Jag är mer än bara cancer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag är mer än bara cancer."

Transkript

1 Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke. Det tar upp frågor kring bemötande, hur olika aktörer kan samarbeta för att skapa ett bättre stöd och hur vi kan utveckla förmågan att möta cancerberörda med ett helhetsperspektiv. 1

2 Ett samarbete i väst Regionalt cancercentrum väst är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Region Halland. Vi är en kunskapsorganisation som arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige finns sex regionala cancercentrum som arbetar utifrån den nationella cancerstrategin. Läs mer på: Detta material ingår i projektet Livshändelsen att få cancer mitt i livet, som drivs av Bodil Dower utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.. Ansvarig utgivare: Nils Conradi Redaktion: Ann-Sofi Isaksson, Bodil Dower, Hanna Wekell och Karin Allander. Texter: Karin Allander Illustrationer: Hanna Wekell Layout: Hanna Wekell och Karin Allander Detta verk är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 2.5 Sverige licens. För att visa licensen, besök eller skicka ett brev till Creative Commons, 444 Castro Street, Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA.

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Att leva med cancer En allt vanligare sjukdom Att få en cancerdiagnos När cancern förändrar livet Cancerberörda berättar Bättre stöd hela vägen Att skapa stöd med ett helhetsperspektiv Vikten av ett gott bemötande Övning

4

5 En sjukdom som berör oss alla Var tredje människa i Sverige får cancer och siffran ökar. År 2020 räknar man med att varannan svensk kommer att insjukna någon gång under sin livstid. En cancerdiagnos förändrar livet och inte bara för den som är sjuk. Även människor runt omkring påverkas, från familj och vänner till kollegor och klasskompisar. Både den som är sjuk och den som är närstående behöver samhällets stöd på många olika sätt. En rad aktörer kan bli involverade beroende på hur livssituationen ser ut från sjukvård, primärvård och arbetsgivare till skola, förskola, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och CSN. För att nämna några. Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som möter cancerberörda i din yrkesroll. Det tar upp grundläggande frågor, till exempel vad ett gott bemötande är och hur ökat samarbete kan stärka skyddsnätet för cancerberörda. I materialet ingår även en kort film du kan visa på din arbetsplats och ett frågeformulär ni kan använda i utvecklingsarbeten. Hör gärna av dig till oss och berätta om ert arbete! Tillsammans kan vi skapa ett bättre bemötande för alla cancerberörda utifrån ett helhetsperspektiv. Nils Conradi verksamhetschef Regionalt cancercentrum väst 5

6 En allt vanligare sjukdom År 2020 räknar man med att varannan svensk kommer att få cancer någon gång under livet. Det beror på att vi lever längre men också på att cancerfallen ökar generellt även bland yngre. Två tredjedelar av alla som insjuknar i cancer i Sverige är över 65 år, men antalet fall ökar i alla åldrar. Övervikt, brist på fysisk aktivitet, användning av tobak, felaktig kost och hög alkoholkonsumtion är några faktorer som ökar risken att få cancer. Att bränna sig i solen är också en riskfaktor. De senaste tio åren har antalet fall av hudcancerformen malignt melanom ökat med över 50 procent, vilket gör det till den snabbast växande cancersjukdomen i Sverige. Enligt Världshälsoorganisationen kan en tredjedel av all cancer undvikas genom att ändra på olika riskfaktorer. Det handlar både om ändrade levnadsvanor som sundare solvanor, men också om att delta i screeningprogram, till exempel cellprovtagning och mammografi. Samtidigt som antalet cancerfall ökar går den medicinska utvecklingen framåt, vilket gör att fler botas, överlever längre eller lever med kronisk cancer. Det är glädjande, men innebär också en utmaning för samhället eftersom allt fler i olika åldrar behöver rehabilitering och långvarigt stöd. Cancer i siffror En av tre personer i Sverige får någon gång cancer. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, prostatacancer, hudcancer, tjocktarmscancer och lungcancer. I dag botas 65 procent, men variationen mellan olika cancerformer är stor. Cancer är samlingsnamnet på runt 200 sjukdomar. Gemensamt för alla är att celler börjar dela sig och växa okontrollerat. Bara i Västra Götalandsregionen ställs drygt cancerdiagnoser varje år och över människor lever med sjukdomen. 6

7 Vad är det som händer? Mitt liv ska ju inte vara slut nu! - ur filmen Jag är mer än bara cancer (Läs mer på sidan 11.) 7

