Fakta om svensk turism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om svensk turism"

Transkript

1 Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013

2 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal Turismens effekter på ekonomin 7 Turismens exportvärde 15 Turismens effekterpå sysselsättningen 20 Internationell turism 24 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 37 Inkommande turism 45 Utgående turism 69 Internationella kongresser 75 Definitioner och källor 77 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på Tillväxtverket Stockholm, juni 2014 Info 0557 ISBN: Har du frågor om denna publikation, kontakta: Dennis Bederoff Telefon, växel

3 FAKTA OM SVENSK TURISM Förord Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och genomför insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Myndigheten ansvarar också för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling. Det globala resandet fortsatte att utvecklas positivt under I Sverige ökade turismens totala omsättning med 3,9 procent till 284,4 miljarder kronor. Antalet sysselsatta uppgick till , en ökning med 3,3 procent, och exportvärdet till 105,7 miljarder, en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Turismens bidrag till sysselsättning och ekonomi i Sverige växer i betydelse relativt flera andra sektorer i näringslivet. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i världen att öka med cirka tre procent per år fram till Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning. Våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur ligger väl i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Turism är en mycket komplex företeelse. Det är den som konsumerar som bestämmer vad som är turism, inte den som producerar. I denna publikation belyses turismen och resandet från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidra till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2014 Gunilla Nordlöf Generaldirektör Dennis Bederoff Projektledare 3

4 NYCKELTAL Nyckeltal 2013 Fakta om svensk turism 2013 visar hur turismen utvecklats volymmässigt ur ett antal aspekter och vilken betydelse den haft för utvecklingen av ekonomi och sysselsättning i näringslivet och samhället. Uppgifterna har hämtats från flera olika datakällor, vilka anges i slutet av rapporten, i kapitlet Definitioner och källor. Nedan följer ett antal nyckeltal som sammanfattar de resultat som redovisas i rapporten. Mer detaljerade uppgifter om resultaten 2013 och utvecklingen de senaste åren redovisas i respektive kapitel. Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning (procentuell förändring från 2012, 2000/2005, löpande priser) Nyckeltal från sidorna 7 till ,4 miljarder kronor i total konsumtion, plus 3,9 % (plus 89,5 % från 2000) sysselsatta (personer, medeltal), plus 3,3 % (plus 32,0 % från 2000) 105,7 miljarder kronor i exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige), plus 2,3 % (plus 87,1 % från 2005) 14,4 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 2,5 % (plus 161,8 % från 2000) 178,8 miljarder kronor, total svensk turismkonsumtion i Sverige, plus 4,8 % (plus 63,5 % från 2000) 46,8 miljarder kronor, turismkonsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, minus 5,5 % (plus 23,6 % från 2000) 4

5 NYCKELTAL 132,0 miljarder kronor, turismkonsumtion svenska hushåll/ fritidsresenärer i Sverige, plus 9,0 % (plus 84,3 % från 2000) 7,5 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turismkonsumtion i Sverige 95,0 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 3,2 % (plus 83,2 % från 2000) 3 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP Turism i Sverige och inhemsk turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 27 till 44 53,7 miljoner, totalt antal gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och SoL, 1 plus 2,0 %, varav: 40,8 miljoner, totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 2,3 % 12,9 miljoner utländska gästnätter, plus 0,9 % 20,6 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och SoL, 1 plus 2,2 % 1,1 miljoner gästnätter i gästhamnar, minus 5,4 %, varav: 0,7 miljoner svenska gästnätter, plus 5,5 % 0,4 miljoner utländska gästnätter, minus 19,0 % 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 5

6 NYCKELTAL Inkommande turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 45 till 68 12,9 miljoner, totalt antal utländska gästnätter, plus 0,9 %, varav: 5,9 miljoner från Europa utom Norden, plus 1,9 % 4,9 miljoner från Norden utom Sverige, minus 2,0 % 2,1miljoner från länder utanför Europa, plus 5,3 % 11,6 miljoner utländska flerdagsbesökare i Sverige, minus 4 % 7,2 miljoner utländska endagsbesökare i Sverige, minus 8 % 15,4 miljoner utländska privatresenärer i Sverige, minus 6 % 3,3 miljoner utländska affärsresenärer i Sverige, minus 4 % utlandsägda fritidshus i Sverige, plus 2,0 % (102,9 % från 2000) Utgående turism (procentuell förändring från 2012) Nyckeltal från sidorna 69 till 74 15,9 miljoner, totalt antal resor utomlands med övernattning, plus 2,4 % varav: 2,5 miljoner affärsresor utomlands med övernattning, minus 2,5 % 13,4 miljoner resor på fritiden utomlands med övernattning, minus 3,3 % 6

7 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i avsnitten Turismens effekter på ekonomi, exportvärde och sysselsättning är hämtade från satellitkontoberäkningarna för svensk turism. För fakta om beräkningarna, se sidan 77. Fortsatt ökning av turismkonsumtionen i Sverige Den totala turismkonsumtionen i Sverige uppgick till 284,4 miljarder kronor under 2013, en ökning med 3,9 procent sedan 2012 och med drygt 89 procent sedan år 2000, mätt i Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal (löpande priser, miljoner kronor) Total turismkon sumtion i Sverige Svenskars turismkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % , , , , , , , , , , , ,9 2012* ,0 2013* ,1 12/13% 3,9 4,8 2,3 3,5 3,3 00/13% 89,5 63,3 160,0 83,2 32,3 * Preliminära data 7

