Rapport 2006:23 R. Utvärdering av grund- och forskarutbildning i östasiatiska språk vid svenska universitet och högskolor

Transkript

1 Rapport 2006:23 R Utvärdering av grund- och forskarutbildning i östasiatiska språk vid svenska universitet och högskolor

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Utvärdering av grund- och forskarutbildning i östasiatiska språk vid svenska universitet och högskolor Utgiven av Högskoleverket 2006 Högskoleverkets rapportserie 2006:23 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Mehdi Sedigh Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, april 2006 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Högskoleverkets beslut 7 Högskoleverkets reflektioner 9 Eftertraktade utbildningar med stora ekonomiska problem 9 Trots små miljöer är god kvalitetssäkring möjlig 10 Få studenter fortsätter till högre nivåer 11 Internationalisering och samverkan kan bli bättre 11 Engagerade lärare trots ansträngd arbetssituation 11 Bra forskarutbildning men ostrukturerad 12 Utgångspunkter 15 Tillvägagångssätt 15 Bedömargruppens rapport 19 Missiv 21 Bedömargruppens referensram 23 Bedömargruppens sammanfattning 29 Språkskola eller akademisk utbildning? 30 Bristande framtidsmöjligheter 32 Låg genomströmning 34 Lärarnas forskningsaktivitet 35 Kvalitetssäkring 36 Dålig ekonomi 36 Forskarutbildningen 37 Ämnenas betydelse i Sverige 39 Kinesiska studier i Norden 43 Japanska studier i Norden 45 Koreanska studier i Norden 47 Stockholms universitet 49 Institutionen för orientaliska språk 49 Avdelningen för kinesiska 49 Avdelningen för japanska 58 Avdelningen för koreanska 68 Lunds universitet 77 Institutionen för östasiatiska språk 77 Avdelningen för kinesiska 78 Avdelningen för japanska 87

4 Göteborgs universitet 95 Avdelning för japanska 95 Uppsala universitet 107 Avdelningen för kinesiska 107 Självvärdering 107 Utbildningens mål 107

5 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar resultaten av en utvärdering av grund- och forskarutbildning i ämnena kinesiska, japanska och koreanska, som Högskoleverket genomfört under I utvärderingen ingår fyra lärosäten: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet varav tre erbjuder forskarutbildning. Totalt bedöms sju grundutbildningar och fem forskarutbildningar. För uppdraget har Högskoleverket anlitat en extern bedömargrupp bestående av fyra sakkunniga från Sverige, Danmark och Norge, två doktorander och en student från Sverige. Projektledare var Mehdi Sedigh från utvärderingsavdelningen. Till grund för utvärderingen ligger de berörda avdelningarnas självvärderingar, platsbesök och annan typ av information. Rapporten består av två delar. Den första delen, Högskoleverkets del, omfattar en kort reflektion utifrån bedömargruppens rapport och utvärderingens utgångspunkter. Den andra och mer omfattande delen är bedömargruppens rapport. Den består av såväl generella iakttagelser och rekommendationer som separata avsnitt för varje språk och avdelning. Bedömargruppen finner att grund- och forskarutbildningarna överlag håller god kvalitet. Undantag är grundutbildningen i kinesiska vid Uppsala universitet och grundutbildningen i japanska vid Lunds universitet, som brister i fråga om lärarkompetens och forskningsanknytning. Högskoleverket ifrågasätter därför examensrätten både på kandidat- och magisternivån i dessa ämnen. Bedömargruppen pekar på en rad väsentliga frågor som i viss mån rör alla utbildningar och som gruppen rekommenderar att man åtgärdar. Även grundutbildningen i japanska vid Stockholms universitet bör vidta åtgärder som rekommenderas för att försäkra utbildningens stabilitet och en kreativ studiemiljö. Bristande samverkan och icke formaliserad internationalisering, lärarnas arbetsförhållanden, i synnerhet lärarnas bristande forskningsaktivitet, bristande framtidsmöjligheter för utexaminerade studenter, alltför litet studentinflytande och för lite realia i förhållande till rådande fokus på språkfärdigheter är några exempel. Bedömargruppen noterar betydelsen av dessa ämnen och nödvändigheten av en större satsning på detta område. Detta görs inte minst med hänvisning till regeringens Asienpolitik, som inkluderar ökad akademisk kunskap i asiatiska språk samt forskning om dessa länder, som en del av ansträngningarna att fördjupa Sveriges relationer till denna dynamiska världsdel.

6

7 Högskoleverkets beslut Rektorer vid berörda lärosäten Mehdi Sedigh BESLUT Reg.nr Utvärdering av östasiatiska språk vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverket finner att kinesiska, japanska och koreanska vid Stockholms universitet, japanska vid Göteborgs universitet och kinesiska vid Lunds universitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. För dessa utbildningar kommer en uppföljning av utvärderingen att göras inom tre år. Högskoleverket finner anledning att ifrågasätta examensrätten för både kandidat och magisterexamen i kinesiska vid Uppsala universitet och i japanska vid Lunds universitet. Ifrågasättandet grundar sig på bristande lärarkompetens och forskningsanknytning. I övrigt hänvisas till avsnittet Högskoleverkets reflektioner och bedömargruppens rapport. Högskoleverket anmodar universiteten i Uppsala och Lund att avhjälpa bristerna inom ett år. Högskoleverket avser att göra en uppföljning av detta beslut inom ett år, då Uppsala och Lunds universitet skall redogöra för vilka åtgärder som vidtagits. Därefter kommer Högskoleverket att ta ställning till om det finns skäl att återkalla examensrätten. Beslut i detta ärande har fattats av universitetskanslern Sigbrit Franke efter föredragning av projektansvarige Mehdi Sedigh i närvaro av kanslichefen Lennart Ståhle och avdelningschefen Clas-Uno Frykholm. Sigbrit Franke Mehdi Sedigh Kopia: Utbildningsdepartementet Ledamöter i bedömargruppen

8

9 Högskoleverkets reflektioner Högskoleverket vill till att börja med tacka bedömargruppen för ett väl genomfört arbete. Bedömargruppens rapport utgör en god bedömning av grundoch forskarutbildning i både kinesiska, japanska och koreanska. Gruppens rapport är tillika ett nödvändigt underlag för Högskoleverkets beslut. Bedömargruppen har arbetat utifrån en referensram som innefattar både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Gruppen har utifrån de uppsatta kriterierna bedömt varje enskilt ämne aspekt för aspekt. I de fall bedömargruppen funnit brister på vissa områden har den framfört rekommendationer och förslag till förändring och förbättring. Strävan är att de synpunkter, förslag till förbättringar och rekommendationer som ges skall uppfattas som intressanta och kvalitetsutvecklande för utbildningen. De utvärderade utbildningarna har skiftande kvalitet. Några avdelningar har lyckats väl med att utveckla vissa kvalitetsaspekter medan andra är i stort behov av utveckling och utvidgning. Högskoleverket väljer att ur bedömargruppens rapport lyfta fram några problem som de utvärderade ämnena brottas med. Eftertraktade utbildningar med stora ekonomiska problem Det faktum att världens utveckling under det kommande seklet är nära förbundet med utvecklingen i Asien, och att massmediernas fokusering på de starkt växande asiatiska ekonomierna uppmärksammas av intresserade studenter, ekonomer, ingenjörer och andra som vill lära de språk som ingår i utvärderingen innebär att det finns ett stort intresse för de östasiatiska språken. Det är värt att notera att medan A-kurserna i t.ex. tyska och franska tar in alla sökande har flera A-kurser i japanska och kinesiska 3 5 sökande per plats. Men liksom små ämnen i övrigt befinner sig de utvärderade ämnena i en sårbar miljö med få studenter och dålig ekonomi som medför konsekvenser för utbildningens kvalitet. Den kritiska och kreativa miljö som skall karakterisera den högre utbildningen går i många fall inte att upprätthålla. Regering och riksdag har antagit en Asienstrategi för utveckling av Sveriges relationer med länder i området, bland andra Kina, Japan och Korea. En vidgad kunskapsbas, som inkluderar språkkunskaper och forskning, ingår i satsningen. Trots det arbetar ämnena kinesiska, japanska och koreanska under knappa ekonomiska förhållanden. Att kinesiska utsetts till spetsämne vid Stockholms universitet och att koreanska vid samma universitet har riksansvar för ämnet har inte inneburit någon förbättring av den ekonomiska situationen där. Strategin har emellertid inte förverkligast vad avser förstärkningar av ut-

10 bildningen i ämnena kinesiska, japanska och koreanska. Det innebär att dessa ämnen fortfarande arbetar under knappa ekonomiska förhållanden. Högskoleverket har vid flera tillfällen riktat uppmärksamheten mot de så kallade småspråkens ekonomiska dilemma. Senast skedde detta i Högskoleverkets remissvar på delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48) under punkten Resurser kopplas till målen (sid. 8 i verkets yttrande): Lärosäten som bedriver utbildning i små miljöer, exempelvis de så kallade småspråken, bör erhålla särskilda resurser för den uppgiften. Alternativt kan småspråk definieras vid en eventuell översyn av ersättningsnivåerna. (Reg.nr , sid.8). Lunds universitet beslutat att lägga ner utbildningarna i indonesiska och thai för vilka universitet har särskilt åtagande enligt regleringsbrevet. Detta innebär att dessa två östasiatiska språk inte längre kommer att erbjudas på högskolenivå i Sverige. Högskoleverket avser att uppmärksamma regeringen på detta. Trots små miljöer är god kvalitetssäkring möjlig Ett flertal av de granskade miljöerna brister i engagemang vad gäller kvalitetsarbete, och nästan all kommunikation sker informellt. Detta informella tillvägagångssätt sägs bero på avdelningarnas litenhet. Bedömargruppen hyser viss förståelse för den typen av resonemang och menar att en mindre formell atmosfär inverkar positivt på stämningen inom enheten. Bedömargruppen pekar dock på att det kan finnas en risk med den nära, informella kontakten på så vis att studenterna inte kan vara anonyma och har svårt att distansera sig tillräckligt för att kunna ställa krav på lärarna och på utbildningen som helhet. Gruppen konstaterar att ett informellt inflytande inte kan ersätta ett formellt. Det är ytterst viktigt att formella kursvärderingar hålls regelbundet och att studenterna får återkoppling så att de ser att deras åsikter har någon betydelse. Exempel på avdelningar som lyckats att kombinera den informella kommunikationen med regelbundna och systematiska kursvärderingar är japanska vid Göteborgs universitet och japanska vid Lunds universitet. Högskoleverket instämmer med bedömargruppen i att det är viktigt att studenterna och lärarna får en starkare formell representation i institutionens beslutsfattande organ och vill vidare hänvisa till propositionen 1999/2000:28, Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan, där det understryks att studenternas inflytande är centralt för ämnes- och programutvärderingar. Högskoleverket vill också framhålla att högskolan sedan år 2000 är skyldig att genomföra kursvärderingar med god återkoppling. För att garantera god kvalitet i en utbildning krävs inte minst att det råder ett gott och konfliktfritt arbetsklimat med fungerande kommunikation och bra ansvarsfördelning. Bedömargruppen skriver i sin rapport att arbetsklimatet vid avdelningen för japanska vid Stockholms universitet förefaller mycket 10

11 spänt vilket kan påverka utbildningens kvalitet. Ledningsstruktur och ansvarsuppdelning är otillfredsställande, vilket bland annat tar sig uttryck i att medarbetarna har föga möjligheter att påverka sin egen situation eller verksamhetens utveckling. Högskoleverket ser allvarligt på denna situation och uppmanar institutions- och fakultetsledningen att snarast ta itu med detta problem. Få studenter fortsätter till högre nivåer Antalet avhopp är överlag högt i flertalet av de utvärderade ämnena, i synnerhet på de lägre nivåerna. Undantagen är avdelningarna för japanska och kinesiska vid Lunds universitet. Det finns inte heller någon formulerad åtgärdsplan för att dämpa problemet. Problemet sägs bero på studenternas varierande intention och intresse för dessa ämnen. Detta ställer i så fall krav på uppläggningen av utbildningen och undervisningen. Det innebär att olika gruppers behov och intresse bör tas med i beräkningen när utbildningen läggs upp utan att det görs avkall på kvaliteten. Högskoleverket instämmer med bedömargruppen i att det är ytterst viktigt att ledningen för de berörda avdelningarna undersöker de egentliga orsakerna till avhoppen och att man utarbetar en åtgärdsplan för att motverka den låga genomströmningen. Internationalisering och samverkan kan bli bättre Internationaliseringen i formaliserad form är mycket begränsad. Studentutbyte sker enbart på studenternas eget initiativ och i många fall är utlandsstudierna varken integrerade i utbildningen eller poänggivande. Doktorandernas är nöjda med den hjälp de får när det gäller deltagande i internationella fora, konferenser och publicering av sina rön. Internt samarbete mellan ämnena inom institutionerna är ovanligt. Samarbete med lärosäten i Norden eller Europa i övrigt är otillräckligt. Med tanke på avdelningarnas litenhet, dåliga ekonomi och svårigheter att åstadkomma en tillfredsställande akademisk och kreativ miljö med så få studenter och doktorander anser Högskoleverket att det är anmärkningsvärt att avdelningarna inte har kommit längre vad gäller internationalisering och samverkan. Högskoleverket uppmanar här till betydligt större ansträngningar beträffande denna angelägna fråga. Engagerade lärare trots ansträngd arbetssituation Bedömargruppens uppfattning är att lärarna vid de utvärderade ämnena överlag är kompetenta, skickliga och uppskattade av studenterna och anser att det är imponerande att de lyckas åstadkomma så goda resultat trots små medel. 11

12 Trots det är lärarsituationen mycket allvarlig för flertalet av de utvärderade utbildningarna. Allvarligast är situationen för kinesiska i Uppsala och japanska i Lund. På vart och ett av dessa lärosäten finns endast en fast anställd lärare, en adjunkt, som inte är disputerad. I Uppsala är adjunkten inte heltidsanställd och i Lund har adjunkten femtio procents tjänstledighet. Högskoleverket anser att om en ensam lärare skall ansvara för utbildningen upp till kandidat- och magisternivå i dessa ämnen, skall denna vara tillsvidareanställd med heltidstjänstgöring samt inneha doktorsexamen i ämnet. Högskoleverket ifrågasätter därför examensrätten på både kandidat- och magisternivå för ämnet kinesiska vid Uppsala universitet och ämnet japanska vid Lunds universitet.. Det mest bekymmersamma med lärarnas arbetssituation är att den inte tillåter forskning och kompetensutveckling inom tjänsten i tillräckligt hög utsträckning. De flesta arbetstidsavtal medger att ca 20 procent av arbetstiden avsätts för forskning och kompetensutveckling, inklusive pedagogisk kompetens, men kraven på undervisning och andra arbetsuppgifter tillåter enligt uppgift ofta inte att denna tid kan utnyttjas fullt ut. Grundutbildningen koncentrerar sig huvudsakligen på språkfärdigheter och saknar i flera fall realia och metodiska inslag i någon nämnvärd omfattning, vilket återspeglas i svårigheter i samband med uppsatsprocessen och i resultaten. Högskoleverket framhåller att det är ytterst viktigt att arbetsförhållandena för lärarna medger tid för forskning och annan kompetensutveckling både i avtal och i praktiken. Högskoleverket vill samtidigt uppmana alla i utvärderingen ingående ämnen att inleda en diskussion om och presentera konkreta planer för att även svåra nybörjarspråk som erbjuds inom högskolan skall vila på tillräcklig vetenskaplig grund. Bra forskarutbildning men ostrukturerad Bedömargruppens intryck är att forskarutbildningarna överlag håller bra kvalitet, men att handledningen är alltför ostrukturerad. All kontakt mellan doktorand och handledare sker i princip på doktorandens initiativ. Relationen mellan handledare och doktorand är ofta god och de flesta doktorander är nöjda med kvaliteten på handledningen. Studieplanen utarbetas huvudsakligen av doktoranden själv, men uppföljningen av denna är inte systematisk och regelbunden, vilket strider mot högskoleförordningen. Det finns inga rutiner för att hantera situationer där relationen mellan doktorand och handledare blir problematisk eller där doktorandens förhållanden i övrigt allvarligt kan störa möjligheten för doktoranden att genomföra forskarutbildningen. I flertalet fall finns det inte heller möjlighet att byta handledare om problem skulle uppstå, helt enkelt för att ämnet bara har en enda lärare med handledarkompetens. 12

13 Doktoranderna har ofta inte några klara och kontinuerliga förbindelselänkar med avdelningens dagliga liv. De flesta doktorander är sällan på institutionen och utbildningen påminner om distansutbildning. Forskarutbildningen försiggår dessutom i så liten miljö att det inte finns någon dynamik för de forskarstuderande. Med tanke på avdelningarnas litenhet anser Högskoleverket att det vore önskvärt att se över möjligheten till samverkan med andra avdelningar, institutioner eller lärosäte vad gäller seminarieverksamheten, handledning m.m. för att stärka forskningsmiljön. 13

14

15 Utgångspunkter Enligt propositionen 1999/2000:28 skall Högskoleverket med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, inklusive forskarutbildning. Föreliggande utvärdering av östasiatiska språk ingår i det kvalitetsgranskningssystem som inleddes med anledning av ovan nämnda proposition. Utvärderingens primära syfte är att bedöma kvaliteten i ämnets grund- och forskarutbildning vid de svenska universiteten och högskolorna. Tillvägagångssätt Avgränsningar Utvärderingen omfattar de utbildningar som kan leda till kandidat-, magistereller doktorsexamen inom ämnena kinesiska, japanska och koreanska. Utvärderingen omfattar sammanlagt sju grundutbildningar och fem forskarutbildningar vid följande lärosäten. Göteborgs universitet: japanska, både grund- och forskarutbildning Lunds universitet: kinesiska, både grund- och forskarutbildning japanska, enbart grundutbildning. Stockholms universitet: kinesiska, både grund- och forskarutbildning japanska, både grund- och forskarutbildning koreanska, både grund- och forskarutbildning. Uppsala universitet: kinesiska, enbart grundutbildning. Utvärderingens fokus på utbildningarnas kvalitet begränsas primärt till den period då utvärderingen äger rum, men tar självfallet hänsyn till de utvärderade institutionernas utveckling och förnyelse över en längre period, samt deras framtidsplaner och ambitioner. Med de givna resurserna har det inte varit möjligt att göra en så djupgående utvärdering som vore önskvärt. De väsentliga aspekter som har direkt anknytning till utbildningens kvalitet har ändå berörts. Perioden för bedömningen är

16 Utvärderingsmodellen och dess inriktning Den modell som Högskoleverket använder sig av har många unika egenskaper. Styrkan med modellen är att den är demokratisk. Den involverar redan från början samtliga berörda parter och alla intressenter, dvs. studenter, doktorander, lärare, övrig personal och utbildningens ledning, i utvärderingsprocessen och försöker i den mån det är möjligt att beakta dessa gruppers synpunkter, behov, farhågor och intressen. Modellen är en kollegial bedömningsmodell, vilket innebär att professionella personer med sakkunskap i de aktuella ämnena utses att bedöma kvaliteten i professionella kollegors verksamhet. Det är även värt att poängtera att både studenter och doktorander medverkar på samma villkor som övriga i bedömargruppen, i hela bedömningsprocessen. Utvärderingsmodellen har en förklaringsinriktad ansats. Det innebär att modellen är tillräckligt kraftfull för att kunna förklara de erhållna resultaten. Det görs bland annat genom en noggrann studie av växelverkan mellan verksamhetens olika faser, nämligen: förutsättning, process och resultat. Det bör påpekas att för närvarande har Högskoleverkets utvärderingar större fokus på verksamhetens förutsättning och process. Utvärderingen har också en formativ inriktning. Det innebär att utvärderingen syftar till att bedöma kvaliteten på utbildningarna i östasiatiska språk och utifrån detta ge konstruktiva förslag och rekommendationer till förbättringar och utveckling. Den har även summativ inriktning. Detta innebär, i detta sammanhang, att om utbildningens kvalitet påtagligt brister kan examensrätten dras in, efter det att en varning utfärdats. Genomförande Initialt inböjds ämnesföreträdare, studenter och doktorander för östasiatiska språk, kinesiska, japanska och koreanska, i oktober 2004 till Högskoleverket för information och diskussion kring utvärderingens uppläggning och diskussion kring självvärderingens innehåll. Diskussionerna kring anvisningarna för självvärderingarnas relevans för just de aktuella utvärderingsämnena föranledde smärre förändringar i de ursprungliga anvisningarna.. Bedömargruppen Senhösten 2004 tillsattes en bedömargrupp. Bedömargruppen utsågs efter förslag från ämnesföreträdarna (institutionerna). Bedömargruppen i denna utvärdering bestod av totalt sju personer, av vilka två är doktorander och en student. Gruppen har bestått av Monica Braw, fil.dr, (ordförande), Reiko Abe Auestad, professor i japanska, Institutt for kulturstudier og orientaliske språk, Universitetet i Oslo, Geir Helgesen, fil.dr, Nordic Institut of Asian Studies 16

17 (NIAS), Köpenhamn, Mette Thunø, lektor i kinesiska, Institut før tværkulturelle og regionale studier, Köpenhamns universitet, Jens Karlsson, doktorand, Lunds universitet, Martin Nordeborg, doktorand, Göteborgs universitet samt Tatiana Polskaia, student, Uppsala universitet. Till grund för bedömningen ligger alltså institutionernas självvärderingar med observation och fördjupade frågor vid platsbesöket samt andra skriftliga material. 17

18

19 Bedömargruppens rapport

20

21 Missiv Till Högskoleverket Utvärdering av grund- och forskarutbildning i östasiatiska språk vid svenska universitet och högskolor Högskoleverket initierade år 2005 en utvärdering av grundutbildning och forskarutbildning i kinesiska, japanska och koreanska. För bedömning har följande sakkunniga anlitats: Monica Braw, fil.dr (ordförande) Reiko Abe Auestad, professor i japanska, Institutt for kulturstudier og orientaliske språk, Universitetet i Oslo Geir Helgesen, fil.dr, Nordic Institute of Asian Studies (NIAS), Köpenhamn Mette Thunø. lektor i kinesiska, Institut før tværkulturelle og regionale studier, Köpenhamns universitet Jens Karlsson, doktorand, Lunds universitet Martin Nordeborg, doktorand, Göteborgs universitet Tatiana Polskaia, student, Uppsala universitet. Vi grundar vår bedömning på den information och de intryck vi fått från de berörda avdelningarnas självvärderingar med bilagor samt på de besök vi gjorde vid avdelningarna där vi samtalat med företrädare för fakultetsledning eller motsvarande, institutionsledning, lärare, doktorander och studenter. Doktorand- och studentrepresentanterna i gruppen har inte deltagit i bedömningen av sina egna lärosäten. Härmed överlämnas bedömargruppens rapport till Högskoleverket. Monica Braw bedömargruppens ordförande 21

22

23 Bedömargruppens referensram Vid varje kvalitetsbedömning bör kriterierna för bedömning vara klara, deklarerade och motiverade. Bedömargruppen anser att det är ett vitalt inslag i varje utvärderingsprocess att de som blir utvärderade har insikt i på vilka grunder de blivit bedömda och finner kriterierna relevanta. Det är också viktigt för bedömarna att ha en referensram som kan styra deras fokusering på de aspekter som kan vara betydelsefulla för kvaliteten. Referensramar fungerar alltså som ett instrument för bedömning, tolkning och värdering av det insamlade materialet. I det följande presenteras bedömargruppens referensram i form av ett antal aspekter och kriterier. Kriterierna skall ses som de minimikrav bedömargruppen ställer för att en tillfredsställande nivå skall uppnås. Utbildningens mål För utbildningen skall det finnas mål som utgår från högskolelagen och högskoleförordningen. Målen skall vara tydliga, praktiskt genomförbara och uppföljningsbara. Målen för utbildningen bör fortlöpande diskuteras inom institutionen. Av målbeskrivningarna skall bland annat lärosätets profil för utbildningen framgå. Ledning och organisation Det skall finnas en tydlig ledningsstruktur och en klar ansvarsuppdelning. Ledningen skall ha förmåga att implementera och följa upp de uppsatta målen och visionerna. Ledningen skall arbeta för långsiktighet, stabilitet och kontinuerlig förnyelse av utbildningen. En icke långsiktig och instabil utbildning kännetecknas bland annat av att den är beroende av en eller ett fåtal personer, har många timlärare med få (eller inga) fasta tjänster, är starkt externt finansierad och har otillfredsställande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Ledningen skall bereda möjligheter för personalens, doktorandernas och studenternas reella inflytande och för ett gott arbetsklimat. Ledningen skall borga för en långsiktig kompetensförsörjning vid institutionen och ge goda förutsättningar avseende lärarresurser. Ledningen skall föra systematiska medarbetarsamtal med personalen. Det skall finnas ett tillfredsställande administrativt stöd. Det skall finnas tillfredsställande kommunikation mellan utbildningens ledning/utbildningens företrädare och lärosätets ledning, detta för att bättre göra arbetet mot gemensamma mål möjligt. 23

24 Ledningen skall utarbeta ett program för åtgärder mot eventuell låg eller otillfredsställande genomströmning, högt antal avhopp (studieavbrott) och lågt söktryck. Utbildningens innehåll och uppläggning samt dess organisation Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och använda sig av vetenskapliga metoder. Utbildningens innehåll skall motsvara det innehåll som beskrivs i kursplaner och andra dokument samt i rekryteringsmaterial. Utbildningens form och innehåll skall vara anpassade till ämnets karaktär som huvudämne. Utbildningen skall ha en pedagogisk uppläggning. Planeringen av utbildningen skall ha god framförförhållning. Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, att uppnå språkliga kunskaper, att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt att följa kunskapsutvecklingen. Det skall finnas en väl avvägd progression mellan utbildningens olika nivåer. Utbildningen kan variera mellan lärosätena, men nivåsättning av kurserna och examensarbetet bör ha en nationell överensstämmelse. Utbildningen skall omfatta forskning inom ämnet eller ämnesområdet med en sådan volym att en kreativ forskningsmiljö kan upprätthållas. Språk- och realiamoment (teoretiska och praktiska) skall ha en relevant balans för att uppnå en akademisk nivå. Utbildningens innehåll skall vara konkurrenskraftigt även på internationell nivå. Utbildningen skall vara upplagd på ett sådant sätt att den förbereder studenterna för arbete även utanför högskolan. Grundutbildningen skall vara forskarförberedande. Det skall finnas ett program för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring med bland annat systematiska kursvärderingar och god återkoppling av resultatet till studenterna. Avdelningarna och institutionerna bör arbeta med uppföljning av utexaminerade studenter. Det höga antalet studieavbrott och studieförseningar skall analyseras och åtgärdas. Forskningsanknytning Utbildningen skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen skall vara forskningsanknuten. Detta kan försäkras bland annat genom att ha forskningsaktiva lärare, att ha lärare med god vetenskaplig och språklig kompetens, att ha relevant och aktuell litteratur även 24

25 på det språk som studeras, att studenterna ges möjlighet att få inblick i ny forskning inom det aktuella området och forskning vid institutionen, att ha regelbundna vetenskapliga seminarieserier (riktade och anpassade till både forskarutbildnings- och grundutbildningsstudenter), att ge studenterna möjlighet att lyssna till inbjudna gästföreläsare och gästforskare samt att undervisningen främjar kritiskt tänkande. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmågan att söka, analysera, värdera och använda sig av kunskapen på en vetenskaplig nivå. Undervisning och examination Undervisningen skall vara varierande och anpassad efter utbildningens karaktär och nivå. Exempel på undervisningsformer är distansutbildning, grupparbete respektive självständiga studier, fältstudie, katederundervisning, seminarier, laboration och datorundervisning. Undervisningsmetoderna skall motsvara det som beskrivs i kursplaner och andra dokument samt rekryteringsmaterial. Det skall ges ett godtagbart antal lärarledda undervisningstimmar. Examinationsformerna skall vara varierande och anpassade efter utbildningens karaktär och nivå. Exempel på några vanliga examinationsformer är hemtentamina, grupparbete, självständigt arbete, skriftlig examination (salstentamen) och muntlig presentation. Examinationen skall utformas så att den uppfattas som ett inlärningsoch utvecklingstillfälle och inte enbart som en kunskapskontroll. Återkoppling av examinationsresultat bör ge studenterna information om de egna prestationerna och den egna utvecklingen. Instruktioner för examinationernas och examensarbetenas struktur och bedömningskriterier skall vara tydliga och kända av både handledare och studenter. Examensarbeten skall utföras inom den i kursplanen fastställda tidsramen. Det skall finnas enåtgärdsplan i de fall examensarbeten inte slutförs i tid. Det skall finnas tillfredsställande handledarkapacitet. Det skall finnas skilda handledare och examinatorer för självständiga arbeten. Examinatorn skall vara disputerad i ämnet. Lärarna Lärarna skall ha en god ämnesmässig och vetenskaplig kompetens. De skall ges reella möjligheter att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga och pedagogiska kompetens. Lärarna skall ha tillfredsställande handledarkompetens och handledarutbildning. 25

26 Lärarna skall ha god pedagogisk förmåga och skicklighet. Fortlöpande diskussion kring pedagogiska frågor skall äga rum. Det skall finnas ett forum vid varje institution för diskussioner och utveckling av det pedagogiska arbetet. Nya lärare skall ha genomgått pedagogisk utbildning. Lärarna skall inom ramen för tjänsten bedriva forskning. Alla forskaraktiva lärare skall delta i undervisningen på grundutbildningen. Det skall finnas tillräckligt antal forskningsaktiva lärare för att skapa en kritisk och kreativ miljö. Särskilt viktigt i språkutbildningar är att det finns lärare med undervisningsspråket som modersmål samt lärare som behärskar svenska språket till fullo. Det skall finnas ett tillfredsställande antal disputerade lärare i relation till antalet studenter. På kandidatnivå skall det finnas minst en disputerad tillsvidareanställd lärare. Lärarna skall ha möjlighet att påverka sin arbetssituation, bland annat genom systematiska utvecklingssamtal och deltagande i beslutande organ. Studenterna Antagningsförfaranden och introduktion till program och kurser skall vara anpassade så att rekrytering främjas. Behörighet och baskunskaper skall vara relevanta. Det skall finnas fastställda krav på förkunskaper för antagning till forskarutbildning. En kritisk och kreativ miljö skall vara tillgodosedd. En sådan miljö kännetecknas bland annat av seminarier och diskussioner, vilket kräver ett tillräckligt antal studenter, lärare och eventuellt även doktorander. En jämn könsfördelning och tillfredsställande mångfald skall eftersträvas. Studenterna skall känna till sina rättigheter till deltagande och de skall ha inflytande i beredande och beslutande organ samt få möjlighet att påverka sin studiesituation och utbildning. De skall också ha reella möjligheter att aktivt medverka i utvecklingsarbetet, i planeringen och i utvärderingen av utbildningen. Forskarutbildning Doktoranderna skall känna till sina rättigheter till deltagande och ha inflytande i beredande och beslutande organ. Doktoranderna skall ha möjlighet att påverka sin situation och utbildning. De skall också ha reella möjligheter att aktivt medverka i utvecklingsarbetet på alla nivåer, i planeringen och i utvärderingen av utbildningen. Doktoranderna skall få möjlighet att undervisa i grundutbildningen. Alla doktorander som undervisar skall ha genomgått pedagogisk utbildning. Doktorandtjänster och utbildningsbidrag skall utlysas nationellt och internationellt. Det skall råda balans mellan obligatoriska och valfria kurser. 26

27 Det skall finnas regelbundna seminarieserier. Institutionen måste garantera tillfredsställande handledning för doktoranderna inom avhandlingsämnet. Doktorandhandledare bör ha genomgått handledarutbildning. Doktorander bör ha både huvudhandledare och bihandledare. Docentkompetens krävs för handledning inom forskarutbildningen. Doktorandernas framsteg bör regelbundet följas upp av handledaren. Rutiner för handledning skall finnas utarbetade där bland annat kravet på regelbunden handledning definieras. Handledningen skall vara organiserad och schemalagd. Det skall finnas rutiner för att hantera situationer där relationen mellan doktorand och handledare blir problematisk eller där doktorandens förhållanden i övrigt allvarligt kan störa möjligheten för doktoranden att genomföra forskarutbildningen. Rutinerna för eventuellt byte av handledare skall vara kända av doktoranden. Forskarutbildningen skall klaras av på fyra års effektiv studietid. Utbildningens innehåll skall vara konkurrenskraftigt även på internationell nivå. Doktoranderna skall beredas möjlighet och uppmuntras till att delta i och presentera artiklar vid i internationella forum och konferenser, till att publicera sina rön i internationella tidskrifter samt till att genomföra delar av sitt forskningsprojekt utomlands. Samverkan och internationalisering Det skall finnas tydliga former och program för samverkan och internationalisering av utbildningen. Tillfredsställande internationalisering tar sig särskilt uttryck i följande: utbyte av studenter, uppläggning av delar av utbildningen utomlands, utbyte av forskare, lärare och föreläsare, etablerade nätverk och forskningsprojekt med utländska universitet och forskningsmiljöer samt publicering i vetenskapliga tidskrifter. Studenterna och doktoranderna skall på ett tidigt stadium av sin utbildning informeras om möjligheterna att förlägga delar av sina studier utomlands och därigenom uppmuntras till detta. Tillfredsställande och aktiv strävan för samverkan tar sig uttryck i samarbete inom den egna institutionen och universitet, med närliggande vetenskapsområden och så vidare. Infrastruktur och utrustning Infrastruktur såsom tillgång till datorer, laborationssalar, studieplatser, informella mötesplatser, föreläsningssalar, arbetsrum och annan relevant utrustning skall vara tillfredsställande. Väsentligt för språkutbildningar är att det finns ett välfungerande språklaboratorium. 27

28 Det skall finnas ett välfungerande bibliotek. Biblioteket skall ha aktuella och relevanta böcker, vetenskaplig litteratur och för ämnet relevanta tidskrifter. Studenternas tillgång till biblioteket och annan informationsservice skall vara god, bland annat genom datoriserad uppkoppling. Det skall finnas tillgång till sökbara databaser. Lokaler och utrustning skall ha god tillgänglighet för alla studenter oavsett rörelsehinder eller andra fysiska handikapp. Självvärdering som instrument för kvalitetsutveckling Självvärderingen är det viktigaste instrumentet både som process för lärosätet och dokument för bedömargruppen. Därför är det viktigt att vid varje utvärdering reflektera över självvärdering som instrument för kvalitetsutveckling. Det är också viktigt för lärosätena och institutionerna att de får synpunkter på sina insatser. En bra självvärdering tar bland annat följande frågor i beaktande: Har alla berörda deltagit i framtagandet av dokumentet? Är alla frågor besvarade på ett kritiskt, problematiserande, reflekterande och ärligt eller självprövande sätt? Ger självvärderingen en rättvis bild av verksamheten? Har självvärderingsprocessen använts av institutionen för reell egen utveckling eller uppfattats som en pålaga uppifrån? 28

29 Bedömargruppens sammanfattning Bedömargruppens uppdrag har varit att utvärdera utbildningar i kinesiska, japanska och koreanska vid universitet och högskolor. Sådana utbildningar med examensrätt ges vid Göteborgs, Lunds, Stockholms och Uppsala universitet. Forskarutbildning i ämnena finns vid Stockholms, Göteborgs och Lunds universitet. Undervisning i kinesiska och japanska ges dessutom vid andra universitet och högskolor. Dessa har dock inte varit föremål för denna utvärdering eftersom de inte har examensrätt, dvs. inte ger utbildning till kandidat- och magisternivå. Sådan undervisning kan utgöra ett tillval till exempel till en teknisk utbildning med sidoinriktning på ett visst geografiskt område. I de fall där undervisning i ämnena ingår i en annan utbildning men ges av en av de utvärderade avdelningarna och institutionerna har den tagits upp som en del av verksamheten vid dessa avdelningar och institutioner. Bedömargruppen har dock inte tagit ställning till hur relevant denna språkundervisning är för utbildningen i fråga. I bedömargruppens arbete har vikt lagts vid att granska varje avdelning och institution utifrån dess egna förutsättningar. Avsikten är alltså inte att jämföra dem eller att rangordna dem. Bedömargruppen har inte haft tillgång till data som möjliggör rättvisande jämförelser mellan de olika utvärderingsobjekten. Vägledande för bedömargruppen har varit en referensram som preliminärt konstruerats i början av utvärderingsprocessen av gruppen. Denna har utvecklats under arbetets gång och finns tillgänglig under bedömargruppens referensram. Utvärderingarna, som Högskoleverket företar av alla utbildningar inom det svenska högskole- och universitetsväsendet sedan 1995, har som syfte att leda till diskussioner och ansträngningar för att förbättra utbildningens kvalitet. Bedömargruppen hoppas att dess synpunkter, förslag till förbättringar och rekommendationer skall uppfattas som inspiration till utvecklingen av utbildningen och att de skall ses som intressanta och spännande att genomföra och inte som negativ kritik. Kvaliteten på utbildningarna som varit föremål för utvärderingen är varierande men i stort anser bedömargruppen att den är god. Dessa utbildningar har på senare år, förmodligen delvis på grund av Kinas, Japans och Sydkoreas ökade internationella betydelse, blivit mer eftersökta. En del har till och med högt söktryck. Genomströmningen, däremot, är i flera fall mindre god. Många lärare betecknas av eleverna som mycket engagerade och inspirerande, ett intryck som också bedömargruppen fick. Studenterna är ofta ivriga att lära sig så mycket som möjligt, trots att studierna av dessa svåra nybörjarspråk ställer större krav på studerande och lärare än en del andra ämnen. 29

30 Allmänt kan sägas att kinesiska, japanska och koreanska hör till de så kalllade småspråken vid svenska universitet. Denna benämning har naturligtvis ingenting att göra med hur många människor som har dessa språk som sitt modersmål. Sett ur den synpunkten är ju kinesiska världens största språk, som enbart i Kina talas av ungefär 1,2 miljarder människor, förutom på många andra håll i världen, medan japanska talas av cirka 125 miljoner människor och koreanska av nära 70 miljoner (Syd- och Nordkorea). Den svenska benämningen småspråk hänför sig alltså till utbildningsförhållandena i Sverige. Undervisningen i de tre språken ges både av lärare med svenska som modersmål och med lärare som har kinesiska, japanska eller koreanska som modersmål. Det finns därför mycket goda möjligheter för studenterna att lära sig det talade språket. De ges också rika tillfällen att sätta sig in i kultur och samhälle genom den kontinuerliga kontakten med lärare från dessa länder. Studierna i Sverige kombineras ofta med studier i målspråksländerna. Där får studenterna möjligheter att förkovra sig ytterligare i ämnet, men oftast är dessa vistelser utomlands inte integrerade i själva utbildningen. En ytterligare svaghet är att utbildningarna ofta saknar tillräckligt med kurser i realia. Det måste understrykas att dessa språkutbildningar har möjligheter att utvecklas ytterligare i Sverige. Det finns ett stort intresse för Östasien som helhet, framför allt på grund av den politiska och ekonomiska utvecklingen, men för närvarande också på grund av det intresse för asiatisk populärkultur som växt lavinartat bland svenska ungdomar de senaste åren. Trots att utbildningarna i kinesiska, japanska och koreanska företer många olikheter, vilket kan konstateras i utvärderingen av de enskilda avdelningarna, kan också ett antal frågor som är gemensamma urskiljas. Språkskola eller akademisk utbildning? Alla tre språken är nybörjarspråk. Studenterna har alltså, med få undantag, inte läst dem på gymnasiet. Dessutom kräver dessa språk i allmänhet längre tid för inlärning än europeiska språk, dels därför att deras uppbyggnad är okänd för dem som tidigare endast läst indoeuropeiska språk, dels därför att de skrivs med ett stort antal kinesiska tecken (samt när det gäller japanska och koreanska, också med inhemska tecken). Värt att notera är också studenternas motivering för ämnesvalet. Många läser ett av språken enbart som biämne, inte som en utbildning. Andra har inte primärt ett akademiskt intresse utan vill framför allt lära sig något om en kultur de personligen har anknytning till. Detta kräver flera ställningstaganden vad utbildningens uppläggning beträffar. Bedömargruppen har noterat att det nuvarande upplägget med tre års grundutbildning gör att det skapas en motsättning i målsättningen för utbildningarna. De flesta avdelningarna lägger tyngdpunkten på språkfärdig- 30

31 heter och stipulerar som mål att studenterna skall lära sig behärska språket någorlunda väl. En genomgående önskan hos studenterna vid de olika institutionerna och avdelningarna är fler schemalagda språkundervisningstimmar. I synnerhet vill de få bättre möjligheter till praktisk språkträning. Vid flera av avdelningarna har noterats att det saknas balans mellan språkstudierna och realiastudierna. Det fokus som råder på språkundervisning vid en del avdelningar medför att grundutbildningen tenderar att likna en språkskola snarare än en universitetsutbildning. Bedömargruppen vill understryka att all universitetsutbildning skall vila på vetenskaplig grund och förbereda studenterna för eventuella forskarstudier. Detta kräver tillfredsställande kunskaper i målspråket men också förmåga att handskas med vetenskapliga teorier och metoder, vetenskapligt material och rikliga tillfällen till övning i kritiskt tänkande. Realiaundervisningen är relativt begränsad vid de flesta avdelningar. Det är otvivelaktigt också så att uppsatsskrivningen överlag inte fungerar tillfredsställande. Detta beror rimligtvis på att en del av studenterna inte får tillräcklig träning i vetenskaplig metod och teori, och inte heller i att handskas med vetenskapligt material i vetenskaplig skriftställning under de två första utbildningsåren. Vid avdelningen för kinesiska vid Uppsala universitet sker den första uppsatsskrivningen redan under det andra utbildningsåret, vilket i sin tur har visat sig innebära ytterligare problem. Det är följaktligen viktigt att denna träning äger rum på ett lämpligt stadium av utbildningen. Det är bedömargruppens åsikt att de flesta av utbildningarna inte i egentlig mening är forskarförberedande. Detta påstående stöds även av flera doktorander och lärare vid de olika avdelningarna. Bedömargruppens hållning är att avdelningarna skall sträva efter att tillgodose behovet av relevanta och tillfredsställande språkkunskaper men att undervisningsmoment som i tillräcklig grad förbereder studenterna för forskarstudier är nödvändiga. Ett första steg i den riktningen borde vara att bereda möjligheter för studenterna att bedriva minst en termins studier i målspråkslandet. Genom att erbjuda språkstudier i målspråkslandet kan man rationalisera fram mer tid till realiaundervisning. Utlandsstudierna skall vara integrerade i utbildningen och poänggivande, så att de berättigar till studiemedel och inte blir studietidsförlängande. En ordning där vissa studenter väljer studietid i målspråkslandet, och andra inte, kan leda till onödigt stort obalans i kunskapsnivån bland studenterna på samma utbildningsnivå. Ett annat genomgående problem relaterat härtill är den påtagliga informationsbrist som sägs råda angående frågor som i allmänhet är relaterade till utlandsstudier, med stipendieansökningar som ett specifikt exempel. Med undantag för studenterna vid avdelningen för koreanska vid Stockholms universitet uppger studenterna vid samtliga utvärderingsobjekt att man önskar bättre information om studierna i stort och dessutom ofta om frågor relaterade till utlandsstudier i synnerhet. 31

32 Bedömargruppen anser att institutionerna och avdelningarna måste ge studenterna en ordentlig studieintroduktion, inklusive allmän och specifik information om möjligheterna till och procedurerna kring studier i målspråkslandet. Sådan information skall tillhandahållas samtliga studenter under ett tidigt skede av utbildningen. Det är också påtagligt att ingen av avdelningarna nämnde de möjligheter till studentutbyte inom EU som ges i form av Erasmus- och Sokratesprogrammen, eller inom Skandinavien i form av Nordplus. Dessutom lämnar samarbetet med de andra nordiska länderna mycket i övrigt att önska. Detta är speciellt beklagligt eftersom motsvarande avdelningar där också utgör ganska små miljöer. Ett utvidgat samarbete skulle kunna innebära synergivinster för alla parter, till exempel genom gemensamma kurser med gemensamma lärare, utveckling av undervisningsmaterial m.m. Bristande framtidsmöjligheter En fråga av stor betydelse för utbildningens uppläggning är vilka framtidsmöjligheter den ger. Bedömargruppen kan konstatera att utbildningen ger eller är avsedd att ge grunden för forskarstudier. Emellertid är en framtid som forskare inte av något större intresse för de flesta studenter. Det finns mycket få forskarintresserade och ännu färre doktorandplatser. En viktig fråga i sammanhanget är vad de studenter som inte kan eller vill ägna sig åt forskarutbildning kan använda sin utbildning och sina inhämtade kunskaper till. En möjlighet är att kombinera dem med andra ämnen. En mer heltäckande lösning är att utbildningen med bibehållen kvalitet åtminstone i viss grad ges en inriktning som ger möjligheter på arbetsmarknaden och därmed delvis tryggar studenternas framtid. Detta har beaktats på vissa avdelningar. Till exempel har det i Stockholm tidvis funnits speciella kurser för tolk- och översättarutbildning. På avdelningen för japanska i Göteborg finns planer på att införa översättarkunskap som kursmoment. Mera vagt nämns möjligheter inom näringsliv, diplomati och media. Mycket lite inom utbildningarna ger dock kompetens för något speciellt yrke. Exempelvis förutsätter tolk- och översättararbete omfattande realiakunskaper, vilket utbildningarna brister i att ge. Svårigheterna med att ge yrkeskompetens inom en språkutbildning som kräver så stora arbetsinsatser som kinesiska, japanska och koreanska är odiskutabla. Försök har tidigare gjorts genom inrättande av områdesstudier med större vikt på realia än nuvarande utbildningar, och något reducerade krav på språkkunskaper. Resultatet blev dock inte det förväntade eftersom utbildningen ändå inte blev tillräckligt omfattande för att till exempel svenska företag utomlands skulle vara entusiastiska. Från den sidan hördes ofta argumentet att det inte var en svensk som talade exempelvis japanska som behövdes utan en person som var kunnig på företagets verksamhetsområde. Rent språkligt ansåg sådana näringslivsrepresentanter ofta att de klarade sig väl med lokalanställda som talade engelska. 32

33 Sedan en rad år ger vissa yrkesutbildningar på bland annat Göteborgs handelsskola, Handelshögskolan i Stockholm, Linköpings universitet och Kungl. Tekniska högskolan studenterna möjlighet att välja inriktning på ett visst land, bland dem Kina och Japan. Det innebär att studenterna läser kortare kurser i landets språk och i viss mån realia. Sålunda ger japanska avdelningen vid Göteborgs universitet kurser i språket för studenter från Göteborgs Handelsskola. Dessa kurser är dock av ännu mindre omfattning än de tidigare områdesstudiernas. De torde på sin höjd kunna ge studenterna en viss känsla för språket, men inte några mera omfattande kunskaper för yrkesverksamhet. Frågan hur en utbildning i dessa och liknande språk skall kunna se ut för att ge bättre möjligheter på arbetsmarknaden återstår alltså. Till skillnad från europeiska språk är möjligheterna till lärartjänster också mycket få eftersom endast enstaka gymnasier erbjuder kurser i dem. Det måste dock understrykas att studenterna, som satsar tre år av sin tid och sina pengar, bör få en utbildning som de kan använda på arbetsmarknaden. Kraven på samverkan mellan skolans yrkesprogram och arbetslivet skärps i och med den nya gymnasieskolan 2007/2008. Universitetsstudier och grundforskning är värdefulla och nödvändiga både för den enskilda studenten, som lär sig för lärandets skull, och för samhället. Men för de flesta studenter innebär en universitetsutbildning framför allt att de inhämtar kunskaper med förhoppningen att dessa skall vara användbara utanför universiteten i deras framtida yrkesverksamhet. Bedömargruppen föreslår att de granskade utbildningarna arbetar för en viss samverkan med arbetsmarknaden som kan vara till gagn för studenterna när de har utexaminerats. Det skulle också medföra att arbetsmarknaden blir medveten om vilka resurser som finns i form av studenter med sådan utbildning och att institutionerna får en uppfattning om arbetsmarknadens behov. Förebilder kan kanske finnas utomlands vid centrumbildningar som The School of Oriental and African Studies (SOAS) vid University of London. De svenska centrumbildningarna inriktar sig på masterutbildning och forskning. De har hittills haft begränsad betydelse för utexaminerade studenters yrkesmöjligheter. Andra möjligheter öppnas med sammanslagningen av många språk och lingvistik till en stor institution, som skett i Uppsala, och sammanförande av språk och litteraturvetenskap till ett centrum (SOL) som sker 2006 i Lund. De bör kunna ge en miljö som i sin tur kan leda vidare. Det återstår dock att se vad resultatet blir. Det noterades att de flesta studenter inte vet vad som kommer att krävas av dem, eller vilka resultat de kan vänta sig att uppnå med sin examen, eftersom målsättningen är oklar och inte beaktar utbildningens möjligheter på arbetsmarknaden. 33