LÖWENSTRÖMSKA LÖWENSTRÖMSKA PA P RKEN ARKEN Samrådshandling FÖRSLAG TILL P L A N P R O G R A M STADSBYGGNADSKONTORET - OKT 2011

Transkript

1 LÖWENSTRÖMSKA PARKEN Samrådshandling FÖRSLAG TILL PLANPROGRAM STADSBYGGNADSKONTORET - OKT 2011

2 2 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 UPPDRAG OCH BAKGRUND Bakgrund och syfte... 4 Planprocessen... 4 Politiska beslut... 4 Programområdet...4 Tidplan... 4 PROGRAMFÖRSLAG... 6 Programskiss... 6 Illustration... 7 Kulturmiljö... 8 Natur Vägarna Boende, verksamheter och service Störningar och risker Teknisk försörjning Genomförandefrågor FÖRUTSÄTTNINGAR...18 Riksintressen Planförhållanden Strandskydd Inventeringar och underlag Markägoförhållanden Markförhållanden Nuvarande markanvändning Bebyggelse Kulturmiljö...28 Natur Rekreation och friluftsliv Service Kommunikationer och trafik Störningar och risker Teknisk försörjning Programarbetets organisation...38 MILJÖPÅVERKAN... 39

3 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Sammanfattning Upplands Väsby kommun växer i takt med övriga Stockholmsregionen och har behov av nya bostäder. För att kunna vara en attraktiv kommun är det viktigt att kunna erbjuda medborgarna ett varierat utbud av bostäder för olika behov och önskemål, att kunna erbjuda nya bostäder i de centrala delarna med tillgång till ett stort kulturellt och kommersiellt utbud eller i naturnära miljöer med omedelbar tillgång till natur och vatten. Med detta förslag till program för Löwenströmska parken vill kommunen pröva möjligheten till både bostäder och verksamheter i området. I kommunens översiktsplan, Strategisk kommunplan 2005, är området utpekat som utvecklingsområde för verksamheter. Området ligger både inom riksintresset för kulturmiljövård och inom riksintresset Arlanda. I översiktsplanen har riksintresset Arlanda vägt tungt när man tog beslut om att Löwenströmska skulle utvecklas som ett rent verksamhetsområde. Kommunen gör idag en annan bedömning med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården. Kommunen tror idag på en omväxlande verksamhets- och bostadsmiljö som avgörande för att tillgängliggöra området så mycket som möjligt och bibehålla parkens öppna, tillgängliga karaktär och höga rekreationsvärde. Boverket har i Flygbuller i planeringen, allmänna råd 2009:1 öppnat upp för möjligheten att bygga bostäder nära flygplatser i tätortsnära lägen. Dock ska avvägningar mellan det allmänna intresset av ytterligare bostäder och hälso/störningsriskerna med bullerstörningar göras utifrån den framtida störning som riksintresset anger. Upplands Väsby kommun anser att det allmänna intresset att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare bostäder väger tungt. Programmet föreslår ca 250 nya bostäder och ca kvm tillkommande BTA verksamhetsyta. Verksamheterna är i förslaget i huvudsak placerade mot Stockholmsvägen, delvis skärmande mot buller, och längs Dr Ziegerts väg. De nya bostäderna föreslås huvudsakligen placeras längs de existerande vägarna i parken, Klockbackavägen, Sysslomansvägen, Tallbacksvägen och Fysingevägen. Som underlag till detta programförslag finns en byggnadsantikvarisk utredning, daterad Utredningen är ett komplement till den byggnadsinventering som togs fram 2004 och redovisar en värdebeskrivning och en samlad kulturmiljöanalys av bebyggelse i parken. Utredningen beskriver tre huvudsakliga och viktiga kulturmiljöområden, och förslag på åtgärder och möjligheter till utveckling av dessa (se s. 8). Det första kulturmiljöområdet, den centrala delen av området som utgör själva den ursprungliga sjukhusparken med det gamla lasarettet, sanatoriet, överläkarvillan och gamla yrkesskolan bildar en sammanhållen upplevd helhet i parkmiljö, föreslås restaureras och återställas till ursprungligt skick. Området kan erbjuda ett speciellt boende i kulturmiljö med närhet till värdefull natur och fina rekreationsområden. Sjön Fysingen är en värdekärna i Rösjökilen med höga värden av biologisk mångfald, kulturhistoria och friluftsliv. Detta programförslag ska bidra till att säkra de natur- och rekreationsvärden som Fysingen och dess omgivningar har. Det ska främja och förbättra upplevelsestråket enligt översiktsplanen, bevara strandskyddet samt möjliggöra för det förslagna naturreservatet runt Fysingen. Området ligger inom föreslagen primär skyddszon för Hammarby vattentäkt vilket kommer att medföra krav på byggnation och skyddet av grundvattnet.

4 4 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Vi är här UPPDRAG OCH BAKGRUND Bakgrund och syfte Med detta förslag till program för Löwenströmska parken vill kommunen pröva möjligheten till både bostäder och verksamheter på området som ligger både inom riksintresset för kulturmiljövården och inom riksintresset Arlanda. I översiktsplanen, Strategisk kommunplan 2005, har riksintresset Arlanda vägt tungt när man tog beslut om att Löwenströmska skulle utvecklas som ett rent verksamhetsområde. Kommunen gör idag en annan bedömning med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården. PLANPROCESSEN BN = BYGGNADSNÄMNDEN KS = KOMMUNSTYRELSEN KF = KOMUNFULLMÄKTIGE UPPDRAG PROGRAM- BESLUT SAMRÅD GODKÄNNANDE UPPDRAG SKISS O UTREDN. BESLUT SAMRÅD BESLUT UTSTÄLLNING GODKÄN. ANTAGANDE ÖVERKL. LAGA KRAFT KS/BN UTREDNING KS/BN KS/BN KS/BN BN BN BN KF 200X 200X 200X XX XX Planprocessen Detta är ett planprogram för område vid Löwenströmska parken. Ett program är första delen av detaljplaneprocessen, vilken regleras i Plan- och bygglagen (PBL). I programmet anges utgångspunkterna och inriktningen för det fortsatta detaljplanearbetet. En planprocess sker i flera steg med politiska ställningstagande mellan varje skede: Syftet med ett program är att bredda kommunens beslutsunderlag och förbättra kunnandet på en övergripande nivå. Alla berörda ska få möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Det är viktigt att kommunen så tidigt som möjligt får kunskap om olika problem och önskemål för att kunna ta hänsyn till dessa i planarbetet. Detta sker i ett programsamråd då fastighetsägare, hyresgäster, förvaltningar, myndigheter och organisationer ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter programsamrådet ges två ytterligare tillfällen att lämna synpunkter; vid plansamrådet och under planutställningen. Politiska beslut Kommunstyrelsen beslutade den 30 augusti 2010 att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till program för detaljplan för område vid Löwenströmska parken. Utgångspunkten att pröva bostäder på området överensstämmer inte med Översiktsplanen. Programområde Löwenströmska parken ligger i Upplands Väsby kommun, ca 25 km norr om Stockholms centrala delar. Området har en strategisk placering i regionen med närhet till Arlanda, E4:an och norra stambanan. Området består i huvudsak av fastigheten Hammarby 1:16 och är ca 50 ha stort varav ca 38 ha utgör land. Översiktskarta med planområdesgräns Tidplan Programsamråd beräknas ske under hösten Ett detaljplaneförslag beräknas finnas för samråd tidigast sommaren 2012, följt av en utställning under hösten Planen kan därefter antas av kommunfullmäktige vintern 2013.

5 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Fysingen Löwenströmska sjukhuset Holmens gård väg ans Lasarettet sa re tts vä ge n kh ol m sv avä ckb la äg en Hagängen Flygfoto med planområdesgräns skala 1:5000 Klo la ack am oc gen slom Sys Tall G St Vita Holmen en n äge ksv Sanatoriet bac Dr Zie ge rts vä g Fysingevägen 5

6 6 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 PROGRAMFÖRSLAGET P Programkarta skala 1:5000

7 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Illustration skala 1:4000, Landström arkitekter, redovisar en övergripande idé.

8 8 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Kulturmiljö Som underlag för detta programförslag har en byggnadsantikvarisk utredning tagits fram. Utredningen är ett komplement till den byggnadsinventering som togs fram 2004 och redovisar en värdebeskrivning och en samlad kulturmiljöanalys av bebyggelse i park. På s finns en förteckning, gjord 1999, över husen i området. I förteckningen är husen numrerade och samma nummer har använts i detta program. Idag står många hus i Löwenströmska parken tomma. Den i översiktsplanen utpekade inriktningen om ett rent arbetsplatsområde har visat sig svårt att genomföra. Verksamheter har andra behov för etablering än programområdets unika park- och naturmiljö. Kulturhistoriska byggnader i området står därmed och förfaller. Väsentliga kulturhistoriska värden riskerar att gå förlorade och det är inte ett hållbart alternativ för framtiden. Byggnaderna behöver räddas och ges en användning för att säkra Löwenströmska parkens unika miljö, och det brådskar. I några av de högst klassade byggnaderna har förfallet framskridit så långt att det är stor risk att byggnaderna inte går att rädda. Detta planprogram utgör ett förslag på ett varsamt omhändertagande av utpekad kulturhistorisk värdefull bebyggelse och en utveckling av området utifrån en heltäckande områdesanalys, där byggnader, naturmiljö, parklandskap behålls utan att Löwenströmska Parkens unika helhetskaraktär äventyras Karta kulturmiljöområde 1-3 På kartan brevid finns illustrerade de tre huvudsakliga, värdefulla gröna stråk, kulturmiljöområde 1-3, som den byggnadsantikvariska utredningen har identifierat som typiska och särskilt viktiga för området. Programförslaget tar fasta på de etablerade vägar och viktiga stråk som redan finns i området och redovisar en försiktig komplettering av bebyggelsen längs dessa. Det första kulturmiljöområdet, Löwenströmska lasarettet, sanatoriet och överläkarvillan ligger på en platå som utmärker hela programområdets centrala del och utgör den egentliga sjukhusparken. Byggnaderna bildar en samman sammanhållen upplevd enhet och helhetsmiljö - byggnader med en (05) stark arkitektonisk arkite karaktär i vacker sammanhållen parkmiljö. Området är emellerti emellertid idag avdelat genom okänsligt placerade byggnadskroppar som delar av området och förtar upplevelsen av den. Förvanskande byggnadselemen nadselement förekommer även. Parken kan återfå kvaliteter och förstär(11) kas genom att sjukhusmatsalen (11), med gångbro avlägsnas samtidigt som de övr övriga byggnaderna renoveras antikvariskt och parken vårdas. Härigenom g skulle ett vackert lanskapsrum skapas som skulle förstärka (75) kval k kvaliteterna i detta område. Den föreslagna nya bebyggelsen lläng längsmed Stockholmsvägen, för olika verksamheter, föreslås som sma smala volymer om 3-4 våningar, glest placerade så att områdets inre del kan skönjas mellan husen. Gamla lasarettet (hus 04), betonas inom denna bebyggelse. Intill gamla yrkesskolan (75) föreslås n (04) kom k kompletterande bebyggelse med verksamheter. Ett småskaligt ked k kedjehusområde är föreslaget bakom yrkesskolan. Det anpassas ttill det flackare landskapet och ges samtidigt utblicksmöjligheter öve över den låga grönytan österut (fotbollsplanen) och vidare ner mot sj sjön Fysingen. llustration av kulturmiljöområde 1 Illustration inklusive verksamhetszoner mot Dr Ziegerts väg

9 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Exempel på småskalig bebyggelse bakom gamla yrkesskolan. Illustration: Landström arkitekter Ett alternativ B finns där den gamla yrkesskolan, som är i tekniskt mycket dåligt skick, föreslås rivas. I ett detaljplaneskede måste man ta ställning till detta och skulle den rivas föreslås den i sånt fall ersättas med nya volymer i likvärdig skala. Det andra kulturmiljöområdet utgörs av Vita Holmen, vid vattnet, med en anlagd lindallé i öppet landskap intill den gamla idrottsanläggningen, Magasinet (51) och Holmens gård med ladugårdsbyggnaader. I området ingår också rödfärgad allmogebebyggelse, förråd samt några parvillor för arbetarna på gården. Bebyggelsen i detta område förknippas med den agrara verksamheten. En försiktig komplettering med bostäder i lika uttryck och skala skulle kunna göras längsmed Fysinsingevägen för att knyta samman Holmens gård och parvillorna orna med bebyggelsen söderut. För att göra gränsen tydlig mellan offentligt ntligt och privat mark och inte låta bostadens sk hemfridszon växa föreslås eslås att uteplatserna anordnas vid gavlarna. Det gröna stråkets karaktär, r, med utblickar mot Fysingen och den öppna parken, kan fortfarande bevaras evaras och längs vissa sträckor även förtydligas för att bli tryggare och mer er levande. Holmens Gård är i programillustrationen delvis riven pga att den är i tekniskt mycket dåligt skick. De tegelbyggda delarna föreslås ändå ndå behållas och restaureras och kompletteras med nya grupper av vinklade hus i anslutande formuttryck. Det tredje kulturmiljöområdet har en blandad bebyggelse med bl.a. Klockbackaskolan och de s.k. Kubhusen (66-70). Det utgörs av byggnader som utvecklats med sjukhusverksamhetens framväxt men har ingen tydlig geografisk begränsning utan har planlagts utifrån bedömd lämplighet genom åren. Byggnaderna består bl.a. av personalbostäder, villor förråd mm. Kubhusen är ritade på 1950-talet av Anders Tengbom och ligger i svagt sluttande terräng ner mot Fysingen med gröna förgårdar mot vägen. Gårdarna bör hållas öppna för att manifestera husens tidstypiska arkitektur och för att kunna läsa av terrängen, riktningar och utblickar. A Alt B för kulturmiljöområde 1 (37) (51) (84) Illustration av kulturmiljöområde 2 (66-70) (71,73) Illustration av kulturmiljöområde 3 inkl bebyggelsen på platån.

