Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12"

Transkript

1 Kris Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12 Helsingborg 2012

2 Sammanfattning: Mitt arbete handlar om, och beskriver vad en kris är för något. Jag går in och förklarar krisens olika faser hur man med vissa verktyg utifrån SERterapi kan hjälpa människor som hamnat i kris Jag anser att resultatet jag fått fram är en god beskrivning på vad ordet kris står för, samt en liten vägledning hur jag som SER-terapeut kan hjälpa människor som hamnat i livskris att komma rätt igen.

3 Innehållsförteckning sid 1 Inledning 1 2 Frågeställning 2 3 Bakgrund Kris 3.2 Krisens olika faser 4 Metod 8 5 Resultat Att bemöta människor i kris 5.2 Men.. 6 Diskussion Källförteckning 15 Bilagor 1 Intervju

4 Inledning Det ämne som jag har valt har namnet Kris. Anledningen till varför jag valt just detta ämne är därför att detta ämne intresserar mig. Och varför då kan man undra? Jo, efter att själv har gått igenom åtminstone två kriser, varav en av dessa kostade oerhört mycket på mig som person (samtidigt som det medförde, efter det att jag gått igenom krisen, att jag växte som person och fick en insikt som jag aldrig skulle vilja vara utan) så kan jag nu såhär i efterhand se hur krisens gång följer ett visst mönster. Hade man vetat detta då och fått den hjälp alltefter behov som man behövt, kanske förloppet inte tagit så många år som det faktiskt gjorde. Efter att själv varit med om dessa kriser och genomlevt dessa, så har det nu vuxit fram ett intresse hos mig att förhoppningsvis kunna hjälpa andra personer, kanske inte i exakt samma sits, men i liknande situationer. Jag vill kunna hjälpa andra för jag vet att det faktiskt går att komma tillbaks, vad som än har hänt. Det är jag ett levande bevis för, och det är detta jag vill hjälpa mina klienter med att komma fram till/komma till insikt om. Det må ta kort eller lång tid, men det går, och det är det viktigaste att jobba mot, och ha som mål. 1

5 Frågeställning Jag tänker i min uppsats ta upp ämnet Kris, vad ordet kris står för, samt vad som egentligen menas med ordet kris. Jag tar upp vad krisens olika delar består av samt likheter med SER terapins sätt att se på/jobba med förvandling/förändring, jag går alltså in på hur man med delar av SER-terapin kan jobba med människor som befinner sig i kris. 2

6 Bakgrund Kris Ordet kris betyder avgörande vändpunkt. Det kinesiska språket har två tecken för kris, det ena betyder fara, och det andra betyder möjlighet. I början kan krisen upplevas som fara om den inte bearbetas, så kvarstår faran.. Alla människor kommer någon gång i livet att råka ut för stora påfrestningar och befinna sig i kris. Detta är ingen psykisk sjukdom utan tillhör livets normala utveckling. Det gäller dock att bearbeta krisen och inte fastna längs vägen för då kan den leda till psykiska besvär. Det är viktigt att bemöta människor i kris på rätt sätt för att underlätta deras krisbearbetning. Man skiljer på två sorters kriser, utveckling- och mognadskriser (vilka jag inte tänker gå in på här), samt traumatiska kriser, vilka beror på yttre trauman. Traumatiska typsituationer: 1.Objektsförlust: Förlust av ett objekt för positiva känslor tex en anhörigs dödsfall, flyttning, amputation. 2.Autonomiförlust: Förlust av självständigheten, ex handikapp, sjukdom, fängelsevistelse. 3. Relationsproblem: Problem i relationer till andra människor, inte minst det motsatta könet. Ex. skilsmässa, otrohet, mobbning. 4. Reproduktionsproblem: Problem att reproducera sig, ex missfall, abort sterilitet. 3

7 5. Social skam: En känsla av utanförskap, att inte duga, att vara utpekad som socialt oacceptabel. Ex missbruk, brottslighet, socialbidragsberoende, konkurs. 6.Samhälleliga struktutförändringar: Samhället förändras snabbt och den som inte hänger med drabbas hårt. Ex arbetslöshet, ny teknik, förändrade könsroller. 7. Yttre katastrofer: Händelser med inslag av kaos som är ytterst hotfulla och som inte kan kontrolleras, ex olyckshändelser, naturkatastrofer och krig. Krisens olika faser: Man delar in en kris i fyra olika faser: chock, reaktion, bearbetning samt nyorientering. Jag ska nu förklara vad de olika faserna innebär. Chockfasen: Denna fas varar från några timmar till några dagar. I chockfasen kan den drabbade reagera med gråt, skrik, skratt eller med ett till synes opåverkat beteende. Ofta präglas denna fas av upprördhet och förtvivlan. Inte sällan regriderar den drabbade (går tillbaka till ett barnsligt beteende). Det händer också att den drabbade försvarar sig med någon form av förnekande. Förlusten är så smärtsam att man inte orkar släppa fram den med en gång. Chockfasen innebär alltså att man har svårt att ta in informationen eftersom den ger så mycket ångest. Man präglas av avskärmning och är inte fullt medveten av vad som har hänt och innebörden av det. Hur pass omfattande avskärmningen blir är mycket individuellt, och avgörs av vad det är som har hänt eller vilken personlighet den drabbade har. Det är framför allt försvarsstrukturen som avgör detta. 4

8 Har man mycket effektiva och starka försvar blir det en omfattande avskärmning och har man svaga och ineffektiva försvar så blir avskärmningen mindre omfattande. De viktigaste försvaren är bortträngning, isolering och undertryckande (suppression). Även regression och förnekande är vanliga. Reaktionsfasen: Under den andra fasen tar den drabbade till sig förlusten. Man sörjer djupt och får ofta kroppsliga symptom, tappar aptiten och sover dåligt. Det finns en klar risk att man i denna fas börjar missbruka tabletter eller alkohol. Denna fas inträder så snart chocken har lagt sig och kan pågå i ett par månader. Chock och reaktionsfas kallas också akut kris. Den kallas så för att man först nu reagerar på det inträffade. Chockfasens beteendemönster går ju ut på att inte reagera på det inträffade. Reaktionsfasen kan beskrivas som den traumatiska krisens kärnpunkt. Det är reaktionsfasen som innehåller alla de starka reaktioner av sorg, skuld, ilska som de flesta nog förknippar med krisupplevelse. Eftersom man nu har blivit fullt medveten om det inträffade och dess konsekvenser, och är mer eller mindre psykiskt oförberedd på detta, måste man på något sätt ta itu med alla de negativa och destruktiva känslor som väller över en. Man drabbas exempelvis av framtidsförlust, vilket beskrivs som en känsla av att livet och framtiden inte har något positivt att erbjuda. För att klara denna stora påfrestning tar man till försvarsmekanismer av olika slag, tex projektion, förskjutning och rationalisering. Många försöker finna en mening i det som hänt, antagligen för att bringa lite reda i det kaos som uppstått. Det kan ses som en rationalisering. Skuldkänslor är vanliga. Man lyckas övertyga sig själv at man på något sätt är medskyldig till det inträffade, även om det är långsökt. Dessa skuldkänlor blir så småningom tunga att bära varför man projicerar dem på andra, så att skulden istället blir deras. Även sorgen som sådan projiceras genom att man får ett väldigt stort intresse för andra i samma situation, via dagstidningar familjesidor eller veckotidningarnas sjukdomsreportage. Många blir aggressiva. Orsaken till dessa ibland starka aggressioner kan vara att man upplever en extremt frustrerande situation. Det kan också handla om förskjuten aggressivitet. Ex den döde kan väcka ilska hos den efterlevande: Varför gjorde han mig detta?. 5

9 Men det är både svårt och skuldfyllt att känna aggressioner mot den döde. Istället blir det ofta de närmaste som får bli objekt för dessa aggressioner. Om det är egen sjukdom som orsakat krisen kan det vara den egna kroppen som blir objekt för aggressionen. Även dessa aggressioner måste förskjutas. Det faktum, att många krisdrabbade är så aggressiva kan vara mycket negativt för dem genom att de riskerar att skrämma bort vänner och anhöriga, så att de förlorar det sociala stöd som är så viktigt i en sådan här situation. Det är också vanligt med drömmar och hallucinationer. En särskild reaktion är unprepresion =bortträngning, som innebär att tidigare bortträngda minnen kommer tillbaka som ett resultat av krisen. Dessa minnen är inte alltid trevliga utan kan förvärra krisreaktionen. En vuxen som kanske förlorar en förälder kanske plötsligt återupplever en massa negativa barndomsminnen, varför sorgen efter den döde blir större p.g.a ilska, skuldkänslor och insikten att inget längre går att reparera. Många hanterar situationen med hjälp av alkohol och droger. En katastrofal utväg är att försöka ta livet av sig. Psykisk kris är en vanlig orsak till självmord. Reparation- och bearbetningsfasen: Det sägs att tiden läker alla sår och det ligger någonting i det. Efter ett tag börjar den totala upptagenheten av traumat avta. Den akuta delen av krisbearbetningen lämnas och övergår i reparations- eller bearbetningsfasen som varar från ett halvt till ett år. Man börjar bearbeta händelsen mer konstruktivt och problemorienterat. Själveffektiviteten och optimismen ökar. Man blir också mer social och utåtriktad, och då ökar det sociala stödet automatiskt. Den krisdrabbade börjar se mer nyanserat på det som hänt och det väcker inte lika starkt ångest. Personen intresserar sig mer för nuet och får så smått en framtidstro. Det inträffade accepteras mer och mer. Fortfarande kommer det djup sorg och smärtsam ångest, men behovet av att tala om dem är inte lika påträngande. Personen behöver någon som finns till hands, lyssnar och ger stöd när det behövs. Man är fortfarande i kris och de negativa känslorna överväger fortfarande, men det faktum att man upptäcker att man kan uppleva positiva saker är det första tecknet att man sakta men säkert är på väg ut ur krisen. 6

10 Nyorienteringsfasen: Efter kanske ett år inträder den s.k nyorienteringsfasen. Sorgen finns på sätt och viss alltid kvar ; den kan återkallas som ett smärtsamt minne. Men den dominerar inte längre ens liv. Istället har man återfått förmågan att glädjas åt det som livet kan ge, utan att för den del ha glömt sin förlust. Under nyorienteringsfasen börjar personen se möjligheterna i livet igen. Den krisdrabbade har gått igenom en kris och ser kanske sitt liv med större mognad och styrka än tidigare. Personen kan ha fått andra värden i livet och söker nya vägar och nya relationer. Denna sista fas av krisen har inget slut, man lever ju med det inträffade för resten av livet. Det har inneburit ett ärr som aldrig försvinner, och ibland kan man återuppleva en del av de negativa känslorna från reaktionsfasen. Vissa menar att krisen definitivt är över när tre saker är uppfyllda: 1. Man har samma framtidstro som före krisen. 2. Man kan tänka tillbaka på det inträffade utan ångest. 3. Man upplever att man även utvecklats positivt av händelsen. Man har lärt sig mycket, mognat, fått självinsikt, etc. Jag tycker Ser-terapi passar för diverse olika kris-tillstånd pga av att Ser-terapi står för en integrativ psykologi,bla humanistisk/existentiell, transpersonell/andlig samt psykodynamiskt behandlingssätt, med psykodynamiskt perspektiv menas att det är ett paraplybegrepp som innefattar en rad olika behandlinsgmetoder, med mindre inbördes skillnader, men dock med olika sätt att bearbeta olika problem såsom samtal och bearbetning av känslor genom att genomleva dessa. Känslorna får/ska vara i fokus i Ser-terapi, och man går också in i barndomen och tittar på vad som där kan finnas för gammalt som gör att du fastnar/har svårt för att ta dig igenom krisen, samt vilka psykiska försvar du satt upp, såsom bortträngning, förnekande osv. Ser-terapi har en annan bredd än andra terapiformer. 7

11 Metod För att hitta information till det ämnet som jag valt har jag letat efter främst litteratur som kunde ge mig, som jag tycker, passande svar på min frågeställning. Det har varit sökvägar som bibliotek, Internet samt egen litteratur. Jag har, eftersom jag tycker SER terapins teorier är passande i min frågeställning, även läst och tagit del av Lena Onborgs examensarbete. Jag har också läst utdrag ur Åsa Hellbergs bok Casanovas kvinna. Mina egna upplevelser gicks återigen igenom, om än med tacksamhet och glädje att jag med hjälp av dessa både självupplevda kriser, kunnat hitta frågeställning samt kunnat hitta verklighetsförankring i det jag skrivit. 8

12 Resultat Att bemöta människor i kris 5.1 Det finns, som jag tagit upp, olika faser som man går igenom när man befinner sig i kris. Här kommer några exempel på vad man som medmänniska kan göra när den drabbade är i de olika faserna: Chockfas: Man kan visa sin vilja att vara nära. Varma kläder, varm dryck. Ge tydliga signaler om trygghet, medkänsla och stöd. Man måste respektera om personen vill vara ifred. Inte överdriva sin vårdande attityd. Reaktionsfas: Man har kanske gjort en planering för hur man ska komma igenom krisen, och här är det viktigt att man håller uppgörelsen. Bryta isoleringen. Ge råd och information. Bearbeta skuldkänslor. Reparationsfas: Kanske inte behov av ansikte mot ansikte-kontakt. Man ska få möjlighet att fortsätta själv att bearbeta händelsen. Prata med psykolog eller terapeut. Samtala mycket om händelsen Nyorienteringsfasen: Det är bra att ha någon att prata med. Kunna integrera det som hänt med andra livserfarenheter. Gärna fortsätta att prata med någon professionell. De flesta möter under sin livstid någon människa som befinner sig i någon slags kris. Som medmänniska kan man göra väldigt mycket. Ett telefonsamtal, en blomma, en kram eller bara tala om att man finns där för personen i fråga om han vill prata. 9

13 5.2 Men det finns personer som råkar ut för sig, så svåra kriser, att det inte med en medmänniskas hjälp är hjälp nog, det är där jag vill försöka förmedla hur vi som SER-terapeut, och med några av dess verktyg, kan vara till stor hjälp. Jag tänker här främst på hur samtalet, som står för S:et i SER, med inriktning på en integrativ psykologi och metod. Hur dess olika verktyg kan vara till stor hjälp. Vill här återge en text från en bok Psykologi, sid 99 - Martin Levander, Natur och Kultur (2002). En av de viktigaste studierna av människors sorgereaktioner gjordes av den amerikanske psykiatern Erich Lindemann. År 1942 arbetade han på ett sjukhus i Boston då nästan 500 människor omkom i en brand på en nattklubb. Lindemann träffade många av de överlevande och anhöriga till de avlidna. Han märkte att de patienter som reagerade häftigt och skrek ut sin vrede och förtvivlan hämtade sig relativt snabbt och inte visade några tecken på kvardröjande ångest eller depression. Sämre gick det för de patienter som varit lugna och samlade i inledningsskedet. Depression eller ångest kunde dyks upp hos dem flera år senare Här kommer ju SER terapins redskap att visa och arbeta ut sin ilska genom att skrika, stampa, slå på något, rita/ skriva brev, just för att få ur sina eventuella aggressioner, sorg och ångest, helt till sin rätt. Och det är också tydligt bevisat att just detta, att få ur sig negativ energi på detta sätt är effektivt, (se text ovan). Nästa viktiga, och kanske det mest effektiva, verktyg i en krissituation är samtalet. Här kommer terapiprocessen in, och hur den teorins gång vid ett problem/en kris går till och jag vill här dra paralleller med krisens fyra stadier. Terapiprocessen: Kris: 1. Presenterar problemet. Chock 2. Överväger möjligheter samt upplever Reaktionsfasen hur det kan vara 3. Djupundersöker mönster och blockeringar, upplever smärta, kritisk del. 4. Integration, man arbetar genom Reparations- och blockeringar, energi frigörs. bearbetningsfasen. 10

14 5. Öppnar upp för övermedvetna, upplever Nyorienteringsfasen glädje och visdom 6. Grundar i vardagslivet. Även terapiernas metod för förändring, (alltså den förändring på grund av en kris som nu skett i personens liv) kan likställas med krisens fyra olika faser: Terapiprocessens metod för förändring Kris: (transformation): 1. Identifiera Chock 2. Acceptera (stå ut med verkligheten) Reaktionsfasen 3. Integrera (sammanföra till helhet) Reparationsfasen 4. Transformera, förändring Nyorienteringsfasen Likheten mellan dessa olika faser är så slående så det blir ett bra underlag för SER-terapeuten att i samtalet ha tillgång till terapiprocessens sätt att arbeta och föra vidare en klient som hamnat i kris. En terapeut som behandlar någon i kris måste också visa tydligt att det är fullt tillåtet OCH positivt att sörja. Terapeuten måste ibland sörja med patienten, men samtidigt akta sig för att forcera en klient som till att börja, håller tillbaka sin sorg. Om klienten är skör kan det vara skadligt att släppa fram hela sorgen på en gång, det kan leda till sammanbrott, oförmåga att ta hand om sina barn osv, och därmed skapa nya problem. Det kan bli en svår balansgång för terapeuten. Det blir också en balansgång mellan å ena sidan erkänna smärtans djup-terapeuten får inte underdriva problemen och å andra sidan visa att livet kan ha en mening och måste gå vidare. När klienten inte orkar se någon ljuspunkt i framtiden på grund av sin kris är det vår (terapeutens) uppgift att stå för ett slags vikarierande hopp. 11

15 Diskussion I denna del ska jag ta upp att jag tycker att jag har sett så tydliga fakta på att SER-terapeutens verktyg, sätt att arbeta vid eventuella chocktillstånd känns som helt rätt. Jag tänker här bland annat på vad som framkom av den amerikanske psykiatern Erich Lindemann (läs i resultatdelen) angående människor som överlevt en stor brand, och de som då klarade sig bäst igenom chocken/sorgen var de som uttryckt sina känslor rent fysiskt. Att då få ut sin ångest genom att exempelvis, skrika, rita, slå på saker visade sig oerhört effektivt. Det gick inte att springa fort nog när det hon försökte fly undan kom inifrån. Karin Alvtegen, i Skam Också de olika stegen i terapiprocessens sätt att arbeta sig igenom olika trauman parallellt med krisfasens olika stadier ter sig väldigt sammanlänkade, det finns en likhet mellan de olika stadierna fastän de framställs på olika sätt. Jag tycker, efter att nu kommit en bit på min SER-terapeut-utbildning, att jag som färdig sådan, sedan, med alla dess verktyg nog skulle kunna hjälpa en sorg/krisdrabbad utsatt människa på ett bra sätt. Jag tänker bland annat på SER-utbildningens sätt att se på och utföra meditationer, och att dessa verkligen är ett sätt att komma ner i varv alternativt komma ner i sig själv och sina känslor och landa här och nu. Även regressionsterapi och visualisering kan här vara till stor hjälp beroende vad krisen orsakats utav. 12

16 En kris kan ju uppstå utav så många olika orsaker och är då givetvis ur väldigt varierande grad. Om vi, som exempel på kris, tar att du hamnat i missbruk, att du då tar hjälp av regression för att försöka gå tillbaka till: Vad är det klienten varit med om? Vad har klienten upplevt, sett och hur har dennes omgivning behandlat, och bemött henne i de så viktiga tidiga åren utav ens liv? Jag kan inte låta bli att tänka på en väninna till mig som genomlevt många års anorexi, spritmissbruk och ständiga depressioner och sambandet med hennes barndom, hur hon berättat hur hon i en syskonskara på sju barn varit det svarta fåret, ett icke önskat barn (vilket hon också fick höra som barn utav sina föräldrar) samt många diverse olika fosterhemsplaceringar, och hur detta då varit en slags iscensättning, verkar det som, genom hela hennes hittillsvarande liv. Så det är ju också skillnad på en långvarig upparbetad kris eller en hastigt påkommen sådan, typ dödsfall, skilsmässa etc. Som SER-terapeut får jag av klienten veta efter, förhoppningsvis, första samtalet vad som orsakat denna persons kris ( om personen i sig är medveten på denna nivå vad problemet orsakats av ) och sedan får jag utgå från, vad jag tycker/anser/känner vad just den individen behöver just i den stunden, och sedan jobba vidare efter detta. Jag tycker att här handlar det mycket om magkänsla, att känna in klienten och dess behov för att kunna använda rätt verktyg, men att jag då som utbildad främst håller mig till SER-terapeut riktlinjer vid bearbetning. och att dessa då går hand i hand med psykologins fyra stadier vid chock, eftersom jag anser att dessa rimmar så bra. Men allra största vikt anser jag att terapeutens engagemang, medkänsla samt lyhördhet har, för att uppnå bästa resultat. Men samtidigt som det måste finnas en närvaro och empati så är det också viktigt att allt detta engagemang sköts professionellt. Vi ska finnas där och arbeta med vår klient, alltefter hur vi känner om vad som är relevant just då vid de olika tillfällena. Inte skynda, utan vara här och nu och i situationen. Och lyssna och verkligen LYSSNA! med allt vad det innebär. 13

17 Jag känner att jag som SER-terapeut kommer att använda som allra största redskap i mitt arbete med att hjälpa klienter, mitt intresse av och min förmåga till att lyssna och verkligen låta klienten prata ut om vad som tynger dom och sedan utifrån detta gå vidare med eventuella andra redskap. Jag anser att redskapet att få prata av sig och bli lyssnad på och veta att där finns någon som stöttar och HÖR och SER dig är nummer ett bland alla redskap. Det är på detta sätt att arbeta som jag som SER-terapeut vill utöva mitt yrke på. Jag tror/vet också att man kan jobba med krisbearbetning i grupp. Efter att ha läst utdrag ur Casanovas kvinna av Åsa Hellberg och där hon beskriver hur mycket hennes sorgebearbetning i grupp har betytt för henne, så framgår det tydligt vilken god effekt gruppterapi kan ha. Hon beskriver hur deltagarna skriver brev och att de sedan får läsa upp det för varandra och vara ett lyssnande öra, som hon själv uttrycker som lyssna med öron på ett stort hjärta utan mun. Gruppdeltagarna delar sedan varandras sorg och just detta att få dela sin sorg med andra likasinnade och att ha någon som lyssnar och förstår är en stor del och hjälp i sorgearbete. Man blir inte upplyst genom att föreställa sig det ljusa utan genom att göra mörkret medvetet. Carl Gustav Jung, psykoanalytiker 14

18 Käll- och litteraturförteckning Lars Karlsson, Psykologins grunder. Studentlitteratur Martin Levander, Psykologi, lärobok för gymnasiet AB. Natur och Kultur, Stockholm Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström, Psykiatri. Bonnier Utbildning AB Marta Cullberg Weston, Självkänsla på djupet. Natur och Kutur, Stockholm Lena Onborg, Livet är resultatet av de val du gör. Examensuppsats i Psykosyntes. Internet. berättelse Egen erfarenhet. 15

19 Intervju med brandman Jan Stråth, Växjö, den 20/11-11 Jan Stråth är en heltidsbrandman som jobbar på Värends Räddningstjänst, (Växjö Brandkår )och som jobbat med detta yrke i 29 år. Jag har intervjuat Jan Stråth, för att jag ville ta reda på hur de, brandmännen, bearbetar allt/alla de eventuella kriser de måste/tvingas till att gå igenom i sitt arbete. Här handlar det ju om den sortens kris som kan uppstå när man plockat upp rester av människor i bilolyckor, folk som hoppat framför tåg eller när man plockat ut folk som omkommit i bränder, mm, mm. Hur kan man då klara av att gång på gång få uppleva dessa saker, som i Jans fall, kan innebära just sådant som jag beskriver ovan, kanske 5-10 gånger per år? Jan berättar att när han började för 29 år sedan, fanns ingenting som kunde kallas att man skulle ha krisbearbetning. Det var bara att bita ihop och gilla läget. Idag är det annorlunda. Man har på den 40 man stora arbetsstyrkan två stycken specialutbildade killar i krisbearbetning, som finns till hands om det skulle behövas. Dessa killar är två stycken ordinarie brandmän, något äldre, som jobbar heltid och har varit med om mycket i sitt yrke. Dessa kan extrainkallas vid behov och har då mer en ledd krishanteringsgrupp. Jan berättar också att man efter varje larm har en genomgång efteråt så att alla får prata av sig angående det som hänt, hur var och en agerade, vad som kunde gjorts annorlunda och bara allmänt prata av sig om det som inträffat. Detta upplevde Jan som mycket bra.

20 Jag frågade Jan hur han bara klarat av allt detta, och han sa då att man blir luttrad och stänger av. Men han berättade också om, en gång i hans tidiga yrkesbana, när hans som nykläckt brandmän kom till en bilolycka där några ungdomar i hans egen ålder, runt 25 år, som alla omkommit i en bilolycka och som han där fick plocka upp resterna av, och att detta då berört honom en hel del, och att detta var lite svårt att smälta vid den tidpunkten och att någon krisbearbetning var det inte tal om, så det var bara till att acceptera sina känslor och smälta detta så gott det gick. Jan tycker att det blivit bättre nuförtiden när det finns tillgång till dessa specialutbildade killar. Han sa också att det är värre för de killar som arbetar som deltidsbrandmän (killar som rycker in bara extra vid larm vid sidan av sina ordinarie arbete) för att de får kanske bara vara med om hemska saker så sällan, och på så vis blir de inte så vana (luttrade) samt att de efter larm och utryckning måste återvända till sina ordinarie arbete, medan ordinarie brandmän alltid har varandra och prata om saker som hänt. Jag sa också till Jan att jag vet att de tränar oerhört mycket (jag är nämligen uppväxt med brandkåren som granne) och har under hela min uppväxt sett alla dessa killar träna fotboll, springa, sett de bära tunga dockor etc, etc, och undrar då om detta med deras träning hjälper dom (förutom att de behöver ha fysiken förstås, för sitt arbete) att lättare kunna klara av alla kriser de utsätts för. Jan svarade då att mår man bra fysiskt så är det även lättare att hantera psykiskt jobbiga saker. Jan har, trots allt han går/gått igenom trivts mycket bra och jag kan ju förstå att sammanhållningen blir stark i ett sådant här arbetslag. Jag betonade hur mycket jag beundrar dom för den insats de gör och att det måste vara oerhört tufft många gånger. Men Jan ville inte höra talas så mycket om det, det är väl för honom ett jobb som ett jobb för alla andra.

21 Men kan inte låta bli att fundera sen det måste vara starka killar detta, på alla plan. Intervjuare: Lise-Lott Fri

When all you have is a hammer everything starts to look like a nail. A. Maslow

When all you have is a hammer everything starts to look like a nail. A. Maslow Kris och Sorg When all you have is a hammer everything starts to look like a nail A. Maslow High points Utvecklingsstadier och kriser KASAM Traumatisk kris Försvar Döden Terapeutisk hållning Patientledda

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv. Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

KRISPLAN. Vitsippans förskola

KRISPLAN. Vitsippans förskola KRISPLAN Vitsippans förskola 2016-2017 Larmlista 2016-04-29 Pia Bengtsson (förskolechef) 070-2702699 Pia Göthlin (pedagog) 0708-742779 Johanna Karlsson (pedagog) 073-0309454 Ida Allansson Nilsson (pedagog)

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Rune Larsson. Christina Doctare

Rune Larsson. Christina Doctare Januari 2005 Augusti 2004 Rune Larsson Christina Doctare Stöd i ledarskapet i en svår tid. En fruktansvärd katastrof En fruktansvärd naturkatastrof drabbade världen den 26 december. Efter en veckas fullkomligt

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Stenungskolans plan för hantering vid katastrof och enskilt dödsfall.

Stenungskolans plan för hantering vid katastrof och enskilt dödsfall. Stenungskolans plan för hantering vid katastrof och enskilt dödsfall. Del 1. Krisberedskap Del 2. Enskilt dödsfall Del 1. Handlingsplan för krisberedskap Mål att trösta och hjälpa de som drabbas av sorg

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Krisplan för Ekbackeskolan

Krisplan för Ekbackeskolan 1 Krisplan för Ekbackeskolan beslutad av krisgruppen 2015-08-26 I vår vardag uppstår oundvikligen olika krissituationer som upprör, exempelvis i skolan. Det kan vara en elevs eller arbetstagares dödsfall,

Läs mer

Sorg. Jenny Lilja. Ramlösa 2013

Sorg. Jenny Lilja. Ramlösa 2013 Sorg Jenny Lilja 1112 Ramlösa 2013 Sammanfattning Sorg. Ett ord som innehåller så mycket. Det innehåller känslor som ilska, omsorg, irritation, ledsenhet, men också känslan av början på något nytt. Alla

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

Krishantering för individer och grupper

Krishantering för individer och grupper Krishantering för individer och grupper Kriser Hej! Du, jag har precis kommit hem från akuten, jag har blivit påkörd av en bil... Hej. Mina föräldrar är alkoholister, min pappa utnyttjade mig för några

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRIS

HANDLINGSPLAN VID KRIS Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid

Läs mer

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen Bodil Grön Pol.mag, yrkeslärare, arbetshandledare Jakobstad 7.4.2014 Teori och praktik inte alltid lätt att kombinera

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Syskons sorg. den tysta sorgen

Syskons sorg. den tysta sorgen Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Det är kärleken till den drabbade som är viktigast En kvalitativ undersökning om hur skolan bemöter elever som drabbats av föräldrars bortgång.

Det är kärleken till den drabbade som är viktigast En kvalitativ undersökning om hur skolan bemöter elever som drabbats av föräldrars bortgång. Institutionen för pedagogik Det är kärleken till den drabbade som är viktigast En kvalitativ undersökning om hur skolan bemöter elever som drabbats av föräldrars bortgång. Linnea Carlsnäs Martina Johnson

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer