Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut Traumadagen 3 december 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut www.hypnosochterapi.se. Traumadagen 3 december 2012"

Transkript

1 Förnekad verklighet Om incest och andra 5llitstrauman Traumadagen 3 december 2012 Ann Wilkens Leg psykoterapeut

2 Vad är trauma? Singeltrauma rån, misshandel, våldtäkt, naturkatastrof, närståendes plötsliga död Upprepade trauman våld i nära rela5on, fångenskap och tortyr, allvarlig försummelse, våld eller övergrepp under uppväxten Konsekvenserna av långvarig trauma5sering av närstående oja mycket allvarligare än singeltrauma. Går djupare mer svårläkt.

3 PTSD Reak5on på au ha upplevt eller beviunat livshotande händelser som väckt stark fruktan, hjälplöshet eller fasa. Symtombild: Påträngande minnen flash backs Avskärmning undandragande Kroniskt hög stressnivå vara på helspänn

4 Komplext PTSD (Herman) Svårigheter kring känsloreglering Medvetandeförändringar dissocia5on Förändringar i självuppfauning Förändringar i uppfauning av gärningsmannen Förändring i rela5on 5ll andra Förändringar i meningssystem

5 Konsekvenser av sexuella övergrepp Ingen specifik diagnos PTSD, Depression, Ånges_llstånd, Ätstörningar, BPD, DID Problemområden: Minne, Iden5tet, Känslor, Rela5oner, Kroppen, Sexualitet, Dissocia5on Exempelvis: Suicidalitet, Självdestruk5vitet, Missbruk, Skuld, skam, känsla av värdelöshet vara annorlunda, Iden5tetsförvirring, Sömnsvårigheter, Smärta och andra fysiska problem

6 Konsekvenserna påverkas av Den utsauas ålder Hur länge övergreppen pågåu Rela5on 5ll förövare Typ av övergrepp Övrig utsauhet/trygghet Stöd ejeråt

7 Kan man verkligen glömma trauma? 129 kvinnor som vårdats på specialistklinik då de utsaues för sexuella övergrepp som barn 38 % mindes ej då de fick frågan som vuxna De med otrygg anknytning mindes sämre De som fåu stöd av mamman ejer övergrepp mindes mer De som ej mindes var yngre vid övergreppen och hade utsaus av närstående (Mc Williams 94)

8 Cameron longitudinell studie Cameron C, Resolving Childhood Trauma (2000) 51 kvinnor mellan 25 och 64 år. I genomsniu hade 30 år förflu5t sedan första övergreppet. Följde kvinnornas läkningsprocess under 12 år 25 hade inga minnen alls av övergreppen, 10 hade minnen men såg det ej som övergrepp Idealiserade familjen, särskilt förövaren, den sociala ställningen gjorde det svårt tro på minnena

9 Cameron II Om mamman förövare all5d amnesi 75 % utsaua av mer än en förövare 81 % utsaua för oral, anal eller vaginal penetra5on (96 % av gruppen med amnesi) Flashbacks av smärtor från penetra5on, kvävningskänslor vid orala övergrepp eller förövarens tyngd Flashbacks från övergrepp före 3 år förekom Förvirring kring övergrepp i mörker på nauen på dagen allt som vanligt

10 Cameron III Starkt samband brist på stöd amnesi HälJen hade försökt få hjälp genom au beräua en lyckats Av 200 förövare hade en frivilligt tagit på sig skulden Övergreppen isolerade barnet hemlighet au vara speciell blanda ihop sex och kärlek

11 Hälsa 75 % gynekologiska problem 88 % problem käkarna 47 % migrän 83 % ätstörningar 47 % självmordstankar 29 % drabbade olyckor, 43 % sjukliga 92 % av dem med amnesi hade flashbacks

12 Känslor UppräUhåller fasad lär sig imitera känslor 82 % övertygade något var allvarligt fel med dem Särskilt nega5va känslor undertrycks 90 % överdrivet behov vara 5ll lags Hatar det inre barnet övergreppserfarenheten

13 AU återfå minnen Utlöste en kris tappade normal coping, 50 % självmordstankar Svårt tro på minnena LäUnad förstå sina 5digare obegripliga reak5oner och problem AU minnas tar 5d

14 They were torn between feeling crazy and believing a horrifying truth.

15 Dissocia5on Aspekter av händelser som normalt associeras hålls åtskilda Psykets försvar mot överväldigande intryck eu säu au undkomma då ingen hjälp finns En strukturering av personligheten

16 Dissocia5on Delar eller hela traumat kan vara dissocierat går ej au minnas medvetet Känslor kan vara frikopplade från minnesbilder Själva innebörden kan vara frikopplad Kroppen kan beräua sådant som inte finns 5llgängligt i medvetandet somatoform dissocia5on

17 Kroppen somatoform dissocia5on Smärta bedövning Ofrivilliga rörelser, kramper förlamning UppfaUa lukter, beröring, ljud etc som inte finns Tillfällig störning i förmågan au se, höra, känna etc

18 Dissocia5on och uppdelning av personligheten Uppstår då barn eller vuxna utsäus för trauma5serande händelser och det saknas en förmåga au integrera dessa i eu sammanhållet själv Dissocia5on som en uppdelning av personligheten beskrevs i början av 1900 talet av Pierre Janet. Allvarligaste dissocia5va störningen DID Dissocia5v Iden5tetsstörning(5digare Mul5pel personlighetsstörning)

19 Strukturell dissocia5on ANP Apparently Normal Part of Personality fungerar som en 5ll synes adekvat vuxen EP Emo5onal Part of Personality är bärare av den trauma5ska verkligheten, känslor av sorg, vrede, skam etc. OJast grundlagt i barndomen. (Meyers 1940, Nijenhuis, Steele, van der Hart, 2006)

20 Desorganiserad anknytning Då barnets vik5gaste anknytningspersoner utgör eu hot finns ingenstans au vända sig för trygghet och tröst rädsla styr DeUa olösliga dilemma leder oja 5ll eu desorganiserat anknytningsmönster vilket i sin tur är starkt kopplat 5ll dissocia5on Dissocia5on då barnet inte kan undkomma faran flyr det inåt

21 Bemötande Värme, icke dömande, tydlig, förutsägbar BekräJa den utsauas verklighet EU neutralt förhållningssäu = ställa sig på förövarens sida BekräJa ambivalensen Behåll lugnet stå ut med au enkel lösning inte finns Bärare av hoppet det går au komma över en trauma5sk historia

22 Maktrela5on Var medveten om det ojämlika maksörhållandet Traumat har ojast uppståu i rela5on 5ll en person med makt över den utsaua Vik5gt ge så mycket kontroll som möjligt 5ll den traumautsaua, självbestämmande

23 Normalisera Kunskap om traumasymtom lugnar. Det är inte du som är galen. Du har varit med om fruktansvärda händelser och reagerar normalt u>från det. Många har varit med om samma sak och reagerat som du. Minskar skam och skuld.

24 Evidensbaserad behandling vid komplex trauma saknas Beprövad erfarenhet stödjer fasindelad behandling Börja inte bearbetning av trauman innan det finns en stabil situa5on och förmåga au härbärgera känslor

25 Stabilisering Stärka arbetsalliansen 5lliten 5ll behandlaren Kunna tolerera starka känslor flash backs Tillräckligt stabil social situa5on klarar ej öppna för smärtsamma känslor om kaos Trygg omgivning ej destruk5va rela5oner

26 Traumabearbetning Hypnos (och andra metoder) kan vara 5ll hjälp Men nödvändigt med 5llitsfull rela5on det rela5onella perspek5vet vik5gt Hypnos ingen mirakelmetod men kan ge pa5enten redskap hantera traumasymtom och öka kontrollen vid bearbetning av traumaminnena

27 Arbete med inre delar Ego states Respektera alla delar i det inre de har kommit 5ll för au hjälpa särbehandla inte! Kan inte gå 5ll de sårbara barndelarna innan de skyddande delarna är med på det Inte göra sig av med någon del (vilket pa5enten kan önska hatar det utsaua barnet)

28 Arbete med Ego states Sträva ejer ökad kommunika5on mellan delarna Sträva ejer au få de skyddande delarna au medverka Vid allvarlig trauma5sering är oja polariseringen stor mellan delarna Utmaning au arbeta med delar som imiterar förövaren

29 AU arbeta med traumapa5enter Empa5 och inlevelse största 5llgången och största risken Sekundär trauma5sering kan få samma symtom som pa5enten (PTSD) Vikarierande trauma5sering mer djupgående förändring av personligheten

30 Medvetet förhållningssäu skyddar Ge akt på signaler om överbelastning och traumasymtom normalt au reagera Tala med kollegor, handledare bryt tystnaden Ritualer för au lämna det tunga vid arbetsdagens slut självhypnos Vik5gt med förståelse från ledningen och en stödjande struktur. Utbildning

Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson

Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson 1 Det farliga men viktiga lyssnandet av Hanna Olsson Hur påverkas man som professionell av att möta våldsutsatta kvinnor, barn och ungdomar? Och då tänker jag inte bara på att som hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter 2013 Lyssna på mig Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter Snacka aldrig skit om varandra. Aldrig. Det gör så jävla ont. Barn borde få bestämma 50% vid en skilsmässa så de vuxna inte

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp

Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp Förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp Birgitta Eriksson Examensarbete 10 poäng VT 05 Examensarbete på lärarprogrammet 140 p Institutionen för Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig!

Studie från bris 2012. Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Se hela mig! Studie från bris 2012 Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Se hela mig! Studie från bris 2012 Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 BRIS 8 Psykisk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008

Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen #1/2008 Kan man bli sjuk av ord? Det osynliga våldet mot själen 2008 En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 #1/2008 BRIS Kanslier Riksförbundet BRIS Karlavägen

Läs mer

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor

Om livet känns. hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor Författare: Skriften är framtagen av Nationella rådet för självmordsprevention, tillsatt av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, i samarbete

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12

Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12 Kris Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12 Helsingborg 2012 Sammanfattning: Mitt arbete handlar om, och beskriver vad en kris är för något. Jag går in och förklarar

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och

Läs mer

ATT SKRIVA EN KRISPLAN

ATT SKRIVA EN KRISPLAN SVENSKA SCOUTRÅDET ATT SKRIVA EN KRISPLAN NÄR, HUR OCH VARFÖR MARIA LINDMARK 7/9/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 STEG FÖR STEG ATT SKRIVA EN KRISPLAN...5 STEG 1 Brainstorma!...5 STEG 2 Sortera

Läs mer

Emotional Freedom Techniques

Emotional Freedom Techniques - EFT Introduktion till Emotional Freedom Techniques Kjell & Ann-Sofi Forsberg Center för Energipsykologi Copyright Kjell & Ann-Sofi Forsberg december 2010-12-01 0411-52 70 30 www.eftsweden.se - EFT Innehållsförteckning

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1

Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord NASP 2013:1 NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa - är sedan 1993 Stockholms läns landstings

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp. Riktlinjer

Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp. Riktlinjer Vad gör vi nu? Bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp Riktlinjer Innehåll: Förord Ärkebiskop Anders Wejryd... 3 Inledning Att tala sant om livet...5 Del 1: Teologi och människosyn...10 Grundläggande

Läs mer

s k a j a g g ö r a?

s k a j a g g ö r a? V a d s k a j a g g ö r a? 31 brev till kvinnojourerna och tjejjourerna 1 Manifest Sverige är ett av världens minst ojämställda länder. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem.

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 74 Mäns våld mot kvinnor Individens eller samhällets ansvar? Författare: Linda Engström Mäns våld mot kvinnor.

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin

Barn som far illa. Pedagogers bemötande och agerande. Maltreated children How teachers react and act. Sandra Jangdin Barn som far illa Pedagogers bemötande och agerande Maltreated children How teachers react and act Sandra Jangdin Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Nivå/ 15 Högskolepoäng 1

Läs mer

Vägar genom sorg. CeFAM Kris- & katastrofpsykologi

Vägar genom sorg. CeFAM Kris- & katastrofpsykologi Vägar genom sorg CeFAM Kris- & katastrofpsykologi De dödas kläder som du får ta hand om på sjukhuset och lägga bakom dig i bilen och köra hemåt med, de dödas kläder är mycket tysta. Tystare än någon skog

Läs mer

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa

När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa Förord Detta är redovisningen av vårt uppdrag att kartlägga hur unga med självupplevd

Läs mer

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker

DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker DET TYSTA VITTNET en utvärdering av barngruppverksamheten för barn som bevittnat våld i Katrineholm, Flen och Vingåker Katarina Enqvist-Bolin Ola Nordqvist Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 4 Barngrupper

Läs mer

När mamma och pappa skiljer sig

När mamma och pappa skiljer sig När mamma och pappa skiljer sig - En kvalitativ undersökning av hur barn reagerar på föräldrarnas skilsmässa och hur man inom barndagvården kan stöda barnet Isa Granqvist Examensarbete för Socionom (YH)-examen

Läs mer

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Av: Anna-Stina Hansson Görel Johansson Vt-09 Handledare: Helena Hansson Examinator: Mats Hilte ABSTRACT Authors: Anna-Stina Hansson,

Läs mer