Fakta om svensk turism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om svensk turism"

Transkript

1 Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012

2 fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning av turismen Utmaningar och utveckling 6 Turismens effekter på ekonomin 11 Turismens exportvärde 20 Turismens effekter på sysselsättningen 25 Internationell turism 30 Turism i Sverige 35 Inhemsk turism 45 Inkommande turism 53 Utgående turism 79 Internationella kongresser 85 Nyckeltal Definitioner och källor 90 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på Tillväxtverket Stockholm, juni 2013 Info 0510 ISBN: Har du frågor om denna publikation, kontakta: Peter Terpstra Telefon, växel

3 fakta om svensk turism Förord Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling i Sverige. Det globala resandet fortsatte att stärkas under I Sverige ökade turismens totala omsättning med 4,8 procent till 275,5 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte också att öka. Enligt internationella bedömningar kommer turismen och resandet i ett globalt perspektiv att öka med drygt tre procent per år fram till Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritidsoch affärsresenärer förväntas efterfråga. Samtidigt är många beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publika tion för analyser av specifika frågeställningar. Turism är en mångfacetterad företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikation belyses turismen och resandet från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Rapportens författare är Peter Terpstra, turismanalytiker och vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidr a till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2013 Gunilla Nordlöf Generaldirektör 3

4 sammanfattning av turismen 2012 Sammanfattning av turismen 2012 Turismen fortsatte att växa i relation till Sveriges totala ekonomi, export och sysselsättning Turismen fortsatte att växa sig stark även under Det var framför allt i förhållande till många andra sektorer och i relation till Sveriges totala ekonomi som turismens betydelse fortsatte att öka. Under 2012 växte bland annat turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster till 6,1 procent. En andel som vuxit från 3,9 procent sedan år Under 2012 ökade turismens exportvärde med 7,5 procent, samtidigt som Sveriges totala export minskade med 1,2 procent. Även relationen mellan import- och exportvärdet i resevalutabalansen stärktes under Sverige har länge haft ett underskott i resevalutabalansen, men det har skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportvärdena var värdet av importen (svenskars köp av utländsk valuta vid resor utomlands) nästan 70 procent högre än exportvärdet (utländska besökares köp av svensk valuta vid resor till Sverige). Sedan dess har detta gap minskat och under 2012 låg importvär det knappt 4,4 procent högre än exportvärdet, vilket var det lägsta värdet som hittills uppmätts. Under kvartal tre 2012 var till och med exportvärdet högre än importvärdet. Under 2012 stärktes också turismens effekter på sysselsättningen i förhållande till den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Mätt i medeltal sysselsatta personer ökade den totala sysselsättningen i Sverige med 0,9 procent under 2012, samtidigt som antalet sysselsatta som ett resultat av turismen ökade med 5,7 procent. 4

5 sammanfattning av turismen 2012 Sveriges relativa konkurrenskraft försvagades Samtidigt som turismen fortsatte att växa i relation till Sveriges totala ekonomi, export och sysselsättning, försvagades där emot Sveriges relativa konkurrenskraft som destination mätt i antal kommersiella övernattningar från utlandet. För första gången på många år minskade de kommersiella övernattningarna från utlandet med 0,8 procent under I förhållande till våra nordiska grannländer tappade Sverige också, för tredje året i rad, marknadsandelar av den inkommande turismen i Norden. I relation till utvecklingen av resandet inom och till Europa som helhet och resandet globalt har Sveriges relativa utveckling också försvagats under Visserligen stärkte Sverige sin position bland de femtio länder i världen som hade högst exportintäkter från turismen, men det gjorde även Norge och Finland. Kunskapen om vad som skapar attraktionskraft måste öka Om Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, förutsätts mer än att turismen växer i relation till en i övrigt svag utveckling av Sveriges ekonomi. Det som krävs för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt är en stärkt internationell konkurrenskraft. Sverige har goda förutsättningar att ta del av den förväntade ökningen av turismen och resandet på global nivå, men för att uppnå detta krävs att kunskapen om vad som skapar attraktionskraft ökar. Det är inte i första hand hos de entreprenö rer som är verksamma inom sektorn, utan framför allt hos de offentliga aktörerna som denna kunskap måste stärkas. Detta eftersom de offentliga har en betydligt tyngre och mer avgörande inverkan på sektorns möjligheter att utveckla s än man har för många andra sektorer inom den svenska ekonomin. För ett utförligare resonemang se nästa kapit el Utmaningar och utveckling. 5

6 utmaningar och utveckling Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot den traditionella metoden att redovisa olika sektorers, näringars eller branschers effekter på ekonomin, där man mäter effektern a från produktionssidan. Den ekonomi som uppstår som ett resultat av turism och resande fördelar sig på en mängd olika branscher. Men det är i princip bara en bransch där 100 procent av värdet kan hänföras till turism och resande och det är resebyrå- och researrangörsledet. Av samma skäl är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktivitet er som utgör en del av turismen eftersom resterande värde, framför allt på restaurangerna, uppkommer som ett result at av lokalbefolkningens konsumtion och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om definitioner och begreppsbildningen inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 6

7 utmaningar och utveckling Varför turism Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling, skapas också ett bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter, restauranger och besöksmål och därmed attraktivare boendemiljöer. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. Turism en tillväxtnäring Under 2012 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 4,8 procent till 275,5 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för drygt 44 procent, svenska affärsresenärer för drygt 17 procent och resenärer från utlandet för nästan 39 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor under 2012, vilket var cirka 85 procent mer än järnoch stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning har också en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga och behovet av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit till fler sysselsatta sedan Under 2012 bidrog turismen med sysselsättning till nästan personer. Konkurrens- och attraktionskraft Den gängse bilden av konkurrenskraft som något som i första hand skapas i företagen måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som i samspel med företagen är den avgörande faktorn för framgång. Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, 7

8 utmaningar och utveckling fysi sk miljö, infrastruktur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentli ga aktörer som för turismen och resandet har en väsent ligt tyngre och mer avgörande roll än för många andra sektorer inom ekonomin. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismens förutsättningar påverkas också av en mängd andra beslut, lagstiftning och regelverk som regleras inom många olika politikområden. Samhället avsätter också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Dessa resurser behöver samordnas för att bli effektiva. Målet för regeringens turistpolitik är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller vise versa. Planera för turism Turismen behöver goda villkor för att utvecklas. Turismen i Sverige är fortfarande relativt outvecklad och i många sammanhang har dess potential för utveckling ännu inte beaktats. Till exempel vid planeringen av infrastruktur och dess utformning är det fortfarande den varuproducerande industrins och kollektivtrafikens behov som prioriteras. Det saknas ofta kunskap om turismen och de långväga persontransporternas behov och förutsättningar. Dessa frågor bör därför tillvaratas på ett bättre sätt. 8

9 utmaningar och utveckling Ett annat exempel är det uppenbara sambandet mellan den fysiska miljöns utformning och turismens förutsättningar att utvecklas. En estetisk utformning av den fysiska miljön påverka inte bara hur besökare uppfattar platsen utan skapar också attraktivare boendemiljöer. På många platser har i första hand funktionalitet och tekniska krav prioriterats på bekostnad av den estetiska utformningen. Här har också det offentli ga med ansvar för frågor såsom markanvändning, rastplatser, planteringar, belysning, parkering, skyltning och inte minst renhållningen ett viktigt ansvar. Ofta är intentionerna hos de förvaltningar som ansvar för dessa frågor goda, men man saknar ofta insikt i och kunskap om den egna förvaltningens avgörande betydelse för turismens förutsättningar att utvecklas. Det förekommer också att man hanterar de turistiska utvecklingsfrågorna separerade från övriga planerings-, investerings-, och utvecklingsfrågor. För att nå framgång förutsätts därför ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare, samhällsplanerare och övriga förvaltningar. Gemensamma miljömål, omsorg om den fysisk a miljön, hög kvalitet på aktiviteter och arrangemang samt bevarande av och tillgängliga natur- och kulturmiljöer har en avgörande betydelse för att skapa attraktionskraft. Kunskap och statistik en förutsättning för framgång I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig på området. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan eller aldrig syns i den befintliga produktionsstatistiken. Varken offentliga eller privata insatser kan bidra till framgång om det inte bygger på kunskap. Det behövs kunskap i form av statistik och undersökningar för att bedöma om insatserna ger effekt, men också för att kunna bedriva en effektiv marknads-, produkt- och destinationsutveckling. Näringen består av några mycket stora företag men framförallt ett stort antal små entreprenörer. Dessa har ytterst begränsade resurser att själva ta fram den marknadskunskap 9

