Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen

Transkript

1 Miljömål Trollhättan Lokal tillämpning av de nationella miljömålen Våra förutsättningar, maj 2005

2 I Arbetet med Miljömål Trollhättan har deltagit Ledningsgrupp Ledningsgruppen för planeringsfrågor (KS Bolu, presidierna i MN och BTN) Styrgrupp Daniela Kolar Karin Thorsenius Rose-Mari Sandstedt Håkan Falck Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle, projektledare Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Miljöförvaltningen Arbetsgrupp, samordnare för olika miljömål Daniela Kolar Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Karin Thorsenius Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Rose-Mari Sandstedt Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Göran Carlsson Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Maria Gerd Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Håkan Falck Miljöförvaltningen Barbara Sandell Miljöförvaltningen Jeanette Samuelsson Miljöförvaltningen Magnus Kristensson Miljöförvaltningen Jonas Georgsson Miljöförvaltningen Jörgen Olsson Miljöförvaltningen Annika Borg Miljöförvaltningen Leif Löf Stadsbyggnadsförvaltningen/Stadsarkitektkontoret Karin Westman Tekniska förvaltningen/gata park Referenter/kontaktpersoner Leif Carlsson Stadsbyggnadsförvaltningen/Stadsarkitektkontoret Britt Gustavsson Tekniska förvaltningen Lars Gustafsson Tekniska förvaltningen/gata park Annette Börjesson Tekniska förvaltningen/vatten och avlopp Dan-Eric Bohm Kultur-fritidsförvaltningen Ingrid André Utbildningsförvaltningen Alf Lönngren Arbetsmarknad- och socialförvaltningen Soy Falk Arbetsmarknad- och socialförvaltningen Lars Alverbratt Omsorgsförvaltningen Tove Corneliussen Kommunstyrelsens förvaltning/hållbart samhälle Per Johansson Kommunstyrelsens förvaltning Monica Thorén Hälsan Lars-Erik Lundqvist Trollhättans Tomt AB Åke Andersson Trollhättans Energi AB Lena Nilsson Bostads AB Eidar Per Löwenlid Innovatum AB/Företagens Hus Karin Stenlund Innovatum AB/Teknik Margareta Hallin Innovatum Kunskapens Hus AB Birgit Nielsen Länsstyrelsen Anna Stenström Länsstyrelsen I rapporten ingående kartor är godkända från sekretssynpunkt för spridning: Lantmäteriverket

3 Förord Riksdagen har år 1999 fastställt 15 nationella miljömål som beskriver den kvalité och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är hållbar på lång sikt. Man talar om ett generationsperspektiv eftersom ambitionen är att de stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation dvs fram till år Till de 15 generationsmålen hör omkring 70 delmål som steg på vägen för att konkretisera miljöarbetet. Dessa ska vara uppnådda år Kommunerna har en viktig roll i detta arbete. Mycket av miljöarbetet sker lokalt där kommunerna dels skapar förutsättningar för invånare och företag att agera miljövänligt och dels kan vara en förebild i de egna verksamheterna. I Trollhättan har det alltsedan 1990-talet bedrivits ett aktivt och framgångsrikt miljöarbete. Nu gör vi ett nytt avstamp för att tydliggöra hur vi vill bidra till att nå de nationella miljömålen. I Mål- och Resursplanen har därför Kommunfullmäktige gett ett uppdrag till förvaltningen att ta fram en lokal tillämpning av de nationella miljömålen d.v.s. redovisa vad de innebär för Trollhättan. Denna rapport Våra förutsättningar syftar till att precisera vad utmaningen betyder för oss och tolka vilken uppgift Trollhättans Stad inkl. dess bolag har i miljömålsarbetet. Syftet är att lyfta frågorna och se verkligheten i vitögat. Vilket miljöarbete bedriver vi idag? Hur ligger vi till? Var har vi lyckats vända trenden? Var behöver vi göra särskilda insatser för att nå målen? I detta skede är det inte frågan om att prioritera arbetsinsatserna utan att analysera verkligheten och se vad som behövs och överhuvudtaget är möjligt för oss att göra. I det fortsatta arbetet avses ett förslag till handlingsplan tas fram och bli föremål för en politisk diskussion om prioriteringar av insatserna i samband med arbetet med kommande Mål- och Resursplan. Denna rapport har tagits fram av en bred tjänstemannagrupp med företrädare för samtliga förvaltningar och kommunala bolag under ledning av Kommunstyrelsens förvaltning, kontoret för Hållbart samhälle. Information och samråd har skett med den politiska ledningsgruppen för planeringsfrågor. För innehållet svarar tjänstemannaorganisationen. Min förhoppning är att rapporten ska fylla en roll som gemensam plattform och ge inspiration i det fortsatta miljöarbetet i både Trollhättans Stad och hela kommunen.

4

5 Innehållsförteckning Introduktion 1 Rapportens upplägg 3 Sammanfattande slutsatser 6 1. Begränsad klimatpåverkan Minskade utsläpp av växthusgaser Frisk luft Minskade halter av svaveldioxid Minskade halter av kvävedioxid Minskade halter av marknära ozon Minskade utsläpp av flyktiga organiska ämnen Bara naturlig försurning Färre försurade vatten Trendbrott för markförsurningen Minskade utsläpp av svaveldioxid Minskade utsläpp av kväveoxider Giftfri miljö Bättre kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper Miljö- och hälsoinformation om varor Utfasning av särskilt farliga ämnen Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier Riktvärden för miljökvalitet Fler åtgärdade förorenade områden Skyddande ozonskikt Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen 55 6 Säker strålmiljö Låga utsläpp av radioaktiva ämnen Färre fall av hudcancer orsakad av solen Minskade risker med elektromagnetiska fält 63 7 Ingen övergödning Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten Minskade utsläpp av fosforföreningar Minskade utsläpp av kväveföroreningar till havet Minskade utsläpp av ammoniak Minskade utsläpp av kväveoxider Levande sjöar och vattendrag Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag Upprättande av vattenförsörjningsplaner Utsättning av djur och växter i vatten Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar Åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten 88

6 9. Grundvatten av god kvalitet Skydd av geologiska formationer Inga negativa förändringar i grundvattennivån Ökade kvalitetskrav för grundvatten Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel Långsiktigt skydd för våtmarker Inga skogsbilvägar över värdefulla våtmarker Anläggning och återställning av våtmarker Åtgärdsprogram för hotade arter Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark Förstärkt biologisk mångfald Skydd för kulturmiljövärden Åtgärdsprogram för hotade arter Ett rikt odlingslandskap Skötsel av ängs och betesmarker Bevarande och nyskapande av småbiotoper i odlingslandskapet Skötsel av kulturbärande landskapselement Genetiska resurser hos husdjur och kulturväxter Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper Åtgärdsprogram för lantbrukets ekonomibyggnader Ökad ekologisk produktion God bebyggd miljö a Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter b Planering för kulturhistoriska och estetiska värden c Planering för grön- och vattenområden i tätorter d Planering för effektivare energianvändning och nyttjande av förnybar energi Skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Minskat buller Minskade uttag av naturgrus Minskning av avfallsmängder Miljöriktiga deponier Bättre energianvändning i byggnader Mindre radon, fukt och mögel inomhus 167 Källor 170

7 Introduktion Denna rapport är Trollhättans Stads första steg på vägen i miljömålsarbetet. Rapporten är i första hand riktad till Stadens politiker och tjänstemän, men ska vara tillgänglig för alla med intresse. Fokus ligger på situationen i Trollhättan. Det är viktigt att se detta arbete som en lägesrapport från pågående verksamhet och ett brett diskussionsunderlag. Allt eftersom arbetet fortgår får vi bättre kunskap och samsyn kring vad utmaningen innebär för oss och vad det är vi primärt bör ta itu med. Miljömålsidén tar sin utgångspunkt i allas vårt intresse att främja en bra och hållbar utveckling som leder till en god livsmiljö för oss, våra barn och barnbarn. Miljömålen ska främja nya samverkansformer för kraftsamling kring de problem som kräver gemensamma insatser. Övergripande långsiktiga mål underlättar för alla att se vilken utveckling som eftersträvas. Det blir lättare att förbereda sig på förändringar, handla förutseende, hushålla klokt och göra rätt investeringar för medborgare, företagare, intresseorganisationer såväl som offentlig verksamhet. De nationella miljömålen som antagits av riksdagen riktar sig som en utmaning till alla i Sverige. I dagarna före tryckningen av denna rapport lade regeringen fram en ny miljömålsproposition (2004/05:150). Där formuleras den utmaning som kommunerna ställs inför tydligt: Lokalt har kommunerna det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö. Kommunerna har en särskilt viktig funktion i arbetet med att anpassa, utveckla och omsätta miljökvalitetsmålen på lokal nivå. Genom lokala mål och åtgärdsprogram, myndighetsarbete genom bl.a. tillämpning av miljöbalken samt plan- och bygglagen, åtgärder inom den egna verksamheten och genom samhällsplaneringen bidrar kommunerna på ett konkret sätt i arbetet med att förverkliga och uppnå dessa mål. 1, 2 Grundläggande för vårt miljömålsarbete är det seriösa och uppmärksammade miljöarbete som Trollhättan bedriver sedan länge. För vår vision om Trollhättan - en förebild som ledande teknik och industrikommun i Europa utgör miljön, i form av hållbar utveckling och god livsmiljö, en prioriterad utvecklingsfråga. Ambitionen är att vara det goda exempel som visar att hållbarhet och tillväxt kan förenas med andra ord att vara en förebild som grön tillväxtkommun som vi kan känna stolthet över. Nyttan för Trollhättan Förutom möjligheten att visa upp och dela med oss av våra erfarenheter, kan miljömålsarbetet också ge vårt lokala miljöarbete draghjälp och stöd från andra aktörer. Samhällsplanerings- och Miljöpolitiken struktureras allt mer kring miljömålen och vi har redan dragit nytta av Lokala investeringsprogram och Klimatinvesteringsprogram. I vårt miljömålsarbete har vi också byggt vidare på andras insatser bl.a. genom att grunda vårt arbete på länsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsens gemensamma rapport Miljömålen i Västra Götaland från 2003, där en anpassning, konkretisering och precisering av de nationella målen till regionala mål görs. I den presenteras också förslag på åtgärder som kan vara lämpliga för olika aktörer, bl.a. kommunerna. Även Västra Götalandsregionen är en viktig samarbetspart som genom sin utvecklingsvision Det goda livet, lyfter fram den ekologiska hållbarheten, liksom den sociala och ekonomiska, som en grundläggande utgångspunkt för det regionala utvecklingsarbetet. Regionen tydliggör den nära kopplingen mellan hälsa och miljö. Det finns många nära samband mellan de nationella folkhälsomålen och de nationella miljömålen. Folkhälsoaspekten kommer därför in som en naturlig del i miljömålsarbetet. 1 I regeringens propositioner används begreppet miljökvalitetsmål, men detta ersätts alltmer av begreppet miljömål. I denna rapport används genomgående miljömål. 2 Den nya propositionen får konsekvenser för vårt lokala arbete, men är ännu inte antagen av riksdagen. 1

8 Miljömålsarbetet är ett viktigt steg framåt för Trollhättans Stads miljöarbete. I Stadens arbete med miljöledning har de grova ramarna dragits upp för hur vi arbetar med miljöfrågor i hela organisationen. Men ett miljöledningssystem behöver fyllas med sakfrågor, processer och rutiner. Miljömålsarbetet ska här hjälpa till att svara på frågan vad, vilka är de viktigaste sakfrågorna och hur ska vi förhålla oss till dem. Miljöledningssystemets krav på revision ger oss goda möjligheter till uppföljning av hur långt vi nått. Hur Staden kan arbeta I många fall har Staden en begränsad rådighet och inte särskilt stor direkt makt att styra utvecklingen i önskvärd riktning. Oftast kan vi dock verka på mer än ett sätt och har därför ändå ett stort inflytande: Trollhättans Stads verksamheter formar förutsättningarna för andra aktörers, invånares och företags, möjligheter att verka för miljömålen och på så sätt har Staden en nyckelroll. Som samhällsbyggare och med det kommunala planmonopolet har Staden en avgörande betydelse för hur samhället utvecklas och byggs. Utbildningsförvaltningen har en ansvarsfull uppgift i sin kärnprocess - lärandet - med att utveckla kunskap om miljöfrågorna från förskola till kommunal vuxenutbildning. Stadens rådgivande och folkbildande uppgift i kontakter med företag och medborgare är också viktig. För företagen och som motor för en miljödriven tillväxt har Innovatum en nyckelposition. Innovatum Kunskapens Hus har en angelägen pedagogisk uppgift för barn och ungdomar kring miljö och teknik. Staden har också en rad egna verksamheter, främst Agenda 21, vars uppdrag är att främja en allmänt ökad insikt i miljöfrågor. Vidare är Staden en stor arbetsgivare och markägare i kommunen och har därför goda möjligheter att agera som inspirerande förebild. I Stadens verksamheter inkluderas i rapporten också de kommunala bolagen, som i många fall har ett föredömligt miljöarbete. Som ägare har Staden möjlighet och ansvar att bevaka frågan och agera aktivt. Detta gäller även i rollen som delägare (ex. TRAAB) och i rollen som stiftare (ex. Innovatum). Slutligen har Staden en myndighetsroll att kreativt förvalta. Myndighetsrollen ger goda möjligheter till miljömålsuppföljning, kunskapsförmedling och feedback till verksamheter som pågår i kommunen. Till exempel utgår tillsyn enligt miljöbalken från miljömålen och omfattar både rådgivning, information, förelägganden, inspektion och miljöövervakning. 2

9 Rapportens upplägg Denna rapport är uppbyggd miljömålsvis med 13 kapitel, ett för varje miljömål som direkt berör Trollhättan. Det betyder att mål 10, Hav i balans samt levande kust och skärgård och mål 14 Storslagen fjällmiljö inte har tagits med. För att det ska vara lättare att känna igen de nationella miljömålen behåller vi ändå den nationella numreringen. Varje miljömålskapitel inleds med en beskrivning av generationsmålet där vårt pågående arbete och utsikterna att nå det uppsatta målet på nationell och lokal nivå sammanfattas. Efter detta följer beskrivningar av de delmål som hör till generationsmålet. Varje delmålsavsnitt avslutas med en bedömning av utsikterna att med förväntade åtgärder nå delmålet på nationell, regional och, där det är relevant, lokal nivå. Generationsmålet För varje miljömål ges en kort presentation av miljöproblematiken och en beskrivning av vad miljömålet innebär i ett generationsperspektiv. Denna beskrivning är en målbild att sträva efter, där de delmål som presenteras i efterföljande avsnitt utgör steg på vägen. Det finns viktigt pågående arbete i Trollhättan som inte fångas upp av delmålen utan bara presenteras i det inledande generationsmålsavsnittet. Detta avsnitt fungerar också som en sammanfattning där pågående arbete och angelägna insatser kort presenteras. Delmålen Delmålsbeskrivningarna inleds med en kort presentation av syftet med delmålet och några ord om pågående arbete på regional och nationell nivå. Lokal anpassning av miljömålet Under lokal anpassning beskrivs utmaningen i ett nötskal. Vad betyder det nationella miljömålet när man bryter ner det till lokal nivå? Är det relevant för Trollhättan? Måste det omtolkas eller preciseras mer? Vissa mål är allmänt formulerade och gäller rakt av oavsett skala. Andra kräver en tolkning och då har ofta länsstyrelsens omräkningar fått stå modell. I vissa fall riktar sig delmålen enbart till någon statlig myndighet och berör oss bara indirekt. Den lokala anpassningen är alltså ett förslag till tolkning av vad den nationella utmaningen innebär för vårt lokala miljöarbete och våra lokala förhållanden. I några fall har Trollhättans Stad redan antagit egna miljömål med tydlig koppling till de nationella målen, t.ex. för klimatmålet, vilka redovisas som en del av den utmaning som Staden står inför. I vissa fall presenteras också idéer om nya lokala mål som kommit fram under arbetets gång. Utmaningen för Trollhättan kan alltså vara formulerad på tre olika sätt: Nationellt miljömål Lokal/regional tolkning Eget redan antaget miljömål Den andra delen av utmaningen handlar om på vilket sätt Trollhättans Stads verksamheter kan bidra till att miljömålen nås i Trollhättan och i Sverige. Vilka verktyg har vi till vårt förfogande? Det är på grundval av denna precisering som utvärderingen sedan görs av om Trollhättans Stads verksamheter når sitt mål eller ej. Målet för Trollhättans Stads verksamheter är att sköta sin del av uppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Preciseringen bygger på en allmän bedömning av vilka uppgifter det är rimligt att Staden tar på sitt ansvar. 3

10 Uppföljning Här redovisas hur miljömålet följs upp i dagsläget, samt hur det skulle kunna eller borde följas upp. Detta är en viktig organisatorisk aspekt på miljömålsarbetet. I första hand beskrivs hur miljömålet följs upp i dagsläget. För de miljömål som inte direkt berör Stadens verksamheter sköts uppföljningen på nationell och/eller regional nivå. Oftast är detta tillräckligt, men ibland måste frågan ändå bevakas eftersom den kan få konsekvenser även för oss. Vårt primära huvudbry är dock de miljömål som direkt berör Stadens verksamheter. Miljömålsarbetet är inte något tillfälligt projekt. Det handlar om ett fortlöpande uppföljningsarbete för vilket ansvar och resurser i många fall inte preciserats. Vissa frågor faller naturligt under Miljönämnden/Miljöförvaltningen och kan ingå i deras omvärldsbevakande uppdrag. Kring andra frågor råder en större osäkerhet, eftersom de nämnder / förvaltningar som ansvarar för betydande verksamhet inte anser sig ha resurser och/eller kompetens till uppföljning/ bevakning av miljömålen. Våra idéer om var ansvar för uppföljning lämpligen skulle kunna ligga bygger främst på tre argument. Om det redan finns kunskap och /eller lång bevakning av en viss miljöfråga är det bra att bygga vidare på detta. Verksamhet med stort inflytande över ett visst miljömål bör också ha uppföljningsansvar, så att frågan kommer in i den löpande verksamheten. Det är även bra att sprida ansvaret mellan olika förvaltningar för att öka engagemanget och främja samarbetet. Nuläge miljötillstånd Under denna rubrik beskrivs hur långt vi hunnit i måluppfyllelsen, hur miljötillståndet liknar eller skiljer sig ifrån det eftersträvade läget. Nuläget visar hur långt man nått med det arbete som utförts och ger en bild av om vår kunskap är tillräcklig, - vet vi alls hur illa eller väl vi ligger till? Ambitionen är att alltid göra en bedömning av läget, även när underlagsmaterialet är mycket begränsat. Utgångspunkten är att det är bättre med en osäker expertbedömning än ingen alls. Säkerheten och omfattningen på underlaget varierar dock stort och i vissa fall bygger våra bedömningar nästan enbart på generella regionala och nationella trender. Därför kan kunskapsbristen vara en väl så viktig fråga för framtida åtgärder. Ibland har vi kunskap om miljöproblemet som dock inte svarar direkt mot delmålet. Exempelvis utförs mätningar av tillståndet i våra större sjöar, men då miljömålet Bara naturlig försurning bl.a. gäller alla sjöar över en ha så har vi ändå inte siffror att jämföra med. Detta dilemma kan lösas antingen genom att formulera ett eget lokalt mål med utgångspunkt i den kunskap vi har och kan följa upp, eller genom att avsätta resurser för att åtgärda bristen på data/ kunskap. Pågående verksamheter och åtgärder Här redovisas de miljömålsriktade åtgärder och verksamheter som pågår i Staden och dess bolag. Listorna bör ses som en lägesrapport, där stort blandas med smått, strategiskt med konkret och löpande verksamhet med kortare projekt. Trots varierande karaktär speglar de relativt väl insatsernas omfattning på olika områden. (De åtgärdsnummer som anges här är arbetsgruppens egna verktyg för att hålla ordning.) Listornas sammansättning av tillfälliga projekt och löpande verksamhet är betydelsefull. I ett hållbart samhälle som är färdigt med sin omställning bedrivs den löpande verksamheten så att miljömålen klaras utan extra åtgärder och projekt. På vägen dit kommer dock punktinsatser att krävas för att ta itu med gamla problem som inte löser sig själva. Projekt har också en mycket viktig roll i själva omställningsarbetet då extra insatser och engagemang behövs för att förändra attityder och arbeta in nya vanor och rutiner. Ett samhälle vars miljöarbete enbart bygger på tillfälliga projekt är dock mycket sårbart. 4

11 Att åtgärderna varierar i karaktär beror bl.a. på att de är hämtade ur olika planer. I vissa planer, så som Mål- och Resursplanen och Klimatinvesteringsprogrammet, utvecklas och preciseras åtgärder närmare och resurser avsätts. Där är förutsättningarna för genomförande, uppföljning och utvärdering relativt goda. Indikatorer är valda och ansvarsförhållanden preciserade. Andra åtgärder är hämtade ur mer långsiktiga planer, så som Trafik- och Miljöplanen och Energiplanen, som formulerar övergripande målsättningar och åtgärder utan att precisera dem i detalj. För dessa åtgärder och för sådana som inte ingår i någon plan eller åtgärdsprogram varierar situationen mer. Det är därför inte alltid möjligt att bedöma vilken betydelse en åtgärd i praktiken har för Trollhättans möjligheter att nå miljömålen. Framtida åtgärder - idéförslag Framtida åtgärder kan vara av olika slag. Det typiska fallet handlar om konkreta verksamheter och åtgärder som Staden kan vidta, om de pågående inte räcker till för att målet ska nås. Men åtgärder kan också ligga på en mer grundläggande nivå och handla om villkoren för att det lokala miljömålsarbetet ska vara framgångsrikt. Ibland saknas kunskap om miljötillståndet, ibland måste ansvaret för uppföljning förtydligas, ibland brister det interna samarbetet, ibland behöver kanske de övergripande miljömålen kompletteras med nya verksamhetsmål De lokalt preciserade nationella delmålen är användbara som riktmärken att styra utvecklingen mot. Där vi önskar egna mätbara verksamhetsmål måste ytterligare arbete till. I detta avsnitt samlas de idéer om framtida åtgärder som framkommit under arbetets gång. Listorna är tänkta som inspiration för alla läsare inför kommande arbete och gör inte anspråk på att vara fullständiga. Exempelvis kan de behöva kompletteras med åtgärder av organisatorisk karaktär. Når vi målet med förväntade åtgärder? Här presenteras utsikterna att nå miljömålet på nationell, regional och lokal nivå i form av glada / neutrala / ledsna smiley-gubbar, med tillhörande förklaringar. Utvärderingen lokalt bygger på samma modell som den som gjorts på nationell och regional nivå, d.v.s. med hänsyn taget till de trender man kan urskilja och till de beslut som fattats. Med förväntade åtgärder avses sådant som redan pågår och sådant det finns politiskt beslut om. En glad gubbe : Ja, vi tror att förväntade åtgärder kommer att räcka för att nå målet. En neutral gubbe : Vi är tveksamma till att förväntade åtgärder räcker fler insatser behövs för att vi säkert ska nå målet. Inte sällan beror denna bedömning lokalt på att våra kunskaper är begränsade så att vi inte säkert kan säga att vi når, eller missar, målet. En ledsen gubbe : Nej, vi tror inte att förväntade åtgärder kommer att räcka för att nå målet. Nationella bedömningar är hämtade från Miljömålsportalen - men återfinns även i Miljömålsrådets årsrapport Miljömålen når vi dem? de Facto De regionala bedömningarna formulerades av Länsstyrelsen i Västra Götaland i maj 2004 och har hämtats från hemsidan Miljömålen i Västra Götaland - miljomal/. För Trollhättan har två bedömningar gjorts en för kommunen som helhet och en för Trollhättans Stads verksamheter inkl. bolagen. Bara ett fåtal miljömål riktar sig direkt till oss. Det mål som Stadens verksamheter bedöms mot är alltså vår egen precisering av vad Trollhättans Stad rimligen kan och bör bidra med, vilket beskrivs under Lokal anpassning av miljömålet. 5

12 Sammanfattande slutsatser En första samlad analys av allt som redovisas under respektive miljömål ger vid handen att miljömålen berör i stort sett hela samhället och alla våra verksamheter i Trollhättans Stad. Många miljömål hänger ihop, åtgärder för att förbättra förhållandena och nå ett mål innebär också förbättringar för flera andra mål. Bedömningarna av möjligheterna att nå miljömålen, både generationsmålen och deras delmål, innehåller många gula gubbar. Det innebär att man är på väg mot målen men att det råder osäkerhet om de kan nås med pågående och beslutade åtgärder. I många fall beror det på otillräckliga kunskaper. De gröna gubbarna d.v.s, där bedömningen är att målen kan nås, är ganska få och återfinns huvudsakligen i delmålen. Röda gubbar däremot, d.v.s där bedömningen är att målen inte kan nås med pågående och beslutade åtgärder, återfinns på hela sju generationsmål förutom på ett flertal delmål. Slutsatsen är därför sammantaget att situationen ser ganska bekymmersam ut att nå de av riksdagen formulerade målen/ visionerna om ett Sverige med en långsiktigt hållbar miljö inom en generation. Sammantagna bedömningar (för Sverige, Västra Götaland, Trollhättans kommun och Trollhättans Stad): De största miljöproblemen kan sammanfattas i tre områden: Tillväxt. Hur klarar vi en ökad befolkning ( invånare i Trollhättan), mer bebyggelse i växande tätorter, ökat behov av uppvärmning och transporter och samtidigt nå miljömålen? Utsläppen av kväve, fosfor och koldioxid är den stora gemensamma miljö boven. (berör miljömålen 1 Begränsad klimatpåverkan, 2 Frisk luft, 3 Bara naturlig försurning, 7 Ingen övergödning, 8 Levande sjöar och vattendrag, 12 Levande skogar och 15 God bebyggd miljö). Brukande av våra naturresurser. Hur klarar vi att vårda och sköta vårt odlingslandskap, våra skogar, våtmarkerna samt sjöar och vattendrag så att biologisk mångfald, friluftsliv och kulturmiljövärden tas till vara? (berör miljömålen 8 Levande sjöar och vattendrag, 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar och 13 Ett rikt odlingslandskap). Gifter och kemikalier. Hur klarar vi att samla i alla dessa utspridda och långlivade ämnen i vår miljö och inte spä på med nya? (berör miljömål 4 Giftfri miljö). Där vi sammantaget verkar ligga bäst till för att nå miljömålen är inom de tre områdena 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 9 Grundvatten av god kvalitet Bedömningarna för Västra Götaland, gjorda av Länsstyrelsen är generellt sämre än de för Sverige som gjorts av Miljömålsrådet. För länet återfinns fler röda gubbar än för landet som helhet. Frågan är om det beror på att miljöförhållandena är annorlunda och mer problematiska här eller om kunskapen i bedömningarna är bättre när de görs på en mer begränsad länsnivå än för hela nationen. Bedömningarna för Trollhättans kommun och Trollhättans Stad När vi tittar på hur förhållandena och bedömningarna är här lokalt hos oss i Trollhättans kommun och i vår egen organisation Trollhättans Stad ser situationen litet ljusare ut. I Trollhättan har vi, Staden såväl som invånarna och företagen m. fl bedrivit ett aktivt och brett miljöarbete under många år. Det verkar ha gett resultat! 6

13 I Trollhättans kommun bedöms de största miljöproblemen vara inom samma tre samverkande områden som för hela Sverige d.v.s. Tillväxt, Brukandet av våra naturresurser samt Gifter och kemikalier. De berör de sju miljömålen 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 15 God bebyggd miljö trafikbuller Bäst bedöms Kommunen ligga till inom de fyra områdena 2 Frisk luft 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 9 Grundvatten av god kvalitet För Trollhättans Stads verksamheter bedöms de största miljöproblemen vara inom de två områdena 4 Giftfri miljö 7 Ingen övergödning Bäst bedöms Stadens verksamheter ligga till inom de sju områdena 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 9 Grundvatten av god kvalitet 11 Myllrande våtmarker Miljömål 1 Begränsad klimatpåverkan är lika stort och grundläggande för många miljöproblem här i Trollhättan som landet i övrigt. Vi har dock vidtagit en lång rad tuffa åtgärder för att begränsa vår klimatpåverkan, framförallt inom energisektorn. Exempel är den tidiga och framsynta energiplaneringen med alla dess många projekt samt vår Klimatstrategi som nu genomförs via Klimpåtgärderna. Kommunfullmäktige har formulerat ett eget miljömål som påverkar våra utsläpp av växthusgaser, dels för Trollhättans kommun och dels för Trollhättans Stad. Båda målen mycket är vassare än det nationella målet. Vår uppföljning av hur vi bedömer att vi kan nå målen är självfallet mot våra egna mål. Därför blir det bara en gul gubbe med tveksamhet om vi klarar återstående tuffa åtgärder. En bedömning mot det nationella delmålet skulle dock gladeligen gett oss en grön gubbe, vi har redan nått delmålet. Vad kan och behöver vi göra? För att nå riksdagens mål och vision om en långsiktigt hållbar miljö inom en generation behövs uppenbarligen en hel del åtgärder utöver det som redan pågår. Många uppgifter åvilar den centrala eller regionala nivån, t.ex. de som handlar om att öka kunskaperna och ta fram åtgärdsprogram av olika slag. När de finns framme kommer säkert en del av genomförandet att läggas på kommunerna. De allra flesta åtgärderna berör dock gemene man, våra livsmönster och våra attityder och värderingar. Och då berörs även näringslivet t. ex genom vilka produkter vi efterfrågar. 7

14 Vad kan vi göra i Trollhättans Stad? Inom våra egna verksamheter (Staden inkl de kommunala bolagen) har vi full rådighet och kan besluta vad som ska nås och göras. Viktiga åtgärder bedöms vara: Miljöledningsarbetet Tydliggöra miljöinriktningen i alla våra verksamheter Utbildning och påverkan Miljöutbildning i förskola/skola och personalen i alla våra verksamheter Upphandling och inköp Kemikalier, ekologiska varor, vid entreprenader Motverka övergödningen Arvidstorps avloppsreningsverk, ökad tillsyn av enskilda avlopp Klimat och luft Våra transporter och arbetsmaskiner, energianvändningen i våra byggnader Kunskaper och strategier Kulturmiljöinventering och-program, naturvårdsplan, strategi för dagvattenhanteringen och för vårt markinnehav Natur/kultur/friluftsvärden Skydda och utveckla miljöanpassningen av vår skogs- och jordbruksmark, sjöar och vattendrag, parker samt byggnader och stadsmiljöer Exploatering Följa våra planer, program och strategier, ta hänsyn till miljömålen, genomföra utbyggnader av t ex cykelvägar Uppföljning Följa upp våra planer, program och strategier - hur det blev vid genomförandet Förebild Vara en tydlig förebild i alla våra egna verksamheter, sticka ut så att det syns För att få genomslag i hela kommunen har vi dock mer begränsade verktyg. Viktiga åtgärder bedöms vara: Information, folkbildning, påverkan och rådgivning Förändra attityder och värderingar, utveckling av miljöanpassat näringsliv Ge förutsättningar för att leva miljövänligt Kollektivtrafik, cykelvägar, fjärrvärme, biogas, avfallshanteringen mm Tillsyn och myndighetsutövning Få genomslag för miljömålen Förebild Vara en tydlig förebild i alla våra egna verksamheter, sticka ut så att det syns Handlingsplan för framtida åtgärder Det är således mycket som vi både behöver och kan göra. Men resurserna räcker inte till allt vi skulle vilja. En politisk prioritering måste därför ske. Den sker i samband med MRP-diskussionerna där avvägningar mellan olika verksamheters behov sker. Som ett underlag till dessa diskussioner och avvägningar avses ett mer genomarbetat förslag till handlingsplan tas fram. Där ska redovisas vad tjänstemannaorganisationen utifrån sina olika professioner bedömer vara de viktigaste åtgärderna för Trollhättans Stad inom de närmaste 5 åren för att vi ska nå delmålen och sträva i riktning mot generationsmålen. Åtgärderna kan handla om både stora genomgripande saker där vi tar tag i de stora drakarna, många små enkla saker som tillsammans ger goda resultat, hänga på åtgärder som redan är på gång i samhället och att fortsätta med de bra miljöåtgärder vi redan utför eller sluta med något som inte bedöms effektivt eller behövs längre. Förslaget till handlingsplan avses tas fram under hösten

15 1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduk tionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Samordning: Rose-Mari Sandstedt (tfn ), KSF/HS Detta miljömål utgör en av de största utmaningarna på såväl en global som nationell och lokal nivå. Rejäla insatser krävs på alla nivåer för att bryta den negativa trenden. Bland de utsläppta växthusgaserna dominerar koldioxid från förbränning av fossila bränslen för energiproduktion och transporter. Av övriga växthusgaser är de två mest bekymmersamma metan, främst från jordbruk och avfall, samt dikväveoxid (lustgas), främst från jordbruk. För enkelhets skull räknas också övriga växthusgasers bidrag om till koldioxidekvivalenter. Miljömålet innebär enligt regeringens bedömning följande i ett generationsperspektiv: Halten, räknad som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s defi nitioner, tillsammans skall stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige skall internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Generationsmålet motsvarar nästan en halvering jämfört med nivån i Sverige år 2002 på 7,9 ton 3. Genomsnittsnivån per invånare i Trollhättan var år ,93 ton koldioxidekvivalenter 4. Koldioxidekvivalenter - Växthusgasers effekt på klimatet GWP 100 betyder uppvärmningskraft på 100 års sikt. Ju högre GWP-värde desto större effekt på klimatet. Växthusgas GWP 100-värde Koldioxid CO 2 1 Metan CH 4 21 Dikväveoxid N 2 O 310 Fluorkolväte HFC134a 1300 Perfl uorkolväte CF Svavelhexafl uorid SF Tabell 1:1 Figur 1:1 Källa: SCB, 2003 Till miljömålet hör följande delmål: 1.1. Minskade utsläpp av växthusgaser 3 Källa: Miljömålsportalen: Källor: Energiplan -94, -98 och -03, SCB:s omvandlingstal och uppgifter om elmixen samt RUS uppgifter om metan och lustgas (via Länsstyrelsen). Omräkningen återfinns i dokumentet Beräkningar Göran miljömål klimat. Siffrorna för Trollhättan och Sverige ovan är inte helt jämförbara eftersom de är hämtade från delvis olika källor. 9

16 1. Begränsad klimatpåverkan Verksamheterna i Trollhättans Stad kan verka för att miljömålet nås på många sätt. Särskilt viktiga är våra samhällbyggnads- och utbildningsinsatser. Utbildning skall förstås i vid bemärkelse. Staden skall verka för attitydförändringar, som underlättar människors övergång från tanke till handling, t.ex. miljövänligt resande och energihushållning. För att de som verkar och bor i Trollhättan på detta sätt skall kunna bidra till miljömålet, måste Staden också bistå med samhällsbyggnadsinsatser och t.ex. erbjuda lämplig infrastruktur och kollektivtrafik. I sin roll som förebild och ledande teknik- och industrikommun har Trollhättan också ett ansvar att främja miljöteknik bl.a. i fordonsbranschen genom exempelvis biogassatsningen. Detta vårdar även varumärket. Trollhättans Stad har satt upp ambitiösa mål för energianvändningen (Energiplanen senast reviderad 2003), vilket har haft en positiv effekt på koldioxidutsläppen, som sänkts med mycket mer än de 4% som efterfrågas av delmål 1.1. Tyvärr innebär dessa framgångar inte självklart att vi ligger bättre till inför det fortsatta arbetet. De problemställningar som vi nu har att brottas med, framför allt trafikfrågorna uppvisar en tydlig negativ trend eftersom de trafikprognoser (till 2015 och 2030) som tagits fram i samband med översiktsplanerarbetet pekar på en mycket kraftig ökning av vägtrafiken, uppemot 58%. Detta kan framgent inte kompenseras med energiomställningsåtgärder. I nuläget är vi bara knappt halvvägs till det långsiktiga målet om en halvering av utsläppen till Utsikterna att på nationell nivå nå miljömålet enligt Miljömålsrådet: Miljömålet kommer med största sannolikhet inte att nås då utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, istället för att kraftigt minska, i världen. Utsikterna att nå miljömålet för Trollhättans kommun: Det blir svårt att nå målet 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare. En försvårande omständighet är att Trollhättan är en inpendlingskommun med många verksamheter vilket gör att koldioxidutsläppen per invånare höjs. Genomsnittligt utsläpp av koldioxidekvivalenter per invånare för transporter i kommunen var 2,9 ton år Motsvarande tal för riket var 2,5 ton. Utvecklingen för kommunen är i högsta grad beroende av insatserna på nationell nivå. De trafikprognoser (till 2015 och 2030) som tagits fram i samband med översiktsplanerarbetet pekar på en mycket kraftig ökning av vägtrafiken, uppemot 58%. Utsikterna att nå miljömålet för Trollhättans Stad: Trollhättans Stad har gjort stora insatser, nu återstår en hel del arbete med infrastrukturen, liksom utbildnings- och informationsinsatser. Det är tveksamt om miljömålet kommer att nås med nuvarande prioriteringar. Att målet är så långsiktigt orsakar stor osäkerhet i bedömningen. För att det nationella målet ska kunna nås på kommunnivå behöver Trollhättans Stads verksamheter fortsätta med arbetet utifrån de mål och beslut som finns i Energiplanen och Transport- och miljöplanen. Detta innebär bland annat fortsatt fjärrvärmeanslutning eller konvertering av stora abonnenter som idag använder fossila bränslen, energieffektivisering i verksamheter och bostäder, påskynda de åtgärder som stimulerar användning av fordon som drivs med biogas och andra förnybara bränslen. 10

17 1. Begränsad klimatpåverkan 1.1 Minskade utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Samordning: Rose-Mari Sandstedt, (tfn ) KSF/HS Lokal anpassning av miljömålet Den offentliga förvaltningens direkta utsläpp av växthusgaser utgör en relativt liten del av de totala utsläppen. Samtidigt är den offentliga verksamheten av avgörande betydelse för andra sektorers möjligheter att minska sina utsläpp. Genom informationsåtgärder och i egenskap av god förebild och leverantör av god infrastruktur kan Trollhättans Stad stimulera en positiv utveckling hos privatpersoner och företag inom kommunen. För att leva upp till rollen som gott föredöme ställs utmanande mål upp för Trollhättans Stads egna verksamheter, med särskild fokus på en minskning av dess transporters utsläpp av koldioxid och på en minskning av användningen av icke-förnybar energi. Trollhättans Stad har en lång tradition av att arbeta offensivt med energifrågan. Redan 1982 antogs den första energiplanen och i Energiplanen (EP) 1998 togs det långsiktiga målet som gäller till I Energiplanen 2003 samt Transport- och miljöplanen (TMP) från 2001 formulerades mål för att förbättra miljösituationen när det gäller energihushållning, fjärrvärmeutbyggnad och övergång till förnybara energikällor, transporter och teknik. De i planerna antagna målen är följande: Trollhättans kommun För kommunen som helhet bör användningen av icke-förnybar energi halveras till år 2010, jämfört med den framtagna statistiken från (EP-98) Genom att ta hänsyn till de olika energikällornas bidrag till växthuseffekten kan ovanstående mål omräknas från energianvändning till utsläpp av koldioxid. Omräknat till koldioxidekvivalenter där även andra växthusgaser än koldioxid ingår, innebär EP:s mål en minskning med ca 45%, eller 3,15 ton koldioxid per invånare. Koldioxidutsläppet i Trollhättans geografiska kommun beräknas 1996 ha varit 7,17 ton per invånare. Siffrorna baseras på kommuninvånarantalet år Användningen av icke-förnybar energi inom transportsektorn i Trollhättans kommun skall minska med minst 15 procent från år 2000 till år (TMP) Omräknat till koldioxid innebär detta en minskning med 15%, vilket räknat på kommun invånarantalet år 2000 innebär 0,43 ton koldioxid per invånare. Trollhättans Stad Trollhättans Stads verksamheter skall vara en föregångare och skall minska sin användning av icke-förnybar energi med minst 90% (EP) Omräknat i koldioxid innebär detta en minskning med 80%. För Trollhättans Stads verksamheters transportarbete skall användningen av ickeförnybar energi minska med minst 50% från år 2000 till år Målet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad. (TMP) Omräknat till koldioxid innebär detta också en minskning med 50%. 11

18 1. Begränsad klimatpåverkan Utsläppen av växthusgaser i Trollhättans geografiska kommun kan således beskrivas enligt figur 1:2. Omvandlingen av Energiplanens och Transport- och miljöplanens mål för 2010 innebär följande lokala miljömål: Figur 1:2. Streckad del av kurvorna visar den framtida utveckling som krävs för att respektive mål inom Trollhättans kommun och riket skall nås år För Trollhättans kommun eftersträvas en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med 45% ( ) inkl. en minskning av transportsektorns växthusgaser med 15% ( ). Trollhättans Stads verksamheter skall vara en föregångare och minska de totala utsläppen av växthusgaser (koldioxidekvivalenter) med minst 80% För Trollhättans Stads verksamheters transportarbete skall utsläppen av koldioxid minska med 50% från år 2000 till år Målet inkluderar bolag ägda av Trollhättans Stad. Vid nästa revidering av Energiplanen kommer på nytt att diskuteras vilken målsättning som är realistisk att eftersträva för kommunen och för Trollhättans Stads verksamheter. Uppföljning Ansvaret för att miljömålet följs upp har KSF/Hållbart samhälle och detta samordnas i samband med miljöbokslutet. Måluppfyllelsen mäts kontinuerligt genom uppföljning av Trollhättans Stads energianvändning inklusive transportarbete, resultatet omräknas sedan till koldioxidekvivalenter. För uppföljningen av utsläpp av CO 2 inom kommunens gränser finns ännu ingen tillräckligt bra Sverigeövergripande beräkningsmodell framtagen. Under tiden använder sig Trollhättan av en egen beräkningsmodell som är en precisering av energiuppföljningen enligt Energiplanen. Denna kompletteras med uppgifter om användningen av lustgas och läckage av köldmedium. Nuläge - miljötillstånd Omställningen av såväl Trollhättans Stads verksamheter som utvecklingen inom Trollhättans geografiska kommun tycks vara på rätt väg. Utsläppen mätta i koldioxidekvivalenter har under åren minskat i Trollhättans kommun med 19%. Figur 1:3. Grad av måluppfyllelse: Minskning av koldioxidanvändning i % (koldioxidekvivalenter) för Trollhättans kommun samt för Trollhättans Stad I båda fallen i relation till miljömålen Underlaget för diagrammet är hämtat från miljömålsportalens dataunderlag och Trollhättans Stads mål enligt EP och TMP. Interpolering har skett för de år som saknar data. Befolkningstalet som ligger till grund för kommande år utgår ifrån Trollhättans och SCB:s befolkningsprognoser från 2004 för kommunen respektive riket. Det nationella delmålet för , dvs en minskning med 4% jämfört med 1990, innebär för Trollhättans kommun ett utsläpp på drygt 7 ton koldioxidekvivalenter per inv. 6 För Trollhättans Stad finns ingen jämförande energistatistik äldre än 1996.

19 1. Begränsad klimatpåverkan Figur 1:4. Utsläpp av växthusgaser fördelade inom olika användningsområden För den geografiska kommunen noteras en beräknad minskning av metanläckaget, vilket i första hand beror på minskat läckage från avfall. Fossila bränslen är den dominerande utsläppskällan. För framtiden finns förhoppningen att verksamheter och företag i allt högre grad tar fram miljöledningssystem och intresserar sig för miljöanpassade transporter. För Trollhättans Stad har utsläppen mätta i koldioxidekvivalenter under åren minskat i med 33%. Det beror till stor del på att fjärrvärmeverket använder biobränsle (99,2% under år 2004) och på energieffektivisering och övergång från olja till grön el. 7 Figur 1:5. Miljötillståndet 2001 med avseende på koldioxidekvivalenter Figur 1:6 Trollhättans Stads utsläpp av växthusgaser 1996 och 2001 Pågående verksamheter och åtgärder Inom Trollhättans Stad är en lång rad åtgärder beslutade och arbetet pågår. Åtgärderna inriktas framför allt på att främja ett miljövänligare resande och uppvärmning med förnyelsebara bränslen. Ett miljövänligare resande främjas med energieffektiva transportmedel, som kollektivtrafik och cykel, samt med förnyelsebara bränslen som biogas. Uppvärmning med förnyelsebara bränslen gynnas med fjärrvärme, biobränslen, konvertering av direktel och främjande av förnyelsebar energiproduktion t.ex. vindkraft och solceller. Trollhättans Stads biogassatsning har en stor betydelse när det gäller att minska växthusgaserna. Uppgifter från Tekniska förvaltningen visar att miljön bl a besparats ton koldioxid genom användning av biogas i Trollhättan under perioden Försäljningen av biogas ökar stadigt såldes 8,4 GWh, vilket är en fördubbling jämfört med Sedan många år arbetar TEAB med utbyggnaden av fjärrvärmen i Stallbacka industriområde. Det största problemet här är skattelagstiftningen, som innebär att tillverkande industri har reducerad energi- och koldioxidskatt. Detta innebär att fjärrvärmetaxan hamnar i ett ogynnsamt läge jämfört med fossila bränslen. 7 Källor till de tre följandediagrammen: EP -98 och -03 (energiförbrukning), SCB (omvandlingstal och elmixens sammansättning), Länsstyrelsen (metan- och lustgas), samt viktning enligt GWP. Värdena på elkraft utgår från den svenska elmixen respektive år. 13

20 1. Begränsad klimatpåverkan Statistiken på utsläppsnivåerna i länet och i Trollhättans kommun är osäker men Länsstyrelsen kommer under 2005 att leverera kvalitetssäkrad statistik. Den beräkning av den lokala anpassningen av miljömålet som görs här baseras på befolkningsstatistik. Ny beräkning kommer att göras senare under 2005, även för det regionala delmålet. 8 Miljövänligare resande Effektivare transporter - Åtgärd nr 19 Förbättra kollektivtrafiken - Åtgärd nr 20 Verka för utökad tågpendling - Åtgärd nr 21 Trollhättans Stad skall noga följa den anropsstyrda trafikens utveckling - Åtgärd nr 22 Förbättra för cyklister - Åtgärd nr 23 Verka för att bilpooler bildas - Åtgärd nr 1 Miljöriktigare fordonsdrift - Åtgärd nr 25 Trollhättans Stads tjänsteresor skall ske på ett miljövänligt sätt - Åtgärd nr 26 Antalet bilar och maskiner med god miljöprestanda skall öka - Åtgärd nr 27 Se över och förbättra maskinparken vad det gäller tunga fordon - Åtgärd nr 28 Utveckla biogasproduktionen - Åtgärd nr 29 Öka användningen av biogas - Åtgärd nr 30 Agenda 21 skall agera pådrivande till ökat användande av biogas i organisationens biogasdrivna tjänstebilar - Åtgärd nr 31 Uppvärmning Fysisk planering för effektivare energianvändning - Åtgärd nr 32 Energieffektivisering i anläggningar - Åtgärd nr 33 Trollhättans Stads fastigheter i det långsiktiga beståndet skall ställas om till uppvärmning med förnybar energi - Åtgärd nr 34 Trollhättans Stad skall sträva efter att ställa om sina fastigheters uppvärmning till förnybar energi - Åtgärd nr 35 Modernisering av energiförsörjningens infrastruktur - Åtgärd nr 36 Ny energiproduktion med biobränsle. Konvertera olja till pellets - Åtgärd nr 37 Konvertering till biobränsle i Strömslundsskolan, Åsaka skola, Upphärad skola och Slätthults gård - Åtgärd nr 38 Biobränsle i kvarteret Urd - Åtgärd nr 39 Biobränsle ersätter olja och el i villafastigheter - Åtgärd nr 40 Konvertering till biobränslepanna i Lextorp - Åtgärd nr 41 Konvertera direktel - Åtgärd nr 43 Nytt vindkraftverk, nya solceller. Vindkraftverket i Lunden - Åtgärd nr 44 Informations- och utbildningsåtgärder Framtagna rutinen för resor i tjänsten kommuniceras till Trollhättans Stads politiker och tjänstemän - Åtgärd nr 45 Innovatum teknikpark miljödesignprojekt - Åtgärd nr 46 Tre folkbildningsprojekt - Åtgärd nr 47 Informera om miljöfordon - Åtgärd nr 48 Uppmuntra barn att gå eller cykla till skolan - Åtgärd nr 49 Hjälpa företag att miljöanpassa sina transporter - Åtgärd nr 50 Informera allmänheten om vad man som privatperson kan göra för att minska sitt användande av fossila drivmedel - Åtgärd nr 51 Energirådgivning - Åtgärd nr 52 Energiutbildning - Åtgärd nr 53 Energiinformation - Åtgärd nr 54 Energieffektiviseringar i näringslivet - Åtgärd nr Källa: tel.samtal med Birgit Nielsen lst dec 2004

21 1. Begränsad klimatpåverkan Övrigt Sambeställning av varor - Åtgärd nr 56 Attraktiv stadskärna som minskar bilresor till externt köpcentrum - Åtgärd nr 57 Framtida åtgärder - idéförslag Trollhättan Stads ambitiösa mål för energianvändningen har haft en positiv effekt på koldioxidutsläppen. Trafikfrågorna pekar enligt översiktsplanerarbetet på en mycket kraftig ökning av vägtrafiken och därmed utsläppen. Framtida energiomställningsåtgärder kan inte kompensera ökningen av utsläpp från trafiken. Åtgärder för minskade koldioxidutsläpp när det gäller vägtrafiken enligt TMP Energieffektiviseringar i byggnader och anläggningar Konvertering till förnyelsebart bränsle TEAB eftersträvar att successivt gå över till biobränsledrift av sina fordon. Når vi delmålet med förväntade åtgärder? Utsikterna att på nationell nivå nå delmålet enligt Miljömålsrådet: Med största sannolikhet kommer inte miljömålet att nås då utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, istället för att kraftigt minska, i världen. Utsikterna att nå delmålet på regional nivå enligt Länsstyrelsen: I en sammantagen bedömning kommer delmålet inte att nås. Utsläppen i länet behöver minska med cirka 13% för att delmålet skall nås. Processindustrin, utbyggnaden av raffinaderiverksamheten, liksom planer på olje- och naturgaseldade kraftverk kommer att öka utsläppen i länet betydligt. Även vägtrafikens koldioxidutsläpp i länet fortsätter att öka. Utsikterna att nå delmålet för Trollhättans kommun: Under de första 10 åren har Trollhättans kommun nått 19% av vårt eget mål på 45%. Det återstår 9 år. Med oförändrad takt borde vi komma upp till åtminstone 25%. Det nationella delmålet har vi dock redan klarat. Utsikterna att nå delmålet för Trollhättans Stad: Under de första 5 åren har vi nått 33% av vårt eget mål på 80%. Det återstår 9 år. Många åtgärder är redan gjorda, såsom energieffektiviseringar, biogasproduktionen, grön el m.m., dessa ingår i resultatet på 33%. Detta gör att det råder en stor osäkerhet på hur mycket som fortsättningsvis kan hämtas hem i Trollhättans Stads verksamheter. För att delmålet skall kunna nås på kommunnivå behöver Trollhättans Stads verksamheter genomföra ett omfattande arbete utifrån de beslut och mål som finns i EP och TMP. Om Klimatinvesteringsprogrammets alla åtgärder genomförs tas fossila bränslen bort från våra egna byggnader. Det krävs också att de kommunala bolagen ersätter fossila bränslen med förnybar energi t ex genom fjärrvärmeanslutning. Energieffektivisering i verksamheter och bostäder samt stimulans till en ökad användning av fordon som drivs med biogas och andra förnybara bränslen är andra viktiga åtgärder. 15