Fakta om svensk turism

Transkript

1 Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013

2 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal Turismens effekter på ekonomin 7 Turismens exportvärde 15 Turismens effekterpå sysselsättningen 20 Internationell turism 24 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 37 Inkommande turism 45 Utgående turism 69 Internationella kongresser 75 Definitioner och källor 77 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på Tillväxtverket Stockholm, juni 2014 Info 0557 ISBN: Har du frågor om denna publikation, kontakta: Dennis Bederoff Telefon, växel

3 FAKTA OM SVENSK TURISM Förord Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och genomför insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Myndigheten ansvarar också för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling. Det globala resandet fortsatte att utvecklas positivt under I Sverige ökade turismens totala omsättning med 3,9 procent till 284,4 miljarder kronor. Antalet sysselsatta uppgick till , en ökning med 3,3 procent, och exportvärdet till 105,7 miljarder, en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Turismens bidrag till sysselsättning och ekonomi i Sverige växer i betydelse relativt flera andra sektorer i näringslivet. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i världen att öka med cirka tre procent per år fram till Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning. Våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur ligger väl i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Turism är en mycket komplex företeelse. Det är den som konsumerar som bestämmer vad som är turism, inte den som producerar. I denna publikation belyses turismen och resandet från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidra till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2014 Gunilla Nordlöf Generaldirektör Dennis Bederoff Projektledare 3

4 NYCKELTAL Nyckeltal 2013 Fakta om svensk turism 2013 visar hur turismen utvecklats volymmässigt ur ett antal aspekter och vilken betydelse den haft för utvecklingen av ekonomi och sysselsättning i näringslivet och samhället. Uppgifterna har hämtats från flera olika datakällor, vilka anges i slutet av rapporten, i kapitlet Definitioner och källor. Nedan följer ett antal nyckeltal som sammanfattar de resultat som redovisas i rapporten. Mer detaljerade uppgifter om resultaten 2013 och utvecklingen de senaste åren redovisas i respektive kapitel. Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning (procentuell förändring från 2012, 2000/2005, löpande priser) Nyckeltal från sidorna 7 till ,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,9 % (plus 89,5 % från 2000) sysselsatta (personer, medeltal), plus 3,3 % (plus 32,0 % från 2000) 105,7 miljarder kronor i exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige), plus 2,3 % (plus 87,1 % från 2005) 14,4 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 2,5 % (plus 161,8 % från 2000) 178,8 miljarder kronor, total svensk turismkonsumtion i Sverige, plus 4,8 % (plus 63,5 % från 2000) 46,8 miljarder kronor, turismkonsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, minus 5,5 % (plus 23,6 % från 2000) 4

5 NYCKELTAL 132,0 miljarder kronor, turismkonsumtion svenska hushåll/ fritidsresenärer i Sverige, plus 9,0 % (plus 84,3 % från 2000) 7,5 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turismkonsumtion i Sverige 95,0 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 3,2 % (plus 83,2 % från 2000) 3 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP Turism i Sverige och inhemsk turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 27 till 44 53,7 miljoner, totalt antal gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och SoL, 1 plus 2,0 %, varav: 40,8 miljoner, totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 2,3 % 12,9 miljoner utländska gästnätter, plus 0,9 % 20,6 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och SoL, 1 plus 2,2 % 1,1 miljoner gästnätter i gästhamnar, minus 5,4 %, varav: 0,7 miljoner svenska gästnätter, plus 5,5 % 0,4 miljoner utländska gästnätter, minus 19,0 % 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 5

6 NYCKELTAL Inkommande turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 45 till 68 12,9 miljoner, totalt antal utländska gästnätter, plus 0,9 %, varav: 5,9 miljoner från Europa utom Norden, plus 1,9 % 4,9 miljoner från Norden utom Sverige, minus 2,0 % 2,1miljoner från länder utanför Europa, plus 5,3 % 11,6 miljoner utländska flerdagsbesökare i Sverige, minus 4 % 7,2 miljoner utländska endagsbesökare i Sverige, minus 8 % 15,4 miljoner utländska privatresenärer i Sverige, minus 6 % 3,3 miljoner utländska affärsresenärer i Sverige, minus 4 % utlandsägda fritidshus i Sverige, plus 2,0 % (102,9 % från 2000) Utgående turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 69 till 74 15,9 miljoner, totalt antal resor utomlands med övernattning, plus 2,4 % varav: 2,5 miljoner affärsresor utomlands med övernattning, minus 2,5 % 13,4 miljoner resor på fritiden utomlands med övernattning, minus 3,3 % 6

7 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i avsnitten Turismens effekter på ekonomi, exportvärde och sysselsättning är hämtade från satellitkontoberäkningarna för svensk turism. För fakta om beräkningarna, se sidan 77. Fortsatt ökning av turismkonsumtionen i Sverige Den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick till 284,4 miljarder kronor under 2013, en ökning med 3,9 procent sedan 2012 och med drygt 89 procent sedan år 2000, mätt i Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal (löpande priser, miljoner kronor) Total turismkon sumtion i Sverige Svenskars turismkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % , , , , , , , , , , , ,9 2012* ,0 2013* ,1 12/13% 3,9 4,8 2,3 3,5 3,3 00/13% 89,5 63,3 160,0 83,2 32,3 * Preliminära data 7

8 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN löpande priser. Turismens exportvärde, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, uppgick till 105,7 miljarder kronor 2013 och har sedan 2000 ökat med 160 procent. Exportvärdets andel av den totala turismkonsumtionen har sedan 2000 ökat från 27 till 37 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2013 spenderade utländska besökare 105,7 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer 178,8 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt figuren nedan. Mest pengar spenderade resenärerna på boende och restauranger, som kunde tillgodo- Fördelning av turismkonsumtionen i Sverige 2013 (miljarder kronor) med förändring från 2012 (procent) Svenska affärsresenärer 46,8 (-5,5) Svenska fritidsresenärer 132,0 (+9,0) Utländska besökare 105,7 (+2,3) Resor & transporter 87,9 (-1,5) TURISM I SVERIGE 284,3 (+3,9) Boende & restaurang 89,4 (+5,8) Varuhandel 84,1 (+11,3) Drivmedel, 27,7 (-4,5) Luftfart, 24,1 (-0,1) Resebyrårer/arrang. 14,9 (+1,0) Övr. landtransp, 10,6 (+0,2) Hyrbilar, 4,1 ( 5,9) Järnväg, 3,7 (+5,9) Sjöfart, 2,8 (-5,5) Boende, 48,3 (+1,0) Restaurang, 41,1 (+12,2) Kultur & tjänster 23,0 (-6,0) Kultur/rekreation, 17,3 (+4,6) Övriga tjänster, 5,7 (-28,1) Övriga inköp/handel, 53,8 (+13,5) Livsmedel, 30,2 (+7,5) 8

9 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN räkna sig intäkter på 89,4 miljarder kronor eller 31 procent av totalen. Nästan lika mycket spenderades på resor och transporter med utgifter för exempelvis tågbiljetter, flygbiljetter, hyrbilar och drivmedel. Denna del av konsumtionen svarade för 87,9 miljarder kronor eller 31 procent av den totala turismkonsumtionen. Varuhandeln med shopping och inköp av livsmedel svarade för 84,1 miljarder kronor eller 30 procent av totalen. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en om - sättning på 23,0 miljarder kronor är en mindre sektor, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för 63 procent, varav fritidsresenärerna spenderade merparten. Exportvärdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde 37 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismens omsättning sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med drygt 89 procent i löpande priser sedan Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit drygt 57 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) Löpande priser 2000 års priser Utländsk konsumtion i Sverige har ökat mer än dubbelt så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med 89 procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat med 63 procent i löpande priser. 9

10 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat med 160 procent, det vill säga mer än dubbelt så mycket som den inhemska. Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Total turismkonsumtion Svensk/inhemsk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) Fritidsresenärernas konsumtion ökar mer än affärsresenärernas Under 2013 ökade de inhemska fritidsresenärernas konsumtion i Sverige medan de inhemska affärsresenärernas sjönk. Sedan 2000 har fritidsresenärernas konsumtion ökat med 84 procent jämfört med affärsresenärernas ökning med 24 procent. Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turismkonsumtion i Sverige under Sedan 2000 har andelen ökat från drygt 65 procent till 74 procent. Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från nästan 35 till cirka 26 procent. Utvecklingen under Svensk turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och mynd.)

11 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN perioden har påverkats av bland annat finanskris och lågkonjunktur. Hushållens turismkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turismkonsumtion i Sverige har ökat med 84 procent sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion av varor och tjänster ökat med cirka 54 procent i löpande priser. Även under 2013 ökade hushållens inhemska turismkonsumtion mer än hushållens totala konsumtion Ökningen var 8,9 procent respektive 2,7 procent. Index för hushållens turismkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismkonsumtion Total konsumtion Varuhandel stor utgiftspost för resenärer Av de 284,4 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige under 2013 spenderades 30 procent inom varuhandeln på till exempel shopping och livsmedel. Utländska besökare, som spenderade totalt 105,7 miljarder kronor under 2013, ägnade sig i större utsträckning än de svenska resenärerna åt shopping och varuinköp. Varuinköp var den största utgiftsposten för de utländska besökarna och stod för 46 procent av den totala konsumtionen. Den största utgiftsposten för svenska fritidsresenärer var boende och restaurang som stod för 33 procent av den totala konsumtionen som uppgick till 132,0 miljarder kronor. De svenska fritidsresenärerna spenderade en något högre andel på kultur och rekreation än de utländska besökarna. Även de svenska affärsresenärerna spenderade störst del av sin totala 11

12 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN konsumtion om totalt 46,8 miljarder kronor på boende och restaurang, följt av resor och transporter, sammanlagt 81 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökares konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Varuinköp, 46 % (+2,4 %) Boende och restaurang, 24 % (+2,9 %) Resor och transporter, 14 % (+0,9 %) Drivmedel, 8 % (+2,7 %) Kultur, rekreation, 6 % (+2,6 %) Övriga tjänster, 1 % (3,1 %) Svenska fritidsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Boende och restaurang, 33 % (+9,7 %) Resor och transporter, 21 % (+0,1 %) Varuinköp, 27 % (+26,4 %) Drivmedel, 10 % (-7,9 %) Kultur, rekreation, 8 % (+6,0 %) Övriga tjänster, 1 % (7,6 %) Svenska affärsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Boende och restaurang, 44 % (+1,8 %) Resor och transporter, 37 % (-1,4 %) Drivmedel, 13 % (-7,5 %) Övriga tjänster, 6 % (-44,0 %) Turism viktigast för resebyråer och researrangörer För många branscher i näringslivet har turism stor ekonomisk betydelse. Viktigast var turismen för resebyråer och researrangörer där den bidrog med 100 procent av branschens totala förädlingsvärde 1 och för luftfarten där 89 procent av förädlingsvärdet kom från turismkonsumtion under Att an- 1 Förädlingsvärde är lika med värdet av vad ett företag eller sektor tillför genom sin verksamhet, uttryckt som värdet av ett företags eller sektors samlade produktion minus värdet av de insatsvaror som har använts. 12

13 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN delen turism inom hotell och restaurang inte var högre än drygt 50 procent beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turismen. Inom varuhandeln var turismens andel av det totala förädlingsvärdet sex procent. Sammanlagt bidrog turismen med 95,0 miljarder kronor till det totala förädlingsvärdet i svensk ekonomi. Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2013 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 51 % Varuhandel 6 % Fritidshus 10 % Kultur, sport, nöje Resebyråer, turistserv. Luftfart Taxi Övr. tjänster Uthyrning Övr. passag.trp. Järnväg, passag.trp. Sjöfart 20 % 100 % 89 % 31 % 14 % 8 % 9 % 21 % 8 % Turismens andel av förädlingsvärdet Turismens förädlingsvärde Turismens totala förädlingsvärde uppgick till 95,0 miljarder kronor under Hotell och restaurang hade det högsta förädlingsvärdet med 25,0 miljarder kronor, följt av varuhandeln med 22,7 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,9 miljarder till 95,0 miljarder kronor eller med drygt 83 procent i löpande priser. 13

14 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Syftet med figuren nedan är att illustrera och sätta turismens andel av BNP i relation till några jämförbara sektorer/näringar. De utvalda sektorerna/näringarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel på olika delar av den totala ekonomins relation till det totala BNP-värdet och syftar inte till att ge en heltäckande bild. Andel av/relation till BNP för några jämförbara sektorer/näringar 2013 (procent) 4 3 3,4 3,1 2 1,6 1,4 1 0,7 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Livsmedel Mineralutvinningsindustri 14

15 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land resulterar i import- och exportvärden i ländernas betalningsbalanser. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export i den svenska betalningsbalansen. Utländska besökare skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige och utländsk turism i Sverige kan därmed betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Även under 2013 var turismens exportvärde högre än flera viktiga varuområdens exportvärde. Turismens exportvärde uppgick till 105,7 miljarder kronor under 2013 och var därmed högre än till exempel summan av livsmedelsexporten (53,4 mdkr) och järn- och stålexporten (46,9 mdkr). Syftet med de båda följande figurerna är att illustrera och sätta turismens exportvärde i relation till exportvärdet för några Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2013 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) Turism Industrimaskiner 1 Livsmedel Järn o stål Personbilar 1 Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning Trävaror Möbler 15

16 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (löpande priser, miljarder kronor) Industrimaskiner 1 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning viktiga varuområden och därmed illustrera värdets relativa storlek i förhållande till andra viktiga delar av den svenska exporten. De utvalda områdena tjänar i detta sammanhang endast som exempel och syftar inte till att ge en heltäckande bild av alla delar av den svenska exporten. Turismens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Efter en kraftig nedgång med nästan 14 procent under 2009, ökade Sveriges totala export av varor och tjänster under både 2010 och 2011, för att åter minska under 2012 och Nedgången under 2013 var 3,7 procent. I ett längre perspektiv har Sveriges totala export ökat med 57 procent sedan år Under motsvarande period har turismens exportvärde, det Index för turismens exportvärde i jämförelse med Sveriges totala export av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster)

17 TURISMENS EXPORTVÄRDE vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt så mycket eller med 160 procent i löpande priser. Turismens andel av den totala exporten ökar Den snabbare utvecklingen av turismens exportvärde i förhållande till det totala exportvärdet av varor och tjänster har inneburit att turismens andel av den totala exporten ökar under perioden, från 3,9 procent år 2000 till 6,4 procent under Turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster (procent) Turism den enda exportsektor som skapar direkta momsintäkter till statskassan Under 2013 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 14,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med cirka nio miljarder kronor eller 162 procent sedan Momsintäkter av utländska besökares konsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor)

18 TURISMENS EXPORTVÄRDE Exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen ökade mindre än importvärdet Under 2014 har Statistiska centralbyrån (SCB) reviderat tidsserierna för resevalutan för perioden Avsikten har varit att öka kvaliteten i beräkningarna av Sveriges bytesbalans och detta har resulterat i stora förändringar för posten resor, dvs resevalutaposten. I de nya beräkningarna har delar som inte hör till posten resor kunnat identifieras och tas bort och därmed har värdena för import och särskilt för export skrivits ner. Resultatet har blivit resevalutans importvärde varit högre och ökat mer än exportvärdet under perioden Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) Import (svensk konsumtion i utlandet) Export (utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank/SCB Högst import- och exportvärde under sommaren Det råder stora säsongsvariationer i resandet både till och från Sverige. Resandet är som intensivast under sommarmånaderna och under kvartal tre är både import- och exportvärdena som högst. Det går med ledning av resevalutaförändringarna över året att se att säsongsvariationerna för svenskars resor utomlands är något mindre än för resandet till Sverige. Skillnaderna mellan import- och exportvärdena är därför som störst under vinterhalvåret. 18

19 TURISMENS EXPORTVÄRDE Resevalutautveckling per kvartal (löpande priser, miljarder kronor) Import (svensk konsumtion i utlandet) Export (utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank/SCB 19

20 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Turismens effekter på sysselsättningen Turismen bidrar till ökad sysselsättning Under 2013 var medeltalet sysselsatta med turism , en ökning med 32 procent sedan Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med nio procent. Index för turismens sysselsättningsutveckling i jämförelse med den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Index 2000 = Medeltal sysselsatta med turism i Sverige Medeltal för total sysselsättning i Sverige Fler sysselsatta med turism än i många storföretag tillsammans För att illustrera turismens betydelse för sysselsättningen i Sverige jämförs medelantalet sysselsatta med turism under 2013 med motsvarande uppgifter för ett antal stora företag och deras verksamheter i Sverige under Som framgår av figuren nedan översteg antalet sysselsatta som resultat av turismen det sammanlagda antalet för storföretagen. 20

21 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige Svensk turism Volvo, koncernen totalt Ericsson Volvo Personvagnar Peab Scania Sandvik Saab (koncernen) Skanska ABB Norden Vattenfall TeliaSonera AstraZeneca SSAB SCA Atlas Copco LKAB Källa: Tillväxtverket och respektive bolag Flest sysselsatta med turism inom hotell och restaurang Av totalt personer sysselsatta som ett resultat av turismen under 2013, arbetade flest inom hotell- och restaurangbranschen. Branschen sysselsatte personer som ett resultat av turismen vilket motsvarar nästan 47 procent av alla sysselsatta med turism personer, eller cirka 20 procent av totalen, var sysselsatta med turism inom varuhandel. En nästan lika stor andel fanns sammantaget inom resebyråer, -arrangörer samt transportbranscherna. Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher år 2013 Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Resebyråer, -arrangörer Övr. landtransporter Luftfart Övriga tjänster Järnväg Sjöfart Uthyrning

22 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism inom olika sektorer Hotell & restaurang Varuhandel Transporter Kultur och rekreation Resebyråer, -arrangörer Flest nya arbeten inom hotell och restaurang Sedan 2000 har antalet sysselsatta med turism ökat mest i absoluta tal inom hotell- och restaurangbranschen. Drygt fler sysselsatta har tillkommit, vilket motsvarar en ökning med 60 procent. Inom varuhandeln har motsvarande ökning varit sysselsatta, en ökning med drygt 61 procent. Den sektor som haft den procentuellt starkaste tillväxten är kulturoch rekreation, som har ökat med 112 procent eller med drygt sysselsatta sedan Inom resebyrå och researrangörsbranschen och inom transportsektorn har sysselsättningen minskat med 5,9 respektive 15,1 procent sedan Utveckling av antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism inom olika sektorer Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Transporter Resebyråer, -arrangörer

23 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Sysselsättningen i många basnäringar minskar men ökar inom turismen Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit till fler arbetstillfällen i många olika tjänstebranscher. Sedan 2000 har turismen bidragit till en ökning av antalet arbetade timmar med drygt 24 procent. Inom till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske minskade antalet arbetade timmar med drygt 18 procent. Syftet med figuren nedan är att illustrera turismens effekter på sysselsättningen över tid i relation till sysselsättningsutvecklingen inom några utvalda näringsgrenar. De utvalda näringsgrenarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel och syftar inte till att ge en heltäckande bild av alla delar av den svenska sysselsättningsutvecklingen. Index för utveckling av antalet arbetade timmar inom turismen i jämförelse med utvecklingen för några utvalda näringsgrenar. Index 2000 = Turism Finans- och försäkringsverksamhet Varuproducenter Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske

24 INTERNATIONELL TURISM Internationell turism Världsturismtorganisationen förutspår fortsatt tillväxt I slutet av 2011 publicerade FNs världsturismorganisation, World Tourism Organization (UNWTO), en ny vision för det globala resandets förväntade utveckling fram till 2020 och 2030 Tourism Towards Enligt UNWTO förutspås en global ökning av det internationella resandet från 2010 med cirka 45 procent till totalt 1,4 miljarder resor till Från 2010 fram till 2030 förväntas det globala resandet öka med drygt 90 procent till totalt 1,8 miljarder resor. Motsvarande ökning för resandet till och inom Europa förutspås med drygt 30 procent till totalt 620 miljoner resor 2020, och med nästan 60 procent till totalt 744 miljoner resor UNWTOs vision för det internationella resandet fram till 2020 och 2030, samt utfall fram till Antal resor med minst en övernattning (miljoner) Världen Europa Vision 2020 Vision Källa: UNWTO Europa, Nord- och Sydamerika förväntas öka mindre än övriga världen Som illustreras i kartan på nästa sida är det, med undantag för Asien och stillahavsregionen, de världsdelar som idag har lägst andel av det internationella resandet som kommer att 24

25 INTERNATIONELL TURISM öka mest mellan 2010 och Afrika med en årlig tillväxt på cirka fem procent förväntas vara den region där resandet (mätt i antal ankomster) ökar mest fram till Asien och stillahavsregionen som redan idag står för drygt 20 procent av det globala resandet förväntas öka med nästan lika mycket. Mellanöstern förväntas också få en hög tillväxt med 4,6 procent årligen. Både Nord- och Sydamerika och Europa förväntas öka minst och få en årlig tillväxt med 2,6 respektive 2,3 procent fram till UNWTOs vision för utvecklingen av det internationella resandet per världsdel från 2010 till % Europa + 66 % Nord- och Sydamerika % Afrika % Mellanöstern % Asien och Stilla havet Källa: UNWTO Långsiktig ökning i Sverige Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) har det internationella resandet i världen ökat med 60 procent sedan Totalt beräknades antalet internationella resor med övernattning i världen vara nästan 1,1 miljarder Under senare år har en stark tillväxt i framför allt Asien svarat för en stor del av ökningen på världsbasis. I Europa uppgick ökningen sedan 2000 till 45 procent. Utländsk turism i Sverige mätt i antal utländska övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem har under samma period ökat med 48 procent. Under perioden har Sverige som destination därmed haft en något sämre genomsnittlig utveckling än världen totalt och en något bättre tillväxt än Europa. Som ett resultat av finanskris och lågkonjunktur minskade det globala resandet kraftigt under 2009, men har sedan återhämtat sig. Under 2013 ökade det internationella resandet med 5,0 procent globalt, med 5,3 procent i Europa och med 2,6 procent i Sverige. 25

26 INTERNATIONELL TURISM Index för det internationella resandet i världen med övernattning (UNWTO) och utländska volymer på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige (Tillväxtverket/SCB). Index 2000= Världen Europa Sverige exkl. camping , UNWTO Antalet ankomster ökade mest i Europa under 2013 Det globala resandet nådde miljoner internationella ankomster under 2013, en ökning med 52 miljoner eller 5,0 procent jämfört med Resandet till och inom samtliga världsdelar ökade förutom i Mellanöstern, som noterade oförändrat antal ankomster. I Europa fortsatte återhämtningen efter nedgången under 2009 och här noterades den största ökningen i absoluta tal, plus 29 miljoner internationella ankomster motsvarande drygt fem procent. Asien med stillahavsregionen och Afrika ökade mest relativt sett, båda med sex procent. Andel internationella ankomster med övernattning fördelat per världsdel 2013, med förändring från 2012 i procent Europa, 52 (+5,0) Asien/Stilla havet, 23 (+5,9) Nord- och Sydamerika, 16 (+3,7) Mellanöstern, 5 (0,0) Afrika, 5 (+5,7) Källa: UNWTO 26

27 TURISM I SVERIGE Turism i Sverige Kommersiella övernattningar ökade 2013 Turism i Sverige utgörs av summan av de inhemska och inkommande volymerna i Sverige. Se även definitionerna på sidan 77. Antalet övernattningar på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser ökade med drygt en miljon eller 2,0 procent till totalt 53,7 miljoner under De svenska övernattningarna ökade med 2,3 procent till 40,8 miljoner och de utländska med 0,9 procent till 12,9 miljoner. Under perioden ökade antalet övernattningar med totalt 2,7 miljoner eller 5,3 procent. Svenska övernattningar ökade med 5,6 procent och utländska med 4,5 procent. För fakta om inkvarteringsstatistiken, se sidan 79. Gästnätter per marknadsområde på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) Totalt Svenska/ inhemska * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Utländska/ inkommande Positiv utveckling över tid Turismen i Sverige har haft en positiv utveckling under en lång tid. Sedan 2000 har de totala volymerna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 36 procent. På dessa 27

28 TURISM I SVERIGE Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Inkommande Inhemska boende former har utlandsmarknaderna ökat snabbast med 48,2 procent medan den inhemska marknaden ökat med 32,9 procent. Andelen utländska övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem har ökat från 21,3 till 23,2 procent mellan 2000 och Gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 Miljoner gästnätter > < 1 11,0 8,6 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 28

29 TURISM I SVERIGE Störst procentuell ökning i Örebro län Flest övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser under 2013 genomfördes i de tre storstadsregionerna. Stockholms län, med nästan 11 miljoner övernattningar, var störst, följt av Västra Götaland med 8,6 miljoner, Skåne och Dalarna, båda med 4,8 miljoner, samt Kalmar län med 2,6 miljoner. Procentuellt var ökningen störst i Örebro län med 10,9 procent tätt följt av Västmanland med 10,6 procent. I absoluta tal var ökningen från 2012 störst i Västra Götalands län med övernattningar följt av Stockholms län med övernattningar. Storstadslänen har ökat sin andel under 2013 De tre storstadslänen stod för en stor andel, 74 procent, av den totala ökningen om drygt en miljon övernattningar under 2013 och ökade sin andel av det totala antalet övernattningar från 44,7 procent 2012 till 45,3 procent Både Dalarna och Kalmar län, som tillsammans med storstadslänen utgör de fem största turistlänen, noterade minskningar, 1,9 procent respektive 0,7 procent. Även sett till den senaste femårsperioden har utvecklingen varit mer positiv i storstadslänen än i de båda övriga. Gästnätter i de fem största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Dalarna Skåne Kalmar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Storstadsregionerna ökar långsiktigt Sedan 2000 har övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem i de tre storstadsregionerna tillsammans ökat med 51 procent. Under motsvarande period har volymerna i 29

30 TURISM I SVERIGE Gästnätter i fyra av de största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Skåne Dalarna landet som helhet ökat med 36 procent. I Stockholms län har volymerna ökat med 58 procent och i Västra Götaland med 55 procent sedan Störst ökning på campingplatser och hotell under 2013 Antalet övernattningar i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt 2,0 procent till 53,7 miljoner under Störst procentuell ökning hade campingplatserna med 3,3 procent. Även på hotell och vandrarhem ökade antalet övernattningar, med 3,0 respektive 0,8 procent, medan övernattningarna minskade i kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) med 1,9 procent och i stugbyar med 7,9 procent. Hotellen svarade för 29,4 miljoner eller 55 procent av samtliga övernattningar 2013 och campingplatserna för 14,5 miljoner eller 27 procent. Under perioden har hotellen haft en kontinuerlig ökning av antalet övernattningar med totalt 13,4 procent liksom vandrarhemmen som ökat med 6,5 procent. Övernattningar- Gästnätter per boendeform 2013 (1 000-tal) Hotell Camping SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 30

31 TURISM I SVERIGE Gästnätter per boendeform (1 000-tal) Hotell Campingplatser SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter na på campingplatserna har legat på i stort sett oförändrad nivå medan SoL och stugbyar noterat minskningar med 7,9 respektive 18,8 procent. Ökning under sommarmånaderna Sommarmånaderna juni-augusti 2013 genererade totalt 24,2 miljoner övernattningar i Sverige motsvarande 45 procent av årets totala volymer på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser. Antalet övernattningar minskade under årets första fyra månader och ökade sedan under resten av året. Under perioden var sommarmånadernas andel av samtliga övernattningar högst 2010 med 45,8 procent och lägst 2012 med 44,4 procent var andelen 45,0 procent. Gästnätter månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 31

32 TURISM I SVERIGE Fler bäddar på boendeanläggningarna Antalet bäddar på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade totalt med 3,2 procent till drygt under På hotellen ökade antalet bäddar med 3,5 procent och på vandrarhemmen och i stugbyarna med sammanlagt 2,4 procent. Hotellen svarade för 73 procent av den totala bäddkapaciteten på de tre boendeformerna och för 84 procent av övernattningarna under Mellan 2000 och 2013 har antalet bäddar sammanlagt för de tre boendeformerna ökat med 26,3 procent eller Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Övriga boendeformer Hotell Not: Den stora förändringen av andelen bäddar mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari Cirka 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. Nyckeltal för kapacitet 2013 Hotell Stugbyar Vandrarhem Campingplatser Antal anläggningar Antal rum/stugor tomter stugor Antal bäddar Övernattningar 29,4 2,7 3,1 14,5 miljoner Beläggningsgrad 50 % 35 % - - procent rum/stugor Beläggningsgrad 38 % 24 % 24 % procent bäddar Ökad andel sålda rum till privatresenärer När konferens- och affärsresenärer övernattar bor det oftast en gäst i varje rum. När privatresenärer övernattar är det be- 32

33 TURISM I SVERIGE Målgruppsfördelning, belagda/sålda rum på hotellen 2013 (procent) Affärsresenärer, 50 % Konferensgäster, 11 % Privata gruppresenärer, 8 % Enskilda privatresenärer, 31 % tydligt vanligare att flera personer bor i varje rum. När antalet sålda rum per målgrupp redovisas dominerar därför konferens- och affärsresenärerna som tillsammans stod för 61 procent av de sålda rummen på hotellen under Logiintäkterna ökade under 2013 Hotellen svarade för 75 procent av övernattningarna på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL), men för 90 procent av de totala logiintäkterna under Förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL), som är den näst största boendeformen av de fyra mätt i antal övernattningar, stod för 10 procent av volymerna och för fyra procent av logiintäkterna. Totalt ökade logiintäkterna i löpande priser för de fyra boendeformerna med 2,2 procent under Logiintäkterna på hotellen ökade med nästan 377 miljoner kronor eller 2,2 procent och på vandrarhemmen med 83 miljoner eller 10,7 procent. Intäkterna för kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) var oförändrade och i stugbyarna minskade logiintäkterna med 2,0 procent under Volymer och intäkter fördelade per boendeform 2013 (procent) VOLYMER/ GÄSTNÄTTER Hotell, 75 % SoL*, 10 % Vandrarhem, 8 % Stugbyar, 7 % * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter LOGIINTÄKTER Hotell, 90 % SoL*, 4 % Vandrarhem, 4 % Stugbyar, 3 % 33

34 TURISM I SVERIGE Logintäkterna ökade mer än övernattningarna Mätt i fasta priser (dvs. med hänsyn till inflationen) har logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med 31,1 procent sedan Under motsvarande period har antalet övernattningar på dessa boendeformer ökat med 23,5 procent. Under 2009 föll logiintäkterna medan övernattningarna var i stort sett samma som under Efter 2009 har logiintäkterna åter ökat snabbare än övernattningarna. Mellan 2012 och 2013 ökade logiintäkterna med 2,3 procent och övernattningarna med 1,9 procent. Index för logiintäkter (2005 års priser) och volymer/gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Index 2005 = Volymer/gästnätter Logiintäkter Logiintäkter ett mått på turismens regionala betydelse Det är vanligt att använda volymer mätt i antal kommersiella övernattningar som en indikator på turismens utveckling lokalt och regionalt. Enbart denna variabel har dock ett begränsat förklaringsvärde. På nationell nivå kan volym data kompletteras med ekonomiska data om import- och exportvärden, förädlingsvärde, sysselsättning med mera. Detta är inte möjligt på samma sätt lokalt och regionalt. De logiintäkter som redovisas i inkvarteringsstatistiken är dock ytterligare en variabel som kan användas för att mäta turismens regionala och lokala betydelse. Även om logiintäkterna i absoluta tal är störst i storstadsregionerna så är turismens regionala betydelse, mätt i logiintäkter per capita, högre både i Jämtland, på Gotland och i Dalarna. 34

35 TURISM I SVERIGE Logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och SoL* per region, 2013 Region Totala logiintäkter per region (1 000-tal SEK) Logiintäkter per invånare, SEK 12/13, procent Jämtland ,1 Gotland ,5 Dalarna ,2 Stockholm ,1 Norrbotten ,8 Kalmar ,7 Västra Götaland ,2 Värmland ,0 Västerbotten ,7 Halland ,4 Västernorrland ,4 Jönköping ,2 Skåne ,7 Kronoberg ,2 Östergötland ,1 Blekinge ,9 Uppsala ,8 Örebro ,6 Södermanland ,5 Gävleborg ,4 Västmanland ,5 Hela landet ,2 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Västra Götaland står för mer än fyra av tio övernattningar i gästhamnarna Totalt registrerades 1,1 miljoner övernattningar (en gäst en natt) i de svenska gästhamnarna under Drygt 42 procent av alla övernattningar genomfördes i Västra Götaland, följt av Stockholms län med 17,6 procent. Övriga 40 procent hade en god spridning över landet, varav Skåne och Kalmar län stod för 9,6 respektive 7,3 procent av det totala antalet. Flertalet regioner uppvisade ett minskat antal övernattningar under Även antalet båtnätter (en båt en natt) minskade i en majoritet av regionerna. 35

36 TURISM I SVERIGE Gästnätter i gästhamnar, privata fritidsbåtar per region 2013 Region Antal Andel i procent 12/13, procent Västra Götaland ,3-7,5 Stockholm ,6-3,8 Skåne ,6-5,6 Kalmar ,3 1,6 Blekinge ,2-8,6 Östergötland ,5 0,7 Södermanland ,4-3,0 Västernorrland ,2-9,8 Halland ,0-1,6 Gotland ,9-3,4 Gävleborg ,1-8,4 Värmland ,8 2,9 Uppsala ,7 0,8 Norrbotten ,6-12,5 Örebro ,3 2,6 Västerbotten ,3-7,1 Västmanland ,3-8,6 Hela landet ,0-5,4 1 Östergötland inkluderar gästhamnar från Källa: Tillväxtverket/RGS Jönköpings län. 2 Västmanland inkluderar gästhamnar i Dalarna som ingår i Strömsholms kanalsystem. Båtnätter i gästhamnar, privata fritidsbåtar per region 2013 Region Antal Andel i procent 12/13, procent Västra Götaland ,3-3,3 Stockholm ,6 0,6 Skåne ,6-1,3 Kalmar ,3 6,2 Östergötland ,5 5,3 Blekinge ,2-4,5 Södermanland ,4 1,4 Västernorrland ,2-5,7 Halland ,0 2,8 Gotland ,9 1,0 Gävleborg ,1-4,3 Värmland ,8 7,6 Uppsala ,7 5,4 Norrbotten ,6-8,5 Örebro ,3 7,3 Västerbotten ,3-2,9 Västmanland ,3-4,4 Hela landet ,0-1,1 1 Östergötland inkluderar gästhamnar från Källa: Tillväxtverket/RGS Jönköpings län. 2 Västmanland inkluderar gästhamnar i Dalarna som ingår i Strömsholms kanalsystem. 36

37 INHEMSK TURISM Inhemsk turism De inhemska volymerna ökade under 2013 Inhemsk turism innefattar dem som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. Se även definitionerna på sidan 77. Antalet inhemska/svenska övernattningar i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med 2,3 procent till 40,8 miljoner under 2013 och utgjorde 76 procent av samtliga övernattningar. De procentuella ökningarna var 4,9 procent på campingplatserna, 2,9 procent på hotellen och 1,2 procent på vandrarhemmen. Övernattningarna minskade med 9,2 procent i stugbyarna och med 2,0 procent i förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL). Antalet inhemska/svenska gästnätter per boendeform 2013 (1 000-tal) Hotell Camping SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 37

38 INHEMSK TURISM Gävleborg och Västernorrland har högst andel inhemsk turism Flest inhemska övernattningar under 2013 gjordes i Stockholms län, 7,4 miljoner, och Västra Götalands län, 6,2 miljoner, följda av Dalarna, 4,1 miljoner, och Skåne, 3,7 miljoner. Drygt hälften av alla regioner i Sverige hade ökningar av inhemska övernattningar under Procentuellt var ökningarna störst i Västmanland med 11,8 procent och i Västernorrland med 7,9 procent. Som framgår av tabellen nedan varierar dock andelen inhemska övernattningar av totalt antal övernattningar kraftigt över landet. Högst andel inhemska volymer hade Gävleborg med 91,4 procent, följt av Västernorrland med 89,0 procent. Lägst var andelarna i Kronoberg med 59,6 procent och Värmland med 62,6 procent. Inhemska/svenska gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 med förändring från 2012 i % Inhemska Totalt Region Antal Andel, % per region Förändring 12/13, % Antal Förändring 12/13, % Stockholm ,2 3, ,6 Västra Götaland ,1 3, ,7 Dalarna ,4-1, ,9 Skåne ,0 5, ,3 Halland ,7 5, ,1 Kalmar ,4-0, ,7 Jämtland ,5-1, ,4 Norrbotten ,7 4, ,0 Värmland ,6-0, ,2 Östergötland ,2-0, ,1 Västerbotten ,1-0, ,6 Jönköping ,3 3, ,6 Västernorrland ,0 7, ,5 Örebro ,5 6, ,9 Uppsala ,2 0, ,0 Gävleborg ,4 2, ,5 Södermanland ,3 4, ,3 Gotland ,8-2, ,5 Blekinge ,5-3, ,3 Västmanland ,0 11, ,6 Kronoberg ,6 0, ,6 *Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 38

39 INHEMSK TURISM Inhemska/svenska gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 Miljoner gästnätter > 2,4 2,0 2,4 1,6 2,0 1,2 1,6 0,8 1,2 < 0,8 4,1 7,4 6,2 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 3,7 Sommarmånaderna står för mer än 40 procent av volymerna Av årets totala volymer står de tre sommarmånaderna juniaugusti för 43 procent. Antalet övernattningar minskade under årets första fyra månader och ökade därefter under de resterande månaderna. Sedan 2009 är det november månad som ökat mest både procentuellt och i absoluta tal, plus 19 procent eller övernattningar. 39

40 INHEMSK TURISM Inhemska/svenska gästnätter per månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Flest resor till storstadsregionerna Svenskarna gjorde totalt 48,9 miljoner resor med övernattning inom Sverige under 2013, en ökning jämfört med 2012 med 10 procent. Av dessa svarade resor på fritiden för 86 procent eller 42,3 miljoner, en ökning med 10 procent från Affärsresandet ökade med 11 procent under 2013 till 6,6 miljoner övernattningsresor. Siffrorna är hämtade från Rese- och Turistdatabasen, TDB. För fakta om TDB-undersökningen, se sidan 80. Drygt 54 procent av alla affärsresor med övernatt- Resmål 2013, resor inom Sverige med övernattning (andel av totalt antal resor i procent) Stockholm Västra Götaland Skåne Norrbotten Östergötland Västerbotten Jönköping Uppsala AFFÄRSRESOR 4,9 4,2 3,8 3,1 2,4 9,6 14,3 30,4 Stockholm Västra Götaland Skåne Dalarna Halland Kalmar Östergötland Jämtland RESOR PÅ FRITID 5,0 4,7 4,6 4,4 9,4 8,1 16,3 15, Källa: Resurs AB/TDB 40

41 INHEMSK TURISM ning inom Sverige gick till de tre storstadsregionerna. Nästan var tredje affärsresa gick till Stockholms län. Västra Götaland tog emot 14,3 procent av affärsresorna och Skåne 9,6 procent. Även inhemska fritidsresenärer reste i första hand till storstadsregionerna. Stockholms län tog emot 16,3 procent, Västra Götaland 15,7 procent och Skåne 9,4 procent. Interna tjänstemöten och att besöka släkt och vänner vanligaste syftena Det vanligaste syftet vid resor i Sverige med övernattning för svenska affärsresenärer var enskilda tjänsteresor för besök eller möten inom företaget eller organisationen, motsvarande 33,1 procent av alla affärsresor. Att åka på konferens, kongress, kurs eller seminarium svarade för 27,7 procent av samtliga affärsresor under Under året ökade andelen enskilda tjänsteresor samtidigt som andelen besök till konferenser, kongresser, kurser eller seminarium minskade. Hälften av de svenska fritidsresenärerna reste inom Sverige för att träffa släkt och vänner. Andelen minskade dock något under ,4 procent reste för att komma bort, komma ifrån. Syfte med resan 2013, resor inom Sverige med övernattning (procent) Enskild tjänsteresa/internt Konferens/kongress/kurs Ordinarie arbete på annan ort Enskild tjänsteresa/externt Mässa/utställning Studiebesök Incentive/belöningsresa AFFÄRSRESOR 2,4 1,8 1,0 19,2 14,7 RESOR PÅ FRITIDEN* Träffa släkt och vänner Komma bort, komma ifrån 28,4 50,0 Uppleva gemenskap 20,7 Lugn och ro 18,6 Vistas i fritidshus 18,0 Nöje och underhållning 11,0 Få stimulans 7,2 Bröllop, begravning, dop 7,2 Utförsåkning (med skidlift) 5,4 Mat och dryck 5, (Fler svarsalternativ möjliga) Källa: Resurs AB/TDB * Syftena Uppleva annat (16,3 %) och Stimulans (7,2 %) har inte inkluderats i figuren ovan. 27,7 33,1 41