Fakta om svensk turism års upplaga

Transkript

1 Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006

2 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30 Utgående turism 33 Inkommande turism 42 Mötesindustrin Definitioner och källor Fakta om svensk turism, 2006 års upplaga Nutek, mars 2006 Infonummer: Grafisk form och layout: Ordförrådet Tryckt i ex. Tryck: åtta.45

3 Fakta om svensk turism Nutek främjar företagande och entreprenörskap inom turistnäringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. Nutek är statistikansvarig myndighet för turiststatistiken och en viktig uppgift är att ta fram och sprida information och kunskap om turism och turistnäringens utveckling i Sverige. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikation för analyser av specifika frågeställningar. Såväl aktiviteten turism liksom turistnäringen är mycket komplexa företeelser och det finns sällan några enkla metoder att på ett entydigt sätt vare sig definiera eller beskriva dem. I denna publikation belyses turism och turistnäring från ett stort antal olika perspektiv som t ex utbud, efterfrågan, resevaluta, ekonomi, volymer och beteenden. Här hittar du också jämförelser med våra nordiska grannländer och med turismutvecklingen i världen. I 2006 års upplaga av Fakta om svensk turism finns de senast publicerade uppgifterna från respektive källa. Stockholm i mars 2006 Sune Halvarsson Tf generaldirektör Peter Terpstra Analytiker 1

4 NYCKELTAL Nyckeltal OMSÄTTNING, KONSUMTION, FÖRÄDLINGS- VÄRDE, EXPORT OCH SYSSELSÄTTNING 2004 (procentuell förändring från 2003) Nyckeltal från Turistnäringens ekonomi sid 7 16 och Sysselsättningen sid ,3 miljarder kronor i total omsättning, plus 0,9 % sysselsatta (årsverken), minus 1 % (plus 23,6 % från 1995) 48,5 miljarder kronor i exportintäkter/utländsk konsumtion i Sverige, plus 0,1 % (plus 70,2 % från 1995) Cirka 7 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige 4,1 procent av Sveriges totala export (varor och tjänster) 123,8 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 1,2 % (plus 46,2 % från 1995) 40,2 miljarder kronor, konsumtion näringsliv ochmyndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 0,3 % (plus 29,1 % från 1995) 83,5 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll i Sverige, plus 1,6 % (plus 56,3 % från 1995) 7 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turistkonsumtion i Sverige 56,9 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 0,4 % (plus 44,1 % från 1995) 2,58 procent av Sveriges totala BNP 2

5 NYCKELTAL GÄSTNÄTTER, KAPACITET OCH LOGIINTÄKTER PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM OCH CAMPING 2005 (procentuell förändring från 2004) Nyckeltal från Turism i Sverige sid totalt antal gästnätter, plus 5,7 % totalt antal svenska gästnätter, plus 6,3 % totalt antal utländska gästnätter, plus 3,8 % 15,2 miljarder kronor i logiintäkter på kommersiella boendeanläggningar, plus 8,6 % totalt antal hotell, plus 1,2 % totalt antal hotellbäddar, plus 3,9 % SVENSKA RESOR TILL UTLANDET 2005 Nyckeltal från Utgående turism sid ,2 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet 10,3 miljoner fritidsresor med övernattning till utlandet 12,6 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet UTLÄNDSKA BESÖKARE I SVERIGE 2003 Nyckeltal från Inkommande turism sid ,9 miljoner utländska besökare totalt 7,2 miljoner dagbesökare 7,7 miljoner övernattande besökare varav: 2,6 miljoner övernattande affärsresenärer* 3,5 miljoner övernattande fritidsresenärer 626 kronor, genomsnittligt utlägg per dag och utländsk besökare i Sverige *= ej statistiskt säkertällt 3

6 INTERNATIONELL TURISM Internationell turism Utländsk turism till Sverige utvecklas som turismen i övriga världen Det internationella resandet i världen ökade med 5,5 procent under 2005 enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO). I Europa var ökning drygt 4 procent. Sverige som destination visar en likartad utveckling under Antalet utländska gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser ökade med 3,8 procent. Under de senaste 15 åren har den utländska turismen till Sverige ökat med drygt 80 procent. Utvecklingen i Sverige har därmed legat på samma nivå som för det internationella resandet i världen, som ökat med 82 procent, men betydligt bättre än utvecklingen i Europa där ökningen varit 68 procent. Index för utlandsresor med minst en övernattning (UNWTO) och utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping i Sverige (Nutek/SCB) 2,0 1,8 Sverige Europa Världen 1,6 1,4 1,2 1,0 0, & UNWTO Sverige har fler besökare per invånare än europasnittet Sverige har fler besökare per invånare än vad de europeiska länderna har i snitt. Turistintensiva länder i Sydeuropa som till exempel Frankrike och Spanien hör till de länder som ligger bättre till än Sverige. Men mer tätbefolkade Storbritannien har till exempel 0,42 besökare per invånare jämfört med 0,85 i Sverige. 4

7 INTERNATIONELL TURISM Internationell jämförelse av antal inkommande besökare (med övernattning) per invånare ,0 1,74 1,5 1,3 1,24 1,0 0,5 0,0 Rep. Irland 0,85 0,64 0,61 Spanien Frankrike (2003) Sverige Europa snitt 0,54 0,42 0,13 Norge Finland Storbritannien Världen, UNWTO/ETC/TourMis Svensk BNP-andel mindre än i många andra länder Turismen har mindre betydelse för svensk ekonomi än i många andra länder. Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2004 pendlat mellan 2,55 och 2,81 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av den totala ekonomin mer än upp- eller nedgångar inom turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2004 större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för El, gas, värme och vatten. Internationell jämförelse av turistnäringens procentandel av BNP Spanien Österrike Frankrike Italien Nya Zeeland Australien Norge Tyskland Sverige Nederländerna Finland Kanada USA Danmark 7,2 % 6,7 % 5,4 % 4,5 % 4,5 % 4,5 % 3,2 % 2,5 % 2,5 % 2,4 % 2,3 % 2,2 % 2,1 % 11,8 % Nationalräkenskaperna 5

8 INTERNATIONELL TURISM Sverige har störst andel av den utländska turismen till Norden De nordiska ländernas statistik över utländska gästnätter i respektive land för åren 1995 till 2005 visar att Sverige har den största marknadsandelen av de utländska gästnätterna i Norden. Sverige har ökat sin marknadsandel från 27 procent 1995 till 32,7 procent under Därefter följer Danmark med 30,5 procent, Norge med 22,3 procent och Finland med 14,6 procent. Inkommande turism till Norden (gästnätter) (marknadsandel i procent) Danmark Sverige Norge Finland 32,7 % 30,5 % 22,3 % 14,6 % Källa: Ylkanen/MEK och Nutek/SCB 6

9 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Turistnäringens ekonomi Uppgifterna under avsnittet Turistnäringens ekonomi är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turistnäring (se faktaruta sidan 15), om inte annat anges. Fortsatt uppåt för turistkonsumtionen i Sverige 2004 Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade under 2004 med 0,9 procent. Mellan åren 1995 och 2004 har turistkonsumtionen i Sverige ökat med nästan 57 procent i löpande priser. Exporten, värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige ökade under samma period med drygt 70 procent i löpande priser. Även förädlingsvärdet och antal sysselsatta inom turistnäringen har ökat under perioden 1995 till Turismens andel av Sveriges totala BNP har under perioden pendlat mellan 2,55 och 2,81 procent, vilket visar att turistnäringen behåller sin andel av den totala ekonomin. Förändringar inom övriga näringslivet påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turistnäringen. Nyckeltal för svensk turistnäring 1995 till 2004 Löpande priser/miljoner kronor Svenskars Utländska Total totala besökares turistkon- turistkon- konsumtion För- Andel av Sysselsumtion sumtion i Sverige ädlings BNP i satta i Sverige i Sverige (export) värde procent (årsverken) , , , , , , , , prel , prel , /03 procent 0,9 1 0,1 0,4 1,4 7

10 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Turismen skapar stora intäkter Under 2004 spenderade turister drygt 172 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt illustrationen nedan. Mest pengar la turisterna på varuhandel, nästan 38 procent eller drygt 65 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på nästan 55 miljarder kronor eller 31 procent. Transportbranschen med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för 44,4 miljarder kronor eller 25,8 procent. De svenska resenärerna stod för nästan tre fjärdedelar av konsumtionen, varav fritidsresenärerna spenderade merparten, drygt 67 procent. De utländska besökarnas konsumtion, 48,5 miljarder kronor, utgjorde 28,1 procent av den totala konsumtionen. Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2004 (miljoner kronor) Svenska affärsresenärer Svenska fritidsresenärer Utländska besökare Boende och restaurang TURISM Transport Varuhandel Boende*, Utemåltider, * inkl. mässor, kongresser och dagkonferenser Luftfart, Resebyråer, Landtransporter, Uthyrning, Järnväg, Sjöfart, Övriga samhälleliga tjänster Kultur/rekreation Övrig handel, Livsmedel, Drivmedel, Tjänster,

11 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Stark tillväxt för svensk turistnäring sedan 1995 Omsättningen inom svensk turistnäring har ökat med nästan 57 procent i löpande priser sedan Uttryckt i 1995 års priser har ökningen varit 44 procent. Utveckling av total omsättning inom turistnäringen 1995 till 2004 (miljoner kronor) Löpande priser 1995 år priser Utländsk konsumtion i Sverige ökar mer än svensk Under tio år har den totala omsättningen inom svensk turistnäring ökat med nästan 57 procent i löpande priser. Svenskarnas turistkonsumtion i Sverige har under perioden ökat med drygt 46 procent i löpande priser. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige ökat med drygt 70 procent i löpande priser. Total turistkonsumtion i Sverige 1995 till 2004 (löpande priser i miljoner kronor) Total konsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige)

12 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Fritidsresenärer spenderar mer, affärsresenärer mindre Svenska fritidsresenärer står för drygt två tredjedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 63 till 67 procent de senaste tio åren. Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från nästan 37 till drygt 32 procent. Svenskars turistkonsumtion i Sverige 1995 till 2004 (löpande priser i miljoner kronor) Svenska hushåll Svenskt näringsliv och myndigheter Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med nästan 57 procent i löpande priser sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med drygt 40 procent i löpande priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6,3 till cirka 7 procent av hushållens totala konsumtion mellan åren 1995 och Index för hushållens turistkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtionsutgifter 1995 till 2004 (löpande priser) 1,6 1,5 Turistkonsumtion Total konsumtion 1,4 1,3 1,2 1,1 1,

13 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Varuinköp största utgiftsposten för turister Nästan 38 procent av de drygt 172 miljarder som svenska och utländska turister gör av med i Sverige spenderas på varuinköp som till exempel livsmedel och drivmedel. Utemåltider står för drygt 14 procent och flyget för drygt 12 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köper i större utsträckning varor än den genomsnittlige turisten. Varuinköp står för nästan 46 procent av de utländska gästernas konsumtion, där gränshandelns andel är betydande. För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt 34 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronor har störst utgifter för varuinköp. Tydligt är också att utländska turister oftare äter på restaurang än de svenska. Drygt 24 procent av deras konsumtion går till utemåltider. För svenska fritidsresenärer står utemåltider för cirka 12 procent och cirka 7 procent för svenska affärsresenärer. För svenska affärsresenärer står kommersiell inkvartering för en betydligt större andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället har en högre andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av omsättning för olika branscher 2004 (miljoner kronor) Varuinköp inkl. drivmedel Utemåltider Luftfart Inkvartering, inkl. camping Fritidshus Rekreation, kultur Paketreseprovision Taxiresor Mässor, kongresser, dagkonferenser Resebyråtjänster Lokal- och fjärrtrafiktransport + charterbuss Personbilsuthyrning Sjötransport Järnvägstransport Övriga varor och tjänster Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/ näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare

14 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Turismens exportvärde ökar i samma takt som för övrig export Turismens exportvärde, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige har under perioden 1995 till 2004 ökat med drygt 70 procent i löpande priser. Under samma period har Sveriges totala export (varor och tjänster) ökat med drygt 68 procent i löpande priser. Turistnäringen är den enda exportnäring som skapar direkta momsintäkter till statskassan. För 2004 uppgick momsen på utländsk turistkonsumtion i Sverige till cirka 7 miljarder kronor. Index för utveckling av turismexporten jämfört med Sveriges totala export (varor och tjänster) 1995 till ,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 Turismexport (utländsk konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster) Turismens exportvärde i samma storleksordning som exporten av järn och stål. Turismens andel av Sveriges totala export var under 2004 högre än för några viktiga varuområden som livsmedel, trävaror och möbler. Turismens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderade i Sverige, uppgick till 48,5 miljarder under 2004 och är nästan i samma storleksordning som värdet av Sveriges export av järn och stål. 12

15 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Turismexporten (utländsk konsumtion i Sverige) och exportvärden för några viktiga varuområden 2004 (miljarder kronor) ,6 48, ,7 21,8 13, Järn och stål Turistnäring Livsmedel Trävaror Möbler Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av produktionsvärdet. För handeln är motsvarande siffra cirka 6 procent. Hotell och restaurang har med drygt 34,6 miljarder kronor det största produktionsvärdet i turistnäringen. Näst viktigast är luftfarten med drygt 21 miljarder i produktionsvärde. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är större än 47 procent beror på att en stor andel av besöken på restauranger görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte är turism. Totalt produktionsvärde och turismens andel för olika branscher 2004 (miljoner kronor) Hotell och restaurang SNI 55 Luftfart SNI 62 Varuhandel SNI ex 50.2 Småhus, fritidshus SNI 70.2 Resebyråer, -arrangörer SNI 63.3 Övrig landtransport SNI person Kultur, rekreation, sport SNI 92 Övriga tjänster SNI 74.8 Uthyrning SNI 71 Järnvägstransport SNI 60.1 Sjöfart SNI % 100 % 9 % 15 % 20 % 5 % 13 % 47 % 6 % 8 % Turismens andel av produktionsvärdet 6 %

16 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Turismens förädlingsvärde och driftsöverskott Det totala driftsöverskottet för den svenska turistnäringen steg mellan 1995 och 2004 från 16,5 miljarder kronor till 20,2 miljarder kronor i löpande priser. Under samma period ökade det totala förädlingsvärdet med drygt 44 procent i reala termer. Förädlingsvärdet för turismen var totalt 56,9 miljarder kronor Hotell och restaurang har det störst värdet med 15,2 miljarder kronor, följt av varuhandel 11,7 miljarder, småhus/fritidshus 8,4 miljarder och luftfart 6,2 miljarder kronor. För att beräkna förädlingsvärdet, det vill säga produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet, kombineras turisternas utgifter med SCB:s produktionsstatistik. Turistnärings driftsöverskott 1995 till 2005 (brutto) miljoner kronor Turistnäringens andel av BNP större än för jordbruk, skogsbruk och fiske Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2004 pendlat mellan 2,55 och 2,81 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än uppeller nedgångar inom själva turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2004 större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för El, gas, värme och vatten. 14

17 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Andel av BNP för några jämförbara näringar 2004 (procent) 3,0 2,5 2,89 2,58 2,0 1,83 1,5 1,0 0,5 0,29 0,0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, fiske Mineralutvinningsindustri Satellitkontot mäter turismens effekter på ekonomi och sysselsättning Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. Sedan 1995 mäts turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige genom så kallade satellitkontoberäkningar, där den del av konsumtionen som härrör från turism från de olika branscherna i nationalräkenskaperna samlas. Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska turisters direkta konsumtion av svenska varor och tjänster. Metoden för satellitkontoberäkning, Tourism Satellite Account (TSA) är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. Sverige är ett av de länder som ligger långt fram i användandet av TSA. I Sverige görs beräkningarna av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Nutek. I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte jämförbara med de senaste uppgifterna. 15

18 TURISTNÄRINGENS EKONOMI Resevalutaunderskottet minskade under 2005 Efter att ha ökat något under 2004 minskade resevalutaunderskottet igen under Importen, det vill säga vad svenskar spenderar utomlands, ökade enligt Riksbankens statistik med 7,8 procent till 80,5 miljarder under Samtidigt ökade exporten (utländsk konsumtion i Sverige), med nästan 22 procent till 55,4 miljarder. Det innebär att resevalutanettot förbättrades med 4,1 miljarder kronor under Mellan åren 1993 och 2005 har importen ökat med cirka 130 procent samtidigt som exporten ökat med 167 procent i löpande priser. Resevalutautveckling (löpande priser i miljarder kronor) Import Export Resevalutanetto Källa: Riksbanken Resevalutan i bytesbalansen Riksbanken framställer kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. Resevalutan avser utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import. Utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportnäring som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande näring som helst. Resevalutastatistiken innehåller, förutom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling, internethandel och privatimport av bilar. För vissa av dessa poster gör Riksbanken korrigeringar. 16

19 SYSSELSÄTTNINGEN INOM TURISTNÄRINGEN Sysselsättningen inom turistnäringen Snabbare sysselsättningsökning i turistnäringen Antalet sysselsatta (årsverken) i turistnäringen har ökat med nästan 24 procent eller drygt heltidsarbeten sedan Mätt i medeltal sysselsatta har Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med cirka 6 procent. Index för sysselsättningsutveckling inom turistnäringen i jämförelse med total sysselsättningsutveckling i Sverige 1,30 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 Inom turistnäringen Total sysselsättning i Sverige Fler anställda i turistnäringen än i många storföretag tillsammans Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige Svensk turistnäring Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar Skanska AstraZeneca Scania TeliaSonera Atlas Copco H&M Källa: Nutek och respektive bolag Antalet sysselsatta inom turistnäringen är fler än det totala antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Volvo AB, med dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Skanska, 17

20 SYSSELSÄTTNINGEN INOM TURISTNÄRINGEN AstraZeneca, Scania, TeliaSonera, Atlas Copco och H&M. I viss mån överlappar siffrorna varandra, då antal anställda inom turism även inkluderar en mindre andel av personalen inom handeln. Flest anställda inom hotell och restaurang och varuhandel Av totalt helårsverken inom turistnäringen 2004 var flest sysselsatta med turism inom hotell och restaurangbranschen, helårsverken eller drygt 41 procent av alla inom turistnäringen. Näst största bransch var varuhandeln med helårsverken eller drygt 22 procent av totalen. Antal sysselsatta (årsverken) inom turism i olika branscher 2004 Hotell och restaurang Varuhandel Resebyråer, -arrangörer Övrig landtransp. person Kultur, rekreation, sport Övriga tjänster Luftfart Uthyrning Järnvägstransport Sjöfart Övrigt Antal sysselsatta med turism inom hotell och restaurang har ökat mest Under de senaste tio åren har antalet sysselsatt (årsverken) med turism inom hotell och restaurang ökat mest, plus årsverken eller drygt 26 procent. Men varuhandeln har haft den procentuellt starkaste utveckling och ökat med drygt 48 procent eller med drygt årsverken. Den sektor som ökat minst är transport, plus 5,4 procent. 18

21 SYSSELSÄTTNINGEN INOM TURISTNÄRINGEN Utveckling av antal helårsverken inom turism i olika branscher Hotell och restaurang Varuhandel Transport Resebyråer, -arrangörer Kultur och rekreation Sysselsättningen i många basnäringar minskar men ökar i turistnäringen Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige minskat under de senaste tio åren har turistnäringen bidragit med drygt nya heltidsarbeten. Under samma period har antalet arbetade timmar inom till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske minskat med nästan 20 procent. Utveckling av antal arbetade timmar i turistnäringen i jämförelse med några viktiga näringsgrenar ( tal) Jordbruk, skogsbruk och fiske Turistnäring Maskinindustri Massa, papper, grafisk ind. och förlag Kreditinstitut och försäkringsbolag

22 TURISM I SVERIGE Turism i Sverige Sverige håller sin ställning som destination Antalet gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser ökade till nästan 45 miljoner eller med 5,7 procent under Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats. Det var den inhemska marknaden, det vill säga svenska gästnätter, som ökade mest under 2005, plus 6,3 procent. Utlandsmarknaderna ökade med 3,8 procent. Sedan 1993 har antalet gästnätter ökat med totalt 47,3 procent. Den inhemska marknaden har under samma period ökat något mindre, plus 42,7 procent. Utlandsmarknaderna har ökat med 66 procent och samtidigt ökat sin andel av totalen från 19,9 till 22,4 procent mellan 1993 och Gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser (1 000-tal) Inkommande Inhemska Preliminära data för 2005 Fler fritidsresenärer på sommaren Totalt genererade sommaren 2005 nästan 10 miljoner övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem. Sommarmånaderna (juni-augusti) står normalt för nästan 35 procent av årets totala volymer mätt i antal gästnätter, men för endast 27 procent av de totala logiintäkterna. Generellt innebär sommarmånaderna alltid en ökning i privatresandet, medan affärsresandet, som ger större intäkter, minskar. Det var de kraftiga volymökningarna under augusti, plus 11 procent, som lyfte resultatet för hela sommaren Under 20

23 TURISM I SVERIGE 2005 registrerades volymökningar under samliga månader utom juli. Gästnätter månad för månad, på hotell, stugbyar och vandrarhem 2003 till 2005 (1 000-tal) jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec Preliminära data för 2005 Flest gästnätter i Stockholms län Nästan alla regioner i Sverige hade volymökningar under 2005 och i samtliga regioner ökade antalet övernattningar på hotellen. Störst volymökningen hade Stockholms län, plus gästnätter. Som ett resultat av stormen Gudrun som bidrog till att många besökte regionen hade Kronobergs län störst procentuell ökning, plus 17,7 procent. Sedan 1998 är det Västa Götaland som haft den procentuellt högsta volymökningen av de fyra största regionerna i Sverige, plus 24 procent. Stockholms län har under samma period ökat med drygt 21 procent och Dalarna och Skåne med cirka 15 procent. Gästnätter i de fyra största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Skåne Dalarna 2005 Preliminära data för

24 TURISM I SVERIGE Fler bäddar på svenska boendeanläggningar Antalet bäddar på svenska hotell ökade under 2005 med 3,7 procent till drygt Antalet bäddar i stugbyar och på vandrarhem ökade med 3,8 procent. Mellan 1992 och 2005 har antalet bäddar i alla tre boendeformerna ökat med nästan 23 procent. Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Övriga boendeformer Hotell Preliminära data för 2005 Den stora förändringen i andelen boende mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari Ungefär 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. Nyckeltal för kapacitet 2005 Hotell Stugbyar Vandrarhem Camping Antal anläggningar Antal rum/stugor _ tomter stugor Antal bäddar _ Belagda rum/stugor 15,9 milj. 0,9 milj. Gästnätter 22,9 milj. 3,2 milj. 2,4 milj. 16,4 milj. Bel.grad rum/stugor 47 % 35 % Bel.grad bäddar 35 % 25 % 24 % _ Preliminära data för 2005 & SCR Hotellen genererar mest logiintäkter Hotellen står för 51 procent av volymerna mätt i antal gästnätter, men för nästan 83 procent av de totala logiintäkterna. Campingen, den näst största boendeformen, står för 37 procent av volymerna och för 12 procent av logiintäkterna. De 22

25 TURISM I SVERIGE totala logiintäkterna ökade med drygt 1,2 miljarder kronor (plus 8,6 procent) till totalt 15,2 miljarder kronor under Logiintäkterna på hotellen ökade med 8,4 procent till 12,6 miljarder kronor under Campingen behöll sin andel av omsättningen på nästan 12 procent av de totala logiintäkterna. Stugbyar och vandrarhem stod för 7 respektive 5 procent av volymerna och för 3,3 respektive 2,3 procent av de totala logiintäkterna under Volymer (gästnätter) fördelat på boendeform 2005 Hotell 51 % Stugbyar 7 % Vandrarhem 5 % Campingplatser 37 % Preliminära data för 2005 Logiintäkter fördelat på boendeform 2005 Hotell 82,5 % Stugbyar 3,3 % Vandrarhem 2,3 % Campingplatser 11,6 % Preliminära data för 2005 Intäkterna ökade mer än volymerna under 2005 Mellan åren 1998 och 2001 ökade logiintäkterna på kommersiella boendeanläggningar mer än volymerna mätt i antal gästnätter. Under 2002 och 2003 var utvecklingen motsatt och volymerna ökade mer än intäkterna. Under 2004 minskade de totala volymerna med 3,4 procent men intäkterna sjönk bara med 2,1 procent. Utvecklingen under 2004 kunde till stor del förklaras av en kraftig minskning av antalet gästnätter på campingplatserna. Under 2005 ökade intäkterna igen med hela 8,6 procent, och mer än volymerna som ökade med 5,7 procent. Index för logiintäkter (löpande priser) och volymer (gästnätter) 1,40 1,35 1,30 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 Intäkter Volymer Preliminära data för