Fakta om svensk turism och turistnäring års upplaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga"

Transkript

1 Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007

2 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen 23 Turism i Sverige 30 Inhemsk turism 33 Utgående turism 37 Inkommande turism 42 Mötesindustrin Definitioner och källor Fakta om svensk turism och turistnäring, 2007 års upplaga Nutek, mars 2007 Infonummer: Grafisk form och layout: Ordförrådet Tryckt i ex. Tryck: åtta.45, Stockholm

3 FÖRORD Fakta om svensk turism och turistnäring Nutek är ansvarig myndighet för turistnäringsfrämjande och ska utveckla näringspolitiska insatser för främjande av företagande och entreprenörskap inom turistnäringen genom kunskapsbildning, kvalitetsutveckling och samverkan. Nutek är statistikansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och en viktig uppgift är att ta fram och sprida information och kunskap om turism och turistnäringens utveckling i Sverige. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikation för analyser av specifika frågeställningar. Såväl aktiviteten turism liksom turistnäringen är mycket komplexa företeelser och det finns sällan några enkla metoder att på ett entydigt sätt vare sig definiera eller beskriva dem. I denna publikation belyses turism och turistnäringen från ett stort antal olika perspektiv som t ex utbud, efterfrågan, resevaluta, ekonomi, volymer och beteenden. Här hittar du också jämförelser med våra nordiska grannländer och med turismutvecklingen i världen. I 2007 års upplaga av Fakta om svensk turism och turistnäring finns de senast publicerade uppgifterna från respektive källa. Stockholm i mars 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker

4 Nyckeltal Nyckeltal Omsättning, konsumtion, förädlingsvärde, export och sysselsättning 2005 (procentuell förändring från 2004) Nyckeltal från Turistnäringens ekonomi sid och Sysselsättning inom turistnäringen sid ,9 miljarder kronor i total omsättning, plus 9,8% sysselsatta (årsverken), plus 9,4% (plus 34,6% från 1995) 62,3 miljarder kronor i exportintäkter/utländsk konsumtion i Sverige, plus 18,6% (plus 118,5% från 1995) 8,7 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige Cirka 20 procent av Sveriges totala tjänsteexport är exportvärdet av utländsk konsumtion i Sverige 5 procent av Sveriges totala export (varor och tjänster) är exportvärdet av utländsk konsumtion i Sverige 128,7 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 6,1% (plus 52,0% från 1995) 41 miljarder kronor, konsumtion näringsliv och myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 7,4% (plus 31,7% från 1995) 87,6 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll i Sverige, plus 5,5% (plus 63,8% från 1995) Nästan 7 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turistkonsumtion i Sverige 62,9 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 9% (plus 59,2% från 1995) 2,79 procent av Sveriges totala BNP

5 Nyckeltal Gästnätter, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Turism i Sverige sid totalt antal gästnätter, plus 6,3% totalt antal svenska gästnätter, plus 5,6% 16,7 miljarder kronor i logiintäkter på kommersiella boendeanläggningar, plus 9,1% totalt antal hotell totalt antal hotellbäddar Svenska resor till utlandet 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Utgående turism sid ,5 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet, plus 13,1% 10 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet, minus 3% 12,6 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet, plus/minus 0% GÄSTNÄTTER FRÅN UTLANDET I SVERIGE 2006 (procentuell förändring från 2005) Nyckeltal från Inkommande turism sid totalt antal utländska gästnätter, plus 8,7% (plus 95,0% sedan 1991) varav: från Europa utom Norden, plus 10,2% från Norden utom Sverige, plus 6,4% från länder utanför Europa, plus 4,8%

6 UTMANINGAR OCH UTVECKLING Utmaningar och utveckling Vad är turism och turistnäring Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resande, inklusive affärsresandet. Det är vem som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot traditionella definitioner av olika sektorer, näringar eller branscher. Den traditionella definitionen av exempelvis flygbranschen utgår från vad aktörerna inom branschen producerar. Samtidigt är en övervägande del av luftfartens aktiviteter ett resultat av turism. Att det bara är 85 procent av luftfartens aktiviteter som utgör en del av turistnäringen beror på att resterande 15 procent är ett resultat av frakthantering och andra aktiviteter. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turistnäringen eftersom resterande konsumtion, framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen och därmed per definition inte är turism. Begreppsbildningen en kritisk faktor Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsbildning. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. Kunskap om vilka aktörer, både offentliga och privata, som är involverade i aktiviteter riktad mot turister är också avgörande för ett framgångsrikt näringsfrämjande arbete. En tjänstenäring i tillväxt Under 2005 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med nära 10 procent till nästan 191 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för 46 procent, svenska affärsresenärer för 21 procent och resenärer från utlandet

7 UTMANINGAR OCH UTVECKLING för 32 procent. Exportvärdet, mätt som utländska turisters konsumtion i Sverige, uppgick till 62 miljarder kronor, vilket var något mer än exportvärdet av svenska personbilar. Även om turistnäringens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, så är det framförallt turistnäringens förmåga att bidra till ökad sysselsättning som kommit i fokus under senare år. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige minskar, har turistnäringen bidragit med drygt nya heltidsarbeten sedan Under 2005 bidrog turistnäringen med helårverken, vilket är mer än inom till exempel jordbruk, skogbruk och fiske. Konkurrenskraft och attraktionsresurser Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turistnäringen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som samspelar med företagen och blir en avgörande omständighet för framgången. Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, infrastruktur etcetera som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer som inom turistnäringen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella näringar. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turistnäringens möjligheter att utvecklas. Turistnäringen påverkas också av en mängd andra beslut och förutsättningar inom många olika sektorer och politikområden. Det avsätts också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turistnäringen. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turistnäringens utveckling eller viseversa.

8 UTMANINGAR OCH UTVECKLING Effekter och konkurrensverktyg I takt med att turistnäringens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig i turism och turistnäringen. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turistnäringens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan syns i den traditionella statistiken. Även på regional nivå avsätts det betydande resurser för att främja turistnäringen. Effekterna av dessa insatser är idag svåra att mäta, därför behövs det förutom nationella beräkningar även beräkningar på regional nivå som belyser turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning. Turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Med en hemmamarknad på drygt nio miljoner invånare kommer den förväntade tillväxten inom turistnäringen var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs därför en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. En gränsundersökning är ett viktigt konkurrensverktyg och används ofta på de destinationer som Sverige konkurrerar med. En global utmaning Den globala turistnäringens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom ramen för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrågan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett stort ansvar hos turistnäringens aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen.

9 Internationell turism Internationell turism Utländsk turism till Sverige utvecklas bättre än turismen i övriga världen Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) ökade det internationella resandet i världen med 4,5 procent under I Europa var ökningen 4 procent. I Sverige ökade antalet utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser med nära 9 procent. Sverige som destination har därmed haft en bättre utveckling än övriga världen under Sedan 1991 har den utländska turismen till Sverige, mätt i antal utländska gästnätter, ökat med 95 procent. Under samma period har det internationella resandet i världen enligt UNWTO ökat med 90 procent. I Europa har ökningen varit 75 procent. Index för utlandsresor med minst en övernattning (UNWTO) och utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping i Sverige (Nutek/SCB). Index 1991 = 1. 2,0 1,8 Sverige Europa Världen 1,6 1,4 1,2 1, Källa: Nutek/SCB, UNWTO Sverige har fler besökare per invånare än europasnittet Sverige har under senare år haft fler besökare per invånare än vad de europeiska länderna har haft i snitt. Turistintensiva länder i Sydeuropa som till exempel Frankrike och Spanien hör till de länder som ligger bättre till än Sverige. Men mer tätbefolkade Storbritannien hade till exempel 0,42 besökare per invånare jämfört med 0,85 i Sverige.

10 Internationell turism Internationell jämförelse av antal inkommande besökare (med övernattning) per invånare 2,0 1,74 1,5 1,30 1,24 1,0 0,5 0,0 Rep. Irland 0,85 0,64 0,61 Spanien Frankrike (2003) Sverige Europa snitt 0,54 0,42 0,13 Norge Finland Storbritannien Världen Källa: Nutek/SCB, UNWTO/ETC Svensk BNP-andel mindre än i många andra länder Turismen har mindre betydelse för svensk ekonomi än i många andra länder. Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av den totala ekonomin mer än upp- eller nedgångar inom turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2005 betydligt större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för el, gas, värme och vatten. Internationell jämförelse av turistnäringens procentandel av BNP Spanien Österrike Frankrike Norge Irland Nederländerna Tyskland Danmark Sverige Finland Kanada USA 4,7% 4,0% 3,5% 3,2% 2,8% 2,8% 2,4% 2,3% 2,2% 6,5% 6,4% 11,0% Källa: Nutek/SCB, Tourism Strategy Consultants

11 Internationell turism Sverige har störst andel av den utländska turismen i Norden De nordiska ländernas statistik över utländska gästnätter i respektive land för åren 1995 till 2006 visar att Sverige har den största marknadsandelen av de utländska gästnätterna i Norden. Sverige har ökat sin marknadsandel från 27 procent 1995 till 33,6 procent under Därefter följer Danmark med 29,1 procent, Norge med 21,8 procent och Finland med 15,4 procent. Inkommande turism i Norden (gästnätter, marknadsandel i procent) Danmark Sverige Norge Finland 33,6% 29,1% 21,8% 15,4% Källa: Ylkanen/MEK, Nutek/SCB

12 Turistnäringens ekonomi Turistnäringens ekonomi Uppgifterna under avsnittet Turistnäringens ekonomi är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turistnäring (se faktaruta sidan 18), om inte annat anges. Stor ökning av turistkonsumtionen i Sverige 2005 Den totala turistkonsumtionen i Sverige ökade under 2005 med nästan 10 procent. Mellan åren 1995 och 2005 har den totala turistkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 68 procent i löpande priser. Exporten, värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade under samma period med nästan 120 procent i löpande priser. Även förädlingsvärdet och antal sysselsatta inom turistnäringen har ökat under perioden 1995 till Turismens andel av Sveriges totala BNP har under perioden pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent, vilket visar att turistnäringen behåller sin andel av den totala ekonomin. Förändringar inom övriga näringslivet påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turistnäringen. Nyckeltal för svensk turistnäring 1995 till 2005 Löpande priser/miljoner kronor Svenskars Utländska Total totala besökares turistkon- turistkon- konsumtion För- Andel av Sysselsumtion sumtion i Sverige ädlings BNP i satta i Sverige i Sverige (export) värde procent (årsverken) , , , , , , , , , prel , prel , /04% 9,8 6,1 18,6 9,0 9,4 Källa: Nutek/SCB 10

13 Turistnäringens ekonomi Turismen skapar stora intäkter Under 2005 spenderade turister nästan 191 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt illustrationen nedan. Mest pengar la turisterna på varuhandel, 39 procent eller drygt 74 miljarder kronor. Därefter kommer boende och restaurang, som kan tillgodoräkna sig intäkter på 57 miljarder kronor eller nästan 30 procent. Transportbranschen med intäkter från exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar står för 44,5 miljarder kronor eller drygt 23 procent. De svenska resenärerna stod för två tredjedelar av konsumtionen, varav fritidsresenärerna spenderade merparten, 68 procent. De utländska besökarnas konsumtion, 62,3 miljarder kronor, utgjorde drygt 32 procent av den totala konsumtionen. Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Svenska affärsresenärer Svenska fritidsresenärer Utländska besökare Boende och restaurang TURISM Transport Varuhandel Boende, Utemåltider, Luftfart, Resebyråer, Landtransporter, Uthyrning, Järnväg, Sjöfart, Övriga tjänster Kultur/rekreation/sport Övrig handel, Livsmedel, Drivmedel, Källa: Nutek/SCB 11

14 Turistnäringens ekonomi Stark tillväxt för svensk turistnäring sedan 1995 Omsättningen inom svensk turistnäring har ökat med drygt 68 procent i löpande priser sedan Uttryckt i 1995 års priser har ökningen varit drygt 53 procent. Utveckling av total omsättning inom turistnäringen (miljoner kronor) Löpande priser 1995 år priser Källa: Nutek/SCB Utländsk konsumtion i Sverige ökar mer än den inhemska konsumtionen Sedan 1995 har den totala omsättningen inom svensk turistnäring ökat med drygt 68 procent i löpande priser. Svenskarnas turistkonsumtion i Sverige har under perioden ökat med 52 procent i löpande priser. Under samma period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt så mycket eller med nästan 120 procent i löpande priser. Total turistkonsumtion i Sverige (löpande priser i miljoner kronor) Total turistkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) Källa: Nutek/SCB 12

15 Turistnäringens ekonomi Både fritidsresenärer och affärsresenärer spenderar mer Svenska fritidsresenärer står för drygt två tredjedelar av svenskarnas totala turistkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turistkonsumtionen har ökat från 63 till 68 procent sedan Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från nästan 37 till drygt 32 procent. Under 2005 ökade dock affärsresenärernas konsumtion snabbare (plus 7,4 procent) än fritidsresenärernas konsumtion (plus 5,5 procent). Svenskars turistkonsumtion i Sverige (löpande priser i miljoner kronor) Svenska hushåll Svenskt näringsliv och myndigheter Källa: Nutek/SCB Hushållens turistkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turistkonsumtion i Sverige har ökat med nästan 64 procent i löpande priser sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med drygt 45 procent i löpande priser. Hushållens turistkonsumtion i Sverige har ökat sin andel från 6 till cirka 6,8 procent av hushållens totala konsumtion mellan åren 1995 och Index för hushållens turistkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtionsutgifter (löpande priser). Index 1995 = 1 1,7 1,6 Turistkonsumtion Total konsumtion 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1, Källa: Nutek/SCB 13

16 Turistnäringens ekonomi Varuinköp största utgiftsposten för turister 39 procent av de 191 miljarder kronor som svenska och utländska turister gör av med i Sverige spenderas på varuinköp som till exempel livsmedel och drivmedel. Utemåltider står för nästan 15 procent och flyget för nästan 11 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köper i större utsträckning varor än den genomsnittlige turisten. Varuinköp står för drygt 47 procent av de utländska gästernas konsumtion, där gränshandelns andel är betydande. För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt 35 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronor har störst utgifter för varuinköp. Tydligt är också att utländska turister oftare äter på restaurang än de svenska. Drygt 25 procent av deras konsumtion går till utemåltider. För svenska fritidsresenärer står utemåltider för cirka 12 procent och drygt 5 procent för svenska affärsresenärer. För svenska affärsresenärer står kommersiell inkvartering för en betydligt större andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället har en hög andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av omsättning inom olika branscher 2005 (miljoner kronor) Varuinköp inkl. drivmedel Utemåltider Luftfart Inkvartering, inkl. camping Fritidshus Rekreation, kultur Paketreseprovision Taxiresor Resebyråtjänster Lokal- och fjärrtrafiktransport + charterbuss Personbilsuthyrning Sjötransport Järnvägstransport Övriga varor och tjänster Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/ näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare Källa: Nutek/SCB 14

17 Turistnäringens ekonomi Turistnäringens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Sveriges totala export av varor och tjänster har haft en gynnsam utveckling under senare år och har sedan 1995 ökat med drygt 85 procent i löpande priser. Under motsvarande period har turistnäringens exportvärde, det vill säga utländska besökares turistkonsumtion i Sverige, ökat med nästan 120 procent. Turistnäringen är den enda exportnäring som skapar direkta momsintäkter till statskassan. För 2005 uppgick momsen på utländsk turistkonsumtion i Sverige till cirka 8,7 miljarder kronor. Index för turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) jämfört med Sveriges totala export (varor och tjänster), löpande priser. Index 1995 = 1 2,2 2,0 1,8 Turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster) 1,6 1,4 1,2 1,0 0, Källa: Nutek/SCB 15

18 Turistnäringens ekonomi Turistnäringens exportvärde större än personbilsexporten Turistnäringens andel av Sveriges totala export var under 2005 högre än för några viktiga varuområden. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare konsumerar i Sverige, uppgick till 62,3 miljarder under 2005 och var därmed något större än värdet av Sveriges personbilsexport. Turistnäringens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) jämfört med exportvärden för några viktiga varuområden 2005 (miljarder kronor) ,3 60,7 57,8 30,6 27,5 14,0 Turistnäring Personbilar Järn & stål Trävaror Livsmedel Möbler Källa: Nutek/SCB Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka 6 procent. Hotell och restaurang har med drygt 16,7 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet i turistnäringen. Näst viktigast är varuhandeln med nästan 14 miljarder i förädlingsvärde. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är större än 51 procent beror på att en stor andel av besöken på restauranger görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte är turism. För att beräkna förädlingsvärdet, det vill säga produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet, kombineras turisternas utgifter med SCB:s produktionsstatistik. 16

19 Turistnäringens ekonomi Totalt förädlingsvärde och turistnäringens andel för olika branscher 2005 (miljoner kronor) Hotell och restaurang SNI 55 Varuhandel SNI ex 50.2 Småhus, fritidshus SNI 70.2 Luftfart SNI 62 Övrig landtransport SNI person Kultur, rekreation, sport SNI 92 Resebyråer, -arrangörer SNI 63.3 Övriga tjänster SNI 74.8 Uthyrning SNI 71 Järnvägstransport SNI 60.1 Sjöfart SNI 61 85% 100% 9% 15% 4% 20% 51% 15% 7% 8% Turistnäringens andel av förädlingsvärdet 6% Källa: Nutek/SCB Turistnäringens produktionsvärde och driftsöverskott Det totala produktionsvärdet i turistnäringen uppgick till 130 miljarder kronor under Hotell och restaurang har det största produktionsvärdet med 38,7 miljarder kronor, följt av luftfarten med 20,8 miljarder, varuhandeln 20,3 miljarder och småhus, fritidshus med 12,1 miljarder kronor. Det totala driftsöverskottet för den svenska turistnäringen steg mellan 1995 och 2005 från 16,5 miljarder kronor till 21,3 miljarder kronor eller med nästan 30 procent i löpande priser. Turistnäringens driftsöverskott (brutto, miljoner kronor, löpande priser) Källa: Nutek/SCB 17

20 Turistnäringens ekonomi Turistnäringens andel av BNP större än för jordbruk, skogsbruk och fiske Turistnäringens andel av BNP har mellan åren 1995 och 2005 pendlat mellan 2,65 och 2,87 procent. Vilket visar att turistnäringens andel ligger på en konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar i den övriga ekonomin påverkar dock turistnäringens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turistnäringen. Turistnäringens andel av BNP var under 2005 större än för till exempel jordbruk, skogsbruk och fiske och nästan lika stor som för el, gas, värme och vatten. Andel av BNP för några jämförbara näringar 2005 (procent) 3,0 2,86 2,79 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,17 0,45 0,0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, fiske Mineralutvinningsindustri Källa: Nutek/SCB Satellitkontot mäter turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. Sedan 1995 mäts turismens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige genom så kallade satellitkontoberäkningar, där den del av konsumtionen som härrör från turism från de olika branscherna i nationalräkenskaperna samlas. Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska turisters direkta konsumtion av svenska varor och tjänster. Metoden för satellitkontoberäkning, Tourism Satellite Account (TSA) är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och turistnäringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Nutek. I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte jämförbara med de senaste uppgifterna. 18

21 Turistnäringens ekonomi Resevalutaunderskottet minskade under 2006 Efter att ha ökat något under 2004 minskade resevalutaunderskottet igen under både 2005 och Enligt Riksbankens statistik ökade exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, med hela 11,7 miljarder kronor till totalt 67 miljarder kronor under Samtidigt ökade importvärdet, det vill säga svensk konsumtion i utlandet, med bara 4,4 miljarder kronor, vilket resulterade i att resevalutaunderskottet minskade med hela 7,3 miljarder kronor under Det har skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärden mellan 1993 och År 1993 var värdet av importen (svensk konsumtion i utlandet) nästan 70 procent högre än exporten (utländsk konsumtion i Sverige). År 2006 hade detta gap minskat och importvärdet var endast 27 procent högre än exportvärdet. Resevalutautveckling (miljarder kronor, löpande priser) Import (Svensk konsumtion i utlandet) Export (Utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank Resevalutan i bytesbalansen Riksbanken framställer kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. Resevalutan avser utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import. Utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportnäring som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande näring som helst. Resevalutastatistiken innehåller, förutom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling, internethandel och privatimport av bilar. För vissa av dessa poster gör Riksbanken korrigeringar. 19

22 Sysselsättning inom Turistnäringen Sysselsättning inom turistnäringen Snabbare sysselsättningsökning i turistnäringen Antalet sysselsatta (årsverken) i turistnäringen har ökat med nästan 35 procent eller med drygt heltidsarbeten sedan Mätt i medeltal sysselsatta har Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med cirka 7,5 procent. Index för sysselsättningsutveckling inom turistnäringen i jämförelse med total sysselsättningsutveckling i Sverige. Index 1995 = 1. 1,40 1,35 1,30 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 Inom turistnäringen Total sysselsättning i Sverige 0, Källa: Nutek/SCB (AKU) Fler anställda i turistnäringen än i många storföretag tillsammans Antalet sysselsatta inom turistnäringen är fler än det totala antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Volvo AB, med dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Skanska, Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige Svensk turistnäring Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar Skanska AstraZeneca Scania TeliaSonera Atlas Copco H&M Källa: Nutek/SCB och respektive bolag 20

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2014 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012 fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat NV 41 SM 1305 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2012 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2012,

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Uppsala kommun 2013 3

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Regionala turismeffekter Skåne län 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Helsingborgs stad inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Helsingborgs stad

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Nyköpings kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Nyköpings kommun 2013

Läs mer

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil?

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil? Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Att semestra med husbil blir allt vanligare, både i Sverige och utomlands. Nyregistreringarna av husbilar ökar stadigt och det märks ute på våra vägar. Husbilslivet

Läs mer

RESURS för Resor och Turism i Norden AB

RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ystad & Österlenregionen med kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad inklusive åren 2009-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kristianstads kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kristianstads kommun

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i på Öland inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen på Öland 2013 3 Utveckling turismen

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer