Energipolitiska beslut, överenskommelser och åtgärder

Transkript

1 Energipolitiska beslut, överenskommelser och åtgärder Bilaga 2 till Norrköpings kommuns energiplan

2 2 Internationella initiativ FN:s klimatkonvention (Rio 1992) 156 länder, däribland Sverige, har enats om ett allmänt åtagande att stabilisera utsläppen av växthusgaser på 1990 års nivå. Vid ett uppföljningsmöte 1997 (Kyotoprotokollet) fastställdes en utsläppsminskning för industriländerna på drygt 5 % från 1990 fram till perioden U-länderna ålades inga utsläppsminskningar. Sverige och övriga EU ratificerade Kyotoprotokellet EU åtog sig totalt 8 % minskning. Sverige fick rätt att öka sina utsläpp inom "EUbubblan" med 4 %, vilket riksdagen inte utnyttjat, utan tvärtom åtagit sig en minskning med 4 %. Efter USA:s avhopp från förhandlingarna och Rysslands sena anslutning till överenskommelsen trädde Kyotoprotokollet i kraft först I december 2007 träffades på Bali en internationell överenskommelse om förhandlingsordning inför ett nytt klimatavtal i Köpenhamn FN:s klimatpanel (IPCC 2007) Klimatpanelen består av 2500 forskare från hela världen som bedömt den mänskliga påverkan på och effekterna av klimatförändringen. De senaste 100 åren har jordens medeltemeratur ökat med 0,7 grader. Experterna i IPCC har kommit fram till, att ökningen av växthusgaser i atmosfären (70 % sedan 1970) mycket sannolikt ("very high confidence") beror på fossila bränslen och ändrad markanvändning. De elva varmaste åren sedan 1850 har inträffat under den senaste tolvårsperioden. Forskarna uppskattar, att jordens medeltemperatur kan öka ytterligare 1,1 6,4 grader de kommande 100 åren om inga klimatinitiativ tas. Även om utsläppen begränsas kommer klimatet att fortsätta att förändras med effekter för människor, miljö och ekonomi. En begränsning till högst 2 graders temperaturökning jämfört med förindustriell temperatur anses nödvändig för att klara följderna av klimatförändringen. Gemensamt europeiskt klimathandlingsprogram (ECCP) EU har i två omgångar (år 2000 och 2005) infört ett klimathandlingsprogram som bland annat inbegriper ett handelssystem för utsläppsrätter. Syftet har varit att genomföra Kyotoprotokollet på europeisk nivå. Med ECCP II utvidgades arbetssområdet till frågor som koldioxidlagring under mark, utsläppen från flygtrafik m.m. EU:s klimatpaket enades EU om att från 2005 till 2020 skära ned utsläppen av växthusgaser med 20 % i den sektor som täcks av handeln med utsläppsrätter (ETS). I sektorer som inte omfattas av ETS (bygg, transport, jordbruk, avfall m.m.) minskar EU utsläppen med 10 %. Under samma period ska energieffektiviteten förbättras med 20 % och andelen förnybar energi öka till 20 % 1 av den totala energianvändningen. I paketet ingår även att minst 10 % av tranportdrivmedlen ska komma från biobränsle Varje land ska uppfylla ett individuellt och obligatoriskt mål, som för Sverige innebär 17 % utsläppsminskning och 49 % andel förnybar energi 2. Nationella handlingsplaner ska utarbetas med beskrivning av hur målen ska uppfyllas och arbetet övervakas. EU:s 1 Andelen förnybar energi i hela EU är i dag 7 %. 2 Andelen förnybar energi i Sverige är i dag 40 %. 2

