NÄRHET OCH L. några omtagningar där brudgummen fick snurra runt med sin brud.

Transkript

1 FOT kicki Sida 36 t t ä r t Por d me NÄRHET OCH L Paret hade berättat för Kicki att de träffades i ett flygplan; hon var flygvärdinna och han passagerare. När Kicki gick med dem genom Gamla stan i Stockholm fick hon inspiration till bilden och hur fint det skulle vara om brudklänningen flög i luften. Det blev några omtagningar där brudgummen fick snurra runt med sin brud. 36 FOTO 5/2009

2 LEKFULLHET Hemligheten bakom Kicki Anderssons bröllopsbilder är sättet hon hanterar det befintliga ljuset. Och att hon kan läsa människor och vågar komma dem nära en lärdom från arbetet som kriminalfotograf. TEXT OCH PORTRÄTTFOTO: JENNY THORELL FOTO: KICKIFOTOGRAF Ett exempel på split vision att ha fokus på huvudpersonerna men samtidigt snegla på gästerna med ena ögat. Något som också utlöser stress; som bröllopsfotograf får man aldrig missa något. FOTO 5/

3 Kicki är tveksam till så kallade secret-boxbilder, underklädesbilder som bruden ger i gåva till sin man. Men i huset på Värmdö kan hon göra dem på sitt sätt. Kicki fotograferar ofta barn i huset på Värmdö. Hon jobbar med att fånga det som barnen gör i stunden, inte med att försöka få dem att skratta och titta in i kameran. KICKI ANDERSSON är porträtt- och bröllopsfotograf i Stockholm. Hon strävar alltid efter att beröra, överraska och synliggöra dem hon porträtterar. Kicki vill förmedla äkthet och personlighet, därför arbetar hon alltid utifrån sig själv. Bilderna handlar inte så mycket om dem jag fotar, egentligen handlar de om mig själv, hur jag upplever världen. Min känsla och min personlighet får de i sina bilder, säger Kicki, även om hon tycker att det kan låta pretentiöst när man sätter ord på sina bilder. Hon berättar om hur samspelet mellan henne och dem hon ska fotografera föder idéer om hur bilderna ska se ut. En ständig nyfikenhet och en livlig fantasi gör att bild erna kommer till henne. Kicki träffar dem hon ska porträttera flera gånger innan fotograferingen, för att bygga upp en relation. Under fotograferingen är hon tydlig med vad hon vill. Detta skapar trygghet hos dem hon tar bilder av. Jag vet precis vad jag vill när jag tar fram kameran, bilderna är redan färdiga och jag tar paret med dit. Jag letar alltid ljus, jag fokuserar och jag styr. Det är som när jag var liten och lekte med Barbie, jag leker fortfarande och dokumenterar leken. Dokumentera bevis Kicki Andersson har trettio års erfarenhet bakom kameran. Detaljrika kunskaper om ljussättning fick hon när hon arbetade som fotograf på tekniska roteln hos Läns krimi nal - polisen i Stock holm. Där synliggjorde hon bevis, med hjälp av olika ljuskällor, och fotograferade dem så att teknikerna kunde redogöra för bevisen. Det kräver ett skarpt öga som är känsligt för detaljer, menar Kicki. Samtidigt sökte och fick hon stipendium för att gå en utbildning i belysningsteknik i Schweiz. Tiden hos Länskriminalpolisen lärde Kicki att alltid vara noggrann och seriös. Hon fick inte misslyckas. En jättebra skola, som har sina baksidor. Att jobba på krim och vara brottsplatsundersökare kräver sin kvinna, man får se mycket jobbigt och möta människor i svåra situationer. Hon berättar att det har format hennes personlighet och att det är just erfarenheterna därifrån som har gjort henne bra på att läsa Fotografer är ju inga rika människor, men man har hjärtat fyllt med möten. människor och lärt henne att våga komma människor nära. Kickis väg in i fotografin började redan när hon var 15 år, hennes första pojkvän ägde en systemkamera och mörkrumsutrustning. Hon blev genast fascinerad av magin när bilderna växte fram i mörkrummet och lärde sig snabbt kameratekniken. Snart därpå sökte och fick hon jobb i en fotoaffär med porträttateljé, i Skogås i södra Stockholm. Där tjatade hon sig till att få bli fotoassistent, och lärde sig fotografins grunder. Hon arbetade sedan någ - ra år i en annan fotoateljé, men som 23-åring kom hon tillbaka och tog över verksamheten. Efter ett antal år i ateljén och mammaledighet längtade Kicki efter fast anställning, vilket gjorde att hon sökte sig till polisen. Tolv år senare startade hon sin nuvarande verksamhet som porträtt- och bröllopsfotograf. Jag ville träffa människor i andra situationer i livet och längtade efter ett friare skapande. Kicki berättar att hon ville göra andra bröllopsbilder än dem hon såg då, i slutet på 80- talet. Ett steg i det ledet var att flytta ut från studion, bort från blixtar, lampor, stativ, skärmar och uppstyltade bilder. Jag ville koncentrera mig på mötet med människor och då ville jag inte fokusera för mycket på tekniken. När man traditionellt behöver blixt, det är då jag väljer bort den, som inne i en mörk kyrka det får vara lite mörkare, lite gulare. Varför ska jag göra det till någonting det inte är? Hus vid vattnet I en grosshandlarvilla från 1800-talet, i närheten av Gustavsbergs hamn på Värmdö i Stockholm, huserar Kicki. Här kan hon jobba med ljuset från alla riktningar och platsen är en stor inspirationskälla. Hon tar ofta hit sina kunder när hon ska fotografera barn och gravida eller när hon ska ta underklädesbilder som bruden ger i gåva till sin blivande man. Kicki berättar att hon från början var, och fortfarande är, tveksam till den typen av jobb. Men i huset kan hon göra bilderna på sitt sätt. Hon visar en bild på en kvinna som sveper genom en av dörröppningarna i huset, iklädd en genomskinlig sari. Den kvinnan var van att posa och sitta modell och jag blev lite trött på det. Kicki berättar hur hon fick kvinnan att släppa fokus på poserandet genom att be henne komma och gå genom dörröppningen istället. Det blev många omtagningar och när kvinnan hade ledsnat och glömde bort att posera, då blev det en bild som Kicki kände att hon kunde stå för. På senare år har Kicki allt mer kommit att 38 FOTO 5/2009

4 Bilden är tagen på Långholmen i Stockholm, och kännetecknar mycket av det Kickis bilder står för närhet,natur och ljuset, samt en känsla av att paret inte är medvetna om att en fotograf är närvarande. Jag väljer mina byten, säger Kicki och menar att den här bröllopsgästen hade en stark utstrålning. Kicki smög och väntade in rätt tillfälle för bilden. Kicki var egentligen på väg hem, men dröjde sig kvar, hon kände att hon inte riktigt var färdig. Hon hade tittat på de två tärnorna, sett hur mycket de gillade varandra, och väntade ut bilden där de närmade sig varandra. Ett ögonblick av omsorg. Det är viktigt att se och fånga de små sakerna. FOTO 5/

5 FOT kicki Sida 40 Den här kvinnan hade signalerat att hon ville ha annorlunda bröllopsbilder och bildidén växte fram ur ett samarbete mellan henne och Kicki. De hade testat bilden dagen innan bröllopet. På bröllopsdagen var det regnigt och trampolinen var hal, men med Kickis starka vilja att ta bilden fick hon också bruden att känna sig trygg i det hon gjorde. Det skulle bli en familjebild, och Kicki hade ställt upp bröllopsekipaget på bryggan, men så började en av brudgummens kompisar att spela på oljefat, varvid brudgummen började dansa. Kicki lät Hasselbladaren gå. Det här bröllopsparet var spänt. Kicki fick leka fram en bild så att paret slappnade av. Genom att Kicki har full kontroll på kamerateknik och ljus och tydligt berättar vad paret ska göra, slappnar de av och fokuserar på varandra. Det gör att känslorna som finns där den dagen kan fångas i bilden. 40 FOTO 5/2009

6 FOT kicki Sida 41 Under vinterhalvåret gäller det att på kort tid kunna göra bra bilder, innan kylan blir obehaglig. Då gäller det att som fotograf veta vad man vill. Se mer bilder på gilla den dokumentära bilden. Därför gör hon helst heldagsfotograferingar när det gäller bröllop. Oväntade händelser är det som är svårast i jobbet, men det är också en stimulerande utmaning, menar Kicki. Under en heldagsfotografering studerar hon ideligen människor och beräknar deras beteende. Allt kommer om man inte ger upp. Det gäller att vara i sitt uppsåt och sköta sitt jobb, men efter en heldag är jag slut och trasig. Kicki laddar minst en vecka innan en bröllopsfotografering, hon är noga med att träna och ta hand om sin kropp, för att få den energi som krävs för att utföra jobbet. Hon pratar varmt om möten med många olika människor, om förmånen att få se och uppleva olika kulturer och samhällsklasser. Det får henne att aldrig ledsna på bröllopsfotografering. Mer negativt med yrket är stressen och de många, långa arbetsdagarna. Fotografer är ju inga rika människor, men man har hjärtat fyllt med möten. Framöver vill Kicki jobba med att fotografera bröllop i andra länder och med att göra resereportage. Hon har varit i kontakt med det stora tidningsförlaget Condé Nast i USA och hoppas så småningom kunna inleda ett samarbete med dem. Hon skulle vilja arbeta ute i världen några veckor om året, vandra i berg och fotografera natur. Jag är social och rastlös av min natur och mår bra av att byta fokus. Båda världar På väg till kyrkan fick Kicki ett infall: bruden gåendes mitt på vägen i kontrast till den stela och korrekta omgivningen. Brudgummen och hennes assistent höll uppsikt över trafiken. Kicki har alltid erbjudit ett analogt bildalternativ och hon står i dagsläget med en fot i den analoga och en i den digitala fotografin; en nyinskaffad Nikon D3 på ena axeln och en Leica på den andra. Att jobba med en svartvit film i Leican, den känslan kan man aldrig få med en digital kamera hur mycket man än jobbar i Photoshop. Leican har hon fått i gåva av sin mentor, fotografen Bertil Hagert, i fotokretsar kallad Tomten. Idag är han över 80 år, men jobbade bland annat som krigsfotograf, fotograferade kändisar i Hollywood och fick uppdrag av bildtidningar i Sverige. Han är en stor inspirationskälla. Andra fotografer som Kicki inspireras av är bland annat Annie Leibovitz, för hennes mod att komma nära och Sally Mann, för hennes nakna ärliga bilder. Kicki är noggrann med att alltid hålla hög kvalitet från början till slut. Hennes inställning är att flera generationer ska kunna njuta av bilderna. Jag har fotat spår i så många år, och nu lämnar jag spår efter mig. FOTO 5/