tema dec feb 2015

Transkript

1 tema dec feb 2015

2 Gärna rättvisa - men för vem? av Åke Jansson, pastor När man börjar att fundera över begreppet rättvisa, så hamnar man snabbt i orättvisor. Det verkar vara mycket lättare att exemplifi era det som är orättvist än det som är rättvist. K anske det beror på att man ibland har tyckt sig drabbad av orättvisor och det registrerar man väldigt snabbt. Att drabbas av rättvisa är väl något som vi sällan är medvetna om. Det är också svårt att defi niera rättvisa som direkt motsats till orättvisa. Begreppen är svåra därför att det som för en människa ter sig som rättvist kan lätt upplevas som orättvist av någon annan. De yttre förutsättningarna, yrke, bakgrund, ekonomi, kön, hudfärg, utbildning, religion, hemland och språk, är allt som kan påverka frågan om rättvist och orättvist. En enkel beskrivning av rättvisa är ju att man skall behandla alla lika. I viss mån kan det vara framgångsrikt men långt ifrån alltid. Som barn kanske man stod och mätte sockerdrickan i glaset så att alla skulle få lika mycket, men att överföra den måttstocken till alla livsområden är ju förödande. Vi kan se det dagligen i konsekvenserna av politiska beslut. Det senaste vi upprördes av var ju hur ökad tillgänglighet av vårdcentraler helt klart bäst gynnat de som hade bäst ekonomi och med enklaste sjukdomssymtom, medan de fattigare och mer sjuka fi ck stå tillbaka. Hur rättvist är det. När skattesänkningar räknas i procent tjänar den mest som har högst lön. Allt detta visar i sin enkelhet hur svårt det är att i alla lägen hitta rättvisa principer. Men jag är inte helt säker på att man alltid anstränger sig för att hitta rättvisa principer. Det handlar väldigt ofta om vem som har makten och på det personliga planet, vad jag själv tjänar mest på. En fråga som kommer smygande på en är om det fi nns några särskilda krafter som reglerar det här med rättvisa och orättvisa. Är det turen som avgör eller kanske slumpen som får det att se ut som rättvist eller orättvist. I många avseenden kan jag ju tycka att det mesta känns orättvist när det gäller fördelningsfrågorna i vår värld. Sjukdomar, hunger och fattigdom skördar sina offer. Inte urskillningslöst utan främst bland de fattigaste, och vi i den andra delen av världen fortsätter att se om vårt hus. När man drabbas hårt i livet så kommer rätt ofta frågan. Var fi nns du Gud i allt detta? Ser du inte allt lidande och all orättvisa? Ser du inte alla dessa oskyldiga som får lida och dö? När jag ställt alla dessa, som jag tycker Var fi nns Gud i allt det här? Ser Du inte allt lidande och alla orättvisor? motiverade frågeställningar till vår Herre, så dyker en bild upp av fullständigt utslagna människor som i krigens och katastrofernas värld förlorat allt, hus. hem och familj, och ändå ger utryck för tron på en kärleksfull och medkännande Gud. Här fi nns en storhet som, på ett mycket enkelt och tydligt sätt, ger oss bilden av en Gud som inte reglerar våra mänskliga öden här nere på jorden, men som ger kraft att kunna bära de mest plågsamma orättvisorna. Jag tror att det fi nns en gudomlig rättvisa, den kan var svår att se och acceptera, men kommer till sist att bli den som upprättar allt och alla, i kraft av den gudomliga rättvisan, vars namn är tro, hopp och kärlek, men störst av dem är KÄRLEKEN. Framsidesbild: "Kanske istället för en dator?" Ett barn utanför Ankor Wat i Kambodja 2 3

3 Rättvisans upplevelse! av Ingvar Almrot, ordförande Rättvisa är ett svårt fi losofi skt begrepp som pendlar mellan det juridiska perspektivet om alla individers lika rättigheter till det individuella perspektivet rättvisan är subjektiv, något upplevt, inte något absolut. Jag minns när vi bröder skulle få dela på en läsk. Hur glasen ställdes bredvid varandra och nivån jämfördes för att bli lika. Det är en illustration av vad ordet rättvisa normalt sett gäller för de fl esta av oss lika för alla. Det är dock inte någon självklarhet att detta är vad som är en rimlig defi nition av ordet rättvisa. Väljer vi en helt annan utgångspunkt framträder en lika rimlig och idag vanlig defi nition av rättvisa vara att var och en ska belönas efter hur mycket de bidrar till det gemensamma. Låt oss till sist välja en tredje möjlig defi nition, åt var och en efter behov, där de som har större behov av exempelvis samhällsresurser ska få en större del av dem. Det fi nns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Det är många fi losofi ska teorier som jag fått möta i den pedagogiska och psykologiska utbildningen på universitet och i studiecirklar. John Rawls formulerade i sin bok En teori om rättvisa (1971) en tes som känns alltmer samhällsaktuell idag. Varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Det känns som en tilltalande och riktig tanke, om än svår att realisera. Jag menar att vi människor i grunden är lika, med samma behov av vila, värme, bekräftelse, trygghet, utmaningar, etc. men ändå bär vi på olika förutsättningar som format och formar oss. Vi har fått med oss olika gåvor och redskap i våra ryggsäckar. Vi behöver inse och få uppleva att alla krafter behövs för helheten. Bilden av djuren med de olika kvalifi kationerna som skulle delta i samma tävling, vare sig det är att springa långt eller klättra högt, är en bra illustration till att vi alla måste bedömas efter våra förutsättningar. Det personliga värdets likhet, människovärdet, allas rätt, är det primära och det sekundära, men därför inte oväsentligt, är olikheten i det som inom gemenskapen tillkommer var och en. Aristoteles, den gamle fi losofen uttryckte sig så sant, Orättvisa är när Lika behandlas Vi behöver inse och få uppleva att alla krafter behövs för helheten olika, men också när Olika behandlas lika Till sist vill jag återknyta till den upplevda rättvisan. I olika grupper, även i församlingen, har jag ibland mött personer som ansett sig orättvist bemötta. De har upplevt att gemenskapen inte tagit deras krafter i anspråk, eller de har inte känt sig sedda i uppdraget, eller inte mött den uppskattning de förväntade. Rättvisa i vårt land och internationellt kan vi gemensamt, tålmodigt och långsiktig försöka stärka. I bemötandet av våra vänner i församlingen och andra grupper har vi möjlighet att påtagligt öka rättvisan redan idag. 4 5

4 Människa och medskapare av Arne Carlsson, Chefredaktör för Dagens Seglora Arne Carlsson på Gotland. Arne är uppväxt i SMU, Immanuelskyrkan i Norrköping, tog ettårstjänst under tre år då församling och SMU var bärarlag. Kom tillbaka som ledare i SMU Immanuelskyrkan en tid innan pastorsutbildningen. Solidaritet har i vår kontext nästan blivit synonymt med den polska fackföreningsrörelsens framgångsrika kamp mot den kommunistiska regimen. Men ordet har mycket äldre rötter som under 1500-talet användes ungefär som vi använder solidariskt ansvar i vår juridiska vokabulär. tället en resolut påminnelse om människans möjligheter att skapa ond bråd död. Nietzsches ideal om en övermänniska som drevs av vilja till makt fi ck nya och skrämmande konturer. Därmed hade drömmen om samhället som en levande organism med paralleller till den biologiska verkligheten spruckit. I Befrielseteologin har ordet knutits till ett socialistiskt solidaritetsideal och med ideologiska rötter i 1800-talets samhällstänkande. Att denna teologi är ett svar på den aggressiva kapitalismens framfart i Latinamerika är uppenbart. Men solidaritet har funnits i den teologiska tankevärlden också tidigare både i betydelsen solidaritet med de fattiga och som ett ömsesidigt samhällsideal. För den polske påven Johannes Paulus ll, är solidaritet ett återkommande tema som Ja så vet vi hur 1900-talets början grusade de romantiska drömmarna om fred och frihet kopplades till Emmanuel Mouniers tankevärld, personalismen. Hans utgångspunkt kan beskrivas som en vilja att ta på sig ansvar för verkligheten för att styra och behärska den i avsikt att skapa en värld av medvetna, verkligt fria, handlingskraftiga och solidariska personer. Mounier erbjuder oss en historiesyn som utgår från personens unika kallelse och som kan kännas igen i de svenska biskoparnas brev om klimatet där människan beskrivs som medskapare i historiens process. Inför det hot som klimatförändringarna ställer oss behöver vi det lilla ordet solidaritet på nytt. Nu som uttryck för ett ömsesidigt engagemang att möta den nya verklighet som vår civilisation har skapat. Sannerligen vad ni har gjort för någon av dessa mina minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. På 1800-talet, som var så rikt på revolutionära samhällsdrömmar, infogades ordet i teorier om en historisk framstegsprocess vars djupaste grund var en gudomlig lag, solidariteten. Ordet solidaritet fi ck en lyster av ett fritt och lyckligt land som var motsatsen till den trånga verkligheten som skymde sikten mot framtiden. Ja så vet vi hur 1900-talets början grusade de romantiska drömmarna om fred och frihet. Första och andra världskriget blev is- 6 7

