Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kris. Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12"

Transkript

1 Kris Vad är det? Och hur kan man jobba med det som SER-terapeut? Lise-Lott Fri SERvt12 Helsingborg 2012

2 Sammanfattning: Mitt arbete handlar om, och beskriver vad en kris är för något. Jag går in och förklarar krisens olika faser hur man med vissa verktyg utifrån SERterapi kan hjälpa människor som hamnat i kris Jag anser att resultatet jag fått fram är en god beskrivning på vad ordet kris står för, samt en liten vägledning hur jag som SER-terapeut kan hjälpa människor som hamnat i livskris att komma rätt igen.

3 Innehållsförteckning sid 1 Inledning 1 2 Frågeställning 2 3 Bakgrund Kris 3.2 Krisens olika faser 4 Metod 8 5 Resultat Att bemöta människor i kris 5.2 Men.. 6 Diskussion Källförteckning 15 Bilagor 1 Intervju

4 Inledning Det ämne som jag har valt har namnet Kris. Anledningen till varför jag valt just detta ämne är därför att detta ämne intresserar mig. Och varför då kan man undra? Jo, efter att själv har gått igenom åtminstone två kriser, varav en av dessa kostade oerhört mycket på mig som person (samtidigt som det medförde, efter det att jag gått igenom krisen, att jag växte som person och fick en insikt som jag aldrig skulle vilja vara utan) så kan jag nu såhär i efterhand se hur krisens gång följer ett visst mönster. Hade man vetat detta då och fått den hjälp alltefter behov som man behövt, kanske förloppet inte tagit så många år som det faktiskt gjorde. Efter att själv varit med om dessa kriser och genomlevt dessa, så har det nu vuxit fram ett intresse hos mig att förhoppningsvis kunna hjälpa andra personer, kanske inte i exakt samma sits, men i liknande situationer. Jag vill kunna hjälpa andra för jag vet att det faktiskt går att komma tillbaks, vad som än har hänt. Det är jag ett levande bevis för, och det är detta jag vill hjälpa mina klienter med att komma fram till/komma till insikt om. Det må ta kort eller lång tid, men det går, och det är det viktigaste att jobba mot, och ha som mål. 1

5 Frågeställning Jag tänker i min uppsats ta upp ämnet Kris, vad ordet kris står för, samt vad som egentligen menas med ordet kris. Jag tar upp vad krisens olika delar består av samt likheter med SER terapins sätt att se på/jobba med förvandling/förändring, jag går alltså in på hur man med delar av SER-terapin kan jobba med människor som befinner sig i kris. 2

6 Bakgrund Kris Ordet kris betyder avgörande vändpunkt. Det kinesiska språket har två tecken för kris, det ena betyder fara, och det andra betyder möjlighet. I början kan krisen upplevas som fara om den inte bearbetas, så kvarstår faran.. Alla människor kommer någon gång i livet att råka ut för stora påfrestningar och befinna sig i kris. Detta är ingen psykisk sjukdom utan tillhör livets normala utveckling. Det gäller dock att bearbeta krisen och inte fastna längs vägen för då kan den leda till psykiska besvär. Det är viktigt att bemöta människor i kris på rätt sätt för att underlätta deras krisbearbetning. Man skiljer på två sorters kriser, utveckling- och mognadskriser (vilka jag inte tänker gå in på här), samt traumatiska kriser, vilka beror på yttre trauman. Traumatiska typsituationer: 1.Objektsförlust: Förlust av ett objekt för positiva känslor tex en anhörigs dödsfall, flyttning, amputation. 2.Autonomiförlust: Förlust av självständigheten, ex handikapp, sjukdom, fängelsevistelse. 3. Relationsproblem: Problem i relationer till andra människor, inte minst det motsatta könet. Ex. skilsmässa, otrohet, mobbning. 4. Reproduktionsproblem: Problem att reproducera sig, ex missfall, abort sterilitet. 3

