Fakta om svensk turism

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om svensk turism"

Transkript

1 Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010

2 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Nyckeltal 8 Turismens effekter på ekonomin 10 Turismens exportvärde 19 Turismens effekter på sysselsättningen 24 Internationell turism 28 Turism i Sverige 32 Inhemsk turism 42 Inkommande turism 50 Utgående turism 61 Internationella kongresser 67 Definitioner och källor 69 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på Tillväxtverket Stockholm, juni 2011 Upplaga: ex, därefter tryck vid behov Författare: Peter Terpstra Produktion: Tillväxtverket Form: Ordförrådet AB Tryck: Danagårds Grafiska AB Info 0322 ISBN:

3 FAKTA OM SVENSK TURISM Fakta om svensk turism Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Den globala konjunkturen fortsatte att stärkas under 2010 och därmed även resandet. I Sverige ökade turismens totala omsättning med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte att öka och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med drygt fem procent per år fram till Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikatio n för analyser av specifika frågeställningar. Aktiviteten turism är en mycket komplex företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikati on belyses turism och resande från ett stort antal olik a perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidra till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2011 Christina Lugnet Generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker 3

4 UTMANINGAR OCH UTVECKLING Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flygbranschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. En övervägande del av luftfartens aktiviteter uppkommer dock som ett resultat av turism. Att det bara är 88 procent bero r på att resterande 12 procent är ett resultat av frakthantering, teknisk service med mera. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turismen eftersom resterande konsumtion, framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om definitioner och begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 4

5 UTMANINGAR OCH UTVECKLING Varför turism Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling, skapas också ett bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter, restauranger och besöksmål och därmed attraktivare boendemiljöer. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. En ny basnäring Under 2010 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 3,2 procent till nästan 255 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för nästan 50 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 34 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procen t mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten. Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men under senare år har även turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning fått en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga och sektorns behov av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med nya arbeten sedan Under 2010 bidrog turismen till drygt arbetstillfällen. Konkurrenskraft och attraktionsresurser Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som i samspel med företagen är den avgörande faktorn för framgång. 5

6 UTMANINGAR OCH UTVECKLING Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, infrastrukt ur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer som för turismen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella sektorer. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismen påverkas också av en mängd andra beslut, regelverk och förutsättningar inom många olika sektorer och politikområden. Det avsätts också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller viseversa. Kunskap och statistik en förutsättning för framgång I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig på området. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan eller aldrig syns i den befintliga produktionsstatistiken. Varken offentliga eller privata insatser kan bidra till framgång om det inte bygger på kunskap. Det behövs kunskap i form av statistik och undersökningar för att bedöma om insatserna ger effekt, men också för att kunna bedriva en effektiv marknads-, produkt- och destinationsutveck- 6

7 UTMANINGAR OCH UTVECKLING ling. Det finns också ett behov av att stärka forskningen på området. Det är fortfarande så att många offentliga FoU-program och andra insatser i hög grad är riktade mot traditionell tillverkningsindustri, här finns således ett stort utrymme för förbättringar. 1 Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtio n i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonom i. Med en hemmamarknad på drygt nio miljoner invånar e kommer den förväntade tillväxten var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. Under 2011 påbörjades därför datainsamlingen till en ny nationell gränsundersökning. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett mycket stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 1 Tillväxtfakta 2011, Tillväxtanalys och Tillväxtverket 7

8 N YC K E LTAL Nyckeltal Konsumtion, exportvärde, sysselsättning och förädlingsvärde 2010 (procentuell förändring från 2009 och 2000, löpande priser) Nyckeltal från Turismens effekter på ekonomin sidorna 10 18, exporten sidorna och sysselsättningen sidorna ,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,2% (plus 69,6% från 2000) sysselsatta (personer, medeltal), plus 1,4% (plus 23,9% från 2000) 87,1 miljarder kronor i exportintäkter (utländsk konsumtion i Sverige), plus 1,7% (plus 114,3% från 2000) 12,8 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 1,6% (plus 132,7% från 2000) 167,3 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 4,1% (plus 52,9% från 2000) 43,1 miljarder kronor, konsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 3,1% (plus 13,8% från 2000) 124,2 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll/fritidsresenärer i Sverige, plus 4,4% (plus 73,7% från 2000) 7,8 procent av svenska hushålls totala konsumtion var turistkonsumtion i Sverige 80,6 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 3,4% (plus 55,5% från 2000) 2,9 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP 8

9 N YC K E LTAL Totala gästnätter/volymer, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL 1 och campingplatser 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Turism i Sverige sidorna totalt antal gästnätter, plus 2,7% totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 2,4% 17,9 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar och vandrarhem, plus 8,3% totalt antal hotell, plus 0,2% totalt antal hotellbäddar, plus 1,2% Gästnätter/volymer från utlandet i Sverige 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Inkommande turism sidorna totalt antal utländska gästnätter, plus 3,8% varav: från Europa utom Norden, plus 0,7% från Norden utom Sverige, plus 4,3% från länder utanför Europa, plus 15,5% Svenska resor till utlandet 2010 (procentuell förändring från 2009) Nyckeltal från Utgående turism sidorna ,2 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet, plus 23,2% 10,8 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet, plus 9,4% 13,0 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet, plus 11,5% 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 9

10 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i avsnitten Turismens effekter på ekonomin, export värde och sysselsättningen är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turism (se faktaruta på sidan 27), om inte annat anges. Ökning av turistkonsumtionen i Sverige 2010 Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade med 3,2 procent under Sedan 2000 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 70 procent i löpande priser. Exporten, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande period ökat med nästan 115 Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal (löpande priser, miljoner kronor) Total turistkonsumtion i Sverige Svenskars turistkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % , , , , , , , , ,8 2009* ,0 2010* ,9 10/09, % 3,2 4,1 1,7 3,4 1,4 10/00, % 69,6 52,9 114,3 55,5 23,9 * Preliminära uppgifter 10

11 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N procent eller med i genomsnitt 8,2 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala konsumtionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till drygt 34 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,0 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2010 spenderade utländska besökare drygt 87 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer drygt 167 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt illustrationen nedan. Mest pengar spenderade resenärerna på varuhandel, cirka 40 procent eller drygt 102 miljarder kronor. Därefter kom boende och restauranger, som kunde tillgodoräkna sig intäkter på 76,5 miljarder kronor Fördelning av turismens konsumtion i Sverige 2010 (miljarder kronor) med förändring från 2009 (procent) Svenska affärsresenärer 43,1 (+3,1) Svenska fritidsresenärer 124,2 (+4,4) Utländska besökare 87,1 (+1,7) Transport 53,6 (+6,9) TURISM I SVERIGE 254,4 (+3,2) Boende & restaurang 76,5 (+5,0) Varuhandel 102,3 (+1,2) Luftfart, 23,4 (+5,3) Resebyrårer/arrang. 10,1 (+21,0) Landtransporter, 9,4 (+0,6) Hyrbilar, 4,3 (+8,3) Järnväg, 3,3 (+5,0) Sjöfart, 3,0 ( 0,8) Boende, 41,4 (+3,7) Restaurang, 35,1 (+4,3) Kultur & tjänster 22,0 ( 1,8) Övrig handel, 49,7 (+1,2) Livsmedel, 26,3 (+1,4) Drivmedel, 26,3 (+1,1) Kultur/rekreation, 14,5 (+0,0) Övriga tjänster, 7,5 ( 5,1) 11

12 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N eller cirka 30 procent av totalen. Transportsektorn med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygbiljetter och hyrbilar stod för nästan 54 miljarder kronor eller drygt 21 procent. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en omsättning på knappt 15 miljarder kronor en av de minsta sek torerna, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur i förädlad form är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för drygt 65 procent, varav fritidsresenärerna spenderade merparten eller cirka 75 procent. Exportvärdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde därmed cirka 35 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismen sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med nästan 70 procent i löpande priser sedan Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit cirka 45 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) Löpande priser 2000 års priser Utländsk konsumtion i Sverige har ökat mer än dubbelt så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med nästan 70 procent sedan 2000, har den inhemska turistkonsumtionen i Sverige ökat med cirka 53 procent i löpande priser. Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt mycket eller med nästan 115 procent i löpande priser. 12

13 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N Turistkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Total turistkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) Fritidsresenärer spenderade mer och affärsresenärer mindre Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 65 till nästan 75 procent sedan Affärsresenärernas andel har därmed under samma period minskat från 35 till 25 procent. Som ett resultat av i första hand finanskris och lågkonjunktur minskade affärsresenärernas konsumtion med cirka två miljarder kronor under Under 2010 steg affärsresekonsumtionen igen med drygt tre procent eller 1,3 miljarder kronor, men är fortfarande inte tillbaka på samma nivå som under Sedan 2000 har affärsresenärernas konsumtion ökat med knappt 14 procent i löpande priser. Mätt i 2000 års priser har dock utvecklingen av affärsresekonsumtionen stått stilla. Fritidsresenärernas konsumtion ökade med 5,2 mil- Svensk turistkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och myndigheter)

14 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N jarder kronor eller 4,4 procent under Sedan 2000 har den privata turistkonsumtionen ökat med cirka 74 procent i löpande priser eller med nästan 50 procent mätt i 2000 års priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med cirka 74 procent sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med nästan 44 procent i löpand e priser. Mellan åren 2009 och 2010 ökade dock hushållens totala konsumtion något mer än den inhemska turistkonsumtionen. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6,4 till 7,8 procent av hushållens totala konsumtion av varor och tjänster i Sverige sedan Index för hushållens turistkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion (löpande priser). Index 2000 = Turistkonsumtion Total konsumtion Varuhandel största utgiftsposten för resenärer Drygt 40 procent av de 254,4 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige 2010 spenderades inom varuhandeln på till exempel shopping, livsmedel och drivmedel. Boende och övernattningar stod för drygt 16 procent och utemåltider för nästan 14 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köpte i större utsträckning varor än de svenska resenärerna. Varuinköpen stod för nästan hälften av de utländska besökarnas konsumtion, där gränshandelns andel var betydande. För svenska fritidsresenärer var varuinköpens andel knappt 30 procent. Utländska besökare spenderade också en något högre andel på restaurang än de svenska. Nästan 17 procent av deras kon- 14

15 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N sumtion gick till utemåltider. För svenska fritids- och affärsresenärer stod utemåltiderna för knappt 14 procent. För svenska affärsresenärer stod kommersiellt boende för en betydligt högre andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället hade en hög andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av konsumtion inom olika branscher 2010 (miljarder kronor) Varuinköp Inkvartering, boende Utemåltider Drivmedel Luftfart Kultur, rekreation Resebyråtjänster Övriga tjänster Taxiresor Personbilsuthyrning Övriga landtransporter Järnvägstransport Sjötransport Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare Hög andel varuinköp för utländska besökare Utländska besökare spenderade i snitt betydligt mer på varuinköp än svenska resenärer i Sverige under De utländska Utländska besökares konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2010 Boende och restaurang, 22% Resor och transporter, 12% Kultur, rekreation, 7% Varuinköp, 48% Drivmedel, 9% Övriga tjänster, 2% 15

16 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N Svensk/inhemsk konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2010 Boende och restaurang, 34% Resor och transporter, 26% Kultur, rekreation, 5% Varuinköp, 20% Drivmedel, 11% Övriga tjänster, 3% besökarna spenderade också en något högre andel på kultur och rekreation än de svenska. I jämförelse med svenska resenärer låg dock utgifterna för resor och transporter i Sverige på en lägre andel för de utländska besökarna. Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet. Följt av luftfarten med 88 procent. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka sex procent. Varuhandeln hade dock, med drygt 19 miljarder kronor, det näst högsta förädlingsvärdet under Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2010 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 49% Varuhandel 6% Småhus, fritidshus Kultur, rekreation, serviceföretag Luftfart 88% 11% 10% Övrig landtransporter Resebyråer, -arrangörer 100% 17% Övriga tjänster 4% Uthyrning Järnväg Sjöfart 13% 19% 10% Turismens andel av förädlingsvärdet

17 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N Hotell- och restaurangbranschen hade med drygt 21 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är högre än cirka 50 procent av förädlingsvärdet beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turismen. För att beräkna förädlingsvärdet, det vill säga produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet, kombineras resenärernas utgifter med SCB:s produktionsstatistik. Turismens produktions- och förädlingsvärde Turismens totala produktionsvärde uppgick till 176 miljarder kronor under Hotell och restaurang hade det högsta produktionsvärdet med 52,8 miljarder kronor, följt av varuhandeln med 32,5 miljarder kronor och luftfarten med 23,4 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,8 miljarder till 80,6 miljarder kronor eller med drygt 55 procent i löpande priser. Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) ,6 72,1 76,1 77,9 80, ,8 55,3 58,5 59,9 60,7 62, Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,0 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom det övriga näringslivet påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Turismens andel av BNP var 17

18 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ E KO N O M I N under 2010 mindre än för el, gas, värme och vatten men betydligt högre än för till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfis ke. Andel av/relation till BNP för några jämförbara näringar 2010 (procent) 4 3,8 3 2,9 2 1,9 1 1,1 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Mineralutvinningsindustri 18

19 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett anna t land resulterar både i import- och exportvärden. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export, det vill säga skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänste exporterande sektor som helst. Turismens andel av Sveriges totala export var under 2010 högre än för flera viktiga varuområden. Turismens exportvärde ökade med 1,7 procent till drygt 87 miljarder kronor under 2010, vilket var drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten (57,1 mdkr) och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (38,4 mdkr). Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2010 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) , , ,2 38,4 32, ,3 0 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler 19

20 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (löpande priser, miljarder kronor) Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler Turismens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Efter en kraftig nedgång under 2009 (-12,8%) ökade Sveriges totala export av varor och tjänster igen under 2010 (+10,3%), vilket var betydligt mer än turismens exportvärde som ökade med 1,7 procent under Mellan 2008 och 2010 har dock turismens exportvärde ökat med cirka sju procent, samtidigt som Sveriges totala export minskat med cirka 3,9 procent. I ett längre perspektiv har dock utvecklingen av Sveriges totala export varit mycket god, och ökat med cirka 56 procent sedan Under motsvarande period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat dubbelt så mycket eller med nästan 115 procent i löpande priser. Index för turismens exportvärde i jämförelse med Sveriges totala export av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster)

21 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens andel av den totala exporten ökar Samtidigt som turismens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) mer än fördubblats sedan 2000, har också turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster ökat från 3,9 till 5,3 procent. Turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster (procent) ,9% 4,4% 4,6% 4,1% 4,0% 4,2% 4,5% 4,7% 4,7% 5,7% 5,3% Turism den enda exportsektor som skapar direkta momsintäkter till statskassan Under 2010 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 12,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 7,3 miljarder kronor eller med drygt 130 procent sedan Momsintäkter av utländska besökares konsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) ,5 6,5 6,7 6,1 6,6 8,0 9,9 10,9 11,8 12,6 12,

22 TURISMENS EXPORTVÄRDE Importvärdet för resevalutan i bytesbalansen ökade mer är exportvärdet Under 2010 ökade exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen, det vill säga vad utländska besökare köpte svensk valuta för, med 1,4 miljarder kronor till totalt 79,9 miljarder kronor. Samtidigt ökade också importvärdet, det vill säga summan av utländsk valuta som svenskar köpte vid resor till utlandet med 5,4 miljarder kronor, vilket resulterade i att resevalutaunderskottet ökade från 12,7 miljarder kronor under 2009 till 16,7 miljarder kronor under Det har dock skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärden sedan var värdet av importen (köp av utländsk valuta) nästan 70 procent högre än exportvärdet (köp av svensk valuta). Sedan dess har detta gap minskat och är nu nere på ett importvärde som ligger drygt 20 procent högre än exportvärdet. Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) Import (Svensk konsumtion i utlandet) Export (Utländsk konsumtion i Sverige) 40 0 Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank/SCB 22

23 TURISMENS EXPORTVÄRDE Resevalutan i bytesbalansen På Riksbankens uppdrag producerar SCB kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. I resevalutastatistiken redovisas köp och försäljning av valuta. Köp av svensk valuta skapar ett exportvärde och köp av utländsk valuta är lika med import. Svenskars utgifter vid resor utomlands är därmed lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Det gör att utländsk turism i Sverige kan betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Resevalutastatistiken innehåller, för utom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling och Internethandel. För vissa av dessa poster gör SCB korrigeringar. Att exportvärdet för posten resor i bytesbalansen är lägre än det totala exportvärdet för turismen (87 miljarder kronor under 2010) har sin förklaring i att persontransporternas import-, respektive exportvärden inte är inkluderade i posten resevaluta i bytesbalansen. 23

24 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ S YSS E L S ÄTTN I N G E N Turismens effekter på sysselsättningen Turismen bidrar till ökad sysselsättning Mätt i medeltal sysselsatta har antalet personer som arbetar med turism ökat med cirka 24 procent sedan Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med cirka fem procent. Index för turismens sysselsättningsutveckling i jämförelse med den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Index 2000 = Medeltal sysselsatta inom turism i Sverige Medeltal för total sysselsättning i Sverige Fler sysselsatta med turism än i många storföretag tillsammans Antalet personer sysselsatta som ett resultat av turismen i Sverige var under 2010 fler än antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Volvo AB med dotterbolag, Ericsson, Volv o Personvagnar, Peab, Scania, Sandvik, Saab (koncernen), Skanska, ABB Norden, Vattenfall, TeliaSonera, AstraZeneca, Mölnlycke, SCA och Bravida som tillsammans sysselsatte drygt personer i Sverige under

25 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ S YSS E L S ÄTTN I N G E N Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige Svensk turism Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar Peab Scania Sandvik Saab (koncernen) Skanska ABB Norden Vattenfall TeliaSonera AstraZeneca Mölnlycke SCA Bravida och respektive bolag Flest sysselsatta med turism inom hotell och restaurang Av totalt personer sysselsatta med turism under 2010 arbetade flest inom hotell- och restaurangbranschen. Branschen sysselsatte personer eller drygt 45 procent av alla sysselsatta med turism. Den näst största sektorn var rese- och transportbranscherna med resebyråer, researrangörer och alla transportörer tillsammans som sysselsatte personer eller drygt 20 procent av totalen. Varuhandeln med nästan personer sysselsatte något färre. Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher år 2010 Hotell och restaurang Varuhandel Kultur, rekreation, sport Resebyråer, -arrangörer Övriga landtransp. person Övriga tjänster Luftfart Järnvägstransport Uthyrning Sjöfart Övrigt Sysselsatta med turism inom hotell och restaurang ökar mest Sedan 2000 har antalet sysselsatta med turism inom hotelloch restaurangbranschen ökat mest arbetstillfällen har tillkommit, en ökning med drygt 48 procent. Inom varu- 25

26 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ S YSS E L S ÄTTN I N G E N handeln har nya arbetstillfällen tillkommit som ett resultat av ökad turism. Även inom kultur- och rekreationssektorn har det tillkommit nya arbetstillfällen. Men inom både transportsektorn och hos resebyråer och researrangörer har sysselsättningen minskat med drygt 14 respektive 13 procent eller med totalt arbetstillfällen sedan Utveckling av antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Transport Resebyråer, -arrangörer Sysselsättningen i många basnäringar minskar men ökar inom turismen Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit med drygt nya arbetstillfällen sedan Under motsvarande period har antalet arbetade timmar inom till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske minskat med nästan 20 procent, och har sedan 2006 varit en sektor som haft färre arbetade timmar än inom turismen. Index för utveckling av antalet arbetade timmar inom turism i jämförelse med några viktiga näringsgrenar. Index 2000 = Turism Varuproducenter Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Kreditinstitut, försäkringsbolag Tillverkningsindustri

27 T U R I S M E N S E FFEKT E R PÅ S YSS E L S ÄTTN I N G E N Satellitkontot mäter turismens effekter på ekonomi och sysselsättning Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. Sedan 2000 mäts turismens effekter på ekonomin, exporten och sysselsättningen i Sverige genom så kallade satellitkontoberäkningar, där den del av konsumtionen som härrör från turism från de olika branscherna i nationalräkenskaperna samlas. Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska resenärers direkta konsumtion av svenska varor och tjänster. Metoden för satellitkontoberäkning, Tourism Satellite Account (TSA) är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FNorganet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och näringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB). I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidsserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte alltid jämförbara med de senast publicerade uppgifterna. 27

28 INTERNATIONELL TURISM Internationell turism Sverige ökar mer än övriga Europa Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) har det internationella resandet i världen ökat med drygt 110 procent sedan Under senare år är det en stark tillväxt i Mellanöstern och Asien som svarat för en stor del av ökningen på världsbasis. I Europa har ökning varit nästan 80 procent. Utländsk turism i Sverige mätt i antal utländska övernattningar har under motsvarande period ökat med drygt 120 procent. Sverige som destination har därmed haft en lika bra eller bättre utveckling än i övriga världen, och en betydligt bättre tillväxt än i övriga Europa. Som ett resultat av finanskris och lågkonjunktur minskade det globala resandet med fyra procent under Under 2010 återhämtade sig det globala resandet med 6,6 procent. Efter en kraftig nedgång med fem procent under 2009, ökade resandet till och inom Europa med 3,5 procent under Index för internationella ankomster i världen med övernattning (UNWTO) och utländska gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige (Tillväxtverket/SCB). Index 1991= Sverige Världen Europa , UNWTO 28

29 INTERNATIONELL TURISM Världsturistorganisationen förutspår fortsatt tillväxt Även om den globala turismens utveckling varit något ojämn under senare år har FNs världsturistorganisation, World Touris m Organizations, UNWTO, valt att behålla sin långsiktiga vision för det internationella resandet fram till 2020, men arbetar samtidigt med att ta fram en ny framtidsvision, Tourism Towards Enligt UNWTOs 2020-vision för utvecklingen av världsturismen, förutspås en global ökning av det internationella resandet med cirka 70 procent till totalt 1,6 miljarder resor En motsvarande ökning för resandet till och inom Europa förutspås med drygt 50 procent till totalt 717 miljoner resor Sverige har, som framgår ovan, följt den internationella volymutvecklingen sedan början av 1990-talet och har haft en lika bra eller bättre volymutveckling än övriga världen och Europa. Världsturistorganisationens vision för det internationella resandet fram till Antal utlandsresor med minst en övernattning (miljoner) Södra Asien Mellanöstern Afrika Ostasien/Stilla havet Amerika Europa Källa: UNWTO Mellanöstern och Asien växer snabbare än övriga världen Det globala resandet ökade med totalt 6,6 procent under Resandet till och inom samtliga världsdelar ökade, men det var de växande ekonomierna i Mellanöstern och Asien som stod för de största ökningarna. Enligt UNWTO är detta en utveckling som förväntas fortsätta även framöver. Fram till 2020 kommer till exempel Asiens andel av det globala resandet ha ökat till drygt 25 procent, samtidigt som Europas andel förväntas minska från drygt 50 procent till omkring 45 procent

30 INTERNATIONELL TURISM Andel internationella ankomster i världen med övernattning fördelade per världsdel 2010, samt volymförändring från 2009 i procent Europa, 51 (+3,5) Asien/Stilla havet, 22 (+13,0) Amerika, 16 (+7,0) Afrika, 5 (+6,0) Mellanöstern, 6 (+14,0) Källa: UNWTO Återhämtning av resandet i stora delar av Europa under 2010 Som illustreras i det första diagrammet i detta kapitel minskade resandet till och inom Europa med cirka fem procent under Men enligt UNWTOs preliminära beräkningar återhämtade sig resandet i stora delar av Europa under I Nordeuropa låg dock de totala volymerna kvar på samma nivåer som under Förklaringen till detta är att resandet till både Storbritannien och Irland (som ingår i UNWTOs redovisning av Nordeuropa) fortsatte att minska även under I Frankrike, Spanien och Italien, som är bland de största destinationerna i världen och de största destinationerna i Europa, var återhämtningen inte lika stark som för vissa destinationer Internationell jämförelse av inkommande turism i Europa, procentuell förändring mellan 2009 och 2010 Tyskland Nederländerna Norge Ungern Turkiet Västeuropa Centraleuropa Sverige Österrike Europa Finland Frankrike Sydeuropa Spanien Italien Nordeuropa Storbritannien -0,5-0,1 0,0 +1,4 +2,0 +2,8 +3,3 +3,8 +3,5 +3,5 +4, ,1 +5,8 +7,2 +8,9 +11,8 +11,0 Källa: UNWTO och Tillväxtverket/SCB 30

31 INTERNATIONELL TURISM i Central- och Västeuropa, som ökade med i snitt 4,2 respektive 5,1 procent under Sverige har störst andel av de utländska övernattningarna på hotellen i Norden De nordiska ländernas statistik över utländska övernattningar på hotellen i respektive land för perioden januari till november, visar att Sverige hade den största marknadsandelen av de utländska övernattningarna i Norden Även om antalet utländska övernattningar i Sverige ökade under 2010, så minskade den svenska marknadsandelen av samtliga utländska övernattningar på hotellen i Norden från 32,4 procent under 2009 till 31,7 procent under Sedan 2004 har dock Sveriges nordiska marknadsandel ökat från 28,6 till 31,7 procent. Inkommande turism i Norden marknadsandel i procent (utländska gästnätter på hotell, jan-nov) Sverige Norge 31, ,2 24, Danmark Finland ,0 Källa: Ylkänen/MEK och Tillväxtverket/SCB 31

32 TURISM I SVERIGE Turism i Sverige Stadig ökning av volymer Antalet gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser ökade till 52,4 miljoner eller med 2,7 procent under Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats. Det var utlandsmarknaderna, det vill säga de utländska över natt ningarna, som ökade mest, plus 3,8 procent. De inhemska övernattningarna ökade med 2,4 procent under För fakta om inkvarteringsstatistiken, se sidan 60. Gästnätter per marknadsområde på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) ,7% ,4% Totalt Svenska/ inhemska Utländska/ inkommande ,8% * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Volymerna från utlandet ökar snabbast Sedan 1995 har övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 43 procent. Den inhemska marknaden har ökat något mindre eller med drygt 37 procent. Utlandsmarknaderna har under mot svarande period ökat med drygt 65 procent och samtidigt ökat sin andel av de totala volymerna på hotell, stugbyar och vandrarhem från 20,1 till 23,2 procent. 32

33 TURISM I SVERIGE Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Inkommande Inhemska Dalarna och storstadsregionerna störst En majoritet av regionerna hade volymökningar under Förutom höga volymer i Dalarna spenderades flest gästnätter i Gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2010 Miljoner gästnätter 8,2 10,1 4,5 5,5 2,1 2,7 1,1 2,0 0,9 1,0 0,6 0,9 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 33

34 TURISM I SVERIGE de tre storstadsregionerna. Stockholm med drygt 10 miljoner gästnätter var störst, följt av Västra Götaland med 8,3 miljoner, Dalarna med 5,4 miljoner och Skåne med drygt 4,5 miljoner gästnätter. Stockholm ökade mest under 2010 Av de fem största regionerna i Sverige var det Stockholm som ökade mest under 2010, plus 6,7 procent. De tre storstadsregio nerna stod tillsammans för nästan 44 procent av de totala volymerna som var en liten ökning av andelen från 2009 (cirka 43 procent). En förklaring till att Stockholm ökade sina volymer under 2010, var bland annat en återhämtning av affärsresandet som även påverkade logiintäkterna mycket. Även om logiintäkterna är störst i storstadsregionerna, så är turismens regionala betydelse mätt i intäkter per capita, större både på Gotland och i Jämtland, se även tabellen på sidan 39. Gästnätter i de fem största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) ,7% +2,2% ,3% 1,1% +4,2% 0 Stockholm V. Götaland Dalarna Skåne Jämtland * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Storstadsregionerna ökar mer än övriga landet Sedan 1998 har de tre storstadsregionerna tillsammans ökat sina volymer på hotell, stugbyar och vandrarhem med drygt 47 procent. Under motsvarande period har volymerna i landet som helhet ökat med drygt 37 procent. Både i Stockholm och i Västra Götaland har volymerna ökat med drygt 48 procent. I Skåne har ökningen varit cirka 43 procent och i Dalarna har övernattningarna ökat med cirka 15 procent sedan

35 TURISM I SVERIGE Gästnätter i de fyra största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Skåne Dalarna Hotellen ökade mest under 2010 Antalet gästnätter i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt 2,7 procent till 52,4 miljoner under Under 2010 ökade antalet gästnätter mest på hotellen, plus 5,3 procent. Volymerna på förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) ökade med 3,1 procent, på stugbyarna med 0,7 procent och på vandrarhemmen med 0,3 procent. På campingplatserna minskade de totala volymerna med en procent. Gästnätter per boendeform (1 000-tal) ,3% ,0% ,1% +0,7% +0,3% 0 Hotell Campingplatser SoL* Stugbyar Vandrarhem * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Ökning av antalet fritidsresenärer under sommaren Totalt genererade sommaren 2010 nästan 24 miljoner övernattningar i Sverige, som var en ökning med cirka tre procent från sommaren Sommarmånaderna (juni-augusti) stod för nästan 46 procent av årets totala volymer på hotell, stug- 35

36 TURISM I SVERIGE byar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser. Detta var en liten ökning av andelen i jämförelse med Generellt innebär alltid sommarmånaderna en ökning av fritidsresandet medan affärsresandet, som ger högre intäkter, minskar. Under 2010 ökade volymerna under juli och augusti, men minskade i juni. Juli var den sommarmånad som ökade mest i absoluta tal, samtidigt som augusti ökade mest i relativa tal. Gästnätter månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) ,1% ,6% ,6% ,9% +2,0% +6,9% +0,5% +0,6% +3,9% +4,3% +9,2% 2,3% 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Fler bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem Antalet bäddar på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade med mindre än en procent till under Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Övriga boendeformer Hotell Not: Den stora förändringen av andelen bäddar mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari Cirka 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. 36

37 TURISM I SVERIGE På hotellen ökade antalet bäddar med drygt en procent och på vandrarhemmen och i stugbyarna låg antalet bäddar kvar på samma nivå som under Mellan 1992 och 2010 har antalet bäddar i alla tre boendeformerna ökat med drygt 35 procent. Nyckeltal för kapacitet 2010 Hotell Stugbyar Vandrarhem Campingpl. Antal anläggningar Antal rum/stugor tomter stugor Antal bäddar Övernattningar, miljoner 27,3 3,3 2,9 14,3 Beläggningsgrad rum/stugor 50% 37% - - Beläggningsgrad bäddar 37% 27% 25% - Hög andel sålda rum till affärsresenärer När konferens- och affärsresenärer övernattar bor det oftast en gäst i varje rum. När privatresenärer övernattar så är det betydligt vanligare att det är fler gäster i varje rum. När man redovisar antalet sålda rum per målgrupp dominerar därför konferens- och affärsresenärerna som tillsammans stod för drygt 60 procent av de sålda rummen på hotellen under Målgruppsfördelning, belagda/sålda rum på hotellen 2010 (procent) Affärsresenärer, 43,4 Konferensgäster, 18,8 Privata gruppresenärer, 7,6 Enskilda privatresenärer, 30,2 Logiintäkterna ökade under 2010 Hotellen svarade för drygt 80 procent av volymerna på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem, men för 93 procent av de totala logiintäkterna under Stugbyarna, som är den näst största boendeformen av de tre, stod för tio procent av volymerna och för 3,3 procent av logiintäkterna. Logiintäkterna på hotellen ökade med nästan 1,4 miljarder kronor eller 8,4 procent och på stugbyarna och vandrarhemmen var ökningen nästan 80 miljoner kronor eller 6,7 procent under

38 TURISM I SVERIGE Volymer och intäkter fördelade per boendeform 2010 (procent) VOLYMER/ GÄSTNÄTTER Hotell, 81 Stugbyar, 10 Vandrarhem, 9 LOGIINTÄKTER Hotell, 93 Stugbyar, 3 Vandrarhem, 4 Intäkterna ökade mer än volymerna under 2010 Under 2003, 2004 och 2005 ökade volymerna mätt i antal gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem samtidigt som logiintäkterna minskade. Under 2006, 2007 och 2008 ökade intäkterna betydligt snabbare än volymerna. Under lågkonjunkturen 2009 vände trenden, men under 2010 ökade åter intäkterna snabbare än volymerna. I löpande priser har de totala logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med cirka 24 procent sedan Mätt i 2002 års priser har dock ökningen bara varit cirka tio procent. Under motsvarande period har volymern a mätt i antal gästnätter ökat med nästan 25 procent. Under 2010 var det i första hand en återhämtning av affärsresandet som bidrog till ökade logiintäkter på hotellen. Index för intäkter (löpande priser) och volymer. Index 2002 = Logiintäkter Volymer/gästnätter Logiintäkter som ett mått på turismens regionala betydelse Det är vanligt att man använder volymer mätt i antal kommersiella övernattningar som en indikator på turismens utveckling lokalt- och regionalt. Enbart denna variabel har ett 38

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2014 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012 fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning

Läs mer

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen

Läs mer

Fakta om. svensk turism 2015

Fakta om. svensk turism 2015 Fakta om svensk turism 2015 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism 2016 Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga.

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Helsingborg kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Helsingborg kommun 2014 Helsingborg kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 6 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till nästan 33.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 6 under januarimaj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 53.000 i Uppsala i maj. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Ökning med 3 första halvåret Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Mar Ökning med 7 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 114.000 första kvartalet. Det

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 10 i november Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 43.000 i Uppsala under november. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Dec Ökning med 5 i Uppsala under Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 527.000 i Uppsala under. Det var en ökning

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Gästnätter i Västerås Juni 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 39.000 i Västerås i juni. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Okt Ökning med 6 i Uppsala i oktober Det totala antalet gästnätter under oktober i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 42.200 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Okt Ökning med 9 i oktober Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 49.000 i Uppsala under oktober. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 20 juniaugusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 136.000 i Västerås under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Aug Ökning med 25 i augusti Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 33.000 i Västerås i augusti. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 47 i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 47.000 i Västerås i juli. Det var en ökning med hela

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Feb Hotellen ökade 11 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 51.000 i februari.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Ökning med 1 i september Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 45.000 i Uppsala under september. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Jan 31 000 gästnätter under februari Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 31.000 i Uppsala under februari. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Aug Ökning med 4 i augusti i länet Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län summerade till 145.000

Läs mer

Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland

Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland Från Arjeplog till Malmö Kontor på 9 orter Cirka 350 medarbetare 1 2 Hållbar tillväxt Sverige ett attraktivt turistland Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Ökning med 20 i april Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 73.000 i april, en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Jan 35 000 gästnätter under januari Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 35.000 i Uppsala under januari. Det var

Läs mer

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Kristianstad kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Kristianstad kommun 2014 Kristianstad kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Dec Hotellen ökade 9 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 47.000 i december.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB 167 000 gästnätter i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 167.000 i juli.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB gäster + 3 första halvåret Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 462.000 första

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Jan 53.000 gästnätter i länet i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län summerade till

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Feb 21 000 gästnätter i februari Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 21.000 i Västerås i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB gästnätter ökade 15 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 106.000 i maj, vilket

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB 38 000 gästnätter under april Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 38.000 i Uppsala under april. Det var oförändrat

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Jan Ökning i januari med 13 inleddes med en gästnattsökning i januari på 13. Totalt gjordes under månaden drygt 46. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2017 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser hur handelns del av den växande besöksnäringen ökar. Gamla förhållningssätt och

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep Ökning med 8 i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i september. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Feb 22 000 gästnätter i februari Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 22.000 i Västerås under februari. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Dec Ökning också i december Gästnätterna i summerade till 44. i december (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Hotellen ökade med 12 (till 35. gästnätter)

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Okt Hotellen upp 18 i oktober Gästnätterna i summerade till nästan 67. i oktober (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med totalt 38. Hotellen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Okt Ökning med 8 i oktober Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 52.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB 166.000 gästnätter i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län summerade till 166.000 i juli,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 21 i maj Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 33.000 i Västerås under maj. Det var en ökning med 21

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb 36.000 gästnätter i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i februari. Det var oförändrat

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Apr Kraftig ökning i april Påsken inföll redan i mars i år, vilket gav till resultat en kraftig ökning av månadsresultatet för april, eftersom påsken förra året inföll

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016

Regionala turismeffekter Skåne län Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Regionala turismeffekter Skåne län 2016 Besökarnas profil Populäraste resmålen (start och slutmål) Färdsätt Syfte med resan Boendeform (kommersiella/icke-kommersiella) Konsumtion vid vistelse Utveckling

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Dec Ökning med 7 år Ökningen av gästnätterna i fortsatte i december och gav ett totalresultat för hela året på plus 7 i. Totalt gjordes i länet år drygt 71. övernattningar

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Ett rekordår för svensk turism

Ett rekordår för svensk turism 2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Aug Över 7. gästnätter i augusti Gästnätterna i summerade till över 7. i augusti (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 37 jämfört med

Läs mer

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Demo: Regionala turismeffekter 2013 Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Mar Fortsatt ökning Gästnätterna i summerade till nästan 44. i mars (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 2 jämfört med mars. Observera

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Regionala turismeffekter

Regionala turismeffekter Regionala turismeffekter Karlstadsregionen HUI Research På uppdrag av Forshaga kommun Hammarö kommun Grums kommun Karlstads kommun Kils kommun April 2013 Sammanfattning Karlstads kommun Karlstadsregionen

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Jun Ökning med 3 första halvåret Totalt gjordes under januari-juni drygt 335. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i, vilket var en ökning med 3 jämfört

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Hotellen ökade med 18 i juli Gästnätterna för hotellen ökade med 18 i Uppsala län i juli. Stugbyarna ökade med 37. Men vandrarhemmen minskade kraftigt, vilket gav

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Apr Ökning i april med 6 Gästnätterna ökade med 6 i i april. Totalt gjordes under månaden nära 49. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar. De svenska

Läs mer