meddelad i Helsingborg

Transkript

1 DOM Mål nr B meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Tord Josefson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Malin Martinsson c/o Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordvästra Skåne MALMÖ Tilltalad Barbara Hanzlikova, Övre Holländaregatan 34 A Lgh Helsingborg Medborgare i Upphört Land Offentlig försvarare: Advokat Leif Zander Advokatfirman Leif Zander Box Helsingborg DOMSLUT Begångna brott Grov vårdslöshet i trafik Lagrum 1 2 st trafikbrottslagen (1951:649) Påföljd m.m. Fängelse 2 månader Skadestånd Malin Martinssons skadeståndsyrkande ogillas. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 712 Konsul Perssons måndag - fredag Helsingborg plats 1 E-post: helsingborgs.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

2 DOM B Ersättning 1. Leif Zander tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete och kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

3 3 DOM B YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkanden, se domsbilaga 1-2. Malin Martinsson har yrkat skadestånd med kr avseende kränkning. På beloppet är inte yrkat någon ränta. Barbara Hanzlikova har förnekat gärningarna och har bestritt Malin Martinssons yrkande om skadestånd. UTREDNINGEN Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan. På åklagarens begäran har poliserna Malin Martinsson, John Knutsson, Andreas Danehed och Ingrid Lindén hörts. Barbara Hanzlikova har hörts över åtalet. Av de hörda personernas berättelser och den övriga utredningen framgår till en början följande. Den 31 mars 2012 färdades polisinspektören John Knutsson, polisaspiranten Ingrid Lindén samt polisassistenterna Malin Martinsson och Andreas Danehed tillsammans i en polisbil. John Knutsson var gruppchef, Andreas Danehed körde och Malin Martinsson var ansvarig för Ingrid Lindén. På Hälsovägen uppmärksammade de en bil, en Audi, som de tyckte framfördes vingligt. Bilen kördes av Barbara Hanzlikova. De bestämde sig för att stanna bilen, som vid kontroll visade sig ha körförbud. Polisen använde sig av en blinkande stoppanordning, helljusblinkningar och tutningar. Bilen stannade inte. Polisbilen körde då om på Johan Baners gata och ställde sig på snedden framför Barbara Hanzlikovas bil, varpå denna stannade. Samtliga poliser gick ut ur bilen. De hörda personerna har i huvudsak tillagt följande.

4 4 DOM B Malin Martinsson har därvid uppgett att hon och de andra poliserna ställde sig på Audins vänstra sida. De knackade på rutan till förarplatsen, men eftersom ingen av dem fick kontakt med Barbara Hanzlikova, som tittade rakt fram, valde hon att gå runt och ställa sig framför bilen för att försöka få ögonkontakt. Hon stod ca 0,5 1 meter framför bilen. Barbara Hanzlikova pratade i telefon och de tittade på varandra. Hon upplevde det som om de fick kontakt. Bilen var hela tiden igång. Det var skymning, men hon stod i strålkastarljuset, så hon borde ha synts bra. Hon hade också på sig sin gula reflexväst. Hon minns inte om det fanns någon gatubelysning på den sida av vägen som de stod på. Efter ca 15 sekunder började Barbara Hanzlikova köra framåt. Det var fråga om en häftig, aggressiv start och hon kunde höra hur hjulen tog i gruset. Hon kastade sig åt sidan. Om hon inte hade flyttat på sig så hade hon blivit påkörd. Barbara Hanzlikova svängde upp på trottoaren, rundade polisbilen och körde sedan ut på gatan. Bilen kom inte upp i någon högre hastighet utan framfördes i runt 50 km/h. Malin Martinsson var skärrad efter det inträffade. De satte sig alla i bussen och körde efter Barbara Hanzlikova som körde bort mot en rondell. John Knutsson har berättat att de lade märke till Barbara Hanzlikovas bil eftersom den vinglade. Barbara Hanzlikova höll sig hela tiden i sitt körfält men vinglade kraftigt åt vänster och höger. Hon vägrade stanna trots att de använde blåljus, sirener och blinkande blått och rött ljus. Vid Johan Banérs gata skar de av hennes färdväg genom att ställa polisbussen i vägen. Även om det var Earth hour day var gatubelysnigen tänd. Bilarnas strålkastare var också tända, vilket innebar att ljusförhållandena var goda. Samtliga poliser hade också reflexväst på sig. Han är helt säker på detta eftersom han var gruppledare och ansvariga för att alla hade på sig skyddsvästar. Malin Martinsson ställde sig framför bilen. Helt plötsligt började bilen köra och Malin Martinsson fick kasta sig undan. Om hon inte hade flyttat på sig hade hon blivit påkörd. Det var fråga om en rivstart, och han kunde se grus skvätte från hjulen. De följde efter Barbara Hanzlikovas bil och kunde efter ett tag

5 5 DOM B köra in framför hennes bil igen, när hon stod vid ett rött ljus och väntade på att få svänga vänster. Barbara Hanzlikova lade då i backen och backade tillbaka en bit emot färdriktningen. Därefter sneddade hon över samtliga körfält och spärrlinjer från den vänstra till högra sidan av vägen och svängde sedan ut höger mot Ängelholmsvägen. De ringde då på förstärkning. Efter ett tag fick de stopp på bilen. De slog sönder rutan till förardörren och drog ut henne. Han upplevde henne som osammanhängande, hon växlade i humöret och talade sluddrigt. Vid blåsprov visade det sig att hon inte var alkoholpåverkad. Andreas Danehed och Ingrid Lindén har i allt väsentligt lämnat samma uppgifter om händelseförloppet som Malin Martinsson och John Knutsson gjort. Barbara Hanzlikova har berättat att det var Earth hour day, vilket innebar att en stor del av gatubelysningen var släkt. Hon var på väg till en bekant när hon såg en polisbuss komma vid Hälsobacken. Först tänkte hon att det inte kunde gälla henne, eftersom hon visste att hon inte gjort något fel. Hon trodde inte att polisen försökte stanna henne. Efter ett tag märkte hon att de följde efter henne. Hon blev rädd och ringde till sin mamma som hon sedan pratade med under hela händelseförloppet. Polisbilen stannade vid cykelvägen. Plötsligt sprang tre poliser ut, som var aggressiva och började slå på hennes ruta. Hon blev jätterädd och trodde att de ville göra henne illa. Hon kunde inte förstå varför polisen var så aggressiva. Det fanns ingen gatubelysning på den sidan av gatan som de befann sig på, och de andra lamporna var släckta. Strålkastarna var på och bilen var hela tiden igång. Poliserna var klädda i mörkblå uniformer, ingen av dem hade reflexväst. Hon såg inte att någon stod framför bilen när hon körde runt polisbilen för att komma därifrån. Om någon hade stått där så borde hon ha sett det. Efter en stund stannade hon för rött ljus. Polisen körde om på nytt om och ställde sig framför henne. En kvinnlig polis ställde sig framför hennes bil och höll i motorhuven med båda händerna. Hon fick panik och valde att backa för att komma undan. Hon svängde sedan till höger. Polisen försökte preja henne av vägen och hon kände sig rädd och ledsen. Plötsligt

6 6 DOM B kom det sex polisbilar. Polisen slog sönder framrutan och drog ut henne ur bilen. Sedan tryckte de ner henne mot marken. Hon fick göra ett blåsprov och bombarderades med en massa frågor. Iren Länsgård, Barbara Hanzlikovas mamma, har berättat att Barabara Hanzlikova ringde henne tio i nio på lördagskvällen och berättade att polisen blinkade mot henne och att hon inte kunde förstå varför de betedde sig på detta sätt. Barabara Hanzlikova blev sedan stoppad på Johan Banersgatan och tre personer hoppade ut med batonger. Barbara Hanzlikova fick panik och frågade henne vad hon skulle göra. När Barbara Hanzlikova kommit från platsen blev hon senare på nytt stoppad av polisen vid ett rödljus. En kvinna la händerna på motorhuven och Barbara Hanzlikova var tvungen att backa därifrån. Hon berättade hela tiden om hur rädd hon var för poliserna. Iren Länsgård var på väg att hämta sin bil för att åka till Barbara Hanzlikova då hon hörde hur en bilruta krossades och samtalet avslutades. DOMSKÄL Barbara Hanzlikova ska dömas för grov vårdslöshet i trafik Inledningsvis anser tingsrätten det genom Malin Martinssons och de övriga polisernas berättelser utrett att Malin Martinsson stod på ett kort avstånd framför Barbara Hanzlikovas bil när Barbara Hanzlikova började köra. Frågan är Barbara Hanzlikova var medveten om att Malin Martinsson stod framför bilen. Samtliga hörda personer har berättat att båda bilarnas strålkastare var tända. Malin Martinsson och John Knutsson har vidare berättat att samtliga poliser hade på sig gula reflexvästar. Enligt Malin Martinsson stod hon framför bilen en stund, kanske 15 sekunder innan Barbara Hanzlikova började köra. Mot bakgrund av Malin Martinssons position i förhållande till Barbara Hanzlikovas bil, de ljusförhållanden som fanns på platsen, Malin Martinssons klädsel och den tid som Barbara Hanzlikova kunnat observera Malin Martinsson på, finner tingsrätten det som

7 7 DOM B uteslutet att Barbara Hanzlikova inte skulle ha sett henne. Malin Martinsson har också berättat att hon upplevde det som om de fick kontakt med varandra. Det är därmed visat att Barbara Hanzlikova varit medveten om att Malin Martinsson stod framför bilen när hon började köra. Genom Barbara Hanzlikovas egna uppgifter och utredningen i övrigt är det visat att Barbara Hanzlikovas enda tanke med att köra var att så snabbt som möjligt ta sig ifrån polisen. Någon anledning att tro att Barbara Hanzlikova genom framförandet av fordonet haft för avsikt att köra på och skada Malin Martinsson har enligt tingsrättens mening inte framkommit. Även om Barbara Hanzlikova måste ha insett att det förelegat en risk att Malin Martinsson skulle komma att skadas genom hennes körning finns inte heller skäl att tro att hon skulle ha varit likgiltig för om så skulle komma att ske. Åtalet för försök till misshandel kan således inte vinna bifall. Vad gäller Barbara Hanzlikovas körning framgår det av hennes egna uppgifter, vilket får stöd av vad bland annat John Knutsson berättat, att hon framfört personbilen mot färdriktning och korsat spärrlinje. Genom John Knutssons uppgifter, vilka vinner stöd av vad övriga poliser berättat, framgår vidare att hon kört vingligt. Att Barbara Hanzlikova körde mot Malin Martinsson kan inte ses på något annat sätt än som en del i ett större händelseförlopp. Tingsrätten kommer därför att bedöma hela Barbara Hanzlikovas handlande som en gärning. Barbara Hanzlikova har framfört sitt fordon på ett sådant sätt att en allvarlig olycka kunnat inträffa. Hennes handlande innebar ett sådant medvetet risktagande som krävs för att det ska bli fråga om vårdslöshet i trafik. Vid bedömningen av om gärningen ska bedömas som grov bör det medvetna risktagandet sättas i relation till de möjliga konsekvenserna av handlingen. Att köra rakt mot en person som står framför bilen innebär att konsekvenserna kan komma att bli mycket allvarliga. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att Barbara Hanzlikovas medvetna risktagande ställt i relation till de möjliga följderna varit sådant att oaktsamheten är

8 8 DOM B att bedöma som grov. Genom sitt handlande har hon också visat en uppenbar likgiltighet mot andra människors liv. Hon ska därför dömas för grov vårdslöshet i trafik. Påföljd Barbara Hanzlikova förekommer under 6 avsnitt i belastningsregistret. Frivården har gjort följande bedömning i påföljdsfrågan. Barbara Hanzlikova förefaller ha en ordnad social situation i så motto att hon har ordnat boende, inkomst och välfungerande kontaktnät. Det har framkommit att hon tidigare upplevt en ansträngande psykisk hälsa för vad hon varit ordinerad antidepressiva läkemedel i perioder. Barbara Hanzlikova säger sig numera vara vid god psykisk hälsa och ser inget behov av att upprätta vård- eller stödinsatser. Det finns inget som tyder på någon missbruks- eller beroendeproblematik avseende alkohol eller narkotika. Frivården har konstaterat att det föreligger ett visst övervakningsbehov med anledning av att Barbara Hanzlikova är misstänkt för ny brottslighet. Hon anser sig dock inte överhuvudtaget ha någon kriminalitetsproblematik eller något behov av insatser härför, varför förutsättningar för en skyddstillsyn bedöms saknas. Barbara Hanzlikova har bedömts olämplig beträffande samhällstjänst, då hon saknar motivation till dylik föreskrift. Hon har inte heller samtyckt till detta. Vid dagens förhandling har Barbara Hanzlikova upprepat att hon inte samtycker till samhällstjänst och att hon inte anser sig vara i behov av hjälp och stöd för att avhålla sig från kriminalitet. Den brottslighet som Barbara Hanzlikova nu har gjort sig skyldig till har ett straffvärde motsvarande två månader. Artvärdet är visserligen högt, men tingsrätten anser inte att en icke-frihetsberövande påföljd av denna orsak är utesluten. Då Barbara Hanzlikova inte samtycker till samhällstjänst kan varken villkorlig dom eller skyddstillsyn förenas med en sådan föreskrift. Det är också tveksamt om en skyddstillsyn skulle ha någon brottsavhållande effekt. Barbara Hanzlikova ska därför dömas till ett fängelsestraff.

9 9 DOM B Skadestånd För att kränkningsersättning ska utgå krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. I regel krävs att det är fråga om ett uppsåtligt brott. Enligt praxis kan dock i undantagsfall kränkningsersättning utgå även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna är så försvårande att den skadevållande handlingen närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes personliga integritet. Tingsrätten anser inte den aktuella gärningen kan anses haft samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på Malin Martinssons personliga integritet. Malin Martinssons skadeståndstalan ska därför lämnas utan bifall. Övrigt Fängelse ingår i straffskalan för brottet. Barbara Hanzlikova ska därför betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden. Försvararen tillerkänns begärd ersättning. Kostnaderna för försvaret får stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 400) Överklagande ställs till Hovrätten över Skåne och Blekinge men ges in till tingsrätten senast den 27 november Sofia Lyth I avgörandet har deltagit tingsfiskalen Sofia Lyth samt nämndemännen Elisabeth Assarsson Marsh, Tom Lundstedt och Kenneth Jeppsson.

10 Bilaga 1 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 27

11

12 Bilaga 2 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 28

13 DV Producerat av Domstolsverket Bilaga 3 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

14 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.