Förnekad verklighet. Om incest och andra 5llitstrauman. Ann Wilkens Leg psykoterapeut Traumadagen 3 december 2012

Transkript

1 Förnekad verklighet Om incest och andra 5llitstrauman Traumadagen 3 december 2012 Ann Wilkens Leg psykoterapeut

2 Vad är trauma? Singeltrauma rån, misshandel, våldtäkt, naturkatastrof, närståendes plötsliga död Upprepade trauman våld i nära rela5on, fångenskap och tortyr, allvarlig försummelse, våld eller övergrepp under uppväxten Konsekvenserna av långvarig trauma5sering av närstående oja mycket allvarligare än singeltrauma. Går djupare mer svårläkt.

3 PTSD Reak5on på au ha upplevt eller beviunat livshotande händelser som väckt stark fruktan, hjälplöshet eller fasa. Symtombild: Påträngande minnen flash backs Avskärmning undandragande Kroniskt hög stressnivå vara på helspänn

4 Komplext PTSD (Herman) Svårigheter kring känsloreglering Medvetandeförändringar dissocia5on Förändringar i självuppfauning Förändringar i uppfauning av gärningsmannen Förändring i rela5on 5ll andra Förändringar i meningssystem

5 Konsekvenser av sexuella övergrepp Ingen specifik diagnos PTSD, Depression, Ånges_llstånd, Ätstörningar, BPD, DID Problemområden: Minne, Iden5tet, Känslor, Rela5oner, Kroppen, Sexualitet, Dissocia5on Exempelvis: Suicidalitet, Självdestruk5vitet, Missbruk, Skuld, skam, känsla av värdelöshet vara annorlunda, Iden5tetsförvirring, Sömnsvårigheter, Smärta och andra fysiska problem

6 Konsekvenserna påverkas av Den utsauas ålder Hur länge övergreppen pågåu Rela5on 5ll förövare Typ av övergrepp Övrig utsauhet/trygghet Stöd ejeråt

7 Kan man verkligen glömma trauma? 129 kvinnor som vårdats på specialistklinik då de utsaues för sexuella övergrepp som barn 38 % mindes ej då de fick frågan som vuxna De med otrygg anknytning mindes sämre De som fåu stöd av mamman ejer övergrepp mindes mer De som ej mindes var yngre vid övergreppen och hade utsaus av närstående (Mc Williams 94)

8 Cameron longitudinell studie Cameron C, Resolving Childhood Trauma (2000) 51 kvinnor mellan 25 och 64 år. I genomsniu hade 30 år förflu5t sedan första övergreppet. Följde kvinnornas läkningsprocess under 12 år 25 hade inga minnen alls av övergreppen, 10 hade minnen men såg det ej som övergrepp Idealiserade familjen, särskilt förövaren, den sociala ställningen gjorde det svårt tro på minnena

9 Cameron II Om mamman förövare all5d amnesi 75 % utsaua av mer än en förövare 81 % utsaua för oral, anal eller vaginal penetra5on (96 % av gruppen med amnesi) Flashbacks av smärtor från penetra5on, kvävningskänslor vid orala övergrepp eller förövarens tyngd Flashbacks från övergrepp före 3 år förekom Förvirring kring övergrepp i mörker på nauen på dagen allt som vanligt

10 Cameron III Starkt samband brist på stöd amnesi HälJen hade försökt få hjälp genom au beräua en lyckats Av 200 förövare hade en frivilligt tagit på sig skulden Övergreppen isolerade barnet hemlighet au vara speciell blanda ihop sex och kärlek

11 Hälsa 75 % gynekologiska problem 88 % problem käkarna 47 % migrän 83 % ätstörningar 47 % självmordstankar 29 % drabbade olyckor, 43 % sjukliga 92 % av dem med amnesi hade flashbacks

12 Känslor UppräUhåller fasad lär sig imitera känslor 82 % övertygade något var allvarligt fel med dem Särskilt nega5va känslor undertrycks 90 % överdrivet behov vara 5ll lags Hatar det inre barnet övergreppserfarenheten

13 AU återfå minnen Utlöste en kris tappade normal coping, 50 % självmordstankar Svårt tro på minnena LäUnad förstå sina 5digare obegripliga reak5oner och problem AU minnas tar 5d

14 They were torn between feeling crazy and believing a horrifying truth.

15 Dissocia5on Aspekter av händelser som normalt associeras hålls åtskilda Psykets försvar mot överväldigande intryck eu säu au undkomma då ingen hjälp finns En strukturering av personligheten

16 Dissocia5on Delar eller hela traumat kan vara dissocierat går ej au minnas medvetet Känslor kan vara frikopplade från minnesbilder Själva innebörden kan vara frikopplad Kroppen kan beräua sådant som inte finns 5llgängligt i medvetandet somatoform dissocia5on

17 Kroppen somatoform dissocia5on Smärta bedövning Ofrivilliga rörelser, kramper förlamning UppfaUa lukter, beröring, ljud etc som inte finns Tillfällig störning i förmågan au se, höra, känna etc

18 Dissocia5on och uppdelning av personligheten Uppstår då barn eller vuxna utsäus för trauma5serande händelser och det saknas en förmåga au integrera dessa i eu sammanhållet själv Dissocia5on som en uppdelning av personligheten beskrevs i början av 1900 talet av Pierre Janet. Allvarligaste dissocia5va störningen DID Dissocia5v Iden5tetsstörning(5digare Mul5pel personlighetsstörning)

19 Strukturell dissocia5on ANP Apparently Normal Part of Personality fungerar som en 5ll synes adekvat vuxen EP Emo5onal Part of Personality är bärare av den trauma5ska verkligheten, känslor av sorg, vrede, skam etc. OJast grundlagt i barndomen. (Meyers 1940, Nijenhuis, Steele, van der Hart, 2006)

20 Desorganiserad anknytning Då barnets vik5gaste anknytningspersoner utgör eu hot finns ingenstans au vända sig för trygghet och tröst rädsla styr DeUa olösliga dilemma leder oja 5ll eu desorganiserat anknytningsmönster vilket i sin tur är starkt kopplat 5ll dissocia5on Dissocia5on då barnet inte kan undkomma faran flyr det inåt

21 Bemötande Värme, icke dömande, tydlig, förutsägbar BekräJa den utsauas verklighet EU neutralt förhållningssäu = ställa sig på förövarens sida BekräJa ambivalensen Behåll lugnet stå ut med au enkel lösning inte finns Bärare av hoppet det går au komma över en trauma5sk historia

22 Maktrela5on Var medveten om det ojämlika maksörhållandet Traumat har ojast uppståu i rela5on 5ll en person med makt över den utsaua Vik5gt ge så mycket kontroll som möjligt 5ll den traumautsaua, självbestämmande

23 Normalisera Kunskap om traumasymtom lugnar. Det är inte du som är galen. Du har varit med om fruktansvärda händelser och reagerar normalt u>från det. Många har varit med om samma sak och reagerat som du. Minskar skam och skuld.

24 Evidensbaserad behandling vid komplex trauma saknas Beprövad erfarenhet stödjer fasindelad behandling Börja inte bearbetning av trauman innan det finns en stabil situa5on och förmåga au härbärgera känslor

25 Stabilisering Stärka arbetsalliansen 5lliten 5ll behandlaren Kunna tolerera starka känslor flash backs Tillräckligt stabil social situa5on klarar ej öppna för smärtsamma känslor om kaos Trygg omgivning ej destruk5va rela5oner

26 Traumabearbetning Hypnos (och andra metoder) kan vara 5ll hjälp Men nödvändigt med 5llitsfull rela5on det rela5onella perspek5vet vik5gt Hypnos ingen mirakelmetod men kan ge pa5enten redskap hantera traumasymtom och öka kontrollen vid bearbetning av traumaminnena

27 Arbete med inre delar Ego states Respektera alla delar i det inre de har kommit 5ll för au hjälpa särbehandla inte! Kan inte gå 5ll de sårbara barndelarna innan de skyddande delarna är med på det Inte göra sig av med någon del (vilket pa5enten kan önska hatar det utsaua barnet)

28 Arbete med Ego states Sträva ejer ökad kommunika5on mellan delarna Sträva ejer au få de skyddande delarna au medverka Vid allvarlig trauma5sering är oja polariseringen stor mellan delarna Utmaning au arbeta med delar som imiterar förövaren

29 AU arbeta med traumapa5enter Empa5 och inlevelse största 5llgången och största risken Sekundär trauma5sering kan få samma symtom som pa5enten (PTSD) Vikarierande trauma5sering mer djupgående förändring av personligheten

30 Medvetet förhållningssäu skyddar Ge akt på signaler om överbelastning och traumasymtom normalt au reagera Tala med kollegor, handledare bryt tystnaden Ritualer för au lämna det tunga vid arbetsdagens slut självhypnos Vik5gt med förståelse från ledningen och en stödjande struktur. Utbildning