Frågor om nätverket besvaras av KFS Friskare Företag eller nätverkets ordförande Tommy Eriksson

Transkript

1 September 2010 Nätverket för arbetsmiljöingenjörer och samordnare i energibolagen 14 företag är nu medlemmar; Skellefteå Kraft, Umeå energi, Övik energi, Jämtkraft, Sundsvall energi, Borlänge Energi, Sala Heby energi, Mälarenergi, Söderenergi, Tekniska verken i Linköping, Kalmar energi, Jönköping energi, Växjö energi och Öresundskraft. Medlemskap i nätverket bygger på ett aktivt intresse av att utbyta kunskap och erfarenheter. I slutet av maj hade nätverket en workshop med copywritern Mikael Rosén från Citat AB. Det handlade om att kommunicera med hantverkarnas kultur. Inom arbetsmiljöarbetet producerar vi massor av text i till exempel instruktioner, policydokument och planer, men är texten skriven så att den verkligen når mottagarna? I slutet av augusti hade nätverket möte hos Tekniska verken i Linköping. Där diskuterades bland annat ATEX. Det visade sig att flera av företagen hade fått bakläxa av Arbetsmiljöverket för att dokumenten kring hantering av verksamhet i explosionsfarlig miljö (torra bränslen, risk för dammexplosioner etc) inte hade varit tillräckligt bra. I flera fall hade man inte ens fått möjlighet till rättelse utan Arbetsmiljöverket hade lämnat över frågan direkt till åklagare som ett arbetsmiljöbrott. Det är en aktiv mejlkontakt mellan medlemmarna i vardagen. Man ställer frågor, presenterar dilemman och får svar från andra som har utvecklat en god praktik eller stött på samma frågeställning tidigare. Frågor om nätverket besvaras av KFS Friskare Företag karin.lindgren@kfs.net eller nätverkets ordförande Tommy Eriksson tommy.eriksson@skekraft.se Riskanalys i fokus vid Skellefteå Kraft Skellefteå Kraft har tagit fram en ny folder om riskanalys. - Vi håller på med en arbetsmiljöcertifiering, säger arbetsmiljöingenjör Tommy Eriksson, och därför behövde vi bestämma oss för vilka riskanalysmetoder som ska användas. Historiskt sett har många olika metoder använts inom företaget. Nu har man bestämt sig för ASA-metoden för arbetsmoment, What if-metoden för bland annat materialflöden och huvudsakligen det elektroniska riskanalysverktyget Capella vid bedömning i anläggningar. Foldern Riskanalys är tänkt att vara självinstruerande och fungera som kursdokumentation i samband med den fyra timmars utbildning som företagets chefer, projektledare och skyddsombud får genomgå. Rutinerna finns också i Skellefteå krafts verksamhetshandbok på nätet, men eftersom alla medarbetare inte ständigt har tillgång till dator behövs även en skrift om riskanalys. - Den bästa riskanalysen är trots allt den som blir gjord, konstaterar Tommy Eriksson torrt. Han har sett otaliga exempel på tillkrånglade system för riskanalys. Skellefteå Krafts varianter ska vara av den karaktären att när man väl har prövat att göra en riskanalys så ser man att det är enkelt. Ytterst handlar det ändå om att avgöra vilken risk som är acceptabel eller inte och att avgöra vad som ska åtgärdas nu eller senare. Foldern Riskanalys finns bilagd som pdf-fil i detta nyhetsbrev. KFS Företagsservice AB (5)

2 KFS-seminarium om hörsel och ljudmiljöer 8 november Tema för året i Friskare företag är hörsel och ljudmiljöer. Den 8 november genomförs ett kostnadsfritt seminarium för KFS medlemsföretag. Många besväras av hörselnedsättning och tinnitus. Besvären går allt längre ner i åldrarna. Hur mycket tål örat innan hörseln påverkas och hur kan skador förebyggas? Under seminariet går vi igenom vad som är en tillfredsställande ljudmiljö. Vilka ljudsmarta lösningar finns att tillgå och vilka arbetsmiljöregler gäller? Bullriga industrimiljöer är en sak, men vi ser också på samband mellan buller och stress och vilken inverkan öppna kontorslandskap kan ha. Föreläsare är bland andra professor Staffan Hygge från Högskolan i Gävle och akustikern Yvet Martin. Läs mer och anmäl dig på Svetsarbete och risk för kolmonoxidförgiftning I förra numret av Värt att veta ( mars-10) rapporterade vi om en dödolycka som inträffat när en licenssvetsare skulle dra in fjärrvärme i en villa i Tranås och hur Övik energi hade agerat med anledning av det. En arbetsgrupp tillsattes inom Svensk Fjärrvärme för att utreda hur kolmonoxid uppstår vid svetsning och för att ta fram nya rutiner för riskhantering och förebyggande åtgärder. För allvarliga olyckor krävs en kombination av flera faktorer som tillsammans leder till mycket höga halter av kolmonoxid. Det som påverkar är bland annat utrymmets storlek där arbetet äger rum, rördimension, antal svetsar, bränntid och ventilation. Av Svensk Fjärrvärmes kommande rapport framgår att kolmonoxidhalten kan överstiga 1000 ppm vid svetsning under längre tid eller om avluftning sker i ett mindre och oventilerat utrymme. - Det innebär risk för akuta skador och död. Men eftersom kolmonoxid är dödligt är det bättre att förutsätta att den alltid finns i omgivningen vid gassvetsning och agera utifrån det, anser Jan Eriksson vid Svensk Fjärrvärme. Rekommendationen skulle då bli att förebygga att det bildas stora mängder farliga gaser i röret vid svetsning genom att - Så långt möjligt hålla det öppet i rörändar. - Vid svetsning i kammare och trånga utrymmen ska god ventilation säkerställas genom att öppna dörrar, fönster, betäckningar i kammarlock och liknande. Ibland kan mekanisk ventilation vara nödvändig. - Avluftning ska ledas utomhus och om det inte går ska avluftning föras till ett väl ventilerat utrymme. - Ha uppsikt över utloppet så att obehöriga och allmänheten inte kommer i kontakt med utströmmande svetsgaser. - Tryckluftsmatat andningsskydd ska användas om ventilation inte finns eller kan ordnas. - Ensamarbete ska absolut undvikas och beredskap ska finnas för en eventuell evakuering. Läs mer om detta i Svensk Fjärrvärmes kommande rapport som också innehåller en sammanställning av kunskapsläget kring hur kolmonoxid uppstår vi svetsning och exempel på rekommenderat beteende vid olika arbetsmoment. KFS Företagsservice AB (5)

3 Projekt om säkerhetskultur i energibolagen KFS har i slutet av augusti ansökt om projektmedel från AFA Försäkring för ett treårigt projekt kring säkerhetskultur i energibolagens elmiljöer. Medsökande är Svensk energi, Elsäkerhetsverket, SEKO och Sveriges Ingenjörer samt forskare från Umeå universitet och Luleå Tekniska universitet. Bakgrund till ansökan är att energibolagen under många år har arbetat för att bygga bort risker, förmedla kunskap om regelverket och propagerat för användning av skyddsutrustning och säkra arbetsmetoder. Men dessa insatser hittills inte har gett full effekt. Chefer och medarbetare i energibolagen har i allmänhet via det enträgna arbetsmiljöarbetet fått en god kunskap om hur man ska hantera risker och hur regelverket kring olika arbetsmoment ser ut. Tyvärr omsätts inte alltid denna kunskap i praktiken. Istället är det inte ovanligt att man tar genvägar i arbetsmetoderna, något som ökar riskerna för olyckor och tillbud. Om vi får projektmedel kommer projektets praktiska delar att genomföras i Skellefteå Kraft, Jämtkraft, Sundsvall Elnät och Tekniska Verken i Linköping. Bland annat ska en forskare som är elektriker i sin grundprofession arbeta med deltagande observation bland elmontörer och göra djupintervjuer i bolagen. Det ska göras benchmarking med andra branscher, analys av ett tjugotal elolyckor och allvarliga tillbud och en summering av vad som hittills är prövat i energibranschen för att uppnå ett elsäkert beteende. Dessutom sammanställer forskarna en teoretisk bas kring yrkesidentitet, riskperception och kulturförändring. Projektets ska resultera i ett nytt koncept för bättre säkerhetskultur. Alla energibolag ska få möjlighet att ta del av projektet via nyhetsbrev under hela projekttiden och via erbjudanden om säkerhetsseminarier när projektet är avslutat. Den som redan nu vill bekanta sig med begreppet säkerhetskultur kan se en intressant websänd föreläsning med forskaren Marianne Törner på Arbetsmiljöverkets hemsida Debriefing - det är viktigt att få prata av sig vid allvarliga tillbud Sundsvall Elnät hade i slutet av augusti ett allvarligt tillbud där man råkade spänningssätta en 10KV kabel samtidigt som elmontörer arbetade på den. Det resulterade i en ljusbåge och kraftig rökutveckling. Som tur var blev ingen fysiskt skadad. Dagen efter händelsen deltog tretton personer, från kopplingsledare till montörer, i debriefing. - Vi har insett att det är viktigt att få prata av sig, säger Tord Näsberg som är personalchef. Alla inblandade var mer eller mindre chockade efter händelsen. - Hade det varit som tidigare hade man efter en sådan här rejäl smäll bara konstaterat att en felkoppling hade skett och sedan ryckt på axlarna och gått vidare, kommenterar Tord som själv har en bakgrund som elmontör. Men idag talar även män i större utsträckning om känslor. Det märks särskilt bland yngre montörer som vågar tala på ett annat sätt. David Andreasson är elmontör hos Sundsvall Elnät. - Jag och en kollega stod i gropen och skarvade när det small, berättar han. Vi sprang upp ur gropen, sedan kom chocken och tankarna började gå. Det hade varit nära. Det var en fråga om att dö eller överleva. Händelsen tog hårt på mig, säger David Andreasson, och det var skönt att få prata ut och få veta att det inte bara var jag som mådde dåligt. KFS Företagsservice AB (5)

4 Redan på kvällen efter händelsen, när David och hans kollega var på sjukhuset för undersökning, kom några av de andra inblandade för att se hur de hade det och för att prata. David tyckte att det kändes bra. - Jag är 25 år, säger han, och för mig är det overkligt att bara hålla det här inom mig. Tord Näsberg var själv debriefingledare. Gruppen med de tretton inblandade samlades enskilt i en ring av stolar så att alla kunde se varandra. Överenskommelsen var att inte tala om teknik och om vem och vilka som kunde ha gjort fel. Kring detta pågår en utredning. Istället fick var och en tala fritt om vad man hade varit med om, hur man mådde känslomässigt efter det och hur man trodde att man skulle må som människa imorgon. Det som sades i gruppen skulle stanna där och ingen fick föra anteckningar. Alla skulle få möjlighet att prata av sig utan att någon avbröt eller kommenterade. - Under debriefingen kom det även upp tidigare händelser som aldrig hade bearbetats. Det visar bara på betydelsen av att göra så här, säger Tord Näsberg. Checklista hjälper Öresundskraft i hantering av hot och våld - Det händer att våra medarbetare ställs inför situationer som innebär hot och våld, säger Camilla Wagner som är koncernsamordnare för arbetsmiljö och hälsa i Öresundskraft. Det är allt från montörer som ska stänga av elen hos en kund som inte har kunnat betala, kundtjänst som kan bli hotade per telefon i en fakturafråga till någon anställd inom fjärrvärme som gräver i gatan och blir utskälld av förbipasserande. Öresundskrafts beredskap inför hot och våldsituationer ligger som en del i företagets krisorganisation. Checklistan ger underlag för att göra riskbedömningar och infallsvinklar på vilka åtgärder som kan behövas. Den innehåller kritiska frågor om arbetsplatsens och medarbetarnas kunskap och handlingsberedskap i hot och våldsituationer. Ensamarbete berörs också. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:2 om Våld och hot ställer krav på arbetsgivaren att utreda de risker som kan förekomma och på att ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så långt möjligt kan förebyggas. - Frågan om hot och våld är ett inslag i de tre stora BAM-utbildningar vi ska genomföra hos oss i höst, rapporterar Camilla. Men på allvar tar vi itu med frågan i den krisutbildning som kommer nästa år. Vi har lagt en treårsplan för att höja standarden i vårt arbetsmiljöarbete. - >>Ta del av Öresundskrafts checklista i bifogad pdf>> Ordning och reda kring arbetsmiljöplaner - Borlänge Energi har bestämt sig för en enkel hantering av arbetsmiljöplaner. Förr kunde vi ha fem olika varianter av arbetsmiljöplaner uppe på anslagstavlan samtidigt, säger Arne Torsgården som är huvudskyddsombud. Nu tar Borlänge Energi själva fram arbetsmiljöplanen enligt mallen och så får entreprenörerna komplettera den med sina egna unika riskinventeringar för de jobb som ska göras. KFS Företagsservice AB (5)

5 En ny version av MAS, Miljö- Arbetsmiljö- och Skyddsföreskrifter, har tagits fram för arbeten i egen regi och entreprenadarbeten. Den skickas ut tillsammans med förfrågningsunderlag i samband med upphandlingar för att visa vad som gäller i företaget. MAS är grunden för arbetsmiljöplanerna och ska också finnas tillgänglig på alla arbetsställen. Mycket har förenklats av att Borlänge Energi vid årsskiftet införde SSG Entré, en webbaserad interaktiv säkerhetsutbildning enligt ett industrigemensamt koncept. För att entreprenörer ska få komma in och göra arbeten på ett antal av Borlänge Energis anläggningar krävs ett Entrépass som utfärdas efter en sådan godkänd utbildning. - Det enda vi ångrar är att vi inte har infört detta tidigare, menar Arne Torsgården. Det är väldigt arbetsbesparande för oss att vi nu vet att entreprenörerna har rätt nivå på sin arbetsmiljöutbildning. Ta del av Borlänge Energis MAS och mallen för arbetsmiljöplan i bifogade pdf-filer. Nästa Värt att veta Nästa nyhetsbrev om arbetsmiljö i energibolagen kommer i mars Har du information som du vill förmedla till andra energiföretag? Det kan handla om era arbetsmiljösatsningar, goda exempel eller helt enkelt sådant som kan vara värt att veta. Kontakta KFS Friskare Företag karin.lindgren@kfs.net Bilagor Skellefteå Kraft - Riskanalys 20 sidor Borlänge Energi - MAS 22 sid Borlänge Energi - Mall för arbetsmiljöplan 2 sid Borlänge Energi - Mall för arbetsmiljöplan entreprenörer - 1 sid Öresunds kraft - Checklista hot och våld i arbetsmiljön 2 sid KFS Företagsservice AB (5)

6

7 foto: dynamedia.se - Gold of Lapland

8 INNEHÅLL Vad är riskanalys? Varför ska man göra riskanalyser? Skellefteå Krafts Rutin för riskanalys Vad säger lagen om riskanalyser? Gör riskanalys så tidigt som möjligt i planeringsarbetet! Våra metoder för riskanalys Riskanalysmetod ASA Riskanalysprocessen Genomföra riskanalysen Planering av riskanalys Informationsinsamling Indelning arbetsmoment Protokoll för riskanalys Tips för att skriva åtgärdsförslag Åtgärder enligt åtgärdstrappan Riskvärdering med riskmantris Stöd i konsekvens och sannolikhetsbedömningen Checklista för möjliga skadehändelser Sammanfattning Beslut - vem har ansvaret? Viktigt!

9 Vad är riskanalys? Riskanalys är en systematisk identifiering av risker i tekniska system, arbetsuppgifter, konstruktioner m.m. Vanligen används särskilda, etablerade metoder för riskanalysering. I begreppet riskanalys ingår att uppskatta riskens allvarlighetsgrad genom att värdera: 1. Sannolikheten för att något ska hända samt 2. Konsekvensen av denna händelse. Begreppet risk är alltså i riskanalyssammanhang den sammanvägda summan av sannolikheten och konsekvensen. Varför ska man göra riskanalyser? För att minska: Risken för olycksfall Risken för arbetsrelaterade sjukdomar Risken för driftrelaterade miljöskador Risken för miljöolyckor Risken för produktionsstörningar. För att öka: Förtroendet hos myndigheter, försäkringsbolag, grannar, aktieägare, anställda och andra berörda. 4

10 Skellefteå Krafts "Rutin för riskanalys" Syfte Att klargöra hur riskanalyser genomförs, dokumenteras och följs upp. Omfattning Rutinen gäller alla medarbetare inom Skellefteå Kraft. Ansvar Chefer ansvarar för att riskanalyser genomförs i tillräcklig omfattning. Övriga anställda ansvarar för att vid uppmaning medverka i riskanalyser. Allmänt Riskabla arbetsmoment, såväl rutinmässiga som tillfälliga, skall riskanalyseras med avseende på arbetsmiljö och miljö. Vid nymontage, reparationsarbete samt rivningar som bedöms riskfyllda skall riskanalys vara utförd innan arbetet påbörjas. Detta gäller oberoende av om arbetet görs av egen personal eller entreprenör. I det senare fallet bör det redan i upphandlingen ställas krav på att entreprenören gör riskanalysen och redovisar den för beställaren. Vid behov skall Skellefteå Krafts personal medverka vid entreprenörfirmors riskanalyser. 5

11 Vad säger lagen om riskanalyser? Systematiskt arbetsmiljöarbete 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Förordningen om verksamhetsutövares Egenkontroll Verksamhetsutövaren har skyldighet att fortlöpande och systematiskt undersöka vilka risker som finns och kan uppstå samt deras konsekvenser för människors hälsa och miljö Identifiera (befintlig/förändrad verksamhet, ny kunskap) Värdera Dokumentera 6

12 Gör riskanalys så tidigt som möjligt i planeringsarbetet! Kostnad för förändringar Möjlighet att förändra Förstudie Projekt Drift Tid Ju tidigare i planeringen man gör riskanalys desto större möjlighet har man att förändra och hålla nere kostnaderna. 7

13 Våra metoder för riskanalys Riskanalyser utförs med olika metoder beroende på vad som ska bedömas: ASA-metoden skall i normala fall användas för arbetsmoment. Capella skall i normala fall användas vid riskbedömning av anläggningar. I vissa fall kan även riskanalysmetoden What If användas. What If -metoden bör användas vid riskanalys av materialflöden m.m. Riskanalysmetod ASA, Arbetssäkerhetsanalys Tre dokument som behövs i samband med riskanalysen: Blankett för riskanalys (kan med fördel ifyllas direkt i datorn). Riskmatris. Checklista för möjliga skadehändelser. Utförande av riskanalys Riskanalysen bör genomföras i en grupp med minimum tre deltagare, varav en ska vara skyddsombud. En av deltagarna utses till analysledare - ansvarig för att riskanalysen utförs och dokumenteras på ett bra sätt. Tips: Bra att besiktiga gällande arbetsplats före själva analysen med gruppen och vid behov fotografera. Varje deltagare bör ha egen checklista och riskmatris. 8

14 9

15 10 Figuren visar fördelningen av uppgifter genom riskanalysprocessen.

16 Figuren visar hur en riskanalys ska genomföras. 11

17 Planering av riskanalys Var, när och tidsbehov Deltagare, vilka och hur många. Viktigt att rätt deltagare är med - ex. chef, skyddsombud, operatör. Omfattning - avgränsning. Vad ingår i analysen - vad ingår ej. Detta utförs i normala fall av den som utsetts till analysledare. Informationsinsamling Exempel kan vara Säkerhetsdatablad Befintliga instruktioner och manualer Foton Avvikelse- eller tillbudsrapporter inom aktuellt arbetsmoment Tidigare genomförda riskanalyser. Naturligtvis samlas allmän kunskap och åsikter upp innan analysen. Indelning arbetsmoment Lista upp arbetets olika moment, exempel: (avser ASA-analys) Förberedelse, hämta verktyg Montera arbetsutrustning Genomföra arbetet, kan vara flera moment Avsluta arbetet, städning m.m. 12

18 Protokoll för riskanalys Riskanalysen ska skrivas på särskild mall för protokoll. Denna finns i Verksamhetshandboken. 13

19 Tips för att skriva åtgärdsförslag Det är viktigt att föreslagna åtgärder är faktiska åtgärder som genomförs och inte t.ex. att vara försiktig. Gruppens primära uppgift är i första hand att identifiera och bedöma risker samt att föreslå möjliga lösningar. Ägna ej för mycket tid åt att lösa problemen, då hinner ni aldrig slutföre er riskanalys. Åtgärder enligt åtgärdstrappan*: a) Eliminering - förändra en konstruktion för att eliminera faran, t.ex. införa mekaniska lyftanordningar för att eliminera faror som orsakas av manuell hantering. b) Utbyte - använda ett mindre farligt material eller minska systemets energi, t.ex. minska kraften, strömmen, trycket, temperaturen etc. c) Teknisk styrning - ventilationssystem, skydd på maskiner, reglering, ljuddämpning etc. d) Skyltar, varningar och/eller administrativ styrning - skyltar med säkerhetsvarningar, utmärkning av farliga områden, belysta eller självlysande skyltar, markering av gångvägar, varningssirener eller varningsljus, larm, säkerhetsrutiner, verktygsinspektioner, tillträdeskontroll, arbetssäkerhetssystem, ID-brickor/-märkning och arbetstillstånd etc. e) Personlig skyddutrustning - skyddsglasögon, hörselskydd, ansiktsskydd, säkerhetssele, andningsskydd och handskar. 14 * Enligt OHSAS 18001

20 Riskvärdering med riskmantris Sannolikhet (att något inträffar) Konsekvens Konsekvens Sannolikhet 5 Mycket allvarlig 5 Mycket sannolikt 4 Allvarlig 4 Sannolikt 3 Betydande 3 Viss sannolikhet 2 Måttlig 2 Liten sannolikhet 1 Försumbar 1 Osannolik Riskklass Klass 1 Ingen eller acceptabel risk. Klass 2 Viss risk, bör åtgärdas på sikt. Åtgärder kan utföras ex. vid driftstopp. Klass 3 Allvarlig risk, måste åtgärdas snarast. Eventuellt måste operationen/planen ändras helt. 15

21 Stöd i konsekvens och sannolikhetsbedömningen Konsekvensbedömning Exempel arbetsmiljö Exempel yttre miljö Mycket allvarlig Flera dödsfall och/eller ett stort antal allvarliga skador. Perm. skador, stor utbredning. Svår eller omöjlig sanering. Allvarlig Invaliditet/dödsfall. Perm. skador, liten utbredning. Svår eller omöjlig sanering. Betydande Måttlig Försumbar Sannolikhetsbedömning Mycket sannolikt Sannolikt Viss sannolikhet Allvarlig skada/flera skadade. Mindre skada/enstaka berörda. Ingen eller obetydlig skada. Exempel Långvariga skador. Viss utbredning. Enkel sanering. Övergående skador. Liten utbredning. Liten sanering. Inga egentliga skador. Liten utbredning. Ingen sanering. Kommer helt säkert att inträffa, ex. dagligen, 1 ggr/vecka. Kommer troligen inträffa, ex. 1 ggr/månad-1 ggr/år. Finns risk för att det inträffar, ex. 1 ggr/1-10 år. Liten sannolikhet Mycket osannolikt att det inträffar, ex. 1 ggr/ år. Osannolik Nästan omöjligt, ex. 1 ggr/ år. 16

22 Checklista för möjliga skadehändelser (ex. avser ASA-analys) Typ av risk Fysiska risker Akuta Fysiska risker Långsiktiga Mänskliga faktorer Övrigt Exempel Ras, fallande föremål Snubbling, ojämt underlag, fall på befintlig nivå Halkning, ex. olja, is etc. Fall till lägre nivå Klämning Sträckning - ex. tunga lyft Skada av slag/stöt, utstående delar Kollision/krock Skärskada Elskada Explosion Frätande ämnen, frätskada Förgiftning Brännskada, ex. ånga, het yta Brandrisk, heta arbeten Drunkningsrisk, vatten, begravd under jordmassor Kvävning, syrebrist Stänk/materialutkast som kan ge ex. ögonskador Felaktig, dålig eller bländande belysning Klimat/exponering av köld eller värme Dålig ergonomi, risk för belastningsskador på sikt Exponering kemikalier, risk för eksem, hudskada, allergi Exponering luftföroreningar, lungskada, arbestos, KOL etc. Hörselskada, bullerexponering Exponering vibrationer, hand/arm eller helkropp Dålig, svag eller flimrande belysning, dålig synergonomi Stress, ex. momentet skapar stress, alt. stress skapar risker Mänsklig felhantering, p.g.a. ex. trötthet, monotoni etc. Särskilt risk till ett medvetet risktagande, ex. ta genvägar Våld och hot, kränkande behandling Kommunikation, brist på kommunikation, dålig mobiltäckning Ensamarbete, behov av särskilda åtgärder Svårt med räddning, oåtkomligt, stora avstånd etc. Aktuellt med särskilt hälsokontroll före - efter Aktuellt med särskild utbildning 17

23 Sammanfattning I rapportens sammanfattning ska de allvarligaste riskerna kortfattat beskrivas. Ska visa de viktigaste resultaten av analysen För mindre risker kan hänvisning ske till dokumentet i sin helhet. Riskerna och åtgärdsförslagen skrivs in i ENIA och skickas till berörd chef för beslut om slutliga åtgärder. (I enklare fall kan riskerna hanteras utan att skrivas in i ENIA. Viktigt är dock att dokumentera åtgärderna.) Beslut - vem har ansvaret? Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ansvarar därmed för att besluta om nödvändiga åtgärder. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel upplysa om risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena (ex. riskanalyser), planering av åtgärder och uppföljningar. Viktigt! Man hittar aldrig alla risker, hur noggrann man än har varit. Hittar man 75% av riskerna är det bra. Resultatet beror på gruppens kunskap, noggrannhet, fantasi och engagemang. Ansträng er för att hitta lagom nivå vad gäller noggrannhet och bedömningar. Träning ger färdighet. Kom ihåg att den viktigaste riskbedömningen, är den varje enskild person gör i sin vardag. 18

24 If you think risk management is expensive, try an accident... 19

25

26 MAS Miljö-, Arbetsmiljö- och Skyddsföreskrifter för arbeten i egen regi samt entreprenadarbeten åt AB Borlänge Energi Version:

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDANDE INFORMATION... 4 ALLMÄNT... 4 LAGAR OCH REGLER... 5 KRAV PÅ SÄKERHETSUTBILDNING... 5 IN- OCH UTPASSERING... 5 EVENTUELLA AVVIKELSER... 5 MILJÖ... 6 ALLMÄNT OM MILJÖ... 6 MILJÖPLAN... 6 ANVÄNDNING AV KEMIKALIER OCH KEMISK-TEKNISKA PRODUKTER... 6 FARLIGA ÄMNEN... 6 BULLER OCH VIBRATIONER... 7 BEGRÄNSNING AV MILJÖSTÖRANDE UTSLÄPP... 7 AVFALLSHANTERING... 7 ARBETSMILJÖ- OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER... 9 ALLMÄNT OM ARBETSMILJÖ... 9 ARBETSMILJÖ... 9 RISKINVENTERING... 9 PERSONLIG SÄKERHET - ANSVAR... 9 SKYDDS- OCH ORDNINGSFÖRESKRIFTER... 9 ALKOHOL OCH DROGER... 9 FOTOGRAFERING STÖLDANMÄLAN INKOPPLING TILL RÖRSYSTEM MARKARBETEN VÄDERLEK SKYDDSORGANISATION SAMORDNINGSANSVAR SKYDDSOMBUD ARBETSMILJÖPLAN ARBETSMILJÖPLAN/SÄKERHETSINSTRUKTIONER PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING SKYDDSHJÄLM VÄST ELLER VARSELKLÄDER SKYDDSSKOR SKYDDSGLASÖGON HÖRSELSKYDD HÅRNÄT SKYDDSHANDSKAR SKYDDSKLÄDER FALLSKYDDSUTRUSTNING ARBETE PÅ HÖGA HÖJDER STÄLLNINGAR STEGAR TEKNISK UTRUSTNING LYFTANORDNINGAR/LYFTREDSKAP, MOBILA KRANAR, SKY- OCH SAXLIFT, M.M HÄNGANDE LAST LYFTSTROPPAR OCH LINOR ARBETE PÅ OLIKA PLAN SAMT HÅLTAGNING I BJÄLKLAG, VÄGGAR, TAK, GOLV ELLER LIKNANDE (22)

28 BESIKTNINGSTVÅNG FÖR MASKINER BULLER MATERIALUPPLAG SKYDDSANORDNINGAR BRYT & LÅS ORDNINGSREGLER STÄDNING BILPARKERING TILLBUD OCH OLYCKSFALL FÖRSTA HJÄLPEN OCH KRISSTÖD BRANDSKYDD BRANDFARA OCH BRANDREDSKAP HETA ARBETEN ENTREPRENADARBETEN ENTREPRENADARBETEN PÅ ALLMÄN MARK (GATOR, VÄGAR ) ENTREPRENADARBETEN PÅ VÄGVERKETS VÄGAR ENTREPRENADARBETEN EL ELSÄKERHET (22)

29 Inledande information Detta dokument behandlar de miljö-, arbetsmiljö- och skyddsföreskrifter som ska kompletteras med förenklad arbetsmiljöplan och följas vid arbeten i egen regi samt entreprenadarbeten åt Borlänge Energi. Dokumentet ska alltid distribueras till de entreprenörer som utför arbeten åt Borlänge Energi. Detta kan bland annat ske genom att dokumentet skickas ut tillsammans med förfrågningsunderlag i samband med upphandling av ramavtal eller enskilda entreprenader. Entreprenören ansvarar för att innehållet i dessa föreskrifter förmedlas till, och efterlevs av egen personal samt anlitade underentreprenörer. Vid eventuella uppdateringar av dessa föreskrifter är det alltid den senaste utgåvan som gäller. Borlänge Energi ansvarar för att uppdateringar distribueras till berörda entreprenörer. För den händelse kraven i detta dokument inte kan uppfyllas ska anbudsgivare/entreprenören ange i vilka hänseenden kraven inte kan tillgodoses samt orsakerna till detta. Allmänt Arbete ska genomföras med målsättningen att ingen ska komma till skada under genomförandet. På etableringsmöten, byggmöten och skyddsronder ska risker och riskanalyser fortlöpande behandlas under projektets gång. 4(22)

30 Lagar och Regler Svenska lagar och regler ska alltid beaktas och efterlevas gällande arbetsmiljö, säkerhet och brand. Krav på säkerhetsutbildning Borlänge Energi deltar i ett industrigemensamt koncept för att förbättra och effektivisera säkerhetsutbildningen för entreprenörer. Konceptet heter SSG ENTRÉ och är en webbaserad, interaktiv säkerhetsutbildning. Anställda hos entreprenadföretag som ska utföra arbete på anläggning, ska ha genomgått utbildningen och godkänts innan de ges tillträde till arbetsområdet. Vid genomförd och godkänd utbildning fås ett Entrépass. Från och med den 1 januari 2010 krävs ett giltigt Entrépass för att få komma in och utföra arbete på nedanstående anläggningar: Bäckelund Fågelmyra Avloppsreningsverket Vattenverket Värmepumparna Kvarnsvedens pappersbruk För ytterligare information om utbildningen och för att anmäla ditt entreprenadföretag till Entrékonceptet, gå in på In- och utpassering Lokala föreskrifter på de olika anläggningarna Eventuella avvikelser Generellt gäller de högsta säkerhetskraven om det finns olikheter mellan MAS - Miljö-, Arbetsmiljö- och Skyddsföreskrifter för entreprenadarbeten åt AB Borlänge Energi, Arbetsmiljöplan och entreprenörens egna skyddsföreskrifter. Säkerhetsinstruktioner ska följas. Om enskild person anställd hos entreprenör brister i säkerhet, kommer personen vid allvarliga eller upprepade säkerhetsbrister att avvisas från arbetsplatsen och omedelbart fråntas passerkortet. Borlänge Energis egen personal hanteras enligt företagets policy. 5(22)

31 Miljö Allmänt om miljö Miljöfrågor är centrala. Vi arbetar för att ständigt förbättra verksamheten så att den bedrivs effektivt, är resurssnål och inte äventyrar vår gemensamma miljö. Entreprenörens hantering av miljöfrågor har stor betydelse. Entreprenören ska på ett positivt sätt bidra till ett bra miljöarbete genom att: källsortera avfall som uppstår i projektet endast använda kemiska produkter som är godkända av Borlänge Energi. Alla verksamheter inom Borlänge Energi är kvalitets- och miljöcertifierade (SS-EN ISO 9001:2008 samt SS-EN ISO 14001:2004). Införandet av miljö- och kvalitetsledningssystem innebär bland annat krav på att företaget ska kommunicera ut sitt miljö- och kvalitetsarbete till leverantörer och entreprenörer. Ett led i att uppfylla kravet är att ta fram detta dokument. Miljöplan Miljöplan ska upprättas. Den ska minst innehålla nedanstående punkter: 1. Användning av miljövänliga arbetsmetoder 2. Redovisning av miljövänliga materialval 3. Användning av miljövänliga bränslen till samtliga förekommande maskintyper Användning av kemikalier och produkter: - Se under avsnitt "Användning av kemikalier och kemitekniska produkter". 4. Buller och vibrationer: - Se under avsnitt "Buller och vibrationer" 5. Utsläpp till luft och vatten: - Se under avsnitt "Begränsning av miljöstörande utsläpp" 6. Hantering av förorenade jord/massor 7. Utförande av miljöskyddskonstruktioner 8. Sanering av förorenade områden eller förorenade massor 9. Avfallshantering - Se under avsnitt "Avfallshantering". Användning av kemikalier och kemisk-tekniska produkter Entreprenören ska redovisa de kemikalier och kemitekniska produkter som kommer att användas i entreprenaden. Farliga ämnen Farliga ämnen ska om möjligt undvikas. Om farliga ämnen måste användas ska samordningsansvarig godkänna dessa innan de används. Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas ska följas, se I fall där angivna ämnen/kemikalier ändå förekommer i någon del av entreprenaden, ska en skriftlig motivering lämnas in varför ämnet/kemikalien används. Produkter som används för entreprenaden ska om möjligt vara miljödeklarerade och helst försedda med någon av de i Sverige officiella miljömärkningarna. PVC ska undvikas. Där 6(22)

32 alternativ saknas ska PVC-materialet redovisas. Beställaren avgör där materialvalen visar större prisdifferenser. Varuinformationsblad över farliga ämnen som hanteras på arbetsplatsen ska överlämnas till Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) Projektering/Utförande (P/U). Om farliga ämnen måste användas, hjälp till att bevaka att arbetsledningen ger information om vilka risker som varje ämne kan medföra och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Buller och vibrationer Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) gäller för dessa arbeten. De ersätter de tidigare från 1975 (PU 1975:5). Begränsning av miljöstörande utsläpp Under entreprenadtiden ska entreprenören utföra dammbindning inom arbetsområdet när så behövs. Bränslen, kemikalier och andra kemitekniska produkter ska hanteras på ett sådant sätt att eventuellt läckage inte kan förorena mark och vatten eller nå dag- och/eller spillvattennät. Saneringsutrustning för omhändertagande av eventuellt spill ska finnas lättillgängligt. Avfallshantering Avfall som uppstår vid entreprenadarbeten och projekt ska i förekommande fall hållas isär och sorteras enligt anvisningar i för kommunen gällande renhållningsordning. Huvudkategorierna är: Brännbart avfall från personalutrymmen och liknande (jämförbart med brännbart från hushåll) Brännbart avfall av grövre typ ex. virke från bygg- och rivningsobjekt, nedsmutsade emballage av plast, well och liknande Komposterbart avfall (matavfall från personalmatsal) Skrot (metaller, kabelspill och liknande) Farligt avfall, som oljor, lösningsmedel, gifter o.d. ska förvaras avskilt från annat avfall och tas omhand av entreprenör med tillstånd att hantera farligt avfall Elektriskt- och elektroniskt avfall som inte omfattas av producentansvar ex. fasta värme- och ventilationsanläggningar, kylanläggningar och kyldiskar m.m. Småbatterier liknande de som används i hushåll Bil- och truckbatterier Asfalt Rena inerta material ex. jord- och schaktmassor, tegel, betong, sten och liknande. Vissa typer av avfall omfattas av producentansvar och ska sorteras ur om de förekommer i större omfattning som: Papper, tidningspapper Pappersförpackningar och wellpapp Plastförpackningar Metallförpackningar (penseltorra) färgburkar, tomma plåtburkar, tomma sprayburkar av metall och liknande) Färgade glasförpackningar 7(22)

33 Ofärgade glasförpackningar Elektriskt- och elektroniskt avfall (hushållsliknande) ex. elektriska handverktyg, mikrovågsugnar, datorer m.m. Däck utan fälg. Annan sorteringsordning än den som anges ovan kan användas om särskilda skäl därtill föreligger. Om så är fallet ska detta redovisas och motiveras. 8(22)

34 Arbetsmiljö- och skyddsföreskrifter Allmänt om arbetsmiljö Arbetsmiljö- och skyddsföreskrifter enligt nedan ska kompletteras med namn- och telefonuppgifter för det aktuella arbetet. Reglerna kan även kompletteras med lokala föreskrifter för den aktuella arbetsplatsen. Var och en inom arbetsområdet har ansvar för att medverka till att skapa en god arbetsmiljö genom att efterleva de regler och rutiner som föreskrivs. Ordning och reda genom samarbete ger god arbetsmiljö. Den BAS P/U, tillsammans med arbetstagarna, ansvarar för att reglerna i Arbetsmiljölagen och andra lagar och förordningar efterlevs på denna arbetsplats. Arbetsmiljö Inom Borlänge Energi är en god arbetsmiljö av största betydelse för såväl arbetsresultat som den enskilde medarbetarens och entreprenörens säkerhet, hälsa och trivsel. Vår verksamhet är förknippad med åtskilliga riskmoment såsom automatiska produktionssystem med maskiner och maskinella anordningar, höga höjder samt brandfarliga och frätande kemiska produkter. Entreprenör ska på ett positivt sätt bidra till en god arbetsmiljö genom att: följa gällande skyddsföreskrifter ha hög skyddsmedvetenhet säkerhet och hälsa kommer främst samt att var och en tar eget ansvar. Riskinventering Innan nya arbeten/arbetsuppgifter får påbörjas ska en riskinventering göras för just det speciella arbetet eller arbetsmomentet. Om det visar sig att det finns speciella risker som ej är upptagna i detta dokument ska dessa föras in i riskinventeringen och sedan skickas till arbetsmiljösamordnaren. Personlig säkerhet - ansvar Entreprenör har arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen för sina anställda. Var och en ska ta eget ansvar för sin personliga säkerhet genom att alltid sätta säkerheten främst, följa gällande regler och rutiner samt i övrigt medverka till en god ordning och hög säkerhet. Skydds- och ordningsföreskrifter Varje entreprenör ska delges de skydds- och ordningsföreskrifter som gäller på arbetsplatsen innan arbetets utförande. Entreprenörens arbetsledning ansvarar för att alla får denna information innan arbetet påbörjas. Alkohol och droger Alkohol eller droger får inte förekomma på arbetsplatsen. Vid misstanke om påverkan kan test göras. Utöver dessa tester kan rutinmässiga stickprovskontroller komma att genomföras. Den misstänkte har rätt att fortsätta arbeta först efter att ha uppvisat bevis på drogfrihet. Borlänge Energis egen personal hanteras enligt företagets alkohol och drogpolicy 9(22)

35 Fotografering Förbud mot fotografering råder inom området om inte särskilt fototillstånd givits. Dock är fotodokumentering av entreprenörens eget arbete tillåtet. Fotograferingsförbudet gäller självfallet även för mobiltelefoner med inbyggd kamera. Stöldanmälan Vid inbrott eller stöld av utrustning eller material ska anmälan göras till Byggarbetsmiljösamordnaren. Inkoppling till rörsystem Entreprenör äger inte rätt att göra anslutningar till rörsystem mot övriga system i anläggningen utan tillstånd. Markarbeten Beredning av mark eller grävning får endast utföras om tillstånd finns. Väderlek Borlänge Energi förebehålles rätten att begränsa arbeten då uppenbar hälso- eller säkerhetsrisk förkommer på grund av extrema väderleksförhållanden. 10(22)

36 Skyddsorganisation Beställarens arbetsmiljöansvarige för den anläggning där ett arbete ska utföras är, enligt Arbetsmiljölagen 3 kap 7, samordningsansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på det gemensamma arbetsstället Beställarens arbetsmiljöansvarige kan under vissa förhållanden överlåta ansvaret för samordning till någon som bedriver arbete på arbetsstället. Förutsättningen för det är att uppdragstagaren självständigt styr byggprojektet (s.k. samlat uppdrag ex. general- eller totalentreprenad) Byggherren eller en uppdragstagare som övertagit byggherrens arbetsmiljöansvar ska utse byggarbetsmiljösamordnare dels för planering och projektering (BAS-P), dels för utförande av byggnads- eller anläggningsarbete (BAS-U). Byggarbetsmiljösamordnare ersätter samordningsansvarig på byggarbetsplatser och ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet inom både arbetsmiljö-, bygg- och anläggningsfrågor Samordning på fasta driftställen ändras inte. Om byggnadsarbete ska ske på ett fast driftställe ska det finnas både en samordningsansvarig för den ordinarie verksamheten på arbetsplatsen och en byggarbetsmiljösamordnare för byggnadsarbetet Det är den BAS - P/U för den ordinarie verksamheten som svarar för att samrådet blir av Namnuppgifter och liknande på den BAS - P/U för det aktuella arbetet ska skriftligen meddelas samtliga på den aktuella arbetsplatsen Samordning behandlas i Arbetsmiljölagen samt i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:3 Byggnad och anläggningsarbeten). För komplett lagtext, se arbetsmiljölagen och AFS 1993:3, ändrad genom AFS 2008:16 på Samordningsansvar Borlänge Energi har, om inte annan skriftlig överenskommelse träffats, ansvar för samordningen av skyddsverksamheten enligt arbetsmiljölagen. Riktlinjer för samordning och skyddsverksamhet delges entreprenören vid introduktionen. Skyddsombud Hos entreprenörer och underentreprenörer med fler än fem anställda som arbetar hos Borlänge Energi ska det finnas minst ett skyddsombud registrerat per entreprenör. Skyddsombudet ska vara en person som både har insikt i och är intresserad av arbetsmiljöfrågor. Dessutom ska han eller hon vara väl insatt i arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde. Skyddsombudet ska ges möjlighet att: - hålla sig underrättad om arbetsmiljöförhållandena som råder genom kontakt med arbetstagare och arbetsledning - ha kunskap om de skyddsåtgärder som gäller på arbetsplatsen - medverka i utredningar om orsaken till inträffade tillbud och olycksfall samt verka för att liknande tillbud och skador kan undvikas i framtiden - delta i de skyddsronder som genomförs - ingripa när uppenbara brister och eller risker förekommer - arbeta i samverkan med arbetsmiljöansvarig 11(22)

37 Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplanens innehåll anpassas till det projekt/arbete den är ämnad för genom analys av de risker som kan uppstå och beskrivning av åtgärder mot dessa. Om kompletterande projektering görs när arbetet startats ska arbetsmiljöplanen kompletteras. När ska en arbetsmiljöplan tas fram? En Arbetsmiljöplan ska enligt AFS 1999:3 10 upprättas om: - arbetet kommer att pågå mer än 30 arbetsdagar och det vid något tillfälle kommer att vara mer än 20 personer sysselsatta eller - det totala antalet persondagar överstiger 500 eller - något av nedanstående arbeten (i fortsättningen kallade för "arbeten med särskild risk") kommer att utföras. Arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3, 11 - Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer - Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark. - Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetsmiljöverkets (f.d. Arbetarskyddsstyrelsen) föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll - Arbete där de som arbetar exponeras för joniserande strålning och för vilket kontrollerat område eller skyddat område ska inrättas enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSIFS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning - Arbete i närheten av högspänningsledningar - Arbete som medför drunkningsrisk. - Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord - Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning - Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck - Arbete vid vilket sprängämnen används - Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår - Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik - Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. Man kan konstatera att en Arbetsmiljöplan måste tas fram vid praktiskt taget alla byggnadsarbeten eftersom det första "Arbeten med särskild risk: Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer förekommer i de flesta fall. Arbetsmiljöplan/säkerhetsinstruktioner Detta dokument ska vara ett levande dokument och ska kompletteras med riskinventeringar skyddsronder som utförs under arbetets gång. Även andra kompletteringar kan komma att göras. Om entreprenör anser att något dokument ska kompletteras ska BAS - P/U kontaktas som sedan skickar komplettering till alla entreprenörer. Arbetsmiljöplanen ska upprättas innan byggarbetsplatsen etablerats. Det innebär oftast att projektören/konstruktören/arbetsmiljöingenjören börjar att ta fram denna. Det betyder dock inte att han/hon behöver göra detaljerade analyser av alla risker som kan uppstå och beskriva åtgärder mot dessa. Det är inte ovanligt att viss kompletterande projektering görs först när bygget startat. I sådana fall gör entreprenören också en del projekteringsarbete och ska då komplettera Arbetsmiljöplanen. 12(22)

38 Innan nya arbeten/arbetsuppgifter får påbörjas ska riskinventering för det aktuella arbetsmomentet utföras. Om det finns speciella risker som inte är upptagna i detta dokument, ska riskinventeringen kompletteras med de nya riskerna. 13(22)

39 Personlig skyddsutrustning Skyddsutrustning tillhandahålls av respektive arbetsgivare/entreprenör för sina anställda. Samtliga skyddsutrustningar ska uppfylla svenska och/eller Europeiska regler och vara CEmärkta enligt AFS 1996:7. Personlig skyddsutrustning som skyddshjälm, skyddsskor och väst ska alltid användas, såvida det är helt uppenbart att behovet inte finns. Skyddshjälm Skyddshjälm ska vara godkänd, hel och försedd med firmanamn eller logga. Ska bytas efter tre års användning. Väst eller varselkläder Varselkläder ska användas på överkroppen, minst klass 2. Behöver dock inte används om det är direkt olämpligt, t.ex. vid. svetsning. Skyddsskor Skyddsskor ska vara försedda med stålhätta eller likvärdigt samt spiktrampskydd. Skyddsglasögon Skyddsglasögon ska vara försedda med sidoskydd och användas när fara för ögonskador finns. Hörselskydd När risk för hörselskada föreligger ska hörselskydd användas. Hårnät Hårnät ska användas om håret är så långt att det finns risk för tillbud eller olycksfall på grund av detta. Löst hängande hår är en säkerhetsrisk och accepteras inte. Skyddshandskar Speciella handskar ska användas vid arbete på el-utrustning. Skyddskläder Skyddskläder ska vara anpassade efter arbetets art. Kläderna ska vara märkta med firmanamn eller logga. Fallskyddsutrustning Skyddsnät och/eller fallskyddsutrustning med falldämpare ska användas där det finns risk för fall från högre höjd än 2 meter. Arbete på höga höjder Allt arbete på höga höjder ska utföras så säkert som möjligt. Ställningar Ställningar får endast byggas av godkänt ställningsbyggare. 14(22)

40 Ställning får inte beträdas innan ställningsbyggaren bekräftat att den är godkänd. Detta visas med en signerad, grön checklista som ska sitta på ställningen. Innan ställningen är godkänd ska en röd skylt visa att tillträde till ställningen är förbjuden. Ställningar ska byggas av kunnig personal på ett hållbart och betryggande sätt enligt gällande föreskrifter. Entreprenör får inte ändra på den byggda ställningen. Stegar Arbete från stege ska undvikas och stege ska endast användas om det absolut inte finns någon annan lösning. Arbete från stege kräver att det kan utföras säkert - om stege inte kan ställas upp säkert, så ska den inte användas. Anliggande stege över 5 m måste förankras och/eller stagas. Stegen ska vara försedd med glidskydd. Stegen ska vara hel och oskadad och om brister upptäcks så har Borlänge Energi rätten att kassera stegen. Stege får inte användas om: du ska hantera något med båda händerna (större borrmaskin, bultpistol eller liknande) du ska göra något som kräver att du tar i med kraft du hanterar något tungt och stort du har ett längre planerat arbete underlaget är sådant att du inte kan ställa upp stegen säkert, ex våta golv, nivåskillnader eller ojämnheter. Man ska alltid vara två vid arbete från anliggande stege som inte förankrats. 15(22)

41 Teknisk utrustning Varje arbetsgivare/entreprenör svarar för besiktning, fortlöpande tillsyn och underhåll av mekanisk och elektrisk utrustning. Lyftanordningar/lyftredskap, mobila kranar, sky- och saxlift, m.m. Entreprenör som avser att använda någon form av lyftanordningar/lyftredskap ska alltid kunna uppvisa godkänt besiktningsintyg om Borlänge Energi kräver detta. Om besiktningen inte anses godkänd och tvist om detta uppkommer så kommer Borlänge Energi att fordra att ny besiktning genomförs. På fasta driftställen ska entreprenören ha skriftliga tillstånd som utfärdas av BAS - P/U på det fasta driftstället för att använda en maskindriven lyftanordning. Tillståndet ska upplysa om vilka typer av lyftanordningar, lyftredskap och arbetsuppgifter som omfattas. Entreprenören kontrollerar att gällande behörighet finns hos kran- och maskinförare och att gällande krav på utbildning är relevant och att förarintyg kan uppvisas. Hängande last Det är traversförarens ansvar att genom avspärrningar se till att inga personer kan gå under hängande last. Om effektiv avspärrning inte kan ordnas ska en person utses som vakt för att se till att ingen person kan gå under hängande last. Lyftstroppar och linor Det är traversförarens ansvar att se till att lyftstroppar och linor är intakta och inte skadade. Visuella kontroller ska alltid göras innan lyft. Vid någon skada på lyftstropp eller lina såsom klämskada, fransar på stropp eller liknande ska stroppen eller linan genast kasseras. Borlänge Energi kan komma att inspektera stroppar och linor genom särskilda inspektioner och ronder. Om brister upptäcks har Borlänge Energi rätt att kassera (skära sönder) skadade linor och stroppar. Arbete på olika plan samt håltagning i bjälklag, väggar, tak, golv eller liknande Samordning mellan olika aktörer krävs för att få en säker arbetsplats. Vid risk för nedfallande föremål, stäng av området och bevaka. Hål ska täckas. Besiktningstvång för maskiner Grävmaskiner, kranar, lyftanordningar, hissar och liknande utrustningar måste besiktigas med vissa tidsintervall. Utrustning för vilken aktuell uppgift saknas om godkänd besiktning får inte användas på arbetsplatsen. Besiktningsintyg ska uppvisas för BAS - P/U innan något arbete får påbörjas. Där förarbevis krävs ska även detta uppvisas. Buller Åtgärder för att minska skadligt buller ska vidtas av alla verksamma på arbetsplatsen, dels genom att använda sådana maskiner och utrustningar som ger så lite buller som möjligt och dels genom att avskärma speciellt bullriga arbeten. 16(22)

42 Materialupplag Entreprenör ska i god tid innan arbetet beräknas starta meddela BAS P/U, med tanke på personalutrymmen, parkeringar och framkomlighet till upplagsplatser etc. Material ska läggas på anvisade platser. Kontrollera att transportvägarna inte blir blockerade. Allt spillmaterial ska fortlöpande tas om hand. Observera att gångvägar och passager ska hållas fria från överblivet material. 17(22)

43 Skyddsanordningar Innan ett arbete påbörjas ska man alltid kontrollera att skyddsanordningar är korrekta och säkert utförda. Ett arbete kan innebära att man måste sätta upp en tillfällig avspärrning omkring arbetsplatsen för att förhindra att någon skadar sig. Om en skyddsanordning måste tas bort för att man ska kunna utföra ett arbete, är man skyldig att återställa den. Om skyddsanordningen inte omedelbart kan återställas, ska detta rapporteras till arbetsledningen och den BAS - P/U (underlåtenhet eller slarv kan medföra straffpåföljd enligt AML 8 2). Bryt & Lås Entreprenören ska före ingrepp i maskinella anordningar och processystem, eller arbete i farlig närhet av dessa, alltid försäkra sig om att erforderliga åtgärder vidtagits mot oavsiktlig igångsättning enligt våra skyddsföreskrifter för Bryt & Lås. Var och en ansvarar för sin egen säkerhet och att följa gällande Bryt- & Låsrutiner. 18(22)