8 Reaktioner vid kris En kris uppstår när ens tidigare erfarenheter och kunskaper plötsligt inte räcker till för att förstå och hantera den situation man har hamnat i. Krisen kan beskrivas som ett förlopp som innehåller chock, reaktion, bearbetning och nyorientering. Faserna är inte statiska, utan går in i varandra. Ofta svänger man fram och tillbaka mellan olika faser. En kris är ofta en känslomässig berg- och dalbana. Man kan uppleva allt från ilska, sorg och frustration till glädje och tacksamhet. Tips Det underlättar för dig som möter cancerberörda att ha kunskap om hur människor kan reagera vid kriser. Läs mer på: Att få en cancerdiagnos Var tionde minut får en människa i Sverige ett cancerbesked. Att få cancer vänder upp och ner på livet, både för den som drabbas och för närstående runt omkring. Ofta innebär det att man hamnar i en kris. Ett cancerbesked kommer nästan alltid som en chock. Den som befinner sig i chock kan tycka att situationen känns overklig. Man kan få svårt att minnas, bli förvirrad eller få panik. Ofta kan man verka helt samlad utåt sett, men under ytan råder kaos. Att förstå vad som händer och ta till sig information kan i det läget kännas omöjligt. En del som får ett cancerbesked har känt på sig att något är fel och oroat sig en tid, andra är helt oförberedda. Oavsett hur man får beskedet väcker det ofta starka känslor. Cancer är ett laddat ord och för många betyder det samma sak som döden, trots att de flesta blir friska. Människor reagerar väldigt olika i krissituationer. Vissa klarar inte av att vara ensamma, andra drar sig undan allt sällskap. En del behöver prata mycket, andra blir helt tysta och svåra att få kontakt med. Man kan känna oro, förtvivlan och ilska eller uppleva en total tomhet på känslor. När man börjar förstå och bearbeta det som hänt är det vanligt att man ställer sig frågor som varför och varför just jag. Många anklagar sig själva, eller tänker att de borde ha gjort något annorlunda. Även närstående kan drabbas av skuldkänslor. 8

9 Varje dag är en enda jävla väntan. Någon slags längtan efter ett normalt liv igen, som man hade det innan. - ur filmen Jag är mer än bara cancer (Läs mer på sidan 11.) 9

10 När cancern förändrar livet En cancerdiagnos är början på en resa som kan se mycket olika ut beroende på ålder, livssituation, hur sjukdomen utvecklas och vilken cancersjukdom det rör sig om. Ofta behöver man genomgå en eller flera behandlingar till exempel operationer, strålning eller cellgiftsbehandlingar. Att behandlas mot cancer är påfrestande för de allra flesta. Behandlingarna kan slita på både kropp och själ och pågår ofta under lång tid. Även närstående påverkas Att se någon man älskar och bryr sig om gå igenom tuffa behandlingar kan skapa mycket sorg och oro. Som närstående vill man hjälpa och stödja den som är sjuk. Samtidigt är man själv orolig och har många tankar och frågor som man inte alltid vet vad man ska göra av. Väntan är en stor utmaning. Man väntar på behandling och provsvar, på om man är frisk eller om cancern har kommit tillbaka. Fundera på Vilken kunskap om cancer behöver du ha i din yrkesroll för att kunna möta cancerberörda på bästa sätt? Läs mer Lär dig mer om olika cancersjukdomar, behandlingar och ta del av människors berättelser på: Tuff tid efter behandlingen Det är vanligt att man tränger undan rädsla och ångest under behandlingen känslor som kommer fram när man skrivs ut ur sjukvården och man förväntas gå vidare med sitt liv. Ofta förstår man inte själv vad som händer varför mår jag så dåligt, jag borde ju vara glad. Även omgivningen kan ha svårt att förstå. Livet efter sjukdomen En cancersjukdom kan förändra livet på många sätt. Vissa behandlingar kan ge långvariga biverkningar eller bestående men. Man kan till exempel ha genomgått omfattande operationer, fått en stomi eller förlorat förmågan att få barn. Kanske har ens nära relationer blivit lidande när allt fokus har legat på sjukdomen. Det är viktigt att samhället erbjuder rehabilitering och stöd också efter en cancersjukdom. 10

11 Hur är det att leva med cancer? I filmen Jag är mer än bara cancer delar Conny, Lina och Bodil med sig av sina erfarenheter av att leva med sjukdomen. Filmen är producerad av Migdig, i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. Se filmen på: Där hittar du även fler filmer om att leva med cancer. 11

12 Att skapa stöd med ett helhetsperspektiv Den som är cancersjuk eller närstående behöver samhällets stöd på många olika sätt. Beroende på hur livssituationen ser ut kan en rad aktörer bli involverade från hemsjukvården och Försäkringskassan, till arbetsgivare och skola. Att möta barn i sorg eller kris Precis som vuxna kan barn reagera väldigt olika. Rädsla, ängslighet, mardrömmar, ilska, nedstämdhet, smärta i kroppen och svårigheter att koncentrera sig är några vanliga reaktioner. Ju yngre barnet är, desto mindre erfarenhet har det av att förstå sina känslor. I samtal med barn är det viktigt att skapa trygghet, att ställa öppna frågor som uppmuntrar till berättande, att motivera sina frågor och att bekräfta barnet. Läs mer Vilket stöd som behövs är individuellt och kan se mycket olika ut, beroende på vilka problem man upplever och hur sjukdomen utvecklas. Det är viktigt att cancerberörda får stöd hela vägen, från diagnos och behandlingen till tiden efter sjukdomen, så länge behov finns. En del som får cancer befinner sig mitt i livet och har kanske jobb och familj. Andra är mitt i studierna eller lever som pensionärer. Ofta är det inte bara sjukdomen som blir ett problem. Viktigt med stöd till närstående Att vara närstående till någon som har cancer kan vara mycket pressande. Förutom oron över den som är sjuk kan man ha många andra funderingar, till exempel hur framtiden ska se ut och hur ekonomin ska gå ihop. Att uppmärksamma och stödja närstående innebär också att man avlastar den som är sjuk. Barn en särskilt utsatt grupp Att se sin förälder eller bästa kompis bli svårt sjuk kan skapa både oro, ilska och sorg. Precis som vuxna uttrycker barn känslor på olika sätt. En del blir inåtvända och drar sig undan, andra uttrycker sin rädsla och ilska genom att exempelvis bli bråkiga i skolan. Det är viktigt att även barn blir lyssnade på och får stöd att hantera sina känslor. 12

13 Arbetsförmedlingen Skolan Universitetet Migrationsverket Förskolan CSN Sjukvården Arbetsgivaren Kommunen Primärvården Försäkringskassan Viktigt med samarbete Cancerberörda möter en mängd aktörer från olika organisationer och professioner - allt från läkare, sjukgymnaster och dietister, till lärare, förskolelärare och handläggare på olika myndigheter. För att skapa ett stöd med ett helhetsperspektiv måste olika aktörer kunna samarbeta. Det behöver också finns medvetenhet och kunskap om vilken roll varje verksamhet har och vilket stöd var och en kan bidra med. Fundera på Varje verksamhet och yrkeskår har sitt språk, sin kunskap och sitt sätt att förhålla sig till omvärlden. Finns det några aktörer som du har svårare att kommunicera med? I så fall varför? Vilka aktörer eller professioner skulle din verksamhet behöva samarbeta med för att kunna erbjuda ett bättre stöd? 13

14 Tips Många verksamheter har egna riktlinjer för bemötande. Hör dig för vad som gäller i din organisation! Fundera på Vad behöver du för att kunna ge ett ännu bättre bemötande? Vad behöver utvecklas i din organisation? Vilja, kunskap eller förmåga? Läs mer Det offentliga mötet. Bok av Stina Hall. Vårdhandboken: se/kategori/bemötande Socialstyrelsens guide till värdegrundsarbete. se/publikationer2012/ / Vikten av ett gott bemötande Bemötande handlar om samspel. Det handlar om den inställning människor har till varandra och hur den kommer till uttryck i tal, gester, ansiktsuttryck, tonfall och handlingar. Alla människor är olika. Vad som upplevs som ett gott bemötande är därför individuellt och beror på situationen. Förståelse, vänlighet och trygghet är viktigt i de flesta sammanhang. Ett av de viktigaste verktygen när vi möter människor är samtalet. Samtal handlar inte bara om att prata, utan lika mycket om lyssnande att ta in den andres berättelse. För att samtalet ska fungera krävs det att medarbetaren har sin särskilda kompetens, men det krävs också att den som är patient, medborgare eller kund tillåts vara expert på sina egna upplevelser. Att skapa ett gott bemötande kräver att det finns förutsättningar på flera nivåer. För det första måste det finnas tid och utrymme för möten i organisationen, för det andra krävs det att varje medarbetare: förstår vad ett gott bemötande innebär vill ge ett gott bemötande har förmåga att ge ett gott bemötande. Förmågan är inte konstant, alla kan ha en dålig dag. Men om medarbetare saknar förståelse eller vilja är det svårt att ge ett bra bemötande. En viktig del är att skaffa sig kunskap om dem man möter. Ett tips är att ta del av människors berättelser, för att på så sätt skapa en djupare förståelse. 14

15 Själv gjorde jag en liten ask som jag la i mitt hjärta. Där i bevarade jag mina rädslor. Det brukar funka hela tiden under behandling. Men när man är färdigbehandlad står den där lilla asken på glänt. - ur filmen Jag är mer än bara cancer (Läs mer på sidan 11.) 15

16 Övning! Följande övning bygger på samtal och reflektion i en eller flera grupper, men frågorna kan även fyllas i individuellt. Målet är att skapa diskussion och att fånga idéer som kan användas som utgångpunkt för ett eller flera förbättringsarbeten. Tips En bra inledning till övningen är att se filmen Jag är mer än bara cancer där tre cancerberörda delar med sig av sina erfarenheter. Filmen finns på: 16

17 1. Vad är viktigt för att skapa ett gott bemötande? 17

18 2. Vad är viktigt för att skapa ett gott stöd? 3. Hur kan vi bli bättre på att ha ett helhetsperspektiv när vi möter människor? Vad innebär helhetsperspektiv för oss? 18

19 4. Vad behöver vi för att kunna möta cancerberörda med ett helhetsperspektiv? Mer kunskap? Verktyg? Stöd? Tips För att skapa en djupare förståelse är det viktigt att ta del av människors berättelser. Ett tips är att engagera de medborgare, patienter eller kunder ni möter i er verksamhet. 5. Hur kan ett utökat samarbete med andra aktörer och professioner bidra till bättre bemötande och stöd för cancerberörda? 19

20 6. Vilken samverkan behövs inom vår egen verksamhet/enhet? 7. Hur går vi vidare? Hör av dig till oss Har ni påbörjat ett utvecklingsarbete? Behöver ni stöd eller inspiration för att komma vidare? Kontakta oss gärna! Era erfarenheter är värdefulla. Tillsammans kan vi lära av varandra och hjälpas åt att sprida goda exempel. Kontaktuppgifter hittar du på cancercentrum.se/vast/mer-an-bara-cancer 20

21 Hör av dig till oss! Saknade du något i materialet? Var det något som var särskilt bra, eller mindre bra? Eller har ni påbörjat ett utvecklingsarbete och behöver stöd för att komma vidare? Hör gärna av dig till oss! Kontaktuppgifter hittar du på: cancercentrum.se/vast/mer-an-bara-cancer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Patient- och närståendeperspektivrådet (PNP-rådet) är ett fristående råd knutet till Regionalt cancercentrum väst. Läs mer om vårt arbete och beställ fler tryckta exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/pnp-radet

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Min vårdplan Bröstcancer

Min vårdplan Bröstcancer Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Patient- och Närstående Perspektiv-rådet (PNP-rådet) vid Regionala cancercentrum väst (RCC väst)

Uppdragsbeskrivning för Patient- och Närstående Perspektiv-rådet (PNP-rådet) vid Regionala cancercentrum väst (RCC väst) Uppdragsbeskrivning för Patient- och Närstående Perspektiv-rådet (PNP-rådet) vid Regionala cancercentrum väst (RCC väst) Denna uppdragsbeskrivning för patient- och närståendeföreträdare (P&N) i PNPrådet,

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

DISA-processen (Diagnos i Samarbete)

DISA-processen (Diagnos i Samarbete) DISA-processen (Diagnos i Samarbete) 140513 Hanna Ekman Kontaktsjuksköterska/Rehabiliteringskoordinator Rut Flensmarck Kurator Enheten för Cancerrehabilitering och Psykosocialt stöd, Skånevård Kryh Postadress:

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Definition av cancerrehabilitering Cancerrehabilitering syftar till att

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Att ha ett syskon med cancer

Att ha ett syskon med cancer Informationsskrift från Barncancerfonden framtagen i samarbete med Malin Lövgren Att ha ett syskon med cancer INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR 4 8 9 10 Syskonrelationen och vardagen kan förändras Detta kan du

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Att mötas i hälso- och sjukvården

Att mötas i hälso- och sjukvården Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Stor oro skapas i hela organisationen när

Stor oro skapas i hela organisationen när Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-04-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 6 april 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Landstinget

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. PNP-rådet. Verksamhetsberättelse 2015

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. PNP-rådet. Verksamhetsberättelse 2015 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Verksamhetsberättelse 2015 Mars 2016 2 Förord Denna verksamhetsberättelse sammanfattar vad som hänt i Patient- och Närstående Perspektiv-rådet () inom (RCC väst)

Läs mer