Karin Wanngård Anna König Jerlmyr Daniel Helldén

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 Sida 1 (5) Utdrag ur protokoll fört vid kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 17 juni Justerat den 24 juni 2015 Anslaget den 25 juni 2015 Karin Wanngård Anna König Jerlmyr Daniel Helldén 18 PM: Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos, dnr /2015 Utbildningsnämndens samlade kvalitetsredovisning för kommunal förskola i Stockholms stad 2014, dnr /2015 Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd, skrivelse av Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP), dnr /2006 Samordning av hemlöshetsarbetet, skrivelse av Karin Rågsjö (V), dnr /2013 Obelisken på Slottsbacken, skrivelse från Hembygdsföreningen Gamla Stan, dnr /2015 Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2014, dnr /2015 Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden, dnr /2015 Beslut 1. Tertialrapport 1 för år 2015 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 24,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2015 års budget enligt bilaga 1 till promemorian. 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade investeringsutgifter med 18,8 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2015 års budget enligt bilaga 1 till promemorian. 4. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 10,0 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från stadens donationsfonder enligt bilaga 1 till promemorian.

2 Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 Sida 2 (5) Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 1,7 mnkr. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. i 2015 års budget enligt bilaga 1 till promemorian. 6. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,8 mnkr för utbyggnad av förskolelokaler godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med år 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel. 7. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,6 mnkr för utbyggnad av bostäder för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utbetalning sker mot faktura. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med år 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel. 8. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,5 mnkr för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utbetalning sker mot faktura. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med år 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel. 9. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 440,3 mnkr för redovisade omslutningsförändringar enligt bilaga 1 och 2 till promemorian. 10. Skarpnäcks stadsdelsnämnds hemställan om avveckling av en resultatenhet tillstyrks. 11. Östermalms stadsdelsnämnds hemställan om avveckling av en resultatenhet tillstyrks. 12. Förändring av målvärden, indikatorer och nyckeltal i kommunfullmäktiges budget för 2015 fastställs enligt bilaga 3 till promemorian.

3 Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 Sida 3 (5) Nämnderna uppmanas och stadens bolag anmodas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilagorna 3 och 4 till promemorian. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. 15. Staden instiftar ett pris för film som stödjer yttrandefrihet och mänskliga rättigheter med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Under förutsättning att staden instiftar ett filmpris enligt ovan uppmanas kulturnämnden att ta fram förslag på statuter och hanteringsordning för filmpriset, hantera stadens administration till följd av prisets instiftande samt återrapportera ett förslag till kommunstyrelsen angående hantering av priset med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna som kompensation för kostnader för fritidspeng enligt socialtjänstlagen godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 18. Socialnämnden uppmanas att administrera fördelningen av PRIO-medel för barn och unga samt vuxna enligt tidigare beslutad fördelningsnyckel och anvisningar med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden uppmanas att besluta om fördelningen av PRIO-medlen för vuxna till brukarorganisationer för delaktighetsarbete samt och ta fram villkor och uppföljningskrav samt anvisningar för rekvirering med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Utbildningsnämndens samlade kvalitetsredovisning för kommunal förskola i Stockholms stad 2014, dnr /2015, bilaga 7 till promemorian, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Skrivelse Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd, dnr /2006 av Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

4 Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 Sida 4 (5) Skrivelse Samordning av hemlöshetsarbetet, dnr /2013 av Karin Rågsjö (V) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Svar på skrivelse från Hembygdsföreningen Gamla Stan om Obelisken på Slottsbacken, bilaga 8 till promemorian, dnr /2015, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Delaktighet för personer med funktionsnedsättning, Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport 2014, bilaga 6 till promemorian, dnr /2015, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden, bilaga 9 till promemorian, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 26. Exploateringsnämnden och fastighetsnämnden uppmanas att beakta vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande angående genomlysning av projekten Park1, Nytt Tekniskt Nämndhus och Östermalmshallen. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna och borgarrådet Edholm (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för Moderaternas och Folkpartiets gemensamma förslag i borgarrådsberedningen som redovisas i promemorian. Ersättaryttranden Karin Ernlund (C) och Erik Slottner (KD) hänvisar till Moderaternas och Folkpartiets gemensamma förslag i borgarrådsberedningen som redovisas i promemorian. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos. Borgarrådet Wanngård redovisar ärendet i promemoria 2015:104.

5 Kommunstyrelsen Protokoll nr 13 Sida 5 (5) Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Borgarrådet König Jerlmyr (M) och borgarrådet Edholm (FP) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Moderaternas och Folkpartiets gemensamma förslag till beslut i borgarrådsberedningen som redovisas i promemorian. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Vid protokollet Ulrika Gunnarsson

6 Stadsledningskontoret Finansavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 1 (69) Till Kommunstyrelsen Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Utbildningsnämndens samlade kvalitetsredovisning för kommunal förskola i Stockholms stad 2014, dnr /2015 Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd, skrivelse av Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP), dnr /2006 Samordning av hemlöshetsarbetet, skrivelse av Karin Rågsjö (V), dnr /2013 Obelisken på Slottsbacken, skrivelse från Hembygdsföreningen Gamla Stan, dnr /2015 Funktionshinderombudsmannens årsrapport 2014, dnr /2015 Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden, (ExplN dnr E ) Stadsledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: 1. Tertialrapport 1 för år 2015 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 24,1 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2015 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Stadsledningskontoret Finansavdelningen stockholm.se

7 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 2 (69) 3. Nämnderna medges budgetjustering för ökade investeringsutgifter med 18,8 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2015 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 10,0 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från stadens donationsfonder enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämnderna medges budgetjustering för ökade nettokostnader med 1,7 mnkr. Finansiering sker genom att omdisponera för ändamålet avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. i 2015 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,8 mnkr för utbyggnad av förskolelokaler godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel. 7. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,6 mnkr för utbyggnad av bostäder för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utbetalning sker mot faktura. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel. Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos 8. Nämndernas ansökningar om stimulansbidrag med 0,5 mnkr för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utbetalning sker mot faktura. Beslut om beviljade stimulansbidrag gäller tidsbegränsat till och med 2016 och under förutsättning att fastställda anvisningar för stimulansbidrag uppfylls. Finansiering sker genom disposition av i tidigare bokslut avsatta medel.

8 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 3 (69) 9. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 440,3 mnkr för redovisade omslutningsförändringar enligt bilaga 1 och 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 10. Skarpnäck stadsdelsnämnds hemställan om avveckling av en resultatenhet tillstyrks. 11. Östermalm stadsdelsnämnds hemställan om avveckling av en resultatenhet tillstyrks. 12. Förändring av målvärden, indikatorer och nyckeltal i kommunfullmäktiges budget för 2015 fastställs enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 13. Nämnderna uppmanas och stadens bolag anmodas, genom Stockholms Stadshus AB, att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilagorna 3 och 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. 15. Staden instiftar ett pris för film som stödjer yttrandefrihet och mänskliga rättigheter med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 16. Under förutsättning att staden instiftar ett filmpris enligt ovan uppmanas kulturnämnden att ta fram förslag på statuter och hanteringsordning för filmpriset, hantera stadens administration till följd av prisets instiftande samt återrapportera ett förslag till kommunstyrelsen angående hantering av priset med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 17. Fördelning av statsbidrag till stadsdelsnämnderna som kompensation för kostnader för fritidspeng enligt socialtjänstlagen godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos 18. Socialnämnden uppmanas att administrera fördelningen av PRIO-medel för barn och unga samt vuxna enligt tidigare

9 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 4 (69) beslutad fördelningsnyckel och anvisningar med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 19. Socialnämnden uppmanas att besluta om fördelningen av PRIO-medlen för vuxna till brukarorganisationer för delaktighetsarbete samt och ta fram villkor och uppföljningskrav samt anvisningar för rekvirering med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 20. Utbildningsnämndens samlade kvalitetsredovisning för kommunal förskola i Stockholms stad 2014, dnr /2015, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, bilaga 7 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 21. Stadsledningskontoret föreslår att skrivelsen Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd, dnr /2006 av Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 22. Stadsledningskontoret föreslår att skrivelsen Samordning av hemlöshetsarbetet, dnr /2013 av Karin Rågsjö (V) anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 23. Svar på skrivelse från Hembygdsföreningen Gamla Stan om Obelisken på Slottsbacken, dnr /2015, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, bilaga 8 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 24. Delaktighet för personer med funktionsnedsättning, Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport 2014, dnr /2015, godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 25. Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden godkänns med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos 26. Exploateringsnämnden och fastighetsnämnden uppmanas att beakta vad som sägs i stadsledningskontorets

10 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 5 (69) tjänsteutlåtande angående genomlysning av projekten Park1, Nytt Tekniskt Nämndhus och Östermalmshallen. Lars Rådh Stadsdirektör Staffan Moberg Ekonomidirektör Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

11 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 6 (69) Bilagor 1. Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret avstyrkta/tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar 2. Resultatprognos och prognos på investeringsplan 3. Förändring av målvärden, indikatorer och nyckeltal i kommunfullmäktiges budget för Sammanfattning av årsmål där nämnderna uppmanas och stadens bolag, genom Stockholms Stadshus AB, uppmärksammas på behov av justering 5. Nyckeltal 6. Funktionshindersombudsmannens årsrapport Samlad kvalitetsredovisning kommunal förskola i Stockholms stad 8. Obelisken på Slottsbacken 9. Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden. Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

12 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 7 (69) Sammanfattning Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2015 ska stadens nämnder liksom tidigare år upprätta tertialrapport 1 med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och att uppnå kommunfullmäktiges mål. Det ekonomiska resultatet är det mått som tydligast sammanfattar stadens ekonomiska ställning. Helårsprognosen för 2015 års resultat visar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på 488 mnkr. Nämnderna har generellt en god budgethållning och redovisar efter resultatöverföring ett prognostiserat underskott jämfört med budget om 39 mnkr. Före resultatdispositioner prognostiseras en negativ budgetavvikelse om 78 mnkr. De nämnder som prognostiserar underskott 2015 ska vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Kommunfullmäktiges budget för 2015 innebär nya inriktningsmål för mandatperioden och kommunstyrelsen har uppdraget att vidareutveckla uppföljningen och ta fram nya indikatorer. Stadsledningskontoret bedömer att staden under 2015 kommer att uppnå inriktningsmålet om Ett ekonomiskt hållbart Stockholm. Inriktningsmålen Ett Stockholm som håller samman, Ett klimatsmart Stockholm och Ett demokratiskt hållbart Stockholm bedömer stadsledningskontoret uppnås delvis då dessa mål är mer svårbedömda till viss de beroende på att indikatorer ännu inte tagits fram. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs dock bedömningen att samtliga kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås under För flertalet områden stämmer nämndernas bedömningar väl med kommunfullmäktiges mål. Inom några nämnder uppmanas nämnderna att höja ambitionen, vidta åtgärder och se över sina målvärden för de indikatorer som inte ligger i paritet med kommunfullmäktiges årsmål. I bilaga 4 anges samtliga uppmaningar till stadens nämnder och anmodanden till stadens bolag. Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Ärendet Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget

13 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 8 (69) och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2015 ska stadens nämnder liksom tidigare år upprätta tertialrapport 1 med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och att uppnå kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret har analyserat samtliga nämnders rapporter. Kommunfullmäktige har fastställt fyra inriktningsmål samt 25 underliggande mål för verksamhetsområden. I tertialrapporten fokuseras på avvikelser från målen. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagens prognostiserade måluppfyllelse för helår Ärendets beredning Ärendet utgör stadens tertialrapport 1 per 30 april Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till budget Uppföljning av budget Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

14 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 9 (69) Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål utgör ramen för stadens styrning av verksamheterna. Inriktningsmålen är verksamhetsövergripande och tydliggör vad som är viktigt att nämnder och bolag uppfyller. Tidsperspektivet är en mandatperiod. Uppfyllelsegraden av inriktningsmålen är en förutsättning för att god ekonomisk hushållning uppnås i staden. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål konkretiserar inriktningsmålen för de olika verksamheter som bedrivs i staden. Tidsperspektivet är flerårigt. Målbedömningen som görs ska därför ses som en bedömning av om staden är på rätt väg och i vilken grad det aktuella verksamhetsmålet uppnåtts under året än som om det långsiktiga verksamhetsmålet faktiskt har uppnåtts. För majoriteten av alla verksamhetsmål finns ett antal indikatorer och för varje indikator har satts ett årsmål. Bedömningen av måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av de indikatorer som valts samt nämndernas analyser för respektive verksamhetsmål. Årsmål för indikatorerna sätts utifrån läge, förutsättningar och ambitionsnivå och utifrån vilken nivå som ska uppnås för respektive år. Ett Stockholm som håller samman Stadens verksamheter ska ge alla stockholmare möjligheten att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Goda arbetsvillkor och god yrkeskunskap hos våra medarbetare lägger grunden för kvalitet i stadens verksamhet. Stadsledningskontoret bedömer att inriktningsmålet kommer att uppnås delvis under Bedömningen baseras på att fyra av åtta underliggande verksamhetsmål prognostiseras uppnås helt och fyra av åtta verksamhetsmål prognostiseras uppnås delvis. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs dock bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Utgångspunkten för stadens verksamhet ska vara att alla barn ska ha lika goda möjligheter oavsett bakgrund. Stadens politik ska därför inriktas på att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet uppnås delvis under året. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Staden verkar aktivt för minskad barnfattigdom med såväl generella insatser som genom det sociala arbetet. Ekonomiskt

15 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 10 (69) bistånd utgör samhällets yttersta skyddsnät för att alla ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Avsikten är att stödet ska vara temporärt genom att det utformas så att det stärker biståndstagarens möjligheter att leva ett självständigt liv. I kommunfullmäktiges budget framhålls att barnkonventionens ställning ska stärkas och att barns behov särskilt ska beaktas när vuxna söker ekonomiskt bistånd. För indikatorn om andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd är trenden fortsatt positiv vilket innebär att kommunfullmäktiges årsmål för denna indikator bedöms uppnås med god marginal. Barns rättigheter ska särskilt värnas och staden ska prioritera åtgärder som gör att varje barn möter en god framtid. Detta innebär att barns rättigheter ska vara centrala för alla politikområden. Ett särskilt prioriterat område i arbetet med att främja jämlika uppväxtvillkor är förskolan och grundskolan. För dessa områden, vilka beskrivs mer ingående i avsnittet Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande, görs bedömningen att stadens mål kommer att uppnås helt under året. Det sociala arbetet för barn och unga inriktas på förebyggande och tidiga insatser. För indikatorn andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ- och familjeomsorgen och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats, vilken beskrivs närmare i avsnittet Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla, görs bedömningen att målet kommer att uppnås helt under året. Staden har utsett en barnombudsman, tillsatt en social hållbarhetskommission samt inrättat en fond för sociala investeringar vilket bedöms skapa goda förutsättningarna för ett fortsatt systematiskt arbete för jämlika och goda uppväxtvillkor. Stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden och överförmyndarnämnden har särskilt rapporteringsansvar för målet. Av nämndernas verksamhetsplaner framgår att ett aktivt arbete bedrivs för jämlika uppväxtvillkor där barnkonventionens intentioner särskilt lyfts fram. Tillgängligheten till barnomsorg, öppna förskolor och fritidsgårdar lyfts fram som viktiga områden. Vidare framhålls, bland annat, vikten av att uppmärksamma behoven av stöd hos familjer med bostadsproblematik. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stadsledningskontoret kan konstatera att det bedrivs ett aktivt arbete i staden med syfte att främja jämlika uppväxtvillkor vilket ger goda förutsättningar för långsiktigt positiva resultat. Under året bedöms viktiga steg tas i riktning mot den höga ambitionsnivå

16 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 11 (69) kommunfullmäktige beslutat om. Stadsledningskontorets samlade bedömning är dock att det kommer att krävas ytterligare tid och resultat för att målet ska kunna uppnås i sin helhet. Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Stockholms stad prioriterar skola och förskola. Stockholms skolor ska hålla hög kvalitet och ge alla elever en god grund för fortsatta studier och arbetsliv. Barn och elever ska ges goda förutsättningar för lärande där tid ges för pedagogerna att se till individuella behov. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Årsmålen för indikatorerna prognostiseras att uppnås helt för alla indikatorer utom fyra. För tre indikatorer finns årsutfall utifrån resultaten i brukarundersökningarna. Förskola Stadsledningskontoret bedömer att kommunfullmäktiges mål för förskolan kommer att uppnås helt. Utifrån nämndernas insatser och bedömningar av måluppfyllelse samt resultaten från förskoleundersökningen prognostiserar stadsledningskontoret att staden uppnår fyra av sju årsmål. Andelen föräldrar som är nöjda med förskoleverksamheten i staden fortsätter att vara mycket hög. Andelen nöjda föräldrar uppgår i år till 87 procent, vilket är en ökning med en procentenhet sedan Totalt sett är andelen nöjda föräldrar någon eller några procentenheter högre jämfört med tidigare år. Generellt är föräldrarna med barn på fristående förskola något mer nöjda än de med barn på kommunal förskola. Det finns generellt ingen skillnad i andelen nöjda föräldrar beroende på om barnet är flicka eller pojke. En av de viktigaste faktorerna för att förskolan ska kunna hålla en hög kvalitet är en välutbildad personal och att andelen förskollärare är hög. En stor utmaning för staden är att rekrytera och kompetensutveckla medarbetarna i den utsträckning som krävs för att uppnå kommunfullmäktiges mål om andelen förskollärare och andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare. Sex stadsdelsnämnder bedömer att de inte kommer att uppnå målen för andel förskollärare av antal anställda. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Flera nämnder vittnar om att rekryteringsläget är svårt med stor konkurrens om de examinerade förskollärare som finns att tillgå. Nämnderna försöker påverka situationen genom att bland annat arbeta för att behålla förskollärare, erbjuda fler platser för

17 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 12 (69) verksamhetsförlagd utbildning, informationsmaterial, mentorskap och fortbildning. Stadsledningskontoret ser en stor risk i att bristen på förskollärare med tiden kan påverka kvaliteten inom förskolan negativt. Kommunfullmäktige beslutade i kommunfullmäktiges budget 2015 om indikatorn Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik. Stadsledningskontoret har inte kunnat ta fram en uppföljningsmetod och indikatorn går därför inte att följa upp. Stadsledningskontoret föreslår därför att indikatorn utgår. Skola Stadsledningskontorets bedömning av grundskola och gymnasieskola är att de helt kommer att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Stadsledningskontorets bedömning av måluppfyllelsen grundar sig på den bedömning som utbildningsnämnden gör samt nämndens pågående insatser och aktiviteter. Utfall finns för två av indikatorerna, andel elever i årskurs 8 som känner sig trygga i skolan samt andel gymnasieelever som är trygga i skolan. Utfallen för dessa indikatorer når inte upp till kommunfullmäktiges årsmål. Resultaten från grundskolans brukarundersökning har i flera fall förbättrats. Eleverna i kommunal skola årskurs fem är för fler frågor något mer nöjda än eleverna i fristående skola. Omvänt gäller för eleverna i årskurs åtta där eleverna i de fristående skolorna är mer nöjda. Med åren blir pojkarna mer nöjda med skolan än flickorna. Generellt blir eleverna mindre nöjda med skolan ju äldre det blir. Till exempel tycker 87 procent av eleverna i årskurs två att lärarna är bra på att väcka intresse så jag får lust att lära mig medan endast 36 procent av eleverna i årskurs åtta tycker det. På frågan jag är nöjd med min skola instämmer 68 procent av eleverna i årskurs åtta i kommunal skola och 76 procent av eleverna på de fristående skolorna. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Inom gymnasieskolan kan 72 procent av eleverna rekommendera sin skola, vilket är en förbättring med tre procentenheter. Eleverna inom fristående gymnasieskola har blivit mer nöjda medan eleverna inom kommunal gymnasieskola är något mindre nöjda jämfört med Flickorna kan i högre grad än pojkarna rekommendera sitt program och sin skola. Emellertid är pojkarna mer nöjda i respektive fråga. Bland annat är 71 procent av pojkarna nöjda med att få extra hjälp vid behov jämfört med 61 procent av flickorna.

18 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 13 (69) Bland pojkarna är 59 procent nöjda med hur läraren hjälper mig att förstå vad jag ska göra för att förbättra mitt studieresultat. Endast 45 procent av flickorna är nöjda med hjälpen. Kommunfullmäktige beslutade i kommunfullmäktiges budget 2015 om indikatorn andel grundskolelärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik. Stadsledningskontoret har inte kunnat ta fram en uppföljningsmetod då indikatorn i dagsläget inte går att följa upp. Stadsledningskontoret föreslår därför att indikatorn utgår. Indikator KF:s årsmål Utfall Helt/delvis/ej uppfyllt/ingen mätning har gjorts Andel nöjda föräldrar i förskola 85 % 87 % Helt uppfyllt Andel elever i årskurs 8 som känner sig trygga i skolan 88 % 82 % Delvis uppfyllt Andel gymnasieelever som är trygga i skolan 94 % 89 % Delvis uppfyllt Bedömning/kommentar Utfallet 2014 var 86 procent. Resultatet från brukarundersökningen visar att årsmålet inte uppnås. Förra årets utfall var 82 procent. Resultatet från brukarundersökningen visar att årsmålet inte uppnås. Förra årets utfall var 91 procent. Alla barn har lika möjligheter i förskola och skola I Stockholm ska alla barn och elever, oavsett förutsättningar och social bakgrund, ha lika möjligheter i förskola och skola. Alla barns möjligheter ska tas tillvara och kvaliteten på verksamheten ska vara hög i hela staden. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås delvis under Arbetet med att ge alla barn och elever lika möjligheter är ett långsiktigt arbete. Nämndernas förutsättningar skiljer sig åt och stadsledningskontoret bedömde i ärendet Avstämning av mål och budget 2015 att målet skulle delvis uppnås. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål För detta verksamhetsmål saknar kommunfullmäktige indikatorer vilket innebär att stadsledningskontorets målbedömning främst grundar sig på nämndernas bedömningar. Alla stadsdelsnämnder bedömer att målet kommer att uppnås helt. Utbildningsnämnden bedömer emellertid att målet kommer att uppnås delvis. Resultat finns från stadens brukarundersökningar inom förskola, grundskola

19 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 14 (69) och gymnasieskola. Utbildningsnämnden uppnår inte något av sina årsmål för de nämndindikatorer som grundar sig på brukarundersökningen. Utbildningsnämnden har utökat satsningen på fokusskolor till att även inkludera åtta grundskolor med årskurserna f-6. Dessa skolor har höga socioekonomiska index och därmed samma sorts utmaningar som de tidigare utvalda skolorna. Nämnden deltar i Skolverkets nationella satsning på fortbildning i språk-, läs-, och skrivdidaktik. Syftet med läslyftet är att öka elevernas läsförståelse genom att stäkra och utveckla kvaliteten i undervisningen. Stadsdelsnämnderna utvecklar samverkan mellan förskola och skola samt med socialtjänsten. De pedagogiska miljöerna utvecklas efter barnens individuella behov. Stadsledningskontoret bedömer att det pågående arbetet är betydelsefullt för att på sikt nå målet. Resultaten från grundskolans brukarundersökning har i flera fall förbättrats, emellertid når inte resultaten upp till utbildningsnämndens ambitionsnivå. Några frågor från brukarundersökningen kan med fördel redovias till detta mål. En viktig del i att nå goda resultat i skolan är att lärarna har höga förväntningar på eleverna. I årskurs åtta instämmer 80 procent av eleverna i frågan Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. I årskurs fem är motsvarande utfall 91 procent. I årskurs två är 90 procent av eleverna nöjda med frågan Jag får hjälp av min lärare när jag behöver det. Motsvarande resultat i årskurs fem är 83 procent och i årskurs åtta 70 procent. I årskurs åtta är knappt hälften (49 procent) av eleverna nöjda med arbetsron på lektionerna, vilket är en förbättring med två procentenheter jämfört med Den pedagogiska verksamheten inom förskolan skapar förutsättningar för barnen att utveckla identitet, språk och lära utifrån sina förmågor och erfarenheter. För de frågor som fångar dessa områden visar resultaten i brukarunderökningen på en nöjdhetsgrad om över 80 procent. I förskolan upplever 90 procent av föräldrarna att barnen på förskolan ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Det är marginella skillnader mellan hur föräldrarna till pojkar respektive flickor har svarat. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

20 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 15 (69) Tidiga sociala insatser skapar jämlikhet livschanser för alla En stad som håller samman ger möjligheter för fler. Alla stockholmare ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Socialtjänsten ska vara hållbar, jämställd, tillgänglig och likvärdig. För att förebygga sociala problem ska fokus ligga på det förebyggande arbetet samt tidiga insatser och åtgärder. Den sociala barn- och ungdomsvården inriktas på att skapa uppväxtvillkor som ger alla barn samma chans. Personer med missbruksproblem eller psykisk ohälsa ska få stöd och hjälp. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar för detta verksamhetsmål har tagit sig an ansvaret på ett förtjänstfullt sätt. Stadens ambition är att öka andelen av barn och ungdomar med insatser inom socialtjänsten som inte återaktualiseras inom 12 månader efter avslutad insats. Målet ställer bland annat krav på att utredningarna är av god kvalitet och väl underbyggda och att de insatser socialtjänsten erbjuder svarar mot behoven. Det är enligt stadsledningskontoret angeläget att nämnderna fortsätter att vidareutveckla utredningsarbetet utifrån evidensbaserade och strukturerade metoder samt följa upp om insatserna ger avsett resultat. I kommunfullmäktiges budget 2015 fastställdes en ny indikator, andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk. Samtliga klienter ska ha en plan som sammanfattar den enskildes samlade behov av insatser. Planen ska följas upp löpande och revideras efter behov. När den enskildes behov är tillgodosedda ska ärendet avslutas. Att ärenden avslutas enligt plan indikerar att utvecklingen går åt rätt håll för individen och insatserna haft önskad effekt. I samband med Avstämning av mål och budget 2015 fastställdes fullmäktiges årsmål till 40 procent. Mätmetoden för indikatorn har därefter justerats och nämnderna har fått möjlighet att justera årsmålen. Med anledning av detta föreslås fullmäktiges mål justeras till 35 procent, vilket är ett medelvärde av samtliga stadsdelsnämnders årsmål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Nämndernas aggregerade årsmål för indikatorn andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala

21 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 16 (69) antalet försökslägenheter i nämnden uppgår till 23 procent vilket är nästan i nivå med kommunfullmäktiges årsmål om 25 procent. De nämnder som har lägre årsmål anger att det beror på att de har många nya klienter boende i försökslägenheter. Klienter måste klara av boendet i minst ett år innan eget kontrakt kan vara aktuellt vilket påverkar utfallet på indikatorn. Inom socialpsykiatrin har nämnderna fortsatt fokus på att vidareutveckla den individuella uppföljningen samt att ge stöd och insatser som leder till ökad självständighet och att målsättningarna med insatserna uppnås. Indikatorn andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes mäts genom brukarundersökning under hösten och redovisas i verksamhetsberättelsen Tre indikatorer under verksamhetsmålet bygger på resultat från Stockholmsenkäten som genomförs vartannat år. Nästa undersökning sker Stockholmsenkäten publicerades i juli 2014 och utfallet visar en fortsatt minskning av tobaks- och alkoholbruk. Däremot ligger narkotikamissbruket kvar på samma nivå och den tidigare trenden med minskad användning har avstannat. Nämndernas drogförebyggande och uppsökande arbete ska fortsatt prioriteras och trenderna i Stockholmsenkäten ska ligga till grund för nämndernas arbete. Bland annat bedriver socialnämnden, tillsammans med stadsdelsnämndernas preventionssamordnare, ett arbete för att förebygga och minska cannabismissbruk. Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stockholm ska ha ett tydligt fokus på insatser som främjar en sammanhållen stad. En stadsövergripande strategi för levande lokala centrum ska arbetas fram. Genom att samarbeta med föreningar och sociala företag ska den kraft som finns i lokalsamhället tas till vara. Staden ska arbeta aktivt med att öka säkerheten i stadsdelarna och satsa på trygghetsskapande åtgärder. Den höga ambitionsnivån för renhållning och klottersanering ska fortsätta och insatser ska göras för att höja kvaliteten på stadens parkmark och grönytor. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås delvis under Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Av kommunfullmäktiges fyra indikatorer bedöms två uppnås helt och två uppnås delvis under Av de två indikatorer som bedöms delvis uppnås ligger indikatorn Andel som upplever trygghet i den stadsdel där man bor mycket nära ett uppfyllande,

22 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 17 (69) eftersom alla nämnder utom Spånga-Tensta stadsdelsnämnd bedömer att de kommer att nå samma nivå som förra året eller bättre. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har satt ett mål som motsvarar en ambitiös förbättring, som man ännu inte helt säkert vet om man kommer att lyckas med. Avseende indikatorn Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA (risk- och sårbarhetsanalys) är det en stadsdelsnämnd (Spånga-Tensta) och ett bolag (SISAB) som uppger att de inte bedömer att de kommer att uppnå målet 100 procent. Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Samtliga 20 nämnder med särskilt rapporteringsansvar för målet prognostiserar att de kommer att uppnå det. Ytterligare tio nämnder rapporterar att även de bidrar till att målet uppnås. Trots prognosernas ljusa bild av måluppfyllandet finns anledning att tolka dessa med försiktighet. Stadsledningskontorets bedömning om måluppfyllelse grundar sig på att flera av de åtgärder som stadens nämnder planerar att vidta kommer att ge resultat på längre sikt. Här kan nämnas att en social hållbarhetskommission kommer att tillsättas och ett flertal övergripande dokument kommer att tas fram eller revideras, såsom översiktsplanen och ytterstadsvisionerna. Andra åtgärder med en längre tidshorisont är arbetet med att flytta ut stadens nämnder och bolag och beslutet om en reinvesteringsplan för stadens parker, som har utarbetas av trafiknämnden. Trafiknämnden arbetar med att utveckla lokal samverkan i framför allt ytterstadens små centra. Genom de särskilda medel som avsatts för Trygghet i ytterstaden kommer sju projekt att genomföras under året, bland annat i Rinkeby, Skärholmen, Dalen och Akalla. Vidare har ett antal samarbetsforum etablerats för ett tiotal ytterstadscentra där nämnden tillsammans med fastighetsägare, stadsdelsnämnder, polisen och näringsliv återkommande samverkar kring de olika aktörernas driftverksamhet ur ett trygghetsperspektiv, företrädesvis i söderort (Östberga) och på Järva. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål I Skarpnäcks stadsdelsnämnd driver AB Stockholmshem ett stadsdelsutvecklingsprojekt; Bagarmossen SmartUp. Projektet har fokus på tre inriktningar: det lokala intresset för urban odling, kreativitet och entreprenörskap samt utveckling av utbud och närservice i Bagarmossens centrum. Ett lokalt projektkontor har

23 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 18 (69) etablerats som ska bjuda in till direkt dialog med de boende och verksamma i Bagarmossen. Konkreta åtgärder som hittills har genomförts är att skapa odlingsytor på tak till parkeringshus och stå som värd för ett nordiskt innovationsprogram för nystartade verksamheter med inriktning på urbant hållbara livsstilar. Projektet pågår till I Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har verksamheten i det kombinerade medborgarkontoret och biblioteket (Bibblerian) fortsatt att utvecklas för att nå olika grupper. Sedan januari till april har besökarantal ökat från 500 till besökare i veckan, vilket också bidragit till att fler människor rör sig på Hässelby torg både dagtid och på kvällstid. Skärholmens stadsdelsnämnd har tagit fram ett detaljerat program för skötsel av Sätraskogens naturreservat. Genom programmet kan skötseln struktureras och planeras över längre tid. Det möjliggör också enkel uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder, vilket ger en mer kostnadseffektiv skötsel som samtidigt gynnar biologisk mångfald och bevarandestatus. Länsstyrelsen har beviljat Östermalms stadsdelsnämnd 0,8 mnkr från det så kallade utvecklingsanslaget till Nationalstadsparken. Detta medger ett programarbete för utveckling av en ny lekplats på Gärdets sportfält. Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Staden har målsättningen att nya bostäder ska byggas mellan åren 2010 och För att säkerställa byggandet i närtid har kommunfullmäktige i budget för 2015 antagit målet att nya bostäder ska byggas mellan 2014 och Markpolitiken ska syfta till att det ska byggas fler bostäder med en god arkitektur till en rimlig kostnad. Staden ska planera bostäder för unga, studenter och grupper med svag ställning på bostadsmarknaden. Planeringen för nya bostäder ska ske så att en jämn bostadsproduktion i stabilt tempo över konjunkturcyklerna säkerställs. Bostadsproduktionen är avvägd mot bedömt investeringsutrymme, förväntad inflyttning och tillväxt samt fysiska förutsättningar för förtätning och omvandling. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål För att kunna öka byggandet med god kvalitet måste samverkan mellan stadens nämnder och bolag förbättras och kommunstyrelsen ska ha ett tydligt ansvar för styrning och samordning.

24 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 19 (69) Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås delvis under Målen för samtliga kommunfullmäktiges indikatorer bedöms uppfyllas helt under året, och 20 av 21 nämnder prognostiserar att verksamhetsområdesmålet kommer att uppnås helt under året. Stadsledningskontoret bedömer dock att kommunfullmäktiges inriktning att bygga för grupper med svagare ställning på bostadsmarknaden inte får fullt genomslag under året då stadens ambitioner ännu inte konkretiserats i indikatorer och mål. Arbetet med att ta fram nya riktlinjer för markanvisningar har påbörjats, och är ett viktigt steg mot att öka takten i byggandet samt ge verktyg att bygga både fler bostäder med en god arkitektur och fler bostäder till en rimlig kostnad för prioriterade grupper. Ett annat viktigt steg är bostadsfunktionen som inrättats under årets första månader. Bostadsfunktionen leds av stadsledningskontoret och består av representanter från stadsledningskontoret, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och trafikkontoret. Funktionen ansvarar för den strategiska styrningen, att ta fram och utveckla en gemensam projektportfölj för hela staden samt för den interna och externa kommunikationen. Syftet är en ökad samordning mellan stadens nämnder och bolag samt att säkerställa att kommunfullmäktiges mål för bostadsbyggandet uppfylls. Till och med tertial 1 uppgår antalet bostäder i godkända/antagna detaljplaner till 617 stycken och antalet markanvisade bostäder uppgår till stycken. Antalet påbörjade bostäder genom nybyggnad och ombyggnad januari till mars uppgår till 749 stycken, varav 184 hyresrätter. Sammantaget prognostiserar de kommunala bostadsbolagen att bostäder påbörjas under året. Det innebär goda förutsättningar för att nå kommunfullmäktiges mål om påbörjade hyresrätter. Till och med april rapporterar bolagen att 279 bostäder påbörjats. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har i budget 2015 infört indikatorn Nöjdhet bland de kommunala bostadsbolagens hyresgäster. Stadsledningskontoret föreslår att indikatorn delas upp i två indikatorer: Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bostad, allmänna utrymmen, utemiljö respektive Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bolagens service, och att dessa tillsvidare definieras i

25 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 20 (69) enlighet med de produktindex och serviceindex i de kundmätningar som redan idag genomförs av bostadsbolagen. Projektet Bostad Först implementeras under året i ordinarie verksamhet. Under tertial 1 uppgår dessa lägenheter, som tillhandahålls av de kommunala bostadsbolagen och förmedlas av Bostadsförmedlingen, tillsammans med försöks- och träningslägenheter, till 164 stycken. Målet är 400 stycken. Under årets första tre månader har 30 studentbostäder tillkommit genom nybyggnad och ombyggnad. Drygt 900 studentbostäder är under byggande, och målet om 600 färdigställda studentbostäder bedöms nås. 16 studentbostäder har påbörjats under perioden. Mot bakgrund att målet avseende detaljplaner i tunnelbanans influensområde inte uppnådes år 2014 uppmanades stadsbyggnadsnämnden i Avstämning av mål och budget 2015 att se över målnivån för Stadsledningskontoret noterar att nämndens mål, 1 700, är oförändrat. Under tertial 1 har en detaljplan om 27 bostäder antagits som kan hänföras till tunnelbaneöverenskommelsen. Stadsledningskontoret understryker vikten av att planer i tunnelbanans influensområde prioriteras för att säkerställa att åtagandet om färdigställda bostäder i influensområdet till 2030 kan nås. Exploateringsnämnden har markanvisat 519 bostäder i influensområdet under tertial 1. Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Stockholms stads verksamhet bidrar till ett tillgängligt och inkluderande idrottsliv som präglas av kvalitet, mångfald i uttryck, aktörer och utövare. Stadens arbete för ett rikt föreningsliv tillsammans med upprätthållandet av en god anläggningsstruktur skapar förutsättningar för integrering, folkhälsa och ett jämställt samhälle. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning baseras på att samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar har väl nedbrutna nämndmål som stöds av aktiviteter och i förekommande fall nämndindikatorer. Även samtliga stadsdelsnämnder har brutit ned verksamhetsområdesmålet på nämndnivå samt beskriver både aktiviter och förväntat resultat. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Utbildningsnämnden har sedan Avstämning av mål och budget 2015 tagit fram nedbrutet nämndmål, indikatorer och aktiviteter

26 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 21 (69) som stödjer måluppfyllelse. Även stadsbyggnadsnämnden har kompletterat sin verksamhetsplan med mål och aktiviter som stödjer uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. Årsmål fastställs för indikatorerna Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter och Ungdomars nöjdhet med tillgång till idrottsmöjligheter i detta ärende medan årsmål fastställs för Stockholmarnas nöjdhet med Stockholms stads idrottsutbud i tertialrapport 2. Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stockholmare ska kunna känna trygghet inför ålderdomen. Äldreomsorgen ska vara hållbar, jämställd, tillgänglig och likvärdig. Alla äldre har rätt till tryggt boende och en vardag med hög livskvalitet. Rätten till självbestämmande är grundläggande. Äldre ska kunna påverka både innehåll i omsorgen och utförare. Trygga villkor för personalen är en förutsättning för en trygg äldreomsorg. All äldreomsorg ska vara bra och gå att lita på. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Grunderna för bedömning är att samtliga 16 nämnder som har detta mål prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Det är också bidragande att åtta av nio indikatorer prognostiseras uppnås helt och en indikator att uppnås delvis. Den indikator som prognostiseras uppnås delvis är Kontinuitet inom hemtjänsten. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Vid en analys av hur väl detta mål kan uppnås bör beaktas att till och med 2013 gjorde staden sina egna brukarundersökningar för vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Från och med 2014 använder sig staden av de nationella brukarundersökningar som Socialstyrelsen genomför årligen. Samtliga frågor i vår undersökning har en motsvarande fråga i Socialstyrelsens undersökning. Men formuleringarna kan skilja sig något åt. En jämförelse mellan hur svaren från Socialstyrelsens enkät och stadens genomfördes För de flesta frågor är differensen någon procentenhet med två undantag. För frågan om måltiderna är en trevlig stund på dagen visar resultatet i Socialstyrelsens undersökning tio procentenheter lägre siffror än stadens egen. Däremot visar Socialstyrelsen resultat för frågan om hur hemtjänsttagaren kan påverka hur tjänsten utförs tolv procentenheter bättre resultatet än stadens brukarundersökning. I och med att sju av nio indikatorer utgår från dessa brukarundersökningar och att kommunfullmäktiges budget för