8 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN löpande priser. Turismens exportvärde, det vill säga värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige, uppgick till 105,7 miljarder kronor 2013 och har sedan 2000 ökat med 160 procent. Exportvärdets andel av den totala turismkonsumtionen har sedan 2000 ökat från 27 till 37 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2013 spenderade utländska besökare 105,7 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer 178,8 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt figuren nedan. Mest pengar spenderade resenärerna på boende och restauranger, som kunde tillgodo- Fördelning av turismkonsumtionen i Sverige 2013 (miljarder kronor) med förändring från 2012 (procent) Svenska affärsresenärer 46,8 (-5,5) Svenska fritidsresenärer 132,0 (+9,0) Utländska besökare 105,7 (+2,3) Resor & transporter 87,9 (-1,5) TURISM I SVERIGE 284,3 (+3,9) Boende & restaurang 89,4 (+5,8) Varuhandel 84,1 (+11,3) Drivmedel, 27,7 (-4,5) Luftfart, 24,1 (-0,1) Resebyrårer/arrang. 14,9 (+1,0) Övr. landtransp, 10,6 (+0,2) Hyrbilar, 4,1 ( 5,9) Järnväg, 3,7 (+5,9) Sjöfart, 2,8 (-5,5) Boende, 48,3 (+1,0) Restaurang, 41,1 (+12,2) Kultur & tjänster 23,0 (-6,0) Kultur/rekreation, 17,3 (+4,6) Övriga tjänster, 5,7 (-28,1) Övriga inköp/handel, 53,8 (+13,5) Livsmedel, 30,2 (+7,5) 8

9 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN räkna sig intäkter på 89,4 miljarder kronor eller 31 procent av totalen. Nästan lika mycket spenderades på resor och transporter med utgifter för exempelvis tågbiljetter, flygbiljetter, hyrbilar och drivmedel. Denna del av konsumtionen svarade för 87,9 miljarder kronor eller 31 procent av den totala turismkonsumtionen. Varuhandeln med shopping och inköp av livsmedel svarade för 84,1 miljarder kronor eller 30 procent av totalen. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en om - sättning på 23,0 miljarder kronor är en mindre sektor, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för 63 procent, varav fritidsresenärerna spenderade merparten. Exportvärdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde 37 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismens omsättning sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med drygt 89 procent i löpande priser sedan Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit drygt 57 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) Löpande priser 2000 års priser Utländsk konsumtion i Sverige har ökat mer än dubbelt så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med 89 procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat med 63 procent i löpande priser. 9

10 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat med 160 procent, det vill säga mer än dubbelt så mycket som den inhemska. Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Total turismkonsumtion Svensk/inhemsk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) Fritidsresenärernas konsumtion ökar mer än affärsresenärernas Under 2013 ökade de inhemska fritidsresenärernas konsumtion i Sverige medan de inhemska affärsresenärernas sjönk. Sedan 2000 har fritidsresenärernas konsumtion ökat med 84 procent jämfört med affärsresenärernas ökning med 24 procent. Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turismkonsumtion i Sverige under Sedan 2000 har andelen ökat från drygt 65 procent till 74 procent. Affärsresenärernas andel har under samma period minskat från nästan 35 till cirka 26 procent. Utvecklingen under Svensk turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och mynd.)

11 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN perioden har påverkats av bland annat finanskris och lågkonjunktur. Hushållens turismkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turismkonsumtion i Sverige har ökat med 84 procent sedan Under samma period har hushållens totala konsumtion av varor och tjänster ökat med cirka 54 procent i löpande priser. Även under 2013 ökade hushållens inhemska turismkonsumtion mer än hushållens totala konsumtion Ökningen var 8,9 procent respektive 2,7 procent. Index för hushållens turismkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismkonsumtion Total konsumtion Varuhandel stor utgiftspost för resenärer Av de 284,4 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige under 2013 spenderades 30 procent inom varuhandeln på till exempel shopping och livsmedel. Utländska besökare, som spenderade totalt 105,7 miljarder kronor under 2013, ägnade sig i större utsträckning än de svenska resenärerna åt shopping och varuinköp. Varuinköp var den största utgiftsposten för de utländska besökarna och stod för 46 procent av den totala konsumtionen. Den största utgiftsposten för svenska fritidsresenärer var boende och restaurang som stod för 33 procent av den totala konsumtionen som uppgick till 132,0 miljarder kronor. De svenska fritidsresenärerna spenderade en något högre andel på kultur och rekreation än de utländska besökarna. Även de svenska affärsresenärerna spenderade störst del av sin totala 11

12 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN konsumtion om totalt 46,8 miljarder kronor på boende och restaurang, följt av resor och transporter, sammanlagt 81 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökares konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Varuinköp, 46 % (+2,4 %) Boende och restaurang, 24 % (+2,9 %) Resor och transporter, 14 % (+0,9 %) Drivmedel, 8 % (+2,7 %) Kultur, rekreation, 6 % (+2,6 %) Övriga tjänster, 1 % (3,1 %) Svenska fritidsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Boende och restaurang, 33 % (+9,7 %) Resor och transporter, 21 % (+0,1 %) Varuinköp, 27 % (+26,4 %) Drivmedel, 10 % (-7,9 %) Kultur, rekreation, 8 % (+6,0 %) Övriga tjänster, 1 % (7,6 %) Svenska affärsresenärers konsumtion i Sverige fördelad på olika utgiftsslag 2013 med förändring från 2012 i procent Boende och restaurang, 44 % (+1,8 %) Resor och transporter, 37 % (-1,4 %) Drivmedel, 13 % (-7,5 %) Övriga tjänster, 6 % (-44,0 %) Turism viktigast för resebyråer och researrangörer För många branscher i näringslivet har turism stor ekonomisk betydelse. Viktigast var turismen för resebyråer och researrangörer där den bidrog med 100 procent av branschens totala förädlingsvärde 1 och för luftfarten där 89 procent av förädlingsvärdet kom från turismkonsumtion under Att an- 1 Förädlingsvärde är lika med värdet av vad ett företag eller sektor tillför genom sin verksamhet, uttryckt som värdet av ett företags eller sektors samlade produktion minus värdet av de insatsvaror som har använts. 12

13 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN delen turism inom hotell och restaurang inte var högre än drygt 50 procent beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmässigt inte omfattas av turismen. Inom varuhandeln var turismens andel av det totala förädlingsvärdet sex procent. Sammanlagt bidrog turismen med 95,0 miljarder kronor till det totala förädlingsvärdet i svensk ekonomi. Totalt förädlingsvärde och turismens andel för olika branscher 2013 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 51 % Varuhandel 6 % Fritidshus 10 % Kultur, sport, nöje Resebyråer, turistserv. Luftfart Taxi Övr. tjänster Uthyrning Övr. passag.trp. Järnväg, passag.trp. Sjöfart 20 % 100 % 89 % 31 % 14 % 8 % 9 % 21 % 8 % Turismens andel av förädlingsvärdet Turismens förädlingsvärde Turismens totala förädlingsvärde uppgick till 95,0 miljarder kronor under Hotell och restaurang hade det högsta förädlingsvärdet med 25,0 miljarder kronor, följt av varuhandeln med 22,7 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,9 miljarder till 95,0 miljarder kronor eller med drygt 83 procent i löpande priser. 13

14 TURISMENS EFFEKTER PÅ EKONOMIN Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Syftet med figuren nedan är att illustrera och sätta turismens andel av BNP i relation till några jämförbara sektorer/näringar. De utvalda sektorerna/näringarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel på olika delar av den totala ekonomins relation till det totala BNP-värdet och syftar inte till att ge en heltäckande bild. Andel av/relation till BNP för några jämförbara sektorer/näringar 2013 (procent) 4 3 3,4 3,1 2 1,6 1,4 1 0,7 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Livsmedel Mineralutvinningsindustri 14

15 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett annat land resulterar i import- och exportvärden i ländernas betalningsbalanser. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export i den svenska betalningsbalansen. Utländska besökare skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige och utländsk turism i Sverige kan därmed betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Även under 2013 var turismens exportvärde högre än flera viktiga varuområdens exportvärde. Turismens exportvärde uppgick till 105,7 miljarder kronor under 2013 och var därmed högre än till exempel summan av livsmedelsexporten (53,4 mdkr) och järn- och stålexporten (46,9 mdkr). Syftet med de båda följande figurerna är att illustrera och sätta turismens exportvärde i relation till exportvärdet för några Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2013 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) Turism Industrimaskiner 1 Livsmedel Järn o stål Personbilar 1 Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning Trävaror Möbler 15

16 TURISMENS EXPORTVÄRDE Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (löpande priser, miljarder kronor) Industrimaskiner 1 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler Kraftalstrande maskiner, för särskilda industrier och för metallbearbetning viktiga varuområden och därmed illustrera värdets relativa storlek i förhållande till andra viktiga delar av den svenska exporten. De utvalda områdena tjänar i detta sammanhang endast som exempel och syftar inte till att ge en heltäckande bild av alla delar av den svenska exporten. Turismens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Efter en kraftig nedgång med nästan 14 procent under 2009, ökade Sveriges totala export av varor och tjänster under både 2010 och 2011, för att åter minska under 2012 och Nedgången under 2013 var 3,7 procent. I ett längre perspektiv har Sveriges totala export ökat med 57 procent sedan år Under motsvarande period har turismens exportvärde, det Index för turismens exportvärde i jämförelse med Sveriges totala export av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster)

17 TURISMENS EXPORTVÄRDE vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat mer än dubbelt så mycket eller med 160 procent i löpande priser. Turismens andel av den totala exporten ökar Den snabbare utvecklingen av turismens exportvärde i förhållande till det totala exportvärdet av varor och tjänster har inneburit att turismens andel av den totala exporten ökar under perioden, från 3,9 procent år 2000 till 6,4 procent under Turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster (procent) Turism den enda exportsektor som skapar direkta momsintäkter till statskassan Under 2013 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 14,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med cirka nio miljarder kronor eller 162 procent sedan Momsintäkter av utländska besökares konsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor)

18 TURISMENS EXPORTVÄRDE Exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen ökade mindre än importvärdet Under 2014 har Statistiska centralbyrån (SCB) reviderat tidsserierna för resevalutan för perioden Avsikten har varit att öka kvaliteten i beräkningarna av Sveriges bytesbalans och detta har resulterat i stora förändringar för posten resor, dvs resevalutaposten. I de nya beräkningarna har delar som inte hör till posten resor kunnat identifieras och tas bort och därmed har värdena för import och särskilt för export skrivits ner. Resultatet har blivit resevalutans importvärde varit högre och ökat mer än exportvärdet under perioden Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) Import (svensk konsumtion i utlandet) Export (utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank/SCB Högst import- och exportvärde under sommaren Det råder stora säsongsvariationer i resandet både till och från Sverige. Resandet är som intensivast under sommarmånaderna och under kvartal tre är både import- och exportvärdena som högst. Det går med ledning av resevalutaförändringarna över året att se att säsongsvariationerna för svenskars resor utomlands är något mindre än för resandet till Sverige. Skillnaderna mellan import- och exportvärdena är därför som störst under vinterhalvåret. 18