10 10 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Alt B för kulturmiljöområde 3 inkl bebyggelsen på platån. B Klockbackavägen, som är en viktig länk i parken, skulle kunna innehålla servicefunktioner (kommunala i form av tex en förskola och kommersiella i form av tex en kiosk eller ett kafé). Klockbackaskolans två äldre tidigare fristående byggnader föreslås i programmet återställas och mellanlänken rivas för att ta tillbaka arkitektoniska värden och ge parken genomsiktlighet och rumsliga värden. Ett alternativ B finns dock där skolbyggnaderna rivs och ersätts med nya friliggande hus anpassade till terrängen. I ett detaljplaneskede måste man ta ställning till om byggnaderna är i så pass dåligt skick att de måste rivas och skulle de det föreslås de i sånt fall ersättas med nya volymer i likvärdig skala. Uppe på platån, i den ursprungliga sjukhusparkens norra del, mot det täta grönområdet som sluttar mot Fysingen, föreslås ett samlat område med låga bostadshus. Befintliga höga träd föreslås behållas och vårdas liksom befintliga villor som inlemmas i den nya bebyggelsen. Exempel på småskalig gårdsbebyggelse i sjukhusparken. Illustration: Landström arkitekter marby 1:16 Natur Fysingen utgör en av värdekärnorna i Rösjökilen med höga värden av biologisk mångfald, kulturhistoria och friluftsliv. I Kommunens kommunövergripande naturinventering från 2008 är Fysingen utpekad som kommunens värdefullaste helhetsområde, med värdefulla ängs - och betesmarker, ädellövskogar, barrskogar, och våtmarkssamband samt med många värdefulla naturtyper på begränsad yta. Här finns bl.a. kommunens viktigaste naturbetesmarker med en rik betesmarksflora och ekhagmarkerna vid Löwenströmska lasarettet med månghundraåriga ekar. Naturinventeringen pekar också ut ett parti ädellövskog av särskilt intresse inom programområdets nordöstra del (objekt nr 353). Området Karta naturinventering

11 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt bör genomgå en landskapsanalys i samband med detaljplaneläggning för att inventera de gamla kulturväxter, både träd och buskar som kan ha planterats så tidigt som på och 1900-talet. Båtklubben, vars brygga syns i norra programområdet, finns inte kvar men brygga och båtplats bör rustas och iordningställas som en resurs för boende i området och för allmänhet som söker sig till området för rekreation. Vägen mot besöksparkeringen i programområdets norra del är i förslaget flyttad något norrut. Storlek och skick på parkeringen bör ses över i samband med detaljplanearbetet. Det av länsstyrelsen föreslagna naturreservat för sjön Fysingen och dess omgivningar har kommunen ställt sig positiva till och programförslaget ska inte försvåra möjligheterna för ett framtida reservat. Upplevelsetråket beskrivet i kommunens översiktsplan från 2005 är nyligen anlagt utmed sjöstranden och rundar Vita Holmen förbi programområdet. I programmet föreslås att man längs Upplevelsestråket erbjuds ett alternativ till att följa stråket utmed stranden. Den alternativa sträckningen leder upp från Vita Holmen och vidare norrut en bit längs Fysingevägen för att stråket verkligen ska ge en upplevelse av kulturmiljön i Löwenströmska parken. Strandskydd Det kan i detaljplanen bli aktuellt att pröva att upphäva del av strandskyddet med åberopande av särskilt skäl enligt miljöbalken 7 kap 18. Det kan ha betydelse för gestaltningen av kulturmiljön att Holmens gård och Vita Holmen knyts samman med ytterligare bebyggelse längs Fysingevägen. Med några kompletterande hus, varav ett eller ett två kan göra intrång i strandskyddszonen, skulle stråket bli mer sammanhängande och upplevelsen av trygghet skulle kunna stärkas. Stranden är igenväxt och vattenståndet i Fysingen varierar stort varför strandskyddslinjen är svårbestämd. Den kommer att behöva bestämmas på plats i detaljplanearbetet. Fysingevägen från Holmens gård mot Vita Holmen

12 12 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Exempel på bebyggelse längs Klockbackavägen, mot sjukhusparken. Parkering placeras i små enheter mellan husen. Illustration: Landström arkitekter gata mur som tydlig gränsmarkör gc-väg som tydlig gränsmarkör Vägarna Ny bebyggelse föreslås huvudsakligen inplaceras som hus i park för att likna topografin och karaktären i området. Gränsen för vad som är privat och offentligt område kan bli otydlig med hus i park. Det som brukar kallas för hemfridszonen, husets privata uterum, kan med otydliga gränser ta i anspråk större yta än vad som är tänkt från början. I detaljplaneskedet bör studier kring hur gränsdragning mellan det offentliga och det privata ska ske så att parkens tillgänglighet bevaras och att så lite som möjligt tas i anspråk för privat bruk. gata Två exempel på gränsmarkörer mellan offentligt och privat Parkering föreslås placeras i små enheter och i huvudsak mellan eller bakom husen, omgärdade av plank eller planteringar. Gatorna föreslås hållas fria från stora parkeringszoner för att bibehålla parkkaraktären på de viktiga stråken.

13 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Exempel på bebyggelse längs Fysingevägen. Parhus med privata gårdar mellan husen. Illustration: Landström arkitekter Boende, verksamheter och service I området finns idag ca kvm bostadsyta, inkludusive vårdrelaterat boende (se s. 30). Programmet föreslår ca 250 tillkommande bostäder (ca kvm BTA). Befintliga verksamhetsytor uppgår idag till ca 5500 kvm BTA. Programmet föreslår ca kvm tillkommande BTA verksamhetsyta. Verksamheterna föreslås i huvudsak placeras mot Stockholmsvägen och längsmed Dr Ziegerts väg. Området runt Klockbackavägen är lämpligt för social service, tex en förskola. Området är skyddat från vägtrafikbuller och där finns en idrottsanläggning med löparbanor och konstbelyst fotbollsplan. Den används inte idag och är mycket nedgången men skulle kunna rustas och anordnas som en aktivitetspark, en tillgång för hela Löwenströmska området. Klockbackavägen, en central väg i området, skulle kunna lämpa sig för områdesservice i övrigt, som tex en kiosk eller ett kafé. Detaljplanen ska utformas för att stödja en föränderlig struktur. De äldre byggnaderna har med fördel över tiden kunnat nyttjas för olika ändamål. Det är bra om de framöver också ges möjlighet till ett varierat innehåll. Just nu utreds ett eventuellt vård- och omsorgsboende i det gamla sanatoriet och i det gamla lasarettet. Byggnadernas struktur och planlösning gör dem lämpliga för detta. Ett detaljplaneförslag från 2004 föreslog att Löwenströmska parken gavs förutsättningar att utvecklas till ett verksamhetsområde med tonvikt på vård och rehabilitering, utbildning och kontor. Detta planprogram kompletterar med bostäder. Eftersom programområdet ligger inom föreslagen primär skyddszon för Hammarby vattentäkt och inom ett kulturhistoriskt värdefullt område är området inte lämpligt för större industri eller annan utrymmes- och transportkrävande eller miljöfarlig verksamhet.

14 14 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Störningar och risker Allmänt om buller och den nuvarande situationen i området är beskriven på s. 34 Inga avsteg från bullerriktvärden för vägtrafi k Riktvärdena för vägtrafikbullret att kunna klaras. Ny bebyggelse mot Stockholmsvägen kan hjälpa till att skärma mot vägtrafikbullret. Avsteg från restriktionerna från infl uensområdet Arlanda Programförslaget redovisar bostäder och vårdlokaler inom influensområdet från riksintresset Arlanda. Ny bebyggelse i Löwenströmska parken står i konflikt med riksintresset. Avvägningar mellan det allmänna intresset av ytterligare bostäder och hälso/störningsriskerna med bullerstörningar ska göras utifrån den framtida störning som riksintresset anger. Upplands Väsby kommun anser att det allmänna intresset att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare bostäder väger tungt. Motiv för avsteg Avsteg från influensområdets restriktioner motiveras med att: - Kommunen har behov av nya bostäder. Upplands Väsby kommun avser att växa i takt med övriga Stockholmsregionen och har behov av nya bostäder. För att kunna vara en attraktiv kommun är det viktigt att kunna erbjuda medborgarna ett varierat utbud av bostäder för olika behov och önskemål. Det innebär inte bara en variation i upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och bostadstyper utan också en variation i karaktären på bostadsområdena. Kommunen vill kunna erbjuda nya bostäder både i de centrala delarna med tillgång till ett stort kulturellt och kommersiellt utbud och i naturnära miljöer med omedelbar tillgång till natur och vatten. - Området är redan etablerat. Det är en god hushållning med mark och andra resurser att bygga i ett redan etablerat område med utbyggd infrastruktur, god tillgång till kollektivtrafik och nära till service. Inom området finns VA, el och fjärrvärme framdragen och gatunätet är utbyggt. Bussar trafikerar området mellan stationen och Löwenströmska sjukhuset. Inom området finns redan idag bostäder och vårdlokaler. Området gränsar till det befintliga bostadsområdet Hagängen. - Området har unika boendekvaliteter i parkmiljö i anslutning till fina rekreationsområden Området erbjuder ett speciellt boende i kulturmiljö med en intressant historia och vackra byggnader i en uppvuxen park. Här erbjuds flera rekreationsmöjligheter inpå knuten, som exempelvis skridskor på sjön Fysingen, bad på sommaren och lättillgängliga stigar som leder ut till mer omfattande naturområden i norr. - Bostadsbebyggelse ger ökad trygghet Områdets rekreationsvärde minskar under kvällar och nätter då platsen är öde och det är dåligt upplyst. Nya bostäder i Löwenströmska parken skulle bidra till att människor rör sig i området även på kvällar och helger och därmed ge en upplevt tryggare miljö längre tid på dygnet. Ny bebyggelse kan också bidra till att vegetationen i parken och invid Fysingen hålls efter. Vattenkontakten vid sjön är begränsad till ett fåtal platser då strandkanterna ofta är beväxta med vass och svårframkomlig fuktlövskog.

15 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Bevarandet av och en långsiktig utveckling av Löwenströmska parken som riksintresse för kulturmiljön Landstinget tog 1998 beslut om att avyttra Löwenströmska sjukhusområdets äldre del där verksamheten i stort sett avstannat och många byggnader redan då stod tomma. Landstingets fastighetsbolag Locum ville tillsammans med kommunen pröva området för bostäder och verksamheter i ett planprogram Riksintresset Arlanda omöjliggjorde detta då. Området står fortfarande och förfaller. Kommunen ser svårigheter att utveckla Löwenströmska parken som ett rent verksamhetsområde. Även om man skulle lyckas att etablera området som ett verksamhetsområde med en egen profil, (t.ex. vård, rehabilitering, utbildning) som kan bidra till platsens fortlevnad, skulle Löwenströmska parkens karaktär förändras. Med enbart verksamheter i parken bedöms den bli mer privatiserad med fler enskilda utrymmen, t.ex. inhägnade lastzoner, bevakade entréer, mm. Stora delar av parken skulle troligen bli otillgängliga för allmänheten. En omväxlande verksamhets- och bostadsmiljö är tvärtom mycket bättre för att tillgängliggöra området så mycket som möjligt och bibehålla parkens öppna karaktär. Detta förutsätter kommunen vara ett av de grundläggande syftena för riksintresset för kulturmiljövården just här. - Underlaget för service till området Hagängen kan förbättras. I bostadsområdet Hagängen, på västra sidan Stockholmsvägen, finns idag ca 250 bostäder. De är hyresrätter som ägs av Väsbyhem. Kötiden dit har varit kort och området har haft en relativt hög andel outhyrda lägenheter. Orsaken berodde enligt Väsbyhem på att området ligger ganska isolerat med buller från E4:an och att närservicen har varit låg. Väsbyhem satsade i slutet av 1990-talet på etablering av en livsmedelsbutik. Dessutom tillkom en pizzeria i området. Efterfrågan på lägenheterna ökade då något. Med ny bostadsbebyggelse i Löwenströmska parken kan underlaget för service i Hagängen förbättras ytterligare med möjlighet att etablera förskola, näridrottsanläggning, förbättra kollektivtrafikförbindelserna, mm. Planering med avseende på områdets buller Det är alltid viktigt att åstadkomma en så bra ljudmiljö som möjligt Detta är extra viktigt i ett område som är påverkat av olika ljudkällor. Detta betyder att placering av kompletterande byggnader noggrant ska studeras och att möjliga åtgärder ska övervägas och redovisas för att minska bullerstörningen för så många tillkommande bostäder som möjligt. Inriktningen ska vara att: - Vägtrafikbullervärdena inte ska överskrida 55 db(a)eq för tillkommande bostäder. Bebyggelsen närmast Stockholmsvägen ska i möjligaste mån utformas så att den hjälper till att skärma mot buller för befintlig och övrig ny bebyggelse inne i området. En eventuell skola och förskola ska placeras och utformas så att de skyddas från vägtrafikbuller. - Minst en av varje lägenhets egen uteplats/balkong ska klara riktvär dena sammanlagt för olika typer av bullerkällor (i detta fall väg och flyg). - Kompensationsåtgärder, som att bostadshusen ska ha minst ljudklass B mot utomhusbuller, ska krävas. - Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller ska beaktas vid gator med busstrafik och skall uppnås i bostäderna.

16 16 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Luft Luftkvaliteteten ska inte överskrida miljökvalitetsnormer (MKN). Bl.a gäller att normen för PM10 (partiklar mindre än 10 μm) är 50 μm/m3 per dygn vilket inte får överskridas mer än 35 dygn/år (90-persentilen). MKN överskrid inte men även när den inte gör det kan luften närmast trafiklederna vara påverkad av trafikens utsläpp. Styrande av placering av luftintag för ny bebyggelse kan bli aktuellt. Placering av uteplatser och uppehållsytor för människor ska ske med hänsyn till buller och luftföroreningar. Teknisk försörjning Energianvändning Fjärrvärme finns i området. En successiv ombyggnad av ledningsnätet förutsätts ske i samband med nyexploatering. Restriktioner för den inre / primära skyddszonen för grundvattentäkt kan betyda att att jord-, bergeller sjövärmeanläggningar inte kan medges. Högspänningsnätet bör successivt förnyas och kompletteras i samband med nyexploatering. Nya ledningar läggs i första hand inom gatumark. Om nödvändigt, men i undantagsfall, inom g-områden på kvartersmark. E-område för ny transformatorstation kommer att behövas i detaljplanen. VA En ny pumpstation för VA byggs av Locum i nära anslutning till befintlig pumpstation som ligger norr om panncentralen(31). Det exakta läget måste anges i detaljplanen. Kommunen övertar pumpstationen som nu ägs av Locum. Sjukhusets anslutningspunkt för vatten flyttas till den nya pumpstationen och ledningen från anslutningen vid Stockholmsvägen fram till pumpstationen läggs om i gata, Doktor Ziegerts väg, och överförs till kommunen. Separat anslutningspunkt för Löwenströmska parken upprättas. Nytt vatten- och avloppsledningsnät föreslås att successivt byggas ut inom planområdet i samband med nyexploatering. I detaljplaneskedet ska en förprojektering för gata och VA utföras. Dagvatten Då planområdet ligger inom skyddsområde för Hammarby grundvattentäkt är det olämpligt att infiltrera dagvatten som genereras i anslutning till vägar och parkeringsytor. Istället ska rening ske via oljeavskiljande åtgärder och fördröjning. Därefter kan dagvattnet kopplas till kommunens ledningsnät i gata innan vidare avledning via damm eller annan åtgärd. Ett förslag till nya föreskrifter och skyddszoner prövas för närvarande av Länsstyrelsen. Planområdet ligger enligt det nya förslaget inom primärt skyddsområde för Hammarby vattentäkt. I förslaget till föreskrifter föreslås krav på tillstånd för ny bebyggelse som kan påverka vattenresursen negativt. Åtgärder som kan påverka yt- och grundvattenavrinningen negativt föreslås också regleras. Dagvattenhanteringen, och vad de nya föreskrifterna får för betydelse för bl.a nybyggnation, ska noggrant studeras i detaljplaneskedet. En fullständig dagvattenutredning ska beskriva nuläget och föreslå åtgärder som är

17 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt tekniskt och ekonomiskt möjliga och som ska gå att genomföra på den aktuella platsen. Dagvattenutredningen ska följa Oxunda Vattensamverkans dagvattenpolicy och vara heltäckande vilket innebär att den ska innefatta även befintlig bebyggelse. Avfall All sophantering ska följa Upplands Väsby kommuns avfallsplans ambitioner. Planen omfattar både sådant avfall som kommunen ansvarar för och sådant som företag och producenter har ansvar för. Åtta målområden är vägledande för avfallshanteringen: 1. Människan i centrum, 2. Kvalitet, 3. Minska avfallets mängd, 4. Minska avfallets farlighet, 5. Öka återanvändningen, 6. Öka materialåtervinningen, 7. Energiutvinning, 8. Deponering Konkret gäller bl.a. att avfall ska tas omhand inom fastighet. Soputrymmen ska placeras så att hämtning kan ske utan backningsrörelser för sopbil. Genomförande Huvudmannaskap Idag är alla vägar och VA-ledningar inom området enskilda. Huvudgator och ledningsstråk föreslås vara allmänna. I detaljplanearbetet ska prövas vilka andra gator som ska vara kommunala respektive enskilda. Likaså ska allmän platsmark prövas om kommunalt eller enskilt huvudmannaskap. Etappindelning/fastighetsreglering Området kan komma att delas in i flera detaljplaner i en ordning som stämmer överens med tänkta utbyggnadsetapper. En marksamfällighet för väg, Hammarby S:1, finns inom programområdet. Likaså finns ett markavvattningsföretag. Samfälligheten, markavvattningsföretaget och eventuella markregleringar kommer att behandlas i detaljplaneskedet. Exploaterings/ramavtal Ett ramavtal ska upprättas innan detaljplan påbörjas. Ramavtalet ska reglera principer och parternas åtaganden inför genomförandet av detaljplan. Avtalet ska godkännas innan detaljplanearbetet påbörjas. Ett exploateringsavtal upprättas innan detaljplanen antas för att säkerställa dess genomförande. Gestaltningsprogram Gestaltningsprogram ska tas fram samtidigt med detaljplanen och knytas till exploateringsavtal. Förprojektering Förprojektering av ledningar, dagvattensystem och gator ska göras för hela området i detaljplanearbetet senast inför granskningsskedet, för att säkerställa hela områdets genomförande.

18 18 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintressen En miljö eller ett objekt kan klassas som riksintresse. Enligt Miljöbalken (MB) ska därmed riksintresset skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar det. Detta betyder att riksintresset väger tyngre än lokala allmänna intressen. Området berörs av riksintresset för Arlanda flygplats influensområde, riksintresset för kulturmiljövården samt riksintresse för vägar (E4:an). Mer om riksintresset Arlanda finns beskrivet på s. 34. Maxbullernivå högre än 70 dba mer än tre gånger per dygn Ekvivalent bullernivå över 55 dba (FBN 55 dba) Influensområde riksintresset Arlanda Riksintresse för kulturmiljövård Byggnadsminne Bebyggelsemiljö av kulturhistoriskt värde Kulturintressant byggnad Fornlämning Riksintresset för kulturmiljövård-hammarby- Östra Fresta Löwenströmska sjukhusområde är ett bevarandeområde för kulturmiljövården. Området är en del av landets största och mest komplexa fornlämningsmiljöer från järnåldern som även omfattar västra delarna av Vallentuna och Täby kommuner med bl. a. gravfält, stenstränssystem och runristningar samt länets enda medeltida kyrka, Hammarby kyrka (1200-talet), och länets mest tidstypiska rokokoanläggning, Stora Wäsby. Runt programområdet finns stora åkerfält, äldre alléer i herrgårdsmiljöer som delvis har kvar sin äldre struktur och vägnät. Löwenströmska gamla sjukhusområde är särskilt utpekat som en del av en kulturhistorisk värdefull helhetsmiljö av riksintresse.

19 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Planförhållanden Översiktsplanen I gällande Kommunplan (KP), antagen av kommunfullmäktige är området utpekat som utvecklingsområde för verksamheter. Utveckling av Klockbackaområdet söder om Löwenströmska sjukhuset till arbetsplatsområde Fysingens västra strand utvecklas för rekreation medan dess östra strand bevaras som relativt opåverkat naturområde Ny dragning av Vallentunavägen Vallentunaleden Ny trafikplats vid Hammarby Förslag till nytt naturreservat runt Fysingen Utveckling av Brunnby Mosse till arbetsplatsområde för små och medelstora företag Utveckling av verksamhetsområdena längs med E4 Utveckling av ett grönstråk mellan Fysingen och Norrviken Förslag till nytt naturreservat vid Vallensjö Avrundning österut med viss kompletteringsbebyggelse i Frestaby och Brunndby-Vik Kompletterande bebyggelse i Smedby-Ekebo Eventuell förändrad markanvändning vid Bollstanässkogen avgörs senare rslag till nytt naturervat vid Törnskogen Ny buss-, gång- och cykelled över E4 Avrundning norrut med kompletterande bebyggelse i Bollstanäs Fjäturen behåller sin karaktär som natursjö Nytt bostadsområde Sanda ängar Ny trafikplats vid Hagbylund i anslutning till Norrortsleden Del av översiktsplanekarta 2005 RUFS I Stockholms regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, redovisas Löwenströmska parken som regional stadsbyggd. Fysingen med omgivning redovisas som en viktig del,en värdekärna, i Rösjökilen, en av Stockholms s.k. gröna kilar.

20 20 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Detaljplaner Löwenströmska parken ligger i huvudsak utanför detaljplanelagt område. Några befintliga detaljplaner tangerar dock området: Nr 110, Detaljplan för Löwenströmska sjukhuset, , för allmänt ändamål. Nr 109, Detaljplan för Hagängen, , huvudsakligen för bostadsändamål. Nr 128, Detaljplan för norr Hagängen, , huvudsakligen för småindustri. Nr 412, Byggnadsplan för del av Hammarby 2:1, , allmän plats. Karta över gällande detaljplan Strandskydd Längs Fysingen stränder råder strandskydd. Strandskyddet omfattar landområdet 100 meter från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet. Stranden är igenväxt och vattenståndet i Fysingen varierar stort varför strandskyddslinjen är svårbestämd. Inventeringar och underlag Planprogram 1999 Ett förslag till planprogram för Löwenströmska sjukhuset som även inkluderade det nya sjukhuset togs fram 1999 och ett samråd genomfördes. Programmet föreslog utveckling av företag, bostäder och golfbana på området. I länsstyrelsens samrådsyttrande ifrågasattes lämpligheten i att nyttja området för bostäder med hänsyn till människors hälsa och trivsel med anledning av att området är flygbullerstört. Detaljplan- samrådshandling 2004 Ett förslag till detaljplan för Löwenströmska parken togs fram och samråddes Planen föreslog en utveckling av arbetsplatser med i huvudsak medicinsk/vårdrelaterad anknytning. Länsstyrelsen uttryckte i samråd att de saknade en analys av den sammanhängande kulturmiljön i byggnadsinventeringen. Byggnadsinventering 2004 Utförd av Idéplantagen Arkiana arkitektkontor Byggnadsantikvarisk utredning, 2011 Kulturmiljöanalys med värdebeskrivning utförd av Per Nelson byggnadsvårdsbyrå. Hammarby 1:2 Hammarby 1:16 3:1 Fastighetskarta S:1 Markägoförhållanden Programområdet omfattar hela fastigheten Hammarby 1:16 som ägs av Savana Invest AB samt del av fastigheten Hammarby 1:2 som ägs av Locum AB. Till programområdet hör också en liten del av Hammarby 3:1 och vägsamfälligheten Hammarby S:1 Markförhållanden Längs Fysingens västra strand löper Stockholmsåsen. Den avtecknar sig tydligt sydväst om Löwenströmska parken. Inom programområdet återfinns några åskullar, bl.a. Vita Holmen ligger på en sådan. Marken utgörs i huvudsak av grovmo och sand. Dalsänkorna i norr och sydväst utgörs av postglacial lera. Vid låglänta strandpartier finns gyttjelera. Delar av Löwenströmska parken, höjdpartierna vid Sanatoriet och Vita Holmen, ligger enligt den översiktliga markradonkartan inom högriskområde för markradon.

21 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Utdrag byggnadsinventeringskarta program från 1999

22 22 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011

23 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt Förteckning som uttdrag ur planprogram 99, s 12 Utdrag förteckning byggnadsinventeringprogram från 1999

24 24 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Nuvarande markanvändning I dagsläget står flera av lokalerna i Löwenströmska parken outhyrda. Åtta byggnader används för bostadsändamål: A-villan (6), B-villan (4), lantarbetarbostäderna (2), överläkarvillan (12), sysslomannabostaden (5), grindstugan (14) och vaktmästarbostaden (10). Sammanlagt bor ca 35 personer inom området. I Kubhusen (66-70) finns Vårljus Ungdomsboende vilket är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar, en skola för autistiska barn samt Capio Anorexicenter. I (06) Hammarbygården finns korttidsboende och eftervård. I hus finns ett dagvårdcenter för rörelsehindrade. För husens lokalisering, se karta s. 21. Bebyggelse Hammarbyn bestod på 1680-talet av sju så kallade hemman. Under 1700-talet blev ett av hemmanen bebyggt som en herrgård under namnet Holmen. Torsåkers gård arrenderades under denna tid av Jacob Johan Anckarström. År 1805 köptes den av dennes bror, ryttarmästare Gustav Adolf Löwenström. Ryttarmästare köpte också tre år senare Holmens egendom. Enligt sägnen skall Löwenströmska lasarett tillkommit som en soningsåtgärd av Ryttarmästaren då brodern Jacob Johan anklagades för maskeradmordet på kung Gustaf III. Gustav Adolf byte namn till Löwenström och gav 1808 i uppdrag till stadsarkitekten och professorn i Stockholm Carl Christoffer Gjörwell att rita lasarettet. Murverket av den ursprungliga byggnaden finns delvis kvar, inbyggt i det vi idag kallar gamla sjukhuset. Utbyggnaden av sjukhusområdet skedde sedan etappvis byggdes en idiotanstalt ungefär där nya sjukhuset ligger idag. Sanatoriet byggdes 1910 och lokaler för särskolan Det som i dag kallas gamla yrkeshögskolan var under en tid även en sinneslöanstalt. Under 1900-talets första hälft bebyggs området med flertalet byggnader, bland annat de läkarvillor som än i dag används som bostäder. Byggnaderna inom programområdet är till antalet ca 60 stycken. Byggnaderna skiljer sig kraftigt från varandra i stil, utformning, höjd och färgsättning då de är byggda eller renoverade från 1700-talet till 1990-talet. En förteckning över husen, byggnadsår och funktion återfinns i planprogrammet från 1999 (husens numrering är det samma som för planförslaget 1999 för att underlätta jämförelser). Se förteckning och karta på s Här följer en redovisning av utvalda hus på området, med en viss komplettering från 1999 års material som berör bakomliggande historia samt husens uppförande och användning. Huvuddelen av uppgifterna är hämtade ur skriften Löwenströmska lasarettet , W. Gordon Stiernsted, Stockholm 1959 (övrigt se historisk litteraturförteckning). Hus 18, 19, 20, 15 och 13 är äldre träbyggnader som ursprungligen var så kallade läkarvillor och som än i dag används som bostäder. Ett vackert exempel på sekelskiftsarkitektur är byggnad 16, a-villan, i gulputs och brutet sadeltak som också varit bostad och senare konferensanläggning. I norra delen av gamla sjukhusområdet finns flertalet äldre faluröda uthus och bodar gömda i skogsbrynet. Under 1940-talet uppfördes b-matsalen (11). Byggnaden är i dåligt skick men har ett vackert teaktak över

