Cisterner. Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier

Transkript

1 Cisterner Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier December 2011

2 Den som lagrar eller hanterar brandfarlig vätska eller andra flytande kemikalier är ansvarig för att det sker på rätt sätt. Den här broschyren är framförallt en sammanfattning av de regler som gäller vid lagring av brandfarliga vätskor. Sammanfattningen är inte heltäckande. Reglerna som redovisas är främst de som Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn över. Observera att lagringen även kan omfattas av andra regler än de som nämns i denna skrift. Beträffande lagring av andra miljöfarliga vätskor, alltså även sådana som inte är att betrakta som brandfarliga, gäller alltid 2 kap. miljöbalken (MB), de s.k. allmänna hänsynsreglerna. Där står t.ex. att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att man orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa bestämmelser har Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsynsansvar för. Hänvisning till lagar och bestämmelser I Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor finns regler om bl.a. information, hantering och kontroller. Utöver föreskriften gäller de allmänna hänsynsreglerna i Miljöbalkens (1998:808) andra kapitel, både vid lagring av brandfarliga vätskor och andra miljöfarliga vätskor. Inom vattenskyddsområde finns fastställda skyddsbestämmelser där ytterligare krav kan gälla. Observera att även annan lagstiftning reglerar viss hantering. Exempelvis kan det krävas tillstånd från Räddningstjänsten för hantering av brandfarlig vara. Informationsplikt Vid installation av lagringsanordningar, eller hantering av brandfarlig vätska, enligt nedan är man skyldig att informera tillsynsmyndigheten (Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms kommun): (1 kap. 1-3 samt 4 kap. 1, NFS 2003:24) 1. Cisterner i mark som rymmer mer än 1 m 3 diesel, eldningsolja eller spillolja. Hit räknas också cisterner ovan jord vars hela mantel inte kan inspekteras (även de inomhus) eller om cisternen har rörledningar belägna så att de inte kan kontrolleras på ett lätt sätt (t.ex. i golv, mark eller tjock vägg). I dessa fall klassas hela cisternanordningen som markförlagd. Kravet på information om cisterner i mark började gälla den 1 juli Cisterner ovan mark som rymmer mer än 1 m 3 men högst 10 m 3 diesel, eldningsolja eller spillolja. Undantag från informationsplikten gäller för inomhuscisterner. Med inomhus avses byggnad med tak, väggar och hårdgjort golv i betong eller liknande. Kravet på information om cisterner ovan mark började gälla den 1 juli Hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde. Kravet på information om hantering inom vattenskyddsområde började gälla den 8 juni Blankett för information om förvaring och hantering av brandfarlig vätska finns på kommunens hemsida samt på Miljö- och hälsoskyddsnämndens expedition. Till informationsblanketten ska en situationsplan som beskriver förvarings- eller hanteringsplatsen bifogas, samt kontrollrapport, tillverkningsuppgifter eller liknande för cisternen. Informationsblanketten med bilagor ska sändas in i god tid innan hanteringen inleds eller cisternen installeras, minst sex veckor. (4 kap. 2, NFS 2003:24). Miljö- och hälsoskyddsnämnden tar ut en avgift för handläggningen enligt gällande taxa. Om du har en cistern som inte är fast ansluten (t.ex. till en värmepanna), och Miljö- och hälsoskyddsnämnden har informerats om den, så krävs inte att du informerar nämnden om du flyttar cisternen inom den egna verksamheten, eller om den byts ut mot en annan cistern med i stort sett samma egenskaper och skyddsåtgärder. Vid flytt eller utbyte av fast installerad cistern ska alltid Miljö- och hälsoskyddsnämnden informeras (se även om revisionskontroll nedan). I de fall information inte krävs enligt lagstiftningen, rekommenderas att du ändå informerar Miljö- och hälsoskyddsnämnden om vilka åtgärder du har vidtagit. Vid den typen av frivillig information, tas ingen avgift för handläggningen ut.. När krävs kontroll? Konstruktions- och tillverkningskontroll Konstruktions- och tillverkningskontroll ska ske av cisterner i mark större än 1 m 3, samt av det sekundära skyddet för anordning ovan mark, ämnad för mer än 250 l brandfarlig vätska, som ligger inom vattenskyddsområde. (7 kap. 1-6, NFS 2003:24). Anordningar för vilka kontroll- eller certifieringsorgan meddelat intyg om överensstämmelse behöver inte genomgå konstruktionskontroll och tillverkningskontroll. (7 kap.1, NFS 2003:24). Installationskontroll Installationskontroll av cistern och tillhörande rörledningar och slangledningar ska utföras i samband med installation av cistern i mark större än 1 m 3 (8 kap. 1 och 3, NFS 2003:24) Återkommande kontroll Cisterner i mark större än 1 m 3 och cisterner ovan mark större än 1 m 3 men högst 10 m 3 ska kontrolleras återkommande. Återkommande kontroll ska även ske av sekundärt skydd vid förvaring inom vattenskyddsområde. (8 kap. 1 och 4, NFS 2003:24). 2 (5)

3 Beroende på cisterntyp och placering ska de besiktigas inom ett intervall av 3-12 år. (8 kap. 6, NFS 2003:24). Revisionskontroll Revisionskontroll ska utföras när en anordning har undergått omfattande reparation eller ändring, när en cistern kan ha tagit skada eller ska användas under väsentligt ändrade driftförhållanden. Revisionskontroll ska även utföras efter flytt av en stationär cisternanordning som fordrar omfattande installation. (8 kap.1 och 4, NFS 2003:24). Vem får utföra kontroller? Endast ackrediterade kontrollorgan får utföra kontroller, se ackrediteringsorganet SWEDAC:s hemsida ( Efter besiktningen skrivs en kontrollrapport. Av protokollet framgår om brister finns som måste åtgärdas. Protokollet ska förvaras av den som använder cisternen och ska kunna visas upp vid förfrågan av tillsynsmyndigheten. Kontroller enligt andra lagstiftningar Det finns även krav på andra kontroller enligt annan lagstiftning, där Miljö- och hälsoskyddsnämnden inte är tillsynsmyndighet. Miljösanktionsavgift Sedan den 1 januari 2007 omfattas vissa förseelser av miljösanktionsavgift ( kr). Förseelser som omfattas är att inte informera om installation av cistern samt att inte utföra installations-, revisions- eller återkommande kontroller. Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden som beslutar om miljösanktionsavgift. Avgiften tillfaller staten. Skyddsåtgärder Cisterner och ledningar blir med tiden utsatta för skador. Stålcisterner kan rosta och plastcisterner kan ta skada av tillsatsämnen. Läckage kan vara svåra att upptäcka, särskilt om det sker i mark och från dolda rörledningar. Skulle ett större läckage ske kan skadorna vara svåra att åtgärda eller medföra stora saneringskostnader. Utsläpp kan skada mark och vatten. Observera att det många gånger är de unika förhållandena i varje ärende som avgör vilken skyddsnivå som kommer att krävas i det enskilda ärendet. Nedan följer exempel på skyddsåtgärder. Sammanställningen är inte heltäckande. Placering Cisternens placering är viktig. Tillräckliga avstånd ska hållas till din och dina grannars dricksvattentäkter, vattendrag, sjöar, brunnar, diken m.m. Vilket avstånd som kan anses lämpligt måste bedömas från fall till fall, utifrån förhållandena på den enskilda uppställningsplatsen. Ett utsläpp ska inte snabbt kunna nå ett riskobjekt. (2 kap. Om möjligt bör cisternen placeras på täta jordarter, t.ex. lera. Mindre täta jordarter kan snabbt släppa igenom en förorening till grundvattnet. Placering på lutande underlag bör undvikas p.g.a. risken för avrinning.. Cisternen bör placeras så att risken för påkörning minimeras. Placering bör inte ske där fallande föremål, som t.ex. träd och ledningar, kan förekomma. Vid stöld av drivmedel kan utsläpp uppstå. Fundera på lämplig placering och åtgärder som kan minska risken för stöld. Uppställning m.m. Anordningarna ska vara uppställda så att de är besiktningsbara med fri sikt runt hela anordningen. Ingen växtlighet får finnas under eller runt cisternen, eftersom det skymmer den fria sikten och ökar risken för rostangrepp. (5 kap. 3, NFS 