19 TURISMENS EXPORTVÄRDE Resevalutautveckling per kvartal (löpande priser, miljarder kronor) Import (svensk konsumtion i utlandet) Export (utländsk konsumtion i Sverige) Resevalutanetto Källa: Sveriges Riksbank/SCB 19

20 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Turismens effekter på sysselsättningen Turismen bidrar till ökad sysselsättning Under 2013 var medeltalet sysselsatta med turism , en ökning med 32 procent sedan Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med nio procent. Index för turismens sysselsättningsutveckling i jämförelse med den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Index 2000 = Medeltal sysselsatta med turism i Sverige Medeltal för total sysselsättning i Sverige Fler sysselsatta med turism än i många storföretag tillsammans För att illustrera turismens betydelse för sysselsättningen i Sverige jämförs medelantalet sysselsatta med turism under 2013 med motsvarande uppgifter för ett antal stora företag och deras verksamheter i Sverige under Som framgår av figuren nedan översteg antalet sysselsatta som resultat av turismen det sammanlagda antalet för storföretagen. 20

21 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige Svensk turism Volvo, koncernen totalt Ericsson Volvo Personvagnar Peab Scania Sandvik Saab (koncernen) Skanska ABB Norden Vattenfall TeliaSonera AstraZeneca SSAB SCA Atlas Copco LKAB Källa: Tillväxtverket och respektive bolag Flest sysselsatta med turism inom hotell och restaurang Av totalt personer sysselsatta som ett resultat av turismen under 2013, arbetade flest inom hotell- och restaurangbranschen. Branschen sysselsatte personer som ett resultat av turismen vilket motsvarar nästan 47 procent av alla sysselsatta med turism personer, eller cirka 20 procent av totalen, var sysselsatta med turism inom varuhandel. En nästan lika stor andel fanns sammantaget inom resebyråer, -arrangörer samt transportbranscherna. Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher år 2013 Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Resebyråer, -arrangörer Övr. landtransporter Luftfart Övriga tjänster Järnväg Sjöfart Uthyrning

22 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism inom olika sektorer Hotell & restaurang Varuhandel Transporter Kultur och rekreation Resebyråer, -arrangörer Flest nya arbeten inom hotell och restaurang Sedan 2000 har antalet sysselsatta med turism ökat mest i absoluta tal inom hotell- och restaurangbranschen. Drygt fler sysselsatta har tillkommit, vilket motsvarar en ökning med 60 procent. Inom varuhandeln har motsvarande ökning varit sysselsatta, en ökning med drygt 61 procent. Den sektor som haft den procentuellt starkaste tillväxten är kulturoch rekreation, som har ökat med 112 procent eller med drygt sysselsatta sedan Inom resebyrå och researrangörsbranschen och inom transportsektorn har sysselsättningen minskat med 5,9 respektive 15,1 procent sedan Utveckling av antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism inom olika sektorer Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Transporter Resebyråer, -arrangörer

23 TURISMENS EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNINGEN Sysselsättningen i många basnäringar minskar men ökar inom turismen Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turismen bidragit till fler arbetstillfällen i många olika tjänstebranscher. Sedan 2000 har turismen bidragit till en ökning av antalet arbetade timmar med drygt 24 procent. Inom till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske minskade antalet arbetade timmar med drygt 18 procent. Syftet med figuren nedan är att illustrera turismens effekter på sysselsättningen över tid i relation till sysselsättningsutvecklingen inom några utvalda näringsgrenar. De utvalda näringsgrenarna tjänar i detta sammanhang endast som exempel och syftar inte till att ge en heltäckande bild av alla delar av den svenska sysselsättningsutvecklingen. Index för utveckling av antalet arbetade timmar inom turismen i jämförelse med utvecklingen för några utvalda näringsgrenar. Index 2000 = Turism Finans- och försäkringsverksamhet Varuproducenter Tillverkningsindustri Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske

24 INTERNATIONELL TURISM Internationell turism Världsturismtorganisationen förutspår fortsatt tillväxt I slutet av 2011 publicerade FNs världsturismorganisation, World Tourism Organization (UNWTO), en ny vision för det globala resandets förväntade utveckling fram till 2020 och 2030 Tourism Towards Enligt UNWTO förutspås en global ökning av det internationella resandet från 2010 med cirka 45 procent till totalt 1,4 miljarder resor till Från 2010 fram till 2030 förväntas det globala resandet öka med drygt 90 procent till totalt 1,8 miljarder resor. Motsvarande ökning för resandet till och inom Europa förutspås med drygt 30 procent till totalt 620 miljoner resor 2020, och med nästan 60 procent till totalt 744 miljoner resor UNWTOs vision för det internationella resandet fram till 2020 och 2030, samt utfall fram till Antal resor med minst en övernattning (miljoner) Världen Europa Vision 2020 Vision Källa: UNWTO Europa, Nord- och Sydamerika förväntas öka mindre än övriga världen Som illustreras i kartan på nästa sida är det, med undantag för Asien och stillahavsregionen, de världsdelar som idag har lägst andel av det internationella resandet som kommer att 24

25 INTERNATIONELL TURISM öka mest mellan 2010 och Afrika med en årlig tillväxt på cirka fem procent förväntas vara den region där resandet (mätt i antal ankomster) ökar mest fram till Asien och stillahavsregionen som redan idag står för drygt 20 procent av det globala resandet förväntas öka med nästan lika mycket. Mellanöstern förväntas också få en hög tillväxt med 4,6 procent årligen. Både Nord- och Sydamerika och Europa förväntas öka minst och få en årlig tillväxt med 2,6 respektive 2,3 procent fram till UNWTOs vision för utvecklingen av det internationella resandet per världsdel från 2010 till % Europa + 66 % Nord- och Sydamerika % Afrika % Mellanöstern % Asien och Stilla havet Källa: UNWTO Långsiktig ökning i Sverige Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) har det internationella resandet i världen ökat med 60 procent sedan Totalt beräknades antalet internationella resor med övernattning i världen vara nästan 1,1 miljarder Under senare år har en stark tillväxt i framför allt Asien svarat för en stor del av ökningen på världsbasis. I Europa uppgick ökningen sedan 2000 till 45 procent. Utländsk turism i Sverige mätt i antal utländska övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem har under samma period ökat med 48 procent. Under perioden har Sverige som destination därmed haft en något sämre genomsnittlig utveckling än världen totalt och en något bättre tillväxt än Europa. Som ett resultat av finanskris och lågkonjunktur minskade det globala resandet kraftigt under 2009, men har sedan återhämtat sig. Under 2013 ökade det internationella resandet med 5,0 procent globalt, med 5,3 procent i Europa och med 2,6 procent i Sverige. 25

26 INTERNATIONELL TURISM Index för det internationella resandet i världen med övernattning (UNWTO) och utländska volymer på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige (Tillväxtverket/SCB). Index 2000= Världen Europa Sverige exkl. camping , UNWTO Antalet ankomster ökade mest i Europa under 2013 Det globala resandet nådde miljoner internationella ankomster under 2013, en ökning med 52 miljoner eller 5,0 procent jämfört med Resandet till och inom samtliga världsdelar ökade förutom i Mellanöstern, som noterade oförändrat antal ankomster. I Europa fortsatte återhämtningen efter nedgången under 2009 och här noterades den största ökningen i absoluta tal, plus 29 miljoner internationella ankomster motsvarande drygt fem procent. Asien med stillahavsregionen och Afrika ökade mest relativt sett, båda med sex procent. Andel internationella ankomster med övernattning fördelat per världsdel 2013, med förändring från 2012 i procent Europa, 52 (+5,0) Asien/Stilla havet, 23 (+5,9) Nord- och Sydamerika, 16 (+3,7) Mellanöstern, 5 (0,0) Afrika, 5 (+5,7) Källa: UNWTO 26

27 TURISM I SVERIGE Turism i Sverige Kommersiella övernattningar ökade 2013 Turism i Sverige utgörs av summan av de inhemska och inkommande volymerna i Sverige. Se även definitionerna på sidan 77. Antalet övernattningar på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser ökade med drygt en miljon eller 2,0 procent till totalt 53,7 miljoner under De svenska övernattningarna ökade med 2,3 procent till 40,8 miljoner och de utländska med 0,9 procent till 12,9 miljoner. Under perioden ökade antalet övernattningar med totalt 2,7 miljoner eller 5,3 procent. Svenska övernattningar ökade med 5,6 procent och utländska med 4,5 procent. För fakta om inkvarteringsstatistiken, se sidan 79. Gästnätter per marknadsområde på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) Totalt Svenska/ inhemska * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Utländska/ inkommande Positiv utveckling över tid Turismen i Sverige har haft en positiv utveckling under en lång tid. Sedan 2000 har de totala volymerna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 36 procent. På dessa 27

28 TURISM I SVERIGE Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Inkommande Inhemska boende former har utlandsmarknaderna ökat snabbast med 48,2 procent medan den inhemska marknaden ökat med 32,9 procent. Andelen utländska övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem har ökat från 21,3 till 23,2 procent mellan 2000 och Gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 Miljoner gästnätter > < 1 11,0 8,6 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 28

29 TURISM I SVERIGE Störst procentuell ökning i Örebro län Flest övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser under 2013 genomfördes i de tre storstadsregionerna. Stockholms län, med nästan 11 miljoner övernattningar, var störst, följt av Västra Götaland med 8,6 miljoner, Skåne och Dalarna, båda med 4,8 miljoner, samt Kalmar län med 2,6 miljoner. Procentuellt var ökningen störst i Örebro län med 10,9 procent tätt följt av Västmanland med 10,6 procent. I absoluta tal var ökningen från 2012 störst i Västra Götalands län med övernattningar följt av Stockholms län med övernattningar. Storstadslänen har ökat sin andel under 2013 De tre storstadslänen stod för en stor andel, 74 procent, av den totala ökningen om drygt en miljon övernattningar under 2013 och ökade sin andel av det totala antalet övernattningar från 44,7 procent 2012 till 45,3 procent Både Dalarna och Kalmar län, som tillsammans med storstadslänen utgör de fem största turistlänen, noterade minskningar, 1,9 procent respektive 0,7 procent. Även sett till den senaste femårsperioden har utvecklingen varit mer positiv i storstadslänen än i de båda övriga. Gästnätter i de fem största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Dalarna Skåne Kalmar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Storstadsregionerna ökar långsiktigt Sedan 2000 har övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem i de tre storstadsregionerna tillsammans ökat med 51 procent. Under motsvarande period har volymerna i 29

30 TURISM I SVERIGE Gästnätter i fyra av de största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Stockholm V. Götaland Skåne Dalarna landet som helhet ökat med 36 procent. I Stockholms län har volymerna ökat med 58 procent och i Västra Götaland med 55 procent sedan Störst ökning på campingplatser och hotell under 2013 Antalet övernattningar i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt 2,0 procent till 53,7 miljoner under Störst procentuell ökning hade campingplatserna med 3,3 procent. Även på hotell och vandrarhem ökade antalet övernattningar, med 3,0 respektive 0,8 procent, medan övernattningarna minskade i kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) med 1,9 procent och i stugbyar med 7,9 procent. Hotellen svarade för 29,4 miljoner eller 55 procent av samtliga övernattningar 2013 och campingplatserna för 14,5 miljoner eller 27 procent. Under perioden har hotellen haft en kontinuerlig ökning av antalet övernattningar med totalt 13,4 procent liksom vandrarhemmen som ökat med 6,5 procent. Övernattningar- Gästnätter per boendeform 2013 (1 000-tal) Hotell Camping SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 30

31 TURISM I SVERIGE Gästnätter per boendeform (1 000-tal) Hotell Campingplatser SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter na på campingplatserna har legat på i stort sett oförändrad nivå medan SoL och stugbyar noterat minskningar med 7,9 respektive 18,8 procent. Ökning under sommarmånaderna Sommarmånaderna juni-augusti 2013 genererade totalt 24,2 miljoner övernattningar i Sverige motsvarande 45 procent av årets totala volymer på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser. Antalet övernattningar minskade under årets första fyra månader och ökade sedan under resten av året. Under perioden var sommarmånadernas andel av samtliga övernattningar högst 2010 med 45,8 procent och lägst 2012 med 44,4 procent var andelen 45,0 procent. Gästnätter månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 31

32 TURISM I SVERIGE Fler bäddar på boendeanläggningarna Antalet bäddar på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade totalt med 3,2 procent till drygt under På hotellen ökade antalet bäddar med 3,5 procent och på vandrarhemmen och i stugbyarna med sammanlagt 2,4 procent. Hotellen svarade för 73 procent av den totala bäddkapaciteten på de tre boendeformerna och för 84 procent av övernattningarna under Mellan 2000 och 2013 har antalet bäddar sammanlagt för de tre boendeformerna ökat med 26,3 procent eller Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) Övriga boendeformer Hotell Not: Den stora förändringen av andelen bäddar mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari Cirka 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. Nyckeltal för kapacitet 2013 Hotell Stugbyar Vandrarhem Campingplatser Antal anläggningar Antal rum/stugor tomter stugor Antal bäddar Övernattningar 29,4 2,7 3,1 14,5 miljoner Beläggningsgrad 50 % 35 % - - procent rum/stugor Beläggningsgrad 38 % 24 % 24 % procent bäddar Ökad andel sålda rum till privatresenärer När konferens- och affärsresenärer övernattar bor det oftast en gäst i varje rum. När privatresenärer övernattar är det be- 32

33 TURISM I SVERIGE Målgruppsfördelning, belagda/sålda rum på hotellen 2013 (procent) Affärsresenärer, 50 % Konferensgäster, 11 % Privata gruppresenärer, 8 % Enskilda privatresenärer, 31 % tydligt vanligare att flera personer bor i varje rum. När antalet sålda rum per målgrupp redovisas dominerar därför konferens- och affärsresenärerna som tillsammans stod för 61 procent av de sålda rummen på hotellen under Logiintäkterna ökade under 2013 Hotellen svarade för 75 procent av övernattningarna på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL), men för 90 procent av de totala logiintäkterna under Förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL), som är den näst största boendeformen av de fyra mätt i antal övernattningar, stod för 10 procent av volymerna och för fyra procent av logiintäkterna. Totalt ökade logiintäkterna i löpande priser för de fyra boendeformerna med 2,2 procent under Logiintäkterna på hotellen ökade med nästan 377 miljoner kronor eller 2,2 procent och på vandrarhemmen med 83 miljoner eller 10,7 procent. Intäkterna för kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) var oförändrade och i stugbyarna minskade logiintäkterna med 2,0 procent under Volymer och intäkter fördelade per boendeform 2013 (procent) VOLYMER/ GÄSTNÄTTER Hotell, 75 % SoL*, 10 % Vandrarhem, 8 % Stugbyar, 7 % * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter LOGIINTÄKTER Hotell, 90 % SoL*, 4 % Vandrarhem, 4 % Stugbyar, 3 % 33

34 TURISM I SVERIGE Logintäkterna ökade mer än övernattningarna Mätt i fasta priser (dvs. med hänsyn till inflationen) har logiintäkterna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med 31,1 procent sedan Under motsvarande period har antalet övernattningar på dessa boendeformer ökat med 23,5 procent. Under 2009 föll logiintäkterna medan övernattningarna var i stort sett samma som under Efter 2009 har logiintäkterna åter ökat snabbare än övernattningarna. Mellan 2012 och 2013 ökade logiintäkterna med 2,3 procent och övernattningarna med 1,9 procent. Index för logiintäkter (2005 års priser) och volymer/gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem. Index 2005 = Volymer/gästnätter Logiintäkter Logiintäkter ett mått på turismens regionala betydelse Det är vanligt att använda volymer mätt i antal kommersiella övernattningar som en indikator på turismens utveckling lokalt och regionalt. Enbart denna variabel har dock ett begränsat förklaringsvärde. På nationell nivå kan volym data kompletteras med ekonomiska data om import- och exportvärden, förädlingsvärde, sysselsättning med mera. Detta är inte möjligt på samma sätt lokalt och regionalt. De logiintäkter som redovisas i inkvarteringsstatistiken är dock ytterligare en variabel som kan användas för att mäta turismens regionala och lokala betydelse. Även om logiintäkterna i absoluta tal är störst i storstadsregionerna så är turismens regionala betydelse, mätt i logiintäkter per capita, högre både i Jämtland, på Gotland och i Dalarna. 34

35 TURISM I SVERIGE Logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och SoL* per region, 2013 Region Totala logiintäkter per region (1 000-tal SEK) Logiintäkter per invånare, SEK 12/13, procent Jämtland ,1 Gotland ,5 Dalarna ,2 Stockholm ,1 Norrbotten ,8 Kalmar ,7 Västra Götaland ,2 Värmland ,0 Västerbotten ,7 Halland ,4 Västernorrland ,4 Jönköping ,2 Skåne ,7 Kronoberg ,2 Östergötland ,1 Blekinge ,9 Uppsala ,8 Örebro ,6 Södermanland ,5 Gävleborg ,4 Västmanland ,5 Hela landet ,2 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Västra Götaland står för mer än fyra av tio övernattningar i gästhamnarna Totalt registrerades 1,1 miljoner övernattningar (en gäst en natt) i de svenska gästhamnarna under Drygt 42 procent av alla övernattningar genomfördes i Västra Götaland, följt av Stockholms län med 17,6 procent. Övriga 40 procent hade en god spridning över landet, varav Skåne och Kalmar län stod för 9,6 respektive 7,3 procent av det totala antalet. Flertalet regioner uppvisade ett minskat antal övernattningar under Även antalet båtnätter (en båt en natt) minskade i en majoritet av regionerna. 35

36 TURISM I SVERIGE Gästnätter i gästhamnar, privata fritidsbåtar per region 2013 Region Antal Andel i procent 12/13, procent Västra Götaland ,3-7,5 Stockholm ,6-3,8 Skåne ,6-5,6 Kalmar ,3 1,6 Blekinge ,2-8,6 Östergötland ,5 0,7 Södermanland ,4-3,0 Västernorrland ,2-9,8 Halland ,0-1,6 Gotland ,9-3,4 Gävleborg ,1-8,4 Värmland ,8 2,9 Uppsala ,7 0,8 Norrbotten ,6-12,5 Örebro ,3 2,6 Västerbotten ,3-7,1 Västmanland ,3-8,6 Hela landet ,0-5,4 1 Östergötland inkluderar gästhamnar från Källa: Tillväxtverket/RGS Jönköpings län. 2 Västmanland inkluderar gästhamnar i Dalarna som ingår i Strömsholms kanalsystem. Båtnätter i gästhamnar, privata fritidsbåtar per region 2013 Region Antal Andel i procent 12/13, procent Västra Götaland ,3-3,3 Stockholm ,6 0,6 Skåne ,6-1,3 Kalmar ,3 6,2 Östergötland ,5 5,3 Blekinge ,2-4,5 Södermanland ,4 1,4 Västernorrland ,2-5,7 Halland ,0 2,8 Gotland ,9 1,0 Gävleborg ,1-4,3 Värmland ,8 7,6 Uppsala ,7 5,4 Norrbotten ,6-8,5 Örebro ,3 7,3 Västerbotten ,3-2,9 Västmanland ,3-4,4 Hela landet ,0-1,1 1 Östergötland inkluderar gästhamnar från Källa: Tillväxtverket/RGS Jönköpings län. 2 Västmanland inkluderar gästhamnar i Dalarna som ingår i Strömsholms kanalsystem. 36

37 INHEMSK TURISM Inhemsk turism De inhemska volymerna ökade under 2013 Inhemsk turism innefattar dem som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. Se även definitionerna på sidan 77. Antalet inhemska/svenska övernattningar i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med 2,3 procent till 40,8 miljoner under 2013 och utgjorde 76 procent av samtliga övernattningar. De procentuella ökningarna var 4,9 procent på campingplatserna, 2,9 procent på hotellen och 1,2 procent på vandrarhemmen. Övernattningarna minskade med 9,2 procent i stugbyarna och med 2,0 procent i förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL). Antalet inhemska/svenska gästnätter per boendeform 2013 (1 000-tal) Hotell Camping SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 37

38 INHEMSK TURISM Gävleborg och Västernorrland har högst andel inhemsk turism Flest inhemska övernattningar under 2013 gjordes i Stockholms län, 7,4 miljoner, och Västra Götalands län, 6,2 miljoner, följda av Dalarna, 4,1 miljoner, och Skåne, 3,7 miljoner. Drygt hälften av alla regioner i Sverige hade ökningar av inhemska övernattningar under Procentuellt var ökningarna störst i Västmanland med 11,8 procent och i Västernorrland med 7,9 procent. Som framgår av tabellen nedan varierar dock andelen inhemska övernattningar av totalt antal övernattningar kraftigt över landet. Högst andel inhemska volymer hade Gävleborg med 91,4 procent, följt av Västernorrland med 89,0 procent. Lägst var andelarna i Kronoberg med 59,6 procent och Värmland med 62,6 procent. Inhemska/svenska gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 med förändring från 2012 i % Inhemska Totalt Region Antal Andel, % per region Förändring 12/13, % Antal Förändring 12/13, % Stockholm ,2 3, ,6 Västra Götaland ,1 3, ,7 Dalarna ,4-1, ,9 Skåne ,0 5, ,3 Halland ,7 5, ,1 Kalmar ,4-0, ,7 Jämtland ,5-1, ,4 Norrbotten ,7 4, ,0 Värmland ,6-0, ,2 Östergötland ,2-0, ,1 Västerbotten ,1-0, ,6 Jönköping ,3 3, ,6 Västernorrland ,0 7, ,5 Örebro ,5 6, ,9 Uppsala ,2 0, ,0 Gävleborg ,4 2, ,5 Södermanland ,3 4, ,3 Gotland ,8-2, ,5 Blekinge ,5-3, ,3 Västmanland ,0 11, ,6 Kronoberg ,6 0, ,6 *Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 38

39 INHEMSK TURISM Inhemska/svenska gästnätter per region på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser 2013 Miljoner gästnätter > 2,4 2,0 2,4 1,6 2,0 1,2 1,6 0,8 1,2 < 0,8 4,1 7,4 6,2 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 3,7 Sommarmånaderna står för mer än 40 procent av volymerna Av årets totala volymer står de tre sommarmånaderna juniaugusti för 43 procent. Antalet övernattningar minskade under årets första fyra månader och ökade därefter under de resterande månaderna. Sedan 2009 är det november månad som ökat mest både procentuellt och i absoluta tal, plus 19 procent eller övernattningar. 39

40 INHEMSK TURISM Inhemska/svenska gästnätter per månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Flest resor till storstadsregionerna Svenskarna gjorde totalt 48,9 miljoner resor med övernattning inom Sverige under 2013, en ökning jämfört med 2012 med 10 procent. Av dessa svarade resor på fritiden för 86 procent eller 42,3 miljoner, en ökning med 10 procent från Affärsresandet ökade med 11 procent under 2013 till 6,6 miljoner övernattningsresor. Siffrorna är hämtade från Rese- och Turistdatabasen, TDB. För fakta om TDB-undersökningen, se sidan 80. Drygt 54 procent av alla affärsresor med övernatt- Resmål 2013, resor inom Sverige med övernattning (andel av totalt antal resor i procent) Stockholm Västra Götaland Skåne Norrbotten Östergötland Västerbotten Jönköping Uppsala AFFÄRSRESOR 4,9 4,2 3,8 3,1 2,4 9,6 14,3 30,4 Stockholm Västra Götaland Skåne Dalarna Halland Kalmar Östergötland Jämtland RESOR PÅ FRITID 5,0 4,7 4,6 4,4 9,4 8,1 16,3 15, Källa: Resurs AB/TDB 40

41 INHEMSK TURISM ning inom Sverige gick till de tre storstadsregionerna. Nästan var tredje affärsresa gick till Stockholms län. Västra Götaland tog emot 14,3 procent av affärsresorna och Skåne 9,6 procent. Även inhemska fritidsresenärer reste i första hand till storstadsregionerna. Stockholms län tog emot 16,3 procent, Västra Götaland 15,7 procent och Skåne 9,4 procent. Interna tjänstemöten och att besöka släkt och vänner vanligaste syftena Det vanligaste syftet vid resor i Sverige med övernattning för svenska affärsresenärer var enskilda tjänsteresor för besök eller möten inom företaget eller organisationen, motsvarande 33,1 procent av alla affärsresor. Att åka på konferens, kongress, kurs eller seminarium svarade för 27,7 procent av samtliga affärsresor under Under året ökade andelen enskilda tjänsteresor samtidigt som andelen besök till konferenser, kongresser, kurser eller seminarium minskade. Hälften av de svenska fritidsresenärerna reste inom Sverige för att träffa släkt och vänner. Andelen minskade dock något under ,4 procent reste för att komma bort, komma ifrån. Syfte med resan 2013, resor inom Sverige med övernattning (procent) Enskild tjänsteresa/internt Konferens/kongress/kurs Ordinarie arbete på annan ort Enskild tjänsteresa/externt Mässa/utställning Studiebesök Incentive/belöningsresa AFFÄRSRESOR 2,4 1,8 1,0 19,2 14,7 RESOR PÅ FRITIDEN* Träffa släkt och vänner Komma bort, komma ifrån 28,4 50,0 Uppleva gemenskap 20,7 Lugn och ro 18,6 Vistas i fritidshus 18,0 Nöje och underhållning 11,0 Få stimulans 7,2 Bröllop, begravning, dop 7,2 Utförsåkning (med skidlift) 5,4 Mat och dryck 5, (Fler svarsalternativ möjliga) Källa: Resurs AB/TDB * Syftena Uppleva annat (16,3 %) och Stimulans (7,2 %) har inte inkluderats i figuren ovan. 27,7 33,1 41

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2014 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012 fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga)

Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013 Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Regionala turismeffekter Skåne län 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Regionala turismeffekter Skåne län 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat NV 41 SM 1305 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2012 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2012,

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009

TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009 TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009 TDB-FAKTA Sverige Special Mars 2009 Sidan 2 Innehåll T D B F A K T A Mars 2009 Med Sverige Special Ansvarig utgivare Lars Paulsson Resurs AB InfraCity Kanalvägen 10

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB

SVERIGE 2005. TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB TEM 2005 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sverige 2005 Inklusive åren 1997-2004 RESURS AB INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2005 5

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Inkvarteringsstatistik/Accommodation statistics Källa/Source: Tillväxtverket & SCB/Statistics Sweden Preliminära data för 2012/Provisional data for 2012

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik februari 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1304

I korta drag. Inkvarteringsstatistik februari 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1304 NV 41 SM 1304 Inkvarteringsstatistik februari 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics February 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i februari Antalet gästnätter uppgick

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juni 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1309

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juni 2013. Preliminära siffror NV 41 SM 1309 NV 41 SM 1309 Inkvarteringsstatistik juni 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics June 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter minskade i juni Antalet gästnätter uppgick enligt

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer