Räkna med solenergi...

Transkript

1 Räkna med solenergi......det lönar sig i längden!

2 Vi har gott om sol och vi behöver Solen står för allt liv på jorden och energin är helt gratis. Solenergin kan utnyttjas utan miljöpåverkan och når brukaren direkt. Solen är en flödande energikälla som bör utnyttjas bättre! Svensk solvärmeteknik har ett internationellt högt anseende. I vissa avseenden är den svenska solvärmetekniken världsledande och flera av världens största solvärmeanläggningar finns i Sverige. Utvecklingen av den svenska solvärmetekniken började i samband med oljekriserna under 1970-talet. Tidigt blev den svenska solvärmetekniken känd över världen. De storskaliga solvärmean- Foto: Lars Andrén läggningarna som byggdes under 1980-talet har legat till grund för den position vi har i dag. De allra största solvärmeanläggningarna i världen baseras helt på svensk teknik och svenskt kunnande! Intresset för de förnybara energislagen har ökat kraftigt sedan i början av 90- talet och förnybar energi är nu den marknad som har snabbast tillväxt. I kölvattnet av ökande miljöproblem och stigande energipriser är solenergin ett allt mer självklart val för såväl småhusägare som fastighetsförvaltare och energi - bolag. Sverige ser vi nu också ett ökat intresse för solvärme och en ökad försäljning av solfångare. De flesta solvärmesystemen finns installerade i småhus men det finns också flera tillämpningar i anslutning till flerbostadshus, mindre fjärrvärmesystem, utomhusbad, idrottsplatser och campinganläggningar. Det finns idag mellan och solvärmesystem i Sverige, varav knappt system installerades under Foto: Lars Andrén Solenergi vinner i längden! Solenergi är ett självklart val inom en rad olika användningsområden. Solens strålar kan användas för att generera både el och värme. Inom vissa områden till en överlägsen ekonomi och alltid utan miljöpåverkan! Solceller genererar el och är intressanta i de fall ledningsbunden elektricitet saknas eller är dyr att applicera. Användare med låga effektbehov utan elförsörjning är intressanta nischmarknader, t ex inom fritidssektorn (båtar, husvagnar m m) eller för stödbelysning i t ex busskurer, strömförsörjning till elcentraler etc. Solfångare för värme och varmvatten är alltid intressant där behoven överensstämmer med tillgänglig solinstrålning. Alla byggnader och anläggningar med varmvattenbehov under sommaren är utmärkta tillämpningsområden. Solvärme är speciellt intressant i de fall den kombineras med fastbränsleeldning, speciellt olika biobränslen. När förbränningstekniken arbetar med låga verkningsgrader under sommaren kan solvärmen stå för hela värmeförsörjningen. Den moderna svenska solvärmetekniken är mogen att konkurrera med de etablerade energislagen. Tveka inte, solenergi är det självklara valet! Då en solenergianläggning inte har någon driftskostnad att ta hänsyn till bestäms energipriset av kapitalkostnaden. En låg ränta och en lång amorteringstid, eller pengar ur madrassen, ger bra lönsamhet! Till skillnad från andra energislag har solenergin endast en fast kostnad under avskrivnings tiden (oberoende av energiprisändringar) och är helt GRATIS när anläggningen är betald. Du har inget att förlora på att ta kontakt med ett av Svensk Solenergis medlems - företag och be om en vederhäftig kalkyl som bygger på just Dina förutsättningar! Vill du läsa mer?

3 energin! Under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet, beroende på våra långa sommardagar! 800 kwh/m 2 Solen är en enorm tillgång. Ett vanligt villatak tar emot ca fem gånger mer energi än husets totala energiandvändning under ett år! Solinstrålningen varierar inte mycket mellan norra och södra Sverige. Kartan visar medelvärde för den årliga solinstrålningen mot marken. Mot en söderorienterad takyta med 30 lutning erhålls mellan 900 och 1200 kwh/m 2 beroende på breddgrad och lokalt klimat. Hur mycket kan vanliga solfångare och solceller utvinna av detta enorma energiflöde? Solfångare ger från 300 till 700 kwh/m 2 och år medan solceller genererar 50 till 150 kwh elektricitet per m 2 och år, beroende på vilken typ av system man använder. 900 kwh/m kwh/m 2 Med 5 m 2 solfångare klarar hushållet 50% av det årliga varmvattenbehovet! Foto: Lars Andrén

4 Solel Solceller Solljus kan omvandlas till elektricitet i s k solceller. En solcell är en tunn skiva av ett halvledarmaterial, ofta kisel, med en kontakt på framsidan och en annan kontakt på baksidan. När solen lyser på solcellen uppstår spänning mellan solcellens framsida och baksida. Elektroner frigörs i halvledarmaterialet och elektrisk ström genereras. Den elenergi som genereras i solcellen är proportionell mot solljusets intensitet och solcellens verkningsgrad. Den i dag vanligast förekommande solcellen av kisel har en verkningsgrad på ca 15%. Omvandlingen av solljus till elektricitet sker utan att något material eller ämne förbrukas. Tillämpningar Solceller har använts sedan 1950-talet. Då handlade det om att elförsörja satelliter ute i rymden. I dag finns tekniken inom en mängd olika områden och i mer eller mindre komplicerade system. Ett exempel på den enklaste direkt - användningen är solcellsdrivna mini - räknare. En annan vanlig tillämpning är solcellsdrivna vattenpumpar, som provats under lång tid i utvecklings - länder men även i USA för att ge vatten åt boskap. Solceller har också fått stor användning i självförsörjande elanläggningar och där finns i dag en konkurrenskraftig marknad. Foto: Per Sandell Foto: Leif Selhagen En självförsörjande solcellsanläggning är ofta en billigare lösning än en anslutning till det fasta elnätet. Ett vanligt användningsområde i Skandinavien är strömförsörjning av fritidshus. Solcellsanläggningen består då av solcellspanel, batteri, en laddningsregulator och systemet försörjer lampor, radio/tv, m m. Den stora framtida användningen av solceller förväntas komma i form av nätanslutna anläggningar där solcellsmodulerna integreras i byggnadernas tak och fasader. En nätansluten solcellsanläggning omvandlar likströmmen från solcellerna till växelström i en växelriktare. Energin matas in på det vanliga elnätet och används i huset. Om ett överskott uppstår säljs el till nätet och när solelen inte räcker till köps el som vanligt från nätet. Vill du läsa mer?

5 Solvärme Foto: Marie Andrén Plana solfångare Ett solvärmesystem består av solfångare, styrutrustning, cirkulationspump samt ett värmelager. Tekniken är enkel och kräver ingen omfattande tillsyn eller skötsel. Den årliga driftskostnaden är försumbar. Solvärmetekniken är säker och medlemsföretagen i Svensk Solenergi marknadsför solfångare som är kvalitetsgranskade. För bästa funktion rekommenderas endast solfångare som är provade och godkända vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås eller har Solar Keymark (Europeiskt kvalitets - märkning). Drift & underhåll En solvärmeanläggning har få mekaniska (rörliga) delar. Driftkostnaden är låg, i storleksordningen 100 kr per år för elenergi till cirkulationspumpen i en typisk småhusanläggning som kan ge från 1500 till 8000 kwh solvärme per år (beroende på storlek och typ av solfångare). I och med att solfångarna Den plana solfångaren består av en välisolerad låda av tex aluminium, med en bärande ramkonstruktion som täcks med en glasskiva, alternativt polycarbonat. I lådan läggs isolering och på denna placeras solfångarens viktigaste del: absorbatorn. Absorbatorn omvandlar sol in strålningen till värme. En värmebärare (vanligen glykolblandat vatten) transporterar värmen i en sluten krets till värme lagret, som kan vara en varmvattenberedare eller ackumulatortank. byggs med högkvalitativa material (glas, aluminium etc) och att det är få rörliga delar är underhållskostnaden mycket låg och livslängden lång. Det finns anläggningar som varit i drift sedan slutet av 1970-talet, helt utan driftstörningar! Vakuumrörsolfångare En vakuumrörsolfångare består av ett antal glasrör som tömts på luft. Absorbatorn är placerad i glasröret och vakuumet fungerar som isolering. I övrigt används samma system teknik som med plana solfångare. Vakuum - solfångare ger generellt ett högre värmeutbyte (bättre verkningsgrad) än plana sol fångare, men kostar i regel lite mer. Vill du läsa mer?

6 Bra systemlösningar och nöjda anvä Foto: Tom Bengtsson Foto: Thomas Carlén Jojje Jönsson Jag bor i en tillbyggd gammal kvarn med ganska stor bostadsyta. Uppvärmningskostnaden var något som vi fruktade. Vi sökte en modern och bekväm uppvärmnings - anläggning där vi kunde ta vara på lokal energi. Vad blev naturligare än att satsa på sol och ved? Jag fick kontakt med en solfångartillverkare som kände rörläggaren på orten. Tillsammans designade de ett flexibelt värmesystem efter mina önskemål. Det blev en vattenmantlad braskamin, 500 liter ackumulatorvolym och till detta 10 m 2 solfångare. Ingen eldning under sommarhalvåret och det känns fint att utnyttja solen i dubbel bemärkelse eftersom vi bor i en sommarstad! Jojje Jönsson Komiker/Artist Ivar Franzén Redan under tidigt 1980-tal förstod jag att solvärmen hade framtiden för sig. Inte bara av miljöskäl utan också för att hitta långsiktiga och kostnadsintressanta uppvärmningsformer för våra bostäder. EKSTA Bostads AB har sedan början av 1980-talet konsekvent byggt solvärme i delar av sin nyproduktion. Vi har idag över m 2 solfångare och kan för våra hyresgäster redovisa lönsamma solvärmeprojekt, som dessutom sparar miljön. Vi har under årens lopp byggt upp god kunskap kring solvärmen. Både vi själva, våra entreprenörer och konsulter har anammat den svenska solvärmetekniken. På så vis har vi lärt oss att bygga effektivt och till låga priser. För oss har det blivit naturligt att satsa på solen! Ivar Franzén Ordf EKSTA Bostads AB Kombisystem för småhus Solvärme för flerbostadshus Den vanligaste tillämpningen av solvärme är i så kallade kombisystem för småhus. Genom att installera en ackumulatortank får man ett flexibelt system för solvärme och andra energislag. En solvärmeanläggning med 8 12 m 2 solfångare och en liters ackumulatortank är vanligt för småhus ( liter värmelager per m 2 solfångare). För att utnyttja solvärmen maximalt är det viktigt att ackumulatorn temperaturskiktas (kall i botten) Varmvatten så att solfångarna kan arbeta vid låga temperaturer. För flerbostadshus är det möjligt att använda takintegrerade solfångare som täcker hela takytor. Beroende på om det är ett nytt eller äldre bostadshus dimensioneras solvärme - anläggningen att stå för 10 30% av fastighetens totala värme- och varmvattenbehov. Tillsatsvärme Varmvatten Acumulatortank Panna Elpatron Kallvatten Kallvatten Värmeväxlare

7 ndare! Foto: Ola Bengtsson Foto: Lars Andrén Margareta och Gunnar Bengtsson Vi var pionjärer i Falkenberg och har haft solfångare sedan mitten av 1980-talet. Som gamla vedeldare tyckte vi det var onödigt att behöva elda i pannan för lite varmvatten under sommarhalvåret. Vi fick då rådet av energirådgivaren att undersöka möjligheterna att installera solfångare. En rör - läggare på orten gav förslag på systemutrustning. Vi köpte en varmvattenberedare och installerade 5 m 2 solfångare. Solvärmen ger tillskott under hela året, men vi är särskilt glada att få varmvatten från maj till och med september utan att behöva elda en enda gång. Dessutom stör vi inte längre grannarna med rök och lukt under sommaren, då vi alla ostört vill njuta av våra trädgårdar. Nu spar vi både vedklyvarryggen, pannan och miljön och husvärdet har stigit. Alla vinner på solvärmen! Margareta och Gunnar Bengtsson Solvärmeanvändare i Falkenberg Håkan Svedberg Jag har en ganska stor utomhuspool. Leverantören sa att värmekostnaden för att hålla poolen uppvärmd till 25 C under badsäsongen skulle uppgå till ca kr (motsvarande kwh) per år. Att lägga den uppvärmningskostnaden till investeringen tyckte jag var alldeles för mycket. Eftersom vi bor i Höllviken och har god tillgång på sol ville jag undersöka möjligheterna att värma poolen med solfångare. Jag kom i kontakt med en duktig leverantör som hjälpte mig med dimensionering och förslag till inkoppling. Själva ingreppet var mycket enkelt och jag kunde till och med använda poolkretsens egen cirkulationspump för att driva bassängvattnet genom solfångarna. Investeringen betalade sig på mindre än 3 år och dessutom förlänger jag bad - säsongen med några veckor både under vår och höst utan att behöva tillsätta en enda kwh! Håkan Svedberg Nöjd poolägare Solvärme för varmvatten Solvärme för utomhuspooler Solvärmen dimensioneras för att täcka varmvattenbehovet under sommarhalvåret. Med en förhållandevis liten solfångararea kan solvärmen stå för hälften av hushållets varmvattenbehov. Det finns i dag standardberedare med inbyggda värmeväxlare för solkretsen. I hus med direktverkande el är en varmvattenberedare på liter med inbyggd solslinga och 4 6 m 2 solfångare att rekommendera. Det blir extra bra lönsamhet när man väljer solvärme i samband med att varmvattenberredaren ändå ska bytas ut. Varmvattenberedare Elpatron Det finns två typer av solvärmesystem för utomhuspooler. I ett direkt system värms bassängvattnet i solfångaren utan mellanväxling. I dessa system används en enkel typ av plast- eller gummisolfångare, som tål klorerat vatten. I indirekta system växlas solvärmen både till varmvatten och för att värma bassängvattnet. I båda fallen bör solfångararean motsvara minst halva poolarean, beroende på system och temperaturkrav. Vi rekommenderar att en fackman dimensionerar systemet! Cirkulationspump Reningsfilter Tillsatsvärme Varmvatten Kallvatten

8 Foto: Nils Larsson Aktiviteter Arrangerar årliga företagsträffar/branschdagar i syfte att diskutera branschgemensamma aktiviteter. Medverkar till årliga forskardagar i syfte att sprida information om de senaste forskningsresultaten. Har medverkat i framtagning av regler för P-märkning av solfångare hos Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och medverkar i pågående standard i- seringsarbete inom CEN och ISO, i syfte att verka för hög kvalitet. Har en hemsida med aktuell information och länkar om solenergi. Uppvaktar myndigheter och politiker i syfte att främja villkoren för solenergiutnyttjandet i Sverige. Är medlem i European Solar Thermal Industry Federation (ESTIF) och svensk sektion i International Solar Energy Society (ISES). Arbetar med att sprida information om solenergi och initiera utbildningar för installatörer och förvaltare. Så blir du medlem Du blir medlem i Svensk Solenergi genom att betala in en medlems avgift till SEAS postgiro (Plus en service avgift för företagsmedlemmar). Enskild medlem får Energimagasinet med föreningens medlemssidor och aktuella artiklar om utveckling inom energiområdet. Företagsmedlem får dessutom ett internationellt medlemskap i ISES och tidskriften REFOCUS som behandlar den internationella utvecklingen inom området förnybar energi. Företagsmedlemmar får kostnadsfritt intresseanmälningar från funktionen sök-din-leverantör på hemsidan Vidare erhåller företags medlemmar länkar från föreningens hemsida och i förekommande fall gratis exponering i andra sammanhang. Företagsmedlemmar äger också rätt att marknadsföra sig som medlem i Svensk Solenergi. Svenska Solenergiföreningen info@svensksolenergi.se V-TAB Civiltryckeriet AB 2007