K L Ö V E D A L S K Y R K A Klövedals socken, Tjörns kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt. Renovering och tillbyggnad av

Transkript

1 Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt Renovering och tillbyggnad av K L Ö V E D A L S K Y R K A Klövedals socken, Tjörns kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2006:2 Tomas Brandt

2 Bohusläns museum rapport 2006:2 Renovering och tillbyggnad av Klövedals kyrka antikvarisk kontrollrapport Författare: Tomas Brandt Foto om inget annat anges: Tomas Brandt ISSN Bohusläns museum Box UDDEVALLA Tel:

3 INNEHÅLL: BAKGRUND Basfakta om objektet Objekt Beskrivning Byggnadshistoria Renoveringshistoria Basfakta om projektet Beställare Kyrkoantikvarisk ersättning Tillstånd Tid Problembild Aktuella åtgärder Arbetsbeskrivning Konserveringsprogram Målsättning med projektet Antikvarisk målsättning RESULTAT Genomförda arbeten Redovisade byggnadsdel för byggnadsdel Uppföljning Uppföljning av antikvarisk målsättning Avvikelser från arbetsbeskrivning Godkännande Medverkande i projektet Byggledning, projektering Entreprenörer Material Antikvarisk kontroll

4 BAKGRUND Basfakta om objektet Objekt KLÖVEDALS KYRKA, Klövedals socken, Stenkyrka kyrkliga samfällighet, Tjörns kommun. Beskrivning Klövedals kyrka är byggd i sten, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn i väster. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt, med en spritputsad grå sockel. Kyrkans tak är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel. Tornet har en betongstomme. Fönstren är höga rundbågiga spröjsade träfönster, målade i brunt. Solbänkar av sten. Kyrkorummet är för en nyklassicistisk kyrka förhållandevis litet och intimt. Koret har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Golvet är ett trägolv, grönmålat i mittgång och kor, lackat i bänkkvarteren. Väggarna är slätputsade, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. Taket är ett välvt brädtak, och inklätt med träfiberskivor. Inredningen är av blandad ålder, dels från byggnadstiden 1847, dels från senare renoveringar (som bänkinredning och takets skivinklädnad), och dels äldre pjäser från den gamla kyrkan, som altaruppsatsen från 1704, tillverkad av Marcus Jäger och bemålad av Eric Grijs, liksom läktarbröstningens målningar från Under 1934 års släta skivor i taket finns också bevarad en schablonmålning, sannolikt från 1916, vilken är synlig i en dokumentationsruta ovanför läktaren. Kyrkan sedd från öster, med den tillbyggda sakristiean. Tidigare var också sakristians ingång från detta håll.

5 Byggnadshistoria Kyrkan byggdes (invigd 1848). Ritningarna var uppgjorda av M G Ankarsvärd, och kyrkan byggdes av Andreas Persson från Bollebygd. Till den äldre kyrkan hörde ett klockhus på berget intill, troligen byggt omkring Detta fick fortsätta att tjäna som plats för kyrkklockan även när den nya kyrkan byggdes, eftersom den byggdes utan torn. Renoveringshistoria 1916 skedde en större renovering, då bl a sakristian byggdes. Då försågs också interiören med ett för tiden typiskt dekorativt måleri, med schablonmåleri i taket och marmoreringar och fältindelning av väggarna skedde nästa större renovering, under ledning av arkitekten Gustaf Ljungman, med komplettering av konserveringsarbeten 1939 av Sven Gustafsson. Ett torn uppfördes vid västgaveln, och kyrkan fick centralvärme. Interiören genomgick en ny omgestaltning, i det att det knappt tjugo år gamla interiöra måleriet täcktes över, i taket med för tiden typisk masoniteinklädnad. Nytt golv och nya bänkar tillverkades, och den klassicistiska predikstolen fick förutom ny trappa också en färgsättning som ansluter till altartavlans barockstil.

6 Basfakta om projektet Beställare Stenkyrka kyrkliga samfällighet. Kyrkoantikvarisk ersättning För dessa arbeten är kyrkoantikvarisk ersättning beviljad. Tillstånd Tillstånd från Länsstyrelsen daterat för arbetena på kyrkan, samt för arbetena på klockhuset. Tid Arbetena genomfördes i etapper, med fönsterrenovering 2003, vissa mindre arbeten (som reparation av kyrkogårdens östra grindstolpar) 2004, och den stora renoveringen 2005, med återinvigning Problembild Kyrkan var dels i behov av en allmän yttre och inre översyn, och dels var biutrymmena otillräckliga varför någon form av om- eller tillbyggnad blev aktuell. Aktuella åtgärder In- och utvändig ommålning, tillbyggnad av tornets bottenvåning samt sakristian, installation av bergvärme, utökning av korgolv, framflyttning av altare, samt ett antal mindre åtgärder. Dessutom reparation av klockhuset och östra kyrkogårdsgrinden. Arbetsbeskrivning Till grund för tillståndsbeslut låg arbetsbeskrivning av Byggnadskonsult Sölve Johansson AB daterad samt för klockhuset Till detta

7 hör också en fönsterbeskrivning från samt ett färgsättnings-pm daterat Konserveringsprogram Konserveringsprogram upprättat av Anders Darwall. Målsättning med projektet Det övergripande målet med arbetena har dels varit att genomföra nödvändiga reparationer och dels öka funktionaliteten i kyrkobyggnaden genom att skapa bättre biutrymmen. Antikvarisk målsättning Att åtgärderna genomförs utan att kyrkans kulturhistoriska värde minskar. Att traditionella material och metoder nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Att de ändringar som görs, sker på ett sätt som tar hänsyn till och förstärker kyrkans karaktär.

8 RESULTAT Genomförda arbeten Redovisade byggnadsdel för byggnadsdel Exteriör Fasad, fasadmaterial: Mindre putslagningar, tvättning och kalkavfärgning (kalklimfärg). Dörrar: Nytillverkad västport lika befintlig, sakristiedörren renoverad och flyttad till nytt läge, sydporten renoverad. Fönster: Renoverade, ommålade. Taklist: Reparerad, ommålad. Färgsättning: Lika befintlig. Ombyggnader Sakristian har blivit större genom att den byggts till (förlängts åt norr) samtidigt som dess ingång flyttats till framsidan (västsidan). Två helt nya tillbyggnader har skett på ömse sidor om tornet, med våtutrymmen åt norr och med ett samtalsrum åt söder. Längst t v: Grunden till den ena av tillbyggnaderna lagd. Närmast t v: Tornets tillbyggnder efter färdigställandet. Längst t v: Sakristian efter tillbyggnad. Den renoverade dörren ännu inte målad. Närmast t v: Sakristian under tillbyggnad.

9 Längst t v: det utökade korgolvet, där en bänkrad tagits bort. Närmast t v: Altarbordet delades från altaruppsatsens postament. Altarbordet fick ny baksida, men är i övrigt intakt. Interiör Ändring: Korgolvet har utökats genom att de främsta bänkraderna tagits bort. Altaret har lossats från altartavlans fundament, och gjorts framflyttningsbart. Det är dock fortfarande 1847 års altare, om än med en ny baksida. Färgsättning: Eftersom det finns ett önskemål om att längre fram kunna ta fram takets schablonmålning, har färgsättningen delvis anpassats till detta. Innertaket har därför fått samma bottenton som schablonmålningen kommer att ha, och taklisten har fått en färgsättning i rödbrunt. Taket under läktaren har också det en schablonmålning (enklare utformning än stora taket), vilken kommer att återskapas. Golv: Ommålning i ny, något grönare kulör. Väggar: Nedfräsning av alla färgskikt p g a dålig vidhäftning, ny ytputs, avfärgning med kalklimfärg. Dörrar: Ommålning. Taklist: Ommålning i ny kulör (se färgsättning). Innertak: Enkel ommålning av nuvarande träfiberskivor, eftersom dessa inte avses att behållas. Takmålningar: Dokumentationsyta framtagen ovanför läktaren. Bänkinredning: Bättring av befintlig lasering. Takmålningens dokumentationsyta ovanför läktaren. Interiöra detaljer Predikstol: Översyn av konservator. Altare: Ombyggnad till fristående (se ändringar ovan), ommålning. Altarring: Ommålning. Altaruppsats: Översyn av konservator på verkstad under puts- och målningsarbetena i kyrkan. I samband med detta beslutades att det mellanstycke med konsoler som fanns mellan nederdelen och huvudmotivet inte skulle återmonteras. Detta mellanstycke är med all sannolikhet inte ursprungligt,

10 förmodligen är det från 1847 (några av konsolernas änglaansikten är t ex inte skurna i trä utan gjutna i gips). Det konstnärliga värdet i Marcus Jägers arbete från 1704 bedömdes väga tyngre än att bibehålla alla historiska tillägg. Efter återmontering bör altaruppsatsen alltså visa det utseende den ursprungligen hade. Mellanstycket har tagits om hand och satts upp som hylla på annan plats i kyrkan. Att inte återmontera mellanstycket innebar inga ingrepp eller ändringar i altaruppsatsens övriga delar. Läktare, läktarbarriär: Översyn och viss ommålning (bl a läktarpelare). Taket på läktarens undersida framskrapat, men ännu ej åtgärdat. Dopfunt: Stendopfunten från 1910-talet har placerats i sakristian, eftersom det finns en nyare och lätt flyttbar dopfunt i kyrkorummet. Förvaring Textil: Ny textilförvaring i sakristian. Installationer Uppvärmning: Bergvärme installerad, med borrhål norr om tornet, värmeväxlare i bef pannrum, och nya radiatorer i kyrkorummet. Markarbeten Grind/hägnad: Östra kyrkogårdsgrindens grindstolpar omputsade. Klockhuset under reparation.

11 Uppföljning Uppföljning av antikvarisk målsättning De antikvariska målen har i allt väsentligt uppnåtts. Att altartavlan återfått sitt egentliga utseende innebär att dess konstnärliga värde har framhävts, kanske på bekostnad av mer renodlade historiska aspekter. Kyrkans interiöra karaktär är dock inte den att vara välbevarad från byggnadstiden1847, i vilket fall det kanske hade varit mer motiverat att inte avlägsna mellanstycket. Kyrkan rymmer idag i stället flera olika delar av Klövedals kyrkliga historia, varför det också blev mer motiverat att välja den lösning som nu valdes, att återställa altartavlan från den förvanskning som insättandet av mellanstycket faktiskt innebar. En fråga som också har diskuterats i samband med denna renovering är om man skulle ta fram takets schablonmålning. Från antikvariskt håll har detta inte varit en prioriterad fråga, som en kombination av att det dels är mycket resurskrävande och dels egentligen inte går i linje med den karaktär som kyrkan har haft sedan renoveringen Det har dock blivit ett önskemål från församlingens sida som vuxit sig allt starkare, varför man också valt att förbereda för ett sådant framtagande, t ex genom att anpassa färgsättningen i tak och på taklist till schablonmåleriets. Nedan t v: Altaruppsatsen före åtgärder. Nedan t h: Altaruppsatsen efter åtgärder, under återmontering. Notera på den vänstra bilden hur änglarna på sidorna har händerna nästan emot bladverket, istället för att de som avsett matchar bladverkets insvängda parti. Det är alltså mellanpartiet med konsollerna som avlägsnats, så att hela uppställningen återfått sina riktiga proportioner.

12 Avvikelser från arbetsbeskrivning Inga väsentliga avvikelser att notera, löpande diskussioner har förts i samband med byggmöten. Borttagning av de främsta bänkarna är exempelvis en sådan punkt som inte fanns med i de ursprungliga handlingarna. Godkännande Arbetena godkända vid antikvarisk slutbesiktning Medverkande i projektet Byggledning, projektering Byggprojektering samt byggledning: Byggnadskonsult Sölve Johansson AB, Trollhättan. Konstruktör: ELU-konsult AB, Göteborg. VVS-konsult: Tretec Consult AB, Trollhättan. El-konsult: Elplanering Väst AB, Brålanda. Entreprenörer Byggnadsarbeten: Tellestams byggnads AB, Kungälv Målnings och putsningsarbeten: Olofssons Fasadputs och Måleri AB, Svenshögen. Konservator: Anders Darwall. EL: Rylanders elektriska AB, Skärhamn. VVS: VG-Rör AB, Jörlanda. Ljud: Artelektronik AB, Göteborg. Material Hydrauliskt kalkbruk och kallimfärg från Målarkalk, Helsingborg. Antikvarisk kontroll Antikvarisk kontroll har utförts av Tomas Brandt, Bohusläns museum. Uddevalla i januari 2006 Tomas Brandt, antikvarie

13