3 3 samlade åtagande, som är unilateralt, kan ökas till 30 % utsläppsminskning om ett globalt avtal kommer till stånd. EU:s långsiktiga mål är att begränsa klimatförändringen till högst två graders temperaturhöjning över förindustriell nivå. Ålborg +10 Den internationella konventionen Ålborg +10 innebär systematiskt hållbarhetsarbete på kommunal nivå. Norrköpings kommun har anslutit sig till konventionen. Nationella initiativ Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen beslutade 1999 om 15 övergripande miljömål, bland annat ett mål om begränsad klimatpåverkan 3. Senare har ett sextonde mål (rikt växt- och djurliv) tillkommit. Målen beskriver det tillstånd miljön måste befinna sig i för att vara förenligt med en hållbar utveckling. De flesta av målen ska vara uppnådda inom en generation. Till stöd för miljökvalitetsmålen har en strategi tagits fram för effektivare energianvändning och transporter med ett 50-tal förslag på åtgärder och styrmedel. Nationella styrmedel Det finns ett antal olika nationella styrmedel av betydelse för energianvändningen. På skatteområdet finns energiskatt och koldioxidskatt. Miljöbalken har en allmän princip om, att verksamheter ska bedrivas med hushållning av energi och råvaror, och i första hand ska förnybar energi väljas. Miljöbalken ger utrymme för att ställa krav på energihushållning vid en myndighets prövning och tillsyn. När det gäller offentlig upphandling beslutade regeringen 2007 om en handlingsplan för miljöanpassad upphandling. På fastighetsområdet finns statliga stimulansbidrag för konvertering från el- och oljeuppvärmning i småhus och offentliga byggnader. Fram till nu har ett statligt statligt stöd funnits för klimatinvesteringar ("Klimp", tidigare Lip). Regeringsuppdrag till samtliga länsstyrelser Landets länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att ta fram regionala klimat- och energistrategier. Syftet är att minska effekterna av klimatförändringarna genom att tydliggöra potentialen för energieffektivisering och förnybar energi i varje län. Aktörer från olika sektorer förutsätts samverka kring regionala målsättningar. Strategierna ska redovisas till regeringen den 31 oktober Uthållig kommun Energimyndigheten utvidgar sitt program Uthållig kommun till ett 60-tal nya kommuner. Uthållig kommun ska främja uthållig utveckling genom att lyfta fram energiperspektivet. Två viktiga insatsområden är kommunernas fysiska planering och samverkan mellan kommun och lokalt näringsliv. Norrköping deltar i den omgång av programmet som startar vid halvårskiftet 2008 och pågår under tre år. Avsikten är att programperioden ska generera långsiktiga åtgärder i varje kommun. 3 Klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att klimatsystemet inte blir farligt. Målet ska nås så att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. 3

4 4 Positionspapper Energi och klimat För att skapa gemensamma riktlinjer för den kommunala planeringen har Sveriges kommuner och landsting (skl) tagit fram ett positionspapper om energi och klimat. Skl delar upp de åtgärder som man föreslår i tre områden; sådant som staten måste göra, åtgärder som kommuner och landsting kan genomföra när staten ger förutsättningarna samt åtgärder som kommuner och landsting kan göra själva. De sistnämnda åtgärderna omfattar att bygga ut den miljöanpassade energiförsörjningen satsa på effektiv användning och hushållning av energi samhällsplanera klimatanpassat ställa tydliga energi-, miljö- och klimatkrav vid offentlig upphandling satsa på medborgardialog och ökat medborgarengagemang Regionala initiativ Länsstyrelsen Länsstyrelsen har definierat fem miljöområden som centrala för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av dessa områden avser energi. I ett handlingsprogram finns riktlinjer för samordnad energiplanering, produktion och användning av förnybar energi, effektiv energianvändning samt kunskapsuppbyggnad, information och kommunikation. Östsam Energi och miljö är ett av Östsams huvudprogramområden inom vilket man bland annat samordnar ett regionalt klimatinvesteringsprogram och med en klimatcoach arbetar med kommunerna för att minska miljöpåverkan från resor och transporter. Östsam har vidare tagit initiativ till ett regionalt energikontor med planerad verksamhetsstart i slutet av 2008 eller i början av Energikontoret kommer att vara fristående från Östsam med regionens kommuner som huvudintressenter. Landstinget Landstinget genomför ett systematiskt arbete med energieffektivisering i sina lokaler. Åtgärderna omfattar 200 byggnader. Samlad upphandling görs av isolering, styrning och reglering samt utbildning av driftspersonal. Samverkan Norrköping Linköping Norrköpings och Linköpings kommuner har antagit en övergripande gemensam klimatvision med inriktning på kommunal planering, förnybar energi, upphandling, attitydpåverkan och affärsdriven miljöteknikutveckling. De båda kommunera har även i samarbete med Linköpings universitet startat ett miljötekniskt centrum för affärsutveckling och kommersialisering av regionens kunnande inom miljö och energi. 4

5 5 Lokala initiativ Miljöprogram Norrköpings kommun har arbetat utifrån miljöprogram sedan Det nu gällande miljöprogrammet Leva i Norrköping antogs av fullmäktige den 27 mars Tre områden är prioriterade, nämligen klimatförändringarna, övergödningen och giftfri miljö. Miljöprogrammet har följts upp 2004 avseende de mål och åtgärder som skulle vara uppfyllda till 2003 eller genomföras kontinuerligt. Efter den uppföljningen gjordes en mindre revidering av miljöprogrammet. Under 2005 genomfördes en uppföljning där lämpliga indikatorer för målen i miljöprogrammet undersöktes, och under 2006 gjordes en ny uppföljning av mål och åtgärder. Uppföljningen 2006 visar att av de 23 åtgärder som skulle vara genomförda senast under 2005 är cirka hälften uppfyllda eller arbete pågår. Miljöprogrammet behöver därför aktualiseras och denna process har påbörjats under Ett omarbetat miljöprogram beräknas vara färdigt för beslut under hösten Nedan redovisas sex mål utifrån miljöprogrammet som bedöms ha anknytning till energiområdet. Lokaler och bostäder Senast 2005 värms inga kommunalt ägda fastigheter med olja. Senast 2010 värms inga kommunalt ägda fastigheter med direktverkande el. Kommunal planering Senast år 2005 tas hänsyn till lokala förhållanden vid all planering och lovgivning av bebyggelsegrupper och enskilda byggnader i syfte att minimera energibehovet, underlätta omhändertagande av vatten, avlopp och dagvatten samt för att minska risker för störningar avseende radon, buller och luftföroreningar. Senast 2005 sker all upphandling av varor och tjänster enligt uppställda miljökriterier. Trafik Senast 2010 utgör kollektiv-, gång- och cykeltrafiken prioriterade trafikslag i Norrköpings tätort. Senast 2010 har kommunens förbrukning av fossila drivmedel minskat med 75 procent jämfört med Nätverket för hållbara transporter Nätverket för hållbara transporter är den informations- och folkbildningsåtgärd som ingår i kommunens pågående klimatinvesteringsprogram, KLIMP Nätverket är ett samverkansprojekt mellan kommunen och externa aktörer, till exempel Vägverket, E.ON med flera. Arbetet sker under parollen samverkan för mervärde, och pågår aktivt genom olika informationsinsatser. Syftet är att vara ett komplement till investeringar i infrastrukturen samt att skapa en potential för smarta resval och hållbara transportstrukturer. Den senaste processutvärderingen visar att verksamheten har bidragit till att transportfrågorna fått större uppmärksamhet och att samarbetet ökat mellan inblandade aktörer i Norrköpingsregionen. 5

6 6 Lokal Agenda 21 Den lokala Agenda 21 omfattar 10 målområden, varav sju stycken omfattar mål som på olika sätt berör klimat- eller energifrågor. Att lära och utvecklas All utbildning ska ge ökade kunskaper om miljö och natur, och en ökad motivation till enskilda och gemensamma insatser för ett hållbart samhälle. Att bygga, bo och kanske riva hus Tekniska system, som avlopp och energiförsörjning, ska innebära minimal miljöbelastning. Vi ska använda, sköta och underhålla byggnader så att den totala miljöbelastningen blir så liten som möjligt. Att resa och frakta Transporterna ska bli så rationella och effektiva att deras miljöpåverkan blir mycket liten. Teknik och kommunikationer ska utvecklas så att de bidrar till en hållbar utveckling Att driva företag All näringsverksamhet ska ske som en del av den hållbara utvecklingen. Samhället ska ordnas så att hållbara, miljöanpassade företag gynnas framför dem som stör miljön. Att använda el, värme och bränslen Vi ska enbart använda förnyelsebara energikällor. Vi ska använda energi på ett så effektivt sätt som möjligt. Att inte slänga avfall Återbruk av varor samt återanvändning eller återvinning av avfall ska ske på ett så resurs- och energieffektivt sätt som möjligt. Organiskt avfall ska tas om hand genom till exempel kompostering eller rötning. Att leva hållbart Vår livsstil och konsumtion ska ha minsta möjliga miljöpåverkan. Det ekonomiska systemet ska ta hänsyn till miljöpåverkan och förbrukningen av naturresurser. Kommunens skatte-, taxe- och prispolitik ska gynna miljöanpassade alternativ och beteenden. Spira SPIRA är ett folkbildningsprojekt som pågått inom Agenda 21 kontoret sedan Spira hade vid slutet av 2007 över 550 deltagare och arbetar för att engagera invånarna i Norrköping till att genomföra ett flertal åtgärder i sin vardag göra bättre val för att bidra till en hållbar utveckling. I Spira finns konkreta exempel, i form av kriterier, på saker som varje enskild person kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. För att lyfta kunskapsnivån och öka engagemanget erbjuds deltagarna seminarier med olika teman, exempelvis handla miljövänligt, tätortsnära naturguidning, sparsam körning och ekologisk trädgårdsskötsel. Välfärd och hållbar utveckling Den 27 mars 2006 antog kommunfullmäktige ett program för välfärd och hållbar utveckling. Programmet fokuserar på de tre perspektiven i hållbar utveckling ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Programmet omfattar fem målområden och mål som formulerats utifrån dessa. Ett av målområdena som har kopplingar till energiområdet är Resurshushållning och resursanvändning: 6

7 7 I Norrköping gör alla miljöanpassade val i sin vardag, används vatten, energi och material effektivt. strävar vi efter att enbart använda förnybara energikällor, värnas den biologiska mångfalden, används erfarenhet och kompetens inom målområdet. Översiktsplan (ÖP) Norrköpings kommuns översiktsplan består av elva fördjupade översiktsplaner samt ÖP02 för staden och ÖP90 för kommunen. ÖP är ett strategiskt instrument för utvecklingen av de fysiska strukturerna i kommunen. ÖP har aktualitetsförklarats i april 2007 och de huvudteser och strategier som finns i ÖP02 gäller fortfarande. Hållbar utveckling är sedan 1998 grunden för den lokala Agenda 21. De program som antogs ÖP, miljöprogrammet, naturvårdsprogrammet och kommunikationsprogrammet har också hållbar utveckling som en gemensam värdegrund, och nu finns även programmet för välfärd och hållbar utveckling. I ÖP översattes hållbar utveckling till mottot Vacker, praktisk och hållbar. Dessa begrepp finns därefter med i hela ÖP. Vacker tilltalande för våra sinnen, innehålla en variation av upplevelser och intryck, både natur och kultur. Praktisk Fungera för livet och för det arbete vi behöver göra för att försörja och roa oss, kunna möta människor för att samtala, samverka och göra affärer. Hållbar Vara sparsam med resurserna så att vi har något att leva av också i morgon. Ge förutsättningar för delaktighet; många behöver vara engagerade i samhället så att det tål yttre påfrestningar och inte försvagas av inre motsättningar. En ny kommunövergripande översiktsplan, som uppdaterar ÖP90 för kommunen, kommer att arbetas fram. Som ett led i arbetet med att skapa en gemensam storstadsregion kommer dessutom en gemensam översikts- och utvecklingsplan för Norrköping och Linköping att tas fram. Kommunikationsprogram (KP) Kommunikationsprogrammet antogs samtidigt som ÖP, i maj För KP:s del innebär den gemensamma värdegrunden en hållbar utveckling att trafiksystemens uppbyggnad ska främja en hållbar utveckling. Utformningen av trafiksystemen ska bidra till ett hänsynsfullt och miljöanpassat beteende. Trafikplaneringen avser även att försöka påverka trafikanternas val av färdmedel. KP:s inriktning är att kollektivtrafiken och cykeltrafiken ska prioriteras. Detta ska ske genom att underlätta möjligheterna att röra sig till fots, att under den närmaste femårsperioden öka cykeltrafikens andelar, att öka kollektivtrafikens andel till innerstaden under samma period samt att begränsa biltrafikens tillväxt och att överföra korta bilresor till gång- eller cykeltrafik. En revidering av Kommunikationsprogrammet har inletts under Syftet är att få planeringsriktlinjerna att överensstämma med ändrade förutsättningar, som nya resmönster, ökad efterfrågan på transporter och ökade krav på resurssnål trafik och kraven på en klimatanpassning av trafiken. 7

8 8 Cykelplan I ett långsiktigt hållbart samhälle bör våra förflyttningar ske energisnålt och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Användning av cykel i större omfattning är ett sätt att uppnå hållbart resande. I kommunen finns strategiska dokument framtagna för att främja ökad cykling, och den nu gällande cykelplanen för Norrköpings tätort antogs 1998 av kommunfullmäktige och reviderades 2003 samt Cykelplanen ska ligga till grund för fysisk planering samt vara till hjälp vid prioriteringar och ekonomiska bedömningar. Den ska ge riktlinjer och strategier för utformning, drift och underhåll samt åtgärder för ökad cykling. Målet med cykelplanen är bland annat att den ska vara grunden för att Norrköping ska bli en cykelstad, det vill säga en stad där man i första hand, under hela året, väljer cykel som transportmedel. Avfallsplan I avfallsplanen finns en vision som säger att Avfallshanteringen i Norrköping ska bidra till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Där finns också fem övergripande mål och 21 konkreta verksamhetsmål formulerade. Av de övergripande målen har följande beröring med energifrågorna: Avfallsbehandling Restprodukterna ska i största möjliga mån återvinnas genom återbruk, materialåtervinning eller energiutnyttjande. Deponering ska vara den sista utvägen. Lätt nedbrytbart organiskt avfall ska tas omhand genom t ex kompostering eller rötning Avfallshanteringens effekter på människa och miljö Hanteringen och omhändertagandet av avfall ska ske på sådant sätt att negativa effekter på miljö och arbetsmiljö undviks. Näringslivsprogram I Näringslivsprogrammet formuleras ambitionerna att skapa goda förutsättningar för näringslivet i kommunen. Fokus är att befintliga företag ska finnas kvar och utvecklas, företag ska välja Norrköping som etableringsort och nya företag ska starta. Detta skapar tillväxt som ökar välfärden genom att fler får möjlighet till arbete och egen försörjning. Tillväxten ska ske på ett hållbart sätt. I programmet används begreppet tillväxt som Arena för tillväxt har definierat det, nämligen: Värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster ökar. Tillväxt av produktionen måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt, utifrån ekologisk och social hänsyn. Människor ges förutsättningar att utvecklas och det sker en ökning av välfärden i ett brett samhällsperspektiv. I programmet konstateras att långsiktig hållbarhet är ett av flera perspektiv som är en förutsättning för tillväxt. Kommunen måste i sina beslut och i sitt agerande ta ansvar för hållbar utveckling. När det uppstår målkonflikter måste noggranna avvägningar göras och dokumenteras. 8

9 9 Kommunal energirådgivning Energirådgivning bedrivs inom ramen för Energimyndighetens principer och informerar allmänhet, små och medelstora företag och organisationer kostnadsfritt om olika energikällor och energibesparande åtgärder. Rådgivning erbjuds om värmesystem, information om möjligt bidrag till investeringar, energianvändning, elavtal samt byte av elleverantör. Däremot ingår inte exempelvis energianalyser eller besiktningar i rådgivningstjänsten förutom den information som kan hanteras via e- post eller telefon. Energirådgivning har funnits i kommunen sedan 2001 och stöds ekonomiskt av både staten och kommunen. Andra politiska beslut Politisk överenskommelse om omställning till det gröna folkhemmet Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna gjorde 2007 en överenskommelse om samverkan politiskt och ekonomiskt för att under mandatperioden genomföra ett antal åtgärder uppdelade på fyra övergripande mål arbete åt alla och ett växande näringsliv, välfärd för alla, omställning till det gröna folkhemmet, kommunen som god arbetsgivare. Under rubriken Det gröna folkhemmet finns ett flertal åtgärdsförslag som berör energiområdet: - Spårvägsutbyggnad till Ringdansen - Billigare och turtätare kollektivtrafik - Norrköping ska vara ett centrum för utveckling av alternativa drivmedel - Kommunen ska vara en förebild när det gäller miljöanpassad kollektivtrafik - Möjligheterna till miljöanpassat byggande ska utvecklas - Verka för att fjärrkyla samordnas med fjärrvärme - Kommunen ska företrädesvis använda miljömärkt el, arbeta för energieffektivisering samt öka användningen av miljöbilar - Fler energirådgivare Gratis parkering för miljöbilar Under 2005 inleddes ett försök med gratis parkering för miljöfordon. Från och med den 1 mars 2007 parkerar miljöfordon helt utan avgift i upp till tre timmar på kommunens avgiftsbelagda parkeringsplatser (City-P). Definitionen på miljöfordon följer den nationella definitionen. Riktlinje Drivmedelskrav för kommunala transporter Genom att vara en förebild och uttrycka efterfrågan kan kommunen vara en viktig drivkraft för att stödja utvecklingen och skapandet av en marknad för förnybara bränslen. Kommunala inköp av fordon som drivs med förnybara bränslen skapar även en andrahandsmarknad för dessa fordon. I Budgeten för 2007 anges i en av beslutspunkterna att Kommunen ska ställa krav på förnybara drivmedel vid upphandling av kommunala transporter. 9

10 10 Detta har senare förtydligats genom att kommunstyrelsen (3 september 2007) beslutat om en riktlinje för drivmedelskrav för kommunala transporter. Riktlinjen är formulerad på följande sätt: Förnybara drivmedel ska användas i alla lägen. Riktlinje Klimatkrav på kommunala resor och transporter Som ett komplement till riktlinjen om drivmedelskrav samt kommunens beslut om att införa en bilpool har även en riktlinje om klimatkrav på kommunala resor och transporter beslutats av kommunstyrelsen. Denna riktlinje har följande formulering: Klimatkrav ska ställas på - Upphandlade transporttjänster av gods och personer - Användande av resor i tjänsten inklusive tjänstefordon samt - Klimatanpassade resor för tjänstemän och förtroendevalda till och från arbetet eller - förtroendeuppdraget ska förespråkas. - Riktlinjen kommer under början av 2008 att kompletteras med en handbok som specificerar mer i detalj vilka krav som ska ställas. 10