25 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt lastbryggan och en gulrosa tegelfasad. Matsalen har en täckt övergång till sanatoriet (5) som användes för att lätt kunna transporter patienter mellan byggnaderna. Under 1950-talet uppfördes de sammanbyggda kubformade husen längs Klockbackavägen (byggnad 66 70). Husen bildar en avgränsning i gaturummet mot byggnad och mot den öppna ytan, en före detta fotbollsplan i öster. Husen har gulaktigt tegel och platt tak. Under sent 50-tal uppfördes också byggnad Husen är hopbyggda och bildar en skild grupp från den övriga bebyggelsen i sjukhusparken. Husen är uppförda i en våning med gulbruna tegelfasader med platt tak. Husen utgör i dag gruppbostäder. På området finns också ett antal barackbyggnader som uppförts under talet (byggnad 6, 74, 76, 77, 78, 81). Dessa står tomma och flera är i dåligt skick. 4. Gamla Lasarettet och 9. Visthusbod Gustav Adolf Löwenström gav 1808 i uppdrag till stadsarkitekten och professorn i Stockholm Carl Christoffer Gjörwell att rita lasarettet. Platsen var strategisk, nära gamla vägen till Uppsala och nära för de boende i området lades grunden till sjukhusbyggnaden men när verksamheten startade är inte klarlagt. Dock är den första journalen daterad till oktober På byggnadens fasad finns i dag fortfarande den ursprungliga minnestavla med årtalet Murverket av den ursprungliga byggnaden finns delvis kvar inbyggt i den befintliga byggnaden. Byggnaden uppfördes i stor hast och inte allt för omsorgsfullt och måste efter mindre än 10 år repareras både ut- och invändigt. År 1921 kompletterades sjukhuset med en visthusbod (9) för förvaring öster om lasarettet. Byggnaden är fyrkantig, har liggande timmer i falurött på en stenfot och ett toppigt spåntak. Byggnaden finns kvar i befintligt skick. (15) Sysslomannabostaden Den första lasarettsbyggnaden ( ) Sjukhuset kunde liknas vid en välgörenhetsinrättning då den vid sitt uppförande hade 16 vårdplatser för omgivningens bönder. Högre socialagrupper skulle behandlas hemma och först i början av 1900-talet börjar sjukhuset användas av alla samhällsgrupper. Löwenströmska lasarettet bedrevs med självhushåll och den mat som behövdes köptes längs vägen av bönder på väg in till hötorgsförsäljningen i Stockholm. Långt fram på 1800-talet var det medicinska kunnandet mycket outvecklat. På sommaren 1837 kompletterades lasarettet med två flygelbyggnader på vardera 18 alnar långt, 10 alnar brett och 6 alnar högt. Under samma period förvandlades också den torftiga miljön utanför sjukhuset till en trädgård med sandgångar och alléer. Parken sägs inte ha anlagts enbart för att försköna utan även föra att ge skugga, frisk luft och en skön plats för den sjuke. Trädgården anlades mellan 1837 och (9) Visthusboden År 1849 byggdes lasarettets övervåning om för att få in mer ljus och sol och 1880 för att få nymodigheten vattenledning. Under 1902 och 1919 byggs lasarettet till ännu en gång. Den senare ombyggnaden ritades av arkitekten TH Kellgren och stod färdigt 1923 och såg i stort sett ut som byggnaden gör i dag. Byggnaden är dubbelt så stor som ursprungsbyggnaden och är i dag i relativt gott skick. Byggnaden har puts i ljusfärg med avdelande pilastrar i fasaden. Vid mitten av 1870-talet fick lasarettet ekonomiska bekymmer. En utväg var att höja patientavgifterna, men detta gick mot donatorn Gustav Adolf (4) Lasarettet

26 26 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Löwenströms vilja och man valde att ställa lasarettet under landstingets förvaltning. Den 12 april 1876 blev Löwenströmska sjukhuset länslasarett. Sjukhuset var i bruk tills att det nya Löwenströmska sjukhuset byggdes Lasarettet har i modern tid haft flera olika typer av funktioner, bland annat lång- och äldrevård. Senast användes det som vandrarhem men verksamheten upphörde för några år sedan.(för mer historia om gamla lasarettet se Kultur/1800- och 1900-talets historia) (05) Sanatoriet (13) Överläkarvillan 5. Sanatoriet 1910 färdigställdes Sanatoriet på sjukhusområdets högsta plats (planprogrammet från 1999 anger år 1890). Byggnaden användes till en början för ren sjukvård som en avdelning till sjukhuset. Senare togs tuberkulosavdelningen i bruk. Huset har gul puts med breda vita putsytor runt fönstren. Tidigare hade huset fönsterkarmar i trä men dessa har byts ut mot grova aluminiumprofiler. 13. Läkarvillan 1876 byggdes läkarvillan nordöst om lasarettet och 1877 kunde den första läkaren flytta in. Tidigare hade läkare bott i den trerummare som var inredd på lasarettets översta våning. Läkarvillan byggdes då sjukhuset blev landstingsägt. Villan uppfördes i timmer och plank i två våningar och stod helt färdigt i november Huset besiktigades av självaste landshövdingen Stråle och kostade kronor att uppföra. Huset har tills i modern tid alltid varit en läkarbostad. Dr Baeckström, som bodde i villan 1882, började under denna period att må dåligt och bli medtagen. En analys av huset utfördes och avsevärda mängder arsenik upptäcktes i tapeten i östra gavelrummet. Lukten i villan var dessutom omfattande då skorsten var felkonstruerad. Huset genomgick en reparation under Villan är i dag bostad och är i mindre gott skick. Huset har tilläggsisolerats på utsidan och klätts med vit och grön träpanel. (37,38) Holmens gård 37. och 38. Holmens gård Öster om nya sjukhuset ligger Holmens gård, en stor ladugårdsbyggnad uppförd Även denna byggnad ligger solitärt i den omkringliggande flacka landskapet. Huset är byggt av gulrött tegel med faluröd träpanel och ett tak av tegel. Framsidan samt östra flygeln är solida och byggda i tegel medan västra flygeln har en träkonstruktion. Bakom bygganden finns en faluröd lada som används för förrådsverksamhet. Västra flygeln och ladan är i dåligt skick. 51. Magasinbyggnad Magasinbyggnad troligtvis uppförd 1810 för att tjäna sjukhuset. (51) Sjukhusmagasin Under 1911 till 1912 byggdes ett kvinnligt arbetshem (71) på sjukhusområdet. Byggnaden uppfördes i tre våningar och i källaren fanns bland annat bageri, matkällare och mjölkkammare. På de andra våningarna fanns matsal och sovrum samt en köksavdelning för verksamheten för de sinneslösa. Huset är gediget byggt i vit puts med ett brutet rött tegeltak och är i dag i medelgott skick. År 1914 startades Klockbackaskolan och hus 73 tillkom. Huset uppfördes i fyra våningar med en skolavdelning, arbets-

27 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt lokaler, skolsalar, bönsal, lekrum och gymnastiksal. På vindsvåningen inreddes bostäder för de arbetande. Huset är gediget byggt med vit puts och brutet rött tegeltak. 75. Yrkesskolan Huset uppfördes 1914 av arkitekt Hjalmar Cederström (?) och användes som en sinneslöanstalt. Trevånings husets har en stomme av tegel och en gulputsad fasad. Taket är brutet valmat tegeltak. Huset står idag tomt och är i väldigt dåligt skick Vita Holmen På ett förnämt och dominant läge, med branta sluttningar, byggdes gården Vita Holmen (som tidigare hette Holmens gård). Huvudbyggnaden uppfördes på 1700-talet och kompletterades med en mindre tillbyggnad under 1932 (som idag är riven). Under 1911 började byggnaden att användas som ett arbetshem för manliga elever. Den södra flygeln ersatte 1932 den ursprungliga flygeln för att 1965 rivas och byggas upp på nytt. Detta hus kallas Kastanjen och är i gott skick. Den norra flygeln byggdes omkring sekelskiftet 1800 och är i medelgott skick. Nya Löwenströmska sjukhuset, norr om programområdet, byggdes mellan 1963 och Byggnaden är uppförd i smalbandigt brunt tegel och har omsorgsfullt utformade koppardetaljer. Psykiatriska kliniken uppfördes 1986 i brunt tegel med plåtdetaljer i ljusorange färg. Båda byggnaderna är uppförda av Tengbom Arkitekter och uppfattas som en harmonisk helhet som är vackert placerade i landskapet. Byggnaderna ligger solitärt och blir markanta i det platta omkringliggande landskapet. Väster om programområdet och Stockholmsvägen ligger bostadsområdet Hagängen. Området innefattar ca 250 lägenheter i en blandning av flerfamiljshus och fristående par- och småhus samt ett par arbetsplatser (industritomter). Väsbyhem AB äger fastigheterna och området blev i huvudsak byggt under och 80-talet. Personalbostäder för arbetare på sjukhuset uppfördes på området redan under 1940-talet. (71) Klockbackaskolan (75) Yrkesskolan (84)Vita Holmen

28 28 Program för Löwenströmska parken, samrådshandling okt 2011 Kulturmiljö Kulturlandskapet I dag har programområdet, framför allt i norr och söder, skogsbygdskaraktär med ett småskaligt odlingslandskap i kuperad terräng. Sammanhängande åkermarker och herrgårdsmiljöer finns i anslutning till programområdet i Torsåker och Stora Wäsby som också tillhör Hammarby församling. Området mellan Fysingen och E4:an har troligtvis varit ett jordbrukslandskap sedan det reste sig från Mälarens vatten. Redan under järnåldern var området omgivet av betesmarker och under romersk järnålder dominerades landskapet av foder- och betesmarker. Kartor från 1760 (lantmäterikarta) visar att landskapet från denna tid bytt karaktär för att till största delen bestå av åkermark. Åkerfälten söder om Hammarby kyrka samt nordöst om nya sjukhuset brukas än i dag. Inom hagområden norr om programområdet kan man på upprepade ställen se en hålväg i ängsmarken. Troligtvis är det en lämning från en gammal fägata som trampats i slåttermarken. Ytterligare norr om detta, i lundområdet finns små stenröjda ytor som troligtvis är fossila åkrar. Byggnader i park, gröna stråk Byggnaderna på det gamla sjukhusområdet är uppförda på olika nivåer i terrängen. Landskapet har formats av isälvsavlagringar och bebyggelsen har placerats på åsens kant i halvdolda lägen i skogsbrynen. När man anländer till området via grindstugan (80) och rör sig som besökare i parken, följer man naturligt de mjukt anlagda vägarna, varifrån man även uppfattar området såväl som byggnaders placeringar i terräng samt anlagd växtlighet i gröna stråk. Utblickar i landskapet, som över Vita Holmen och Fysingen, men även över lasarettet och sanatoriets placering på höjden uppfattas väl från dessa stråk. Från sanatoriet, som är den högst belägna byggnaden, sänker sig marken stegvis ner mot Fysingen. Nedanför Sanatoriet ligger trädgården och sjukhusparken på en platå och som är öppna gräsbevuxna parkytor med enstaka markerade äldre träd. Träden är planterade på och 1900-talet och vissa arter kan klassas som kulturväxter. I programförslaget, på s. 8, är de tre kulturmiljöområdena som man uppfattar som mest typiska för parken och området beskrivna. Vägar Vägstrukturen inom området är till stora delar samma struktur som i början av 1900-talet. Gamla lasarettsvägen återfinns på kartor från 1700-talet men har sannolikt äldre anor som vägförbindelse mellan Stockholm och Uppsala. Väster om Lasarettsvägen finns spår av en Stockholmsväg som anlades på 1920-talet. Denna ersattes på 1950-talet av Stockholmsvägen som i sin tur är ersatt av E4:an. Fornlämningar Programområdet ligger inom Hammarby församling. I området finns spridda lämningar från bronsåldern och det har länets största och mest sammansatta fornlämningsmiljö från järnåldern med gravfält, stenhägnader och runristningar. Det största antalet runristningar, ett tiotal, finns kring Hammarby kyrka och Fysingens södra stränder.