7 5. Social skam: En känsla av utanförskap, att inte duga, att vara utpekad som socialt oacceptabel. Ex missbruk, brottslighet, socialbidragsberoende, konkurs. 6.Samhälleliga struktutförändringar: Samhället förändras snabbt och den som inte hänger med drabbas hårt. Ex arbetslöshet, ny teknik, förändrade könsroller. 7. Yttre katastrofer: Händelser med inslag av kaos som är ytterst hotfulla och som inte kan kontrolleras, ex olyckshändelser, naturkatastrofer och krig. Krisens olika faser: Man delar in en kris i fyra olika faser: chock, reaktion, bearbetning samt nyorientering. Jag ska nu förklara vad de olika faserna innebär. Chockfasen: Denna fas varar från några timmar till några dagar. I chockfasen kan den drabbade reagera med gråt, skrik, skratt eller med ett till synes opåverkat beteende. Ofta präglas denna fas av upprördhet och förtvivlan. Inte sällan regriderar den drabbade (går tillbaka till ett barnsligt beteende). Det händer också att den drabbade försvarar sig med någon form av förnekande. Förlusten är så smärtsam att man inte orkar släppa fram den med en gång. Chockfasen innebär alltså att man har svårt att ta in informationen eftersom den ger så mycket ångest. Man präglas av avskärmning och är inte fullt medveten av vad som har hänt och innebörden av det. Hur pass omfattande avskärmningen blir är mycket individuellt, och avgörs av vad det är som har hänt eller vilken personlighet den drabbade har. Det är framför allt försvarsstrukturen som avgör detta. 4

8 Har man mycket effektiva och starka försvar blir det en omfattande avskärmning och har man svaga och ineffektiva försvar så blir avskärmningen mindre omfattande. De viktigaste försvaren är bortträngning, isolering och undertryckande (suppression). Även regression och förnekande är vanliga. Reaktionsfasen: Under den andra fasen tar den drabbade till sig förlusten. Man sörjer djupt och får ofta kroppsliga symptom, tappar aptiten och sover dåligt. Det finns en klar risk att man i denna fas börjar missbruka tabletter eller alkohol. Denna fas inträder så snart chocken har lagt sig och kan pågå i ett par månader. Chock och reaktionsfas kallas också akut kris. Den kallas så för att man först nu reagerar på det inträffade. Chockfasens beteendemönster går ju ut på att inte reagera på det inträffade. Reaktionsfasen kan beskrivas som den traumatiska krisens kärnpunkt. Det är reaktionsfasen som innehåller alla de starka reaktioner av sorg, skuld, ilska som de flesta nog förknippar med krisupplevelse. Eftersom man nu har blivit fullt medveten om det inträffade och dess konsekvenser, och är mer eller mindre psykiskt oförberedd på detta, måste man på något sätt ta itu med alla de negativa och destruktiva känslor som väller över en. Man drabbas exempelvis av framtidsförlust, vilket beskrivs som en känsla av att livet och framtiden inte har något positivt att erbjuda. För att klara denna stora påfrestning tar man till försvarsmekanismer av olika slag, tex projektion, förskjutning och rationalisering. Många försöker finna en mening i det som hänt, antagligen för att bringa lite reda i det kaos som uppstått. Det kan ses som en rationalisering. Skuldkänslor är vanliga. Man lyckas övertyga sig själv at man på något sätt är medskyldig till det inträffade, även om det är långsökt. Dessa skuldkänlor blir så småningom tunga att bära varför man projicerar dem på andra, så att skulden istället blir deras. Även sorgen som sådan projiceras genom att man får ett väldigt stort intresse för andra i samma situation, via dagstidningar familjesidor eller veckotidningarnas sjukdomsreportage. Många blir aggressiva. Orsaken till dessa ibland starka aggressioner kan vara att man upplever en extremt frustrerande situation. Det kan också handla om förskjuten aggressivitet. Ex den döde kan väcka ilska hos den efterlevande: Varför gjorde han mig detta?. 5

9 Men det är både svårt och skuldfyllt att känna aggressioner mot den döde. Istället blir det ofta de närmaste som får bli objekt för dessa aggressioner. Om det är egen sjukdom som orsakat krisen kan det vara den egna kroppen som blir objekt för aggressionen. Även dessa aggressioner måste förskjutas. Det faktum, att många krisdrabbade är så aggressiva kan vara mycket negativt för dem genom att de riskerar att skrämma bort vänner och anhöriga, så att de förlorar det sociala stöd som är så viktigt i en sådan här situation. Det är också vanligt med drömmar och hallucinationer. En särskild reaktion är unprepresion =bortträngning, som innebär att tidigare bortträngda minnen kommer tillbaka som ett resultat av krisen. Dessa minnen är inte alltid trevliga utan kan förvärra krisreaktionen. En vuxen som kanske förlorar en förälder kanske plötsligt återupplever en massa negativa barndomsminnen, varför sorgen efter den döde blir större p.g.a ilska, skuldkänslor och insikten att inget längre går att reparera. Många hanterar situationen med hjälp av alkohol och droger. En katastrofal utväg är att försöka ta livet av sig. Psykisk kris är en vanlig orsak till självmord. Reparation- och bearbetningsfasen: Det sägs att tiden läker alla sår och det ligger någonting i det. Efter ett tag börjar den totala upptagenheten av traumat avta. Den akuta delen av krisbearbetningen lämnas och övergår i reparations- eller bearbetningsfasen som varar från ett halvt till ett år. Man börjar bearbeta händelsen mer konstruktivt och problemorienterat. Själveffektiviteten och optimismen ökar. Man blir också mer social och utåtriktad, och då ökar det sociala stödet automatiskt. Den krisdrabbade börjar se mer nyanserat på det som hänt och det väcker inte lika starkt ångest. Personen intresserar sig mer för nuet och får så smått en framtidstro. Det inträffade accepteras mer och mer. Fortfarande kommer det djup sorg och smärtsam ångest, men behovet av att tala om dem är inte lika påträngande. Personen behöver någon som finns till hands, lyssnar och ger stöd när det behövs. Man är fortfarande i kris och de negativa känslorna överväger fortfarande, men det faktum att man upptäcker att man kan uppleva positiva saker är det första tecknet att man sakta men säkert är på väg ut ur krisen. 6

10 Nyorienteringsfasen: Efter kanske ett år inträder den s.k nyorienteringsfasen. Sorgen finns på sätt och viss alltid kvar ; den kan återkallas som ett smärtsamt minne. Men den dominerar inte längre ens liv. Istället har man återfått förmågan att glädjas åt det som livet kan ge, utan att för den del ha glömt sin förlust. Under nyorienteringsfasen börjar personen se möjligheterna i livet igen. Den krisdrabbade har gått igenom en kris och ser kanske sitt liv med större mognad och styrka än tidigare. Personen kan ha fått andra värden i livet och söker nya vägar och nya relationer. Denna sista fas av krisen har inget slut, man lever ju med det inträffade för resten av livet. Det har inneburit ett ärr som aldrig försvinner, och ibland kan man återuppleva en del av de negativa känslorna från reaktionsfasen. Vissa menar att krisen definitivt är över när tre saker är uppfyllda: 1. Man har samma framtidstro som före krisen. 2. Man kan tänka tillbaka på det inträffade utan ångest. 3. Man upplever att man även utvecklats positivt av händelsen. Man har lärt sig mycket, mognat, fått självinsikt, etc. Jag tycker Ser-terapi passar för diverse olika kris-tillstånd pga av att Ser-terapi står för en integrativ psykologi,bla humanistisk/existentiell, transpersonell/andlig samt psykodynamiskt behandlingssätt, med psykodynamiskt perspektiv menas att det är ett paraplybegrepp som innefattar en rad olika behandlinsgmetoder, med mindre inbördes skillnader, men dock med olika sätt att bearbeta olika problem såsom samtal och bearbetning av känslor genom att genomleva dessa. Känslorna får/ska vara i fokus i Ser-terapi, och man går också in i barndomen och tittar på vad som där kan finnas för gammalt som gör att du fastnar/har svårt för att ta dig igenom krisen, samt vilka psykiska försvar du satt upp, såsom bortträngning, förnekande osv. Ser-terapi har en annan bredd än andra terapiformer. 7

11 Metod För att hitta information till det ämnet som jag valt har jag letat efter främst litteratur som kunde ge mig, som jag tycker, passande svar på min frågeställning. Det har varit sökvägar som bibliotek, Internet samt egen litteratur. Jag har, eftersom jag tycker SER terapins teorier är passande i min frågeställning, även läst och tagit del av Lena Onborgs examensarbete. Jag har också läst utdrag ur Åsa Hellbergs bok Casanovas kvinna. Mina egna upplevelser gicks återigen igenom, om än med tacksamhet och glädje att jag med hjälp av dessa både självupplevda kriser, kunnat hitta frågeställning samt kunnat hitta verklighetsförankring i det jag skrivit. 8

12 Resultat Att bemöta människor i kris 5.1 Det finns, som jag tagit upp, olika faser som man går igenom när man befinner sig i kris. Här kommer några exempel på vad man som medmänniska kan göra när den drabbade är i de olika faserna: Chockfas: Man kan visa sin vilja att vara nära. Varma kläder, varm dryck. Ge tydliga signaler om trygghet, medkänsla och stöd. Man måste respektera om personen vill vara ifred. Inte överdriva sin vårdande attityd. Reaktionsfas: Man har kanske gjort en planering för hur man ska komma igenom krisen, och här är det viktigt att man håller uppgörelsen. Bryta isoleringen. Ge råd och information. Bearbeta skuldkänslor. Reparationsfas: Kanske inte behov av ansikte mot ansikte-kontakt. Man ska få möjlighet att fortsätta själv att bearbeta händelsen. Prata med psykolog eller terapeut. Samtala mycket om händelsen Nyorienteringsfasen: Det är bra att ha någon att prata med. Kunna integrera det som hänt med andra livserfarenheter. Gärna fortsätta att prata med någon professionell. De flesta möter under sin livstid någon människa som befinner sig i någon slags kris. Som medmänniska kan man göra väldigt mycket. Ett telefonsamtal, en blomma, en kram eller bara tala om att man finns där för personen i fråga om han vill prata. 9

13 5.2 Men det finns personer som råkar ut för sig, så svåra kriser, att det inte med en medmänniskas hjälp är hjälp nog, det är där jag vill försöka förmedla hur vi som SER-terapeut, och med några av dess verktyg, kan vara till stor hjälp. Jag tänker här främst på hur samtalet, som står för S:et i SER, med inriktning på en integrativ psykologi och metod. Hur dess olika verktyg kan vara till stor hjälp. Vill här återge en text från en bok Psykologi, sid 99 - Martin Levander, Natur och Kultur (2002). En av de viktigaste studierna av människors sorgereaktioner gjordes av den amerikanske psykiatern Erich Lindemann. År 1942 arbetade han på ett sjukhus i Boston då nästan 500 människor omkom i en brand på en nattklubb. Lindemann träffade många av de överlevande och anhöriga till de avlidna. Han märkte att de patienter som reagerade häftigt och skrek ut sin vrede och förtvivlan hämtade sig relativt snabbt och inte visade några tecken på kvardröjande ångest eller depression. Sämre gick det för de patienter som varit lugna och samlade i inledningsskedet. Depression eller ångest kunde dyks upp hos dem flera år senare Här kommer ju SER terapins redskap att visa och arbeta ut sin ilska genom att skrika, stampa, slå på något, rita/ skriva brev, just för att få ur sina eventuella aggressioner, sorg och ångest, helt till sin rätt. Och det är också tydligt bevisat att just detta, att få ur sig negativ energi på detta sätt är effektivt, (se text ovan). Nästa viktiga, och kanske det mest effektiva, verktyg i en krissituation är samtalet. Här kommer terapiprocessen in, och hur den teorins gång vid ett problem/en kris går till och jag vill här dra paralleller med krisens fyra stadier. Terapiprocessen: Kris: 1. Presenterar problemet. Chock 2. Överväger möjligheter samt upplever Reaktionsfasen hur det kan vara 3. Djupundersöker mönster och blockeringar, upplever smärta, kritisk del. 4. Integration, man arbetar genom Reparations- och blockeringar, energi frigörs. bearbetningsfasen. 10