5 Rättvisa från far- och dotterperspektiv av Malin och Mats Svahn När det gäller ämnet rättvisa fi nns det många olika aspekter och perspektiv. Som så mycket annat handlar det om vilken utsiktsplats jag själv har om vad jag anser vara rättvist. Många väljer att se rättvisa utifrån sin personliga utgångspunkt. Vi kan t ex tycka att det är orättvist när svenska näringslivsdirektörer intervjuas av journalister om deras höga löner och de då hänvisar till att näringslivstoppar i utlandet har ett betydligt högre löneläge än de själva. I den frustrationen är det då svårt att själv se att man är lyckligt lottad och faktiskt tillhör den grupp i världen som får äta sig mätt varje dag. Oftast när man pratar Malin Svahn, 20 år, bor i Åby och har bl.a. varit utbytesstudent i USA, aupair i Schweiz och arbetar just nu som personlig assistent. Mats Svahn, pappa till Malin, tidigare socialsekreterare och enhetschef i Norrköpings kommun. Arbetar idag som chef på anstalten i Nyköping. om rättvisa utgår man från materiella ting och jämför sig med de som har mer än jag själv. Man glömmer lätt bort att räkna med den stora grupp av människor som har det sämre än vi. Här är några fl er aspekter på rättvisa. Är det rättvist...?...att alla ej kan få egna biologiska barn...att en liten del av människorna förbrukar en stor del av jorden naturtillgångar...att vissa människor drabbas av olyckor och sjukdomar...att vissa får en lycklig barndom...att vissa är vackra...att det fi nns orimliga löneskillnader...att vissa har stora begåvningar tex idrottsoch intelligensmässigt...att vissa ej har arbete...att vissa har nära till sitt arbete...att kvinnor inte har samma karriärmöjligheter som män...att vissa svälter...att inte bli uttagen i laget till fotbollsmatchen...att en VD tjänar ca 46 gånger mer än en industriarbetare...att vissa får uppleva kärlek...att vissa har föräldrar som dör tidigt...att vissa lever i familjer med missbruk Vad som är rättvist respektive orättvist är nog aldrig något som alla blir överens om. Rättvisa handlar inte om att alla har det lika, oavsett om det handlar om materiella ting Rättvisa hänger nära ihop med moral och samvete eller makt och påverkan. Trots detta är det viktigt för att ett samhälle ska må bra, att det fi nns en strävan att de skillnader som fi nns är begripliga och inte leder till bitterhet eller känsla av att man inte är en del av samhället. Det fi nns t ex de som hävdar att om vi har lagar och domstolar som inte dömer som vad folk i allmänhet tycker, så kan det innebära ett hot mot demokratin. T ex fi nns en risk att människor då skulle ta lagen i egna händer, sk medborgargarden. För att kunna uppnå materiell rättvisa gäller att den som har det mest välbeställt är villig att göra en uppoffring. Detta gäller oavsett om det hadlar om att utrota fattigdom i världen eller vem som får den största bullen vid 11-fi kat. Rättvisa hänger nära ihop med moral och samvete. När man ser någon som uppenbart har det sämre ställt rent materiellt kan detta leda till en känsla av orättvisa, dåligt samvete eller obehagskänsla. Detta kan förhoppningsvis leda till att man förändrar sitt beteende. I och med att människor är utrustade med denna empatiska förmåga ökar benägenheten att t ex skänka pengar till välgörande ändamål efter att man sett svältande människor på TV. Förlängningen av detta har två alternativ. 8 9

6 1. Man skänker pengar och får känslor av välbehag och tillfredställelse. 2. Man skänker inte pengar. Oftast har vi människor då en tendens att snabbt glömma bort eller förtränga det som för en stund påverkade oss. Antagligen en av människans försvarsmekanismer för att skaka av oss obehagskänslan. Hur lätt det går att glömma har att göra med hur starkt man kan identifi era sig med personen eller händelsen. Rättvisan är viktigt att förhålla sig till i barnuppfostran. Som far minns jag en episod när Malin var liten och hennes storebror fyllde år. Malin blev ledsen och tyckte inte alls att det var roligt att han fi ck paket men inte hon. Som tur var hade hon en klok farfar som då tog upp henne i sitt knä och förklarade varför storebror fi ck paket men inte hon. Farfar förklarade att när Malin fyller år om några månader så kommer hon få paket, då är det din tur. Det är viktigt att förbereda barn på att livet är ofta inte rättvist. I detta sammanhang blev det ju också en träning i att vänta på sin tur och inte få omedelbar behovstillfredsställe. Strävan efter rättvisan kan bli fel. Om man eftersträvar millimeterrättvisa i fostran av barn kan det bli uppkomst till avundssjuka. Det fi nns faror om man som förälder börjar använda tumstock när man ska dela glasspaketet till barnen eller köper paket till alla syskon när ett barn fyller år. Risken är att barn då tror att allt ska vara lika senare i livet och får svårt att hantera när andra lyckas eller får mer. Trots det goda syftet som barnuppfostrare så kan det bli tokigt och istället bli en grund för missunnsamhet. Rättvisa eller avundsjuka? av Henric Daréus Vad är rättvist egentligen? Vilka omständigheter ska man ta hänsyn till när man talar om rättvisa? Ingen människas förutsättningar är den andres lika! Det är omöjligt att bedöma och få en objektiv grund att summera och utgå från. Ibland upplever jag att man använder ordet rättvist när man jämför sig själv, eller för all del, någon annan människas livsinnehåll eller ägande, med andras. Är det rättvist att någon har ett välavlönat arbete när någon annan utför sitt arbete för en lägre betalning? Är det rättvist att någon människa har förmågan att utföra ett kunskapskrävande arbete medan någon annan inte är skapad med den förmågan? Är det rättvist att någon är sjuk medan någon annan har ett friskt liv. Är det rättvist att vi har förmånen att få bo i ett välståndsland som Sverige med fred och frihet när andra har fötts i ett fattigt eller utsatt land? Det fi nns ingen gräns för vilka frågeställningar man kan formulera. Att vi har olika förutsättningar i livet är ofrånkomligt. Att vi skulle kunna summera våra livsinnehåll till en exakt lika slutsumma är inte möjligt. Livet är till sin natur i det avseendet inte rättvist. Jag brukar tänka att rättvisa, i grunden, handlar om de livsuppehållande grundförutsättningarna en människa har; att man har möjlighet att äta sig mätt, att man har kläder att sätta på sig, att man har tak över huvudet, att man har möjlighet till gemenskap, att man har möjlighet till att kommunicera med och att få information från sin omvärld, att få uppskattning, och sist men inte minst att man har möjlighet till att kunna ge och få ta 10 11

7 emot kärlek. Den här uppräkningen handlar i huvudsak om det som man inom psykologin kallar för Behovstrappan. På 1940 talet fastställde den amerikanske psykologen Abraham Maslow denna behovstrappa. Dessa grundbehov, tänker jag, är det rättvist om alla människor har möjlighet att fylla upp. När de här behoven väl är uppfyllda övergår de grundläggande livsbehoven till att istället bli en slags jämförelse med grannen. Vilka förutsättningar har hen som inte jag har. Vilka förutsättningar har jag som inte hen har. Avundsjuka uttrycks ofta som avsaknad av rättvisa och orättvisan skyddar sig ofta genom att skylla på avundsjuka. Vad som är det ena och vad som är det andra Ja här har vi alla en ständig kamp och ett ständigt behov av Avundsjukan uttrycks ofta som avsaknad av rättvisa och orättvisan skyddar sig ofta genom att skylla på avundssjukan rannsakan att gå igenom. Det vi kan konstatera är att den slutsumma vi ibland försöker räkna fram aldrig kommer att kunna beräknas och än mindre kommer att bli densamma för alla människor. I slutänden kommer livet aldrig att bli riktigt rättvist. MEN vi har alla en möjlighet! En av våra livs största uppgifter är att ständigt sträva efter att uppfylla denna utopi och kämpa för att uppnå rättvisa, så långt det bara är möjligt! Varken den egna vinningen eller avundssjukan kan fungera som drivkrafter för att uppnå rättvisa. Jag tänker att generositet, utan att för den skull vara blåögd, och empati, utan att för den skull glömma bort sig själv, är grundnycklar till ett rättvisare liv....är det verkligen kyrkans bord?? av Per Jennervall Det har hänt några gånger att biskopar i Svenska Kyrkan skrivit uttalanden i frågor om rättvisa och fred. Och det slår aldrig fel: alltid är det någon politiker som tycker att sånt ska inte kyrkan lägga sig i. Håll ni er till de andliga spörsmålen och låt proffsen handha politiken." Vi kommer också ihåg vid ett tidigare öppnande av Sveriges riksdag, då sverigedemokrater tågade ut ur kyrkan under gudstjänsten, eftersom biskop Eva Brunne talade starkt om solidariteten med fl yktingar och andra utsatta. Sällan sägs det i kyrkan att rättvisefrågor inte får tas upp. Ändå står kyrkorna nästan aldrig främst i kampen för rätt och fred. Det är som om prioritet ligger på det som har med den enskilda människans andliga status att göra. Inifrån församlingarna kan man höra talas om kyrkans kärnfrågor, vilket man menar vara själens frälsning. Allt annat är sekunda. Kan vi verkligen tänka oss möjligheten, att Gud som älskat fram världen, laddar den med sin godhet och sänder sin Son för att rädda världen, endast bryr sig om människans tro? Vari ligger Guds allmakt om inte i detta, att Han aldrig överger sin skapelse och att Han är djupt involverad i varje, säger varje, människas livssituation! ' 12 13

8 Vågar vi läsa profetens ord: Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider...låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten fl öda fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström!? Equmeniakyrkans vision är att mötet med Jesus ska förändra mig, dig och hela världen. Då duger det inte med en intern, svärmisk kyrka. Istället måste vi inse hur evangeliet driver oss till en rättvisekamp både i det nära sammanhanget och i det världsvida. Vågar vi läsa profetens ord: Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider... Sångaren Bono i U2 skrev: Jag brukade vara skeptisk till den kyrka som predikade personlig frid och framgång...till rättfärdiga människor, som stod i ett heligt hörn medan världen rasade utanför de målade glasfönstren. Men jag har lärt mig att det fi nns många inom kyrkans etablissemang som också lever i världen de är engagerade i allt från skuldavskrivningar till kampen mot aids, till mänskliga rättigheter, de är på gång. Vad kan vi göra? Ibland inte så mycket, ibland en hel del. Men det startar i en förståelse av att rättvisa, fred och miljö verkligen är vårt bord! Glimtar från hösten 2014 KULTURDAGAR För fjortonde året i rad öppnades Immanuelskyrkans kulturdagar i samband med kulturnatten i Norrköping. Under några dagar blir kyrkan en riktig spännande mötesplats. I år ställde två inbjudna konstnärer, Gun Jennervall och Fredric Lindmark, ut sina verk och den stora församlingssalen präglades på ett spännande och intresseväckande sätt av deras bilder. Sju deltagare medverkade och tävlade i en fotoutställning kring temat Mötet. En jury hade i förväg bedömt verken och ett första pris och två hedersomnämnande delades ut vid dagarnas vernissage. Vinnare blev: Sture Lundberg Juryns motioveringen: "Ett överraskande och spännande möte, präglat av nyfi kenhet, närhet och öppenhet, där inget hotar individernas självmedvetenhet och trygghet. Den skarpa bilden fångar tigerns blick och hotfulla gestalt, utan att avslöja glasets avskärmade säkerhet." VÅRENS PROGRAMBLAD Tema, fler skribenter och Manusstopp Programbladet inbjuder på nytt skribenter till vårens programblad. Vi vill också få tips på skribent eller någon vi kan intervjua. Vi har lyckts få kontakt med fl er och fl er, men saknar ännu DIG. Hör gärna av dig och tala om vad du eller någon annan kan bidra med. Temat för nästa programblad är; Sårbarhet Låt dina tankar hämta inspiration från de många möten du gjort med människor, i natur och i upplevelser. Hör av dig till expeditionen eller till ansvarig utgivare Ingvar Almrot så kommer vi att kunna bredda deltagandet och inslagen i programbladet. Manusstopp för nästa programblad är 14 februari 14 Hedersomnämnande fi ck: Berit Wall Juryns motioveringen: "Fotografen har på ett bra sätt dokumenterat en vardagsstund, ett varmt möte skildrat med stor ömhet. Bilden är dessutom välkomponerad och har ett vackert ljus." Hedersomnämnande fi ck: Margareta Kucharczyk Juryns motioveringen: "En tänkvärd och viktig bild av mötet mellan tre generationer. Här känns värmen och omtanken. Färgerna i bilden skapar en upplevelse av lycka och harmoni." 15

9 Åter fi ck vi förmånen att erbjuda De Geergymnasiet Musik scenen mitt i utställningen för minikonserter under fem tillfällen. Under kulturnatten bjöds på en stor och bejublad konsert i kyrksalen. Gruppen The JAHA Experience med f d elever och Hannes Nyström Bennich i täten avslutade kulturnattens program. En andra samling ägde rum i november med temat När himlen landar bibelmöte mitt i livet. Krister Wos Andersson f d generalsekreterare på Bibelsällskapet berättade om mötet mellan människor och bibelord. Ingvar Almrot, foto Bengt Helmerud GUDSTJÄNSTER - ORDET och MUSIKEN Församlingens viktigaste samling är gudstjänsten, där vi bjuder in till ett bärande och levande möte med Guds Ord, i predikan, tillbedjan, lovsång och gemenskap. I höst har vi haft förmånen att ha två pastorer i tjänst som med regelbundenhet möter oss i våra gudstjänster och som på ett tydligt sätt, med utgångspunkt i Ordet, utmanar oss. Det nyskapande dessa dagar var att litteraturen än en gång lyftes in. Författaren och journalisten Johan Perwe berättar om sin morfar, Norrköpingsprästen Erik Perwe. Se vidare under temakvällar. Musiken förmedlar ett budskap, där ord ej når fram, och stödjer gemenskapen i lovsången. I höst har vi mött fl era ungdomar som med musiken bidragit till att gudstjänstens känsla av helhet blivit fullödig. Ingvar Almrot, foto Bengt Helmerud Alla dagarna lockade besökare inte bara genom programmet utan som vanligt var serveringen själva hjärtat för många möten och samtal. Över tusen personer strömmade igenom kyrkan under dagarna och för alla var kyrkorummet öppet för stillhet, refl ektion och bön. Vid söndagens gudstjänst knöts de fyra intensiva dagarna samman, när Åke Jansson i sin predikan tog sin utgångspunkt i bilderna i fotoutställningen. Ingvar Almrot, foto Bengt Helmerud Fam. Ullström, sång och musik TEMAKVÄLLER Temasamlingar som breddar och fördjupar programbladets tema med anknutna artiklar är intressanta att följa. Temat för hösten var Mötet och den första samlingen var förlagd till kulturdagarna kring rubriken Civilkurage då och nu. Författaren och journalisten Johan Perwe lät oss möta sin morfar Norrköpingsprästen Erik Perwe, som i slutet av andra världskriget utsågs till svensk legationspastor i Berlin och där kom att leda ett hjälp- och motståndsnätverk för judiska fl yktingar och regimkritiker. Frågan som levde när slutade var: Har jag/vi civilkurage att möta det onda idag? Ebba Lejonclou, tvärfl öjt och sång Linda Carlberg, cello Pernilla Jennervall, sång 16 17

10 TEMASAMLINGAR Programbladets tema fördjupades under 2014 med temakvällar under programbladets tidsperiod. Det vill vi försöka fortsätta med. Denna period mellan december-februari har naturligtvis fyllts med traditionella juloch nyårssamlingar. Men en bit in på nya året har vi glädjen att bjuda in till en mycket aktuell kväll inom vårt tema RÄTTVISA. Välkommen att möta Lena Lönnqvist Onsdag 11 februari kl OSÄKER FRAMTID FÖR PALESTINA OCH ISRAEL BREDDAD GUDSTJÄNSTGEMENSKAP Under hela jul- och nyårshelgen samordnar vi och Centrumkyrkan gudstjänsterna. Samverkan börjar fjärde advent och slutar trettondedag jul. Ett särskilt blad kommer att tas fram och hjälpa till när vi bjuder med vänner och bekanta. Vineyard och Livets källa är två andra församlingar som vi under en tid mött i gudstjänster. Den andra advent fi rar vi gemensam gudstjänst med nattvard. Efter gudstjänsten samlas vi till kyrklunch där avgiften går till vårt gemensamma diakonala arbete. På samma sätt försöker vi skapa en stund av breddad gemenskap, när vi under julafton samlas runt julkrubban samt kring julgröt och skinksmörgås. Söndag den 2 februari samlas vi tre församlingar på nytt till gudstjänst med nattvard. Efter samlingen bjuder Vineyard på kyrklunch där avgiften på nytt går till det gemensamma diakonala arbetet. Värna med din närvaro den breddade gemenskap vi har med Centrumkyrkan, Vineyard och Livets källa. Ingvar Almrot SÅNG, RÖRELSE, SAMTAL OCH GEMENSKAP! Kyrkan fylls av aktiviteter under veckans alla dagar. Vineyard och Styrka har en omfattande verksamhet som gör att en noggrann samordning och ett bokningsschema behövs. Vår egen verksamhet fortsätter med sång, musik, dans, studier, RPG och temakvällar. Idag är det alltid någon aktivitet igång när man öppnar dörren till kyrkan i något ärende. Körsalen är platsen för många olika träffar och sammanträden, men främst för kyrkokör, barnkör och enskild övning med olika instrument. Från kyrksalen kan ofta höras orgelmusik. I församlingsvåningen samlas, föräldrar till barn som besöker någon av våra dansgrupper, över en kopp kaffe. Barnen tränar under tiden med Ankis ledning. Studiecirklar, RPG och temakvällar samlar de vuxna under veckan. Ja, kyrkan fylls av sociala aktiviteter både för ung och äldre. Glädjen att vi är fl era församlingar som delar lokalerna är påtaglig. Det är så det ska vara i en öppen kyrka. Snart är jul- och nyårshelg förbi och vi går in i en ny termin, där vi vill bjuda in grupperna till följande tider: Barndans 8-11 år måndag 19 januari kl Dans och rörelse måndag 19 januari kl (Omsorgsgrupp) Alphagrupp tisdag 20 januari kl ÅRSMÖTE Barnkör tisdag 20 januari kl Lördag den 7 mars kl kallas församlingen till årsmöte i Immanuelskyrkan. Bodycondition tisdag 20 januari kl Lena Lönnqvist från Sjövik, Avesta, talar om I kommande årsmöteshandlingar kan du Kyrkokör tisdag 20 januari kl sina erfarenheter från Palestina och Israel. läsa om verksamheten och den ekonomiska Hon har varit engagerad i Mellanöstern-frågan i många år som journalist, fredsaktivist redovisningen för Framtiden speglas Barndans 3-4 år onsdag 21 januari kl (ny grupp) i val, målbild, verksamhetsplan och budget och följeslagare. Vid återkommande resor för år Barndans 4-5 år onsdag 21 januari kl till Gaza för ett utbildningsprojekt har hon Handlingarna utdelas via omsorgsgrupperna. De kommer inte att utsändas utanför fått se mycket av den hopplöshet som präglar tillvaron för palestinierna där på grund Barndans 6-8 år onsdag 21 januari kl kommunen. Handlingarna kommer att fi n- Knyppling torsdagar kl av stängda gränser. På Västbanken ser hon nas tillgängliga på årsmötet och kan erhållas den israeliska fredsrörelsen som ett ljus i efter begäran till expedition. mörkret, annars blir framtiden där allt mer Vi ser fram emot en fi n eftermiddag och en osäker på grund av att Israel inte upphör att välfylld församlingsvåning. Se kalendariet när det gäller andra aktiviteter och samlingar. tillägna sig mer palestinsk mark. Ingvar Almrot, ordförande 18 19

11 VÅRENS PROGRAM 21 Jan När tågen gick! Historisk berättelse om Gurklisten. Lasse Lindh kåserar, berättar och visar bilder. 4 Febr Hela vägen går han med mig. Ett sångprogram om Fanny Crosby med Kenneth Palm. 18 Febr SOS Alarm. Barbro Hult berättar. 4 Mars Årsmöte 18 Mars Ord och ton med pianisten Mats Jansson. 1 April Inför påsken. 15 April Program ej klart. 29 April Våravslutning. Han lockas inte av girlanger Nu är det jul igen, sa kärringen när hon blev överkörd av tåget. Så lyder ett ordstäv från min skånska barndom. Förutom det där med tåget så är det sant. Åtminstone verkar det så på Köpmangatan i Katrineholm. I går, onsdagen den 12 november, hängdes de gröna girlangerna upp, de där med de stora röda kulorna som lyser när det är mörkt. De är granna för all del och visst lyser de upp i novembermörkret, men det är ju alldeles för tidigt att hänga upp dem. Man kunde väl vänta till första advent. För mej blir det mer och mer så att jag hinner tröttna på julen innan den kommer. Därför försöker jag njuta desto mer av advent. Tänk första advent, vi sjunger Hosianna och kören sjunger Otto Olssons Advent! Håret reser sig i nacken och jag blir så jublande glad. Förra året kostade jag till och med på mej en applåd. Jag är annars inget för att applådera i gudstjänster men den här gången gick min hyllning direkt från mitt eget hjärta till adventets Konung. Visst är det underbart! Han kom, han kommer, i ringhet, på en arbetsåsninnas fåle. Jag kan inte låta bli att undra för mej själv hur det skulle vara om han kom till Katrineholm. Vilken gata skulle han välja? Skulle han komma på Drottninggatan där jag bor eller skulle han välja den mer trafi kerade Köpmangatan? Där som de granna kulorna hänger? forts. från sid 20 - RPG langerna och de röda kulorna. Men jag tror att han skulle lockas av människorna. De som jäktande och fl åsmätta ägnar sig åt det som de röda kulorna vill locka till: julkommersen. De som inte förstår att det inte är julkommersen som gör julen. Det är de som allra mest behöver honom, adventets Konung. Och han skulle kliva av sin åsna och han skulle ställa sig bredvid en av tiggarna på Köpmangatan. Och människorna, de som inte låtsas se tiggarna i vanliga fall, skulle stanna till i pur förvåning. Det kan inte vara han skulle de säga. Det är ju i kyrkan han har sin plats. Men det skulle fi nnas några som tyckte att det var okey. Att det är hos tiggarna han har sin plats. Och de skulle ropa och jubla: Hosianna, han är här. Vi känner igen honom, han som själv blev en tiggare för vår skull! Vilket advent det skulle bli! Och vilket advent det kan bli. Om du och jag får nåden att se adventets Konung i deras ögon som mest behöver Honom. Det är en sådan adventstid jag önskar er kära läsare. Och så en god jul förstås. Wera Olovsson Ps. Nu har de satt upp girlanger på Drottninggatan också, dock inte med röda kulor. Men de lyser så vackert i novembermörkret att jag är färdig att förlåta att de kom upp för tidigt. Ds. EN KOPP KAFFE, OCH KANSKE PÅTÅR, FÖR RÄTTVIS HANDEL Vi serverar Fairtrade-märkt kaffe och te vid vårt kyrkkaffe, olika sammankomster och personalfi ka. Samtidigt strävar vi efter att regelbundet använda andra Fairtrade-märkta produkter som frukter, kakao, choklad, fotbollar, rosor och juice. I uppdraget ingår att församlingen sprider kunskap om rättvisefrågor och att då och då göra några utåtriktade aktiviteter för att bilda opinion för rättvis handel. Vi är och vill vara en Kyrka för Fairtrade. En föresats som än en gång slogs fast i styrelsens senaste sammanträde med anledning av detta programblads tema. VALBEREDNINGEN Vi närmar oss bokslut och ett nytt verksamhetsår. Valberedningen börjar sitt arbete för år 2015 nu i december. Du som vill ändra på ditt uppdrag hör av dig till valberedningen före den 15 december, annars räknar vi med din insats även nästa verksamhetsår. Det avtal som upprättats mellan Vineyard och Immanuelskyrkan beträffande drift och förvaltning av kyrkan gäller. Det innebär att de uppdrag som upphörde 2014, ej behöver tillsättas. Men vi behöver hjälp och förstärkning på många insatser, så tala gärna om vilka uppgifter som du vill bidra med. Nej, jag tror inte att han skulle lockas av girl- Forts. nästa sida Rune Almroth, sammankallande, Gunnel Jonsson, Gunilla Wallstedt och Nils Öfverberg

12 NOVEMBER sö 30 1:a söndagen i advent "Ett nådens år" Adventsgudstjänst. Åke Jans son och Per Jennervall. Kyrkokören, Barnkören och Dans grupp. Kyrkkaffe. DECEMBER lö Adventscafé med försäljning av smått och gott. sö 07 2:a söndagen i advent "Guds rike är nära" Gudstjänst med nattvard. Åke Jansson / Per Jennervall Karin Ivarson, nyckelharpa, m. fl. Kyrklunch där avgiften går till vårt sociala arbete. Tillsammans med Vineyard och Livets källa. on RPG. Julavslutning. "Gate opp och gate ner". Peter Kristensson. sö 14 3:e söndagen i advent "Bana väg för Herren" Gudstjänst. Per Jennervall. Ebba Lejonclou, tvärfl öjt och sång. Kyrkkaffe. sö 21 4:e söndagen i advent "Herrens moder" Gudstjänst i Centrumkyrkan. "Vi sjunger in julen". Margaretha Rudén. Kyrkkaffe från kl on 24 Julafton. "Den heliga natten" Samling runt julkrubban Åke Jansson. Servering av Julgröt och skinksmörgås. Tillsammans med Vineyard. to 25 Juldagen. "Jesu födelse" Julotta i Centrumkyrkan. Margareta Rudén. fr 26 Annandag jul "Martyrerna " Temagudstjänst "Tänd ett ljus". Krister Wos Andersson och Åke Jansson. Insamling till Mission i andra länder. Kyrkkaffe. sö 28 Söndagen efter jul "Guds barn" Cafégudstjänst kring julpsalmerna i Centrumklyrkan. Margaretha Rudén. on 31 Nyårsafton Nyårsbön. Christian Zell, Mats Jansson, Åke Jansson. JANUARI to 01 Nyårsdagen "I Jesu namn" Nyårsgudstjänst. Åke Jansson. sö 04 Söndag efter Nyår "Guds hus" Gudsjtänst med nattvard i Centrumkyrkan. Anne-Lill Rosenberg Eriksson. ti 06 Trettondag jul "Världens ljus" Trettondagsgudstjänst. Per Jennervall. Julsånger med Kyrkokören. Kyrkkaffe. on RPG Vårupptakt. "När tågen gick". Historisk berättelse om "Gurklisten". Lasse Lindh kåserar, berättar och visar bilder. sö 25 3:e söndagen efter trettondagen "Jesus skapar tro" Gudstjänst. Krister Wos Andersson. Ann-Christin Hallgren, sång. Kyrkkaffe. to Lunchmusik med Sopplunch. Sofi Ek. lö Minigudstjänst. FEBRUARI sö 01 Septuagesima "Det levande ordet" Gudstjänst med nattvard. Åke Jansson, Karin Dahlström, sång. Kyrklunch där avgiften går till vårt sociala arbete. Tillsammans med Vineyard och Livets källa. on RPG "Hela vägen går han med mig" Ett sångprogram om Fanny Crosby med Kenneth Palm. sö 08 Kyndelsmässodagen "Uppenbarelsens ljus" Gudstjänst. Per Jennervall. Lovisa Jennervall, sång. Kyrkkaffe. Församlingsmöte. on Temakväll - Rättvisa Lena Lönnqvist. (se artikel sid 18) sö 15 Fastlagssöndagen "Kärlekens väg" Gudstjänst. Åke Jansson. Amanda Josefsson, fi ol och sång. Kyrkkaffe Musik i Immanuel. Rebecka Lagman, violoncell och Yoriko Asahara, piano. on RPG "SOS Alarm" Barbro sö 11 1:a söndagen efter trettondagen "Jesu dop" Gudstjänst. Åke Jansson. Kyrkkaffe. Församlingsmöte. sö 18 2:a söndagen efter trettondagen "Livets källa " Gudstjänst. Per Jennervall. Vi sjunger nya psalmer. Kyrkkaffe. Hult berättar sö 22 1:a söndagen i fastan "Prövningens stund" Gudstjänst. Åke Jansson. Kyrkokören. Kyrkkaffe. on Kongoklippet. Vi river lakan. Kaffe. MARS sö 01 2:a söndagen i fastan "Den kämpande tron" Gudstjänst. Åke Jansson. Kerstin Jannesson med vänner, sång. Kyrkkaffe. EXPEDITIONSTIDER Under vecka 52, 1 och 2 är expeditionen stängd. Behöver ni kontakt under den tiden så sök pastor eller ordförande per telefon, som fi nns på programbladets sista sida. Vecka 3 öppnas expeditionen igen och på tisdagar och torsdagar kl kan ni möta vår personal på nytt. Kom gärna in på besök och samtal.

13 POSTTIDNING B IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING IMMANUELSKYRKAN Södra Promenaden Norrköping (församlingsvåning) Expeditionstider: Tisdag och torsdag E-post: immanuelskyrkan@telia.com PASTOR / FÖRSAMLINGSFÖRESTÅNDARE Åke Jansson ake.s.jansson38@gmail.com PASTOR Per Jennervall jennervallper@hotmail.com KÖRLEDARE / KANTOR: Bengt-Göran Sköld ORDFÖRANDE: Ingvar Almrot ingvar.almrot@telia.com SJUKHUSKYRKAN i Norrköping Eva Gudmundson, Sjukhuspastor ANDLIG VÅRD I KRIMINALVÅRDEN Sören Johansson, Pastor (mob) IMMANUELSKYRKANS FÖRSAMLING Bankgiro Plusgiro RPG i NORRKÖPING Plusgiro GETSJÖTORPS FRILUFTSGÅRD Plusgiro Immanuelskyrkan en del av Equmeniakyrkan och vi samarbetar med: Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle