Cisterntillsyn - Frågor & Svar

Transkript

1 Cisterntillsyn - Frågor & Frågor och svar fr.o.m. hösten 2003 i anslutning till Miljösamverkans delprojekt Cisterntillsyn. Om inte annat anges har svaren lämnats av projektledaren i samråd med Projektgrupp Cisterntillsyn. 1. Inomhuscistern med markförlagda ledningar I vissa fall ska inomhuscisterner betraktas som markförlagda, nämligen om de inte är inspekterbara runt om. Men vad gäller för en inomhuscistern som är inspekterbar runt om, men till vilken ledning i golv eller i mark är ansluten, d.v.s. ledningen är inte lätt inspekterbar och ska i sig betraktas som markförlagd. Ska i ett sådant fall också cisternen betraktas som markförlagd? Om svaret är ja ska ju kopia av kontrollrapport för cisternen skickas till miljökontoret, men är svaret nej behövs detta inte. Vi förutsätter att det är en cistern med tillhörande rörledningar som omfattas av NFS 2000:4. et är ja! Föreskrifterna säger visserligen inte uttryckligen detta. Inte heller de allmänna råden. Men de allmänna råden tar upp fallet att cisternen har fullgott korrosionsskydd, men inte dess ledningar. Då ska den återkommande kontrollen ske vart 6:e i stället för vart 12:e år, också av cisternen. Detta är stöd nog anser vi för att cistern och rörledningar alltid ska betraktas som en helhet, vare sig det rör frågan om kontrollintervall, eller om det ska betraktas som markförlagt eller inte. Den svagaste eller mest riskabla delen får avgöra hur helheten ska bedömas. Det innebär att en sådan cistern som tas upp i frågan redan ska ha genomgått återkommande kontroll första gången. Hade svaret blivit nej hade den inte behövt kontrolleras förrän 1 juli 2006, och kopia av kontrollrapport skulle inte behövt skickas till miljönämnden. 2. Krav på åtgärder av markförlagda ledningar Vi undrar över hur markförlagda ledningar skall hanteras. Ett ackrediterat kontrollföretag sa till oss att de brukar "kräva" att rören lyfts upp om det rör sig om rena kopparrör, men ej om det rör sig om Presolrör. I Miljösamverkans handledning står åtgärden att lyfta upp rören som ett skärp krav. Vet ni vilken linje de olika kommunerna har valt att ta, grundkrav eller skärpta krav? n syftar nog på punkt 13 i policyn i bilaga 10 i handledningen, där det under rubriken skärp krav bl.a. står: "Ledningar i eller under golv ersätts med ledningar placerade så att de kan kontrolleras". Något närmare om hur policyn tillämpas av kommunerna vet vi inte. Men vill påminna om att policyn är ett stöd i bedömningsfrågor, inte en föreskrift, och skäligheten av ett krav ska därför bedömas i varje enskilt fall. Men när det finns frågor som

2 regleras i föreskrifter eller allmänna råd, så måste man ju också, och först och främst, se till vad de säger. Policyn får aldrig tillämpas så att man går under föreskrifternas krav, och knappast heller under de krav som framgår av allmänna råd. I de allmänna råden till NFS 2000:4 står: "Rörledningar som till viss del är förlagda i mark ska räknas som markförlagda. Även rörledningar förlagda i betonggolv är att betrakta som markförlagda. På grund av svårigheter att kontrollera sådana ledningar, bör dessa ersättas av ledningar som är lätt kontrollerbara." Ingjutna ledningar bör alltså ersättas. Ledningar i mark är naturligtvis inte alltid lika lätta att ersätta, det kan bli svårigheter att dra dem på ett bra sätt ovan mark. Det måste då bli en bedömning från fall till fall vad som är skäligt, med beaktande av bl.a. korrosionsrisken vägd mot kostnaden för åtgärden. Hur riskabla olika slags ledningar är med hänsyn till korrosionsrisk vill vi inte försöka ge närmare råd om. Det är sådant som kontrollorganen är experter på att bedöma. 3. Vad ska räknas som inomhus- respektive utomhuscistern? En farmartank som för närvarande står utomhus intill en maskinhall, hur ska den klassificeras om man bygger till maskinhallen; dvs bygger ut ett tak över den samt reser två väggar (en gavel och en längsgående sida)?. Ska den därefter klassificera som en inomhustank eller ej? Skulle dess placering i utbyggnaden ha någon betydelse för klassificeringen om en gavel lämnas öppen alternativt förses med skjutdörr? En annan fråga som rör samma sak Enligt en uppgift vi hört är det vind- och väderskyddat som är kravet på inomhusdefinitionen. Men temperatur då? Den kan ju vara betydelsefull vad gäller utsatthet. Ett återkommande exempel är lantbrukarnas cisterner som står i oisolerad maskinhall. Är denna en inne- eller utecistern? Det finns ingen fastställd definition av vad en inomhus- respektive utomhuscistern är för något. Det är naturligtvis en brist i regelverket, eftersom kraven i NFS 2000:4 är olika för inom- och utomhuscisterner när det gäller tidpunkten för första återkommande kontroll av befintliga cisterner, och beträffande om kopia av kontrollrapport ska skickas in till miljönämnden eller inte. Man får alltså använda "sunt förnuft" och se till syftet med att kraven är olika. Syftet måste vara att utomhuscisterner bedöms mer riskabla än inomhuscisterner. De ökade risker en utomhuscistern kan anses vara utsatta för bör exempelvis kunna vara påverkan av väder och vind, kan bli stående utan tillsyn längre tider, kan vara uppställda på otätt underlag som medför att spill och läckage sjunker ner i marken till grundvattnet, kan lättare bli skadade genom påkörning. Ett förslag på minimikriterier för bedömning som inomhus kan vara följande: Det ska för det första vara inom fyra väggar under tak och på tätt underlag, så som inne i ett hus (inte på jordgolv i vedbod o.dyl., inte under skärmtak utomhus även om det är på en betongplatta), och för det andra i ett utrymme som besöks någorlunda regelbundet, såsom när det är i t.ex. ett pannrum.

3 4. Får man rengöra tanken själv? Jag har en fundering över detta med rengöring av cisterner. Skall det ske av ackrediterat företag? Jag har nämligen en lantbrukare som skall göra sig av med en mindre cistern. Jag tipsade honom om att låta det företag som besiktade den cistern han skall ha kvar rengöra den han skall göra sig av med, men det gjorde han ej. Han sa per telefon att han tömmer den på diesel själv innan han lämnar den till Skrotfrag. Om jag gissar rätt är han inte så sugen på att betala för att få dit ett företag att rengöra tanken, men hur brukar man göra. Skall han kunna visa ett rengöringsinyg? Och tar typ Skrotfrag emot en cistern som endast är tömd på diesel, men ej rengjord? Han kan nog i och för sig tömma, och också rengöra tanken själv. Men det uppstår ju då ett farligt avfall, som bara får tas om hand och transporteras enligt reglerna för detta. Om han tömmer, men inte rengör, kan tanken inte räknas som helt tom, och det blir då en transport av farligt avfall. Reglerna för sådan transport måste uppfyllas. Vid en ev. transportolycka skulle ju oljerester kunna läcka ut. Dessutom, skrotföretaget kanske inte accepterar att ta emot en icke rengjord tank. Det kan bara de själva svara på, och beror på vilka slags tillstånd de själva har. Kan de ta emot en icke rengjord tank, tar de sannolikt mer betalt för det, än om den varit rengjord, eftersom de får ett farligt avfall att hantera, förutom att de själva ska stå för rengöringen. För att ta emot en rengjord tank kan jag tänka mig att de vill ha någon slags intyg på att den är riktigt rengjord. Det förefaller bra mycket enklare och säkrare (kanske inte heller dyrare) att anlita ett specialistföretag för tankrengöring, som själv har möjlighet och tillstånd att ta med sig det farliga avfallet, och kan lämna intyg om rengöringen som kan uppvisas för skrotföretaget. 5. Avstånd från cistern till byggnad Fick en fråga av en lantbrukare som undrade hur nära byggnad han fick ställa cisternen. Jag lovade höra med räddningstjänst i frågan. De meddelade att det rekommenderade avståndet för mindre cisterner är 9 meter. Hur anser ni att vi skall ta hänsyn till detta vid handläggning av ansökningar? Räddningstjänsten har fullt upp och slipper nog helst få anmälningarna på remiss. Skall vi informera om avståndet eller kan vi kräva att ett visst avstånd hålls? Har inte för mig att jag sett något om det i handledningen. I handledningens bilaga 3, sid 10, står det lite om de här sakerna. Handlar det om en ansökan om tillstånd till brandfarlig vara enligt SÄIFS 1995:3 så ska räddningstjänsten obligatoriskt höras av byggnadsnämnden innan tillståndet ges. Då ska frågan om ur brandsäkerhet erforderligt

4 avstånd till byggnad inte kunna missas. Rädningstjänsten måste alltså då medverka och meddela det som krävs. Stöd för bedömningar av skyddsavstånd finns i SÄIFS 2000:2. Handlar det om information enligt NFS 2000:4 så finns inte samma krav på remiss till räddningstjänsten. Exempelvis en dieselcistern utomhus 1-3 m3 kräver information till miljönämnden, men inte tillstånd till brandfarlig vara från byggnadsnämnden. Men också för en sådan cistern gäller rekommendationerna om avstånd i SÄIFS 2000:2. Miljönämnden har dock inte kompetens för brandskyddsfrågorna, och ska inte försöka sig på dessa bedömningar! Därför bör miljönämnden när man mottar sådan information alltid informera räddningstjänsten. Man kan också hänvisa cisternägaren till en kontakt med räddningstjänsten. 6. Hur hantera cisterner som inte kontrolleras i tid? Senast 1 juli 2004 ska befintliga utomhuscisterner (farmartankar, gårdscisterner och liknande) ha genomgått återkommande kontroll första gången. Hur ska man förfara när cisternägaren beställt kontroll hos ett ackrediterat kontrollorgan, men inte hinner få kontrollen utförd före 1 juli p.g.a. kontrollorganens arbetsbelastning. Ett kontrollorgan har skickat en skrivelse till miljökontoren i några kommuner och förklarat att man inte hinner genomföra alla kontroller i tid. Projektgruppen bedömer att situationen är densamma för alla ackrediterade kontrollorgan. n har diskuterats i projektgruppen och i Miljösamverkans arbetsgrupp som konstaterar följande: De alternativ till ingripande som finns när cistern inte kontrollerats i tid är främst: Åtalsanmälan Vitesföreläggande om att låta utföra kontroll Förbud mot vite att använda cistern tills den kontrollerats Det som är viktigt att ägna kraften åt är de cisternägare som inte beställt kontroll. 7. Inomhuscisterner som ska betraktas som i mark, när ska de vara kontrollerade? Enligt gällande regler ska en inomhuscistern där någon sida inte är inspekterbar och/eller har ledningar under mark som ej är inspekterbara anses som markförlagd. Detta innebär att datumet för återkommande kontroll inte är den 1 juli 2006 på dessa. Men när är det då? Jag kan inte hitta någon annan uppgift på detta i handledningen än i exempeltabellen i bilaga 3, där det står att ÅK första gång passerat.

5 Betraktas de som markförlagda, så ska de redan vara inne i systemet med återkommande kontroll. D.v.s. första tillfälle för återkommande kontroll har redan passerats. Precis som det står i exempeltabellen. 8. Hyrcisterner Ett företag hyr ut cisterner bl.a. till lantbrukare. Det påstås vara skyddade S-cisterner som besiktigas vart 12:e år. Vi har begärt in kontrollrapporter för varje enskild cistern men företaget har skickat en lista över sina kunder i respektive kommun och påstår att andra kommuner accepterar en sådan lista. Har ni tagit upp frågan om hyrcisterner i projektgruppen? Det är den som använder cisternen som ska se till att cisternen är kontrollerad och således även ansvara för att skicka in kontrollrapporten. Enbart en lista är inte tillräckligt. Miljökontoret måste få möjlighet att granska en kopia av själva kontrollrapporten. Att uthyrningsföretaget hjälper sina kunder med kontrollerna är säkert bra. Men det räcker alltså inte med en förteckning. Om uthyrningsföretaget däremot skulle skicka in kontrollrapporten för brukarens räkning, så vore väl det i och för sig OK. Det viktiga är att de kommer in, inte vem som postar dem. 9. Kontrollintervall för S-cistern i betongkasun under tak Enligt föreskrifterna ska man ju inte göra någon skillnad på intervallet för återkommande kontroll oavsett om en cistern är 100%-igt invallad eller inte (utanför skyddsområde för vattentäkt). Hur har ni ställt er till kontroll av en S- cistern som har en tät, gjuten betongkasun med ordentligt tak? Vi ser ingen möjlighet att kontrollintervallet skulle kunna påverkas av detta. Frågeställaren menar kanske att kasunen skulle kunna betraktas som en cistern i sig, och att den då har sådan kvalitet att den kan betraktas som korrosionsskyddad och därmed kvalificera för 12-årsintervall. Men i så fall borde denna kasun vara kontrollerad av ett kontrollorgan, vilket väl knappast kan ske. När numera, enligt de nya föreskrifterna, inga undantagsmöjligheter finns, så finns inget utrymme för miljönämnden att göra en egen bedömning och undanta från 6-årskontroll.

6 10. Bedömning av skador, vad stöder man sig på? De allmänna råden i NFS 2000:4 som fortfarande gäller som allmänna råd är inte samstämmiga med vägledningen från Swedac och Miljösamverkans handledning. Vad ska man följa? SWEDAC DOC 02:3 måste anses ha tagit över de gamla AR till NFS 2000:4 som visserligen är gällande, men måste "tillämpas med förnuft", eftersom föreskrifterna i NFS 2000:4 ersatts av NFS 2000:23. SWEDAC DOC 02:3 har ju också tillkommit efter NFS 2000: Ingen invallning för mindre cisterner? Stämmer det att en cistern som är = 5m3 med diesel, eldningsolja eller fotogen kan ställas upp utan invallning? Frågeställaren syftar här på vår policy, som anger att för befintliga cisterner kan det vara godtagbart att inte kräva invallning om de är högst 5 m3. Men observera att det är just en policy och ingenting annat. Ett stöd för bedömningar. Men en avvägning av vad som är motiverat och skäligt måste göras i varje enskilt fall (vilket kan innebära såväl strängare som mildare krav jämfört med policyn). Inom vattenskyddsområden är det en annan sak: Enligt föreskrifterna NFS 2003:24 krävs där invallning (sekundärt skydd) och det redan vid volymer över 250 liter (undantag bara för vissa inomhuscisterner) års kontrollintervall för S-cistern? Kan en S-cistern vara godkänd för användning i 12 år? Och i så fall vad krävs då? et är JA. D.v.s. en S-cistern som försetts med fullgott korrosionsskydd får kontrollintervall 12 år. Korrosionsskyddet är fullgott om det är certifierat. Det finns olika möjligheter till certifierat skydd invändigt: Inre katodiska band, målning med certifierad färg eller beläggning av ytan med plast. Intyg om överensstämmelse med kraven för certifiering meddelas av ackrediterat certifierings- eller kontrollorgan står det i NFS 2003:24 6 kap 2. Det ska framgå av kontrollrapporten vilken typ av skydd cisternen har. En S-cistern med certifierat invändigt korrosionsskydd och rostskyddsbehandling utvändigt kallas numera "skyddad S-cistern" (definition i NFS 2003:24)