2003:24 samt 2 kap. Cisternen ska stå på stadigt och beständigt icke brännbart underlag. Trä- och järnvägsslipers anses inte vara beständigt underlag. Vid omfattande hantering ska cisternen vara placerad på hårdgjord yta av t.ex. betong vilket underlättar uppsamlande av spill och hindrar uppväxt av vegetation. (2 kap. Använder många olika personer eller aktörer cisternen, för t.ex. tankning av drivmedel, ska tät spillzon finnas inom ett område 1 m längre än slangens längd. (2 kap. Dagvattenbrunnar ska vara tydligt märkta med skyltar eller motsvarande, alternativt ska det finnas lättillgänglig information om dagvattenbrunnars läge på t.ex. en karta. Detta för att de snabbt ska kunna lokaliseras vid läckage om de har växt över eller marken är snötäckt. Anordning för att effektivt täta brunnarna ska finnas i deras närhet och omedelbart kunna användas vid tillbud. På områden med omfattande hantering ska brunnarna även vara anslutna till oljeavskiljare. Normalt ska inga golvbrunnar finnas i produktionslokaler eller lagringsutrymmen där kemikalier förvaras. Befintliga golvbrunnar ska pluggas. Alternativt leds golvbrunnar till avloppslös uppsamlingsbrunn eller katastroftank. I vissa fall kan golvbrunnar i fordons-, maskinhallar och liknande accepteras för att avleda smältvatten från snöiga fordon etc. Det är då viktigt att vidta försiktighetsåtgärder som att begränsa kemikalieförvaringen så mycket som möjligt (normalt bara till tankinnehållet i fordonen), att avledningen är avstängningsbar och att den går till oljeavskiljare. Om även fordonstvätt förekommer bör verkstadsdelen vara kopplad till separat oljeavskiljare. Det är normalt inte tillåtet att koppla tvätt och verkstadsdel på samma oljeavskiljare. I enskilda fall kan undantag göras efter bedömning av tillsynsmyndigheten. Sekundärt skydd 3 (5)

4 Med sekundärt skydd menas vanligen invallning eller dubbelmantling med läckagelarm. Inom vattenskyddsområde ska alla cisterner och lösa behållare med en sammanlagd lagrad volym större än 250 liter, förses med sekundärt skydd. Även mindre anordningar bör förses med sekundärt skydd där det bedöms vara motiverat. Undantag gäller för cisterner inomhus i bostad som är under regelbunden uppsikt. (10 kap. 3, NFS 2003:24) Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderar att sekundärt skydd alltid ska finnas, även om det inte är ett lagkrav. Finns risk för förorening av vatten kan krav ställas i det enskilda fallet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderar att man väljer ett sekundärt skydd som samlar upp vätska om cisternen vid påfyllning fylls över. Alla dubbelmantlingar fyller inte denna funktion. Det sekundära skyddet bör också säkerställa att läckage från rör, slangar, anslutningar m.m. till så stor del som möjligt samlas upp vid ett läckage. Det sekundära skyddet ska rymma den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Inom vattenskyddsområde krävs minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens volym. (10 kap. 3, NFS 2003:24 och 2 kap. Det sekundära skyddet ska vara tätt och motstå de produkter som lagras. Invallning bör förses med nederbördsskydd. I annat fall krävs en redovisning av skötselrutiner när det gäller tömningen av nederbörd från invallningen. Tömning bör ske genom manuellt styrd pumpning. Lagringsutrymmen inomhus bör vara försedda med invallning i form av förhöjda trösklar, gallerdurkar över uppsamlingsränna eller dylikt. Påkörningsskydd Påkörningsskydd ska alltid finnas om det inte är uppenbart att ingen påkörningsrisk finns. Vid utformning av påkörningsskydd ska hänsyn tas till såväl den löpande verksamheten som framkomligheten vid sanerings- och räddningsinsatser. Påkörningsskyddets art och dimensionering avgörs av vilka typer av fordon som brukas, antal passager, förväntad hastighet samt lokala förutsättningar på platsen. Påkörningsskydd kan anordnas i form av räcke, mur, betongblock, stenar, jordvall eller dike. Räcke Har i princip samma funktion som ett vägräcke. Räcket består av korrosionsskyddat stål ingjutet i betongfundament. Höjden bör vara 0,5-1 meter. Mur Skyddsmur byggs av armerad betong med hög hållfasthet och vikt. Den kan gjutas på plats eller byggas av prefabricerade betongelement. Murens höjd bör vara 0,5-1 meter. Betongblock Prefabricerade betongelement som är flyttbara. Den vanligaste storleken är 1 meter lång, 0,5 meter bred och 0,5 meter hög, vikten är ca 300 kg. Klarar oftast påkörning från personbil i låg fart om underlaget är stabilt. Jordvall, slänt eller dike Jordvallar och slänter fungerar som påkörningsskydd om lutning och höjd är tillräckliga. Diken är effektiva vid låga farter. Invallning En invallning är i allmänhet, men inte alltid, ett tillräckligt påkörningsskydd. Övriga påkörningsskydd Stängsel, staket, stenblock och kantsten är olika typer av enklare skydd som kan vara godtagbara om påkörningsrisken är liten. Övriga skyddsåtgärder Droppskydd, uppsamlingstråg eller dylikt ska finnas på alla ställen där spill eller läckage kan förväntas. (2 kap. Upphängningsanordning för tankhandtag ska finnas, detta minskar bl.a. risken för ofrivillig tömning genom hävertverkan. Tankmunstycke och slangar ska vara i gott skick. Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt i anslutning till tankplatser i händelse av spill. Det ska finnas rutiner för skötsel, förebyggande åtgärder, förfarande vid spill och läckage m.m. Detta är en del av egenkontrollen. Har du en anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet ska rutinerna vara skriftliga. (26 kap. 19, MB och 5, Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901)) Olyckor Akuta olyckor Vid akuta olyckor är det viktigt att räddningstjänsten larmas snarast för att begränsa spridningen. Vid risk för spridning till mark, grundvatten eller vattendrag skall miljökontoret underrättas snarast för samråd om vidare åtgärder. Kontakta Ert försäkringsbolag så snart som möjligt, de kan ha synpunkter på vilken saneringsfirma som ska anlitas m.m. Spill Spill vid t.ex. tankning ska omhändertas omgående. Har spillet inte trängt ner i marken kan absorptionsmedel användas. Har jord förorenats ska denna grävas upp. Avfallet som uppkommer kan komma att klassas som farligt 4 (5)

5 avfall och ska omhändertas på godkänd behandlingsanläggning/mellanlagringsplats. Cistern som tas ur bruk Cisterner och rörledningar som tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Det är viktigt att ta bort påfyllnadsrör och överfyllnadsskydd så att cisternen inte kan fyllas av misstag. Cisternen bör avlägsnas eller om detta inte är möjligt, t.ex. om den är markförlagd, fyllas med sand. Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderar att du anlitar en sakkunnig entreprenör för arbetet. Det avfall som uppkommer vid tankrengöringen klassas som farligt avfall och ska omhändertas av godkänd behandlingsanläggning alternativt lämnas till godkänd mellanlagring. Detsamma gäller för eventuellt nivålarm innehållande kvicksilver eller andra kemikalier. Om du har en verksamhet och själv transporterar farligt avfall krävs anmälan/ansökan hos Länsstyrelsen. Anmälan om att cisternen har tagits ur bruk ( skrotningsintyg ) och saneringsintyg ska skickas in till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Vid försäljning av cistern bör Miljö- och hälsoskyddsnämnden informeras för uppdatering av register. Handläggning av ärenden om att cistern och rörledningar har tagits ur bruk eller sålts är avgiftsfri. Andra berörda myndigheter Räddningstjänsten kan behöva kontaktas för tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Bestämmelser om brandfarlig vara finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida, Övrigt Denna information är inte heltäckande. Det kan därför vara bra att du tar reda på vilka regler som gäller för din verksamhet. Regler kan ha ändrats efter att denna information skrevs. Besöksadress: Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Vasavägen 16, Katrineholm Postadress: Katrineholms Kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Katrineholm Telefon vx (vardagar 8 16), Miljö- och hälsoskyddsnämnden (5)