågor oavsett vilken tid på dygnet det var (Chung & Hwang 2012). Andra partners upplevde att stödet från vården påverkade livskvaliteten negativt då de uttryckte missnöje över att för lite information hade givits om cancersjukdomen (Duggleby et al. 2015). Ekonomiskt stöd var det stöd som de flesta partners sökte. Eftersom sjukförsäkringen sällan täckte de medicinska kostnaderna var det viktigt för partnerna att annat finansiellt stöd fanns. Livskvaliteten påverkades positivt då partnerna tillsammans med deras familjer var nöjda med det finansiella stödet (Nasiri et al. 2016). 16

17 Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa livskvaliteten hos partners till bröstcancerdrabbade kvinnor. Partnerna upplevde känslor som påverkade livskvaliteten och dessa känslor var oro, ångest, ilska och hopp. Resultatet visade även att livskvaliteten påverkades genom vardagliga förändringar där roller, arbetslivet och sexlivet förändrades. Stöd från utomstående framstod som en viktig aspekt för partnerna till de bröstcancerdrabbade kvinnorna. Resultatet av denna litteraturstudie visade även att avsaknad av stöd från vården påverkade livskvaliteten negativt hos de tillfrågade partnerna. Resultatdiskussion Ångest upplevdes av partnerna i relation till sjukdomens konsekvenser (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2012a; Nasiri et al. 2016). Dorros et al. (2010) och Badger et al. (2007) kom fram till liknande resultat då de beskrev att partnerna kände ångest och upplevde svårigheter att stötta kvinnan. Dorros et al. (2010) förklarade i sin studie att den upplevda ångesten hade en negativ relation till livskvaliteten och förklarade att sambandet styrktes ytterligare om partnerna upplevde depressionssymtom samtidigt som ångest. I litteraturstudiens resultat framkom önskan om en hjälplinje som kunde besvara frågor oavsett tid. Detta visade sig minska ångest hos partnerna i studien av Badger et al. (2007) som presenterade i sitt resultat att stöttning via telefonkontakt gav positiva följder på livskvaliteten. Litteraturstudiens resultat presenterade att det var av betydelse att både partnern och den bröstcancerdrabbade kvinnan upplevde en känsla av hopp, eftersom partnerns och kvinnans känslor av hopp påverkades av varandra. De partners som upplevde en högre nivå av hopp upplevde även en högre livskvalitet. Goldzweig et al. (2016) visade i sitt resultat att det förekom signifikanta skillnader i nivåerna av upplevd hoppfullhet mellan partnern och patienten där partnern beskrev en högre nivå av hopp. Det kan enligt litteraturstudiens författare innebära att en bröstcancerdrabbad kvinna som upplever låga nivåer av hoppfullhet även kan påverka sin partners känsla av hoppfullhet i en negativ riktning. En lägre upplevd känsla av hopp hos partnern kan i sin tur leda till att förmågan att ge stöd minskar. Författarna till denna litteraturstudie reflekterar kring att högre nivåer av hopp hos partnern skulle kunna öka kvinnans nivå av hopp, eftersom den bröstcancerdrabbade kvinnan påverkades av partnern och dennes sätt att hantera en svår livssituation. I litteraturstudiens resultat framkom det även att upplevelsen av hopp var av betydelse för partnerns dagliga liv och att denna känsla ständigt förändrades. Ett liknande resultat beskrevs i en studie av Duggleby et al. (2012b) där hopp förklarades som en viktig psykologisk resurs som minskar, ökar eller försvinner när situationen förändras. Under arbetet med denna litteraturstudie har cancersjukdomens påverkan på barnen i familjen funnits i åtanke hos författarna. Svensk sjuksköterskeförening (2015) beskriver att hela familjen drabbas av ett cancerbesked då en familjemedlem insjuknar. Detta har däremot inte presenterats i litteraturstudiens resultat, då syftet med studien var att undersöka hur livskvaliteten hos partnern till en bröstcancerdrabbad kvinna påverkas. Nasiri et al. (2016) beskrev att de partners som även var föräldrar upplevde mer stress, fick ett större ansvar samt ge stöd åt barnen som också påverkades av moderns sjukdom, genom en större upplevelse av stress. Liknande resultat förekom i studien av Edwards et al. (2008) som beskrev att barnen upplevde stress som en reaktion av att se en förälder vara sjuk. Stress var en återkommande känsla hos barnen och partnerna till de bröstcancerdrabbade kvinnorna som upplevdes i relation till sjukdomen och dess konsekvenser. I studierna av Nasiri et al. (2016) och Edwards et al. (2008) förklarades att stress gav en negativ påverkan på partnerna och deras livskvalitet. 17

18 Litteraturstudiens författare kunde identifiera skillnader i hur partnerna påverkades av det ökade ansvaret av hushållssysslor. Nasiri et al. (2016), Chung och Hwang (2012) samt Duggleby et al. (2015) presenterade att partners till kvinnor med bröstcancer fick ett större ansvar för hushållssysslor. Partnerna kände ofta trötthet och upplevde svårigheter med att utföra så mycket arbete ensam vilket påverkade deras livskvalitet negativt. Litteraturstudiens resultat kan diskuteras i förhållande till resultatet som uppkom i studien av Lopez et al. (2012) som beskrev att partnerna i ett tidigt skede av sjukdomen var ovana vid att ta hand hushållssysslor som kvinnan tidigare gjort, men blev efter en tid vana vid det ökade ansvaret av hushållssysslor. Till skillnad från litteraturstudiens resultat beskrevs inga obehagliga känslor eller negativ påverkan på livskvaliteten i relation till det ökade ansvaret hos partnerna i studien av Lopez et al. (2012). Eftersom partnerna påverkades på olika vis av ett ökat ansvar från hushållssysslor påverkades även livskvaliteten olika. Partnernas arbetssituation förändrades av kvinnans cancersjukdom och de var oroliga över att inte kunna betala för kvinnans behandling, vilket påverkade livskvaliteten negativt (Chung & Hwang 2012; Nasiri et al. 2016). De upplevde dessutom svårigheter med att stanna hemma från jobbet då inkomsten minskade (Nasiri et al. 2016). Eftersom studierna som nämnde den ekonomiska oron har sitt ursprung i Sydkorea respektive Iran så kan denna vardagliga förändring se annorlunda ut i Sverige, där det finns högkostnadsskydd. Författarna till denna litteraturstudie menar att den del av resultatet som belyser den ekonomiska oron eventuellt skulle vara annorlunda om artiklar från Sverige inkluderats, med tanke på högkostnadsskyddet. Enligt socialstyrelsen (2016b) innebär högkostnadsskyddet ett skydd mot höga läkemedels-och vårdavgifter. Kostnadstaket för år 2017 är kronor för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna. Högkostnadsskyddet begränsar vårdavgiften till 1100 kronor per år inom öppen hälso- och sjukvård. Det finns även beskrivet i Socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110) att den som vårdar en närstående som är svårt sjuk i Sverige har rätt till att få närståendepenning om den närstående är försäkrad. Försäkringskassan (2016) beskriver vidare att om den som vårdar är arbetstagare så erbjuds rätt till ledighet under tiden som närståendepenning utbetalas. Närståendepenning innebär att den som vårdar en anhörig har rätt till 80 procent av sin tidigare inkomst. Om den som vårdar är arbetslös ges högst 543 kronor per dag. Litteraturstudiens resultat visade att finansiellt stöd hade positiv inverkan på livskvaliteten hos partnerna. Enligt litteraturstudiens författare skulle detta kunna innebära att högkostnadsskydd, närståendepenning eller liknande skulle öka livskvaliteten ytterligare hos partnerna där den typen av finansiellt stöd inte finns. Chung och Hwang (2012) och Duggleby et al. (2012a) beskrev att stöd gavs till kvinnorna i form av uppmuntran och lyhördhet. Att partnerns upplevelse av att ge stöd till kvinnan kunde variera identifierades av litteraturstudiens författare. En del partners förklarade att det var svårt att ge stöd till kvinnan. Känslor som trötthet och frustration uppstod under tiden som stödet gavs och det gav negativ påverkan på livskvaliteten hos partnerna. Liknande resultat presenterades i studien av Loaring et al. (2015) där partnerna gav stöd till kvinnan i form av att tillgodose behov och visa delaktighet vid kvinnans beslutstagande. I studien beskrevs hur partnernas livskvalitet påverkades negativt när stödet upplevdes svårt och överväldigande att ge. En partner beskrev svårigheter med att vara delaktig då kvinnan skulle ta olika beslut (Loaring et al. 2015). Stödet från närstående till familjen var varierande och kunde skilja sig från person till person (Nasiri et al. 2016). Partnerna upplevde även att många i deras närhet var stöttande och assisterande mot familjen, vilket gav positiv inverkan på deras livskvalitet (Duggleby et al. 2012a; Nasiri et al. 2016). Att stödet till familjen från närstående skilde sig kan diskuteras då det varierande stödet nämns i ytterligare studier av Drageset et al. (2016) utifrån kvinnans perspektiv. Kvinnorna upplevde att några distanserade sig från familjen medan andra var stöttande och därmed stärkte 18

19 vänskapsbanden till den bröstcancerdrabbade kvinnan. Livskvaliteten påverkades negativt då partnerna i litteraturstudien upplevde att det inte fanns tillräcklig utbildning (Chung & Hwang 20212) och information om sjukdomen (Duggleby et al. 2015). Likvärdigt resultat presenterades i studien av Lopez et al. (2012) där upplevelsen av bristande stöd förklarades av partnerna som osäkerhet och okunnighet om kvinnans bröstcancersjukdom, vilket även gav negativ påverkan på livskvaliteten. Salonen et al. (2013) beskrev att psykiskt lidande, hjälplöshet och mindre kämparglöd kunde förekomma i större utsträckning hos partnern än den cancerdrabbade vilket innebär att partnern kan vara i behov av ytterligare stöd. Många kvinnor tyckte däremot att informationen och stödet från vården var tillräckligt (Drageset et al. 2016) vilket inte överensstämmer med männens upplevelser då de upplevde att stödet från vården var bristfällig (Chung & Hwang 2012; Duggleby et al. 2015). Metoddiskussion Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) niostegsmodell som beskrev hur studien skulle utformas. Data insamlades från databaserna CINAHL och PubMed där ett urval av artiklarna gjordes med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Att artiklarna inte skulle vara äldre än fem år var ett inklusionskriterie och eftersom studien inleddes hösten 2016 blev urvalet mellan januari 2012 och december 2016, för att inte gå miste om relevanta artiklar. Under tiden som litteraturstudien skrevs fördes diskussion av litteraturstudiens författare om utökande av inklusionskriteriet från fem till tio år men avskrevs då rätt antal artiklar kunde hittas genom urvalet. Ett inklusionskriterie var att endast inkludera artiklar skrivna på engelska för att inte misstolkningar skulle ske vid översättning. Lexikon användes vid tolkning av ord för att undvika missförstånd och feltolkningar av svårtolkade stycken. De svårtolkade styckena lästes igenom flera gånger samt diskuterades för att bli korrekt översatta från engelska till svenska. För att öka trovärdigheten i studien skrevs citat som sagts av partnerna på originalspråk. Utifrån litteraturstudiens syfte valdes sökorden Breast Neoplasms, Spouses och Quality of Life som ansågs vara av relevans för att finna information om livskvaliteten hos en partner till en bröstcancerdrabbad kvinna. Spouses valdes för få fram en bred målgrupp av partners som antingen kunde vara gifta, förlovade, samboende eller tillsammans med en bröstcancerdrabbad kvinna. Efter diskussion inkluderades båda könen av partners till bröstcancerdrabbade kvinnor för att få ett brett och trovärdigt resultat ur ett etiskt och mångfaldsberikat perspektiv. De tio slutligen utvalda artiklarna inkluderade endast manliga partners som informanter. Inga artiklar exkluderas ur ett könsperspektiv. Tre av de artiklar som har utgjort litteraturstudiens resultat skrevs av delvis samma författare. Enligt litteraturstudiens författare kan det innebära att författaren är väl kunnig inom ämnet vilket kan vara en styrka samtidigt som det kan diskuteras om författarens förförståelse för ämnet kan ha påverkat resultatet. Dessa tre artiklar beskrev och belyste partnerns livskvalitet ur olika perspektiv och därför har litteraturstudiens författare valt att inkludera alla tre artiklar. Litteraturstudien är formad från en induktiv ansats. Induktiv ansats beskrivs som ett förutsättningslöst arbetssätt av Forsberg och Wengström (2013). Att arbeta induktivt innebär att samla in fakta utifrån observationer där mönster eller sammanslutningar mellan fenomen identifieras (Polit & Beck 2017). Dessa sammanförs sedan till allmänna teorier eller principer (Forsberg & Wengström 2013). Fakta har samlats in utifrån artiklarnas innehåll genom att artiklarna lästs igenom och mönster har identifierats. Framtagen fakta har sedan sammanställts till ett resultat där kategorier har skapats utifrån identifierade mönster och likheter mellan artiklarna. 19