27 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 22 (69) 2015 arbetades fram innan 2014 års resultat presenterats är detta en osäkerhetsfaktor vid bedömningen av måluppfyllelsen. Ett klimatsmart Stockholm Stockholm ska intensifiera omställningen till att bli en hållbar stad med höga ambitioner inom klimat och miljö. Energi-, trafik- och stadsplanering ska främja en hållbar utveckling och skydda ekologiska samband och närnatur i staden. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska genomgående prioriteras. Stadens verksamhet ska i alla dess delar utgå från målet om en så liten miljöpåverkan som möjligt. Stadsledningskontoret bedömer att inriktningsmålet kommer att uppnås delvis under Bedömningen baseras på att två av fyra underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås helt och resterande två bedöms uppnås delvis. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs dock bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Stockholm är klimatneutralt Stockholms stad ska ta ansvar för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Målet att Stockholm ska vara fossilbränslefritt ska uppnås till Staden ska minska energiförbrukningen i såväl befintliga som nya byggnader. Stadens utsläpp ska minskas samtidigt som stadens långsiktiga kostnader sjunker. Stadsledningskontoret bedömer att målet kommer att uppnås delvis under Stadsledningskontorets bedömning baseras på att samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar har väl nedbrutna nämndmål som i förekommande fall stöds av aktiviteter och nämndindikatorer. Av totalt sju indikatorer bedöms fyra uppnå kommunfullmäktiges årsmål helt. Därtill finns en obligatorisk nämndindikator där nämnderna bedöms uppnå sina egna årsmål helt. Kommunstyrelsen uppmanade servicenämnden i Avstämning av mål och budget 2015 att utveckla sina nämndmål i sin verksamhetsplan. Servicenämnden har i tertialrapport 1 utvecklat sin verksamhetsplan på ett sätt som stödjer uppfyllelse av kommunfullmäktiges mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Indikatorerna elanvändning per kvadratmeter, energianvändning per kvadratmeter och antal miljöklassade byggnader utgår för år 2015 från nya förtydligade definitioner. Samtliga berörda nämnder ombads i Avstämning av mål och budget 2015 därför att noga granska sina årsmål och i samband med tertialrapport 1 återkomma med reviderade årsmål. Stadsledningskontoret bedömer att

28 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 23 (69) kommunfullmäktiges årsmål för elanvändning per kvadratmeter och energianvändning per kvadratmeter får kvarstå. Målvärdet för antal miljöklassade byggnader föreslås i tertialrapport 2 fastställas till 35 stycken i enlighet med stadbyggnadsnämndens målvärde för året. Södermalms stadsdelsnämnd uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för indikatorn andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling. Arbetsmarknadsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden: stadsarkivet, kyrkogårdsnämnden, utbildningsnämnden, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd, Östermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Hamn, Stokab, Stockholm Business Region och SISAB har antagit för höga årsmål för indikatorn elanvändning per kvadratmeter och uppmanas respektive anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Fastighetsnämnden och Stockholmshem har antagit för höga årsmål för indikatorn energianvändning per kvadratmeter och uppmanas respektive anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Transporter i Stockholm är hållbara Biltrafiken ska minska för att nå de nationella klimatmålen. Miljövänliga transporter ska stimuleras och gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Framkomligheten ska öka för fler. En ny parkeringsstrategi ska tas fram, samlastningsinitiativ för godstrafik ska startas och införande av bilpooler ska stimuleras. Trafiksäkerheten ska öka. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Tio av de fjorton indikatorer kommunfullmäktige har fastställt årsmål för bedöms uppnås helt under De indikatorer som inte bedöms uppnås under året är: Genomsnittlig hastighet för stombusstrafiken, i såväl innerstaden som ytterstaden: båda bedöms uppnås delvis. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

29 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 24 (69) Procentuell förlängning av restiden, ytterstadsgator: bedöms ej uppnås. Säkra passager för gång, cykel och moped: bedöms ej uppnås. Gällande restidens förlängning uppvisas en positiv trend i innerstaden, vilket delvis beror på minskade trafikmängder till följd av trängselskatter. Trängselskatterna har inte samma entydiga effekt på trafikmängderna i ytterstaden, vilket förklarar den negativa prognosen. Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Trafiknämnden är enda nämnd med särskilt rapporteringsansvar för målet. Nämnden prognostiserar att målet uppnås helt, vilket ska ske främst genom en ökad prioritering av de färdsätt som kan transportera flest människor och gods på minst yta, det vill säga gång, cykel, kollektivtrafik och godsfordon med hög beläggning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrar påtagligt till måluppfyllandet genom att lokalt, nationellt och internationellt arbeta för ökad användning av miljöfordon och förnybara bränslen. Samtliga 14 stadsdelsnämnder anser att de bidrar till målets uppfyllande genom att bland annat ställa krav på entreprenörer att i sin verksamhet ha miljöanpassade och trafiksäkra transporter samt att så långt som möjligt resa miljövänligt i tjänsten. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att cykelparkeringstal vid nyproduktion ska implementeras i planprocessen, vilket bedöms bidra till att underlätta hanteringen av cykelparkeringar i plan- och bygglovsärenden. Trafiknämnden har tagit fram ett prioriterat pendlingsstråk för cykel som ska hålla en högre standard på snöröjning och vinterunderhåll. Under den gångna vintern har särskild vinterväghållning med specialfordon genomförts på 12 mil av detta nät, vilket innebär en fördubbling jämfört med vintern 2013/2014. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Miljö- och hälsoskyddsnämnden rapporterar att hittills i år har fyra nya snabbladdningsstationer öppnats, en av stadens elbilar har utrustats för induktionsladdning och att förberedelser pågår för att ansöka om finansiering av ett projekt för hållbara trafiklösningar i

30 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 25 (69) städer, tillsammans med Madrid, Åbo och München, inom ramen för EU-initiativet Civitas. Trafikverket har fått ett regeringsuppdrag att ta fram ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer för fördelning med 500 mnkr per år under perioden De åtgärder som kan få medfinansiering är lokal eller regional investering i kollektivtrafik. Delar av dessa medel kommer med stor sannolikhet att avse projekt i Stockholmsområdet, som därmed kan bidra till ökad andel kollektivtrafikresande. Stockholm har ren luft och rent vatten Staden ska arbeta aktivt för rent vatten och ren luft. Luftkvaliteten ska förbättras genom bland annat minskad biltrafik, sänkt hastighet och minskad dubbdäcksanvändning. Arbetet med att skydda Stockholms vatten utvecklas så att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag förbättras. Parker och naturreservat är viktiga för stockholmarna och ska underhållas bättre. Stadsledningskontoret bedömer att målet kommer att uppnås delvis under Stadsledningskontorets bedömning baseras på att samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar har väl nedbrutna nämndmål som i förekommande fall stöds av aktiviteter och nämndindikatorer. För målet finns endast en indikator fastställd på kommunfullmäktigenivå, total fosforhalt i sjöar, vilken bedöms uppfyllas helt. Målet har också fyra anslutande obligatoriska nämndindikatorer, varav tre bedöms uppfyllas ej eller delvis. Berörda nämnder och bolag uppmanas respektive anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för de obligatoriska nämndindikatorerna antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft och andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som har radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Bromma stadsdelsnämnd uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för den obligatoriska nämndindikatorn antal dubbdäck. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Staden ska intensifiera arbetet med att kartlägga och ta bort gifter. Andelen ekologisk mat i förskola och skola ska öka. Staden ska verka för att minska matens miljöpåverkan, exempelvis genom ökad andel vegetarisk mat, inom sina verksamheter och en strategi för att uppnå 50 procent ekologisk mat ska utarbetas. Verksamheten i återvinningscentralen ska förbättras. Miljörelaterad

31 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 26 (69) information ska stärkas och Stockholm ska bli en Fairtrade-city. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning baseras på att samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar har väl nedbrutna nämndmål som i förekommande fall stöds av aktiviteter och nämndindikatorer. För målet finns endast en indikator fastställd på kommunfullmäktigenivå, andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter, vilken bedöms uppfyllas helt. Bland de aktiviteter som miljö- och hälsoskyddsnämnden formulerat i sin verksamhetsplan ingår att tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Målet om ekonomisk hållbarhet är utgångspunkten för stadens ekonomiska förvaltning, samtidigt som fler arbetstillfällen och satsningar på utbildning är centralt för en bättre fungerande samhällsekonomi. Stadsledningskontoret bedömer att inriktningsmålet kommer att uppnås helt under Bedömningen baseras på att fyra av fem underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås helt och ett av fem verksamhetsmål bedöms uppnås delvis. Stadsledningskontorets bedömning förstärks ytterligare av att även Stockholms Stadshus AB gör bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Stockholm är en världsledande kunskapsregion Stockholm ska vara ett centrum för internationellt baserad verksamhet inom forskning och utveckling. Staden ska främja utvecklingen av kreativa näringar, miljöteknikföretag, besöksnäring och arbetsintegrerade sociala företag. Staden ska ha en stark samverkan med akademierna. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås delvis under Stadsledningskontoret grundar bedömningen på en indikator och nämndernas bedömning av måluppfyllelsen, aktiviteter och beskrivning av hur de tar sig an målet. Staden har ett samverkansavtal med Kungliga tekniska högskolan (KTH) som är en avsiktsförklaring om strategiskt partnerskap. Avtalet är ett led i arbetet med att utveckla Stockholm som ledande kunskapsregion. Samarbetet som redan finns ska utvecklas och områden för fördjupade samarbeten identifieras. Stockholms stad Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

32 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 27 (69) presenterar områden där behov av forskning finns och KTH föreslår forskningsfält som kan matcha behoven. Kommunstyrelsen har beslutat om en strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning. För att driva arbetet inrättas en innovationsdirektör. Stadens samarbete med akademi och forskning fortsätter. Som ett led i detta har staden tillsatt en innovationsdirektör. Det nya området, Hagastaden, är ett betydelsefullt tillväxtprojekt för stockholmsregionen. Kista science city fortsätter utvecklas enligt framtidsbilden. Trafiknämnden bedömer att en god omvärldsbevakning och ett konstruktivt samarbete med lärosätena, forskningsinstitut och näringslivet är viktiga faktorer för att nå framgång i utvecklingen av områden som till exempel Hammarby sjöstad och utvecklingen av biokolteknik. Flera nämnder ska under två år ha en halvtids utbildningssamordnare/kommunal akademisk adjunkt som ska verka som en koppling mellan Karolinska institutet och vård- och omsorgsboenden. Flera nämnder tar emot praktikanter från olika högskolutbildningar, till exempel socionomutbildningen och förskollärarutbildningen. Företag väljer att etablera sig i Stockholm Stockholmsregionen är Sveriges tillväxtmotor och drivs av människors innovationsförmåga, entreprenörskap och kreativitet. Nya och växande företag är avgörande för att skapa nya arbetstillfällen. Stockholm ska vara en attraktiv stad för småföretagare och det lokala näringslivet ska stärkas genom utvecklad företagarservice och rådgivning. Entreprenörskap och eget företagande bland kvinnor och utrikesfödda ska särskilt stödjas. Staden ska samverka med andra offentliga och privata aktörer för att öka företagandet i Stockholm och förutsättningarna att möta företagens behov i exempelvis frågor om matchning och kunskapsförsörjning. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Alla tre kommunfullmäktigeindikatorer för verksamhetsmålet bedöms uppnås helt under året, och 20 av 20 nämnder prognostiserar hel måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

33 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 28 (69) Stockholm Business Region arbetar tillsammans med servicenämnden för att utveckla stadens företagslots. I Avstämning av mål och budget 2015 fastställdes årsmålet för den obligatoriska nämndindikatorn antal företag som staden lotsat till 400 stycken. Det var en ökning med 100 jämfört med målet för år 2014, och i nivå med utfallet år Utfallet 735 lotsade företag under tertial 1 innebär att årsmålet redan är uppnått. Stockholm Business Region prognostiserar att utfallet för helåret blir stycken. Som ett led i uppdraget att utreda hur sociala företag och idéburen sektor kan bidra till arbetsmarknadsnämndens verksamhet kommer nämnden under året att i ett par fall pröva ideellt och offentligt partnerskap. Arbetssättet kommer att följas upp och utvärderas. Stadsdelsnämnderna fortsätter att arbeta för att skapa ett företagsvänligt klimat. Bland annat har flera stadsdelsnämnder inrättat näringslivsråd, där politiker, tjänstemän och näringsliv möts, för att främja det lokala företagandet. Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Fler ska arbeta, ha trygga anställningar och försörja sig själva. Ett arbete är grunden för människors utveckling, delaktighet och egen försörjning. Målet är ett hållbart arbetsliv med trygga anställningar och möjlighet till livslångt lärande. Arbetsmarknaden ska vara jämställd och fri från diskriminering. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under året. Stadsledningskontorets bedömning om måluppfyllelse grundar sig på att trenden med en positiv utveckling inom det ekonomiska biståndet håller i sig. Arbetslösheten i staden uppgick första kvartalet 2015 till i genomsnitt personer eller 3,2 procent av befolkningen (16-64 år), vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med motsvarande period Obalanstalet i staden, dvs. summan av öppet arbetslösa och personer i program i relation till befolkningen, uppgick till 5,1 procent första kvartalet vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande period Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Arbetsmarknadsnämndens utfall för andelen aspiranter som är självförsörjande sex månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm har förbättrats och ligger nu över kommunfullmäktiges årsmål. För indikatorn antalet praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar innebär utfallet i tertialrapport 1 att målet med största sannolikhet kommer att uppnås under året.

34 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 29 (69) Mot bakgrund av de kraftfulla åtgärder som staden vidtagit inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet görs bedömningen att förutsättningarna är goda för en positiv utveckling för målområdet under hela Nämnderna behöver i sitt arbete, bland annat, rikta uppmärksamhet mot hur de medel som utgått för kommunala visstidsidsanställningar kan användas för att på bästa sätt skapa förutsättningar för fler i jobb. Med ett särskilt fokus på att motverka ungdomsarbetslöshet ska unga erbjudas jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar vilket ställer krav på ett fortsatt aktivt och systematiskt arbete med målgruppen. I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna träda in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Betydligt fler elever ska klara grundskolan och fler stockholmare ges möjlighet att utbilda sig på högskolor och universitet. Kvaliteten i Svenska för invandrare (sfi) ska höjas och undervisningen i större utsträckning individanpassas. Utbudet inom Komvux ska utökas och kombinationsinsatser för personer som står långt från arbetsmarknaden prövas. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under året. Stadsledningskontoret kan konstatera att ett aktivt utvecklingsarbete genomförs med målet att det ska vara enkelt att utbilda sig genom hela livet. Som en del i arbetet med att fler stockholmare ska ges möjlighet att utbilda sig på högskolor och universitet förstärker kommunstyrelsen arbetet med att få fler utbildningsplatser till Stockholmsregionen. I kommunfullmäktiges budget för 2015 tillfördes arbetsmarknadsnämnden 50 mnkr för att ge Stockholm ett kunskapslyft och utbilda arbetslösa inom bristyrken. Med denna utgångspunkt genomför arbetsmarknadsnämnden nu satsningar för ökad flexibilitet, tillgänglighet och ett brett utbud av utbildning inom vuxenutbildning och sfi. Arbete pågår med att utveckla stöd inför och under studier inom vuxenutbildning, för utveckling av studie- och yrkesvägledningen samt för utveckling av en modell för prova-på-studier för personer med ekonomiskt bistånd. Nämnden har också, bland annat, påbörjat satsningar för att erbjuda fler personer bristyrkesutbildning. Stadsledningskontorets samlade bedömning är att det arbete som nu genomförs kommer att innebära att kommunfullmäktigs mål om det ska vara enkelt att utbilda sig genom hela livet uppnås under året. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

35 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 30 (69) Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadens budget ska vara i balans och ekonomiskt hållbar. Budgethållning hos nämnderna är en förutsättning för att de medel som kommunfullmäktige har anslagit används för avsett ändamål. Stadens styrsystem underlättar budgethållning och det ska vara en självklarhet att givna budgetramar hålls. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Det ekonomiska resultatet är det mått som tydligast sammanfattar stadens ekonomiska ställning. Helårsprognosen för 2015 års resultat visar, efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar, ett överskott på 488 mnkr. Majoriteten av överskottet förklaras av återbetalningen av premierna för avtalsgruppförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen (AFA) för 2004 med 249 mnkr. Nämnderna har generellt en god budgethållning och redovisar efter resultatöverföring ett prognostiserat underskott jämfört med budget om 39 mnkr. Före resultatdispositioner prognostiseras en negativ budgetavvikelse om 78 mnkr. De nämnder som prognostiserar underskott innan resultatöverföring 2015 ska vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Stadsledningskontoret poängterar att överskott i resultatfonderna ska användas till kostnader av engångskaraktär och inte till löpande drift. Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd prognostiserar ett nettounderskott om 13,6 mnkr före resultatdispositioner och 8,5 mnkr efter resultatöverföringar. Farsta stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott om 10,5 mnkr före och 10,0 mnkr efter resultatöverföringar. Hägersten-Liljeholmen stadsdelsnämnd prognostiserar ett nettounderskott med 23,3 mnkr före resultatöverföring och budgetjusteringar och ett underskott med 21,2 mnkr efter resultatöverföring och budgetjusteringar. Överförmyndarnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av nämndens driftsbudget. Exploateringsnämnden prognostiserar en lägre intäkt på 49 mnkr än budgeterat. Kyrkogårdsnämnden prognostiserar ett överskott på sammanlagt 14,5 mnkr. Detta beror på att kapitaltjänstkostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat på grund av förseningar inom investeringsprojekten. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stadsledningskontoret uppmanar de nämnder som prognostiserar ett underskott att vidta aktiviteter för att uppnå en ekonomi i balans under året. Stadsledningskontoret kommer under året noggrant att följa utvecklingen av nämnderna.

36 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 31 (69) Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Det finns ingen nämnd med särskilt rapporteringsansvar för verksamhetsmålet. Dock har kommunstyrelsen ett indirekt särskilt rapporteringsansvar med tanke på nämndens övergripande ansvar för styrning och samordning av stadens samlade ekonomi. Kommunstyrelsen har tagit sig an ansvaret på ett förtjänstfullt sätt. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm ska sträva efter att bli en stad som genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av våld och diskriminering. Staden ska stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna. Stadsledningskontoret bedömer att inriktningsmålet kommer att uppnås delvis under Bedömningen baseras på att fyra av åtta underliggande verksamhetsmål bedöms uppnås helt och fyra av åtta verksamhetsmål bedöms uppnås delvis. För bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB görs dock bedömningen att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Stockholm är fritt från diskriminering Arbetet mot diskriminering ska intensifieras. Stockholms stad ska arbeta mot alla former av diskriminering och ojämlikhet. Stockholm ska vara en jämställd stad där makt, möjligheter och resurser fördelas jämnt oavsett kön och etnicitet. Ett genus- och anti-rasistiskt perspektiv ska integreras i stadens alla verksamheter. Staden ska därigenom säkerställa att alla ges samma förutsättningar. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer uppnås delvis under Stadsledningskontorets bedömning om måluppfyllelse grundar sig i att arbetet mot ett Stockholm fritt från diskriminering måste betraktas som ett långsiktigt arbete. Ett Stockholm som är fritt från diskriminering bör rimligtvis innebära att det inte förekommer diskriminering inom någon av de, i diskrimineringslagen skyddade, sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Under 2015 kommer flera viktiga steg på vägen tas mot att Stockholm ska kunna bli en stad fri från diskriminering, men mycket arbete kvarstår och det är inte realistiskt att anta att målet kommer att vara uppnått vid årets slut. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

37 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 32 (69) 25 nämnder av 27 prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt, 2 nämnder prognostiserar att målet delvis kommer att uppfyllas. Det saknas indikatorer beslutade av kommunfullmäktige i dagsläget för att följa upp detta mål, men arbete pågår med att ta fram indikatorer. Flertalet nämnder lyfter i sina tertialrapporter fram att arbete pågår inom jämställdhetsområdet, och ett flertal beskriver också ett pågående arbete med diskriminering mot sexuell läggning och funktionsnedsättning. Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. De flesta av nämnderna med särskilt rapporteringsansvar har beskrivit tydligt i sina analyser hur de avser arbeta för uppnå målet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har påbörjat en diskussion om effekterna av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön och planerar att genomföra en fördjupad lönekartläggning där bland annat lön och kön särskilt uppmärksammas. Socialnämnden har inrättat en särskild jämställdhetsgrupp som under året ska besöka samtliga för att diskutera åtagandet/aktiviteten för året. Trafiknämnden har genomfört en kartläggning av tillgänglig könsuppdelad statistik kopplad till nämndens verksamhet och har även genomfört ett seminarium med samtliga chefer för att sprida kunskap om uppdraget och gemensamt diskutera framtida process och prioriteringar. Många stadsdelsnämnder har påbörjat en översyn över vilken könsuppdelad statistik som finns tillgänglig och vilken som kan bli det. Inom stadsdelsnämnderna pågår också utvecklingsarbete kring jämställda beslut som ska medföra att kvinnor och män bemöts på lika villkor inom ekonomiskt bistånd, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning och det finns nämnder som ser över om det finns några könsskillnader i nämndens beslut och råd och bland annat testat könsneutrala ärendedragningar. Flera förskolor och ungdomsmottagningar arbetar målmedvetet med HBTQ-frågor, bland annat genom HBT-certifiering och likabehandlingsplaner. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholm är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor För att Stockholm ska vara en demokratiskt hållbar stad och erbjuda alla stockholmare bra service och kvalitet fordras att

38 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 33 (69) Stockholms stad kan attrahera och behålla en mångfald av välutbildade och kompetenta medarbetare och chefer. Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda grundförutsättningar som trygga arbetsvillkor, kompetensutveckling och en god och hälsosam arbetsmiljö, som ett led i att på bästa sätt förstå och sörja för alla stockholmares behov. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Stadsledningskontorets bedömning om måluppfyllelse grundar sig på nämndernas bedömning av verksamhetsmålet som helhet och på en prognostiserad uppfyllelse av de nämndmål som är kopplade till verksamhetsmålet. Samtliga nämnder bedömer att målet kommer att uppnås helt. Nämndernas bedömning av måluppfyllelse för indikatorerna grundar sig på utfall enbart för sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Den totala sjukfrånvaron har ökat för både facknämnder och stadsdelsnämnder. Det är den korta, dag 1-14, och den långa, dag 366 eller mer, som står för ökningen. Majoriteten av nämnderna ger en positiv prognos för måluppfyllelse för nämndindikatorn sjukfrånvaro dag Däremot är det större osäkerhet hos de flesta nämnderna vad gäller indikatorn sjukfrånvaro totalt, endast 12 nämnder ger en positiv prognos. De flesta nämnderna visar dock på en grundligare analys av det systematiska arbetsmiljöarbetet och av orsakerna till sjukfrånvaron, genom att de tydligt redogör för vad de planerar att göra, vem som ska utföra arbetet och hur det ska följas upp. Ett gott exempel är utbildningsnämnden som utvecklat en ny rutin för arbetsmiljöarbete och genomför parallellt en kartläggning av nya kvalitetsäkrade metoder för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön. Ett annat gott exempel är Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd som genomför fördjupade analyser av sjukfrånvaron med tvärprofessionella stödteam, i syfte att bättre kunna anpassa de insatser som görs. Deltid Arbetet med att erbjuda ofrivilligt deltidsanställda heltid pågår och merparten av stadsdelsnämnderna arbetar aktivt för att hitta möjligheter för att kunna erbjuda heltid till alla som önskar det. Bland annat genom att söka erfarenhet i hur andra kommuner arbetat. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål.

39 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 34 (69) Stadsdelsnämnderna har ett särskilt rapporteringsansvar och en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Stadsledningskontoret uppmanar därför samtliga stadsdelsnämnder att, inom verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionsnedsättning, utveckla sina nämndmål ytterligare. Stadsledningskontoret uppmanar även samtliga nämnder att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för indikatorn sjukfrånvaro. Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Stockholm ska leda arbetet med att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter. Genom ett aktivt arbete mot diskriminering skapas förutsättningar för att fler ska kunna utvecklas som människor. Det ger ett rikare Stockholm. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet för 2015 uppnås delvis. Det finns ännu inga fastslagna indikatorer för detta verksamhetområdesmål att följa upp, men arbetet pågår med att ta fram indikatorer. Av denna anledning är graden av måluppfyllese svår att värdera. Nämndernas bedömning får därför utgöra utgångspunkt för den sammantagna bedömningen i tertialrapporten. Målet om mänskliga rättigheter och barnkonventionen anknyter till också till flertalet andra mål. Genom att följa utvecklingen av dessa mål kan staden bättre se hur de övergripande målen för mänskliga rättigheter nås. En stor del av stadens verksamhet handlar om att tillgodose särskilda mänskliga rättigheter, såsom yttrande- och mötesfriheten, rätten till skola och bostad samt rätten att inte diskrimineras, för sina medborgare. För att säkerställa att alla stockholmare har lika möjligheter till dessa rättigheter har staden bl.a. inrättat ett råd för mänskliga rättigheter och en barnombudsman som stöd till utveckling av nämndernas arbete. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Ett gediget arbete för främjandet av mänskliga rättigheter är ständigt pågående. Stadsledningskontoret menar att arbetet mot ett Stockholm som till fullo lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen måste därför betraktas som ett långsiktigt arbete. FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, inklusive barnkonventionen innehåller ett stort antal åtaganden att leva upp till. Samtidigt upplever många stockholmare diskriminering och kränkning i sin vardag. Staden måste därför arbeta mer för att i än högre grad leva upp till allas lika rätt, värde och värdighet.

40 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 35 (69) Samtliga nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. De flesta av nämnderna med särskilt rapporteringsansvar har beskrivit tydligt i sina analyser hur de avser arbeta för att uppnå målet. Goda exempel som framkommer i nämndernas tertialrapporter är bland annat följande: Idrottsnämnden har tagit fram en särskild barnchecklista för att säkerställa att barn och ungas rättigheter tillgodoses i beslut som på olika sätt berör dem och har i tjänsteutlåtanden som rör barn infört rubriken Konsekvenser för barn. Kulturnämnden samordnar och stödjer berörda nämnder och bolagsstyrelser i deras arbete med lokala handlingsplaner utifrån programmet Kultur i ögonhöjd, som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Socialnämnden medverkar till att lyfta barnperspektivet i staden, bland annat genom att se till att verksamheter som arbetar med barn och unga har rutiner som säkerställer att barnens uppfattningar kommer till uttryck och dokumenteras. Barns rättigheter genomsyrar trafiknämnden verksamheter, vid planering av nya investeringar och ombyggnationer, trafikinformation till skolor med mera. Utbildningsnämnden motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter och arbetar med att förebygga kränkningar, diskriminering och trakasserier. Stadsdelsnämnderna lyfter barns rätt till delaktighet inom socialtjänstens verksamhet och att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. De lyfter även att barnperspektivet ska beaktas vid nybyggnation och i upprustning av parklekar och lekplatser. På vissa förskoleenheter finns särskilda barnombud. Etablering av ungdomsråd planeras i ett flertal stadsdelsnämnder och arbetet med att ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola pågår och en stadsdelsnämnd arbetar aktivt med att förebygga och motverka nazism, rasism och våldsbejakande extremism. Ett aktivt värdegrundsarbete inom äldreomsorgens lyfts också fram som viktigt i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Ett liv med frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Genom minskade klyftor och socialt förebyggande arbete kan den sociala oron minska och fler få möjlighet att utvecklas. Arbetet ska stärkas för att våld i nära relationer ska minska. Staden ska stärka stödet till kvinnojourer och utveckla arbetet för att angripa våldets

41 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 36 (69) ursprung. Det förebyggande arbetet ska stärkas genom ökade insatser mot diskriminering samt kompetenshöjning i genus, normkritik och antirasism. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås delvis under Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett samtliga nämnder ett särskilt rapporteringsansvar för ett antal verksamhetsmål. Detta innebär att nämnder med särskilt rapporteringsansvar har en nyckelroll för uppföljning av verksamhetsmålet. Samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar för detta verksamhetsmål har tagit sig an ansvaret på ett förtjänstfullt sätt. I budget 2015 framhålls att arbetet mot våld i nära relationer fortsatt ska prioriteras. Arbetet utgår från stadens program för kvinnofrid mot våld i nära relationer samt riktlinjer för socialtjänstens handläggning av ärenden som handlar om våld i nära relationer. Socialnämnden har påbörjat revideringen av programmet och kommer att presentera ett nytt förslag under Stadens socialtjänst behöver utveckla kunskap och samlade uppgifter om hur många våldsutsatta personer som är aktuella inom stadens socialtjänst. En utmaning är att våldsutsatta vuxna kan finnas inom alla verksamhetsområden, det vill säga individ och familj, funktionsnedsättning, äldre, missbruk och ekonomiskt bistånd. Arbetet mot våld i nära relationer är också olika organiserat inom stadsdelsnämnderna. Nämnderna ska därför under 2015 utveckla rutiner och metoder för att upptäcka våldet och hitta våldsutsatta i målgruppen kvinnor och män över 18 år. En bild av utgångsläget behövs för att därefter kunna följa om målgruppen ökar eller minskar och i förlängningen bedömning av behovet av insatser. I budget 2015 har en obligatorisk nämndindikator införts, antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten, som ett led i att utveckla detta arbete. Nämnderna arbetar med att utveckla metoder för att tyda tidiga signaler på våld i nära relationer. Bland annat kommer medarbetare inom verksamheterna att utbildas i hur våld kan upptäckas och vilka åtgärder medarbetare ska vidta. Barns rättigheter ska särskilt värnas och det ska finnas ett tydligt barnperspektiv i alla utredningar av vuxna som utsätts för våld alternativt vuxna som utövar våld. Nämnderna beskriver att socialtjänsten alltid inleder en utredning vid misstanke om att barn far illa. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål I budgeten framhålls att nämnderna behöver utveckla det förebyggande arbetet för att angripa våldets ursprung samt att

42 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 37 (69) arbetet med ökade insatser till våldsutövare behöver utvecklas. Att erbjuda och ge insatser till personer som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Av nämndernas tertialrapporter framgår att det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet är starkt sammankopplat med socialt förebyggande arbete. Föräldrastödsprogram, utbildningar, fältassistenternas uppsökande arbete och sociala insatsgrupper utgör viktiga insatser i det förebyggande arbetet. Vidare framhålls att samarbete mellan skola, ungdomsmottagningar och socialtjänst är viktiga för måluppfyllelsen. Stadsledningskontoret kan konstatera att staden prioriterar och genomför ett flertal åtgärder för att utveckla arbetet mot våld i nära relationer. Under året bedöms viktiga steg tas i denna riktning vilket innebär att den sammantagna bedömningen kan göras om att målet 2015 kommer att uppnås delvis. Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla invånare. Alla, oavsett funktionalitet, ska ha lika möjlighet till full delaktighet. Den otillgänglighet som råder i dag hindrar människor från att utvecklas, leva ut sin fulla potential och bidra till samhällsutvecklingen. Samhällets stöd till personer med funktionsnedsättning ska vara utformat utifrån en grund i antidiskriminering och jämlikhet, så att insatserna ska kunna leda till ökad självständighet, delaktighet, inflytande och bättre levnadsvillkor. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Grunderna för bedömning är att nämndernas aggregerade årsmål för samtliga sju indikatorer når upp till kommunfullmäktiges mål. Det finns heller inget konkret i risk- och väsentlighetsanalysen som talar för att kommunfullmäktiges mål inte ska kunna uppnås. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Vad gäller de sex indikatorer som rör verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning så baseras de på resultatet i den kommungemensamma brukarundersökningen. När kommunfullmäktiges årsmål för 2015 fastställdes var resultaten för 2014 års brukarundersökningar ännu inte presenterade. Resultaten för 2014 visade sig vara avsevärt bättre än föregående år och i vissa fall i nivå med de bästa resultat som uppnåtts under den tid som de kommungemensamma brukarundersökningarna har genomförts. I kombination med att kommunfullmäktiges mål sänktes 2014 så finns det inte någon anledning till att målet inte skulle komma att uppnås Det är endast indikatorn som gäller bemötande där

43 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 38 (69) det uppnådda resultatet för 2014 var lägre än kommunfullmäktiges mål Stockholm är en demokratisk stad där medborgare har inflytande Stockholmarna ska känna att de har möjlighet att påverka det som sker i Stockholm, sin närmiljö, Stockholms utveckling och den framtid som vi lämnar efter oss till kommande generationer. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås under Stadsledningskontoret menar att arbetet mot ett Stockholm där medborgarna har inflytande är att betrakta som ett långsiktigt, ständigt pågåendearbete. Delaktighet och inflytande berör en rad olika områden inom stadens verksamhet. Det handlar om möjligheten att påverka verksamheter men också utvecklingen i den egna stadsdelen. Under 2015 kommer flera viktiga steg på vägen tas mot att utveckla stadens arbete. Samtliga nämnder prognostiserar att målet för verksamhetsområdet kommer att uppfyllas helt. Det finns för närvarande två indikatorer kopplade till detta mål; Andelen som upplever Stockholm som en tillgänglig stad för alla samt Andel invånare som vet var information finns för att komma i kontakt med stadens verksamheter. Det finns dock inget utfall för dessa indikatorer till tertialrapport 1. Det pågår ett arbete med att ta fram nya indikatorer till detta mål, där dessa två indikatorer inte bedöms vara tillräckligt relevanta utan har föreslagits utgå från och med De flesta av nämnderna med särskilt rapporteringsansvar har beskrivit tydligt i sina analyser hur de avser arbeta för uppnå målet. Några skulle dock vinna på en djupare analys. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Stadsdelsnämnderna planerar en rad åtgärder för att stärka demokratiarbetet inom ramen för de demokratimedel om 45 mnkr som tilldelats nämnderna. För att nämna några exempel så ska ett antal medborgarkontor inrättas och det finns ambitioner hos flera nämnder att stimulera till fler medborgarförslag. En demokratiapp ska tas fram av en stadsdelsnämnd och flera vill utveckla närvaro i sociala medier samt utveckla bättre kommunikationsinsatser och informationsmaterial till medborgare. Flera nämnder kommer arbeta med att utveckla olika råd som brukarråd, funktionshinderråd etc. samt arbeta med ungas inflytande och ungdomsråd. En nämnd planerar att testa att arbeta med

44 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 39 (69) medborgarbudget, demokratiska mötesplatser ska utvecklas och det finns planer på att arbeta med stadsodling. Exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden planerar för hur medborgardialogen i staden ska utökas, bland annat genom nya kanaler. Kulturnämnden planerar att utveckla kulturskolans utbud i dialog med barn och unga och Stadsarkivet bidrar till målet genom att digitalisera arkiven och publicera dem på webben. Tillgång till information är en viktig förutsättning för demokratin och medborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande. Socialnämnden arbetar löpande med att följa aktuell forskning och studier om utvärderade och fungerande metoder som finns för barns, ungdomars och vuxnas inflytande i de insatser som görs inom ramen för nämndens verksamheter. Alla Stockholmare har nära till kultur och eget skapande Kulturen, konsten och skapandet är en närvarande och närande del av demokratin. Kulturen i Stockholm skapar möten, upplevelser och är inkluderande. Det egna skapandet ges utrymme i en miljö där det fria utrycket är tillgängligt för alla oavsett bakgrund, inkomst eller könstillhörighet. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Samtliga nämnder med särskilt rapporteringsansvar prognostiserar hel måluppfyllelse. Sedan Avstämning av mål och budget 2015 har utbildningsnämnden och idrottsnämnden kompletterat sina verksamhetsplaner med mål och indikatorer för verksamhetsområdet, vilket innebär ytterligare stöd för kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Verksamhetsområdesmålet är nytt och har nya, ej tidigare mätta indikatorer. Indikatorerna Stockholmarnas nöjdhet med kommunala kulturinstitutioner samt Andel stockholmare som har tagit del av stadens kulturinstitutioner kommer få fastställda årsmål i tertialrapport 2. För indikatorn Andel ungdomar (10-17) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter föreslås årsmål i detta ärende. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Välfärdsverksamheten ska kännetecknas av hög kvalitet och goda arbetsvillkor. Det är av vikt att de medel som avsätts för väldfärdsverksamheten används för det ändamålet samt att all information kring hur verksamheten bedrivs redovisas öppet. Sociala hänsyn ska användas vid upphandling för att exempelvis bidra till att långtidsarbetslösa kommer i arbete eller att utbildning

45 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 40 (69) och praktik tillhandahålls studenter, motverka oseriösa leverantörer och att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Stockholm ska använda offentlig upphandling som ett styrmedel för att utveckla stadens verksamheter i en hållbar riktning. För att uppnå detta ska stadens upphandlings- och konkurrenspolicy revideras. Stadsledningskontoret bedömer att verksamhetsmålet kommer att uppnås helt under Inga avvikelser från måluppfyllelse eller negativa tendenser eller trender kan utläsas i nämndernas inrapportering. Kommunstyrelsens arbete med ny upphandlingspolicy pågår. Flera nämnder beskriver ett antal pågående aktiviteter som visar på aktivt arbete mot målet. Ett gott exempel är att arbetsmarknadsnämnden avser att kontakta samtliga nämnder och bolag för att erbjuda råd och stöd avseende möjligheten att applicera krav om tillhandahållande av praktik och lärlingsliknande platser. Kommunfullmäktige har i budget 2015 gett servicenämnden ett särskilt rapporteringsansvar för verksamhetsmålet. Servicenämnden prognostiserar hel måluppfyllelse. Sedan Avstämning av mål och budget 2015 har servicenämnden kompletterat sin verksamhetsplan med mål och aktiviteter för verksamhetsområdet, vilket innebär ytterligare stöd för kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

46 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 41 (69) Ekonomi Resultatprognos och uppföljning av resultatbudget I budget 2015 har förutsatts att inga nämnder begär tilläggsanslag för den löpande verksamheten under året. Helårsprognosen för 2015 års resultat jämfört med budget visar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett överskott på 488 mnkr. Majoriteten av överskottet förklaras av återbetalningen av premierna för avtalsgruppförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen (AFA) för 2004 med 249 mnkr. Budgeten för verksamhetens intäkter har justerats med 10 mnkr till följd av utdelning från donationsstiftelser. Resultatprognos Prognostiserad avvikelse redovisas före resultatdispositioner Avvikelser Budget - prognos helårsutfall Budget T Prognos Avvikelse mnkr efter SLK s justeringar Verksamhetens intäkter , ,7-5,4 Verksamhetens kostnader (-) , ,3-82,9 Avskrivningar (-) , ,3-0,4 Central medelsreserv (-) 0,0 0,0 0,0 Oförutsedda behov -518,9-480,0 38,9 Prestationsreserv -882,2-882,2 0,0 Anslagsfinansierad del pension/arbetsgivaravg. -748,6-599,9 148,8 Verksamhetens nettokostnader , ,0 98,8 Skatter , ,1 31,8 Begravningsavgift 170,3 170,5 0,2 Inkomstutjämning , ,6 7,7 Kostnadsutjämning -230,0-115,0 115,0 Regleringspost 82,6 31,9-50,7 Införandebidrag 180,0 180,7 0,7 Fastighetsavgift 1 100, ,4 1,1 LSS-utjämning -988,5-995,4-6,9 Finansiellt resultat exklusive utdelning 198,2 254,1 55,9 Utdelning Stockholm Stadshus AB 1 000, ,0 0,0 Återbetalning AFA 0,0 249,0 249,0 Disposition begravnings-och renhållningsfond 3,0-11,7-14,7 Summa finansiering , ,0 389,1 Årets resultat 0,1 488,0 487,9 Ekonomi

47 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 42 (69) Uppföljning av nämndernas budget KS Budget Prognos på Avvikelse Avvikelse Prognos efter SLK:s årsutfall efter före resultat- efter resultat- avvikelse justeringar SLK:s dispositioner (mnkr) korrigering dispositioner Investeringsplan Kommunstyrelsen m.m , ,1 0,0 0,0 0,0 Revisorskollegiet -27,7-26,7 1,0 1,0 0,0 Servicenämnden 0,0 4,0 4,0 4,5 0,0 Valnämnden -3,3-3,3 0,0 0,0 0,0 Stadsdelsnämnderna , ,9-58,4-31,2 4,4 Arbetsmarknadsnämnden -831,5-831,5 0,0 0,0 0,0 Exploateringsnämnden 1 179, ,9-49,0-49,0 200,0 Fastighetsnämnden 237,7 237,7 0,0 0,0 133,9 Idrottsnämnden -595,3-580,8 14,5 17,9 0,0 Kulturnämnden: kulturförvaltn. -862,5-862,5 0,0 0,0 30,1 Kulturnämnden: stadsarkivet -49,1-49,1 0,0 0,0 0,0 Kyrkogårdsnämnden -173,3-158,8 14,5 14,5 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -103,0-103,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden -803,4-799,9 3,5 3,5 0,0 Stadsbyggnadsnämnden -165,7-165,7 0,0 0,0 0,0 Trafiknämnden -697,1-697,1 0,0 0,0 56,3 Utbildningsnämnden , ,9-7,8 0,0 0,0 Äldrenämnden -159,4-159,4 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden -40,7-41,2-0,5-0,5 0,0 Summa nämnder , ,3-78,2-39,3 424,7 Nämnderna prognostiserar efter tillstyrkta budgetjusteringar och övriga korrigeringar ett underskott jämfört med budget på 78 mnkr. Efter överföring av resultatenheternas resultat prognostiseras ett överskott på 39 mnkr. Beräknad överföring av resultatenheternas resultat till 2015 Nämndernas överförda överskott från 2014 till 2015 uppgick till 533,7 mnkr. I tertialrapport 1 har nämnderna beräknat överföra ett nettoöverskott på 494,7 mnkr till 2016, varav stadsdelsnämnderna 223,9 mnkr. Nämndernas totala uttag från resultatfonderna uppgår i tertialrapport 1 till 38,9 mnkr och finansieras genom centralt avsatta medel för oförutsedda behov. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd begär avveckling av en resultatenhet inom äldreomsorgen från och med den 1 maj Enheten gick med underskott under 2014 och prognostiserar ett underskott om 2 mnkr för årets verksamhet. Inklusive 2014 års resultatfond prognostiseras ett underskott om 2,3 mnkr. Då enheten inte beräknar att uppnå en ekonomi i balans för året, föreslår stadsdelsnämnden att enheten avvecklas som resultatenhet. Enhetens sammantagna resultat belastar då nämndens samlade resultat för året. Stadsledningskontoret tillstyrker avvecklingen. Ekonomi Östermalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd begär avveckling av resultatenheten Norra Djurgårdsstaden inom förskolan. Enheten gick med

48 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 43 (69) underskott under 2014 och prognostiserar ett underskott om 0,4 mnkr för årets verksamhet. Inklusive 2014 års resultatfond prognostiseras ett underskott om 0,8 mnkr. Då enheten inte beräknar att uppnå en ekonomi i balans för året, föreslår stadsdelsnämnden att enheten avvecklas som resultatenhet. Enhetens sammantagna resultat belastar då nämndens samlade resultat för året. Stadsledningskontoret tillstyrker avvecklingen. KS Budget Prognos på Avvikelse Avvikelse Prognos efter SLK:s årsutfall efter före efter avvikelse Mnkr justeringar SLK:s resultat- resultat- Investeringskorrigering dispositioner dispositioner plan Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista , ,6 0,0 0,5 1,5 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta , ,6 0,0 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby , ,2-7,5 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Bromma , ,4-5,0 0,0 2,9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen , ,8 2,3 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Norrmalm , ,0-1,8 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Östermalm , ,2 5,0 8,0 0,0 Stadsdelsnämnd Södermalm , ,6 0,0 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör , ,9-13,6-8,5 0,0 Stadsdelsnämnd Skarpnäck , ,2-2,2 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Farsta , ,0-10,5-10,0 0,0 Stadsdelsnämnd Älvsjö -566,8-574,6-3,1 0,0 0,0 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen , ,1-22,6-21,2 0,0 Stadsdelsnämnd Skärholmen , ,9 0,5 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnder , ,0-58,5-31,2 4,4 KS Budget Prognos på Avvikelse Avvikelse Mnkr efter SLK:s årsutfall efter före efter justeringar SLK:s resultat- resultatmnkr korrigering dispositioner dispositioner Nämnd- och förvaltningsadministration -606,2-572,6 33,6 33,6 Individ- och familjeomsorg , ,2-33,3-33,4 varav socialpsykiatri -467,1-473,4-6,3-6,1 Stadsmiljöverksamhet -194,2-191,1 3,1 3,1 avskrivningar -93,1-93,1 0,0 0,0 internräntor -21,4-20,9 0,5 0,5 Förskoleverksamhet , ,2 25,3 42,9 Äldreomsorg , ,0-96,0-85,8 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning , ,3-18,2-18,4 Barn, kultur och fritid -321,0-311,2 9,9 9,6 Arbetsmarknadsåtgärder -179,6-181,4-1,8-1,8 Ekonomiskt bistånd , ,8-16,1-16,1 varav handläggare -259,8-258,9 0,9 0,9 Övrig verksamhet -56,9-22,4 34,5 34,5 Summa verksamheter , ,0-58,5-31,2 Nedan kommenteras ekonomiska prognoser per verksamhetsområde. Vidare kommenteras de nämnder som prognostiserar större avvikelser än +/- 1 procent mot nämndens budget eller där det finns andra skäl för kommentarer. Nämnder som prognostiserar underskott uppmanas att vidta åtgärder för en ekonomi i balans bokslut Ekonomi

49 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 44 (69) Individ- och familjeomsorg inklusive socialpsykiatri Prognosen visar ett underskott på 33,4 mnkr efter resultatdispositioner. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och åtta stadsdelsnämnder prognostiserar underskott. Störst underskott prognostiserar Hägersten-Liljeholmen med 19,5 mnkr samt Enskede-Årsta-Vantör med 11,5 mnkr. Underskotten beror främst på ökade kostnader för placeringar av barn och unga, både på institutioner och i jour- och familjehem. Stadsmiljö Prognosen visar ett överskott om 3,1 mnkr efter resultatdispositioner. Tre stadsdelsnämnder redovisar ett överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd med 1,5 mnkr. Störst underskott prognostiserar Bromma stadsdelsnämnd med 0,5 mnkr. Förskola Prognosen visar ett överskott på 42,9 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av nettobudgeten. Åtta stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och en stadsdelsnämnd prognostiserar underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Norrmalms stadsdelsnämnd prognostiserar underskott med 0,5 mnkr. Underskottet efter resultatöverföringar beror på att hyreskostnaderna inom förskolan är höga bland annat till följd av tidigare utbyggnad av förskolelokaler. Äldreomsorg Prognosen visar ett underskott på 85,8 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 1,2 procent av nettobudgeten. Fyra stadsdelsnämnder prognostiserar överskott, nio stadsdelsnämnder ett underskott och en nämnd prognostiserar en budget i balans. Störst överskott prognostiserar Älvsjö stadsdelsnämnd med 6,6 mnkr. De största underskotten visar Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd med 22,1 mnkr, Hägersten- Liljeholmens stadsdelsnämnd med 21,2 mnkr samt Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd med 15,0 mnkr. Underskotten beror främst på högre kostnader än budgeterat för vård- och omsorgsboende samt underskott i den egna hemtjänsten. Ekonomi Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Prognosen visar ett underskott på 18,4 mnkr efter resultatdispositioner, vilket motsvarar ca 0,6 procent av nettobudgeten. Fyra stadsdelsnämnder prognostiserar överskott, sex stadsdelsnämnder underskott och fyra nämnder prognostiserar en

50 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 45 (69) budget i balans. Det största överskottet prognostiserar Skärholmens stadsdelsnämnd med 4,3 mnkr. De största underskotten visar Hässelby-Vällingbys stadsdelsnämnd med 9,4 mnkr och Kungsholmens stadsdelsnämnd med 5,7 mnkr. Underskotten beror främst på att nämnderna betalar för dyra placeringar i boenden som inte är anslutna till LOV samt att personer med behov av SoLinsatser har ökat. Barn, kultur och fritid Prognosen visar ett överskott på 9,6 mnkr efter resultatdispositioner. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar överskott och två stadsdelsnämnder prognostiserar ett underskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Störst överskott prognostiserar Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd med 3,8 mnkr. Störst underskott prognostiserar Bromma stadsdelsnämnd med 0,9 mnkr. Arbetsmarknadsåtgärder Prognosen visar ett underskott på 1,8 mnkr efter resultatdispositioner. 1 stadsdelsnämnd prognostiserar underskott och 2 stadsdelsnämnder prognostiserar överskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd prognostiserar ett underskott med 2,5 mnkr vilket främst beror på kostnader för visstidsanställningar. Ekonomiskt bistånd Prognosen visar ett underskott på 16,1 mnkr efter resultatdispositioner. Sex stadsdelsnämnder prognostiserar underskott och fem stadsdelsnämnder prognostiserar överskott, resterande stadsdelsnämnder prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Största underskott prognostiserar Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd med 9,2 mnkr samt Skarpnäcks stadsdelsnämnd med 4,2 mnkr. Underskotten härrör främst till kostnader för utbetalt ekonomiskt bistånd, bland annat avseende boende. Ekonomi Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd Nämnden prognostiserar ett underskott på 8,5 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 0,4 procent av nämndens driftbudget. Underskotten återfinns främst inom verksamhetsområdena äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Underskottet inom individ- och familjeomsorg hänförs helt till kostnader för externa placeringar, både på institutioner och i familjehem som ersätts via arvode och omkostnadsersättning. Underskottet inom äldreomsorgen beror främst på att insatserna överstiger de budgeterade nivåerna både till antal och omfattning inom hemtjänst i ordinärt boende och servicehus.

51 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 46 (69) Farsta stadsdelsnämnd Nämnden prognostiserar ett underskott om 10,0 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 0,7 procent av budget. Betydande underskott finns inom äldreomsorg, barn och ungdom inom Individ- och familjeomsorgen samt ekonomiskt bistånd. Det största underskottet återfinns liksom tidigare år inom äldreomsorgens beställarenhet, men även den kommunala utföraren av hemtjänst prognostiserar ett kraftigt underskott för Avvecklingen av Farsta vård- och omsorgsboende kommer att innebära kostnader för nämnden som tomgångshyror och övertalig personal. Under året kommer även större förändringar att ske av verksamheten på Edö vilket även detta kommer att medföra ökade kostnader för övertalighet och tomgångshyror. Kostnader för öppenvård och placeringarna inom myndighetsutövning för barn och ungdom ligger över den budgeterade nivån och verksamheten prognostiserar ett underskott om 6,7 mnkr. Även 2014 visade underskott och en åtgärdsplan togs fram som visade goda resultat. Denna kommer att revideras Kostnaden för ekonomiskt bistånd har legat över budgeterad nivå och verksamheten prognostiserar ett underskott om 4,0 mnkr. Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Nämnden prognostiserar ett underskott om 21,2 mnkr efter resultatdispositioner vilket är en försämring med 11,0 mnkr sedan månadsprognosen i mars. Avvikelsen motsvarar 1,2 procent av budget. De mest betydande underskotten finns inom äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Äldreomsorgens underskott uppgår till 17,9 mnkr och beror på ett högre antal placeringar på vård- och omsorgsboende mot budgeterat samt tomma lägenheter på Fruängsgårdens servicehus. Liksom 2014 visar även den kommunala hemtjänsten underskott. Underskottet inom individoch familjeomsorg om 19,5 mnkr finns främst inom barn- och ungdomsverksamheten och beror på ett ökat antal dyra placeringar av yngre barn och deras föräldrar. Bristen på familjehem, har också inneburit att dyra jourhemsplatser har fått köpas istället för familjehem. Ekonomi Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden prognostiserar ett underskott om 12,3 mnkr efter avkastningskrav, vilket är i enlighet med budget. Underskottet finansieras av nämndens disponibla egna kapital. Nämndens intäkter prognostiseras minska med 2,2 mnkr, vilket motsvaras av

52 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 47 (69) minskade kostnader. Nämnden prognostiserar en minskad självkostnadshyra om 19,2 mnkr som i stort motsvaras av ökade intäkter från arbete åt utomstående. Kapitalkostnaderna prognostiseras minska i nivå med minskade intäkter för självkostnadshyra, vilket i stort motsvaras av ökade kostnader för arbete åt utomstående. Nämnden har inte några förändringar i prognos för avkastningskrav. Idrottsnämnden Idrottsnämnden prognostiserar ett överskott på 17,9 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 2,0 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror på minskade kostnader till fastighetsnämnden för hyror. Stadsledningskontoret kommer att följa hyresutvecklingen och vid behov justera nämndens budget i tertialrapport 2. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden prognostiserar ett överskott på 14,5 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar 8,4 procent av nämndens driftbudget. Överskottet beror främst på att kapitalkostnaderna blir lägre än budgeterat på grund av förseningar inom investeringsprojekten. Servicenämnden Servicenämnden prognostiserar ett överskott på 4,5 mnkr efter resultatdispositioner. Avvikelsen motsvarar knappt 2,3 procent av nämndens kostnadsbudget. Överskottet beror främst på ökade intäkter för verksamhetsområde ekonomi där ökade transaktionsvolymer kan konstateras med anledning av förlängt avtal med Stockholm Vatten. Trafiknämnden Trafiknämnden prognostiserar en budget i balans. Prognosen baseras på antagandet om en normal vinter, det vill säga utan större behov av bortforsling av snö. I prognosen ingår kostnader för extra städning med mera i anslutning till illegala bosättningar och avvisningar. Dessa kostnader kan inrymmas med följden att andra planerade åtgärder får stå tillbaka. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mnkr. Avvikelsen motsvarar 1,3 procent av nämndens driftsbudget. Underskottet beror främst på ökade kostnader för tjänster som köps från stadens kontaktcenter. Ekonomi

53 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv3 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv 3 Kv 1 Kv 3 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 48 (69) Finansiering Konjunkturen börjar vända Stockholms stads intäkter består huvudsakligen av skatteintäkter som i sin tur beror på skatteunderlaget i staden, men också på skatteunderlaget i riket och det kommunala utjämningssystemet. Skatteunderlagets storlek är direkt kopplat till lönesummans utveckling, det vill säga löneökningar och sysselsättning (mätt som antalet arbetade timmar). Ungefär tre fjärdedelar av det kommunala skatteunderlaget utgörs av lönesumman i samhället. Stadens intäkter är därför starkt beroende av hur det ekonomiska läget utvecklas. Under 2015 väntas en successiv återhämtning av den globala konjunkturen och tillväxten i euroområdet väntas komma i gång. Den svenska ekonomin återhämtar sig successivt och tillväxten väntas uppgå till cirka 3,1 procent i år och 3,3 procent under Konjunkturen i Stockholm är stark, vilket bland annat märks i Handelskammarens konjunkturbarometer som ligger klart över det historiska genomsnittet. Utveckling av lönesummor Som en konsekvens av detta ökade lönesumman i Stockholms stad under fjärde kvartalet 2014 med 4,8 procent jämfört med motsvarande kvartal Lönesummans tillväxttakt har stigit under fem kvartal i rad efter en tvåårig avmattning i ekonomin. Detta är ett tecken på en starkare konjunktur som hänger nära samman med utvecklingen på arbetsmarknaden. 10 Utveckling av lönesummor, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal året innan Stockholms stad Riket Stockholms län Ekonomi

54 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 49 (69) Sysselsättning och arbetslöshet Första kvartalet 2015 var fler personer sysselsatta i Stockholms stad jämfört med motsvarande kvartal föregående år, vilket är en ökning med 1,3 procent. Läget på Stockholms arbetsmarknad har förbättrats de senaste två åren. Både sysselsättningen och arbetskraften ökade under 2014, även om utvecklingen inte var lika stark som under år Under första kvartalet 2015 har antalet öppet arbetslösa inskrivna på arbetsförmedlingen minskat, samtidigt som de nyanmälda platserna ökar kraftigt. I april 2015 var antalet öppet arbetslösa boende i Stockholms stad 9 procent lägre än motsvarande månad föregående år. Samtidigt var antalet nyanmälda platser 32 procent fler. Sysselsättning och arbetslöshet i Stockholms stad Stockholms stad Kv. 1 Kv. 2 Kv. 3 Kv. 4 Kv. 1 Arbetslösa i förhållande till 7,7 % 7,7 % 6,8 % 6,4 % 7,6 % arbetskraften Sysselsättningstillväxt 2,5 % 1,1 % 2,1 % 1,3 % 1,3 % Källa: SCB, AKU internationell definition år Skatter, slutavräkningar och utjämning m.m. I den senaste prognosen för 2015 beräknas stadens sammanlagda finansiering bli 98,9 mnkr bättre jämfört med budget för 2015 exklusive finansiella poster. Detta på grund av starkare skatteintäkter (32 mnkr) samt att kommunerna kompenseras för höjda arbetsgivaravgifter för unga via ett särskilt anslag (67 mnkr). De högre skatteintäkterna beror framför allt på en stärkt konjunktur. Posterna i utjämningen förändras något men sammantaget tar dessa förändringar ut varandra så att det utfallet av utjämningen är oförändrat jämfört med budget för Investeringar Helårsprognosen för 2015 uppgår till mnkr inklusive exploateringsinkomster, vilket är drygt mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på tidsförskjutningar i ett antal projekt. Majoriteten (586 mnkr) av tidsförskjutningarna berör fastighetsnämnden och dessa godkändes i Avstämning av mål och budget Övriga större avvikelser redovisas nedan. Ekonomi Exploateringsnämnden Exploateringsnämndens investeringsbudget uppgår till mnkr, med investeringsutgifter om mnkr och investeringsinkomster om 200 mnkr. Jämfört med verksamhetsplanen har förseningar

55 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 50 (69) uppstått i ett antal projekt, där de största avvikelserna avser projekten Slussen, Frihamnen och Bromma Blocks. Exploateringsnämnden prognostiserar att förseningarna kommer att leda till att investeringsutgifterna netto blir 200 mnkr lägre än plan för Exploateringsnämnden bedömer att markförsäljning i samband med exploatering kan uppgå till mnkr under året. Det innebär en sänkning jämfört med nämndens bedömning i verksamhetsplanen, som var mnkr. Hur stor del av exploateringsinkomsterna som utgörs av bokförda värden är svårbedömt, men nämnden uppskattar dessa inkomster till 175,0 mnkr. Det innebär en avvikelse med 245 mnkr jämfört med plan. Inklusive exploateringsinkomsterna prognostiserar exploateringsnämnden ett utfall som är 45 mnkr över plan 2015, vilket motsvarar 1,5 procent. Fastighetsnämnden Fastighetsnämndens prognos för investeringsutgifterna uppgår till 1 154,1 mnkr, vilket är 133,9 mnkr lägre än budgeterat. Fastighetsnämnden aviserar att ombudgetering kan komma att begäras i samband med bokslut 2015 för Högdalens sim- och idrottshall. Högdalens sim- och idrottshall har senarelagts på grund av avsaknad av inkomna anbud. Till viss del kan utrymmet ianspråktas genom tidigareläggning av andra projekt, men nämnden aviserar samtidigt att det är förenat med osäkerhet. I kommunfullmäktiges budget 2015 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att genomlysa ett urval av fastighetsnämndens investeringsprojekt som befinner sig i utrednings- eller planeringsskede. En genomlysning pågår och bedöms vara helt genomförd under första halvåret De projekt som genomlyses är projekten Samverkanscentralen, Östermalmshallen, Gasklocka 2, Stadsbiblioteket och Nytt Tekniskt nämndhus. Resultatet har successivt redovisats och analyserats och slutsatserna är att projektet Samverkanscentralen bör avbrytas på grund av väsentligt ändrade förutsättningar. Fastighetsnämnden uppmanas att snarast återkomma till kommunfullmäktige med en slutredovisning av projektet. Ekonomi På kort sikt kommer Runda huset och Johannes räddningscentral kunna svara upp väl mot den fysiska samverkan som behövs. I Runda huset fördjupas samverkan för effektivare trafikledning, drift och vardagsunderhåll. I Johannes förstärks samordningen av blåljustjänster med SOS Alarm som bas och ökade möjligheter att

56 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 51 (69) skapa krisstaber. Fastighetsnämnden uppmanas att åtgärda kylanläggning i servicehall, Johannesberget, samt förhandla hyresavtal med Länsstyrelsen om Länsstyrelsens ledningsplats. Detta ska ske i samverkan med SOS Alarm AB. I ett nästa steg ska fastighetsnämnden under ledning av stadsledningskontoret projektleda ombyggnation av Johannes för att bemöta behovet av samverkan mellan intressenter i Samverkan Stockholmsregionen. Projektet Nytt Tekniskt nämndhus bedöms inte uppfylla de inriktningsmål som kommunfullmäktige satt upp och projektet är inte hållbart ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv. Arkitektförslaget bedöms inte uppfylla de fastighetsekonomiska förutsättningarna och en ny utredning initieras. Alternativa utredningar behöver göras. Fastighetsnämnden blir huvudansvarig för att driva verksamhetsprojektet och ta fram ett lokalprogram för förvaltningarnas behov. Programmet ska vara oberoende av lokalisering och byggherre. Vidare ska nämnden utreda konsekvenser av ett bevarande och utveckling av Tekniska nämndhuset för fortsatt kontorsändamål. I övriga utredningar som rör Arenatomten och eventuell konvertering/rivning av Klamparna till bostäder läggs ansvaret på exploateringsnämnden med fastighetsnämnden som medverkande part. Målsättningen är att berörda utredningar ska vara genomförda senast innan utgången av 2015 för att kunna fastställa en ny inriktning för projektet. Ekonomi Projekt Östermalmshallen ska rustas upp och utvecklas. Byggnaden har omfattande tekniska brister som måste hanteras och projektet syftar till att säkerställa framtiden för kommersiella verksamheter i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Genomlysningen av projektet visar att de kostnadsantaganden som redovisats hittills i projektet förefaller rimliga. Investeringskalkylen visar att projektet motsvarar stadens investeringsstrategi och lönsamhetskrav i tillräckligt hög grad. Dock finns ett antal risker projektet; som det eventuella förvärvet av intilliggande fastighet som diskuterats för att utöka verksamhetsytorna, detaljplaneprocessen och hyresgästanpassningar. Vidare krävs ett omfattande arbete för att säkerställa intäkterna i projektet. Fastighetsnämnden uppmanas att säkerställa en organisation som är anpassad till uppgiften samt att förebygga fördyringar till följd av de risker som identifierats. Stadsledningskontoret vill understryka att om avvikelse mot kommunfullmäktiges tidigare genomförandebeslut beräknas överstiga 15 procent av investeringens nettoutgift eller om projektet

57 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 52 (69) uppvisar avvikelser av annan strategisk vikt ska nämnden lämna underlag till kommunfullmäktige för ett reviderat genomförandebeslut. Projektet är angeläget att genomföra enligt den tidplan som ställts upp för projektet då fastigheten har stora tekniska brister Stadsledningskontoret har för avsikt att fortsätta analysen av projekten Gasklocka 2 och Stadsbiblioteket. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämndens investeringsbudget uppgår till 35 mnkr, varav 15 mnkr är utökad budget för begravningsplats Järva. Kyrkogårdsnämndens prognos för investeringsutgifterna uppgår till 35 mnkr. Nämnden har prioriterat om 10,0 mnkr för att finansiera takrenovering inom nya krematoriet på Skogskyrkogården. Investeringsmedel om 8 mnkr kronor har allokerats om från begravningsplats Järva, där det har uppstått förskjutningar. Resterande 2 mnkr har allokerats genom omprioriteringar inom långsiktig budget. Stadsledningskontoret vill fästa uppmärksamhet på att det inte är tillåtet att omdisponera medel från utökad budget. Då nämnden aviserat att omallokeringen avser investeringsutgifter, som i förlängningen kan komma att helt eller delvis bekostas genom att åberopa fel mot entreprenör, kan stadsledningskontoret konstatera att nämnden nödgats till denna omprioritering. Stadsledningskontoret kommer under året noggrant följa utvecklingen av kyrkogårdsnämndens investeringsutgifter. Trafiknämnden Trafiknämndens investeringsbudget uppgår till 964 mnkr. Nämnden prognostiserar att investeringsutgifterna kommer att understiga budget med 56,3 mnkr. Avvikelsen förklaras till största del av att förseningar i projekt Sergels Torg leder till lägre utgifter om 54,3 mnkr i år. Eftersom nämnden har tilldelats en utökad budget för projektet kan medlen inte omfördelas till andra projekt. Nämnden föreslår att medlen omfördelas till kommande år. I den utökade planen tilldelades 5 mnkr för en gångplan. En sådan har ännu inte fastställts och därmed bedöms en avvikelse om 2 mnkr uppkomma under året, som inte kan omfördelas till andra projekt. Ekonomi När det gäller investeringsplanen i övrigt planerar nämnden att göra en del större omfördelningar mellan olika projekt och investeringsområden. Bland annat konstateras att utgifterna för utbyggnad enligt cykelplanen kommer att förskjutas framåt i tiden. Detta har flera orsaker, till exempel att cykelvägarnas utformning

58 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 53 (69) har visat sig kräva fördjupade utredningar, att inga anbud eller anbud långt över beräknad kalkyl har inkommit samt att tidigare okända faktorer i samband med genomförandet har uppdagats (såsom dåliga markförhållanden med mera). Sammantaget bedöms utgifterna för cykelåtgärder i år minska med 58,9 mnkr. Projektet Ny bro mellan Rinkeby och Stora Ursvik har senarelagts på önskemål från Sundbybergs kommun med följden att årets förbrukning minskar med 21,2 mnkr. Projekt Götgatsbacken har senarelagts, vilket leder till minskade utgifter i år med 10,4 mnkr. De medel som därmed blir tillgängliga planerar nämnden att omfördela till bland annat reinvesteringsprogrammet för mindre konstbyggnader (18,5 mnkr), reinvesteringar i trafikleder (10 mnkr), kollektivtrafikåtgärder (8 mnkr) och trafiksäkerhetsåtgärder (9,2 mnkr). Projekt Norra Länken beräknas förbruka 9,4 mnkr mer än budgeterat, vilket delvis förklaras av att Trafikverket aviserat nya beräkningar för indexuppräkning som leder till ökade utgifter på 17,6 mnkr. Medfinansiering För att kunna genomföra angelägna satsningar på väg- och spårtrafiken i Stockholm är staden medfinansiär i ett antal stora statliga infrastrukturprojekt. De projekt som pågår är Norra Länken, Citybanan, Trafikplats Lindhagensgatan, överdäckning av E18 vid Tensta och Rinkeby samt utbyggnad av tunnelbanan. Stockholmsförhandlingen om utbyggnaden slutfördes i december Stadens åtagande för medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan uppgår till mnkr i 2013 års prisnivå. Utbetalningarna under 2015 beräknas till 355 mnkr. Totalt beräknas stadens utbetalningar till medfinansiering 2015 uppgå till cirka 700 mnkr. Fastighetsförsäljningar Fastighetsnämnden bedömer att försäljningsinkomsterna för året kommer att uppgå till cirka 16,5 mnkr. Under året prognostiseras tre försäljningar av fastigheter som inte belastas av några bokförda värden. Försäljningsbetinget för exploateringsnämnden uppgår till 200 mnkr och avser försäljning av mark utanför kommungränsen och friköp av tomträttsmark. Per tertialrapport 1 har nämnden bokfört 25,9 mnkr, och helårsprognosen uppgår till 200 mnkr. Ekonomi Investeringar inom bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB I prognosen för 2015 beräknas den totala investeringsvolymen för bolagskoncernen uppgå till cirka 10,3 mdkr. Detta är cirka 150

59 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 54 (69) mnkr lägre än budgeten och det främsta skälet är fördröjningar av Familjebostäders och Stockholmshems projekt på grund av överklaganden i planprocesserna, men även svårigheter att få hyresgästgodkännanden vid större ombyggnader. Stockholm Hamn har även en förskjutning av investeringsvolymen, främst avseende projekt Norvik. Dessutom flyttas större delen av investeringen rörande en ny kryssningspir i Nynäshamn över till år Bostadsbolagens samlade investeringsprognos för år 2015 är cirka 5,8 mdkr och ligger 223 mnkr under den budgeterade investeringsvolymen. Svenska Bostäder visar en avvikelse om 196 mnkr över budgeterad investeringsvolym, beroende på något fler ny- och ombyggnadsprojekt. Familjebostäders prognostiserar en minskad investeringsvolym om 216 mnkr, anledningen är förskjutningar i tid för projekt avseende både ombyggnads- och nybyggnadsprojekt. Även Stockholmshem minska sin investeringsvolym om 203 mnkr med hänvisning till förskjutningar i investeringsprojekten. Infrastrukturbolagen Stockholm Vatten, Stockholm Hamn och Stokab prognostiserar investeringar om tillsammans cirka 2,5 mdkr för år 2015, vilket är cirka 82 mnkr lägre än budget. Den största minskningen om 235 mnkr härrör till Stockholm Hamnar och förskjutningen av projektet i Norvik. Stockholm Vatten prognostiserar ökade investeringar om 127 mnkr jämfört med budget för år 2015, de ökade investeringarna härleds till investeringar i både det befintliga ledningsnätet och i exploateringsområden. Stokab aviserar en ökad investeringsvolym jämför med budget om 26 mnkr. Micasa Fastigheter, SISAB, SGA Fastigheter, S:t Erik Markutveckling och Stockholm Parkering räknar med investeringar i fastigheter och anläggningar motsvarande cirka 2 mdkr för år 2015, vilket är en ökning med 157 mnkr jämfört med budget. Det främsta skälet till ökningen är Micasas renovering och ombyggnad av fastigheten Hamnvakten 7 på Södermalm. Ekonomi SISAB:s investeringar bedöms uppgå till mnkr, vilket är en marginell förändring i förhållande till 1202 mnkr i budget. SGA Fastigheter budgeterade investeringsvolymen uppgår till 20 mnkr, vilket överensstämmer med budget. S:t Erik Markutveckling prognostiserar att investera 172 mnkr under Det är 10 mnkr högre än budget. Avvikelse mot budget är hänförlig till tidsmässig förskjutning av hyresgästanpassning åt Stockholm Vatten AB, där större delen av entreprenaden slutförs under år Stockholm

60 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 55 (69) Parkering beräknar att investeringarna för helåret uppgår till 122 mnkr, vilket är 5 mnkr högre än budgeterad volym. Avvikelsen förklaras av ett förvärv av Råcksta bergrum, 16 mnkr, som tillkommit tunder året samt lägre upparbetade kostnader för P-hus Råcksta och Stigbergsgaraget. Nya bostäder för grupper med svag ställning på bostadsmarknaden I Stockholms stads budget 2015 har nämnder och bolag i uppdrag att med tidiga insatser skapa jämlika livschanser för alla. Det innebär bland annat att staden behöver förstärka sina insatser mot hemlöshet och sänka trösklarna för att få fast bostad. Stockholms stad har ett stort åtagande och utmaning i att ordna boende till grupper med svag ställning på bostadsmarknaden (prioriterade grupper). I samband med att staden växer ökar även stadens bostadsförsörjningsansvar. Stockholms Stadshus AB har tillsammans med Stadsledningskontoret, Stiftelsen Hotellhem och socialnämnder under våren genomfört en utredning om boende för prioriterade grupper. Syftet med utredningen har varit att i ett första skede kartlägga behovet av bostäder till prioriterade grupper inom Stockholms stad, utifrån utbud och efterfrågan. Ambitionen är att innan sommaren 2015 lämna ett förslag till en handlingsplan för hur stadens fastighetsförvaltande organisationer ska kunna tillgodose den växande stadens bostadsförsörjningsansvar. Målsättningen är att ställa realistiska krav på stadens fastighetsförvaltandenämnder och bolag att tillhandahålla bostäder till prioriterade grupper. Budgetjusteringar med mera I budget 2015 har kommunfullmäktige fördelat medel till nämnderna. Det innebär att det inte finns några ytterligare resurser avsatta centralt för nämndernas löpande verksamheter utöver prestationsförändringar och omstruktureringar. Stadsledningskontoret tillstyrker 34,1 mnkr för ökade nettokostnader för driftverksamheten. Medlen finansieras enligt följande: (Mnkr) Central medelsreserv: 2. Till kommunstyrelsens 24,1 förfogande för oförutsedda behov Utdelning från donationsfonder 10,0 Totalt 34,1 Ekonomi

61 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 56 (69) Därutöver har omfördelning av centralt budgeterade medel under kommunstyrelsen m.m. skett med 1,7 mnkr. Specifikation av tillstyrkta budgetjusteringar framgår av bilaga 1. Ur central medelsreserv: 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2015 års budget har medgetts budgetjustering för ökade utgifter inom investeringsplanen med 18,8 mnkr. Central medelsreserv Resursöversyn överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har under senare år fått kritik för brister i verksamheten. Brister som lyfts fram är bl.a. tillgänglighet, hantering av allmänna handlingar samt rekrytering, kontroll och tillsyn av gode män. Revisorerna har i sin årsrapport för 2014 sammantaget bedömt att överförmyndarnämnden inte helt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Nämnden har inte uppnått målet om att vid byte av ställföreträdare ska en ansökan hanteras inom 60 dagar. Nämnden har inte heller uppnått målet att tillsättningen av god man ska ske inom 90 dagar från det att ansökan kommit in under förutsättning att behov finns. Enligt revisorerna har åtgärder vidtagits när det gäller t.ex. rekryteringen och kontrollen av gode män, handläggningen av ansökningar och anmälan av god man samt tillsynen av gode män. Länsstyrelsen har i mars 2015 presenterat en inspektionsrapport där de riktar kritik mot överförmyndarnämnden gällande bristfällande hantering av ansökningar om ställföreträdare och bristfällande hantering av ärenden angående anmälan om behov av ställföreträdare. För att bevaka huvudmännens intressen och för att skapa bättre förutsättningar för nämnden beslutar kommunstyrelsen om att ge nämnden budgetjustering med 2,5 mnkr, vilket motsvarar det belopp som nämnden äskar i ärendet. Mot bakgrund de rapporter som inkommit, samt en ökad ärendemängd vid förvaltningen kommer nämndens budgetram och ekonomiska förutsättningar att utredas i samband med budgetprocessen Ekonomi Instiftande av filmpris Stockholms stad instiftar ett filmpris som stöd för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Priset omfattar 1,0 mnkr och ska ges till filmer som uppmärksammar och stödjer arbetet för mänskliga

62 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 57 (69) rättigheter och yttrandefrihet i länder där det förekommer förtryck. Priset delas ut på Stockholms filmfestival i november varje år och pris och prisutdelning administreras av Stockholms filmfestival. Priset delas ut första gången hösten Totalt avsätts 1,4 mnkr för priset under I summan inkluderas förutom 1,0 mnkr i prissumma, 0,2 mnkr för administration av priset samt 0,2 mnkr för framtagande av pris. För 2016 väntas budgeten uppgå till 1,2 mnkr. Stadsledningskontoret får i uppdrag att arbeta in filmpriset i budget Kulturnämnden uppmanas ta fram förslag på statuter och hanteringsordning för priset samt hantera stadens administration till följd av prisets instiftande. Kulturnämnden uppmanas återrapportera ett förslag till kommunstyrelsen angående hantering av priset. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsen tilldelas 1,4 mnkr för filmpriset. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Vissa kompletterande medel för feriejobb Av anvisningarna till tertialrapport 1 framgår att ytterligare vissa medel för feriejobb kan fördelas till stadsdelsnämnder som kan påvisa behov av vissa kompletterande medel för att de ska kunna genomföra sitt arbete utifrån en ambitionsnivå som är likvärdig jämförbara stadsdelsnämnder. Genom beslut i tertialrapport 1 fördelas ytterligare 7 mnkr. Fördelningen framgår av bilaga 1. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Kostnader för evakueringar Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari om förstärkta åtgärder för fattiga EU-medborgare i Stockholm (dnr /2015). Av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande framgår att det inte är rimligt att berörda nämnder ensamma får ansvara för de merkostnader som uppstår i samband med avvisningar. Berörda nämnder får därför återkomma till kommunstyrelsen i samband med årets tertialrapporter och redovisa ökade kostnader för personal m.m. vid evakueringar samt för sanitära förbättringar i avvaktan på avvisningar. Ekonomi Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Norrmalms stadsdelsnämnd tilldelas 0,3 mnkr och socialnämnden tilldelas 3,5 mnkr för extra kostnader som uppstått i samband med avvisningar. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov.

63 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 58 (69) Kostnader för natthärbergsplatser Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari om förstärkta åtgärder för fattiga EU-medborgare i Stockholm (dnr /2015). Av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande framgår att socialnämnden uppmanas att, i samverkan med ideella organisationer, till tertialrapport 1 ta fram ett förslag avseende sommarnattsplatser. Socialnämnden har i samband med tertialrapport 1 inkommit med en ansökan om 3,5 mnkr för ovanstående. Genom dessa härbärgesplatsen kan uppkomsten av boplatser och sovplatser på gator och i parker under sommaren motverkas. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden beviljas 3,5 mnkr för en utökning av antalet härbärgesplatser/sommarnatt. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Grundläggande vuxenutbildning Arbetsmarknadsnämndens budget för vuxenutbildning justeras med anledning av korrigerat studerandeantal inom grundläggande vuxenutbildning. Till följd av justeringen minskar anslaget för vuxenutbildningen med 3,1 mnkr och schablonen för grundläggande vuxenutbildning ökar med motsvarande 3,1 mnkr. Prognosen för antalet heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning 2015 ska vara vilket därmed ersätter den prognos om som anges i bilaga 6:7 till kommunfullmäktiges budget Evenemangsstöd till Stockholm Business Region - Dreamhack År 2014 beslutade Stockholms stad att, efter en förfrågan från DreamHack AB, ingå som strategisk partner till evenemanget DreamHack Stockholm till en kostnad av kr. SBR ansökte med anledning av detta om en utökad ersättning från staden i tertialrapport och erhöll därefter motsvarande medel. Ekonomi I kommunfullmäktiges budget 2015 anges att SBR ska fortsätta samarbetet med DreamHack Stockholm tillsammans med arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. I den förnyade dialogen som tagits med DreamHack AB med anledning av SBRs budgetdirektiv har framkommit att ersättningen för motsvarande arrangemang i förbindelse med årets evenemang kommer att uppgå till cirka kronor. Evenemanget kommer att arrangeras den september 2015 i Ericsson Globe. Genom att vara strategisk partner och stå som avsändare för arrangemanget medverkar staden till att fortsätta att stimulera tillväxten av företag inom branschen.

64 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 59 (69) Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Stockholm Business Region tilldelas 0,8 mnkr som evenemangsstöd. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Evenemangsstöd till Stockholm Business Region - VMdeltävling i triathlon År 2014 genomförde World Triathlon Stockholm AB framgångsrikt den senaste VM-deltävling i Stockholm som drog till sig cirka åskådare. Evenemanget består av dels en VM deltävling där världens bästa kvinnor och män tävlar, och dels av en motionstävling där allmänheten har möjlighet att delta. Med anledning av att 2014 var sista året för genomförandet av VM deltävlingen inledde arrangören ett nytt arbete avseende möjligheten att kunna genomföra deltävlingen ytterligare tre år i Stockholm ( ). Evenemanget håller en hög internationell status med deltävlingar som arrangeras runt om i världen. VM deltävlingen i triathlon i Stockholm bidrar på ett mycket positivt sätt till att öka kännedomen om Stockholm i världen och befästa bilden av Stockholm som en internationell idrotts- och evenemangsstad. Inom triathlon arbetar man dessutom aktivt med ett starkt jämställdhetsperspektiv såväl internationellt som nationellt. Idrottsligt tillämpas samma distanser för kvinnor som män, likaså avseende medial exponering och prispengar, vilket stärker bilden av Stockholm som en jämlik stad. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Stockholm Business Region tilldelas 1,5 mnkr som evenemangsstöd. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. Investeringsmedel för klimatåtgärder Enligt kommunfullmäktiges budget 2015 ska en miljard kronor investeras i klimatförbättrande åtgärder under åren 2015 till För år 2015 finns 80 mnkr avsatta i Central medelsreserv: 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter som stadens nämnder kan ansöka medel från i samband med tertialrapport 1. Ekonomi Investeringsåtgärderna ska bidra till att nå stadens klimatmål och minska de klimatpåverkande CO2-utsläppen eller bidra till en hög beredskap för kommande klimatförbättringar. Åtgärderna ska avse investering, kunna genomföras under 2015 samt ha ett tydligt samband med stadens nuvarande styrdokument inom klimat och miljöområdet.

65 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 60 (69) Nämnderna har i tertialrapport ansökt om investeringsmedel om sammanlagt 15,5 mnkr för 2015 varav stadsledningskontoret tillstyrker 6,9 mnkr enligt bilaga 1. De åtgärder som tillstyrks avser till exempel utbyten till energieffektiva vitvaror, inköp elcyklar och utrustning för förbättrad matavfallsortering förskolor. Klimatinvesteringar om 8,6 mnkr avstyrks då dessa inte ligger i linje med målsättningen att minska CO2 utsläppen eller bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar. Åtgärder som avslås är till exempel utbyte av madrasser, möbler och leksaker i syfte att minska mängden kemikalier. Inköp av miljöbil avslås också då merkostnader för detta täcks av medel från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Tillgänglighetsinvesteringar I Central Medelsreserv 4: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter har utgifter för tillgänglighetsinvesteringar. om totalt 100 mnkr reserverats för Medlen är avsedda att användas för att slutföra tidigare planerade projekt eller av andra skäl åtgärda brister som inte kan inrymmas inom nämndens ordinarie investeringsbudget. Åtgärderna ska vara möjliga att genomföras under Nämnderna har i tertialrapport 1 begärt budgetjusteringar om 24,0 mnkr avseende utgifter för tillgänglighetsinvesteringar. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjustering med 7,6 mnkr. Fördelning framgår av bilaga 1. Fördelning av centralt avsatta medel under kommunstyrelsen m.m. Avveckling och omstrukturering av lokaler Nämnderna har begärt budgetjusteringar med 7,5 mnkr för ökade kostnader för avveckling och omstrukturering av lokaler med mera. Stadsledningskontoret tillstyrker budgetjustering med 1,7 mnkr. Ansökningar om 5,8 mnkr avstyrks. Ekonomi Förskolor med hög hyra Medel har reserverats för bidrag till nämnder med hög förskolehyra. Ingen ansökan görs, stadsledningskontoret föreslår bidrag efter avläsning i stadens lokaladministrativa system LOIS. Efter avläsning beräknas bidrag om 11,5 mnkr för första halvåret Budgetjustering sker samlat för helår, i samband med och efter avläsning för andra halvåret, i tertialrapport 2.

66 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 61 (69) Finansieras via donationsstiftelser Sommarkoloniverksamhet Stadsdelsnämnderna tillförs totalt 10,0 mnkr för sommarkoloniverksamhet under Stadsledningskontoret föreslår att dessa medel finansieras genom avkastning från donationer. Fördelning framgår av bilaga 1. I verksamhetsberättelse 2015 ska stadsdelsnämnderna redogöra för hur medlen har använts. Disposition av i tidigare bokslut avsatta medel Stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler Farsta stadsdelsnämnd har begärt bidrag om 0,8 mnkr vilket stadsledningskontoret, under förutsättning att utbyggnaden innebär ett faktiskt tillskott av varaktiga platser och i övrigt uppfyller kraven för bidrag, tillstyrker. Utbetalning av beviljade bidrag sker mot begäran, faktura, från nämnderna och efter kontroll i samband med att verksamheten öppnar. Beslut om beviljade medel gäller tidsbegränsat längst till och med Eget kapital har reserverats i bokslut för att klara 2015 års utbetalningar av stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler. En förutsättning för att beviljade medel ska kunna utbetalas under 2016 är att medel för ändamålet avsätts i budget. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för stimulansbidrag. Stimulansbidrag för utbyggnad av bostäder för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning samt stimulansbidrag för ny-, om- och tillbyggnad av särskilda boenden för äldre Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har den 21 maj 2015 i ett särskilt ärende beslutat om en ny lokalisering för Rinkeby vård- och omsorgsboende samt en ny gruppbostad (LSS) vid Rinkeby allé. Nämndens ärende anmäldes och godkändes av kommunstyrelsens ekonomiutskott den 13 maj Nämnden kompletterar tidigare ärende med en ansökan om stimulansbidrag för projektet om 0,5 mnkr för förprojektering av ett nytt vård- och omsorgsboende för äldre samt totalt 0,6 mnkr, varav 0,1 mnkr för beställarstöd och 0,5 mnkr för förprojektering, av en ny gruppbostad LSS. Nämndens ansökan är enligt gällande anvisningar varför kontoret tillstyrker. Ekonomi Eget kapital har reserverats i bokslut för att klara 2015 års utbetalningar av stimulansbidrag för utbyggnad av bostäder för personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning. En förutsättning för att beviljade medel ska kunna utbetalas efter 2015 är att medel för ändamålet avsätts i budget aktuellt år. Utbetalning

67 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 62 (69) av beviljade bidrag sker mot begäran, faktura. Finansiering sker genom disposition av de i eget kapital särskilt reserverade medlen för stimulansbidrag. Omslutningsförändringar Nämnderna redovisar omslutningsförändringar för ökade kostnader och intäkter med 440,3 mnkr, varav 212,6 mnkr inom stadsdelsnämnderna. Nämndernas budgetar justeras med motsvarande belopp, bilaga 1. Övrigt Statsbidrag som kompensation för kostnader för fritidspeng enligt socialtjänstlagen Fritidspengen innebär att barn i grundskolans årskurs 4 9 har rätt till ersättning för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. 6,3 mnkr har utbetalats till Stockholms stad som kompensation för kostnader för fritidspeng Dessa medel fördelas till stadens stadsdelsnämnder utifrån andelen barn i åldern år i biståndshushåll med minst sex biståndsmånader vilket ger följande fördelning: Rinkeby-Kista -1,5 Spånga-Tensta -1,1 Hässelby-Vällingby -0,9 Bromma -0,2 Kungsholmen -0,1 Norrmalm -0,1 Östermalm -0,1 Södermalm -0,1 Enskede-Årsta-Vantör -0,9 Skarpnäck -0,3 Farsta -0,3 Älvsjö -0,1 Hägersten-Liljeholmen -0,1 Skärholmen -0,5 Summa -6,3 Utbetalning av fördelade statsbidrag sker mot begäran, faktura till finansförvaltningen (förvaltning 101). Ekonomi

68 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 63 (69) Fördelning PRIO-medel Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingått en överenskommelse om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen av barn, unga och vuxna med psykisk ohälsa. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstinget och kommunerna. För att få ta del av medlen som avsatts för respektive år krävs att kommunen klarar vissa fastställda grundkrav och prestationsmål. Stockholms stad har godkänts när det gäller 2012, 2013 och 2014 års grundkrav och prestationsmål. Vuxna med psykisk funktionsnedsättning För att uppfylla målen i stadens handlingsplan för utveckling av socialpsykiatrin föreslår stadsledningskontoret att 11,3 mnkr av PRIO-medlen för riktade mot vuxna med psykisk funktionsnedsättning fördelas till stadsdelsnämnderna enligt stadens fördelningsnyckel för socialpsykiatri. 0,7 mnkr av PRIOmedlen föreslås fördelas till socialnämndens Enhet för hemlösa för satsningar i enlighet med handlingsplanen för utveckling av socialpsykiatri. Socialnämnden uppmanas att ansvara för att administrera och hantera medlen och ta fram villkor och uppföljningskrav samt anvisningar för rekvirering. 2 mnkr av PRIO-medlen för vuxna med psykisk funktionsnedsättning ska göras tillgängliga och kunna fördelas till brukar- och intresseföreningar efter ansökan till socialnämnden för komplementerande arbete med delaktighet. Socialnämnden uppmanas att för detta syfte besluta om fördelningen/bidragsgivningen av 2 mnkr av PRIO-medlen till brukar- och intresseföreningar. Ekonomi

69 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 64 (69) Enligt fördelningsnyckeln för socialpsykiatri fördelas 11,3 mnkr till stadsdelsnämnderna enligt nedan: Rinkeby Kista 1,1 Spånga-Tensta 0,7 Hässelby-Vällingby 1,1 Bromma 0,7 Kungsholmen 0,5 Norrmalm 0,5 Östermalm 0,5 Södermalm 1,2 Enskede-Årsta-Vantör 1,3 Skarpnäck 0,7 Farsta 1,0 Älvsjö 0,3 Hägersten-Liljeholmen 1,0 Skärholmen 0,7 Totalt 11,3 Barn och unga med psykisk ohälsa För fortsatt utveckling av arbetet med psykisk ohälsa i målgruppen barn och unga i enlighet med grundkrav och prestationsmål för 2015 föreslår stadsledningskontoret att 12,1 mnkr av PRIO-medlen för riktade mot barn och unga fördelas till stadsdelsnämnderna enligt stadens fördelningsnyckel. 0,4 mnkr av PRIO-medlen föreslås fördelas till socialnämndens verksamheter som arbetar kring barn och unga med psykisk ohälsa. Socialnämnden uppmanas att ansvara för att administrera och hantera medlen och ta fram villkor och uppföljningskrav samt anvisningar för rekvirering. Ekonomi

70 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 65 (69) Enligt fördelningsnyckeln för barn och unga fördelas 12,1 mnkr till stadsdelsnämnderna enligt nedan: Rinkeby Kista 1,9 Spånga-Tensta 1,3 Hässelby-Vällingby 1,4 Bromma 0,6 Kungsholmen 0,3 Norrmalm 0,4 Östermalm 0,4 Södermalm 0,7 Enskede-Årsta-Vantör 1,5 Skarpnäck 0,6 Farsta 0,9 Älvsjö 0,3 Hägersten-Liljeholmen 0,7 Skärholmen 1,1 Totalt 12,1 Samlad kvalitetsredovisning kommunal förskola i Stockholms stad 2014, dnr /2015 Utbildningsnämnden tar varje år fram en samlad kvalitetsredovisning för förskolan. Den samlade kvalitetsredovisningen bygger på de kvalitetsredovisningar stadsdelsnämnderna sammanställt, erfarenheter från den kommunala utvärderingen, resultat från förskoleundersökningen och i viss mån andra kvalitetsgranskningar och forskningsresultat. Syftet med kvalitetsredovisningen är att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i läroplanen, identifiera framgångsrika arbetssätt och utvecklingsområden. De strukturella förutsättningarna påverkar förskoleverksamheten framförallt genom den stora utbyggnaden av förskoleplatser som skett i flera stadsdelsnämnder och svårigheten att bibehålla och öka andelen förskollärare. Samtidigt visar stadsdelsnämnderna på god måluppfyllelse på övergripande målområden även om likvärdigheten behöver öka. Analyserna lyfter fram fortsatt behov av kompetensutveckling och långsiktigt utvecklingsarbete. Ekonomi Utifrån stadsdelsnämndernas förslag och den övergripande analysen framkommer ett antal områden där det krävs stadsövergripande åtgärder för att behålla och utveckla den höga

71 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 66 (69) kvaliteteten i stadens förskoleverksamhet. Det gäller kompetensutveckling, kvalitetsarbete, vetenskaplig grund, hållbar förskola samt IKT. Stadsledningskontoret anser att utbildningsnämndens samlade kvalitetsredovisning för förskolan utgör ett bra underlag för fortsatt kvalitetsutveckling och föreslår kommunstyrelsen att godkänna rapporten. Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd, dnr /2006, skrivelse från Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP) Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP) föreslår i en skrivelse från 2006 att stadsledningskontoret gör en översyn av de ekonomiska konsekvenserna som uppstår för kultur- och föreningsverksamheter i staden i samband med renodlingen av fastighetsbeståndet samt att stadsledningskontoret i kommande budgetunderlag för tar hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för kultur- och föreningsverksamheter i staden som berörs av renodlingen av fastighetsbeståndet samt inarbetar dessa i underlaget. Stadsledningskontoret noterar att den dåvarande majoriteten i kommunfullmäktiges budget för 2004 beslutade att förutsättningarna för att föra över och samla stadens innehav av kulturfastigheter hos Stadsholmen AB skulle utredas. Överföringen skedde sedan i etapper under åren Stadsledningskontoret kan konstatera att Stadsholmen AB sedermera slöt hyresavtal för ateljéerna som kom att ligga på samma nivå som om de aktuella fastigheterna skulle ha legat kvar hos fastighetsnämnden. De befarade hyreshöjningarna uteblev alltså. Stadsledningskontoret föreslår att skrivelsen Kulturverksamheter och renodling av stadens fastighetsbestånd av Annika Billström (S), Margareta Olofsson (V) och Viviann Gunnarsson (MP) anses besvarad med hänvisning till vad som sagts i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Ekonomi Skrivelse om samordning av hemlöshetsarbetet, dnr /2013 Karin Rågsjö (V) föreslår en skrivelse att Stockholms stad bör tillsätta en hemlöshetssamordnare under kommunstyrelsen som ser till att stadens nämnder och bolagsstyrelser inklusive koncernstyrelsen och kommunfullmäktige drar åt samma håll.

72 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 67 (69) Karin Rågsjö menar att staden måste ta ett helhetsgrepp och ordna långsiktiga lokaler till rimliga hyror för hemlösas dagverksamheter. Stadsledningskontorets uppfattning är att gemensamma strategier samt samordning och samarbete mellan olika aktörer i arbetet mot hemlöshet är angeläget och kan bidra till mer effektiva insatser. För att få ett samlat grepp om hemlöshetsproblematiken i staden och för att kunna arbeta strukturerat och metodiskt med frågan beslutade kommunfullmäktige 26 maj 2014 om ett stadsövergripande hemlöshetsprogram. Programmet anger riktningen för det fortsatta arbetet med hemlöshet i staden och innehåller förslag på hur staden på ett effektivt sätt kan samverka för att minska hemlösheten. Som en del i processen för utveckling av programmet har socialnämnden, stadens bostadsbolag och ideella organisationer på området fört dialoger. Socialnämnden har ett ansvar att samordna, driva på och följa upp pågående och kommande insatser inom hemlöshet i enlighet med framtaget hemlöshetsprogram. Under 2015 tar nämnden fram en genomförandeplan som beskriver det praktiska arbetet för implementering av stadens hemlöshetsprogram. Fokus är utveckling av mer stadigvarande boendeformer och framförallt på utveckling av stödinsatser. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att skrivelsen anses besvarad med hänvisning till stadens hemlöshetsprogram som fullmäktige beslutat om vilken tillsammans med socialnämndens samordnande ansvar bedöms ge goda förutsättningar för att samordna och effektivisera stadens resurser och insatser i arbetet mot hemlöshet. Obelisken på Slottsbacken, brevsvar, dnr /2015 Svar på skrivelse från Hembygdsföreningen Gamla Stan om Obelisken på Slottsbacken, bilaga 8, godkänns. Ekonomi Funktionshinderombudsmannens årsrapport för 2014, dnr /2015 Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport avseende år 2014 är upplagd utifrån de funktionshinderspolitiska målen som är fastställda i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning med fokus på mänskliga rättigheter. Programmet har lett till ökat ansvarstagande vid skapandet av tillgänglighet. Det sker en positiv utveckling inom verksamhetsområden fritid, idrott och kultur. Flera nämnder och styrelser skapar möjligheter till sommarjobb, praktikplatser och

73 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 68 (69) arbete för personer med funktionsnedsättning. Staden är på god väg men mycket återstår i skapandet av en tillgänglig stad för alla. Program för delaktighet behöver utvärderas och de funktionshinderspolitiska målen behöver revideras så snart de nationella målen, som ska gälla från år 2017, är fastställda. Staden behöver utveckla uppföljningen av de funktionshinderspolitiska målen speciellt när det gäller tillgänglighetsfrågor. Behovet av kunskap om otillgänglighet som diskrimineringsgrund behöver tillgodoses inom staden. Tillgänglighetsinformation utifrån modellen där varje verksamhet ansvarar för aktuell information om tillgänglighetsaspekter på sin webbplats behöver lanseras för stadens verksamheter och även externt. Bristen på bostäder är den största utmaningen inom stöd- och service till personer med funktionsnedsättning. Utbyggnad av särskilda boendeformer med olika servicenivåer och för olika ålderskategorier behöver öka för att nuvarande och kommande behov ska kunna tillgodoses. Ett nationellt funktionshinderspolitiskt mål inom socialpolitiken är att öka kunskapen om de beviljade insatsernas nytta. Omsättningen av handläggare inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning behöver minska för att kvalité både i handläggning och i uppföljning av insatser ska kunna säkerställas. Staden är ålagd att samverka med brukarorganisationer. Organisationen för stadens råd för funktionshindersfrågor behöver utredas i syfte att uppnå mer effektiva former för brukarinflytande med bred representation bl.a. utifrån etnicitet och ålder. Stadsledningskontoret anser att funktionshindersombudsmannens rapport utgör ett bra underlag för fortsatt kvalitetsutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning och föreslår kommunstyrelsen att godkänna rapporten. Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden Exploateringsnämnden är ansvarig för miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. I kommunfullmäktiges budget 2013 beslutades att exploateringsnämnden två gånger årligen ska återrapportera projektet till kommunstyrelsen. I uppföljningsanvisningarna anges att uppföljning och avvikelserapportering lämnas i samband med Ekonomi

74 Tjänsteutlåtande Dnr /2015 Sida 69 (69) tertialrapport 1 och verksamhetsberättelse utifrån byggande, ekonomi och miljöprogram. Stadsledningskontoret anser att exploateringsnämndens lägesrapport (bilagor Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden) följer anvisningarna på ett tillfredsställande sätt. Rapporteringen uppfyller och återspeglar i hög grad även de riktlinjer som ges i stadens projektstyrningsmetod för stora investeringsprojekt. Stadsledningskontoret vill dock framhålla att exploateringsnämnden innehar helhetsansvaret för Norra Djurgårdsstaden. Detta åtagande bör skarpare avspeglas i kommande rapporteringar där en sammanställd bild ska ges genom att samtliga involverade nämnders projekt redovisas på ett tydligare sätt såväl ur kvalitativa som ekonomiska termer. Vidare vill kontoret understryka vikten av att projektet utgår från ett stadsövergripande perspektiv och förmår lösa de olika avvägningar som måste göras mellan olika intressen. Projektets centrala utgångspunkt ska vara att optimera nyttan för staden som helhet. Stadsledningskontoret vill vidare understryka vikten av en tydlig uppföljning av Norra Djurgårdsstadens miljö- och hållbarhetsprogram. Kontoret konstaterar att en fortsatt översyn av programmet ifråga gjorts sedan senaste rapporteringstillfället och att en tolkning av vision, mål och åtgärder genomförts vilket bedömts leda till behov av att revidera programmet; ett arbete som leds av exploateringsnämnden. Resultatet av stadens arbete med nya miljöprogrammet (planerat att tas i kommunfullmäktige kv ) tas tillvara i arbetet med att revidera miljö- och hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden. Efter godkännande av Norra Djurgårdsstadens styrgrupp är målsättningen att sedan ta upp hållbarhetsprogrammet för beslut i kommunfullmäktige hösten Stadsledningskontoret föreslår, i enlighet med framlagda synpunkter, att kommunstyrelsen att godkänner Lägesrapport Norra Djurgårdsstaden. Ekonomi

75

76 Bilaga 1:1 Av nämnderna begärda och av stadsledningskontoret avstyrkta/tillstyrkta budgetjusteringar samt av nämnderna redovisade omslutningsförändringar Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv Medel budgeterade under kommunstyrelsen m.m Finansieras via donationsstiftelser... 4 Medel reserverade i eget kapital... 4 Stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler Nämndernas redovisade omslutningsförändringar... 5 Kommunstyrelsen m.m Exploateringsnämnden... 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 5 Stadsbyggnadsnämnden... 6 Socialnämnden... 6 Trafiknämnden... 6 Utbildningsnämnden... 7 Äldrenämnden... 7 Överförmyndarnämnden... 8 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista... 8 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta... 8 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby... 9 Stadsdelsnämnd Bromma... 9 Stadsdelsnämnd Kungsholmen... 9 Stadsdelsnämnd Norrmalm Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Stadsdelsnämnd Skarpnäck Stadsdelsnämnd Farsta Stadsdelsnämnd Älvsjö Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Stadsdelsnämnd Skärholmen Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

77 Bilaga 1:2 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 2. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov Feriearbete Mnkr CM 2 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista -0,4 Stadsdelsnämnd Bromma -0,3 Stadsdelsnämnd Södermalm -3,0 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -1,8 Stadsdelsnämnd Farsta -0,9 Stadsdelsnämnd Älvsjö -0,1 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen -0,5 Summa -7,0 Övrigt Mnkr CM 2 Ökade kostnader för: Stadsdelsnämnd Norrmalm: Kostnader för evakuering -0,3 Stadsdelsnämnd Farsta: Avskrivningar stadsmiljö -0,2 Kommunstyrelsen: Dreamhack Stockholm -0,8 Kommunstyrelsen: Filmpris Stockholms Filmfestival -1,4 Kommunstyrelsen: Evenemangsstöd Triathlon -1,5 Arbetsmarknadsnämnden: Minskade kostnader för anslag vuxenutbildning 3,1 Arbetsmarknadsnämnden: Ökade kostnader för schablon grundläggande vuxenutbildning -3,1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden: Vattenprogrammet. -4,0 Genomförande av insatser enligt Handlingsplan för god vattenstatus Socialnämnden: Kostnader för härbärgesplatser -3,5 Socialnämnden: Nyanlända -0,6 Överförmyndarnämnden: Resurstillskott för ökad kvalitet -2,5 Ökade/minskade intäkter för: Utbildningsnämnden: Ökade intäkter för barnomsorg 0,1 på obekväm arbetstid Utbildningsnämnden: Minskade intäkter för statsbidrag maxtaxa kvalitetssäk åtgärd -2,4 Summa -17,1 Totalt Central medelsreserv 2-24,1 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

78 Budgetjusteringar som finansieras ur Central medelsreserv 4. Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter Tillgänglighetsinvesteringar Mnkr CM 4 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista -4,0 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta -2,3 Stadsdelsnämnd Älvsjö -1,3 Summa -7,6 Bilaga 1:3 Investeringmedel för klimatåtgärder Mnkr CM 4 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta: El-cyklar -0,2 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby: Energi- och klimatanpassning -2,0 Stadsdelsnämnd Bromma: Byte av belysningsarmaturer -0,8 Stadsdelsnämnd Bromma: Investering sopskåp -1,2 Stadsdelsnämnd Bromma: Investering torkskåp -0,7 Stadsdelsnämnd Södermalm: Energi- och klimatanpassning -1,0 Utbildningsnämnden: Byte av belysningsarmaturer och torkskåp -1,0 Summa -6,9 Övrigt Mnkr CM 4 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta: Omfattande inköp inom förskola samt Tensta servicehus -1,2 Socialnämnden: Utrustning av det nya förvaltningskontoret -3,0 Överförmyndarnämnden -0,1 Summa -4,3 Totalt Central medelsreserv 4-18,8 Budgetjustering internränta Finansieras via finansförvaltningen mnkr Ökade kostnader för: Stadsdelsnämnd Farsta -0,2 Summa -0,2 Medel budgeterade under kommunstyrelsen m.m. Avveckling/omstrukturering av lokaler mnkr Stadsdelsnämnd Bromma -0,5 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -0,4 Äldrenämnen -0,8 Summa -1,7 Totalt avsatta medel under KS m.m. -1,7 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

79 Bilaga 1:4 Finansieras via donationsstiftelser Sommarkoloniverksamhet Mnkr mnkr Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista -0,2 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta -0,4 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby -0,8 Stadsdelsnämnd Bromma -0,7 Stadsdelsnämnd Kungsholmen -0,5 Stadsdelsnämnd Norrmalm -0,5 Stadsdelsnämnd Östermalm -0,4 Stadsdelsnämnd Södermalm -1,7 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör -1,3 Stadsdelsnämnd Skarpnäck -0,9 Stadsdelsnämnd Farsta -0,8 Stadsdelsnämnd Älvsjö -0,4 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen -1,2 Stadsdelsnämnd Skärholmen -0,2 Utdelning från donationsfonder för detta ändamål 10,0 Summa 0,0 Medel reserverade i eget kapital Stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler. Medlen rekvireras av nedanstående nämnder vid öppnandet av förskoleavdelning från finansförvaltningen (101). mnkr Stadsdelsnämnd Farsta: Diskusvägen 26, SISAB 0,8 Summa 0,8 Totalt stimulansbidrag för utbyggnad av förskolelokaler 0,8 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

80 Bilaga 1:5 Nämndernas redovisade omslutningsförändringar Kommunstyrelsen m.m. mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Andrahandsuthyrning, inkl telefoni och IT 6,7-6,7 Upplåtelse 1,8-1,8 Gem tjänster med Stadshus AB 8,1-8,1 Vigslar 0,5-0,5 Kommunikationstjänster 4,0-4,0 Summa 21,1-21,1 Exploateringsnämnden Mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Ökade kostnader/intäkter för: Nämndens arbete med tätskitet på Sergels Torg 2,5-2,5 Summa 2,5-2,5 Kulturnämnden: kulturförvaltningen Mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Ökade kostnader/intäkter för: Stockholm konst Gestaltningsprojekt 5,5-5,5 Stadsbiblioteket externa bidrag, försäljning av verksamhet 5,9-5,9 Kulturstrategiska, Bidrag Innovativ Kultur, e-tjänst, hyror mm 8,0-8,0 Liljevchs konsthall 0,0 0,0 Summa 19,4-19,4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Externfinansierade projekt GrowSmarter 2,2-2,2 Utveckling av e-tjänster 1,5-1,5 Laddinfrastruktur 0,4-0,4 Clean Fleet 0,4-0,4 Övriga projekt 0,3-0,3 Summa 4,8-4,8 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

81 Bilaga 1:6 Stadsbyggnadsnämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Planavdelningen: Ökad konsultsatsning 25,0-25,0 Summa 25,0-25,0 Socialnämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Ensamkommande 9,1-9,1 Barnahus 4,4-4,4 Ljungbacken 7,8-7,8 Summa 21,3-21,3 Trafiknämnden Mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Ökade kostnader/intäkter för: Ökade kostn och intäkter för trafikskador 2,3-2,3 Ökade kostnader och intäkter, fler beställda uppdrag från Expl.kontoret 2,0-2,0 Ökade kostnader och intäkter, fler uppdrag inom parkarbeten från sdf 5,0-5,0 Summa 9,3-9,3 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

82 Bilaga 1:7 Utbildningsnämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: FÖRSKOLA 0,0 0,0 Ökade intäkter/kostnader - Projekt gemensamt ansökningssystem 4,0-4,0 Ökade intäkter/kostnader - Finsk förvaltningskommun 0,3-0,3 GRUNDSKOLA INKL FRITIDSHEM Ökade intäkter/kostnader UTBN IT-service 33,7-33,7 GYMNASIESKOLA Ökade intäkter/kostnader UTBN IT-service 8,1-8,1 Ökade intäkter/kostnader - 14,1-14,1 Ökade intäkter/kostnader - IK elever 3,0-3,0 Ökade intäkter/kostnader - statsbidrag 1,4-1,4 GYMNASIESÄRSKOLA Ökade intäkter - KTT 2,0-2,0 NÄMND OCH ÖVERGRIPANDE 0,0 0,0 Ökade intäkter/kostnader UTBN IT-service 3,2-3,2 Ökade intäkter/kostnader, inkasso mm 0,5-0,5 Minsk ade k ostnader/intäk ter för: GRUNDSKOLA INKL FRITIDSHEM 0,0 0,0 Minskade intäkter/kostnader - ESS gy -3,2 3,2 GYMNASIESKOLA Minskade intäkter/kostnader - VUX -8,3 8,3 Minsakde intäkter/kostnader - 1:1-0,3 0,3 Summa 58,5-58,5 Äldrenämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Ökade kostnader/intäkter, prestationsersättning SKL mm 55,7-55,7 Ökade kostnader/intäkter, utvärdering ParaGå 3,0-3,0 Ökade kostnader/intäkter, minoritetsspråk 0,3-0,3 Ökade kostnader/intäkter, trygghetslarmsärenden 0,5-0,5 Ökade kostnader/intäkter, värdegrund Socialstyrelsen 5,8-5,8 Summa 65,3-65,3 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

83 Bilaga 1:8 Överförmyndarnämnden mnkr Kostnader Intäkter Av nämnden redovisade omslutningsförändringar Anslag för nämndens verksamhet Ök ade k ostnader/intäk ter för: Kostnader för ensamkommande flyktingbarn 0,5-0,5 Summa 0,5-0,5 Stadsdelsnämnd Rinkeby-Kista Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Social omsorg 21,1-21,1 Psyk 0,2-0,2 Budget Förskoleverksamhet Förskola 4,2-4,2 Budget Omsorg för funktionshindrade Handikapp 3,8-3,8 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Förebygg ins o medbserv 1,7-1,7 Summa Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg 26,1-26,1 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknad 7,0-7,0 Budget Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 0,2-0,2 Budget Äldreomsorg Äldreomsorg 2,4-2,4 Budget Omsorg för funktionshindrade Funktionsnedsättning 0,6-0,6 Summa 36,3-36,3 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

84 Bilaga 1:9 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Individ- och familjomsorg 19,4-19,4 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknadsåtgärder -1,0 1,0 Budget Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1,0-1,0 Budget Förskoleverksamhet Förskoleverksamhet 10,4-10,4 Budget Kultur- och föreningsverksamhet Kultur- o föreningsverksamhet 0,9-0,9 Summa 30,7-30,7 Stadsdelsnämnd Bromma Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Nämnd- och förvaltningsadministration 0,9-0,9 Budget Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg 5,2-5,2 Socialpsykiatri 3,4-3,4 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsmarknadsåtgärder 4,4-4,4 Budget Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd 1,4-1,4 Summa 15,2-15,2 Stadsdelsnämnd Kungsholmen Mnkr Kostnader Intäkter Budget Förskoleverksamhet Hörselns intäktskrav -4,3 4,3 Summa -4,3 4,3 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

85 Bilaga 1:10 Stadsdelsnämnd Norrmalm Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Omslutningar IoF 4,5-4,5 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Omslutningar arbetsmarknadsåtgärder -0,6 0,6 Budget Ekonomiskt bistånd Omslutningar ekonomiskt bistånd 0,3-0,3 Budget Förskoleverksamhet Omslutningar förskola 1,9-1,9 Summa 6,1-6,1 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Högre intäkter än budgeterat 1,1-1,1 Budget Individ- och familjeomsorg Högre intäkter än budgeterat 8,8-8,8 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Lägre intäkter än budgeterat -5,4 5,4 Budget Ekonomiskt bistånd Ökade intäkter projektmedel 1,1-1,1 Budget Förskoleverksamhet Lägre intäkter än budgeterat -1,0 1,0 Budget Äldreomsorg Ökade intäkter pga fler placeringar än budget 32,0-32,0 Budget Omsorg för funktionshindrade Ökade intäkter pga fler placeringar än budget 1,6-1,6 Summa 38,2-38,2 Stadsdelsnämnd Skarpnäck Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Ökade kostnader/intäkter IoF 1,2-1,2 Budget Ekonomiskt bistånd Ökade kostnader/intäkter Ekonomiskt bistånd 0,4-0,4 Summa 1,6-1,6 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

86 Bilaga 1:11 Stadsdelsnämnd Farsta Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Omslutningsförändringar ensamkommande flyktingbarn 6,0-6,0 Budget Förskoleverksamhet Omslutningsf;r'ndringar utbyggnad f;rskola -0,8 Omslutningsförändringar utbyggnad f;rskola 0,8 Summa 6,8-6,8 Stadsdelsnämnd Älvsjö Mnkr Kostnader Intäkter Budget Nämnd- och förvaltningsadministration Ökade intäkter/minskade kostnader 0,1-0,1 Budget Individ- och familjeomsorg Ökade intäkter/minskade kostnader 7,4-7,4 Budget Arbetsmarknadsåtgärder Ökade intäkter/minskade kostnader -0,3 0,3 Budget Ekonomiskt bistånd Ökade intäkter/minskade kostnader 0,2-0,2 Budget Förskoleverksamhet Ökade intäkter/minskade kostnader 2,0-2,0 Budget Äldreomsorg Ökade intäkter/minskade kostnader 2,9-2,9 Budget Omsorg för funktionshindrade Ökade intäkter/minskade kostnader -0,4 0,4 Summa 11,9-11,9 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen Mnkr Kostnader Intäkter Budget Förskoleverksamhet Förskoleverksamhet 18,2-18,2 Summa 18,2-18,2 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

87 Bilaga 1:12 Stadsdelsnämnd Skärholmen Mnkr Kostnader Intäkter Budget Individ- och familjeomsorg Högre intäkter och kostnader för IoF barn och unga 6,7-6,7 Högre intäkter och kostnader för socialpsykiatri 3,3-3,3 Budget Förskoleverksamhet Omslutningsförändringar Interkommunala intäkter -0,9 Omslutningsförändringar Interkommunala kostnader 0,9 Budget Omsorg för funktionshindrade omslutningsförändringar 10,0-10,0 Summa 20,9-20,9 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

88 Bilaga 2:1 Resultatprognos KF KS Av nämnden Av SLK Budget Prognos Varav i SLK:s Prognos på Avvikelse Resultat- Beräknad Avvikelse Mnkr Budget Justerad redovisade tillstyrkta efter på årsutfall prognosen korrige- årsutfall efter budget/prognos enheternas resultatöver- efter resultat budget omslutnings- budget- SLK s efter vidtagna ingående ring av SLK:s efter korrigeringar resultat föring till 2016 dispositioner förändringar justeringar justeringar åtgärder och prestations- progno- korrigeringar och tillstyrkta från 2014 Överskott (-) före resultat- förändringar sen budgetjusteringar Överskott (+) Underskott (+) dispositioner Underskott (-) Verksamhetens intäkter 7 478, ,2 440,3 7, , ,8 4,1 0, ,8-5,4-5,4 Verksamhetens kostnader (-) , ,5-440,3-31, , ,7-685,2 18, ,6-82,9 533,7-494,7-44,0 Avskrivningar (-) -994, ,7 0,0-0, , ,3 0,0 0, ,3-0,4-0,4 Central medelsreserv (-) Oförutsedda behov -735,3-543,0 24,1-518,9-480,0-480,0 38,9 0,0 Prestationsreserv -882,2-882,2 0,0-882,2-201,1 681,1-201,1 0,0 0,0 Anslag pensioner/arbetsgivaravgifter (-) -748,6-748,6 0,0-748,6-599,9-599,9 148,8 148,8 Verksamhetens nettokostnader , ,9 0,0 0, , ,1 0,0 18, ,0 98,8 533,7-494,7 98,8 Skatter , ,3 0, , , ,1 31,8 Begravningsavgift 170,3 170,3 0,0 170,3 170,5 170,5 0,2 Inkomstutjämning , ,3 0, , , ,6 7,7 Kostnadsutjämning -230,0-230,0 0,0-230,0-115,0-115,0 115,0 Regleringspost 82,6 82,6 0,0 82,6 31,9 31,9-50,7 Införandebidrag 180,0 180,0 0,0 180,0 180,7 180,7 0,7 Fastighetsavgift 1 100, ,3 0, , , ,4 1,1 LSS-utjämning -988,5-988,5 0,0-988,5-995,4-995,4-6,9 Finansiellt resultat exklusive utdelning 198,2 198,2 0,0 198,2 254,1 254,1 55,9 Utdelning Stockholm Stadshus AB 1 000, ,0 0, , , ,0 0,0 Återbetalning AFA 0,0 0,0 0,0 0,0 249,0 249,0 249,0 Disposition/avsättning begravningsfond 3,0 3,0 0,0 3,0-11,7-11,7-14,7 Summa finansiering nettokostnader , ,9 0,0 0, , ,0 0,0 0, ,0 389,1 Årets resultat 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 469,9 0,0 18,1 488,0 487,9 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

89 Bilaga 2:2 Investeringsplan KF/KS KS Av nämnden Av SLK Investeringsplan Prognos på Avvikelse Mnkr Budget Justerad redovisade tillstyrkta efter årsutfall efter budget/prognos 2015 Investerings- omslutnings- budget- tertialrapport 1 SLK:s korrigering efter korrigeringar plan förändringar justeringar och tillstyrkta 2015 budgetjusteringar Utgifter , ,7 0,0-18, , ,9 369,6 Inkomster 213,8 282,3 0,0 0,0 282,3 337,4 55,1 Nettoinvesteringar (-) (exklusive centralt redovisade investeringsmedel) , ,4 0,0-18, , ,5 424,7 Centralt redovisade investeringsmedel - 530,0-918,5 0,0 18,8-899,7-313,5 586,2 Nettoinvesteringar (-) (inklusive centralt redovisade investeringsmedel) , ,9 0,0 0, , , ,9 Finansiering investeringsplan Förändring av eget kapital 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 469,9 469,8 Avskrivningar 994, ,7 0,0 0, , ,3 0,6 Exploateringsinkomster 420,0 420,0 0,0 0,0 420,0 175,0-245,0 Försäljningar 200,0 200,0 0,0 0,0 200,0 390,0 190,0 Upplåning/amort (-) /extra beting 5 469, ,1 0,0 0, , , ,9 Summa finansiering investeringsplan 7 083, ,9 0,0 0, , , ,5 Netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4 2,4 Uppföljning av budget 2014 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

90 Bilaga 3:1 Förändring av kommunfullmäktiges indikatorer, målvärden och nyckeltal med mera Kommunfullmäktiges indikatorer fastställdes i budget för Stadsledningskontoret har för avsikt att i tertialrapport 2 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om förändringar av indikatorer, årsmål eller ansvarig nämnd/bolag i enlighet med denna bilaga. Stadens nämnder uppmanas och stadens bolag anmodas att se över årsmål utifrån de, i detta ärende föreslagna, justerade indikatorerna och i förekommande fall ta fram nya värden och redovisa dessa i tertialrapport 2. Nämnder som inte har angett årsmål eller har årsmål som ska justeras ska redovisa dessa i tertialrapport 2. Förslag på förändringar samt årsmål för 2015 KF:s mål för verksamhetsområdet Indikator Årsmål i KF:s budget 2015 Nytt årsmål 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlikhet livschanser för alla 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andelen ungdomar (10-17) som upplever att de har tillgång till meningsfulla fritidsaktiviteter Ungdomars nöjdhet med tillgång till idrottsmöjligheter 40 % 35 % Fastställs % Fastställs % 2.1 Stockholm är klimatneutralt Antal miljöklassade byggnader Fastställs st 4.7 Alla Stockholmare har nära till kultur och eget skapande Andel ungdomar (10-17) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter Fastställs % Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

91 Bilaga 3:2 Förslag på förändring av indikator KF:s mål för verksamhetsområdet 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Indikator Nöjdhet bland de kommunala bostadsbolagens hyresgäster Kommentar Stadsledningskontoret föreslår att indikatorn delas upp i två indikatorer Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bostad, allmänna utrymmen, utemiljö respektive Bostadsbolagens hyresgästers nöjdhet med bolagens service, och att dessa tillsvidare definieras som produktindex och serviceindex i de kundmätningar som redan idag genomförs av bostadsbolagen. Förslag på indikatorer som ska tas bort KF:s mål för verksamhetsområdet Indikator KF:s årsmål Kommentar 1.2 Utbildningen har Andel förskollärare med Fastställs Indikatorn Andel hög kvalitet och kompetens inom 2015 förskollärare med elever får tid för genuspedagogik/normkritik kompetens inom lärande genuspedagogik/normkritik bör utgå då mätmetod saknas. 1.2 Utbildningen har Andel grundskolelärare Fastställs Indikatorn Andel hög kvalitet och med kompetens inom 2015 grundskolelärare med elever får tid för genuspedagogik/normkritik kompetens inom lärande genuspedagogik/normkritik bör utgå då mätmetod saknas. Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

92 Bilaga 4:1 Uppmaningar till stadens nämnder och anmodningar till stadens bolag Stadens nämnder uppmanas och bolagen anmodas att se över årsmål utifrån de, i detta ärende, justerade indikatorerna och i förekommande fall ta fram nya värden tillsammans med aktiviteter som stöder dessa. Nämnder och bolag som inte har angett årsmål eller har årsmål som ska justeras ska redovisa dessa i tertialrapport 2. Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Södermalms stadsdelsnämnd uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för indikatorn andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling. Arbetsmarknadsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden: stadsarkivet, kyrkogårdsnämnden, utbildningsnämnden, Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norrmalms stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd, Östermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Hamn, Stokab, Stockholm Business Region och SISAB har antagit för höga årsmål för indikatorn elanvändning per kvadratmeter och uppmanas respektive anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Fastighetsnämnden och Stockholmshem har antagit för höga årsmål för indikatorn energianvändning per kvadratmeter och uppmanas och anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Stockholm har ren luft och rent vatten Berörda nämnder och bolag uppmanas respektive anmodas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för de obligatoriska nämndindikatorerna antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft och andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som har radonhalt under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Bromma stadsdelsnämnd uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för den obligatoriska nämndindikatorn antal dubbdäck. Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

93 Bilaga 4:2 Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsledningskontoret uppmanar de nämnder som prognostiserar ett underskott att vidta aktiviteter för att uppnå en ekonomi i balans under året. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stadsdelsnämnderna har ett särskilt rapporteringsansvar för verksamhetsmålet. Stadsledningskontoret uppmanar samtliga stadsdelsnämnder att, inom verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionsnedsättning, utveckla sina nämndmål ytterligare. Stadsledningskontoret uppmanar samtliga nämnder att vidta åtgärder för att säkerställa måluppfyllelse för indikatorn sjukfrånvaro. Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

94 Bilaga 5 Nyckeltal Tertialrapport 1, 2015 Förskola Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola, % Andel inskrivna, kommunal 68* 53 Andel inskrivna, fristående 32* 30 Andel inskrivna, samtliga * andel av totalt antal inskrivna Fritidshem Antal barn per anställd i fritidshem Antal inskrivna barn per anställd, kommunal 16,6 17 Antal inskrivna barn per anställd, fristående 26 23,8 Antal inskrivna barn per anställd, samtliga 18,2 18,2 Grundskola Andel elever (%) i fristående skolor Andel elever 23,4 27, Andel lärare (heltidstjänst, %) med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare, kommunal 85,2 86,4 Andel lärare, fristående 64,5 65,7 Andel lärare, samtliga 79,3 80,5 Särskola Andel elever (%) i grundsärskolan integrerade Andel elever Andel elever (%) i grundsärskolan övriga Andel elever Andel elever (%) i träningsskolan Andel elever Gymnasieskola Andel elever (%) i fristående skolor Andel elever 41,4 41,0 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare, kommunal 85,1 85,5 Andel lärare, fristående 71,0 68,5 Andel lärare, samtliga 77,7 76,8 Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

95 Bilaga 5 Företagande Antal utländska direktinvesteringar i Stockholm per år 21,0 20,0 Avfall Kostnad för avfallshantering Kostnaden för insamling, transport, återvinning och bortforslande av hushållsavfall som är kommunens ansvar. (Mnkr) 533,0 475,6 Kostnaden för insamling, transport, återvinning och bortforslande av hushållsavfall som är kommunens ansvar fördelat på antalet invånare i Stockholm. (Kr/inv) 591,9 537,2 Mängden hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kg/invånare, kronor/invånare och kr/kg Mängden hushållsavfall invägt vid behandlingsanläggning. (ton ) Mängden hushållsavfall invägt vid behandlingsanläggning per invånare. (Kg/inv) 256,1 261,8 Kostnaden per invånare för invägt hushållsavfall vid behandlingsanläggning. (Kr/inv) 101,0 104,0 Kostnaden per kg invägt hushållsavfall vid behandlingsanläggning. (Kr/kg) 0,39 0,40 Mängden biologiskt avfall som vägts in vid behandlingsanläggning Mängden biologiskt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem. (ton) Mängden biologiskt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem per invånare (Kg/inv) 13,3 11,8 Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem i kg/invånare Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem. (kg) Mängden farligt avfall som samlats in via kommunens insamlingssystem per invånare (Kg/inv) 2,8 2,6 Mängden grovavfall som samlats in via återvinningscentalerna Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem (ton) Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem per invånare (kg/inv) 119,5 117,5 Mängden grovavfall som samlats in via entreprenörerna Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem (ton) Mängden grovavfall som samlats in vid kommunens insamlingssystem per invånare (kg/inv) 41,0 43,5 Andel farligt avfall Andel farligt avfall i hushållens soppåse (%) 0,25% 0,12% Uppföljning av budget 2015 Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos

96 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2014 Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport 2015 till Kommunstyrelsen stockholm.se

97 (56) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2014 Funktionshinderombudsmannens Årsrapport 2015 till Kommunstyrelsen Dnr: /2015 Utgivning: April 2015 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Riitta-Leena Karlsson

98 3 Sammanfattning Funktionshinderombudsmannens (FO) årsrapport avseende år 2014 är upplagd utifrån de funktionshinderspolitiska målen som är fastställda i Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning med fokus på mänskliga rättigheter. Programmet har lett till ökat ansvarstagande vid skapandet av tillgänglighet. Det sker en positiv utveckling inom verksamhetsområden fritid, idrott och kultur. Flera nämnder och styrelser skapar möjligheter till sommarjobb, praktikplatser och arbete för personer med funktionsnedsättning. Staden är på god väg men mycket återstår i skapandet av en tillgänglig stad för alla. Program för delaktighet behöver utvärderas och de funktionshinderspolitiska målen behöver revideras så snart de nationella målen, som ska gälla från år 2017, är fastställda. Staden behöver utveckla uppföljningen av de funktionshinderspolitiska målen speciellt när det gäller tillgänglighetsfrågor. Behovet av kunskap om otillgänglighet som diskrimineringsgrund behöver tillgodoses inom staden. Tillgänglighetsinformation utifrån modellen där varje verksamhet ansvarar för aktuell information om tillgänglighetsaspekter på sin webbplats behöver lanseras för stadens verksamheter och även externt. Bristen på bostäder är den största utmaningen inom stöd- och service till personer med funktionsnedsättning. Utbyggnad av särskilda boendeformer med olika servicenivåer och för olika ålderskategorier behöver öka för att nuvarande och kommande behov ska kunna tillgodoses. Ett nationellt funktionshinderspolitiskt mål inom socialpolitiken är att öka kunskapen om de beviljade insatsernas nytta. Omsättningen av handläggare inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning behöver minska för att kvalité både i handläggning och i uppföljning av insatser ska kunna säkerställas. Staden är ålagd att samverka med brukarorganisationer. Organisationen för stadens råd för funktionshindersfrågor behöver utredas i syfte att uppnå mer effektiva former för brukarinflytande med bred representation bl.a. utifrån etnicitet och ålder. 1 Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning (KF juni 2011)

99 (56) Innehåll Sammanfattning 3 Program för delaktighet 5 1. Alla nämnder och styrelser har ett ansvar 5 2. Fokus på mänskliga rättigheter och antidiskriminering 6 3. Samråd med funktionshindersorganisationer 8 Stadens funktionshinderspolitiska mål Fysisk tillgänglighet 11 Målet - En tillgänglig stad 11 Bort med enkelt avhjälpta hinder 12 Tillgänglighet till inne- och utemiljöer 13 Tillgänglig turism ett utvecklingsområde 15 Beskrivning av tillgängligheten en ny modell Tillgänglig information och kommunikation 17 Stadens webb 18 Kommuninformation till medborgaren/allmänheten Kunskap/kompetens och bra bemötande Utbildning för alla 23 Tillgänglighetsarbete i stadens skolor 23 Elever i behov av särskilt stöd Tillgänglig arbetsmarknad 26 Staden som arbetsgivare 26 Stöd i övergång till arbetslivet Fungerande bostad 30 Bostäder i ordinarie bostadsbestånd 30 Utbyggnad motsvarar inte aktuella behov Tillgänglig och meningsfull fritid 35 Kultur, idrott och fritidsverksamhet i samverkan 35 Stöd och service en förutsättning för delaktighet Valfrihetssystemet Stöd och service i vardagen Utveckling av stödet inom socialpsykiatrin Anhörigstöd behöver utvecklas Myndighetsutövning och verkställighet Uppföljning av insatsernas nytta Barnperspektivet i fokus Våld och utsatthet Behov av samverkan internt och externt 51 FO:s verksamhet år Instruktion för funktionshinderombudsman (FO) 55

100 5 Program för delaktighet 1. Alla nämnder och styrelser har ett ansvar Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning antogs av kommunfullmäktige i juni Vägledande för programmet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 3, de nationella inriktningsmålen och strategin 4 för funktionshinderpolitiken 5 samt stadens Vision Både de nationella målen och stadens program gäller t.o.m. år 2016 vilket innebär att programmet behöver utvärderas och revideras inför år Sju prioriterade mål med tre aktiviteter per mål Programmet anger sju prioriterade mål för stadens funktionshinderspolitiska arbete och är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser. Inom samtliga mål anges även indikatorer som ska mätas. Stadens budget för år 2014 var tydlig med att programmets mål ska följas upp med tre aktiviteter per berörd mål inom respektive nämnd och styrelse. Därutöver gavs en mängd uppdrag med koppling till de funktionshinderspolitiska målen. Uppföljning Uppföljning av uppfyllelsen av de funktionshinderspolitiska målen sker i anslutning till ordinarie verksamhetsuppföljning med stöd av det integrerade ledningssystemet (ILS). Vid årsskiftet 2013/2014 och 2014/2015 fanns sammanlagt cirka 350 aktiviteter registrerade i ILS-webben med hänvisning till Program för delaktighet. Uppföljningssystemet ger inte en tydlig bild av hur många av aktiviteterna totalt avser de funktionshinderspolitiska målen då hänvisning går att avläsa enbart från delar av verksamheter. Nämndernas redovisade aktiviteter handlade i huvudsak om fysisk tillgänglighet, tillgång till fritid/ idrott/ kultur, tillgänglig kommunikation och information samt arbetsmarknadsfrågor. Flera 2 Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning (KF 2011) 3 FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SD 2008) 4 Regeringens strategi: En strategi för funktionshinderspolitiken Regeringens skrivelse 2009/10:166: Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt 6 Stockholms stads Vision 2030 (KF 2007)

101 (56) nämnder och styrelser redovisade aktiviteter kring kompetensutveckling och bemötandefrågor. Flera av indikatorer saknar mätning av noll-värde och uppföljande mätningar för att kunna följas upp. Enkät som riktas till medborgarna, till stadens medarbetare mm behöver beakta frågor utifrån de funktionshinders-politiska målen och dess indikatorer. Nationell uppföljning Den tredje nationella uppföljningen och konstaterar att funktionshinderspolitiken går åt rätt håll. Förutsättningarna för delaktighet har blivit något bättre inom flera områden men utvecklingen går mycket långsamt för att de nationella inriktningsoch delmål som ska kunna uppnås Kommuner som använder FN-konventionen eller som har mätbara mål är enligt MFD mer framgångsrika än andra i arbetet med att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Stockholms placering i den nationella jämförelsen 2014: Verksamhetsområde/ Placering/ Antalet svar/ Svarsfrekvens Idrott: Stockholm 8:a av 188 svarande kommuner (65 %) Arb. marknad: (Inget svar) 171 svarande kommuner (59 %) Fysisk tillgänglighet: Stockholm 56:a av 171 svarande kommuner (59 %) Kultur: Stockholm 7:a av 188 svarande kommuner (65 %) Utbildning: (Inget svar) 153 svarande kommuner (53 %) Transport: Stockholms län 9:a av 18 svarande regionala kollektivtrafikmyndigheter (86 %) Nya enkäter har besvarats av kommunerna inför nästa redovisning i maj Samtliga enkäter är nu besvarade av Stockholms stads berörda förvaltningar. Förvaltningarna har dock ifrågasatt relevansen i en del av enkätfrågorna samt i viss mån ifrågasatt ifall enkätstudien kan ge rättvisande bild i nationella jämförelser mellan stora och små kommuner. 2. Fokus på mänskliga rättigheter och antidiskriminering Stadens program för delaktighet anger att arbetet med de funktionshinderspolitiska målen ska utgå ifrån mänskliga rättigheter 7 Hur är läget 2013? Rapport av MFD Myndigheten för delaktighet (MFD) f.d. Handisam har genomför

102 7 i linje med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fokus på mänskliga rättigheter SKL och regeringen genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Överenskommelsen 8 syftar till att stärka respekten för, och öka kunskapen om, hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. Genom överenskommelsen mellan SKL och regeringen görs extra satsning för att höja kunskapen, ta fram goda exempel och stärka arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Den kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner som genomförts under hösten I steg två ska resultatet av kartläggningen leda till en handlingsplan för hur arbetet ska bedrivas under perioden juni 2015 juni Handlingsplanen ska omfatta: 1) insatser för utbildning och kompetensutveckling 2) kunskaps- och metodutveckling samt 3) erfarenhetsutbyte dialog och samarbete med olika aktörer. Stadsledningskontoret har från år 2015 en ny organisation med en avdelning för demokrati- och mänskliga rättighetsfrågor, inklusive rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett Råd för mänskliga rättigheter kommer att inrättas under år Program för delaktighet lyfter fram behovet av ett förhållningssätt där man beaktar de olika diskrimineringsgrunderna och uppmärksammar situationen för flickor/kvinnor med funktionsnedsättning. Det behövs mer statistik och fakta om förhållanden utifrån olika diskrimineringsgrunder för att kunna analysera situationen och vidta nödvändiga åtgärder. Åtgärder mot diskriminering Ändringar i diskrimineringslagen 10 från 1 januari 2015 innebär att otillgänglighet är en diskrimineringsgrund med vissa undantag. Bristande tillgänglighet avser att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Åtgärder som avses ska vara skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och 8 Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå (Regeringen 14/2289/DISK) 9 Mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting. Kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter samt önskemål om stöd i detta arbete (2014 SKL) 10 Diskrimineringslag 2008:567

103 (56) annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna. Varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse vägs in i skälighetsbedömningen för den aktuella åtgärden. Stadens nämnder och bolagsstyrelser och dess förvaltningar behöver ökad kunskap om FN-konventionen samt om diskrimineringslagen. 3. Samråd med funktionshindersorganisationer Enligt FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Sveriges nationella funktionshinderspolitiska mål är staden ålagd att samverka med brukarorganisationer. Stadens 27 FH-råd Instruktioner för Råd för funktionshindersfrågor (FH-råd) fastställdes år Enligt instruktionen ska samtliga av stadens nämnder och styrelser ha koppling till ett råd. Under år 2014 fanns totalt 27 FH-råd i staden. I anslutning till beslutet om stadens funktionshinderspolitiska mål beslutades att FH-råd skulle få en framlyft position bl.a. i anslutning till verksamhetsplanering. Ledamöter i stadens FH-råd anser att allt fler nämnder och styrelser, jämfört med tidigare år, har haft samråd med sina FH-råd. Utbildningsinsatser för rådens ledamöter Åren 2013 och 2014 avsattes särskilda medel för utbildningssatsning för rådens ledamöter. Nio utbildningstillfällen ordnades år 2013 samt ytterligare tre tillfällen år Utbildningarna genomfördes av HSO Stockholms stad i samarbete med organisationerna DHR och SRF samt med FO. Deltagandet var i genomsnitt 30 personer per tillfälle under år 2013 och uppgick till ett 60-tal deltagare per tillfälle år Arvodering av FH-rådens ledamöter Frågor kring arvoderingsreglerna är en återkommande fråga i stadens FH-råd. SKL ger rekommendationer 12 i frågan och 11 Nya instruktioner för stadens handikappråd och Mandatperiodens längd för handikappråden (KF 2004 Dnr /2003, /2002) 12 Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Ersättning vid deltagande i sammanträden med s.k. intressesammansatta organ ( )

104 9 Stockholms stad har valt att ge sammanträdesarvode till ledamöter i råd för funktionshinderfrågor och pensionärsråd. Enligt reglemente ska också ekonomiska resurser ställas till rådens förfogande för utbildning och information 13. Inga nya beslut om arvoderingsregler har tagits efter utredningarna 14 som genomförts av både KF/KS kansli och stadsledningskontoret. Ledamöters erfarenheter från mandatperioden Ledamöter i stadens FH-råd har redogjort för sina erfarenheter från mandatperioden i en enkätundersökning som genomfördes av HSO Stockholms stad hösten Totalt 78 ledamöter (62 %) av de 125 svarade på enkäten. Ledamöternas medelålder var 63 år (medianen 67 år). Program för delaktighet har lett till mer positivt arbete 56 % Rådet har deltagit i formulering av aktiviteter i VP 63 % Politiker har gett respons på rådets frågor 50 % Tjänstemännen har gett respons på rådets frågor 88 % Rådets arbete har gett resultat 50 % Rådet har deltagit i beredningar och utredningar 60 % Rådet har varit rådgivande vid upphandlingar 35 % Lokaler och möteshandlingar har varit tillgängliga 92 % Fyra utvecklingsområden lyfts fram för åren : Funktionshinderspolitiska diskussioner på längre sikt Förstärkt samarbete mellan råden och nämnder/styrelser Samordning vid parallell behandling av ärenden och mer av nätverksarbete råden emellan Mer specifik kunskap om den aktuella nämndens-/styrelsens ansvarsområde Flera råd redogör för ett fördömligt samarbete med sina berörda nämnder och förvaltningar. Ett antal råd har dock varit kritiska till bristande dialog och att gemensamma möten med nämnden har uteblivit. Socialnämndens FH-råd bevakar sedan år 2013 stora verksamhetsområden sedan äldrenämnden har lagt ner sitt FH-råd. Brukarorganisationerna är kritiska till ändringen då ärenden som rådet ska hantera är nu för många. Överförmyndarnämnden har till stora delar av den gångna mandatperioden uteblivit från samråd. 13 Kfs 2004:12, 2007:15, 2012:1, 2012:2 14 Utlåtanden 1996:288 och 2001: Enkätundersökning Erfarenheter från mandatperioden (HSO Stockholms stad 2014)

105 (56) FO har tagit emot kritiska synpunkter på brukarinflytandet i FH-råd från ett antal av stadens förvaltningar. Medelåldern i råden har varit hög och rådens sammansättning har inte gett stöd för bevakning av intressen för barn/unga, för personer i arbetsför ålder samt för personer med annan etnicitet än svensk. Förvaltningarna har framfört kritik även på bristande fokus och bristande kompetens hos rådet när det gäller den aktuella nämndens/verksamhetens frågor. En del råd har svårigheter med att rekrytera ledamöter från brukarorganisationer. Kompetens hos ordförandefunktionen är avgörande för rådets funktion. För att åstadkomma en välfungerande organisation för brukarinflytande med bred representation och effektiva arbetsformer krävs att FH-rådens organisation och ersättningsformer utreds. Intresseorganisationer i Stockholm Funktionshinderområdets intresseorganisationer finns på riksnivå, regionalt i länet samt på lokal kommunnivå. Stockholms stads samarbetspartners är i första hand följande tre organisationer: Förbundet för Delaktighet, Handlingskraft och Rörelsefrihet (DHR) Stockholmsavdelningen 678 medlemmar. Synskadades riksförbund (SRF) - Stockholms stad med 723 medlemmar. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) i Stockholms stad, en paraplyorganisation för 29 lokala medlemsföreningar med totalt drygt medlemmar. Prioriterade frågor för HSO Stockholms stad är hälsa och livskvalitet, tillgänglighet och delaktighet, bostad, arbete och sysselsättning, skola och utbildning, kommunikationer, idrott, fritid och kultur samt trygghet och förebyggande av brott. Prioriterade frågor för SRF Stockholms stad är e-tillgänglighet, personlig service (dvs. ledsagning, hemtjänst, syn- och hörselinstruktörsfrågor), skolfrågor samt trafik- och miljöfrågor. Prioriterade frågor för DHR Stockholmsavdelningen är att arbeta för ett tillgängligt Stockholm och bedriva rättighetspolitisk verksamhet så att personer med nedsatt rörelseförmåga blir fullt jämställda, jämlika och delaktiga i samhället. Stödet till den idéburna sektorn Samverkan mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn har skett enligt överenskommelsen som har antagits av

106 11 kommunfullmäktige. Socialnämnden beviljade 2014 verksamhetsoch projektbidrag motsvarande 100,3 mnkr. Cirka 19 mnkr av dessa medel tilldelades föreningar och verksamheter som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. År 2014 budgeterades 1 mnkr för ideella organisationernas intressepolitiska arbete. FO:s synpunkter och förslag: Program för delaktighet behöver utvärderas och revideras inför år Revidering behöver inledas så snart de nationella målen som gäller från år 2017 är fastställda. FH-rådens organisation och ersättningsformer behöver utredas i syfte att uppnå effektiva arbetsformer för brukarinflytande med bred representation bland annat utifrån ålder och etnicitet. Stadens funktionshinderspolitiska mål Stadens har ett övergripande funktionshinderspolitiskt mål: I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap 16. Detta mål preciseras i sju prioriterade funktionshinderspolitiska mål inom områdena fysisk tillgänglighet, kommunikation/information, kunskap och bemötande, utbildning, arbete, bostad samt fritid. I detta kapitel beskrivs det aktuella läget utifrån de sju målen. 1. Fysisk tillgänglighet Stadens mål: Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholms stads inne- och utemiljö Målet - En tillgänglig stad Staden har sedan millenniumskiftet haft målet att vara världens mest tillgängliga huvudstad. Enligt budget för år 2014 skulle Stockholm vara en tillgänglig stad i världsklass. Enkelt avhjälpta hinder skulle skyndsamt åtgärdas. Brister i tillgänglighet när det gäller utemiljön och i stadens fastigheter skulle avhjälpas. I planering av nya stadsdelar och nya byggnader för offentlig service 16 Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning (KF2011)

107 (56) framfördes vikten av beaktandet av tillgänglighetsperspektivet. Tillgänglighet skulle innebära både fysisk tillgänglighet, tillgänglig kommunikation samt tillgång till delaktighet i samhället. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF), ska nya byggnader vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Stadens handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö 17 behöver tillämpas inom stadens förvaltningar och bolag samt i stadens exploateringsavtal med andra byggherrar. Förändringar i diskrimineringslagen från 1 januari 2015 innebär att bristande tillgänglighet (med vissa begränsningar) är en form av diskriminering. Tillgänglighetsarbete - ett ansvar för alla För att stadens fysiska tillgänglighetsmål ska uppnås krävs att alla verksamhetsområden tar sitt ansvar för tillgänglighetsfrågor. Budget år 2013 och 2014 uppgav att alla nämnder och styrelser ska se tillgänglighetsfrågorna som en naturlig del av den dagliga verksamheten och även utse en kontaktperson i tillgänglighetsfrågor. Kontaktpersoner i tillgänglighetsfrågor har dock icke blivit utsedda. Medel för tillgänglighetsinvesteringar År 2014 fanns en central medelreserv på 50 mnkr för tillgänglighetsinvesteringar. Medel har beviljats till två facknämnder och till 11 stadsdelsnämnder. I huvudsak har investeringar handlat om upprustning av lekparker, badplatser, trappor, parker, gångstråk, parkbänkar, ledstänger och kontrastmarkeringar. I budget för 2015 är den centrala medelreserven dubblerad till 100 mnkr. Bort med enkelt avhjälpta hinder Kravet på att ta bort enkelt avhjälpta hinder i den fysiska miljön i lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) samt på allmänna platser har funnits sedan år Föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder 18 har reviderats av Boverket under år Även material som kan vara stöd vid tillämpningen av bestämmelserna har framtagits. 17 Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö (Trafikk. 2008) 18 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2013:9 HIN 3)

108 13 Trafikkontorets åtgärdsstrategi Under 2014 tog trafikkontoret fram en strategi för hur arbetet med enkelt avhjälpta hinder ska bedrivas på trafikkontoret. Stategin syfte är att utifrån lagstiftningen konkretisera och tydliggöra vilka hinder som bedöms omfattas av trafikkontorets ansvar. Alla andra nämnder och styrelser är ansvarig för eliminering av hinder inom sina ansvarsområden. Strategin utgår ifrån principen att inga nya enkelt avhjälpa hinder ska skapas och att undanröja de befintliga. Fastighetsägares ansvar Tillgänglighetspakt bildades år 2012 mellan Stockholms stad och Fastighetsägarna Stockholm. Syftet var att i samarbete skapa en kraftsamling för att gemensamt förbättra tillgängligheten i och i anslutning till byggnader inom staden. Satsningen har inte gett några konkreta resultat. Tillkomsten av otillgänglighet som diskrimineringsgrund motiverar samarbete med fastighetsägarna. Anmälningar till Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret har i uppgift att ta emot anmälningar om enkelt avhjälpta hinders om kan från år 2015 rapporteras via stadens webbplats som Anmälan 19 eller via Tyck till applikationen i mobiltelefonen. Tillgänglighet till inne- och utemiljöer På trafikkontoret finns kompetens och erfarenhet i tillgänglighetsfrågor och man har utfört ombyggnader, utvecklingsarbeten och förbättringar under många år. Trafikkontorets tillgänglighetsgrupp har ett extra ansvar för att driva och utveckla kontorets tillgänglighetsarbete både inom trafikplanering och kring anläggning. Gruppen har fungerat även som en resurs i stadsövergripande sammanhang såsom vid besvarandet av övergripande enkäter, utbildningsinsatser, studiebesök samt medverkat i arbetet med St Julian-utmärkelsen. Arbetet har under år 2014 utgått ifrån att tillgänglighetsfrågorna att bli en naturlig beståndsdel och ingå i den ordinarie verksamheten. Målet har varit att alla projekt ska inkludera tillgänglighetsåtgärder och budgetera för dem. Arbetet med att bygga om övergångsställen och gångpassager och utbyte av ränndalar har fortsatt. Handledare i trappor har kompletterats och infällning av släta ytor i ojämn beläggning har fortsatt. Sänkning av kantsten vid s.k. handikapparkeringsplatser har 19 Anmälan om Enkelt avhjälpta hinder

109 (56) också genomförts. Därutöver åtgärdas hinder i samband med att medborgare hör av sig gällande brister i tillgängligheten. Offentliga toaletter Stadens broschyr Offentliga toaletter ger adresser och öppettider till 223 offentliga toaletter i Stockholm. Ungefär 80 procent av toaletterna är anpassade för personer med rörelsenedsättningar och 40 procent för personer med inkontinensproblem. Information om detta framgår i guiden. Där toalett för allmänheten finns ska minst en toalett kunna användas av personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning. 20 En toalett bör vara minst 2,2 x 2,2 meter stor med dörrpassagemått på minst 0,90 meter. 21 Det är viktigt att upphandling av nya offentliga toaletter håller fast vid dessa krav. Ledar-, signal- och servicehunden ska välkomnas Både kommunala verksamheter och kultur- och näringslivets lokaler såsom restauranger behöver förbättra ledar-, signal- och servicehundförarnas tillträde till offentliga lokaler och allmänna platser. Det finns fortsatt brist på kunskap om gällande regelverk och överenskommelser kring dessa hundars rätt att närvara i offentliga lokaler/ sammanhang tillsammans med sin förare. Kollektivtrafikens tillgänglighet Staden har samarbetat med aktörer inom kollektivtrafiken utifrån stadens ansvar för t.ex. busshållplatser. Utrustning av perronger och hållplatser, kontrastmarkeringar vid busshållplatser, höjning av kantsten och nya ledstråk vid hållplatser, utrop både på hållplatser och i fordon är åtgärder som underlättar t.ex. för personer med synskador och med kognitiva svårigheter. Personer med synskada får allt oftare avslag på sin ansökan om färdtjänst med motivering där man hänvisar till tillgänglig kollektivtrafik. Detta har påtalats av både Landstingets Syncentraler och SRF. Behovet av färdtjänstresor minskar efter kollektivtrafikens anpassningar men för en del kvarstår svårigheten att orientera sig/förflytta sig till och från allmänna kommunikationer. Vallokalerna tillgänglighet 2014 Ändringar i vallagen 22 innebär att kommunerna inte längre kan ansöka om dispens hos länsstyrelsen för att kunna använda otillgängliga vallokaler. MDF har producerat en checklista 23 som stöd till kommunerna i arbetet att göra valen tillgängliga. 20 BFS 2011:5, ALM BBR Boverkets Byggregler 22 Vallagen (SFS 2005:837) 23 Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3

110 15 Valnämndens kansli har besökt samtliga lokala FH-råd i stadsdelarna samt även Kommunstyrelsens råd inför valåret Lokaler som har används vid val är mestadels kommunala lokaler såsom skolor och bibliotek. Av total 143 byggnader som användes på valdagarna har det skrivits kommentarer angående 25 lokaler delvis ur rörelsehinderaspekter samt några kommentar kring belysning. Därutöver förekommer kommentarer om skyltning både inne och utanför lokalen. Ledsagning som erbjudits vid valen år 2014 har utnyttjats av cirka 100 personer för en kostnad på cirka kr. Tillgänglig turism ett utvecklingsområde Tävlingen City Access Award utser årligen den mest tillgängliga staden i Europa. Vinnare i tävlingen år 2014 blev Borås stad och år 2013 Göteborgs stad. År 2012 vanns priset av Berlin med Stockholm och Nantes på delad andraplats. Internationell uppmärksamhet leder till allt fler internationella besök. Frågor som intresserat mest i kontakter med FO är: Arbetssätt utifrån FN-konventionen och utifrån stadens funktionshinderspolitiska mål Skapandet av fysisk tillgänglighet Utbud av stöd och service Erfarenheter från avveckling av institutioner Det finns ett europeiskt nätverk för tillgänglig turism ENAT 24 och det finns initiativ kring pakt för tillgänglig turism bland städer runt Östersjön med fokus på kryssningsturism. Stockholm var objekt för en fallstudie angående tillgänglig turism som omfattade städer i 26 EU-länder 25. Allt fler städer i Europa skapar webbplatser som informerar om tillgänglig turism där man ger tips om tillgängliga besöksobjekt, transportmedel, ledsagning mm. Stockholm behöver marknadsföras som en turiststad för besökande med funktionsnedsättning. Insatser som krävs: 1) Staden via förvaltningarna fortsätter att arbeta med tillgänglighet inom sina ansvarsområden 2)Staden inkluderar tillgänglighet som ordinarie turistmarknadsföring 3) Stockholm Business Region i samverkan med turistnäringen särskilt arbetar för att etablera och lyfta fram service och tjänster för besökande med särskilda behov European Network for accessible Tourism ENAT 25 Studie beställt av EU-kommissionen och generaldirektoratet för Näringsliv och Industri 26 Rapport Stockholm som tillgängligt turistmål (SLK 2014)

111 (56) Beskrivning av tillgängligheten en ny modell Webbplatsen har avvecklats. Aktuell information har flyttats till relevanta platser på trafikkontorets webbplats. Viss information om tillgänglighetsfrågor finns fortsatt på Särskilda tillgänglighetsplatser/kataloger har visat sig att bli inaktuella och kräva omfattande resurser för uppdatering. Stadsledningskontorets kommunikationsstab har med konsultstöd lett arbetet med att ta fram en gemensam modell för hur tillgängligheten i stadens lokaler ska kommuniceras. Målet är att verksamheterna själva presenterar aktuell information om tillgänglighet på sin hemsida. Under 2015 kommer information om tillgänglighet i stadens lokaler att presenteras i Jämför service. Uppgifterna om tillgänglighet presenteras tillsammans med all ordinarie verksamhetsinformation vilket ger en helhetsbild. Tillgängligheten i lokalerna kommer att bedömas och presenteras enligt följande områden vilka kan med fördel användas som tillgänglighetsinformation t.ex. på affischer, broschyrer och mötesinbjudningar. Symboler för information om tillgänglighet ur nio viktiga aspekter: 1. Hörseltillgänglighet och hörselteknisk utrustning 2. Skyltning 3. Reception/Personlig service 4. Toaletternas tillgänglighet 5. Parkeringsförhållanden 6. Hissar 7. Kontrastmarkeringar 8. Entrén tillgänglighet 9. Tillträde för ledarhund/servicehund/signalhund

112 17 S:t Julian-priset till goda exempel S:t Julian priset 27 utdelades för sjunde gången på den internationella funktionshinderdagen den 3 december S:t Julianpriset är Stockholms stads pris för att uppmärksamma arbete som görs för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. S:t Julian priset 2014 utlystes i följande fyra kategorier och juryn som bestod av Kommunsstyrelsens FH-råd utsåg följande vinnare: Fysisk tillgänglighet: Sofia Kyrka Information och kommunikation: Historiska muséet Arbetsmarknad: Tivoli Gröna Lund Delaktighet: Orionteatern FO:s synpunkter och förslag: Tillgänglighetsinformation utifrån modellen där varje verksamhet ansvarar för sin aktuella tillgänglighetsinformation behöver lanseras för stadens verksamheter och externt. Staden behöver utveckla uppföljningen av de funktionshinderspolitiska målen speciellt när det gäller tillgänglighetsfrågor. Stockholms stad behöver marknadsföra sig utifrån tillgänglig turism och i samverkan med turistnäringen etablera och lyfta fram service och tjänster för besökande med särskilda behov. Kontaktpersoner i tillgänglighetsfrågor behöver utses på respektive förvaltning. 2. Tillgänglig information och kommunikation Stadens mål: Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar Stadens kommunikationsprogram anger att målet för stadens kommunikation är en tillgänglig och tydlig kommunikation. Tillgänglig kommuninformation innefattar tillgängliga offentliga handlingar på önskade medier, tillgängliga möteslokaler och tillgängliga möteshandlingar. Kommunikation innefattar bland annat språk, textning, punktskrift, tillgängliga multimedier, lättläst 27 St Julian-priset 28 Kommunikationsprogram för Stockholms stad (Dnr /2010)

113 (56) och IT. Språk innefattar bland annat talade språk, svenskt teckenspråk och andra former av icke talade språk. Stadens webb Stockholm.se är utsedd till Sveriges bästa webbplats våren Webbplatsen hade cirka 17 miljoner besök under år Stockholmare använder stadens webbplatser för att utföra ärenden, få svar på frågor eller hitta kontaktuppgifter. Under 2014 har en central webbredaktion etablerats på Kontaktcenter. Redaktionen fungerar som ett tekniskt stöd till stadens huvudredaktörer och kan hjälpa förvaltningar med olika redaktörstjänster. För att säkra kvaliteten på webbplatser kommer alla ca 225 webbredaktörer att utbildas och certifieras år E-tjänsternas tillgänglighet E-tjänster ska vara användbara även för medborgare som är döva, har hörselskador, synskador eller kognitiva svårigheter. Kontaktcenter har i samråd med socialförvaltningen utrett behovet av tekniska hjälpmedel för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med staden. Det konstateras att kunskap och kompetens samt generella tekniska lösningar i staden är att föredra före särskild teknisk utrustning på Kontaktcenter. Det planeras en generell informationssatsning om e- ansökan och hur Kontaktcenter kan guida medborgaren genom stadens e-tjänst. Projektet Socialtjänsten Online syftar till att utveckla socialtjänstens arbete på nätet. Stockholmare, barn, ungdomar och vuxna, kan chatta med socialtjänsten på nätet 30 som bemannas av Stockholm stads socialjour. IT-support behövs för personer med synskador SRF Stockholms stads egen medlemsundersökning 31 från 2014 visar att webbplatser är en viktig informationskälla för personer med synskador. Sammanlagt 443 synskadade personer intervjuades i bland annat i användning av it-teknik: 94 % av synskadade i åldern har dator och 72 % använder sig av hemsidor. 41 % av synskadade i åldern över 65 år har dator och 47 % använder sig av hemsidor. 29 Tidningen Internet World, som utser årligen Sveriges 100 bästa webbplatser Medlemsundersökning 2014 i SRF Stockholm (HANDU sept.2014)

114 19 SRF anser att många personer med synskador behöver stöd även vid själva hanteringen av e-tjänsten utöver stödet vid inloggning. En del behöver support med specialkompetens när det gäller användning av e-tjänsten i kombination med synhjälpmedel. Tillgänglighet för personer med hörselskador Landstinget ansvarar för tolkar inom området vardagstolkning till den som har en hörselskada, dövhet eller dövblindhet. Vardagstolkning innebär tolkhjälp, till exempel vid läkarbesök, arbetsplatsträffar, föräldramöten, fritidsaktiviteter eller vid privat kontakt med myndigheter. Staden ansvarar för teckentolkning i sina offentliga tjänster för medborgaren. En gemensam upphandling av teckenspråkstolkning i Stockholm stad ska genomföras år 2015 av serviceförvaltningen. Nästan hälften av staden teckenspråkiga tjänster köps av utbildningsförvaltningen. Staden har köpt teckentolkningstjänster för knappt 2 mnkr år SDF 32 efterfrågar tillgänglig information för döva som behöver hjälp i olika ärenden på grund av att svenskan inte är deras första språk. SDF uppger att det finns över 2000 döva teckenspråkiga personer i Stockholms län varav de flesta i Stockholms stad. Enligt SDF är behovet av vägledning för äldre döva stort. Kontaktcenter behöver överväga anställning av en teckenspråkskunnig handläggare som kan vid behov ge information på teckenspråk. Flera nämnder har redovisat aktiviteter gällande hörselteknisk utrustning i allmänna lokaler samt åtgärdat brister utifrån genomförda inventeringar. Stadens bibliotek och kulturlokaler har fortlöpande installerat hörselteknik i sina lokaler. Kunskapen om behovet av hörselteknisk utrustning behöver fortsatt öka. Framställning av material på önskat media Inläsningstjänster avser produktion av handlingar/material på tillgängliga medier. Avtalet gällande inläsningstjänster mellan Iris Media och Stockholms stad (16 förvaltningar och stadsdelsnämnder) löpte ut i december 2014 och staden har beslutat sig för att inte göra någon ny samlad upphandling av denna tjänst. Framöver gäller således enskilda avtal och offertförfrågningar. Bibliotekets inläsningstjänst för privatpost och privata handlingar har stått för nästan alla jobb inom avtalet. Övriga beställare har varit Socialförvaltningen och Trafikkontoret. 32 Stockholms Dövas Förening - SDF

115 (56) På tal om Stockholm är stadens egen taltidning för stockholmare med synnedsättning. Upphandling beträffande produktion av taltidningen På tal om Stockholm ska genomföras under år Alla nämnder och styrelser har skyldighet att producera information och handlingar på tillgängliga medier. Otillgänglighet är en diskrimineringsgrund avseende bl.a. kommunikation från år Kunskap om behovet av tillgängliga handlingar för stadens medborgare, utifrån individuella behov, behöver öka. Kommuninformation till medborgaren/allmänheten Kontaktcenter Stockholm Kontaktcenter hanterar frågor och enklare ärenden inom förskola, skola, funktionshinderfrågor och äldreomsorg. Under år 2014 hade Kontaktcenter Funktionsnedsättning totalt ärenden. Lösningsgraden låg under året mellan 75-85%, vilket innebär att cirka % av ärenden hänvisades till handläggning till berörd förvaltning. Ärenden till Kontaktcenter handlade i huvudsak om ansökan om insatser, verksamhetsinnehåll, regler/riktlinjer samt uppgifter om organisation Vårdguiden och Forum Funktionshinder Landstingets informationskanaler 1177 Vårdguiden och Forum Funktionshinder innehåller omfattande information även om funktionshinderfrågor. Vårdguiden1177 länkar även till respektive kommuns information om socialtjänsten. FO:s synpunkter och förslag: Medborgarundersökningar behöver mäta hur stor andel av personer med funktionsnedsättning kan inhämta information och kommunicera med staden via webb och e-tjänster. Kunskapen om skyldigheten att framställa handlingar/material på önskad media behöver öka. Kontaktcenter behöver överväga anställning av en teckenspråkskunnig handläggare som kan vid behov ge information på teckenspråk.

116 21 3. Kunskap/kompetens och bra bemötande Stadens mål: Alla ska bemötas med kunskap och respekt och själva vara med och bestämma i frågor som gäller honom eller henne Flera av stadens nämnder har år 2014 genomfört aktiviteter i form av personalutbildningar, seminarier och s.k. insiktsutbildningar för att öka kunskaper om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning och tydliggöra betydelsen av tillgänglighet och bra service. Personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning har anlitats som föreläsare. Kunskapskrav hos personalen Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 33 bör personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS ha kunskap om grundläggande värden i form av övergripande mål i SoL och LSS samt kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och om FN:s konvention om barnets rättigheter. Allmänna råd innehåller rekommendationer om vilka kunskaper och förmågor motsvarande gymnasienivå som personalen bör ha oavsett insats och målgrupp. Därutöver kan finnas behov av fördjupade kunskaper i arbetsuppgifter med vissa målgrupper. Yrkeskrav har framtagits av Projekt Carpe. 34 Kraven formuleras i en modell med sex yrkeskrav samt en valideringsmetod för att bekräfta och erkänna varje medarbetares kompetens. Adekvat yrkestitulatur Den otidsenliga titeln som i dagsläget används i Stockholms stad är vårdare. Verksamhetsansvariga inom Stockholms stad har visat intresse för byte av titulatur i likhet med genomförda och pågående ändringar i övriga landet. Aktuella titlar är stödassistent med gymnasiekompetens och stödpedagog med eftergymnasial- eller högskoleutbildning inom yrkesområdet. Förberedelser och nödvändiga beslut i modernisering av titlarna behövs inom Stockholms stad. Ändring till en tidsenlig kompetensrelaterad yrkestitulatur kan ha ideologisk betydelse och kan ha påverkan på framtida rekryteringsmöjligheter. Validering och 33 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) 34 EU-Projekt Carpe (1 jan juni 2012)

117 (56) kompetensutvecklingsplaner med karriärsmöjligheter kan få fler sökande att intressera sig för yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Samordnad kompetensutveckling i regionen Socialstyrelsen vägledning om rätt kompetens 35 ger information och vägledning till arbetsgivare för den personal som ger stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL eller LSS. Att inventera behov och ta ansvar för att personalen har rätt kompetens är nyckelfrågor i denna vägledning. Forum Carpe 36 är en kommungemensam funktion inom Stockholms län för verksamhets- och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri. Målgruppen är personal inom myndighetsutövning och utförarverksamhet i både kommunal och privat verksamhet. Forum Carpe har Stockholms stad som administratör och verksamheten kan pågå så länge länets kommuner anser att satsningen behövs. Samtliga länets kommuner har avtal om detta samarbete från år Forum Carpe har genomfört kompetensutveckling i form av uppdragsutbildning inom gymnasieoch högskola, föreläsningar, seminarier och erfarenhetsutbyten. Forum Carpe har genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landstinget (SKL) i uppdrag att arbeta med satsningen Evidensbaserad praktik 37 inom området stöd till personer med funktionsnedsättning. De prioriterade områdena i satsningen är 1) förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning 2) förstärkt brukarmedverkan 3) initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Arbetet under 2014 har fortsatt i linje med överenskommelsen från år Exempel på vad som sker inom satsningen är kompetensutveckling, dialoger, samverkan mellan kommunerna i länet och även nationellt. Kartläggning kring de prioriterade områdena pågår. FO:s synpunkter och förslag: Stockholm stad behöver förbereda och ta beslut om ny kompetensrelaterad yrkestitulatur inom funktionshinderområdet. 35 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning- Vägledning för arbetsgivare (Socialstyrelsen Artikelnummer: ) 36 Forum Carpe 37 Evidensbaserad praktik (EBP) för god kvalitet inom socialtjänsten

118 23 4. Utbildning för alla Stadens mål: Alla barn, ungdomar och vuxna ska kunna delta i utbildning och få det stöd som behövs för att nå målen Utbildningsnämnden ansvarar för utbildningsfrågor förutom förskolor som är ett ansvar för stadsdelsnämnderna och vuxenutbildningen som tillhör arbetsmarknadsnämndens ansvar. Delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller för alla skolformer: förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Enligt Skollagen (2010:800) ska samtliga elever som inte har utvecklingsstörning gå i grundskolan och gymnasieskolan. Skolorna strävar efter att arbeta inkluderande med elevens bästa i fokus. Tillgänglighetsarbete i stadens skolor Valfriheten vid skolval begränsas för elever med funktionsnedsättning av bland annat otillgänglighet. Diskrimineringslagen från 1/ anger otillgänglighet som en ny diskrimineringsgrund. Skyldigheten att vidta åtgärder för tillgänglighet har utvidgats att omfatta samtliga skolformer samt mer än bara lokaler. Enligt fastighetsbolaget SISAB AB arbetar man systematiskt med tillgänglighetsskapande åtgärder vid om-, till- och nybyggnation. Anpassningar beställs av utbildningsförvaltningen och tillgänglighetsskapande åtgärder vägs in även i samband med underhållsarbete. Fastighetsbolagets har tagit fram en planering som innebär att 15 projekt kommer att genomföras per år under en fyraårsperiod. Funktionsprogrammet 38 för grundskola har bearbetats under Åtgärder för tillgänglighet ska bland annat beakta fysisk förflyttning samt aula och matsal med hörselslinga. Skollokalernas inriktning för åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder antogs redan år 2010 av utbildningsnämnden. SISAB AB har utarbetat en projekteringsanvisning 39 till projektörer och entreprenörer. Syftet är att tillgodose tillgängligheten i sina skolor och förskolor. Fastighetsbolagets mål är att följa lagstiftning avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Projekteringsanvisningen ska 38 Funktionsprogram för grundskola (Utbildningsnämnden Dnr / ) 39 Projektanvisning Tillgänglighet inom- och utomhus, för projektörer och entreprenörer

119 (56) ligga till grund för projektering vid om- till- och nybyggnation vilket gäller även för entreprenörer som arbetar åt SISAB AB. Tillgängliga skolgårdar Utbildningsnämnden har under år 2014 tagit fram ett funktionsprogram för skolgårdar 40 för att tydliggöra beställningar av funktionskrav inklusive tillgänglighetskrav och utifrån aktuell forskning stärka elevens utveckling. Programmet bygger bl.a. på erfarenheter från inventeringen av 136 kommunala skolgårdar och beskriver kvalité och egenskaper som ska uppnås i ny-, om- och tillbyggnadsprojekt. Programmet kommer att prövas i ett pilotprojekt gällande sex skolgårdar. Skolgårdarnas tillgänglighet är en avgörande fråga för delaktighet för elever med funktionsnedsättning. Elever i behov av särskilt stöd Andel elever med funktionsnedsättning som når målen för respektive skolform kan inte följas då det saknas tillgång till motsvarande statistik. Det viktiga planerings- och uppföljningsverktyg är åtgärdsprogrammet som utarbetas för en elev i behov av särskilt stöd. Det är rektorns ansvar att utreda om eleven har behov av stödet. Beviljandet av tilläggsbelopp sker efter ansökan utifrån individuell prövning och utifrån en beskrivning av insatserna. Vid förnyad ansökan efter max 12 månaders löptid krävs redovisning för hur tilläggsbeloppet har använts och med vilka resultat. I verksamhetsplanen för år 2014 budgeterades medel för tilläggsbelopp med 330 mnkr. Varje särskild undervisningsgrupp (f.d. St Örjan) har organiserats inom en närliggande grundskola i s.k. centrala grupper med särskild inriktning (CSI). CSI-grupper är till för elever med allra största behov av särskilt stöd. Under år 2014 fanns totalt 16 grupper i 14 skolor. Antal grupper och inriktningar anpassas utifrån den kommunala grundskolans behov. Mobila team ger skolorna råd för att utveckla lärmiljöer då rektorer ansökt om CSI-grupper. Kriterier för att kunna mäta kvalité i grundsärskolans lärandemiljö över tid har tagits fram under 2014 och ett verktyg för mätningen ska prövas i ett antal skolor under år Funktionskrav för skolgårdar Utbildningsförvaltning (Dnr /2015)

120 25 Riksgymnasiets (RgRh)i Skärholmen har i uppdrag att ge gymnasieutbildning för elever med omfattande rörelsehinder som kommer från hela landet. Skolinspektionen tillsyn hösten år 2012 påtalade kvalitetsbrister och utbildningsförvaltningen har tagit fram en plan för riksgymnasiets framtid både när det gäller lokalisering, inriktning och organisation. Arbetet med att flytta Riksgymnasiet för rörelsehindrade till S:t Eriks gymnasium fortsätter. Elevhälsa Ett reviderat kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet med kvalitetsoch ledningssystem har implementerats på utbildningsförvaltningen. Alla grundskolor har formulerat elevhälsoplaner/uppdrag. Kartläggning av elevhälsoteamen (EHT) visar att teamen och dess olika professioner inte har tydliga uppdrag och att förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver lyftas fram. Stadsrevisionen har genomfört en granskning 41 angående kränkande behandling i skolan utifrån skollagens krav och utifrån stadens mål. I granskningen används begrepp som förekommer och tillämpas i Skollagen och i Skolverkets allmänna råd; diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Dessa händelser förekommer, inte minst, kring elever med funktionsnedsättning. Granskningen visar att de av Skolinspektionens framhållna brister från 2013 kvarstår. Detta gäller skolornas plan mot kränkande behandling och i rutiner för hur kränkande behandling ska anmälas till rektor och vidare till huvudmannen. Stadsrevisionens påtalar därutöver att utbildningsnämnden saknar rutiner och metoder för att upptäcka och förebygga nätkränkningar. Uppföljningsansvaret för åringar Arbetsmarknadsnämnden har enligt Skollagen det kommunala uppföljningsansvaret av ungdomar, år. Ett uppsökande arbete har effektiviserats under arbetsmarknadsnämndens regi och genomförs numera i samarbete med utbildningsförvaltningen. I stort sett alla ungdomar som omfattas av detta uppföljningsansvar nås. Totalt cirka 450 ungdomar har deltagit i någon form av insats och av de som avslutats har 66 % gått till studier eller arbete. I gruppen finns även ungdomar med funktionsnedsättningar. Därutöver var ungdomar i åldern år som står utanför skola och arbetsliv en ny målgrupp för uppföljning under år Kränkande behandling i skolan Projektrapport från Stadsrevisionen Nr 12/2104

121 (56) Bristande kvalitet i skolskjuts Under hösten 2014 inkom massiv kritik när det gäller kvalitet i den av staden upphandlade skolskjutsverksamheten. Kritiken handlade om uteblivna eller sena skolskjutsfordon samt mycket bristande kontinuitet när det gällde förare. Elever med stora svårigheter påverkades negativt, missade skolan/aktiviteter. Föräldrarna fick svårigheter inför sina arbetsgivare. Överläggningar har genomförts med tjänstens utförare utifrån inkomna synpunkter. FO:s synpunkter och förslag: Skolornas tillgänglighet måste uppmärksammas utifrån diskrimineringslagen. Skyldigheten att vidta åtgärder för skolornas tillgänglighet har utvidgats och gäller mer än enbart lokaler. 5. Tillgänglig arbetsmarknad Stadens mål: Allas arbetsförmåga ska tas tillvara Arbetsmarknadsnämndes ansvar Arbetsmarknadsnämndens huvuduppdrag är att rusta stockholmare för arbete och studier genom vuxenutbildning, undervisning i svenska för invandrare samt arbetsmarknadsinsatser genom Jobbtorg Stockholm. Individuellt anpassade arbetsmarknadsinsatser och effektivt matchningsarbete är nödvändigt för flertalet personer med funktionsnedsättningar. Staden som arbetsgivare Arbetsmarknadsförvaltningens Open Eyes-verksamhet har arbetat med matchning och coachning av arbetssökande med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade och ett antal företag samt stadens verksamheter har varit samarbetspartners. Pådrivande arbete har fortsatt för att skapa anställningar för personer med funktionsnedsättning i stadens verksamheterar. Av stadens verksamheter utgör Stockholm Vatten ett gott exempel som har utvecklat ett strukturerat arbetssätt med praktikanter med funktionsnedsättning. Praktikplatser har därutöver erbjudits bl. a. av kyrkogårdsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och arbetsmarknadsförvaltningen. Totalt 43 personer med funktionsnedsättning erbjöds visstidsanställning inom staden.

122 27 Sommarjobb Över ungdomar ansökte om sommarjobb 2014 och cirka 6200 ungdomar anställdes inom stadens verksamheter i jämförelse med 5700 feriejobb år Antalet förvaltningar som erbjudit sommarjobb till ungdomar med funktionsnedsättning har ökat. Ett nytt yrke - serviceassistent Lärvux har samarbetat med arbetsmarknadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen Unga Funktionshindrade. Personer med generella inlärningssvårigheter har fått möjlighet till en utbildning på heltid i nio månader. Studier i yrkeskunskaper ges inom Lärvux och 60 % av tiden är praktik på arbetsplatsen med tillhörande stöd. Intresset för de yrkesinriktade heltidskurserna har ökat. Serviceassistentfunktionen hjälper till att höja kvaliteten i verksamheten och avser arbetsuppgifter med begränsat ansvar. Totalt 21 personer har haft en anställning som serviceassistent inom barn- och äldreomsorgen. Liknande befattningar finns även i andra kommuner i Sverige. Under hösten 2014 utvärderades satsningen på serviceassistenter på uppdrag av arbetsmarknadsförvaltningen. Sammanfattande rekommendation är att vidareutveckla satsningen och att Stockholms stad fortsätter att finansiera den. Rekommendation har lämnats utifrån deltagarperspektiv, verksamhetsperspektiv samt ut strukturell nivå. För att komma ifrån tillfälliga visstidsanställningarna krävs förutsättningar för att långsiktigt skapa befattningar som serviceassistent som personerna kan söka. Stöd i övergång till arbetslivet Totalt utbetalades 960,8 mnkr i ekonomiskt bistånd i staden under år Av de vuxna biståndstagarna bestod 48 % av arbetslösa i slutet av år Arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning är hög och flera av försörjningsstödstagare har någon typ av funktionsnedsättning. Stadens budgetrådgivning har framhållit behovet av ytterligare kompetens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att kunna ge bra stödinsatser. Jobbtorg Utveckling av samverkan mellan Jobbtorg och stadsdelsförvaltningarnas enheter för ekonomist bistånd har fortsatt. Arbetsmarknadsnämnden arbetar utifrån målen i stadens program för delaktighet som ligger till grund för nämndens åtagande för personer med funktionsnedsättning.

123 (56) Arbetsmarknadsnämndens kampanj Vidga Vyerna har syftet att skapa ett arbetsgivarnätverk för att öka möjligheterna och skapa fler karriärvägar för personer med funktionsnedsättningar aspiranter var inskrivna i Jobbtorg varav 1328 tillhörde målgruppen för Jobbtorg Resurs med andra skäl än arbetslöshet. Jobbtorg Stockholm är sammankallande i ett nätverk för funktionshindersfrågor som samlar representanter från jobbtorg, vuxenutbildning, socialförvaltning, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Syftet är att skapa samsyn och samverkan samt sprida kunskap Att studera med funktionsnedsättning Totalt cirka personer studerade inom SFI under år 2014 och närmare hälften av dessa hade bakgrund med eftergymnasial utbildning. Under år 2014 har totalt personer studerat en eller flera kurser inom Komvux och inom Lärvux gick 350 studerande med inlärningssvårigheter. Både SFI och övrig vuxenutbildning arbetar för att erbjuda personer med funktionsnedsättning möjlighet att studera. Efter kartläggningar på Komvuxcentrum och SFI-centrum har elever fått stöd med hjälpmedel, alternativa studier, enskild undervisning samt särskilda grupper för elever med hörselskada och/eller synskada. På SFI-centrum finns tillgång till både kurator och hörselpedagog. Vuxenteamet i anslutning till vuxenutbildning har specialister som ger stöd och anpassning av läro- och hjälpmedel inför och under studierna. Studerande med läs- och skrivsvårigheter ges längre tid vid de nationella proven. Stödet kan behövas t.ex. p.g.a. dyslexi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, rörelsehinder, psykisk ohälsa mm. Coachning med IPS-metoden IPS-metod 42 har använts i syfte att hitta ingång till sysselsättning, studier, praktik och arbete åt personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetet genomförs i samarbete med stadsdelsförvaltningarna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, psykiatrin, jobbtorg, arbetsgivare och utbildningsförvaltningen samt med brukar- och intresseorganisationer. Under året har utbildningsinsatser genomförts i metoden IPS både för coacher och för chefer. Arbetsmarknadsnämnden har under året verkat för att öka möjligheterna för personer som har insatsen daglig verksamhet att 42 Individual placement and support - IPS

124 29 övergå till lönearbete på ordinarie arbetsmarknaden med stöd av IPS-metoden med individuellt anpassad arbetsplats med coachning. Satsningen I Work har omfattat år 2014 totalt 32 personer av dessa har fyra fått praktik och sju personer har fått en anställning. ALFA- verksamhet Socialförvaltningen driver ALFA verksamhet som ger stöd till personel med psykisk ohälsa för att underlätta övergång till arbetslivet. Verksamheten samarbetar med brukarorganisationer, Försäkringskassan och med Arbetsförmedlingen. Under 2014 fick 116 personer stöd att hitta önskat arbete, praktik, studier eller sysselsättning via Alfas drop-in vägledning. Många fler fick stöd via telefon eller i förväg bokade möten. 112 personer hade stöd från Alfa enligt IPS-modellen för att hitta och för att få och behålla ett arbete eller studier. Psykossjukdom, inklusive schizofreni, var den vanligaste diagnosen för de personer som fick stöd via IPS. Rätt till daglig verksamhet för personer över 65 år Personer som tillhör LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet på heltid eller deltid. Funktionshinderinspektörernas tidigare granskning från 2013 visade att det föreligger olika synsätt inom staden för beviljandet av daglig verksamhet efter 65-års åldern. 43 Frågan om rätt till daglig verksamhet efter 67 års ålder har prövats i Högsta förvaltningsdomstolen som fastslog att yrkesverksam ålder räknas till 67 år vilket alla kommuner är skyldiga att följa. I Stockholms stad har rättsläget tolkats till att daglig verksamhet gäller för personer under 67 år men att det är fullt möjligt att bevilja personen fortsatt daglig verksamhet om behov finns för att motverka social isolering och passivitet. Behov av dagverksamhet/sysselsättning i personkrets 3 Unga med omfattande fysiska funktionsnedsättningar kan ha rätt till personlig assistans har varken arbete eller meningsfull sysselsättning. De har svårt att komma in på arbetsmarknaden men saknar rätt till daglig verksamhet enligt LSS då de tillhör personkrets 3. Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden medverka till att den enskilde med funktionsnedsättning får en meningsfull sysselsättning. Stockholms stad saknar alternativ för den aktuella målgruppen. Behovet framförs av RBU 44 som i sin medlemsenkät ställde frågor till unga vuxna medlemmar med funktionsnedsättning 43 Funktionshinderinspektörernas Rapport 8 (Dnr: /2013) 44 RBU- Riksförbundet för rörelsehindrade barn och unga Att leva som andra unga vuxnas situation,2014

125 (56) i åldern år. Även av en del biståndshandläggare framför detta problem. Det behövs en inventering av behovet och utifrån inventeringens resultat en samordnad lösning med dag- /sysselsättningsalternativ för unga vuxna med tillhörighet i personkrets 3. FO:s synpunkter och förslag: Staden behöver utveckla metoder för uppföljning av det funktionshinderspolitiska målet där staden som arbetsgivare ska öka andelen anställda med funktionsnedsättning. Stockholms stad behöver ta ställning till finansiering och utveckling av yrkeskategori/-roll serviceassistenter enligt utvärderingens förslag. Det behövs en inventering av behovet och utifrån inventeringens resultat en samordnad lösning med dag-/sysselsättningsalternativ för unga vuxna med tillhörighet i personkrets Fungerande bostad Stadens mål: Alla ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov Bostäder i ordinarie bostadsbestånd Micasa Fastigheter AB äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter som inrymmer trygghetsboenden, seniorboenden, vård- och omsorgsboenden samt studentlägenheter. Micasa Fastigheter AB har inventerat sina samtliga fastigheter under år 2014 inklusive trygghets- och seniorboenden. Kommunala bostadsbolagen, AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder och AB Stockholmshem har haft i uppgift att arbeta med tillgänglighetsanpassning av sina befintliga fastigheter och bostäder. Samtliga av stadens bostadsbolag har arbetat på olika sätt med inventering av tillgänglighet i sina fastigheter. Bostäder via Bostadsförmedling och genom stadens fastighetsbolag Under år 2014 har nästan lägenheter lämnats in till förmedling med ökning på 18 % från året innan. Bostadsbolagen har i uppgift att ta ansvar för försörjningen av förturs-, försöks- och träningslägenheter. Totalt 723 lägenheter förmedlades som förturs- försöks- och tränings- samt

126 31 evakueringslägenheter. Antalet förmedlade försökslägenheter uppgick till 306 lägenheter samtidigt som antalet förtursansökningar ökade med 7 % upp till Enligt riktlinjer 45 är försökslägenhet är en resurs för vuxna personer med missbruks-, psykiska eller allvarliga sociala problem som behöver stöd från socialtjänsten för att få, klara och behålla ett eget boende. Dessa personer ska innan de beviljas en försökslägenhet fått relevant hjälp och stöd för sin problematik, bedömas ha förutsättningar att klara eget boende och ha en realistisk möjlighet att kunna överta förstahandskontraktet på lägenheten. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar efterlyser stöd till boendelösning med tillgång till försökslägenhet i kombination med boendestöd. Bostadsanpassning Stadsbyggnadskontorets avdelning för bostadsanpassning utreder och beslutar om bostadsanpassningsbidrag. Under år 2014 var vanligaste anpassningar stödhandtag, tröskelborttagning, timer, dörrautomatik och duschanpassning. Bostadsanpassning beviljades för totalt cirka 88 mnkr efter inkomna ansökningar. Den absoluta majoriteten av ärenden handlar om ansökningar från personer över 70 år. Orsaken till anpassningen är oftast rörelsehinder. Övriga funktionsnedsättningar som ger behov av bostadsanpassning är t ex minnessvårigheter och synnedsättning. Totalt 100 ärenden avslogs p.g.a. att fastighetsägaren inte gav medgivande för den ansökta åtgärden. KBH- bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBH) är ett frivilligt kommunalt bostadsbidrag som ska ersätta boendets merkostnader som orsakas av personens funktionsnedsättning. Totalt 727 personer erhöll KBH under år 2014 för en kostnad på totalt cirka 11.5 mnkr. 45 Handläggning av försöks- och träningslägenheter Socialförv 2011, revid 2014

127 (56) Utbyggnad motsvarar inte aktuella behov Behov av särskilda boendeformer Budget för år 2014 anger att utbyggnadstakten av bostäder för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar ska öka. Detta är ett stadsgemensamt ansvar och stadsdelsnämnderna ska säkerställa att årsmålet klaras, bland annat i samverkan med bostadsbolagen, stadsbyggnadsnämnden och fastighetsnämnden. Staden ska vid nybyggnationer i större projekt ha som inriktning att bygga fem procent bostäder med särskild service. För närvarande planeras bostäder med särskild service i nybyggnation ungefär i motsvarande omfattning. Enligt Stadsrevisionens rapport 46 behövde ansvarsfrågor kring planering och utbyggnad tydliggöras. Redan i exploateringsavtalen behövs beställning av särskilda boendeformer. Behov måste vara kända hos stadsbyggnadsnämnden och detaljplaner måste innehålla integrerade bostadsprojekt. Stadsdelsnämnderna behöver visa intresse för ett stadsgemensamt ansvar för utbyggnad av särskilda boendeformer enligt Stadsrevisionen. Organisation för planering och utbyggnad Utbyggnad av bostäder med särskild service leds från år 2013 via en beslutande genomförandegrupp under kommunstyrelsen. Därutöver representeras stadsdelsförvaltningarna, exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och Micasa Fastigheter AB i den planerande genomförandegruppen för utbyggnad vars arbete leds av socialförvaltningen. Genomförandegruppens uppgift är att ta fram planeringsunderlag. En planeringslista med samtliga bostadsprojekt i staden ligger till grund för planeringen av bostäder med särskild service. Beslutsgruppen har dock inte varit aktiv under år Behovet av särskilda boendeformer enligt både LSS och SoL Behovet har inventerats av socialförvaltningen i anslutning till arbetet i den s.k. genomförandegruppen. Vid årsskiftet fanns inom staden 1059 befintliga lägenheter i gruppbostad och servicebostad enligt LSS och 385 grupp- och stödlägenheter enligt SoL. På genomförandegruppens planeringslista finns cirka 600 lägenheter i gruppbostäder och servicebostäder (inklusive socialpsykiatri) som kan komma att färdigställas under sex år fram till Planering av kommunal service i stadsutvecklingsområden, DNR /2012.

128 33 Färdigställda lägenheter år 2014 samt planerade bostäder fram till år 2010 enligt uppgift från Socialförvaltningens genomförandegrupp: År Totalt Gruppbostad Servicebostad Det finns en tydlig tendens att en stor del av de planerade bostäderna avskrivs under planeringsprocessen. Behov av boende enligt LSS Behov av bostad enligt LSS inom 0-6 månader: 199 personer (personkrets 1) varav 112 gruppbostad och 87 servicebostad 19 personer (personkrets 2) varav 18 gruppbostad och 1 servicebostad Behov av bostad enligt LSS inom 3 år (inklusive personerna ovan): 362 personer (personkrets 1) varav 211 gruppbostad och 151 servicebostad 27 personer (personkrets 2) varav 23 gruppbostad och 4 servicebostad Behovet är störst hos personer med utvecklingsstörning och autism. Därutöver finns behov hos personer med förvärvad hjärnskada samt personer med tidig demenssjukdom. Under år 2014 förmedlades totalt 67 LSS-lägenheter. Det färdigställdes elva gruppbostadslägenheter och sju servicebostäder (Östermalm, Bromma och Hägersten-Liljeholmen). Behov av boende inom socialpsykiatri enligt SoL 52 personer i behov av gruppbostad 48 personer i behov av stödboende Under år 2014 förmedlades totalt 32 lägenheter inom socialpsykiatri. Inga nya bostäder har tillkommit under Kvalitetskrav för boendeformer enligt SoL inom socialpsykiatrin har inte samma kvalitetskrav som bostäder med särskilt service enligt LSS. Stadens funktionshinderinspektörer genomförde 2013 och 2014 en granskning av insatsen bostad med särskild service inom socialpsykiatrin 47. Inspektörerna noterade ett antal faktorer såsom 47 Funktionshinderinspektörernas Årsrapport 2014 (Dnr: /2014)

129 (56) institutionsvanor motverkade hemkänsla och delaktighet i boenden. Ingen av de granskade gruppbostäderna, vid sju enheter, anses helt uppfylla god boendestandard. Ej verkställda beslut Det fanns 87 ej verkställda beslut enligt LSS vid den senaste rapporteringen år Av dessa avsåg 49 ärenden bostad för vuxna. Antalet ej verkställda beslut enligt SoL var 60 ärenden som handlade i huvudsak om behov av försöks- eller träningslägenheter, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Antalet icke verkställda beslut och sanktionsavgifter är väntat p.g.a. låg produktionsnivå av nya bostäder. T.o.m. år 2014 har Förvaltningsrätten beslutat att Stockholms stad ska betala drygt 5 mnkr i sanktionsavgift. Under år 2015 förväntas dock färdigställas fler lägenheter än på många år. Det behövs överläggningar kring vilka aspekter och krav har hämmande inverkan på planeringen av särskilda boenden. 48. Om boende för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB har genomfört en kartläggning av nuvarande förhållanden och om framtidsutsikter i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning. Rapporten 49 framför oro för bland annat rättssäkerhet vid handläggning, beslut som innehåller förbehåll och tidsbegränsningar, beslut som går emot intentioner i lagstiftningen LSS. Därutöver redovisas oro för framtiden när det gäller hyreskostnader och brukaren dåliga ekonomiska situation. Rapporten framhåller även anhöriga oro för det vuxna barnets framtid. FO:s synpunkter och förslag: Utbyggnad av särskilda boendeformer med olika servicenivåer och för olika behov och ålderskategorier behöver öka för att tillgodose nuvarande och kommande behov. Det behövs överläggningar kring vilka aspekter och krav har hämmande inverkan på planeringen av särskilda boenden. 48 Inspektion för vård och omsorg (IVO) 49 Ett gott liv - Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning. FUB 2014

130 35 7. Tillgänglig och meningsfull fritid Stadens mål: Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet. Staden mål är att verksamheterna ska vara tillgängliga och i övrigt vara utformade på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning kan använda sig av fritidsutbudet. Kultur, idrott och fritidsverksamhet i samverkan Idrottspolitiskt program för Stockholms stad för åren har framtagits. Programmet har stort fokus i samverkan med föreningslivet, med stadens nämnder och med privata aktörer för att nå de grupper som idag är fysiskt inaktiva, däribland personer med funktionsnedsättning. Stockholms stads kulturvision tydliggör Stockholms stads långsiktiga intressen och ambitioner på kulturområdet. Kultur i ögonhöjd strategiskt program för barn- och ungdomskultur i Stockholm 52 beaktar barn och ungas rätt till kultur och eget skapande. Fritid för alla Fritid för alla 53 är ett samordningsuppdrag som har pågått sedan år 2008 med idrottsnämnden som ansvarig för samordningen. Samverkan har inneburit att aktivitetsutbudet har blivit synligt. 54 Verksamheten är ett samarbete med samtliga stadsdelsnämnder, kulturnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden. Uppdraget kommer att utvärderats under år Fritidsnätet.se Under 2013 har idrottsförvaltningen i samarbete med 20 andra kommuner och Habilitering & Hälsa inom landstinget tagit fram en webbplats, Fritidsnätet 55, med ett samlat fritidsutbud för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i Stockholms län. 50 Idrottspolitiskt program för Stockholms stad Förslag till Kulturvision 2030 Dnr: / Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur

131 (56) Denna omfattande samverkan gör stor skillnad i möjligheten att hitta tillgängliga aktiviteter i länet. Fritidsutbud inom stadsdelsnämnderna Stadsdelsnämnderna har haft i uppdrag att utveckla fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Ett nätverk av kontaktpersoner är kopplade till samordningsuppdraget Fritid för alla. Engagemanget och samarbetet med andra aktörer inom idrott, fritid och kultur har ökat. Några exempel: Arbetet med att skapa tillgängliga lekplatser har fortsatt inom flera stadsdelsnämnder under år Arbetet har i huvudsak finansierats med stöd från stadens centrala medel för tillgänglighetsinvesteringar. Farsta och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltningar har speciellt avsatta resurser för uppdraget och arbetar aktivt med fritidsfrågor. Skarpnäck har 2014 startat riktat verksamhet på en ungdomsgård. Södermalm har startat en öppen fritidsverksamhet på Fryshuset för flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Bromma har startat en öppen fritidsverksamhet för unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utveckling av fritid för barn och unga med funktionsnedsättning behöver säkerställas i samtliga stadsdelsförvaltningar. Läger/koloniverksamhet Barn med funktionsnedsättning behöver i så stor utsträckning som möjligt inkluderas även i den ordinarie koloniverksamheten för Stockholms barn. LSS-kollo är till för personer som har rätt till korttidsvistelse enligt LSS och som organiseras stadsövergripande av socialförvaltningen. Verksamheten har bedrivits på 16 olika kolonigårdar. Under år 2014 har totalt 558 personer varit på s.k. LSS-kollo. Av dessa var 235 flickor/kvinnor och 323 pojkar/män. En trend under de senaste åren har varit att allt färre familjer ansöker om LSS-kollovistelse för barn i åldrarna 7-15 år. Däremot har ansökningar till kolloplatser för ungdomar/unga vuxna ökat. I svaren på deltagarenkäter framstår att verksamheten uppskattas och har mycket hög nöjdhetsgrad enligt både deltagare och anhöriga. Det är dock anmärkningsvärt att stadsdelsnämnderna praktiserar en regel där den sökande beviljas endast en LSS-kollovistelse per år trots att behov och efterfrågan finns för fler läger under årets

132 37 skollov. Kostnaden belastar inte stadsdelsnämnderna och den återhållsamma hanteringen innebär att kolloutbudet minskar p.g.a. brist på deltagare. Idrottsförvaltningens utbud av träningsaktiviteter har ökat Idrottsnämnden har förbättrat och utökat verksamhetsutbudet för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Antalet tillgängliga och anpassade maskiner i gymmen har ökat och kultur- och fritidsaktiviteter för vuxna med utvecklingsstörning som bor i gruppbostäder har förbättrats. En handlingsplan har framtagits för hur barnperspektivet ska implementeras inom förvaltningen. Träffstugan är en fritids- och ungdomsgård för barn och unga mellan 7-25 år, med en rörelsenedsättning, i hela Stockholms län. Träffstugan ger möjlighet att prova olika motionsformer. Samarbete sker med bl.a. habiliteringsverksamheter, skolor och socialtjänsten. Idrottsförvaltningen har uppdraget att utveckla och främja kulturoch fritidsutbudet för personer som bor på gruppbostad En tidsstudie av personer men en intellektuell funktionsnedsättning 56 har genomförts för att undersöka hur fritiden disponeras av personer som bor i särskilt boende/gruppbostad i syfte att samla information inför framtida satsningar. Tillgängligheten till idrottshallar behöver öka Flera av stadens idrottsanläggning är i behov av upprustning och tillgänglighetsanpassning. En bedömningsmall för lokalernas fysiska tillgänglighet har utarbetats i samråd med rådet för funktionshinderfrågor. Vid ombyggnation beaktas förbättringar av fysisk tillgänglighet. Beckomberga sim- och idrottshall är ett idrottscenter för personer med funktionsnedsättning. Idrottsförvaltningen är ansvarig för driften vardagar på dagtid. För verksamhet på kvällar och helger ansvarar Stockholms handikappidrottsförbund (StHIF). Idrottsbonus är ett verktyg i stadens mål att stimulera föreningar att nå inaktiva ungdomar, framför allt flickor och personer med funktionsnedsättning. Idrottsförvaltningen har skapat ett kontaktnät med organisationer, föreningar samt med landstingets Habilitering & Hälsa. 56 Fritiden för personer i gruppbostad- En tidsstudie av personer men en intellektuell funktionsnedsättning 56 Idrottsförvaltningen Elofsson/Lengheden

133 (56) Kultur för alla utvecklas Stockholms stads kulturvision 2030 tar upp behovet av att möta grupper som har särskilt behov av information och informationsstöd. Förvaltningen har arbetat med olika former av tillgänglighetsfrågor och bemötandefrågor. Antalet besök på biblioteken och utlån har ökat år 2014 i jämfört med året innan. Omfattande upprustning och nybyggnationer har ökat intresset för de aktuella biblioteken. Enligt den nya bibliotekslagen 57 har biblioteksväsendet ett tydligt uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. De prioriterade grupperna i den nya lagen är bland annat personer med funktionsnedsättning. Även biblioteksmedier och Stockholms digitala biblioteksmiljö ska vara tillgängliga oavsett funktionsnedsättning. MTM 58 producerar och distribuerar litteratur och tidningar på medier i tillgängligt format för personer med dyslexi. Kulturskolan Stockholms Resurscenter Kulturskolan har haft totalt elevplatser varav drygt avser terminskurser och resten kortare kurser t.ex. under lov. Kulturskolans resurscenter har hösten 2014 flyttat till nya och tillgängliga lokaler. På Resurscenter finns möjlighet för elever med omfattande funktionsnedsättningar att delta i kulturverksamhet. Kulturskolans lärare har dessutom elever med olika typer av funktionsnedsättningar i gruppverksamheter såsom dansföreställningar, friluftsdagar mm. Brist på ledsagning är ett hinder Brist på ledsagning är ett hinder för delaktighet enligt både föräldrar och personal i verksamheter. Utbudet av verksamheter för personer med funktionsnedsättning ökar inom stadens kultur- och idrottsverksamheter men många måste avstå från aktiviteter i brist på ledsagning. FO:s synpunkter och förslag: Staden behöver utveckla metoder för mätning av delaktighet i fritid/ idrott/ kultur för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning. Stöd- och serviceinsatser behöver i större utsträckning ta hänsyn till behovet av ledsagning till fritidsaktiviteter. 57 Ny bibliotekslag (2013:801) 58 Myndigheten för tillgängliga medier - MTM

134 39 Stöd och service en förutsättning för delaktighet Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är lagar som reglerar stadens viktigaste stödinsatser för personer med funktionsnedsättning. Den 1 oktober 2014 hade cirka 9900 personer en eller flera insatser enligt SoL och/eller LSS inom verksamhetsområdet Funktionsnedsättning, en ökning med ca 300 personer från det föregående året. Av dessa fick 4308 en eller fler insatser enligt LSS 59. Cirka 5600 personer fick insatser enligt SoL. Inom socialpsykiatri utgick stöd till 3730 personer. Stadens budget för år 2014 var totalt 36,7 miljarder kronor. 6.9 % av budgeten avsåg stöd och serviceinsatser till personer med funktionsnedsättning. 1. Valfrihetssystemet Vid slutet av år 2014 fanns 281 verksamheter godkända inom valfrihetssystem inom socialtjänstområdet samt inom stödet till personer med funktionsnedsättning inklusive 20 utförare inom familjerådgivning. Följande LOV -upphandlingar gällande funktionsnedsättning inklusive socialpsykiatri genomfördes under år 2014: Ledsagarservice och avlösarservice, SoL och LSS Korttidsvistelse, LSS Bostad med särskild service barn och unga, LSS Bostad med särskild service för vuxna, LSS Särskild boende socialpsykiatri (grupp-/servicebostad SoL) Stödboende socialpsykiatri, SoL Boendestöd socialpsykiatri, SoL Sysselsättning inom socialpsykiatri, SoL Daglig verksamhet, LSS Under år 2014 hade 406 barn/unga beslut om korttidstillsyn efter skolan och vid lov vilket regleras i LSS. Insatsen kräver samverkan 59 Socialstyrelsens officiella LSS statistik

135 (56) mellan skolan och socialtjänstens LSS-handläggning. Arbetet med att förbereda LOV-införandet kring korttidstillsynen har inletts. Valfriheten gällande boende är mycket begränsad Valfrihetsreformen har inom vissa områden ökat brukarens möjligheter att välja stödinsatsens utförare. Reell möjlighet till valfrihet för boende för vuxna med funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin saknas. Placering av personer i boenden utanför Stockholms stad får enligt lagstiftningen förekomma vid särskilda skäl. Nämnderna har varit tvungna att regelbundet själva upphandla bostäder med särskild service utanför valfrihetssystemet. Totalt 314 personer bodde i LSS-boenden utanför LOV och 224 personer i SoL-stödboenden utanför LOV i slutet av år Enligt förmedlingskansliet förekommer problem med placering av personer med LSS-beslut (med multiproblem/behov t.ex. missbruk) längre ut i landet då personer förlorar kontakten med anhöriga/närstående. Placeringar borde ske inom hemkommunen och/eller inom Stockholmsområdet. Inga privata utförare var valbara enligt LOV för boende för vuxna och endast sex privata utförare var valbara enligt LOV inom boenden för barn och unga vid årsskiftet. Privata utförare har inte anslutit sig utförare av boende enligt LOV då ersättningsnivån i avtal utanför LOV ligger i allmänhet högre. Stödbehov i valsituationen Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga framför svårigheter vid valet av lämplig utförarverksamhet. Socialförvaltningen har arbetat för att Jämförservice ska innehålla aktuell och adekvat information och underlätta medborgarens val av utförarverksamhet. Antalet upphandlade utförare enligt LOV, årsskiftet 2014/2015 (En utförare kan ha flera enheter) Bostad med särskild service/ barn, ungdom 6 Korttidshem/ barn, ungdom och vuxna 23 Daglig verksamhet 32 Ledsagarservice avlösarservice (SoL/LSS) 90 Boendestöd (SoL) 19 Dagverksamhet/sysselsättning (SoL) 10

136 41 2. Stöd och service i vardagen Tillgång till ledsagning och kontaktpersoner varierar Kritik på restriktivt beviljande av ledsagning har fortsatt under år Organisationerna Synskadades riksförbund (SRF), Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB), Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) samt intresseorganisationer för personer med rörelsehinder Neuroförbundet och DHR har framfört att minskning av ledsagningsstöd begränsar medlemmarnas möjlighet till delaktighet i samhället. Både kultur- och idrottsverksamheter framför bristen på ledsagning som ett hinder för ungdomars deltagande i organiserade aktiviteter. Det förekommer att personer boende i gruppbostäder nekas generellt kontaktperson och/eller ledsagning med motivering att de bor i bostad med särskild service trots att lagstiftning och stadens riktlinjer reglerar individuell prövning vid ansökan om insatserna. Syn- och hörselinstruktörernas insatser Syn- och hörselinstruktörer ger stöd till personer med syn- och/eller hörselskador. Enligt fullmäktiges beslut ska stödinsatser ges likvärdigt till personer med syn- och hörselskador från 20-årsålder. Regionaliseringen av heminstruktörsverksamheten till tre regioner har förbättrat tillgången till stödinsatsen. Samarbetet och samordningen mellan regionerna kan bli bättre enligt lokalföreningarna för syn- och hörselskadade 60. SRF påtalar att det saknas informationsmaterial om funktionen på kompletterande medier utöver webb, såsom på punktskrift och inläst. Det har under år 2014 skett en minskning av resursen i den västra regionen/spånga-tensta. Personlig assistans genomgår förändringar Med anledning av nya regler i LSS och i socialförsäkringsbalken (SFB) om skärpta krav för personlig assistans har staden och Försäkringskassan haft samverkan kring utbildningsinsatser och handläggningsrutiner. Insatsen personlig assistans har varit föremål för utredningar under Under år 2014 fick totalt 233 personer personlig assistans av staden enligt LSS. Försäkringskassan assistanserättning utgick till 1256 stockholmare. 60 SRF- Synskadades Riksförbund och HRF- Hörselskadades Riksförbund 61 Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9)

137 (56) Behov hos yngre med demenssjukdom samt hos personer med förvärvad hjärnskada Enligt Ersta diakonis inventering 62 bör det helt statistiskt finnas cirka 800 stockholmare under 65 år med demenssjukdom. Cirka en fjärdedel av personer med tidig demens har stödinsatser vanligtvis i form av hemtjänst, boende, ledsagning och dagverksamhet. Socialförvaltningen har i samarbete med Ersta diakoni genomfört utbildningsserie om demens för totalt cirka 50 handläggare. Det finns behov av att skapa gruppbostäder för yngre med demenssjukdom och inleda förstärkt samarbete med minnesmottagningarna i Danderyd och Huddinge där yngre med demensdiagnoser utreds. Behov av boendelösningar saknas även för personer med förvärvad hjärnskada. Färdigbehandlade patienter med svåra funktionsnedsättningar p.g.a. hjärnskada möter hinder vid utskrivning efter en avslutad rehabilitering. Det handlar om ett fåtal ärenden med stora utmaningar. Bland annat Danderyds sjukhus framför behov av samarbete kring en förbättrad vårdkedja för dessa personer. 3. Utveckling av stödet inom socialpsykiatrin Betydande förändringar i attityder till personer med psykisk ohälsa har skett de senaste fem åren till följd av det arbete som bland annat bedrivits av regeringsuppdraget Hjärnkoll som avslutas 30 juni Som ett resultat av arbetet har NSPH 63 startat Riksförbundet Hjärnkoll 64 som nu driver arbetet vidare. Behov av utveckling inom prioriterade områden Staden har erhållit statliga PRIO-medel för åren 2012, 2013 och 2014 för att förbättra kvalitén i insatser för vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Både lokala och centrala satsningar har genomförts enligt en handlingsplan som har reviderats år 2014 i samråd med berörda brukarorganisationer 65, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Handlingsplanen 66 innehåller nu åtta prioriterade områden; boende, sysselsättning, fysisk hälsa, SIPplaner 67, barn som anhöriga, anhöriga, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och uppsökande arbete. 62 Situationen för personer under 65 med demenssjukdom i Stockholm 2013(Ersta diakoni) 63 Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH 64 Hjärnkoll 65 RSMH, IFS, OCD-föreningen Ananke i Stockholm, ÅSS, RFHL och SPES 66 Handlingsplan utifrån inventering av socialpsykiatrins målgrupp (Rev. 2014) 67 SIP- Samordnad individuell plan vid insatser från flera huvudmän

138 43 Staden har erhållit PRIO-medel även till unga med psykisk ohälsa för åren Utveckling av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa har skett enligt fastställt PRIO-plan 68. PRIO-medlen har fördelats till stadsdelsförvaltningarna och för kvarvarande medel finns planering för år Stadens hemsida har uppdaterats vad gäller information kring frågor om psykisk ohälsa. 69 Totalt åtta lokala BUS-grupper 70 har arbetat fram lokala överenskommelser år 2014 och användandet av SIP-planer har ökat i staden. En särskilt samordnare stödjer arbetet med SIP-planer och BUS-grupper. Totalt 1330 personer har deltagit i samverkansutbildningar för landstinget, skolan och stadsdelsförvaltningar. Boendestöd Totalt 2081 personer hade insatsen boendestöd inom socialpsykiatri. Boendestöd beviljats även av övriga handläggare i huvudsak till personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Boendestöd ingår i valfrihetsreformen som en insats inom socialpsykiatrin. Även beslut om boendestöd utanför socialpsykiatrin uppmanas följa upphandling av boendestöd enligt LOV. FoU Södertörns forskning- och utvecklingsenhet har genomfört en studie om boendestöd i samarbete med Stockholms stad. Kartläggningen 71 visar på olikheter i stödets utformning över staden t.ex. gällande: - Stödets organisation - Boendestöd enbart på kontorstid, endast vardagar - Antalet timmar och vem som beslutar om dessa - Boendestöd enbart till personer under 65 år - Stöd enbart till personer med insatser enligt SoL - Skillnader i kvalifikationskrav på personal Personligt ombud Stadens fyra regionsammansatta verksamheter samt enheten för hemlösa har organiserat arbetet med totalt 13 personliga ombud varav 2 har arbetat med hemlösa med psykisk funktionsnedsättning. Ombuden har i uppgift att stärka samverkan mellan bl.a. kommun och landsting. Mestadels behövs stöd med frågor kring försörjning och kontakter med försörjningsstöd, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 68 PRIO-plan plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa BUS- Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd 71 FoU Södertörns skriftserie nr 119/13

139 (56) 4. Anhörigstöd behöver utvecklas Program för anhörigstöd är antagen av fullmäktige och anger att kommunens socialtjänst ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Det gäller även anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem. Anhörigstöd ska ske i samverkan med landstinget och med brukarorganisationer. I stadens budget tilldelas resurser till äldrenämnden för att driva på utvecklingen av anhörigstöd. För att tydliggöra ansvaret för utveckling av anhörigstöd inom hela socialtjänsten behöver resurserna fördelas även till socialtjänstnämnden för utveckling av anhörigstöd inom bl.a. missbruk, socialpsykiatri och funktionshinderområdet för personer under 65 år enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Anhörigstöd ges inte likvärdigt i hela staden. Under år 2014 erbjöds inte personer under 65 år, (personer inom funktionshinderområdet) anhörigstöd genom anhörigkonsulenter inom stadsdelsnämnderna Bromma Hässelby-Vällingby och Rinkeby-Kista. Den sistnämnda tillsatte dock en anhörigkonsulent för samtliga målgrupper från år I många stadsdelsnämnder har anhörigstödverksamheten fokus på anhöriga till äldre. Det förekommer att anhöriga till personer med psykisk ohälsa inte ses som en målgrupp för anhörigstöd. Stadsdelsnämnderna har organiserat stödet på olika sätt. Flera stadsdelsförvaltningar redovisar omfattande samverkan och ett varierande utbud av stöd men en del stadsdelnämnder ger anhörigstöd enbart i begränsad omfattning. Information om tillgång till anhörigstöd behöver förbättras och det behövs en tydlig ingång till informationen om anhörigstöd på stadens hemsida. Nationellt kunskapscentrum anhöriga (Nka) ska på uppdrag av regeringen utveckla ett nationellt kunskapsstöd för anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättningar. 5. Myndighetsutövning och verkställighet Bristande kontinuitet i myndighetsutövning Hög personalomsättning hos handläggare försämrar kontinuiteten för brukaren. Enligt socialförvaltningens tidigare uppföljningar har omsättningen bland handläggare inom verksamhetsområdet Funktionsnedsättning varit omkring 30 % eller mer per år under de

140 45 senaste åren. Trots budgetuppdrag att vidta åtgärder för att minska omsättningen saknas märkbara resultat. T.ex. i Älvsjö och Bromma stadsdelsförvaltningar hade mer än hälften av LSS-handläggningstid utförts av handläggare som hade arbetat mindre än ett år 72. Bristande kontinuitet i kontakter med stadens myndighetsutövning är återkommande synpunkter från allmänheten. Därutöver kritiseras förvaltningarnas stängda system för inkommande samtal vilket försämrar möjligheten att lämna meddelanden till sin handläggare. Förvaltningar med jourtelefon-system underlättar för medborgaren. Handläggarna beskriver sin arbetssituation som pressande pga. hög arbetsbelastning. I många ärenden utreds mycket omfattande behov som kräver specialistkompetens. Handläggarens situation pressas ytterligare av verksamhetsområdets budgetsituation. Socialnämnden har fått i uppgift att se över arbetssituationen hos och stödet till socialsekreterare och biståndshandläggare inom staden. Riktlinjer ska säkerställa likvärdigt stöd Enligt brukare, deras företrädare och funktionshindersorganisationer förekommer olikheter vid bedömning av insatser beroende på var man bor i staden. Syftet med riktlinjerna är att medborgarna ska ha tillgång till likvärdigt stöd inom hela staden. Socialnämnden har beslutat om uppdatering och revidering av riktlinjer efter ändringar i lagstiftningen från 1/ men KF-behandling av ärendet saknas. Senaste KF-revidering av riktlinjerna är från Legitimitet hos riktlinjerna skadas av att beslut i KF saknas. Socialförvaltningen har under år 2014 genomfört utbildningar/seminarier och föreläsningar med koppling till gällande riktlinjer inom socialtjänstområdet för sammanlagt ca 7800 deltagare. Därutöver har länsgemensamma Forum Carpe genomfört utbildningar inom funktionshindersområdet. Ny reglering av handläggning och dokumentation Socialstyrelsen nya föreskrifter och allmänna råd 73 från 1 jan 2015 reglerar dokumentation i verksamheter enligt SOL, LVU, LVM och LSS. Föreskrifterna stödjer uppföljning och styrning och anger en ny dokumentationsstruktur med tydligare budskap om hur dokumentationen måste se ut. Dokumentet ger en nationell 72 Öppna jämförelser 2014 ( Socialstyrelsen) 73 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5)

141 (56) informationsstruktur med lika vokabulär/fackspråk för vård och omsorg. En handbok om handläggning och dokumentation 74 ger stöd för handläggning och minskar behovet av beskrivning av handläggning och dokumentationsrutiner i stadens riktlinjer. Skillnader i stöd till män och kvinnor Socialstyrelsens lägesrapport för Regeringen 75 visar att fler män än kvinnor får insatser enligt LSS. Detta gäller alla insatser. Skillnader kan förklaras delvis med att antalet pojkar och män med vissa diagnoser är fler än flickor och kvinnor (t.ex. med autism och autismliknande tillstånd, ryggmärgsbråck och Downs syndrom). Det finns dock anledning att observera skillnader och orsaker till dessa vid själva bedömningen av behoven. Enskede Årsta Vantör stadsdelförvaltning utgör ett gott exempel och använder en checklista i syfte att säkerställa att besluten/bedömningarna är jämlika. Målet är att personerna lyfts fram och beskrivs på likvärdigt sätt i förvaltningens utredningar gällande kvinnor och män, unga och äldre, personer från Sverige och personer med annat ursprung samt personer från olika socioekonomiska grupper. 6. Uppföljning av insatsernas nytta Ett nationellt funktionshinderspolitiskt mål inom socialpolitiken är att öka kunskapen om de beviljade insatsernas nytta. Uppföljning på avtals- och individnivå Socialförvaltningen har tillsammans med stadsdelsförvaltningarna utarbetat en mall för avtalsuppföljning av verksamheter som ingår i LOV. Detta innebär att avtalen följs upp delvis av socialförvaltningen och delvis av stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsnämnderna ansvarar för uppföljning av avtalen på individnivå. Systematisk användning av den s.k. DUR-mallen avser att förbättra uppföljningen av insatser som beviljats enligt SoL och LSS. Uppföljning av individens mål och delmål går att registrera i stadens verksamhetssystem sedan år Socialförvaltningen har framställt en användarmanual 76 som vänder sig till handläggare som arbetar inom verksamhetsområdet Funktionsnedsättning. Manualen ger vägledning för bra beställning och stöd för uppföljning av mål och delmål. 74 Handbok Handläggning och dokumentation i socialtjänsten (SOS 2015) 75 Lägesrapport 2014 SOS (Art nr ) 76 Användarmanual för beställarsystemet - Funktionsnedsättning (Sept 2014)

142 47 Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser är det endast 12 % av Sveriges kommuner som följer upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. Endast 14 % av beslut inom daglig verksamhet följs upp årligen. Jämförelsevis var svaren från Stockholms stadsdelsförvaltningar allt ifrån 23 % till 100 %. Enligt funktionshinderinspektörernas granskning av myndighetsutövning 78 framkom att det finns brister i uppföljning och i användning av DUR-modellen. Det finns ett samband mellan handläggarnas arbetsbelastning och uppföljningsgrad. 7. Barnperspektivet i fokus Både FN:s barnkonvention 79 och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lyfter fram barnperspektivet. Barnens delaktighet och inflytande behöver uppmärksammas när det gäller barn med funktionsnedsättning. Utredningar med barnperspektiv Handbok för rättstillämpning vid handläggning 80 och utförande av LSS-insatser för barn och unga med funktionsnedsättning har framtagits av Socialstyrelsen. Handboken vänder sig i huvudsak till LSS-handläggare och utförare som ger insatser till barn och unga. Syftet är bland annat att underlätta tillämpningen av Socialstyrelsens bindande föreskrifter 81 om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Riktad information till barn och unga har utarbetats av socialförvaltningen. En informationsfolder riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Foldern berättar om insatser som finns enligt LSS-lagen, hur mötet med handläggarna går till och varför man träffar handläggaren. Ett antal korta filmer 82 beskriver LSS-insatser och mötet med handläggaren. DUR och BBIC - utredningsmodeller Socialnämnden har ett ansvarar enligt lag att ge information om socialtjänstens verksamhet. Utredningsmodellen DUR 83 har 77 Öppna jämförelser (Socialstyrelsen i samverkan med SKL) 78 Funktionshinderinspektörernas rapport 11 Nov 2014 (Dnr /2014) 79 FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) 80 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser (Socialstyrelsen 2012 Art nr ) 81 SOSFS 2012:6 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS 82 Informationsfilmer av Stockholms stad, Socialförvaltningen: 83 DUR- Dokumentation Utvärdering Resultat utredningsmodell (Stockholm)

143 (56) utvecklats under ledning av socialförvaltningen i syfte att beakta barnperspektivet vid utredningar av barn med funktionsnedsättning. Samtliga stadsdelsförvaltningar har avtal med Socialstyrelsen om BBIC- (Barns behov i centrum) licens för arbetet med utredningar hos individ- och familjeomsorgen. Fortlöpande utveckling och stöttning i arbetet med BBIC har ordnats via socialförvaltningen i form av utbildningar, nätverksmöten och utveckling av IT-stödet. Stöd och skydd för barn och ungdom med funktionsnedsättning Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete inom funktionshinderspolitiken. Barn och unga med funktionsnedsättning möter andra hinder i samhället än vuxna. 16 procent av barn med funktionsnedsättning blir mobbade jämfört med knappt 6 procent bland övriga barn. 84 Det är dubbelt så stor risk bland barn med funktionsnedsättning att utsättas för våld i hemmet 85, hos barn med sjukdom och funktionsnedsättning ökar risken för barnmisshandel 86. Att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är syftet med förändringarna kring stöd och skydd i socialtjänstlagen. 87 Barnahus Stockholm som finns i gemensamma lokaler med polis, åklagare och BUP sedan september 2014 har uppdraget att erbjuda stadsdelsförvaltningarna väl förberedda samråd i syfte att barn får en trygg och rättsäker handläggning. Det är viktigt att identifiera insatser som kan förebygga våldet och att följa upp i vilken mån föräldrar med barn i behov av särskilt stöd/med funktionsnedsättning söker stöd i form av t.ex. utbildningar inom föräldrastöd. Föräldrautbildningar PLUS föräldrautbildningar ingår i sedan 2014 inom verksamheten Framtid Stockholm som erbjuder samlade stöd- och behandlingsinsatser i öppenvård för ungdomar och utgör en ingång för ungdomar, föräldrar och samarbetspartners att nå socialtjänsten. Det genomförs olika typer av föräldrastödprogram såsom ABC, Komet 3-11 år, Komet år, Förstärkt Komet samt Tryggare Barn. Under år 2014 deltog drygt 3000 föräldrar anmält sig i någon dessa utbildningar. Träffarna avser att ge insikter och konkreta tips som underlättar vardagen och ger möjlighet att diskutera och dela erfarenheter med andra föräldrar. Stadens socialinspektörer har 84 Barnombudsmannen (2012) 85 Hälsa och välfärd bland barn och unga med funktionsnedsättning 86 Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö (Birgitta Svensson Karlstad Univ) 87 Stärkt stöd och skydd för barn och unga (Betänkande 2012/13: SoU4)

144 49 observerat att barn och unga som är aktuella inom stadens socialtjänst har ofta utredda neuropsykiatriska diagnoser. Det förekommer naturligtvis även ärenden där vårdnadshavaren har någon typ av funktionsnedsättning. Stöd till familjehem Familjehemsvårdens reviderade riktlinjer 88, som gäller även funktionshindersområdets familjehem, har implementerats under år Barnets socialsekreterare ska träffa barnet minst fyra gånger per år. En barnbok 89 om familjehemsplacering har producerats av socialförvaltningen och spridits till berörda barn och vuxna. Det finns svårigheter att rekrytera familjehem för bland annat barn/unga med funktionsnedsättning och stöd med utbildningsinsatser behövs även för dessa familjer. SkolFam-skolsatsning inom familjehemsvård är en satsning som startade under år 2013 och ska pågå till Syftet är att ge stöd till barn som är placerade i familjehem. Familjehem med placering enligt LSS är inte med i denna satsning. Totalt 93 barn/unga hade LSS-beslut år 2014 om bostad med särskild service för barn varav de flesta i familjehem. Nya utmaningar kräver kompetens FN-konventionens 90 artiklar 22 och 23 d.v.s. respekt för privatlivet och respekt för hem och familj. Bedömningen av stödinsatser till vårdnadshavaren p.g.a. dennes fysiska funktionsnedsättning kräver funktionshinderkompetens hos socialtjänsten. Några exempel: 1)Förälder med funktionsnedsättning kan behöva stödinsatser i samverkan både utifrån barnets behov och utifrån egna behov p.g.a. vårdnadshavarens egen funktionsnedsättning. 2) Föräldrar med funktionsnedsättning som vill ta ut sin föräldraledighet kan behöva stödinsatser under föräldraledigheten. 3) Förälder med funktionsnedsättning kan behöva säkerställa fortsatt tillgång till jobb/daglig verksamhet under/efter föräldraledigheten. Kompetens om familjens utsatta situation Handläggare har till FO framfört behov av stöd utifrån forskning och kunskapsläget när det gäller familjernas situation. Det behövs mer kunskap om hur barnets funktionsnedsättning påverkar familjesystemet och hur frågan ska beaktas i utredningar. Begrepp som föräldraansvar eller normalt förekommande samt vad 88 Familjehemsvård för barn och ungdom Riktlinjer (KF 2014) 89 Theo flyttar Socialförvaltningen Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

145 (56) barnet normalt klarar av i motsvarande ålder utan funktionsnedsättning behöver analyseras. LSS ger tillgång till stödinsatser på grund av att familjer blir påverkade/belastade av konsekvenser av barnets funktionsnedsättning och anhörigstöd är en insats enligt SoL. Handläggarens bedömningar är avgörande vid beviljandet av stöd i form av avlösning mm. 8. Våld och utsatthet Stadens program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 91 och stadens handläggarstöd berör bland annat personer med funktionsnedsättning som en utsatt grupp. Fullmäktige antog mars 2014 riktlinjer för stöd i socialtjänstens arbete i handläggning av ärenden som rör personer som utsatts för våld eller utövat våld i nära relationer. 92 Utbildningar i de nya riktlinjerna genomfördes under året. Frågor uppstår i verksamheter om när det är tillåtet att använda begränsningsåtgärder för att skydda en person med funktionsnedsättning. MDF:s rapport 93 om vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga behandlar stöd vad gäller skydds-, tvångs- och begränsningsåtgärder i vården och omsorgen. MDF har publicerat även en rapport 94 med bl.a. stödmaterial i form av goda exempel, etisk vägledning och en checklista för miljöanpassningar. MFD framhåller: 1) Behov av kunskap om omfattningen av tvångsoch begränsningsåtgärder 2) Behov av att klargöra i vilken mån det finns rättsliga förutsättningar för att använda ny teknik och vilka typer av samtycken som går att tillämpa inom vården/omsorgen. Rapportering enligt lex Sarah Under år 2014 förekom totalt 276 lex Sarah-rapporteringar i egen verksamhet och i enskild regi. Av dessa avsåg 76 rapporteringar verksamhetsområdet funktionsnedsättning och 8 tillhörde socialpsykiatrin. Totalt 18 anmälningar kopplade till området funktionsnedsättning överlämnades till IVO. Rapportering kring situationen för personer med funktionsnedsättning handlade mest om brister i utförandet av insatser och brister i säkerhet vid 91 Stockholms stads program för kvinnofrid-mot våld i nära relationer Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggning (KF 2014) 93 Rapport Teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga (MDF 2015) 94 Rapport Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet( MFD 2015)

146 51 handläggning och genomförande. Därefter rapporterades ärenden kring fysiska och ekonomiska övergrepp. Det behövs kontinuerlig kompetensutveckling i att se, uppmärksamma och agera när det gäller missförhållanden kring personer med funktionsnedsättning, både när det gäller barn/vuxna och kvinnor/män. Trygghetsmätningen 2014 Trygghetsmätningen följde återigen upp skillnaden när det gällde otrygghetsfaktorer beträffande personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning. I likhet med den tidigare mätningen framkom att personer med funktionsnedsättning uppger att de känner större oro för att bli utsatta för misshandel, hot, rån och trakasserier jämfört med befolkningen övrigt. Personer med funktionsnedsättning har även blivit mer utsatta för brott i jämförelse med övrig befolkning. Misshandel av personer med funktionsnedsättning förekom i samma utstreckning som hos övriga medborgare i staden som helhet men det fanns variationer mellan stadsdelarna. Enligt polisen har både antalet brott och rån mot äldre/personer med funktionsnedsättning ökat sedan 2011 i Stockholms län. 9. Behov av samverkan internt och externt Överenskommelser för intern och extern samverkan Överenskommelser för intern och extern samverkan är fortsatt ett utvecklingsområde för de flesta av stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna Östermalm, Norrmalm och Södermalm samt Hägersten Liljeholmen har redovisat bästa resultat när det gäller interna rutiner för samordning mellan LSS-verksamheter och övriga verksamhetsområden 96. Gällande vuxna med utvecklingsstörning finns en policy och modell för samverkan och samordning av insatser 97. Den är en gemensam överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Cirka hälften av stadsdelsförvaltningarna har aktuella överenskommelser om samverkan med landstingsverksamheter. Samverkansöverenskommelser mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är mycket ovanligt Stockholms stads trygghetsmätning 2014 (Socialförvaltningen) 96 Öppna jämförelser 2014 SOS 97 En policy och modell för samverkan och samordning av insatser (Dnr /2011) 98 Öppna jämförelser 2014 SOS

147 (56) Individuella planer Individuella planer är ett instrument för bättre samordning av insatser och tydliggör ansvarsfördelningen mellan olika aktörer kring den enskilda. Socialtjänstens samverkan behövs oftast t.ex. med skolan, landstingets mottagningar, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra aktörer inom arbetsmarknadsområdet. Utveckling av arbetet med Samordnade individuella planer (SIP) enligt SoL och LSS samt Individuella planer (IP) enligt LSS pågår. Beslutsmallen för LSS-beslut har kompletterats med information om att den enskilde kan begära en individuell plan och att kommunen då är skyldig att upprätta en sådan. BUS Länets samtliga kommuner och landstinget har beslutat om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd i BUSöverenskommelsen 99. Målet är att barnens och ungdomarnas behov av insatser ska tillgodoses snabbt, väl anpassat och effektivt. Skola och socialtjänst Samverkan mellan skolan och stadsdelsnämndernas verksamhet regleras i särskilda riktlinjer. Strukturerat samarbete mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna har utvecklats för att underlätta för övergång mellan förskola och skola. Det finns stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamhet 100. Socialpsykiatri och landstinget Det finns en gemensam överenskommelse mellan kommunens socialpsykiatri och landstinget 101 om samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Huvudmännen ska utgå från individens behov och det gemensamma ansvaret för vårdplanering, genomförande och uppföljning. Hälso- och sjukvård i vissa LSS-verksamheter Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS (LSS) är reglerat i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och i Socialtjänstlagen (SoL). Ansvaret avser sjuksköterskeinsatser, habilitering och rehabilitering. Enligt 99 BUS-överenskommelsen i Stockholms län sarskiltstod/ny-bus-overenskommelse.html 100 Stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan (UtbN och SoN aug 2013) 101 Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län (KSL 2012)

148 53 s.k. principöverenskommelsen från 1994 har landstingets hälso-och sjukvård utfört insatsen men nu genomförs en kommunalisering av hälso- och sjukvårdsinsatser för den aktuella målgruppen från 1 oktober Socialförvaltningen har ansvaret att genomföra en central projektorganisation i staden med utvärdering år FO:s synpunkter och förslag: Omsättningen av handläggare inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning behöver minska för att säkerställa kvalitet i handläggningen. Arbetet med uppföljning behöver utvecklas med tydliga mål vid beställning och regelbunden uppföljning av beställningen utifrån verksamhetens genomförandeplaner. Stadens medborgarenkät och andra undersökningar generellt ska vara utformade på ett sådant sätt att kunskap kan erhållas om livsvillkoren för medborgare med funktionsnedsättning. FO:s verksamhet år 2014 FO skall direkt underställd kommunstyrelsen arbeta strukturellt och övergripande samt vara en resurs och ett komplement till stadens nämnder och styrelser och bevaka stadens verksamheter utifrån funktionshinderaspekter. FO-funktionen har budgeterats med 1 mnkr per år sedan år 2002 och hade år 2014 en administrativ tillhörighet till socialförvaltningen. FO ska agera inom fyra huvudområden; omvärldsbevakning, uppföljning, samarbete/samverkan samt att därutöver vara ett forum för människor med funktionsnedsättningar, deras anhöriga och organisationer. FO agerar inte som ombud eller företrädare för enskilda och överprövar inte ansvariga nämnders beslut. Enligt instruktionen 102 för FO-funktionen åvilar ansvaret för kvalitetsuppföljning och klagomålshantering respektive nämnd och styrelse. FO ska årligen lämna en rapport till kommunstyrelsen. Denna rapport skall enligt instruktionen innehålla 1) redovisning av årets verksamhet, 2) belysning av brister och 3) redogörelse för förbättringsarbetet. 102 Instruktion för Stockholms stads funktionshinderombudsman (KF 2001)

149 (56) Tillkomsten av Kontaktcenter Funktionsnedsättning har blivit en tillgänglig informationskanal i funktionshindersfrågor. Allmänhetens samtal till FO har minskat till drygt 300 telefonsamtal år Vanligast förekommande var frågor om samhällets stödinsatser d.v.s. kunskap om lagar och riktlinjer samt information om myndighetsutövning. Under år 2014 har frågor kring boendelösningar och arbetsmarknadsfrågor varit mest aktuella. Behov hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning har dominerat. Cirka 800 förfrågningar har inkommit per varav 105 avsåg allmänna ärenden samt 106 berörde rådgivning i enskilda ärenden. Ungefär 200 förfrågningar berörde samverkan och informationsinsatser i samarbete med brukarorganisationer. För övrigt handlade förfrågningarna om samarbete och medverkan vid utbildnings- och informationsinsatser både internt i stadens nämnder och styrelser och också externt. FO har deltagit eller medverkat i totalt 139 samarbetsmöten och utbildningsinsatser under år Stadens nämnder och bolag har anlitat FO för informations- och utbildningsinsatser kring temat mänskliga rättigheter och stadens funktionshinderspolitiska mål. FO har medverkat på utbildningar inom olika stöd- och serviceproducenter samt på landstingets olika habiliteringscenter och mottagningar. Brukarorganisationerna och stadens FH-råd har inbjudit FO som informatör och föreläsare till sina möten och konferenser. FO har under år 2014 medverkat på konferenser i Tyskland och i Finland samt tagit emot 17 internationella besök. Därutöver har cirka 80 utländska förfrågningar om funktionshinderområdet inkommit per . Internationellt intresse har handlat om: 1) Staden arbete utifrån FN-konventionen och stadens funktionshinderspolitiska mål 2) Stadens tillgänglighetsarbete 3) Utformning av stöd och service samt 4) Erfarenheter av vårdhemmens avveckling.

150 55 Instruktion för funktionshinderombudsman (FO) Arbetsuppgifter 1 Funktionshinderombudsmannen (FO) i Stockholms stad skall verka för att medborgare med funktionshinder tillförsäkras goda levnadsförhållanden och att de ges samma möjligheter att delta i samhällslivet som andra människor. Funktionshinderombudsmannen skall bevaka stadens verksamheter, utgöra ett forum för funktionshindrade samt följa vad som händer i omvärlden. 2 Det ansvar för funktionshindrade, som åvilar stadens nämnder och styrelser kvarstår oförändrat. Funktionshinderombudsmannen skall hos nämnder och styrelser initiera förslag till förbättringar. Det ankommer på nämnder och styrelser i enlighet med reglementen, bolagsordningar och stadens riktlinjer att besluta om åtgärder. Ansvar för uppföljning syftar bland annat till att bygga upp rutiner för hantering av uppmärksammade brister och framläggande av förslag till åtgärder. Ansvaret för kvalitetsuppföljning och klagomålshantering åvilar nämnder och styrelser. Organisatorisk tillhörighet 3 Funktionshinderombudsmannen tillhör stadsledningskontoret. Forum för funktionshindrade, anhöriga och organisationer 4 Funktionshinderombudsmannen skall ge information samt svara för rådgivning och stöd till funktionshindrade, anhöriga och organisationer, nämnder, styrelser samt handläggare och myndigheter. Funktionshinderombudsmannen skall ej handlägga enskilda ärenden och skall ej företräda enskilda medborgare. Funktionshinderombudsmannen har ej befogenhet att överpröva eller ändra av annan myndighet fattat beslut. Uppföljning och rapportering 5 Funktionshinderombudsmannen skall fortlöpande bevaka att lagstiftning, stadens riktlinjer, policydokument och handikapplaner följs samt att nämnder och styrelser upprättar lokala handikapplaner. Uppföljningen skall dokumenteras och redovisas för berörda nämnder och styrelser. 6 Funktionshinderombudsmannen skall avge årlig rapport till Kommunstyrelsen med redovisning av årets verksamhet, belysning av brister samt redogörelse för förbättringsarbetet.

151 (56) Omvärldsbevakning 7 Funktionshinderombudsmannen skall utveckla goda samverkansformer med stadens verksamheter samt myndigheter, handikapporganisationer och frivilligorganisationer m fl. Av stor vikt är att utveckla goda samarbetsformer med den statliga handikapp-ombudsmannen 103. Funktionshinderombudsmannen har ett särskilt ansvar för att tydliggöra och informera om det egna respektive handikappombudsmannens ansvarsområde. Sekretess 8 Funktionshinderombudsmannen har att följa de sekretessbestämmelser, som är tillämpliga i den egna verksamheten respektive den verksamhet där en uppgift aktualiseras Diskrimineringsombudsmannen (DO)

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188 BILAGA 1 LÄGESRAPPORT Norra Djurgårdsstaden Författare: Staffan Lorentz Version: T1 2015

189 BILAGA 1 SID 2 INNEHÅLL Introduktion... 3 Bakgrund... 3 Mål och uppdrag... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Övergripande viktiga händelser... 4 Rapporteringsperioden... 8 Kommande period... 8 Geografiska gränsdragningar... 9 Organisation... 9 Bemanning... 9 Projektledningsgrupp Organisation för miljöstrategi Norra Djurgårdsstaden Innovation Styrgrupp Tidplan och milstolpar Plan och byggprocess Detaljplaner och program Markanvisat Färdigställt Under utbyggnad och planering Stadens entreprenader Övriga förvaltningar Avtal Avtal med byggherrar Avtal med övriga aktörer Kommande avtal Ekonomi Miljö Redovisning utifrån miljöprofileringens vision och mål Uppföljning av miljömål Operationella mål & krav - utvärdering och redovisning av avvikelser Risk och kvalitet Kommunikation Aktiviteter och löpande information... 21

190 BILAGA 1 SID 3 INTRODUKTION Denna lägesrapport avser stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden såsom angivits i KFs budget 2013 angående att projektet (formellt exploateringsnämnden) två gånger per år ska återrapportera projektet till KS utifrån byggande och uppföljning av miljöprogrammet. I uppföljningsanvisningarna anges att uppföljning och avvikelserapportering lämnas i samband med tertialrapport 1 och verksamhetsberättelse utifrån byggande, ekonomi och miljöprogram. BAKGRUND Stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden är en del av Stockholm som sträcker sig från Hjorthagen i norr till Loudden i söder. Ett flertal stora verksamheter återfinns inom området, såsom Värta-, och Frihamnen, Värtaverket med el- och kraftvärmeproduktion samt Värtagasverket i Hjorthagen och oljedepåerna på Loudden. Stadsutvecklingen grundar sig på övergripande program fattat i kommunfullmäktige MÅL OCH UPPDRAG Uppdrag De övergripande målen med Norra Djurgårdsstaden är att möta stadens växande behov av bostäder samt att vara ett föredöme för hållbar stadsutveckling. Detta sker genom att omvandla tidigare industrimark till en attraktiv och levande stadsdel med minst lägenheter och nya arbetsplatser där innovativ miljöteknik främjas. Mål Nedan sammanställs projektets övergripande mål och tillvägagångssätt för att nå målen. Målen är fastställda genom politiska beslut rörande inriktning, planering, genomförande, miljö- och hållbarhetsprogram m.m. på i huvudsak programområdesnivå. Effektmålen beskriver vad som ska uppnås med projektet och är indelade i ekologiska, ekonomiska, sociala mål samt mål för den fysiska utformningen i området. I övriga styrdokument finns även projektmålen redovisade, som beskriver tillvägagångssätt, hur det arbetas i projektet för att målen ska nås. EFFEKTMÅL Ekonomiska mål - En stadsdel som planeras och utformas för att tillvarata och långsiktigt hushålla med samhällets resurser. - En stadsdel som byggs och förvaltas kostnadseffektivt. - En stadsdel som möjliggör ett gott företagsklimat.

191 BILAGA 1 SID 4 - En stadsdel där innovativa lösningar visas upp som profilerar Stockholm som en hållbar stad. Mål för fysisk utformning - En välintegrerad stadsdel med goda kommunikationer. - En tillgänglig, vacker och omsorgsfullt gestaltad stadsdel där den värdefulla stads- och landskapsbilden tillvaratas. - En stadsdel med robust struktur anpassad för att kunna möta framtida behov. - En stadsdel som stärker och utvecklar områdets kvalitéer och tillvaratar kulturhistorisk bebyggelse. Ekologiska mål - En stadsdel där biologisk mångfald och ekologiska värden värnas. - En stadsdel som är anpassad till framtida klimatförändringar. - En resurssnål stadsdel med låg miljöpåverkan. Sociala mål - En stadsdel med varierat utbud av kommersiell och social service. - En stadsdel med god tillgång till park- och grönområden samt platser för rekreation och kultur. - En stadsdel som främjar social mångfald och integration. - En säker, attraktiv och levande stadsmiljö som kan användas av alla. - Goda möjligheter till deltagande och insyn för berörda i formandet av stadsdelen. Sedan 2013 har en genomgång gjorts av de mål som finns beskrivna i Norra Djurgårdsstadens miljö- och hållbarhetsprogram. Syftet är att tolka och förtydliga projektets mål samt dess stadsbyggnadsprinciper och arbetet har redovisats för projektets styrgrupp för vidare förankring. ÖVERGRIPANDE VIKTIGA HÄNDELSER Vid rapporteringstillfället har inflytt skett i nya lägenheter i Norra Djurgårdsstaden. Projektet har sedan framtagandet av de första detaljplanerna fokuserat på att få fram fördjupade program, lagakraftvunna lov, planer och tillstånd, samt på genomförande av markrening och etablering av erfoderlig infrastruktur inför byggherrarnas byggstart. Efter beslutet om att Norra Djurgårdsstaden skall vara miljöprofilerat har omfattande resurser lagts på att etablera en organisation och arbetssätt för detta samt framtagande av miljö- och hållbarhetsprogram, handlingsprogram, krav på byggherrar och stadens entreprenader, rutiner och mallar, uppföljningsmodell m.m.

192 BILAGA 1 SID 5 Drygt 40 projekt är markanvisade i drygt tio etapper, varav några med samma byggherre för två eller tre projekt. Handlingsprogram som omfattar hållbarhetskrav för samtliga aktuella etapper finns nu framtagna. Handlingsprogrammen är en av bilagorna till markanvisnings- resp. exploateringsavtalen som tecknas mellan staden och byggherrarna och är styrande. Utöver handlingsprogram ställs hållbarhetskrav även i stadens egna entreprenader. Uppföljning av markanvisade etapper och stadens entreprenader pågår kontinuerligt. Ett webb-baserat uppföljningsverktyg är upphandlat och testas i pilotskala för byggherrar i Norra 2 och Brofästet. För projektet görs årsvisa hållbarhetsredovisningar, där hittills uppnådda resultat avseende energianvändning, parkeringsplatser, grönytefaktor, m.m. sammanfattas. I föregående lägesrapport redovisades sammanställningen för Redovisningen för 2014 publiceras under maj på projektets webplats, jämte ett fördjupat dokument om uppföljning av hållbarhetskrav för byggnader som redovisar i detalj resultaten från byggherrarna. Fram till rapporteringstillfället har 14 seminarier inom kompetensprogrammet genomförts. Dessa seminarier riktar sig mot de markanvisade byggherrarna, deras projektörer samt stadens planerare och genomförare och dess projektörer. Under 2014 har en markanvisningstävling hållits kring temat plusenergihus, inklusive livscykelpåverkan och utformning. 17 bidrag lämnades in och Stockholmshem har utsetts till vinnare och markanvisats i etappen Brofästet. Internt har projektet arbetat med organisation och bemanning. Dessutom har arbeten med erfarenhetsåterföring under 2014 lett till att staden kommer att använda verktyg och lösningar som utvecklats i NDS-projektet i projekt i övriga Stockholm såsom bygglogistikcentret och grönytefaktorn. Det webbaserade uppföljningsverktyget utvärderas också i syfte att eventuellt kunna anpassas och utvecklas för att kunna användas för uppföljning i stadens övriga exploateringsprojekt. Även för erfarenhetsöverföring från tidiga etapper samt från övriga projekt inom avdelningen har metoder upprättats. Nyinflyttningarna fortsätter i Hjorthagen. Vid rapporteringstillfället har inflytt skett i nya lägenheter. Stora resurser har lagts på inrättande av gemensamhetsanläggning för sopsug, med därtill hörande kommunikationsinsatser om ansvar och ekonomi. Stora frågor för de boende till projektet har rört brister i kollektivtrafiken och etablering av verksamheter såsom och butiker och service. Under 2014 har ytterligare en busslinje startat, Axfood har öppnat en matbutik mm i Ängsbotten och Norra Länken har öppnat vilket gjort att smittrafiken från Lidingö försvunnit. Samtliga inflyttande bjuds in att ta del av information i samband med inflyttning, rörande projektets genomförande och olika hållbarhetsfrågor, vilket ordnas av staden i nära samarbete med byggherrarna. Detta lockade 450 personer under För skapande av delaktighet bland de nyinflyttade har ett boendenätverk bildats. Det kallas HIND - Hjorthagens intresseförening i Norra Djurgårdsstaden. Biodling och tillfälliga stadsodlingar har tillhandahållits av staden för de nyinflyttade, och en seminarieserie hålls för intresserade som lockade 200 boende i nya och

193 BILAGA 1 SID 6 befintliga Hjorthagen. I denna presenteras frågor om stadsdelen och olika aspekter på hållbar stadsutveckling i nära samklang med de boende. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt bedrivs inom Norra Djurgårdsstaden och resultaten sprids över hela landet. Projektet c/o City (Vinnova-finansierat) har utvecklat metoder för kvantifiering och värdering av ekosystemtjänster. Ett av resultaten är en handbok för hur ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan integreras och främjas i planeringen av fastigheter och stadsdelar. Under 2015 har den internationella innovationstävlingen Stockholm Solar Challenge initierats. Syftet med tävlingen är att locka förslag för hur solenergi kan integreras i stadsmiljön i Norra Djurgårdsstaden. Intresset för Norra Djurgårdsstaden är fortfarande hög. I maj 2014 lockades besökare till Norra Djurgårdsstadsdagen och personer besökte utställningen om Gasverket i Stockholmsrummet på Kulturhuset. Visningsverksamheten guidade studiebesökare under Projektet fortsätter att styra hållbarhetsarbetet i enlighet med stadens mål och ambitioner för hållbart byggande, dvs genom krav på byggherrarna utifrån projektets miljö- och hållbarhetsprogram. Höga hållbarhetskrav har lett till utveckling av nya verktyg och arbetssätt som ger ny kunskap och uppmuntrar till kreativitet. För Spårväg city har Trafikförvaltningen (tidigare SL) erhållit genomförandebeslut och tecknat principöverenskommelse med staden. En genomsyn av hittills planerade lösningar för spårvägen görs nu, främst rörande sträckan kv. Valparaiso till Lidingöbron i syfte att finna den mest tekniskt och ekonomiskt genomförbara sträckningen för SL, Staden och Fortum. Utredningen påverkar även Lidingö och dess planering för spårbron, samt övriga verksamheter som kan inrymmas i Energihamnen. Fortum genomför byggandet av nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk (BIO KVV) vilket är ett led i stadens omställning till ett mer hållbart energisystem. Byggnation av både Värtapiren och Värtaterminalen pågår, vilket är ett viktigt steg för stadsutvecklingen i Södra Värtahamnen. Ny lag om hamnbuller och bostäder trädde i kraft 1 januari 2015 vilket möjliggör fler bostäder i hamnområdet. Avtal har tecknats med Trafikverket om avveckling av bangården Värtan Östra kopplat till behov för Spårväg City för spår och till flytt av containerhantering till Norvikudden. Ännu är hamnens tillstånd överklagat och skall tas upp i MMÖD, varför byggstart i Norvikudden är oklar, vilket får påverkan på stadens exploateringar i hamnen och avvecklingen av bangården Värtan Östra. Projektering pågår av hamnpåfarten, vilket är en direkt länk mellan Värtahamnen till Norra Länken i avvaktan på slutliga lösningar för väg och spår inom kv. Valpariso. Kapacitetsutredningar genomförs för att säkerställa att hamnens verksamhet på Värta- och Frihamnspiren långsiktigt kan trafikförsörjas och hur det kan ske

194 BILAGA 1 SID 7 i samklang med planerad stadsutveckling inklusive krav på tillgänglighet, trafikhierarki och hållbarhetsprofil. Detaljplanering pågår för markanvisad skola, scen och idrottshall i Gasverket samt för verksamheter mm i gasverket, såsom museum kontor och handel. Markanvisning har gjorts i Gasverket för ca 200 lägenheter, ett musikhotell och en inomhusklätteranläggning. Översyn av stadens scenprojekt i gasklocka 2 pågår. Då färdigställande av skola, förskola och idrottshall är av stor vikt planeras detaljplanen delas för att säkerställa genomförandet och tillträde till byggnaderna. I kvarteret Starkströmmen har markanvisning skett i februari 2014 för en driftdepå för Norra Länken, kopplat till en kontorsexploatering som Vasakronan planerar på fastigheten. Villa Ekbacken inom Norra 1 är nu ombyggt till förskola som öppnade under kvartal Einar Mattsson markanvisades 100 HR i etappen Brofästet i juni, som byggherre för den byggrätt som Micasa varit anvisad och som de valt att lämna till förmån för ombyggnad av ett befintligt service- och äldreboende i befintliga Hjorthagen. Två markbostäder som radhus-infill markanvisades i juni till Sundvalls bygg i Brofästet. Kv. Jackproppen markanvisades för ca 30 bostäder, parklek och förskola i december Exploateringskontoret föreslås bidra till stora delar av finansieringen av parkleken. Stockholmshem har markanvisats ca 44 hyresrätter i etappen Brofästet efter vunnen plusenergihus-tävling. I Norra 1 pågår finplanering med bryggor, broar, parker, gator mm. Bobergsgatan mellan Gasverket och Ropsten invigdes i december Stadens bygglogistikcenter är i drift i Ropsten. I Västra pågår byggnation med knappt tio byggherrar, samt inflyttningar och finplanering. De första kvartersbutikerna och restaurangerna har öppnat i Norra 1 och Västra, och flera är under färdigställande nu. I Norra 2 har ett flertal byggherrar startat med grundläggning och husproduktion. Projekten Ängsbotten och Gasklocka 3 och 4 inväntar att detaljplanerna ska vinna laga kraft. För närvarande pågår markrening och förberedande arbeten i enlighet med respektive genomförandebeslut. Dom från Mark- och miljödomstolen har ännu inte kommit rörande den överklagade detaljplanen för Gasklocka 3 och 4. Länsstyrelsen har beslutat att kalla hem detaljplanen för Ängsbotten för att säkerställa hur de ca 500 lägenheterna kan uppföras i närhet till Värtabanan och dess tågtrafik med buller. Staden har inkommit med underlag för att lösa frågeställningarna men osäkerhet och tidsförskjutning har uppstått. Gasverksvägen mellan Bobergsgatan och Rådjursstigen är stängd för ombyggnad från december 2014 för markrening och för att frigöra mark bland annat till idrottshall, skola och förskola. I bilaga 1a har en lägesredovisning upprättats kring Kolkajen-Ropsten, med ursprung i de parallella uppdrag som gjorts för stadsutvecklingen. Etappen ingår i inriktningsbeslutet för Hjorthagen och nuvarande förslag innehåller mer bostäder och verksamheter bland annat

195 BILAGA 1 SID 8 genom mer utbyggnad i vattnet, och pekar på högre inkomster och utgifter är tidigare redovisats. Rapporteringsperioden Denna rapport är den femte sedan beslutet i KF:s budget 2013 och lägesredovisning skall lämnas två gånger per år. Kommande period Både för Södra Värtahamnen och Kolkajen-Ropsten har parallella uppdrag för kvartersstrukturen genomförts under 2014 De kommer nu redovisas i start-pm. Tydligare riktlinjer för hantering av hamnnära buller och omdisponeringar och utfyllnader gör att fler lägenheter skulle kunna byggas i dessa respektive delprojekt än tidigare redovisats, jämte kontor och andra verksamheter. Start-PM kommer att tas upp i SBN under våren varefter markanvisningar att föreslås i ExplN inom ett år. Under 2015 ska en tidig medborgardialog inledas och sociala konsekvensanalyser genomföras för etapperna Kolkajen/Ropsten och Södra Värtan. Genomförandebeslut för Brofästet väntas under våren 2015 i KF. Inriktningsbeslut för Frihamnen kommer under sommaren Kopplat till utredningar av alternativa sträckningar för Spårväg City (SPC) genom energihamnen görs nu en genomgång av de beroenden som finns i Ropsten och Energihamnen. Förutom Norra Djurgårdsstadens stadsutveckling ska Spårväg City, bussterminal, parkeringar, Fortums värmepump i Ropsten hanteras och dessutom inrymmandet av depåolja för fartyg och Cementa från Lövholmen. Funktion, utgifter och intäkter studeras i syfte att hitta den för parterna lämpligaste strukturen och innehållet i området. Start av markrening vid Södra Kajen och förberedande åtgärder för Hamnpåfarten kommer ske under För bränslehanteringen på Loudden kommer arbete med inventeringar och med saneringsplan fortsätta under 2015 samordnad med Stockholms Hamnar AB och de på Loudden verksamma bolagen. Vidareutveckling av hållbarhetskraven i handlingsprogrammen, vilka är bilaga till markanvisnings- och exploateringsavtal, görs i nära samarbete med förvaltningar och bolag. Färdigställande sker av ett måldokument som tolkar det övergripande miljö- och hållbarhetsprogrammet. Arbetet att vidareutveckla och precisera färdplan för klimatpositiv NDS 2030 (inom ramen för Clinton Climate Initiative) fortsätter. Kompetensprogram för aktuella detaljplaneetapper kommer genomföras.

196 BILAGA 1 SID 9 Fortsatt införande av uppföljningsdatabas för att underlätta hanteringen av miljödata och fortsatt arbete att ta fram indikatorer för att beskriva måluppfyllelse. Fortsatt arbete med pågående FoU-projekt enligt Norra Djurgårdsstadens FoU-plan, med fokus på helhetssyn där extern finansering söks aktivt. Systemstudier för hållbara sorterande avloppssystem färdigställs. Visualisering av kretsloppsmodellen för att lättare kunna kommunicera komplexa frågor. En akademisk referensgrupp har startats upp under 2015 där ledande forskare inom hållbar stadsutveckling hjälper till att säkerställa att projektet även fortsättningsvis håller sig i framkant. Under 2015 ska nya markanvisningstävlingar arrangeras. Grönytefaktorn för allmän platsmark kommer att testas och mobilitetsindex för fastigheter kommer att implementeras i projektet. Mobilitetsindex är ett verktyg för att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik kopplat till bland annat parkeringsbehov och tillgänglighet på byggnads eller kvartersnivå. Innovationsupphandling Återbrukscentrum i tät innerstad inleds och kretsloppsmodellen som ska förklara komplexa sammanhang för stadsdelens resursflöden sjösätts. En vinnare för den internationella tävlingen Stockholm Solar Challenge kommer att utses Tester med eldrivna bussar kommer att genomföras i området. Bygglogistikcentret för Norra Djurgårdsstadens samtliga byggherrar och entreprenader kommer under 2015 att utvärderas avseende emissioner. Internt kommer projektet driva frågor rörande organisation, bemanning, kvalitet, arbetsmiljö mm för att säkerställa framdrift och måluppfyllelse. GEOGRAFISKA GRÄNSDRAGNINGAR Norra Djurgårdsstaden omfattar Gasverksområdet och Värta- och Frihamnen och innehåller redan nu såväl boende som verksamheter. Norra Djurgårdsstaden angränsar till bebyggelsen i Gärdet, till Kungliga Nationalstadsparken på Södra och Norra Djurgården och till Lilla Värtan. Staden är huvudsaklig markägare och indelat där Hjorthagen omfattar bebyggelse fram till Södra Värtahamnen Frihamnen, Containerhamnen och Loudden ORGANISATION Bemanning Projektet sorterar under exploateringsnämnden, och bemannas även från bland annat exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret. Organisationen är uppdelad på planering och genomförande för de olika programområdena Hjorthagen och Södra Värtahamnen, med Frihamnen/Loudden i avvaktan på avveckling av dagens verksamheter, samt stöd- och stabsfunktioner.

197 BILAGA 1 SID 10 Från exploateringskontoret deltar drygt 10 anställda. Även miljöförvaltningen, Östermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm Vatten, fastighetsförvaltningen och andra förvaltningar och bolag har resurser knutna till Norra Djurgårdsstaden. Till stor del anlitar exploateringskontoret konsulter, som idag uppgår till ca 30 på heltid. Ett projektkontor finns på Bobergsgatan i Gasverket. Projektledningsgrupp Norra Djurgårdsstadens projektledningsgrupp leds av projektchef med deltagande från chefer för planering resp. genomförande i Värtan och Hjorthagen, miljösamordnare, stadsbyggnadskontorets planansvarige för Norra Djurgårdsstaden samt Norra Djurgårdsstadens kommunikatör. Organisation för miljöstrategi Som stöd för att genomföra den satsning för att projektets miljöprofil skall genomföras finns en miljöstrategiorganisation där förslag till krav och åtgärder för staden och andra inom projektet utreds, i enlighet med Norra Djurgårdsstadens miljö- och hållbarhetsprogram. Här sker sammanlänkningen av miljöprofileringen och projektet. Exploateringskontoret har drivit miljöstyrningsprocessen genom fokusgrupper, miljöprofilgrupp, styrgrupp, forskningsprojekt m.m. Det förvaltningsöverskridande samarbetet samt samverkan mellan miljö- och projektorganisationen har lett till tydligare arbets- och ansvarsstrukturer. Norra Djurgårdsstaden Innovation Inom avdelningen för Stora Projekt återfinns Norra Djurgårdsstaden Innovation, vilket är stadens verktyg att tillsammans med verksamma aktörer visa upp och marknadsföra hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Norra Djurgårdsstaden Innovation är projektets huvudsakliga kanal för besökare rörande hållbart stadsbyggande och miljöteknik. En överenskommelse som preciserar gränssnittet mellan Norra Djurgårdsstaden Innovation och Norra Djurgårdsstaden finns fastlagd. Styrgrupp Projektets styrgrupp består av förvaltningscheferna från miljöförvaltningen, exploateringskontoret, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret och Östermalms stadsdelsförvaltning. I styrgruppen ingår även Vd:n för Stockholms Hamnar AB samt controller från stadsledningskontoret och från Stadshus AB och därutöver deltar avdelningschefen för Stora Projekt. I samband med att avfallsfrågorna överförts till Stockholm Vatten AB från trafikkontoret diskuteras att styrgruppen utökas med deras deltagande.

198 BILAGA 1 SID 11 TIDPLAN OCH MILSTOLPAR Nedan redovisas en översiktlig tidplan för Norra Djurgårdsstaden, innehållande tidpunkt för byggherrars/aktörers egna tidigaste byggstart och egna första inflytt/drifttagande. Notera att tider och skeden i de flesta fall egentligen är överlappande. Norra 1 Västra Gasverket Norra 2 Ängsbotten Gasklocka 3 och 4 Brofästet Kolkajen- Ropsten Värtapiren Värtaterminalen Hamnpåfarten Kv. Valparaiso Pireus Bristol Antwerpen Studentfartyg Frihamnen Neapel Kv. Hull Stralsund Reval Containerhamnen Hamburg Hangö Loudden Brest Narvik BYGGNATIONSPERIOD INFLYTTNING KLAR PLAN OCH BYGGPROCESS Detaljplaner och program Detaljplan finns lagakraftvunna för Värtapiren, Norra 1, Norra 2, Brofästet, Västra och för sopsugens bergrum. Ytterligare 17 detaljplaner är påbörjade för bostäder, handel, kontor eller anläggningar, samt järnvägsplan för Spårväg City. Planprogram har upprättats för

199 BILAGA 1 SID 12 Hjorthagen och Södra Värtahamnen och kommer att göras för Frihamnen, Containerhamnen och Loudden. Markanvisat Drygt lägenheter har markanvisats i Hjorthagen. (Varav en del av det som tidigare markanvisats är nu färdigställt.) Cirka kvm kontor, handel och verksamheter finns markanvisat, i huvudsak i Södra Värtahamnen. I Frihamnen är ca 500 studentlägenheter markanvisade på ett fartyg. Samtliga kontor och annan verksamhet är direktanvisade. Fördelningen hyresrätt respektive bostadsrätt har hittills varit nästan jämn. Förändring i fördelning mellan tomträttsupplåtelse för hyresrätt och markförsäljning för bostadsrätt har betydelse för de inriktningsbeslut som finns på programområdesnivå för Hjorthagen och Södra Värtahamnen, där intäkterna skall täcka projektets kostnader för att uppnå plusresultat för staden. De första lägenheterna markanvisades med tomträtt oavsett upplåtelseform. I etapperna Norra 2 och Brofästet har anbudstävlingar genomförts för byggrätter avseende bostadsrätter. Färdigställt Totalt har nu i Norra Djurgårdsstaden inflytt skett i mer än lägenheter. I den första etappen, Norra 1 har 10 byggherrar färdigställt sina bostadshus med drygt 670 lägenheter samt 2 förskolor med totalt 7 avdelningar. Av bostäderna är ca 70 seniorlägenheter. En fristående förskola är invigd i en av de gamla större villorna som tagits över från gasverket, i Norra 1. Byggherrarnas arbeten är nu avslutade. I Västra har inflytt hittills skett hos 6 byggherrar. Ca 140 av bostäderna är studentlägenheter. Under utbyggnad och planering 10 byggherrar har startat i Västra, som totalt kommer att omfatta ca lägenheter och 2 förskolor med 8 avdelningar. En fristående förskola har nu öppnat. Fyra av de sju byggherrarna har byggstartat i Norra 2, som totalt kommer att innehålla 560 lägenheter, butik och fristående förskola. Projektet kommer att ha en utbyggnadstakt om ca 500 lägenheter per år. Utbyggnadstakten kan komma att utvecklas beroende på marknadsläge, upplåtelseformer och projekttyp. För att kunna styra takt och samordning mellan olika byggherrar och för stadens entreprenörer har nu avtalsdiskussioner genomdrivits rörande viten för de byggherrar vars förseningar skapat omarbeten, förseningar och fördyrningar för staden. Totalt planeras för ca 600 studentlägenheter i Hjorthagen. 4 nya förskolor är tagna i drift Planering pågår för skola, idrottshall, scen och de övriga verksamheter som kommer att inrymmas i gasverket.

200 BILAGA 1 SID 13 Etapper i Hjorthagen Stadens entreprenader Staden driver entreprenader för byggnation av Bobergsgatan och Gasverksvägen, finplanering i Västra och i Norra 1 inklusive broar, bryggor och gång- och cykelvägar så långt som från Lill-Janskogen till Ropstens båtklubb, samt markrening, byggvägar och infrastruktur i Gasverket Gasklocka 3&4 och i Ängsbotten. Del av Bobergagatan är klar samt torget vid Ropstens T-bana i Hjorthagen. Övriga förvaltningar Staden driver även, genom Stockholms Hamnar AB, utbyggnaden av Värtapiren och genom Fastighetsförvaltningen och SISAB projekt för internationell gästspelsscen i gasklocka 2, skola i gasverket och idrottshall vid Hjorthagens IP. AVTAL Avtal med byggherrar Samtliga delprojekt omfattas av de i exploateringsprocessen förekommande avtalen, markanvisning och avtal om genomförande samt försäljnings- eller upplåtelseavtal. För de

201 BILAGA 1 SID 14 projekt som startats efter beslutet om miljöprofilering biläggs även ett handlingsprogram som är styrande med krav och åtgärder rörande hållbarhet. Samtliga etapper har handlingsprogram tecknade med stadens avtalsparter. Avtal med övriga aktörer Projektets ramverk formas av de avtal som tidigare tecknats mellan staden och övriga aktörer i eller vid Norra Djurgårdsstaden, såsom med Hamnen, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Trafikverket, SL, Fortum, Lidingö, samt genom kontoret och andra förvaltningar. Kommande avtal Av kommande avtal kan nämnas: Ytterligare uppgörelse mellan staden och Trafikverket rörande bangårdarna i Värtan Avtal mellan staden, Hamnen och Fortum rörande tillägg till Ramavtal för Hjorthagen omfattande bland annat arrende och markfrågor i Energihamnen och vid Värtaverket Avtal mellan staden och Hamnen rörande markfrågor i Frihamnen Avtal mellan staden och Trafikförvaltningen rörande utbyggnaden av Spårväg City Avtal med Lidingö kommun rörande bro, spårväg och anläggningar mm i Ropsten. Dessutom kommer längre fram avtal rörande avveckling och markrening i Loudden och i Containerhamnen. EKONOMI I bilaga 1b redovisas rörande exploateringsnämndens utgifter avvikelse mellan projektets prognos i verksamhetsplan respektive reviderade prognos i tertialrapporten för de tre kommande åren respektive avvikelse mellan genomförandebeslut/inriktningsbeslut och projektets slutprognos. I övrigt hänvisas till stadens ordinarie budgetuppföljning. MILJÖ Redovisning utifrån miljöprofileringens vision och mål Behov av vidareutveckling av miljöarbetet har identifierats. Som första åtgärd har en översyn av miljö- och hållbarhetsprogrammet gjorts och en tolkning av vision, mål och åtgärder pågår. Samtidigt har stadsbyggnadskontoret, utifrån sitt arbete med program och planer för stadsutvecklingsområdets fysiska utveckling, haft en process med att se över planeringsmål och utgångspunkter för gestaltningen av stadsmiljön och bebyggelsen. I detta arbete tas områdets hållbarhetsmål med som utgångspunkt för att forma stadsbyggnadsprinciper och idéer för stadsutvecklingen.

202 BILAGA 1 SID 15 Dessa båda parallella processer skapar ett ramverk för hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Arbetet har genomförts i nära samarbete med stadens förvaltningar och bolag och har ökat samsynen kring frågorna och förstärkt samarbetet ytterligare och redovisats i styrgruppen. Arbetet har resulterat i följande förslag till beslut: Det tidigare dokumentet Övergripande Miljö- och hållbarhetsprogram för NDS ersätts av dokumentet Hållbar stadsutveckling i NDS (tolkningen). Följande gäller: o Visionen förtydligas. o Målen skärs ner från 81 till 17 för att göra dem SMARTA dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ambitiösa. Åtgärder som tidigare benämndes mål bibehålls. o Den ekonomiska och sociala dimensionen av hållbarhet tydliggörs i målformuleringar. o Mål avseende fossilbränlsefri stadsdel förtydligas och preciseras med avseende på energisystem och transportsystem. o Ansvarsfördelningen mellan förvaltningar och bolag förtydligas Tolkningen har lett till att målen är numera föreslås kunna bli mer stringenta, uppföljningsbara och realistiska och kommer kunna användas för målstyrningen av projektet. I och med att tolkningen baseras på det gamla miljö- och hållbarhetsprogrammet har det inte varit möjligt att helt fånga den utveckling som skett sedan gamla programmet antogs Av den anledningen behövs en större omarbetning och revidering för att säkerställa att projektet ligger i framkant både nationellt och internationellt. Projektet föreslår därför att en aktualisering och översyn av NDS miljö- och hållbarhetsprogram sker regelbundet, helst i nära anslutning till stadens övriga styrdokument framför allt Stockholms miljöprogram. Målen för NDS bör ses över och revideras med samma kontinuitet som stadens miljöprogram, d.v.s. var fjärde år. Under 2015 kommer staden att revidera Stockholms miljöprogram som ska beslutas av kommunfullmäktige i höst och börja gälla från 1 januari Revidering och vidareutveckling av NDS miljö- och hållbarhetsprogram bör ske utifrån en iterativ process som ska inspirera och motivera till utveckling av stadens andra strategidokument. För att uppnå de ambitiösa hållbarhetsmålen har staden inlett FoU-projekt, oftast i triplehelix-konstellationer, finansierade via Vinnova, Hållbara Städer, EU, m.m. I Norra Djurgårdsstaden bedrivs för närvarande ca 20 FoU-projekt. Dessutom bedriver externa aktörer ytterligare ett tiotal projekt inom NDS. Under 2014 har projektet fått extern finansering om 3,5 miljoner kronor för FoU-projekt. Projekten omfattar fördjupning och utveckling av NDS kretsloppsmodell, resurseffektivt byggande med hjälp av effektiv

203 BILAGA 1 SID 16 logistik, innovationstävling för solenergi på allmän platsmark, innovationsupphandling av ett återbrukscentrum, m.m. Några FoU-projekt har avslutats under året. För några FoU-projekt har staden lämnat in ansökningar om vidarefinansiering och några av dessa har fått besked om vidarefinansiering för fortsatt utvecklingsprocess. Det senare gäller för urbana ekosystemtjänster (C/o City), informationsmarknadsplats (Smart City SRS), utveckling av guider och policy för klimatneutrala städer (Clue), utveckling av kretsloppsmodell (vidareutveckling av Hammarby Sjöstadsmodellen), affärsmodell återbrukscentrum, mobilitetsindex, m.fl. Staden utför fortsatta studier och samhällsekonomiska analyser kring sorterande avloppssystem. Staden anordnar kontinuerligt med kompetensprogram för byggherrar i markanvisade etapper och för stadens planerare och genomförare och konsulter. Kompetensprogrammet är en seminarieserie med syfte att öka kompetensen i olika hållbarhetsfrågor och att bjuda in till dialog. Arbetet med framtagandet av en färdplan för en klimatpositiv NDS 2030 enligt Clinton Climate Initiative (C40-samarbetet) pågår. Staden har även etablerat ett bygglogistikcenter där alla byggherrar utom i Norra 1 måste ansluta sig till. Detta resulterar i mindre transporter i och till området och därmed mindre utsläpp och bättre arbetsmiljö. En utvärdering av resultaten kommer att ske under Uppföljning av miljömål Parallellt med arbetet att tolka det övergripande miljö- och hållbarhetsprogrammet har framtagande av nyckeltal och indikatorer påbörjats. Projektet har sammanställt måluppfyllelse för år 2014, se bilaga 1c. Sammanfattningsvis kan sägas att projektet är på bra väg att uppfylla målen. I frågor kring målformuleringar om fossilbränslefri stadsdel och social integration, konsumtion och livsstilar mm finns med nuvarande beslutsläge och uppdrag utmaningar kopplade till projektets rådighet i respektive fråga. När det gäller fossilbränslefri-målet så är det framförallt transporternas bidrag som är svårt att påverka inom ramarna för stadsutvecklingsprojektet. Det behövs nationella styrmedel och incitament för att få transporterna fossilbränslefria så att målet om den fossilbränslefria stadsdelen kan nås till Uppföljning av de enskilda etapperna pågår kontinuerligt. De första två etapperna (Norra 1 och Västra) har träffat frivilliga överenskommelser med staden s k miljöåtaganden. Dessa är baserade på Norra 2:s hållbarhetskrav 1. Under året har 1 Dessa etapper planerades och projekterades innan beslutet om miljöprofileringen hade tagits. Dessa etapper omfattas enbart av frivilliga miljöåtagande med lägre miljöambition.

204 BILAGA 1 SID 17 de två etapperna följts upp. Uppföljningen visar på positiva resultat och en stark ambition och vilja från byggherrarnas sida att så långt som möjligt leva upp till målen. I de senare etapperna har kraven varit bindande och funnits med som förutsättning under hela planeringen och projekteringen, vilket ger bättre förutsättningar att uppfylla kraven, vilket även framgår av uppföljningen. När det gäller energi så har regelbunden uppföljning skett under alla skeden. Även den faktiska energianvändningen kommer att följas upp när byggnaderna varit i drift under 2 år. Vid rapporteringstillfället har ännu ingen byggnad ännu varit i drift i två år med uppmätta data kring energianvändning. Uppföljning av projekterad energiprestanda visar för Norra 1 och Västra att ca en tredjedel av byggherrarna klarar åtagandet att inte överskrida 55 kwh/m 2 A temp. I Norra 1 ligger byggherrarna i genomsnitt på ca 65 kwh/m 2, i Västra i genomsnitt på ca 60 kwh/m 2. I senare etapper ligger alla under 55 kwh/m 2. Erfarenheter hittills: Granskning och gemensamma beräkningsförutsättningar bidrar till jämförbarhet. Energikrav måste finnas med som förutsättning i tidiga skeden eftersom de ställer krav på byggnadens utformning. Systematisk uppföljning ger goda förutsättningar att förbättra energiprestandan. Ingen skillnad framgår mellan byggherrar som bygger för egen förvaltning eller för försäljning. Bild 1: Beräknad energiprestanda för byggnader i genomsnitt per detaljplan, juni 2014 som visar genomsnittlig energiprestanda i kwh/m 2 A temp. Gul linje visar kravnivå i avtal respektive åtagande och svart linje visar BBR-krav.

205 BILAGA 1 SID 18 Grönytefaktorn (GYF) uppnås i Norra 1 och alla etapper utom Västra, som har sämre förutsättningar. Även i Västra syns dock en hög ambition med planerade initiativ såsom bikupor, växthus och odlingslotter. Erfarenheter hittills: GYF måste finnas med som förutsättning i tidiga skeden eftersom det påverkar byggnadens utformning. Små gårdsytor kräver att även tak och väggar används till växtlighet för att nå upp till kravet. Granskningsprocessen bidrar till ökad dialog och ökad förståelse för GYF som verktyg. GYF som verktyg har tagits emot väl av byggherrar Sammanfattningsvis kan sägas att uppföljning av de etapper som omfattas av miljöprofileringen tydligt visar att stadens upplägg att kräva redovisning redan i tidiga skeden är avgörande för om hållbarhetskraven nås eller inte. Samtliga byggherrar har hittills visat höga ambitioner och förutsättningar finns för att nå merparten av kraven. Begäran om ändringar av och avvikelser från kraven har lämnats in och har mest handlat om de krav som staden har preciserat mellan markanvisning och exploateringsavtal, samt att kraven i viss utsträckning inte är anpassade till vissa typer av användning, t ex studentbostäder. När det gäller stadens egna entreprenader har staden utarbetat rutiner för miljöstyrning i sina egna projekt som säkerställer att miljöprofileringen arbetas in i projekteringshandlingar såväl som under produktion och förvaltning. Uppföljning av entreprenörerna sker löpande genom miljömöten och miljöronder ute på plats. Införandet av ett webbaserat uppföljningssystem pågår och en pilot har påbörjats under hösten för uppföljning av byggherrarna i Norra 2. Operationella mål & krav - utvärdering och redovisning av avvikelser Konstaterade avvikelser fram till och med rapporteringstillfället: 1. Återföring av näringsämnen till jordbruket i Hjorthagen För Hjorthagen kommer det inte att vara möjligt att bygga denna typ av system i och med att infrastrukturen redan var planerad och projekterad när beslutet om miljöprofilering togs. Frågan är dock fortfarande under utredning för den sista etappen i Hjorthagen (Ropsten/Kolkajen) samt Södra Värtan respektive Loudden. Pilotprojekt i enstaka byggnader planeras i Hjorthagen. 1. Sopsugssystem Hjorthagen Sopsugssystemet i Hjorthagen skall ägas av en gemensamhetsanläggning och drivas av en samfällighetsförening. Denna ägarform ställer krav på nya samarbetsformer för att stimulera en innovativ utveckling. 2. Optimal återvinning av energi från matavfallsfraktionen i Hjorthagen

206 BILAGA 1 SID 19 För optimal utvinning av biogas och återföring av biomull från matavfallsfraktionen behöver denna fraktion sorteras ut. Frågan om separat insamling av organiskt avfall från avfallskvarnar är under utredning avseende huvudmannaskap. I och med att planering och projektering av anläggningar och infrastruktur kommit så långt i Hjorthagen kommer inte matavfallssystem med separat insamling från avfallskvarnar att kunna införas i tidiga etapper i Hjorthagen. Pilotprojekt planeras i Hjorthagen. Avfallskvarnar i hushållen from Norra 1 kopplas nu på avloppsnätet och biogas utvinns samlat med övriga fraktioner. 3. Fossilbränslefri stadsdel 2030, energiförsörjning bebyggelse Fortum byter till biobränsle-baserat kraftvärmesystem senast 2030, fossilbränslefritt går dock ej att uppnå pga. Liten fossil andel kommer att finnas kvar i sopor i form av plastrester även efter år Risk för avvikelser: 2. Återföring av näringsämnen till jordbruket Exploateringskontoret samarbetar nära med Stockholms Vatten i frågan kring införande av sorterande avloppssystem fr o m Ropsten/Kolkajen. En stor utmaning är dock att Stockholms Vatten inte haft förutsättningar och resurser att ta sig an denna typ av utvecklingsfrågor. Exploateringskontoret saknar förutsättningar att driva denna fråga vidare om inte förutsättningarna för Stockholm Vattens bidrag i detta arbete förbättras. Risken är annars att projektets hållbarhetsmål om återföring av näringsämnen till jordbruket inte kan uppnås heller för Södra Värtan eller Loudden 3. Fossilbränslefri stadsdel 2030: Trafiken är inte bunden till det geografiska området i NDS utan är ett regionalt fenomen. Om målet ska nås måste användandet av fossila bränslen inom stadsdelen regleras. För att nå målet krävs radikala åtgärder som även kan innebära att lagstiftning behöver ändras. Det finns en stor risk för avvikelse såsom målet idag är preciserat. 4. Inrättande av återvinningscentral och återbrukscentrum i Hjorthagen Staden har ännu inte hittat formen och platsen för en återvinningscentral och återbrukscentrum, men fortsätter att arbeta med frågan. Det finns en risk för avvikelse. Staden har fått finansiering för en innovationsupphandling för återbrukscentrum, planeringen påbörjades under december Offentliga byggnader ska utgöra spjutspetsprojekt för hållbart byggande. I egna nybyggnadsprojekt i stadsdelen gör stadens bolag och förvaltningar avvägningar mellan spjutspetsmålet och andra mål bland annat ekonomiska och bevarandeaspekter, vilket kan leda till avvikelse. 6. Mål om implementering av trafikhierarki i tidiga skeden Trafikhierarkin är inte implementerat fullt ut i Hjorthagen och Södra Värtan (befintlig struktur plus trafik kopplat till hamnens transporter). Trafiken till och från hamnen är av riksintresse och kräver en stor skala på vägstrukturen. Systemet kommer utöver hamnen nyttjas för övriga aktörer i området. Staden har svårt att påverka SL (Trafikförvaltningen) att tillgodose mycket god kollektivtrafik. Arbetet pågår. Det finns en stor risk för avvikelse. 7. Drift och underhåll av infrastruktur Livscykelkostnader (LCC) Ännu inte i sin helhet infört. 8. Begränsa kommunernas möjligheter att ställa egna tekniska egenskapskrav:

207 BILAGA 1 SID 20 Regeringen beslutade 2014om en ny lagstiftning för att begränsa kommuners möjlighet att ställa krav på byggherrar (t ex energianvändning) i samband med markanvisningar, s.k. särkrav. Projektet fortsätter dock att styra hållbarhetsarbetet i enlighet med stadens mål och ambitioner för hållbart byggande (se stadens budget för 2015), dvs genom krav på byggherrarna utifrån projektets miljö- och hållbarhetsprogram. RISK OCH KVALITET För samtliga projekt genomförs en riskanalys i samband med kalkylering inför genomförandebeslut. Riskanalysen följs upp under projektering och sammanställs för respektive entreprenad, del som en del i det ekonomiska prognosarbetet. Risker utgår sedan successivt under projektet och när en entreprenad är avslutad är riskerna närmast noll. Varje risk är förenad med en kostnad. För byggherrars samordnade och stadens egna arbeten pågår ett omfattande arbetsmiljöarbete i syfte att minimera tillbud och skador. Kvalitetssäkring genomförs övergripande och för varje delprojekt. Arbetet inbegriper även arbetsmiljöaspekter. Övergripande arbetar projektet med en genomförandeplan och kvalitetssäkring av ekonomin genomförs genom tydliga rutiner för mängdavtagning, underrättelser (UR) och ändringshantering (ÄTA). Ett verktyg för att förbättra den ekonomiska kvalitetssäkringen har tagits fram. Utökade krav och tydliggörande av miljökrav i en s.k. MEG ( miljökrav i entreprenadens genomförande) och även kvalitetskrav i en s.k. KEG (kvalitetskrav i entreprenadens genomförande) har utarbetats. Synpunkter har lämnats på upphandlingsdokument och förfarande och förbättringar sker kontinuerligt. Risk för avvikelse rörande måluppfyllelse för vissa hållbarhetsfrågor förekommer särskilt på systemnivå. Dessa redovisas ovan varav vissa kommer kunna tas lösas för senare etapper i utvecklingen, eller lösas genom att beslut fattas om nya strukturer, eller utgå alternativt omformuleras. KOMMUNIKATION Kommunikationen för Norra Djurgårdsstaden har följt fastställd kommunikationsplan och aktivitetsplan. Vid behov har projektspecifika kommunikations- och aktivitetsplaner tagits fram separat. Norra Djurgårdsstaden har ett omfattande antal intressenter som på olika sätt kan få långtgående inverkan på projektets framgång. MÅLGRUPPER Löpande genomförs en mängd kommunikationsinsatser som riktar sig till våra olika målgrupper. Inflyttningen till stadsdelen sker succesivt och målgruppen boende blir en allt viktigare målgrupp för projektet att kommunicera de omfattande arbeten och förändringar som sker i området.

208 BILAGA 1 SID 21 Projektets uppdrag att sprida erfarenheter och fånga kunskap från andra inbegriper att kunna ta emot allt fler besöksförfrågningar från beslutsfattare, politiker, tjänstemän och specialister. Projektet har en besöksmottagning som hanteras via Norra Djurgårdsstaden Innovation. I maj genomförde projektet ett öppet hus tillsammans med markanvisade byggherrar. Under årets öppet hus öppnades delar av Gasverket upp för att visa på hur området kommer att omvandlas från stängd industri till öppen stad. Samarbetet omfattade viss gemensam marknadsföring och samordning av lokaletableringar med gemensam webbplats. Under hösten genomförde också projektet, tillsammans med markanvisade byggherrar i Gasverket, en utställning av Gasverket i Stockholmsrummet på Kulturhuset för att lyfta intresset för Norra Djurgårdsstaden bland stockholmare. INTERNA MÅLGRUPPER Projektets medarbetare samt berörda tjänstemän och politiker inom Stockholms stad. Här ingår även Östermalms stadsdelsförvaltning och stadens berörda bolag. EXTERNA MÅLGRUPPER Offentliga aktörer Myndigheter och kommuner (nationellt och internationellt), fackorganisationer. Privata aktörer/bolag Näringsliv, såväl globala företag som driver FoU-projekt inom Norra Djurgårdsstaden Innovation, som etablerade lokala företag i området samt byggherrar, mäklare, arkitekter. Allmänhet och intresseorganisationer Medborgare, boende och arbetande (främst Hjorthagen, Gärdet, Lidingö). Besökare/delegationer Nationella och internationella besökare, allt ifrån skolklasser och företag till politiker och tjänstemän på alla nivåer. Opinionsbildare Exempelvis lokala, regionala och nationella medier samt i viss mån ideella organisationer. Aktiviteter och löpande information Hemsidan är projektets prioriterade kanal och har cirka besökare varje månad, samt högt deltagande i sociala medier. Hemsidan uppdateras flera gånger i veckan och ska alltid innehålla korrekt fakta, de senaste besluten och dokumenten, aktuellt arbete, illustrativa kartor och kontaktuppgifter. Angelägna frågor från nyinflyttade är kollektivtrafiken, service i området och en fungerande infrastruktur.

209 BILAGA 1 SID 22 Projektet har utökat samarbetet med Norra Djurgårdsstaden Innovation och med Östermalms Stadsdelsförvaltning i kommunikationsfrågor, bland annat med gemensamt nyhetsbrev och ett samarbete kring sociala medier. Projektets senaste attitydtundersökning redovisar att boende och företag i hög utsträckning är positiva till utvecklingen i Norra Djurgårdsstaden, och dess hållbarhetsprofil. Nyhetsbrevet går ut till boende och intresserade åtta gånger per år. Vi anordnar också boendeinformation, där projektet bjuder in nyinflyttade för att ta del av information och för att kunna ställa frågor direkt till kommunens tjänstemän. Vid behov delar vi ut information direkt i brevlådan hos de boende i stadsdelen. Under våren producerades två broschyrer som belyser hållbarhetsarbetet i Norra Djurgårdsstaden. En hållbarhetsredovisning för 2013 som tar ett helhetsgrepp om hållbarhetsarbetet och en uppföljning av hållbarhetskrav för byggherrar. Det är första gången projektet sammanhållet presenterar resultat från hållbarhetsarbetet. Projektet tog under året emot ca besökare som intresserar sig för stadsdelen, i samarbete med Norra Djurgårdsstaden Innovation. Kommuner, politiker, myndigheter, skolor och journalister, såväl nationella som internationella gäster besökte Norra Djurgårdsstaden. Projektet arbetar proaktivt mot media för händelser som berör projektet och har etablerat ett bra samarbete med både lokaltidningar och nationella tidningar. Lokaltidningarna är en viktig kanal gentemot boende och verksamma i området. Bilagor: 1a Lägesredovisning Kolkajen Ropsten, 1b Ekonomi 1c Måluppfyllelse miljöprofilering