10 utmaningar och utveckling som krävs för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. En av de viktigaste insatserna för att främja turistföretagande och entreprenörskap är därför att förse dessa företag med relevanta beslutsunderlag och marknadsfakta i form av turiststatistik och undersökningar. Det finns också ett behov av att stärka forskningen på området. Det är fortfarande så att många offentliga FoU-program och andra insatser i hög grad är riktade mot traditionell tillverkningsindustri, här finns således ett stort utrymme för förbättringar. 1 Kunskap om utländska besökare Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Med en hemmamarknad på drygt nio och en halv miljon invånare kommer den förväntade tillväxten var beroende av utlandsmarknaderna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckling och marknadsföring av Sverige som destination behövs en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. Under 2011 påbörjade därför Tillväxtverket datainsamlingen till en nationell gränsundersökning, se sidorna 72 till 78. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man åstadkommer en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom rame n för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte enbart att förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfrå gan ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett mycket stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 1 Tillväxtfakta 2011, Tillväxtanalys och Tillväxtverket 10

11 turismens effekter på ekonomin Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i detta och efterföljande avsnitt (Turismens exportvär de och Turismens effekter på sysselsättningen) är hämtade från satellitkontoberäkningarna för svensk turism. För fakta om beräkningarna, se sidan 29. Fortsatt ökning av turismkonsumtionen i Sverige Den totala turismkonsumtionen i Sverige ökade med 4,8 procent under Sedan 2000 har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 83 procent i löpande priser. Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal (löpande priser, miljoner kronor) Total turismkon sumtion i Sverige Svenskars turismkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % , , , , , , , , , , ,9 2011* ,9 2012* ,0 11/12 % 4,8 3,2 7,5 6,0 5,7 00/12 % 83,5 54,4 162,0 75,2 28,4 * Preliminära data 11

12 turismens effekter på ekonomin Turism ens exportvärde, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, har under motsvarande perio d ökat med 162 procent eller med i genomsnitt 8,4 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala turismkonsumt ionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till nästan 39 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan Turismens relation till/ andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2012 spenderade utländska besökare 106,5 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer nästan 169 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt figuren nedan. Mest pengar spende Fördelning av turismkonsumtionen i Sverige 2012 (miljarder kronor) med förändring från 2011 (procent) Svenska affärsresenärer 47,6 (+4,1) Svenska fritidsresenärer 121,4 (+2,8 Utländska besökare 106,5 (+7,5) Resor & transporter 89,4 (+4,3) TURISM I SVERIGE 275,4 (+4,8) Boende & restaurang 84,5 (+5,8) Varuhandel 77,1 (+2,0) Drivmedel, 29,0 (+5,0) Luftfart, 24,2 (+5,1) Resebyrårer/arrang. 14,7 (+5,8) Övr. landtransp, 10,6 (+3,6) Hyrbilar, 4,4 ( 5,4) Järnväg, 3,4 (+2,6) Sjöfart, 3,0 (+2,7) Boende, 47,0 (+3,8) Restaurang, 37,5 (+8,3) Kultur & tjänster 22,4 (+13,9) Kultur/rekreation, 16,5 (+13,9) Övriga tjänster, 5,9 (+13,8) Övriga inköp/handel, 48,3 ( 1,1) Livsmedel, 28,8 (+7,6) 12

13 turismens effekter på ekonomin rade resenärerna på resor och transporter med utgifter för exempel vis tågbiljetter, flygbiljetter, hyrbilar och drivmedel. Denna del av konsumtionen svarade för en tredjedel av den totala turismkonsumtionen eller drygt 89 miljarder kronor. Därefter kom boende och restauranger som kunde tillgodoräkna sig intäkter på drygt 84 miljarder kronor eller drygt 30 procent av totalen. Varuhandeln med shopping och inköp av livsmedel svarade för drygt 77 miljarder kronor eller cirka 28 procent av totalen. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en omsättning på 16,5 miljarder kronor en av de minsta sektorerna, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur i förädlad form är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för drygt 61 procent, varav fritidsresenärerna stod för merparten eller drygt 71 procent. Exportvä rdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde därm ed nästan 39 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismens omsättning sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med drygt 83 procent i löpande priser sedan Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit drygt 52 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) Löpande priser 2000 års priser

14 turismens effekter på ekonomin Utländsk konsumtion i Sverige har ökat nästan tre gånger så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med drygt 83 procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 54 procent i löpande priser. Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat nästan tre gånger så mycket eller med 162 procent i löpande priser. Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Total turismkonsumtion Svensk/inhemsk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) Fritidsresenärernas totala konsumtion ökar mer än affärsresenärernas Under 2012 ökade de inhemska affärsresenärernas konsumtion mer än de svenska fritidsresenärernas konsumtion vid resor inom Sverige. Men i ett längre perspektiv har trenden varit den motsatta. Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turismkonsumtion i Sverige under Sedan 2000 har denna andel ökat från 65 till 72 procent. Affärsresenärernas andel har därmed under samma period minskat från nästan 35 till cirka 28 procent. Som ett resultat av i första hand finanskris och lågkonjunktur minskade affärsresenärernas konsumtion med nästan 2,2 miljarder kronor under Under de tre senaste åren har dock affärsresekonsumtionen återhämtat sig. Sedan 2000 har affärsresenärernas konsumtion ökat med drygt 25 procent i löpande priser. Mätt i 2000 års priser har dock utvecklingen av affärsresekonsumtionen varit endast 4,3 procent. Fritids resenärernas konsumtion ökade med 3,3 miljarder kronor elle r 2,8 procent under Sedan 2000 har den privata 14

15 turismens effekter på ekonomin turismkonsumtio nen ökat med cirka 70 procent i löpande priser eller med drygt 40 procent mätt i 2000 års priser. Svensk turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och mynd.) Hushållens turismkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turismkonsumtion i Sverige har ökat med cirka 70 procent sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion av varor och tjänster ökat med cirk a 54 procent i löpande priser. Även under 2012 ökade hushållens inhemska turismkonsumtion (plus 3,0 procent) något mer än hushållens totala konsumtion (plus 2,7 procent). Hushållens turismkonsumtion i Sverige har sedan 2000 ökat sin andel från 6,4 procent till 7,1 procent av hushållens totala konsumtion av varor och tjänster. Index för hushållens turismkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismkonsumtion Total konsumtion

16 turismens effekter på ekonomin Varuinköp stor utgiftspost för resenärer Cirka 28 procent av de drygt 275 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige under 2012 spenderades inom varuhandeln på till exempel shopping och livsmedel. Utländska besökare ägnade sig i större utsträckning åt shopping och varuinköp än de svenska rese närerna. Varuinköpen stod för nästan hälften av de utländska besökarnas konsumtion, där gränshandelns andel var betydande. För svenska fritidsresenärer var shopping och varu inköpens andel cirka 23 procent. De svenska fritidsresenärerna lade dock en något högre andel av sin konsumtion på kultur och rekreation än de utländska besökarna. För både svenska fritids- och affärsresenärer var utgifter för transporter inkl. drivmedel den enskilt största utgiftsposten, som tillsammans utgjorde 35 respektive 48 procent av den totala konsumtionen. För svenska affärsresenärer stod kommersiellt boende och restaurangbesök för en betydligt högre andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället hade en högre andel utgifter för boende i eget fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Utländska besökares konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Varuinköp, 46 % (+8,2 %) Boende och restaurang, 23 % (+11,1 %) Resor och transporter, 14 % ( 1,5 %) Drivmedel, 8 % (+9,1 %) Kultur, rekreation, 6 % (+8,7 %) Övriga tjänster, 1 % (9,7 %) Svenska fritidsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Boende och restaurang, 33 % (+5,3 %) Resor och transporter, 23 % (+6,1 %) Varuinköp, 23 % ( 7,4 %) Drivmedel, 12 % (+3,3 %) Kultur, rekreation, 8 % (+17,9 %) Övriga tjänster, 1 % (0,0 %) 16

17 turismens effekter på ekonomin Svenska affärsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2012 med förändring från 2011 i procent Boende och restaurang, 41 % (+0,4 %) Resor och transporter, 35 % (+5,5 %) Drivmedel, 13 % (+3,2 %) Övriga tjänster, 11 % (+15,9 %) Turism viktigast för resebyråer och researrangörer Många branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av förädlingsvärdet, 1 därefter följer luftfarten med 73 procent. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka sex procent. Varuhandeln hade dock, med nästan 21,4 miljarder kronor, det näst högsta förädlingsvärdet under Hotel l- och restaurangbranschen hade med 22,7 miljarder kronor det högsta förädlingsvärdet. Att andelen turism inom Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2012 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 50 % Varuhandel 6 % Fritidshus 10 % Kultur, sport, nöje Resebyråer, turistserv. Luftfart Taxi Övriga tjänster Uthyrning Övriga passagerartrp. Järnväg, passagerartrp. Sjöfart 21 % 100 % 73 % 33 % 23 % 10 % 9 % 21 % 9 % Turismens andel av förädlingsvärdet Förädlingsvärde är lika med värdet av vad ett företag eller sektor tillför genom sin verksamhet, uttryckt som värdet av ett företags eller sektors samlade produktion minus värdet av de insatser som har använts. 17

18 turismens effekter på ekonomin hotel l och restaurang inte är högre än cirka 50 procent beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turism en. Turismens förädlingsvärde Turismens totala förädlingsvärde uppgick till drygt 90 miljarder kronor under Förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,9 miljarder till drygt 90 miljarder kronor eller med drygt 75 procent i löpande priser. Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) ,0 72,5 77,4 81,6 80,3 85,7 90, ,9 55,4 58,6 60,0 60,7 63, Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Syftet med figuren nedan är att illustrera och sätta turismens andel av BNP i relation till några jämförbara sektorer/näringar. De utvalda sektorerna/ näringarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel på olika delar av den totala ekonomins relation till det totala BNP-värdet och syftar inte till att ge en heltäckande bild. 18

19 turismens effekter på ekonomin Andel av/relation till BNP för några jämförbara sektorer/näringar 2012 (procent) 4 3 3,5 3, ,7 1,3 0,9 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Livsmedel Mineralutvinningsindustri 19

20 turismens exportvärde Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land resulterar både i import- och exportvärden. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export, det vill säga skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportsektor som vilken anna n varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Även under 2012 var turismens exportvärde i relation till Sveriges totala export högre än för flera viktiga varuområden. Turismens exportvärde ökade med 7,5 procent till 106,5 miljarder kronor under 2012 vilket var cirka 85 procent mer än järnoch stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Syftet med figurerna nedan är att illustrera och sätta turismens exportvärde i relation till exportvärdet för några viktiga Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2012 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) ,0 106, ,1 48,0 37,6 30, ,6 0 Industrimaskiner Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar 1 1 Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning Trävaror Möbler 20

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2014 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:4 16.5.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2014 Färre hotellgästnätter i april Totala antalet övernattningar på hotellen

Läs mer

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Regionala turismeffekter Skåne län 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Inkvartering 2006:9 Tel. 25491 12.10.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell September 2006 Hotellövernattningarna från Finland ökar Totala antalet övernattningar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2008:10 18.6.2008 Inkvarteringsstatistik för hotell Maj 2008 Övernattningarna ökade i maj Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009 Delårsrapport 214 Utvecklingen av gästnätter januari-juni 28-214 INLEDNING EN RAPPORT OM LÄGET I HALVTID I den här rapporten presenteras läget beträffande antalet gästnätter i Skåne det första halvåret

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:1 13.2.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2015 Gästnätterna på hotellen minskade i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Inkvarteringsstatistik/Accommodation statistics Källa/Source: Tillväxtverket & SCB/Statistics Sweden Preliminära data för 2012/Provisional data for 2012

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil?

Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Kan vem som helst anordna en husbilsplats? Vad är en husbil? Husbilsplatser, ett nytt fenomen i Sverige? Att semestra med husbil blir allt vanligare, både i Sverige och utomlands. Nyregistreringarna av husbilar ökar stadigt och det märks ute på våra vägar. Husbilslivet

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:2 20.3.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Februari 2015 Fler övernattade på hotellen i februari Totala antalet övernattningar

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat NV 41 SM 1305 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2012 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2012,

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Katrineholms kommun inklusive åren 2009-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Katrineholms kommun

Läs mer

Gränsintervjuundersökning 2012

Gränsintervjuundersökning 2012 Transport och turism 01 Gränsintervjuundersökning 01 Sommar 01 (15 11001) Resorna från utlandet till Finland ökade sommaren 01 Sommaren 01 besökte, miljoner utländska turister Finland mellan maj och oktober

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Norrköpings kommun

Läs mer