Kvalitetsprogram. Detaljplan i Västra Valla för del av INTELLEKTET 1 m.fl. (Vallastaden) Illustration av Okidoki! Arkitekter

Transkript

1 Detaljplan i Västra Valla för del av Intellektet 1 m.fl. Detaljplan i Västra Valla för del av INTELLEKTET 1 m.fl. Kvalitetsprogram Illustration av Okidoki! Arkitekter Dnr. Sbn

2 Kvalitetsprogrammets bakgrund och syfte Kvalitetsprogrammets syfte är att vara ett vägledande stöd vid samordning och utformning av den yttre miljön i stadsdelen. Genom beskrivningar av den eftersträvansvärda stadsbyggnadskaraktären ska programmet verka för en helhetssyn på hur stadsdelen ska bli miljömässigt, socialt och gestaltningsmässigt hållbar och attraktiv. Programmet anger de grundläggande kvalitetskraven och gestaltningsprinciperna för stadsmiljöns komponenter på allmänna platser och inom kvartersmark och därmed de åtaganden som kommunen och byggherrarna gör. Förändringar kan göras i förhållande till programmet så länge de inte sänker kvaliteten och inte motverkar de grundläggande stadsbyggnadsprinciperna. Sådana förändringar ska motiveras och godkännas av kommunen. Programmet är en del av planhandlingarna och ska ligga till grund för hus- och miljögestaltning, projektering samt förvaltning av bebyggelse och anläggningar inom planområdet. Programmet ska ligga till grund för bedömning av byggnadernas utformning som sker inom LinköpingsexpoAB samt för den bedömning av byggnadernas form-, färg- och materialverkan (8 kap., 1, pkt 2, PBL [2010:900]) som sker inom ramen för bygglovprövningen. Programmet är också en bilaga till de avtal som tecknas mellan kommunen och respektive byggherre. Bilder i detta dokument tillhör Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens bildarkiv om annat ej anges. 2

3 Innehåll Vallastaden en stad för möten!... 4 Levande stad... 4 Trygg stad... 5 Ett varierat stadslandskap... 6 Trafik på människans villkor... 7 Kreativ och spännande stad... 8 En klimatsmart stadsdel... 9 Utformning av gator, torg och parker Gator...10 Torg...10 Natur, parker och vatten...11 Belysning...12 Utformning av byggnader och gårdar Byggnader...15 Gårdar

4 Vallastaden en stad för möten! Levande stad Utformningen av gator, torg, parker, byggnader och gårdar medverkar tillsammans till en levande och rolig stad. En grundförutsättning för stadsliv är mänsklig närvaro. Struktur, byggnader och gårdar samt utformning av offentliga ytor bjuder därför in till möten, vistelse och användning för många olika människor. Det handlar om att målpunkter skapas i området som gör det intressant för andra än boende att besöka området. Det handlar också om att boende och verksamma i stadsdelen lockas att vilja vistas ute i de offentliga och halvoffentliga miljöerna lite längre tid än vad som är nödvändigt för att göra vardagens olika ärenden. Strukturen på gator och offentliga miljöer bidrar till att människors rörelser och vistelse samlas vid huvudstråk och noder där sannolikheten till spontana möten och folkliv ökar. Samtidigt finns alltid mindre och lugnare stadsrum inne i den omväxlande kvartersstrukturen. Utformningen av allmänna platser håller en genomgående robust nivå och kryddas med exklusivare inslag vid viktiga nodpunkter och torg. Stadens skala förhåller sig till den gående människans sinnesupplevelser. Kvarter med horisontellt korta byggnader, varierande och spännande arkitektur inbjuder till vistelse och betraktelse. Omsorgsfullt utformade bottenvåningar ger en rikare upplevelse för den gående människan och skapar möjlighet till högre materialkvalitet inom begränsade ytor. Entréerna ligger tätt och vända mot gatan, vilket ger förutsättningar för spontana möten i vardagen och förbättrade möjligheter för stadens invånare att lära känna varandra. Små privata uteplatser, balkonger och franska balkonger vända mot gaturummet är också välkomna inslag som bidrar till det sociala spelet i gaturummet. De olika stadsrummens mikroklimat är viktiga för användarvänligheten. Från överordnade gator är det alltid nära till mindre gator och gränder. Här är stråken ofta korta och brutna, utan stora vindkorridorer, vilket ger ett trivsamt mikroklimat. På viktiga allmänna platser och torg finns väderskyddade uppehållsplatser som ger möjlighet till exempelvis skugga under varma dagar eller tak när regnet öser. Inne i kvarteren vångarna ger den varierande skalan och tätheten bra förutsättningar att skapa lugna ombonade gårdsmiljöer där var och en av Vallastadens invånare kan få sin egen favorituteplats att vårda och njuta av. 4

5 En viktig grundbult i Vallastadens långsiktiga utbyggnad är att lokaler för verksamheter och handel tillskapas som tas i anspråk både på kort och lång sikt. I strategiska lägen, vid torg och korsningar, byggs lokalerna direkt. Längs de större gatorna byggs husen med anpassade våningshöjder och entréer för att på sikt kunna rymma till exempel butikslokaler. Här har alla som bygger staden ett ansvar att ge förutsättningar för framtiden. Syftet är inte att Vallastaden omedelbart ska kunna bära ett brett detaljhandelsutbud, utan att ge långsiktiga förutsättningar för en successiv etablering. Det som i ett första skede hyrs ut till olika kontorsverksamheter och mindre besöksalstrande handel, kan på lång sikt, när efterfrågan stigit, inrymma ett större butiksutbud. Att det från början inte finns marknad för butiksetableringar av innerstadskaraktär gör inte lokalerna mindre viktiga. Vid utformningen av olika offentliga lokaler, som exempelvis skolor, är utgångspunkten att lokaler kan användas som resurs för övrigt vardagsliv i stadsdelen. Genom en klok disponering kan olika lokaler användas av föreningar och privatpersoner under kvällar, helger och skollov. Ett väl fungerande samnyttjande bidrar till ett intensivare stadsliv, där man kan undvika att de tidvis står tomma. Andra offentliga lokaler inryms som i parkeringshus eller i bottenvåningen på flerbostadshus. Trygg stad Närvaro av andra människor är viktigt för att man ska uppleva sig trygg. Vallastaden byggs med utgångspunkten att skapa förutsättningar för en variation av funktioner som bostäder, arbetsplatser och handel. Det gör att människor vistas i området olika tider och på så sätt bidrar till närvaro under större delar av dygnet än i exempelvis ett renodlat bostadsområde eller verksamhetsområde. Funktionsblandningen kan i sig också generera ökat liv eftersom det möjliggör synergieffekter. Arbetsplatser kan ge visst underlag för restauranger och handel under arbetstid. Restauranger och handel kan i sin tur få underlag av bostäder kvällar och helger. Om ett visst grundutbud på det sättet etableras finns också ett motiv för att besöka området utan att arbeta eller bo där. Inom enskilda byggnader är en funktionsblandning också välgörande för den upplevda tryggheten. Även här är det nyttan av mänsklig närvaro under olika tider som är vinsten. Exempelvis kombineras relativt folktomma parkeringshus med verksamhetslokaler och bostäder kombineras med handel, kontor och annan centrumverksamhet. Ett upplyst fönster eller röster på håll är viktigt för den upplevda tryggheten! Bostadshus med måttligt antal lägenheter minskar anonymiteten och ökar den upplevda tryggheten. Alla bostadshus flerfamiljshus som småhus byggs med en vinterträdgård eller uterum, gärna kombinerad med trapphus eller andra vitala funktioner såsom till exempel tvättstuga. Vinterträdgårdarna används som gemensam resurs och mötesplats och blir ett av stadsdelens mest iögonfallande identitetsmärken. På motsvarande vis har varje kvarter vång en 5

6 gemensam byggnad och en gemensam utemiljö som en samfälld tillgång utöver varje fastighets egen privata del. Funktioner som kan samlas här är till exempel sopsug, gym eller bokningsbara samlingsoch aktivitetslokaler. I Vallastaden sätts klara gränser mellan offentliga rum och halvprivata/privata stadsrum. På så sätt skapas s en trygghet och tydlighet för var man som besökare har legitimt tillträde. Överskådligheten mellan privat och offentlig identitet skapar dessutom en upplevelsemässig spänning och bidrar till orienterbarheten i området. I gränssnittet mellan det privata och offentliga finns balkonger, fönster och privata uteplatser som ger bebyggelsen liv och fungerar som ögon ut mot ut mot stadens mellanrum och bidrar till känslan av en ombonad och trygg stad. Ett varierat stadslandskap I Vallastaden erbjuds människor med olika behov, förutsättningar och önskemål ett brett spektra av boendeformer med hög kvalitet. Hyreslägenheter, bostadsrätter, ägandelägenheter och småhus finns i olika utföranden och storlekar för att möta efterfrågan från människor med olika livsstil, ålder, kultur och familjeförhållanden. Upplåtelseformer blandas så småskaligt som möjligt för att underlätta integration av olika målgrupper i stadsdelen. En variation av boendealternativ underlättar också kvarboende vid ändrade familjeförhållanden eller ändrade ekonomiska förutsättningar. En variation inom varje kvarter och gärna inom den enskilda byggnaden är därför välgörande. För att säkerställa en variation och småskalighet inom området är marktilldelningsstorlekarna och fastigheterna små. Det gör det lättare även för mindre aktörer att bidra till stadsdelens utveckling. En och samma byggherre kan få flera tilldelningar, men då i olika kvarter. Det är viktigt att få en tillräckligt stor variation av byggherrar så att expoområdet och stadsdelen på lång sikt ger en omväxlande upplevelse av den byggda miljön. Inom expoområdet ansvarar samma arkitekt inte för utformningen av flera bostadshus på rad och inte heller för två byggnader på ömse sidor om en gata. På så sätt skapas en variationsrik sekvens längs varje gata. Undantag kan göras för exempelvis parhus och mindre radhusgrupper. Smala fastighetsindelningar och verierad arkitektur. 6

7 Ett viktigt inslag för att öka mångfalden är att bejaka alternativa byggherreformer. I Vallastaden avsätts därför olika antal tomter på förhand för olika byggherreformer och upplåtelsealternativ. Ett sådant exempel är så kallade byggemenskaper som innebär att de som ska bo i huset gemensamt planerar utformning ansvarar för byggnation. Detta är ett sätt att få mer individuellt utformade boendemiljöer och ökad variation. Ett annat inslag är att några av tomterna reserveras för arkitektfirmor som väljer att gå in i projektet som byggherrar. Här kan nya perspektiv läggas på vilka faktorer som får störst tyngd i projekten. En etappvis utbyggnad av stadsdelen är positiv. Ur ett socialt perspektiv ger det förutsättningar för en viss variation i bostadskostnaderna kopplade till den varierande åldern i bostadsutbudet. En etappvis utbyggnad ökar också sannolikheten för en större arkitektonisk mångfald. Genom att bejaka tillfälliga lokallösningar på tomter som inte bebyggs i de första etapperna, kan företag etablera sig redan tidigt i utbyggnadsprocessen. I början av utbyggnaden av stadsdelen kan det vara svårt för företag att bära hyresnivåerna i nyproduktionen. Andra tomter som inte bebyggs i de tidigaste etapperna kan användas som tillfälliga parker eller upplåtas för odlingslotter. De offentliga byggnaderna, inte minst skolor och fritidsanläggningar i området, är symbolbyggnader som annonserar hela stadsdelens identitet. Det framgår av såväl placering i området som av utformningen av byggnaderna och utomhusmiljöerna. Här finns det goda skäl att en extra hög arkitektonisk kvalitet säkerställs. Även eventuella universitetsbyggnader har dessa frågor som utgångspunkt. Övriga byggnader på platser med högt symbolvärde, som exempelvis vid Valla torg, utformas genom en inbjuden arkitekttävling eller genom att en internationellt välrenommerad arkitekt anlitas och godkänns av områdesarkitekten. Trafik på människans villkor Trafiklösningarna i Vallastaden utgår ifrån trafikstrategins inriktning att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. Därför är utgångspunkten att dessa trafikslag ska upplevas som de bekvämaste i vardagen. Med undantag av de överordnade huvudgatorna i stadsdelen är inriktningen trafikmiljöer där tempo och utformning anpassas till gång- och cykeltrafik. Oskyddade trafikanter kan ta sig fram gent, hinderfritt och om möjligt överordnat motortrafik på de platser där trafikslagen blandas. Exempelvis utformas korsningar så att oskyddade trafikanter tar sig fram utan att passera onödiga kantstenar och nivåskillnader anpassade efter bilarnas körbana. Längs kunskapslänken ges kollektivtrafiken högsta prioritet, med bland annat eget körfält. Gatan är en del av det kollektivtrafikstråk som knyter ihop Mjärdevi, Universitetet Vallastaden, Universitetssjukhuset, innerstaden och Resecentrum. Stråket erbjuder snabba, bekväma förbindelser och hög turtäthet. En 7

8 hållplats finns vid Valla torg och ytterligare en längre österut i Vallastaden. Genom att erbjuda högkvalitativa cykel- och kollektivtrafikstråk kan fler välja bort bilen som vardagsfärdmedel. Det innebär en förbättrad framkomlighet på våra vägar och gator, mindre miljöpåverkan och en tryggare trafikmiljö för alla. Det ska vara enkelt och lätt att ställa ifrån sig cykeln. Strävan är att skapa cykelparkeringar av hög kvalitet, både på allmänna platser och på kvartersmark. Det är viktigt att det finns cykelparkeringar i direkt anslutning till tänkbara målpunkter och entréer och att möbler i det offentliga rummet såsom cykelställ och väderskydd utformas robust, funktionellt och vackert. Biltrafiken står för en mycket stor del av landets miljöpåverkan. I Vallastaden är det därför väsentligt att trafik och framför allt parkeringar löses på ett långsiktigt hållbart sätt. Parkeringsfrågan är särskilt viktig eftersom den i hög grad påverkar våra beteenden och val av färdmedel. Dessutom påverkas möjligheterna att bygga täta stadsmiljöer som ger underlag för möten mellan människor. Det är lättare att hälsa på en cyklist än en bilist. Parkeringshusen lokaliseras strategiskt i stadsdelen så att alla bostäder kan nå dem inom ett rimligt gångavstånd som är jämförbart med avståndet till närmsta kollektivtrafikhållplats. Genom att inrymma en stor andel parkering i gemensamma parkeringshus ökar den relativa bekvämligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. När antalet promenader och cykelturer ökar, främjas också livet i de offentliga rummen. Samtidigt blir utformningen av parkeringshusen viktig. Genom att på sikt bygga flera mindre parkeringshus kan skalan och den upplevda ödsligheten begränsas. Dessutom kompletteras parkeringshusen med andra mer vistelseintensiva funktioner och lokaler för att minska ödsligheten. Parkeringsanläggningar i området kommer att ägas av det kommunala parkeringsbolaget och platser upplåts genom friköp. Detta kompletteras med bilpoolsparkeringar, handikapparkeringar och angöringsplatser där det behövs i gaturummen Kreativ och spännande stad Vallastaden ska genomsyras av kunskap, social hållbarhet och kreativitet. För att stadsdelen ska visa på något utöver det vanliga när det gäller att reta våra sinnen är målet att locka fram kreativitet och skaparglädje även i byggandet av den yttre miljön. Torg och strategiskt viktiga platser i den offentliga miljön tillåts här ha sin egen estetiska identitet och särprägel. Parker och platser utformas för att uppmuntra till lek, skratt och vistelse för både ung och gammal. En hög estetisk nivå uppnås genom att ett antal utvalda platser och parker utformas genom anlitande av olika arkitekter. Varje sådan plats bör dessutom ha en unik utsmyckning/konstverk skapat av en oberoende konstnär. Även bebyggelsens yttre kan bidra till att berika de offentliga rummen. Sockelvåningar kan med fördel ges en mer detaljerad och innehållsrik utformning. För att krydda den offentliga miljön och för att bjuda alla som vistas i staden på en positiv upplevelse utformas 8

9 alla byggnader med något användbart element eller konst på temat lek och kreativitet, i gränssnittet mot allmän plats. Här är fantasin gränsen för det genomförbara. Inom varje kvarter avsätts plats för en gemensam byggnad som med fördel kan utformas som ett experimenellt smycke för kvarteret. Dessutom ska varje kvarter innehålla en gemensam utemiljö. Här ska det finnas möjlighet för lek och vistelse i en mindre och intimare miljö som också tillgodoser de allra minsta invånarnas fritidsbehov. För den enskilde blir det egna bidraget tydligt genom det resurseffektiva transportsystemet och att den egna förbrukningen av energi m.m. syns i vardagen. En klimatsmart stadsdel Vallastaden bidrar till kommunens målsättning att vara koldioxidneutral Det sker bland annat genom att bygga vidare på det systemtänkande som finns i kommunen när det gäller avfallshantering och energiproduktion. Möjligheterna att producera energi i området kommer att tas tillvara. Ett klimatmässigt livscykelperspektiv på byggnationen, där energieffektivitet, hållbara materialval och möjligheter att producera energi i området, är viktiga inslag som ger möjlighet att uppnå den klimatsmarta stadsdelen. Genom användningen av vatten och grönska i stadsbyggandet kan den biologiska mångfalden stärkas samtidigt som effekterna av framtidens klimatförändringar kan hanteras på ett positivt sätt. 9

10 Utformning av gator, torg och parker Gator Gatorna i Vallastaden utformas med generalitet som ger området en grundläggande hög igenkänningsfaktor. En sammanhållen utformning bidrar till att hålla samman stadsdelen trots en brokighet i bebyggelsen. Det skapas på detta vis också tydliga gränser mellan privat och offentligt, vilket underlättar orientering och läsbarhet i staden. Gaturummen utformas så att oskyddade trafikanter generellt får en hög prioritet. Vallastadens gatunät bygger på ett system med allmänna gator i tre nivåer Boulevard, Cykelfartsgata och Gränd. De större gatorna utformas som trädplanterade boulevarder eller motsvarande. Här är trafikslagen traditionellt uppdelade, men gång och cykeltrafiken ska fortfarande vara högprioriterad och ges bästa framkomlighet vid korsningar med körtrafik. Undantaget är Kunskapslänken, vars utformning är anpassad för att ge kollektivtrafikstråket Link-Link en särskilt prioriterad framkomlighet med eget körfält och företräde framför andra trafikslag. Lokalgator i området är utformade som mjuktrafikrum, för blandtrafik på oskyddade trafikanters villkor. Kantstensvisningar och andra hinder för gång- och cykeltrafik undviks om möjligt. Istället används skala, medvetna val av ytskikt och möbler som redskap för att skapa en mjuk och mänsklig trafikmiljö. Gatumiljöer som tydligt annonserar de oskyddade trafikanternas närvaro och som utformas för att minimera hinder ger också en stadsdel med hög tillgänglighet för alla. Den tredje och småskaligaste gatunivån är gränderna. Denna miljö är helt anpassad för den gående människan, även om det i princip inte finns några förbud mot andra trafikslag. Gränderna ska utformas med utgångspunkten att skapa ett vistelserum, för promenader, lek och uppehåll istället för en trafikmiljö. Gatumöbleringen är genom alla tre nivåer enhetlig, robust och diskret. Utrustningen kombineras i första hand så att exempelvis en papperskorg och vägskyltar fästs på samma belysningsstolpe. Det ger ett sobert intryck i jämförelse med att använda tre olika stolpar. Torg Valla torg ges en egen fristående utformning som speglar torgrummets karaktär och funktioner. Den platsspecifika gestaltningen ska bidra till att stärka torgets status som stadsdelens finrum. Målet är en identitetsstärkande plats som Vallastadens invånare och besökare kan känna stolthet över. 10

11 Genomgående gatusträckningar på torget underordnas torgets övergripande gestaltning. Distinktionen mot omgivande gator bidrar till att underlätta orienterbarheten i stadsdelen. Greppet med individuellt utformade platser används även för andra nodpunkter och mindre platsbildningar i stadsdelen Torgytans olika delar utnyttjas effektivt, exempelvis så att soliga läplatser och naturliga uppehållsplatser kombineras med bra sittmöjligheter och väderskydd. Eftersom platsen ska tilltala en bred målgrupp finns utsmyckning och möjlighet till lek på torget. Konst och lekredskap kombineras med fördel och har gärna inslag av vatten. Placering och utformning av både praktiskt möblemang och utsmyckningar görs på ett sätt som inte motverkar ytans användning för tillfälliga arrangemang av olika slag. Torget blir på det sättet en tillgång som kan användas för olika former av uppträdanden. habitat för växt och djurliv skapas även i den tillrättalagda parkmiljön. Den stora sammanhängande stadsdelsparken ges ett innehåll där olika karaktärsområden kan komplettera varandra med en innehållsmässig variation. Här finns miljöer för aktivitet, motion, och upplevelser, men också för lugn och vila. I parkens gestaltning avspeglar sig Vallastadens indelning i tegar även i den gröna miljön. Detta skapar möjligheter till en rik innehållsmässig variation och en möjlighet att komplettera Gamla Linköping med inslag av jordbrukshistorisk prägel. Direkt intill Kunskapslänken förläggs offentliga paviljonger med anknytning till parkens innehåll och funktioner. Natur, parker och vatten Det finns större naturområden med höga natur- och upplevelsevärden i omgivningen, till exempel Vallaskogen och Tinnerö eklandskap. Närheten till den vilda naturen och kulturlandskapet motiverar att Vallastadens grönområden istället blir tydligt mänskligt gestaltade miljöer, som ett komplement till naturmarken. Vid utformningen av sådana parkmiljöer är det fortfarande angeläget att biologisk mångfald beaktas och att goda 11

12 Utsnitt ur det vinnande arkitekttävlingsförslaget Tegar. Illustration av OkiDoki! Arkitekter. Parkytor gestaltas, i sina olika delar, precis som övriga allmänna platser och torg av dignitet, med en egen identitet och karaktär. Parker ges också ett eget namn. Vad gäller lek finns Lill-Vallas lekplats i närheten, men ändå på något för stort avstånd för att kunna användas till vardags, framför allt av mindre barn. Vallastaden utformas därför så att det inom varje kvarter finns en mindre lekplats för de minsta barnen. Detta kompletteras med en eller ett par allmänna lekplatser med en bredd, så att barn i alla åldrar kan ha glädje av utrustningen. Lekmiljöerna utformas i samråd mellan kommunen och byggherrarna, så att allmänna lekplatser och lekplatser på kvartersmark kompletterar varandra vad gäller innehåll och karaktär. De allmänna lekplatserna ges, precis som andra parkmiljöer och torg, en för platsen unik identitet och utformning vad gäller lekredskap, möbler och belysning. Parkmarkens avgränsning mot omgivningen är tydlig, både mot omgivande kvartersmark och mot andra allmänna ytor. Det underlättar parkens fulla nyttjande och förebygger störningar mellan aktiviteteter och boende. Genom Vallastaden löper Smedstadsbäcken, som inför stadsdelens byggande har ett utförande likt ett krondike. Dikesfårans branta sluttning omformas för att bättre utnyttja den relativt lilla vattenmängden som ett positivt parkelement. Möjligheterna att vistas utmed och promenera över bäcken förbättras så att bäcken inte upplevs som en barriär i stadsdelen. Belysning Allmän belysning i stadsdelen samordnas så att ljussättningens sammansättning ger en funktionell och trivsam helhetsmiljö. Belysningens syfte är att ta vara på platsens identitet, skapa atmosfär, underlätta orientering och tillgänglighet, samt att bidra till ökad säkerhet och trygghetskänsla. 12

13 Generellt eftersträvas låga ljuspunktshöjder (lägre stolphöjd) och tätt avstånd mellan ljuskällor framför höga och glesa ljuskällor. Det ger en bättre skala för den gående människan och möjlighet att med svagare ljuskällor ge en jämnare allmänbelysning. I gatustråk med blandtrafik utformas belysningen så att oskyddade trafikanter prioriteras. Stolpar och armaturer längs gator väljs och utformas med utgångspunkt ifrån samma riktlinjer som gäller för övrigt möblemang på allmänna platser i stadsdelen.vid torg och parker som tillåts ha en egen särprägel tillåts ljussättningen däremot vara avvikande och lösas på andra sätt. Ljuset används här för att accentuera platsen i förhållande till den generella gatuutformningen Effektbelysning kan också användas för att framhäva och förstärka särskilda objekt såsom byggnader, träd, broar och konstverk. Armaturer och ljuskällor väljs då utifrån ljussättningens specifika syfte. För ljussättning inom kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare. Entréportar belyses på ett sätt som samverkar väl med den omgivande allmänna belysningen och underlättar orienteringen inom området. Gårdar belyses så att ljusmängden och färgtemperaturen harmonierar med intilliggande ljusmiljöer. 13

14 Mål Krav Rekommendation Kommentar Ansvar Utvärdering Sammanhållen och sober utformning av allmänna gator Trafikmiljö där oskyddade trafikanter prioriteras Effektiv och vacker belysning Stadsmiljö tillgänglig för alla Karaktärsfulla och användarvänliga torg och platser Hållbar grönska för både människor och biologisk mångfald Parker för upplevelser och återhämtning 14

15 Utformning av byggnader och gårdar Byggnader Vallastadens grundtanke är en stadsmiljö som stimulerar och appellerar till den gående människans sinnen. Detta åstadkoms med en brokighet i de enskilda byggnadernas utformning som ger stadsmiljön en variationsrikedom av intryck och personlighet. Det mångfacetterade stadslandskapet inordnas i ett genomtänkt stadsbyggnadsmönster som utgår ifrån små tomttilldelningar tegar. Dessa sammanfogas i täta kvarter där bebyggelsens skala i kan variera i höjdled. Vallastadens utformning med tegar ger småskaliga sociala miljöer där definierade gårdar och trädgårdar stärker känslan av tillhörighet och tillgänglighet för de boende. Trots en tät bebyggelse finns möjligheten att visa sin egen identitet, att ha sin egen dörr och en egen trädgård. Undantagsvis skapas något större tegar. Detta sker till exempel vid vissa gathörn där utrymme behövs för att kunna bygga hus i vinkel, eller på platser där byggnader med ytkrävande innehåll är nödvändiga. För att det fria och livliga inte ska upplevas som stökigt och oordnat balanseras stadsbyggandet av tydligare ramar avseende bebyggelsens volym och placering samt funktioner och egenskaper. Entréer och portar annonseras tydligt mot gatan. Detta ger husen en naturlig identitet och bidrar till att korta ner sekvenserna mellan referenspunkter längs gatan. En annan sammanhållande företeelse i Vallastaden är de vinterträdgårdar som byggs till varje bostadshus. Detta är ett karaktärsskapande element i stadsbilden och en arena där nödvändigheter, fritid och avkoppling möts och stärker den lokala gemenskapen. Gemensam vinterträdgård förenar de två bostäderna i ett parhus. OkiDoki! Arkitekter För att underlätta cykeln som färdmedel samordnas cykelförvaring och bra cykelparkering i anslutning till entrén, helst i markplan. Eftersom utrymmet är begränsat görs portar med fördel 15

16 genomgående till innergården där det finns mer plats för cykelparkering och förråd. För att tillföra stadsdelens mellanrum mer liv och upplevd närvaro ges byggnader till exempel balkonger eller franska balkonger vända mot gatan. I mån av utrymme används förgårdsmark för mindre uteplatser. På detta sätt tillförs gaturummen fler intryck och mer liv. Samtidigt tillförs bostäder och byggnader en extra kvalitet, utöver de uteplatser som ordnas in mot gården. Bebyggelse med levande framsida mot gatan! Vid torg, busshållplatser och andra strategiska platser, inrymmer bottenvåningarna lokaler för centrumfunktioner som handel, kontor restauranger med mera. Övrig bebyggelse längs större allmänna gator och viktiga stråk utformas så att entréplanet utan svårighet kan ställas om till verksamhets- och handelslokaler. I de fall bostäder inreds i markplanet längs större gator utformas lägenheterna för att minska insynen. Detta görs med exempelvis en flexibel fönsterlösning och en upphöjd golvkonstruktion som lätt kan plockas bort om det blir aktuellt att använda lokalen för annan verksamhet. Överlag anpassas byggnaders detaljeringsnivå till det mänskliga ögat genom en hög detaljomsorg i gatuplan och intill entréer. Envåningsbyggnader ges så kallade gröna tak, om takytan inte aktivt exempelvis används som terrass eller behövs för solpaneler. Sådana takytor är mer exponerade ovanifrån och har också större inverkan på lokalklimatet än tak högt ovan markplanet. Fristående tekniska anläggningar såsom nätstationer för el och liknande utformas inte enbart för sin primära funktion utan också för att berika stadsmiljön en med aktivt gestaltad arkitektur. Ett alternativ är att sådana anläggningar integreras i andra större byggnader. Färgsättning och materialval är överlag fritt i stadsdelen. Detta innebär stor handlingsfrihet och förutsättningar för mångfald, men medför också ett stort enskilt ansvar att bidra till stadsdelens totala uttryck. Gårdar Vallastaden byggs för att vara en grön stadsdel ur flera aspekter. För upplevelsen, för miljön och för den lokala biologiska mångfalden. Genom att parkering undanhålls från egna fastigheter undviks stora underbyggda gårdar. I och med det finns bra förutsättningar för träd 16

17 och annan grönska att rota sig samt en större frihet att skapa privata trädgårdsmiljöer för vistelse och lek. För att vara tydlig med gränser mellan privat och offentligt, utan att uppfattas som negativt avvisande, bör omsorg läggas på gränssnittet mot omgivande allmänna gator och platser. Staket och murar som ramar in det privata är välkommet, men är sällan högre än att man kan förnimma miljön på andra sidan. Ett staket eller en mur får gården att upplevas privat både för betraktaren på gatan och för den boende. Det kan vara det som gör att man vågar göra gården lite mer exklusiv och det som gör att gården också känns som en trygg del av bostadsmiljön. Samtidigt skapar planket eller muren en viss positiv spänning utifrån vad finns innanför? Titta! En glugg, här kan man kika in oh! Vilken fin gård, med druvor och blåregn! Fastighetsindelningen baserad på smala tegar ger också intima gårdsmiljöer där det är tydligt vilken del som är knuten till vilket bostadshus. Gården är på detta sätt en naturlig förlängning av bostaden som enbart de boende har tillgång till. Småskaligheten och det tydliga ansvaret för den egna tegen ger en zon där boende känner sig hemma, fria att själva sätta sin prägel på trädgården. Möjligheten till privata rumsligheter inom gårdsbildningar ökar variationen och attraktiviteten att vistas ute och bidrar på så sätt till liv och möten grannar emellan, på ett annat sätt än en gemensam storgård med en ensam grill i mitten.. 17

18 Mål Krav Rekommendation Kommentar Ansvar Utvärdering Stimulera möten i vardagslivet Trygga parkeringsanläggningar Stor variation av bostadstyper Uppnå god materialkvalitet Arkitektonisk kreativitet Klimatsmarta transporter Bidra till miljömässig hållbarhet Klimatsmarta byggnader. En grönskande och porlande stadsdel 18

19

20