14 5. Öppnar upp för övermedvetna, upplever Nyorienteringsfasen glädje och visdom 6. Grundar i vardagslivet. Även terapiernas metod för förändring, (alltså den förändring på grund av en kris som nu skett i personens liv) kan likställas med krisens fyra olika faser: Terapiprocessens metod för förändring Kris: (transformation): 1. Identifiera Chock 2. Acceptera (stå ut med verkligheten) Reaktionsfasen 3. Integrera (sammanföra till helhet) Reparationsfasen 4. Transformera, förändring Nyorienteringsfasen Likheten mellan dessa olika faser är så slående så det blir ett bra underlag för SER-terapeuten att i samtalet ha tillgång till terapiprocessens sätt att arbeta och föra vidare en klient som hamnat i kris. En terapeut som behandlar någon i kris måste också visa tydligt att det är fullt tillåtet OCH positivt att sörja. Terapeuten måste ibland sörja med patienten, men samtidigt akta sig för att forcera en klient som till att börja, håller tillbaka sin sorg. Om klienten är skör kan det vara skadligt att släppa fram hela sorgen på en gång, det kan leda till sammanbrott, oförmåga att ta hand om sina barn osv, och därmed skapa nya problem. Det kan bli en svår balansgång för terapeuten. Det blir också en balansgång mellan å ena sidan erkänna smärtans djup-terapeuten får inte underdriva problemen och å andra sidan visa att livet kan ha en mening och måste gå vidare. När klienten inte orkar se någon ljuspunkt i framtiden på grund av sin kris är det vår (terapeutens) uppgift att stå för ett slags vikarierande hopp. 11

15 Diskussion I denna del ska jag ta upp att jag tycker att jag har sett så tydliga fakta på att SER-terapeutens verktyg, sätt att arbeta vid eventuella chocktillstånd känns som helt rätt. Jag tänker här bland annat på vad som framkom av den amerikanske psykiatern Erich Lindemann (läs i resultatdelen) angående människor som överlevt en stor brand, och de som då klarade sig bäst igenom chocken/sorgen var de som uttryckt sina känslor rent fysiskt. Att då få ut sin ångest genom att exempelvis, skrika, rita, slå på saker visade sig oerhört effektivt. Det gick inte att springa fort nog när det hon försökte fly undan kom inifrån. Karin Alvtegen, i Skam Också de olika stegen i terapiprocessens sätt att arbeta sig igenom olika trauman parallellt med krisfasens olika stadier ter sig väldigt sammanlänkade, det finns en likhet mellan de olika stadierna fastän de framställs på olika sätt. Jag tycker, efter att nu kommit en bit på min SER-terapeut-utbildning, att jag som färdig sådan, sedan, med alla dess verktyg nog skulle kunna hjälpa en sorg/krisdrabbad utsatt människa på ett bra sätt. Jag tänker bland annat på SER-utbildningens sätt att se på och utföra meditationer, och att dessa verkligen är ett sätt att komma ner i varv alternativt komma ner i sig själv och sina känslor och landa här och nu. Även regressionsterapi och visualisering kan här vara till stor hjälp beroende vad krisen orsakats utav. 12

16 En kris kan ju uppstå utav så många olika orsaker och är då givetvis ur väldigt varierande grad. Om vi, som exempel på kris, tar att du hamnat i missbruk, att du då tar hjälp av regression för att försöka gå tillbaka till: Vad är det klienten varit med om? Vad har klienten upplevt, sett och hur har dennes omgivning behandlat, och bemött henne i de så viktiga tidiga åren utav ens liv? Jag kan inte låta bli att tänka på en väninna till mig som genomlevt många års anorexi, spritmissbruk och ständiga depressioner och sambandet med hennes barndom, hur hon berättat hur hon i en syskonskara på sju barn varit det svarta fåret, ett icke önskat barn (vilket hon också fick höra som barn utav sina föräldrar) samt många diverse olika fosterhemsplaceringar, och hur detta då varit en slags iscensättning, verkar det som, genom hela hennes hittillsvarande liv. Så det är ju också skillnad på en långvarig upparbetad kris eller en hastigt påkommen sådan, typ dödsfall, skilsmässa etc. Som SER-terapeut får jag av klienten veta efter, förhoppningsvis, första samtalet vad som orsakat denna persons kris ( om personen i sig är medveten på denna nivå vad problemet orsakats av ) och sedan får jag utgå från, vad jag tycker/anser/känner vad just den individen behöver just i den stunden, och sedan jobba vidare efter detta. Jag tycker att här handlar det mycket om magkänsla, att känna in klienten och dess behov för att kunna använda rätt verktyg, men att jag då som utbildad främst håller mig till SER-terapeut riktlinjer vid bearbetning. och att dessa då går hand i hand med psykologins fyra stadier vid chock, eftersom jag anser att dessa rimmar så bra. Men allra största vikt anser jag att terapeutens engagemang, medkänsla samt lyhördhet har, för att uppnå bästa resultat. Men samtidigt som det måste finnas en närvaro och empati så är det också viktigt att allt detta engagemang sköts professionellt. Vi ska finnas där och arbeta med vår klient, alltefter hur vi känner om vad som är relevant just då vid de olika tillfällena. Inte skynda, utan vara här och nu och i situationen. Och lyssna och verkligen LYSSNA! med allt vad det innebär. 13

17 Jag känner att jag som SER-terapeut kommer att använda som allra största redskap i mitt arbete med att hjälpa klienter, mitt intresse av och min förmåga till att lyssna och verkligen låta klienten prata ut om vad som tynger dom och sedan utifrån detta gå vidare med eventuella andra redskap. Jag anser att redskapet att få prata av sig och bli lyssnad på och veta att där finns någon som stöttar och HÖR och SER dig är nummer ett bland alla redskap. Det är på detta sätt att arbeta som jag som SER-terapeut vill utöva mitt yrke på. Jag tror/vet också att man kan jobba med krisbearbetning i grupp. Efter att ha läst utdrag ur Casanovas kvinna av Åsa Hellberg och där hon beskriver hur mycket hennes sorgebearbetning i grupp har betytt för henne, så framgår det tydligt vilken god effekt gruppterapi kan ha. Hon beskriver hur deltagarna skriver brev och att de sedan får läsa upp det för varandra och vara ett lyssnande öra, som hon själv uttrycker som lyssna med öron på ett stort hjärta utan mun. Gruppdeltagarna delar sedan varandras sorg och just detta att få dela sin sorg med andra likasinnade och att ha någon som lyssnar och förstår är en stor del och hjälp i sorgearbete. Man blir inte upplyst genom att föreställa sig det ljusa utan genom att göra mörkret medvetet. Carl Gustav Jung, psykoanalytiker 14

18 Käll- och litteraturförteckning Lars Karlsson, Psykologins grunder. Studentlitteratur Martin Levander, Psykologi, lärobok för gymnasiet AB. Natur och Kultur, Stockholm Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström, Psykiatri. Bonnier Utbildning AB Marta Cullberg Weston, Självkänsla på djupet. Natur och Kutur, Stockholm Lena Onborg, Livet är resultatet av de val du gör. Examensuppsats i Psykosyntes. Internet. berättelse Egen erfarenhet. 15

19 Intervju med brandman Jan Stråth, Växjö, den 20/11-11 Jan Stråth är en heltidsbrandman som jobbar på Värends Räddningstjänst, (Växjö Brandkår )och som jobbat med detta yrke i 29 år. Jag har intervjuat Jan Stråth, för att jag ville ta reda på hur de, brandmännen, bearbetar allt/alla de eventuella kriser de måste/tvingas till att gå igenom i sitt arbete. Här handlar det ju om den sortens kris som kan uppstå när man plockat upp rester av människor i bilolyckor, folk som hoppat framför tåg eller när man plockat ut folk som omkommit i bränder, mm, mm. Hur kan man då klara av att gång på gång få uppleva dessa saker, som i Jans fall, kan innebära just sådant som jag beskriver ovan, kanske 5-10 gånger per år? Jan berättar att när han började för 29 år sedan, fanns ingenting som kunde kallas att man skulle ha krisbearbetning. Det var bara att bita ihop och gilla läget. Idag är det annorlunda. Man har på den 40 man stora arbetsstyrkan två stycken specialutbildade killar i krisbearbetning, som finns till hands om det skulle behövas. Dessa killar är två stycken ordinarie brandmän, något äldre, som jobbar heltid och har varit med om mycket i sitt yrke. Dessa kan extrainkallas vid behov och har då mer en ledd krishanteringsgrupp. Jan berättar också att man efter varje larm har en genomgång efteråt så att alla får prata av sig angående det som hänt, hur var och en agerade, vad som kunde gjorts annorlunda och bara allmänt prata av sig om det som inträffat. Detta upplevde Jan som mycket bra.

20 Jag frågade Jan hur han bara klarat av allt detta, och han sa då att man blir luttrad och stänger av. Men han berättade också om, en gång i hans tidiga yrkesbana, när hans som nykläckt brandmän kom till en bilolycka där några ungdomar i hans egen ålder, runt 25 år, som alla omkommit i en bilolycka och som han där fick plocka upp resterna av, och att detta då berört honom en hel del, och att detta var lite svårt att smälta vid den tidpunkten och att någon krisbearbetning var det inte tal om, så det var bara till att acceptera sina känslor och smälta detta så gott det gick. Jan tycker att det blivit bättre nuförtiden när det finns tillgång till dessa specialutbildade killar. Han sa också att det är värre för de killar som arbetar som deltidsbrandmän (killar som rycker in bara extra vid larm vid sidan av sina ordinarie arbete) för att de får kanske bara vara med om hemska saker så sällan, och på så vis blir de inte så vana (luttrade) samt att de efter larm och utryckning måste återvända till sina ordinarie arbete, medan ordinarie brandmän alltid har varandra och prata om saker som hänt. Jag sa också till Jan att jag vet att de tränar oerhört mycket (jag är nämligen uppväxt med brandkåren som granne) och har under hela min uppväxt sett alla dessa killar träna fotboll, springa, sett de bära tunga dockor etc, etc, och undrar då om detta med deras träning hjälper dom (förutom att de behöver ha fysiken förstås, för sitt arbete) att lättare kunna klara av alla kriser de utsätts för. Jan svarade då att mår man bra fysiskt så är det även lättare att hantera psykiskt jobbiga saker. Jan har, trots allt han går/gått igenom trivts mycket bra och jag kan ju förstå att sammanhållningen blir stark i ett sådant här arbetslag. Jag betonade hur mycket jag beundrar dom för den insats de gör och att det måste vara oerhört tufft många gånger. Men Jan ville inte höra talas så mycket om det, det är väl för honom ett jobb som ett jobb för alla andra.

21 Men kan inte låta bli att fundera sen det måste vara starka killar detta, på alla plan. Intervjuare: Lise-Lott Fri

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18

KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 KRISPLAN Uppdaterad 2010-02-18 Krisgrupp vid Strandängsskolan 7-9 Namn tel. arbete hemtelefon mobiltelefon Andreas Karlsson 77137 0706 577 137 rektor Susanne Kaczmarek 77769 0709 500 469 bitr. rektor Anna

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud.

Lillegårdsskolans ledningsgrupp och lokala skyddsombud. Krisplan för Lillegårdsskolan Inledning I krissituationer är det av högsta vikt att ha en bra och tydlig beredskap. Det skall finnas en välstrukturerad krisgrupp som är till hands för alla berörda vid

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

krisplan ( del 2/2 )

krisplan ( del 2/2 ) Annelundsskolans krisplan ( del 2/2 ) 2012-09-25 KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER VID OLYCKSFALL, SVÅR SJUKDOM OCH DÖDSFALL HOS PERSONAL VID VÄSTERVIKS KOMMUN (HANDLEDNING VID KRIS) ANTAGNA AV KOMMUNSTYRELSEN 2009-05-13,

Läs mer

Sorg. Jenny Lilja. Ramlösa 2013

Sorg. Jenny Lilja. Ramlösa 2013 Sorg Jenny Lilja 1112 Ramlösa 2013 Sammanfattning Sorg. Ett ord som innehåller så mycket. Det innehåller känslor som ilska, omsorg, irritation, ledsenhet, men också känslan av början på något nytt. Alla

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID KRIS

HANDLINGSPLAN VID KRIS Reviderad 2015-09-13 HANDLINGSPLAN VID KRIS Småfötternas förskola Lilla Harrie 2 Innehållsförteckning Telefonlista över krisgruppen sid. 3 Viktiga telefonnummer sid. 4 Handlingsplan sid. 5 Arbetsgång vid

Läs mer

Krisplan för Ekbackeskolan

Krisplan för Ekbackeskolan 1 Krisplan för Ekbackeskolan beslutad av krisgruppen 2015-08-26 I vår vardag uppstår oundvikligen olika krissituationer som upprör, exempelvis i skolan. Det kan vara en elevs eller arbetstagares dödsfall,

Läs mer

Krishantering för individer och grupper

Krishantering för individer och grupper Krishantering för individer och grupper Kriser Hej! Du, jag har precis kommit hem från akuten, jag har blivit påkörd av en bil... Hej. Mina föräldrar är alkoholister, min pappa utnyttjade mig för några

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER

BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER BEREDSKAPSPLAN VID KRISSITUATIONER Reviderad 3 mars 2014 Karlfeldtgymnasiets krisplan Om en allvarlig olycka eller dödsfall inträffar där elev, lärare eller övrig personal på skolan är inblandad skall

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ge exempel på kriser!

Ge exempel på kriser! Kriser Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen drabbas av en smärtsam händelse upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat har en självbild som håller på a9 förstöras kan känna stark ångest, och/eller

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa

Högkänslighet. Högkänsliga personer och skilsmässa Högkänslighet Comfort Zone, november 2010 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet

Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Uppdaterad ht 2010 Handledning vid olika krissituationer för all personal och elever vid Huddingegymnasiet Trivsel och god psykisk arbetsmiljö på skolan... 1 Åtgärder vid förekomst av kränkande behandling...

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

KRISPLAN FÖR SÖDERMANLANDS FOTBOLLFÖRBUND (SöFF)

KRISPLAN FÖR SÖDERMANLANDS FOTBOLLFÖRBUND (SöFF) KRISPLAN FÖR SÖDERMANLANDS FOTBOLLFÖRBUND (SöFF) Målsättning med Krisledning Att mildra effekten av den kritiska händelsen stödja de ansvarigas agerande samt ge kunskap om krisens förlopp stödja individens

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Barn och sorg. Självständigt arbete. Förskolepedagogers möte med barn i sorg

Barn och sorg. Självständigt arbete. Förskolepedagogers möte med barn i sorg Självständigt arbete Barn och sorg Förskolepedagogers möte med barn i sorg Författare: Ingrid Dahl Emilia Paulin Handledare: Per-Eric Nilsson Examinator: Lena Stenmalm Sjöblom Termin: HT 2013 Ämne: Utbildningsvetenskap

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation

Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun

Datum 2015-01-20. Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Datum 2015-01-20 Kris- och beredskapsplan För förskola och pedagogisk omsorg i Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning... 4 Vid olycka på förskolan/pedagogisk omsorg... 5 Till dig som kontaktar förskolechef:...

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Beredskapsplan. Sunnansjö rektorsområde. 2013 (reviderad 2013 02 11) 1 (11) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sunnasjö rektorsområde 2013-02-22

Beredskapsplan. Sunnansjö rektorsområde. 2013 (reviderad 2013 02 11) 1 (11) SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sunnasjö rektorsområde 2013-02-22 SOCIAL- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Sunnasjö rektorsområde 1 Beredskapsplan 2013 (reviderad 2013 02 11) Sunnansjö rektorsområde Sunnansjö skola, Hyttvägen 57, 770 12 Sunnansjö / sun.sunnansjo@ludvika.se

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL VÄGLEDNING VID DÖDSFALL 2001-05-22 Rektorsämbetet Universitetskaplan Christina Stendahl 2001-05-17 Vägledning vid en anställds dödsfall När en medarbetare och arbetskamrat dör efter en kortare eller längre

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Krisfaserna vid cancerbesked Reaktioner och bemötande

Krisfaserna vid cancerbesked Reaktioner och bemötande Yrkeshögskolan i Eslöv Handledare Yvonne Nilsson Kurs: Specialutbildad undersköterska inom cancervård 2013-12-19 Examinator: Yvonne Nilsson Författare: Marie Larsson Krisfaserna vid cancerbesked Reaktioner

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson 26 53 62 073-086 68 44 765 27 Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund 26

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet

BIRKAN TORE. lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet BIRKAN TORE lär oss hur vi kan länka oss samman med vår andlighet 36 Inspire - vinter 2011/2012 B irkan Tore är känd från TV-programmet Det Okända. Han ser ut som en ängel och utstrålar lugn, medkänsla

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SORGEN...4 VAD ÄR DÅ SORGEN OCH SORGEPROCESSEN?...4 SORGEN TAR SIN TID...5 SORGENS 4 STEG...5 SVÅRT

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer