Svenska artprojektet. Upptäck Sveriges arter med oss

Transkript

1 Svenska artprojektet Upptäck Sveriges arter med oss

2 Redaktion Form och layout Utgivare Anna Karlsson och Rikard Sundin Ingrid Nordqvist Johansson ArtDatabanken SLU Uppsala, Box 7007, Uppsala Sveriges dolda mångfald Foto omslag Framsida Baksida Blomflugor, nyckelpigor m.m. på strätta, Bo G. Svensson Blomflugekurs för lärare, Andrea Klintbjer Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott. Sedan Svenska artprojektet startade har över nya arter hittats. Och det finns många fler kvar att upptäcka! Kärrblomflluga Helophilus på skogsnäva Kunskapen om arterna är nödvändig för att vi ska kunna förvalta vår biologiska mångfald och värna om de ekosystemtjänster som naturen utför. Du kan hjälpa till att öka kunskapen om Sveriges växter, svampar och djur. Upptäck naturens förunderliga värld och rapportera dina artfynd genom Artportalen. Sandödla Lacerta agilis. Foto Johan Samuelsson ArtDatabanken SLU 2012 Tryck Imprima visuell kommunikation AB 2012 ISBN Reviderad upplaga 2 Violett fingersvamp Clavaria zollingeri.

3 Vi antar utmaningen! Varför bevara den biologiska mångfalden? Samtidigt som världens biologiska mångfald går förlorad i snabb takt blir vi mer och mer medvetna om dess betydelse för oss människor, och att vi i högsta grad är beroende av naturens ekosystemtjänster. Att strunta i bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemen är som att vara utan hemförsäkring. Genom konventionen om biologisk mångfald har världen enats om att vi måste stoppa förlusten av arter, populationer och ekosystem innan det är för sent. Arterna är centrala byggstenar i den biologiska mångfalden, och för att förstå ekosystemen och deras funktioner och betydelse behöver vi kunskap om arterna. Men var kommer Sverige in vet vi inte redan allt om våra arter? Nej, mer än hälften av de svenska arterna är mer eller mindre dåligt kända. Vi vet nästan ingenting om var de fnns, hur de lever eller vilken roll de spelar i ekosystemen. Dessutom återstår tusentals arter att upptäcka, varav många troligen är vanliga. Att kartlägga och beskriva mångfalden kräver expertis, men vi kan alla bidra till kunskapsbygget. Inom naturvården t.ex. bidrar kunniga amatörbiologer med ovärderlig information om arters förekomst och levnadssätt. Artkunskap är en angelägenhet för oss alla. Som ett svar på behovet att kartlägga och sprida kunskap om den biologiska mångfalden startades Svenska artprojektet. I den här broschyren berättar vi om hur långt vi har kommit hittills. Forskaren Karen Hansen inventerar svampar i Torne Lappmark. Foto Ibai Olariaga Ibarguren. Det fnns många skäl att bevara den biologiska mångfalden. Här är några som ofta nämns: Etiska motiv Alla arter har rätt att leva vidare på jorden. Vi har ett ansvar att förvalta den biologiska mångfalden och lämna den vidare till kommande generationer. Ekologiska motiv Biologisk mångfald är förutsättningen för upprätthållandet av ekologiska system som också människan är beroende av. Materiella och ekonomiska motiv Vi människor är beroende av produkter från naturen. Man kan fortfarande hitta många arter som kan användas till nya mediciner, mat, industriprodukter m.m. Kulturella och sociala motiv Naturen och dess arter är en källa till kreativitet, skönhetsupplevelser och inspiration. Arterna är en del av vårt kulturarv och bidrar till vår livskvalitet. Hälsomotiv Människor mår bättre av att vistas i naturen. Stressreaktioner minskar i kontakt med växter och djur. 4 5

4 Världsunik satsning Nationalnyckeln ArtDatabanken fick 2002 i uppdrag av Sveriges riksdag att kartlägga alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur och skapa ett standardverk som beskriver dem. Syftet är att göra kunskapen om de svenska arterna tillgänglig för forskare, naturvårdare och allmänhet. Satsningen heter Svenska artprojektet och vilar på tre stadiga ben: Inventering av dåligt kända organismgrupper. Taxonomisk forskning om dåligt kända arter. Taxonomi är den forskningsgren som beskriver och klassifcerar arterna. Det populärvetenskapliga standardverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna startade vår norska motsvarighet, det Norska artprojektet, och vi samarbetar nu för att effektivt utforska vår gemensamma artmångfald. Inga andra länder har hittills antagit utmaningen att göra en så grundlig kartläggning av sin flora och fauna, men vi hoppas förstås på många efterföljare. Ill: Anders Rådén Norges miljø- og utviklingsminister Erik Solheim och Sveriges miljöminister Andreas Carlgren undertecknade 2009 en överenskommelse om samarbete mellan ländernas artprojekt. I bakgrunden Kung Carl Gustaf och Kronprins Haakon. Foto Gunnar Seijbold, Regeringskansliet. I bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna presenteras aktuell kunskap om svenska flercelliga växter, svampar och djur på ett populärvetenskapligt sätt. Med vackra och pedagogiska bilder, engagerande texter och lättanvända nycklar för artbestämning beskrivs våra arter, hur de ser ut samt var och hur de lever. Genom Nationalnyckeln vill vi öka intresset för och kunskapen om Sveriges biologiska mångfald. Satsningen ger naturintresserade möjlighet att lära känna arterna i vår rika natur. För de flesta av våra arter fnns idag ingen bestämningslitteratur på svenska och i många fall saknas litteratur helt och hållet. Kunskapen om arterna har därför ofta varit reserverad för specialister. fläckpärlfoting Blaniulus guttulatus Ill: Jan-Åke Winqvist Nationalnyckeln är det enda bokverket i sitt slag i världen. Den första volymen Dagfjärilar, som gavs ut 2005, nominerades till Augustpriset och belönades med Svenska Publishing-priset. nickpottia Microbryum curvicollum Ill: Magda Korotynska röd julklappsmask Tubulanus annulatus Ill: Helena Samuelsson 6 7

5 Fler och fler arter under luppen Ny kunskap för forskare och allmänhet Foto Karen Hansen. Sowerbyella cf. imperialis. Foto Johan Samuelsson. På jakt efter lavar. Foto JS. Röd fl lickslända Pyrrhosoma nymphula. Genom forskning och inventering upptäcks nu fler och fler av Sveriges okända arter. Stora grupper av organismer är idag mycket dåligt kända. Det saknas pålitliga bestämningsnycklar och handböcker som gör att forskarna kan skilja olika arter åt och använda artnamnen på ett konsekvent och entydigt sätt. För dessa grupper måste grundforskning göras kring artavgränsningar, namngivning och släktskap detta forskningsfält kallas taxonomi och systematik. Man behöver också inventera vilka arter som fnns i landet. Svenska artprojektet utlyser årligen medel till forskning och inventeringar. Medlen fördelas efter vetenskaplig granskning av oberoende experter. Det taxonomiska arbetet utförs av inhemska och utländska forskare. Inventeringarna utförs ofta inom forskningsprojekten, i andra fall av särskilda inventerare som gör mer generella insamlingar av dåligt kända organismgrupper eller i dåligt kända miljöer. De två största inventeringarna är Svenska artprojektets marina inventering och insektinventeringen Svenska malaisefälleprojektet. Du kan läsa mer om dessa längre fram i broschyren. Inventering i rinnande vatten. Foto Jan Terstad. Den forskning och de inventeringar som Svenska artprojektet stött har hittills lett till att ca arter nya för landet har upptäckts, varav ca 900 arter är helt nya för vetenskapen. Många nya arter återstår fortfarande att upptäcka, och arbetet med att formellt beskriva alla de för vetenskapen nya arterna pågår för fullt. Forskningsresultaten publiceras i vetenskapliga tidskrifter, oftast på engelska, och nya forskningsrön arbetas in i Nationalnyckeln. Bestämningsnycklar för grupper som inte presenteras i detalj i Nationalnyckeln kommer så långt möjligt att publiceras på Svenska artprojektets hemsida. Inventeringsfynden läggs in i Artportalen eller de naturhistoriska museernas offentliga databaser. Antal arter nya för Sverige, inklusive nya för vetenskapen Insekter Kärlväxter, alger, mossor 31 Övriga ryggradslösa djur Svampar 371 Kärlväxter, alger Lavar och mossor 55 Svampar Summa Lavar Insekter Övriga rygggradslösa djur 441 Snäckan Colus islandicus upptäcktes för första gången i Sverige vid den marina inventeringen i Västerhavet. Foto Anders Salesjö. 9

6 Okänd mångfald under ytan Från inventering till Nationalnyckel En betydande del av vår artrikedom finns under havsytan men kunskapen om de marina arternas förekomst är mycket begränsad. Därför har Svenska artprojektet storsatsat på en omfattande fartygsbaserad inventering av bottenfaunan i Västerhavet. Inventeringen startade 2006 och avslutades Målet har framför allt varit att kartlägga de bottenlevande djuren i havet. Vi har även återbesökt ett femtiotal lokaler som undersöktes på och 30-talen i den s.k. Jägerskiöldska inventeringen. Detta för att kunna jämföra dagens mångfald med den dåtida. Det insamlade materialet fnns på Göteborgs naturhistoriska museum (GNM), tillsammans med Jägerskiölds material. Vi arbetar nu med att i detalj analysera hur den marina mångfalden förändrats under de senaste 80 åren. Inventeringsresultaten har redan kommit till användning i länsstyrelsernas arbete med skydd av havsområden. Hittills har vi hittat ca arter, varav 55 är nya för landet. Undersökningen har omfattat merparten av alla större djur som syns för blotta ögat samt de encelliga skalamöborna. 500 bottenprover har resulterat i samlingsposter på GNM. Foto Anna Karlson och Kennet Lundin. Genom Svenska artprojektet blir kunskap om tidigare dåligt kända marina grupper tillgängliga för såväl naturvårdare som allmänhet. Slemmaskarna förekommer huvudsakligen i havet och var tidigare mycket dåligt kända. Det fnns ca arter beskrivna varav 70 är kända från Sverige. Sitt svenska namn till trots är maskarna mycket vackra, med starka och klara färger. Vår inhemska fauna har undersökts av forskarna Malin Strand och Per Sundberg med kollegor. Deras arbete har resulterat i den första marina delen av Nationalnyckeln. Det är första gången ett så omfattande bokverk görs om denna grupp, och nu har alla chansen att komma de spännande djuren inpå livet. Slemmaskarna har fått sitt mediala genombrott i Nationalnyckelns första marina volym. Mossdjuren är en annan okänd grupp av marina djur. Genom att forskarna Matthias Obst och Judith Fuchs deltagit i Svenska artprojektets marina inventering har kunskapen förbättrats avsevärt. Hittills har närmare trettio arter som inte varit kända från svenska vatten hittats, och några av dessa är dessutom helt nya för vetenskapen. Matthias och Judith uppskattar att antalet svenska arter kan öka från de ca 150 som tidigare varit kända till omkring 200 när allt insamlat material är genomgånget. Många arter av mossdjur är mycket vackra, och påminner om koraller. Collage med bilder av Matthias Obst, Judith Fuchs och Fredrik Pleijel

7 Nya insektsarter upptäcks Dags att trassla upp svamphyferna 2002 var ungefär insektsarter kända i Sverige. Redan har ca nya insektsarter hittats inom Svenska artprojektet. Vi räknar nu med att det finns fler än Insekter är den artrikaste av alla organismgrupper, både i Sverige och i världen. När Svenska artprojektet startade uppskattades antalet svenska arter till ca , ungefär hälften av de kända flercelliga organismerna. Man visste dock att det fanns mer att upptäcka, framför allt bland steklar och tvåvingar (myggor och flugor). Därför startades ett storskaligt inventeringsprojekt, Svenska malaisefälleprojektet. Malaisefälla. Fångsten grovsorteras på Station Linné på Öland, och skickas därefter till experter runt om i världen för artbestämning. Puckelflugor, svampmyggor och parasitsteklar är de grupper där man upptäckt flest nya arter puckelflugorna har ökat från ca 300 till ca 800. Foto Kajsa Glemhorn. Bälgnackstekeln Mymaromma anomalum (överst t.v.) är en av de minsta som har hittats inom projektet. Foto Malin Birgersson. Jon Eriksson är ansvarig för fnsorteringen av tvåvingar. Foto Mats Ottosson. Hittills har ca 400 nya svamp- och lavarter upptäckts inom Svenska artprojektet. Men fortfarande finns mycket nytt att hitta inte minst bland sporsäckssvamparna. Svamparna gör ett stort jobb i naturen utan att göra särskilt mycket väsen av sig. Många är små och oansenliga och har därför undgått upptäckt, medan andra är lätta att hitta men svåra att artbestämma. Bland svamparna fnns därför fortfarande mycket kvar att utforska. Sporsäckssvamparna är en stor grupp. Här har inventeringar och forskningsprojekt lett till upptäckten av hundratals nya arter för landet. Många sporsäckssvampar och några basidiesvampar lever tillsammans med alger de bildar en dubbelorganism som kallas lav. Inom Svenska artprojektet har hittills ett trettiotal nya arter upptäckts. På lavarna växer dessutom ofta andra svampar s.k. lavparasiter eller lichenikola svampar. Inom denna grupp har ca 15 nya arter för landet upptäckts, varav de flesta är nya för vetenskapen. Peziza exogelatinosa. Foto Karen Hansen. Murlav Caloplaca pusilla. Foto Ulf Arup. I utvalda miljöer från Skåne till Lappland sattes ett sjuttiotal malaisefällor ut, de flesta stod ute året runt under tre år. Inventeringen gav ett unikt och omfattande material, som nu studeras av svenska och utländska insektsforskare. Hittills har ca insektsarter nya för landet upptäckts inom Svenska artprojektet. Ungefär hälften är nya för vetenskapen. Baserat på dessa resultat och en noggrann genomgång av alla insektsfamiljer uppskattar forskarna nu att det fnns fler än insektsarter i Sverige. I Göteborg arbetar en grupp forskare med att reda ut flera artrika men besvärliga släkten i den stora gruppen basidiesvampar, t.ex. trådingar och sprödingar. Gruppen har kartlagt DNA-sekvenser från hundratals svamparter och upptäckt en lång rad nya arter. Ellen Larsson är en av forskarna. Foto Torgny Nordin. Trådingar Inocybe. Foto Ellen Larsson. 12

8 Forskarskola och workshopar Naturhistoriska museer rika kunskapskällor Svenska artprojektet bedriver sedan 2007 en forskarskola. Syftet är att erbjuda forskarutbildningskurser för Svenska artprojektets doktorander, men andra doktorander är också välkomna. Kurserna som anordnas i samarbete med svenska universitets- och högskoleinstitutioner och naturhistoriska museer är inriktade på taxonomisk metodik och taxonomiskt dåligt kända grupper drog även en norsk-svensk forskarskola i biosystematik igång. Workshopar med internationella experter är ett bra sätt att öka kunskapen om dåligt kända grupper, där kompetens helt eller delvis saknas inom landet. Därför arrangerade Svenska artprojektet 2007 en workshop om de allra minsta djuren som lever mellan sandkorn, meiofaunan. Tolv experter från sju länder hittade under två veckor 157 nya arter för Sverige, varav 27 var nya för vetenskapen. Det motsvarar en ökning av antalet kända djurarter i svenska havsområden med dryga tre procent. Experterna undervisade också på en forskarskolekurs för att stimulera intresset för meiofauna bland doktorander under utbildning. Workshopar har också hållits om steklar, tvåvingar, sporsäckssvampar, marin makrofauna och maskmollusker. Meiofauna; nematod, ädelstensmask, tvåstensmask, plattmask och bukhårsdjur. Foto Ulf Jondelius. Doktorander undersöker meiofaunan. Foto Anna Karlsson. På Sveriges naturhistoriska museer finns stora samlingar av växter, svampar och djur. Samlingarna är viktiga för kartläggningen av de svenska arterna, och därför utlyser vi regelbundet medel till stöd för vård och tillgängliggörande. Det fnns ett trettiotal naturhistoriska museer i Sverige. Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är tillsammans med museerna i Göteborg, Lund och Uppsala de största och har samlingar som tillhör de främsta i världen. Typexemplar ur Linnés samlingar bolmörtsarten Hyoscyamus physalodes. Foto Naturhistoriska riksmuseet. En skolklass besöker Göteborgs naturhistoriska museum. Foto Rikard Sundin. Samlingarna, som byggts upp sedan Linnés dagar, utgör en oerhört viktig kunskapskälla för forskning, undervisning och bevarande av Sveriges biologiska mångfald. Här fnns ovärderligt material från många andra delar av världen, vilket flitigt används av internationella forskare. En viktig del av samlingarna utgörs av typexemplar, d.v.s. exemplar som används som referens när en art beskrivs. Dessa är oumbärliga när man ska reda ut vilket vetenskapligt namn som ska användas för en viss art. Tack vare Sveriges långa historia inom biologiforskningen har de svenska museerna gott om typexemplar. De naturhistoriska museerna fyller också en viktig funktion som intresseväckare och kunskapsförmedlare om den biologiska mångfalden för allmänheten, inte minst barn och ungdomar. Flera av de svenska museerna ligger långt framme vad gäller dataläggning och tillgänglighet via internet

9 Museernas samlingar blir tillgängliga Artkunskap för alla Svenska artprojektet ger ekonomiskt stöd till dataläggning av djur, svampar och växter som finns samlade i museerna och verkar för att alla data om biologisk mångfald ska vara möjliga att finna på ett ställe. Ett stort problem för den svenska naturvården och förvaltningen av biologisk mångfald har varit att få fram information om var arterna fnns och har funnits. Ett viktigt syfte med Svenska artprojektet är att göra sådana data tillgängliga. Svenska artprojektets museistöd används till stor del för att datalägga biologiska samlingar. Informationen om var arter hittats blir på så vis tillgänglig i databaser. Svenska artprojektet stödjer också museernas arbete för att samordna dataläggningen och bygga upp ett nationellt system för att söka information om alla djur, svampar och växter i landets biologiska samlingar. ArtDatabanken utvecklar också, tillsammans med bl.a. universitet och museer, ett IT-system, kallat Svenska LifeWatch, där museidata kan sökas fram tillsammans med alla andra fynddata, t.ex. fynd från inventeringar eller fynd som rapporterats i Artportalen. Sveriges naturhistoriska museer hyser många värdefulla samlingar, vilka utgör en guldgruva för framtida forskare och naturvårdare. Foto Carola Azurduy Högström. I projektet Sveriges virtuella herbarium samarbetar de större naturhistoriska museerna för att datalägga samlingar av växter och svampar. Foto Patrik Frödén. Vi bedriver en omfattande vetenskaplig verksamhet, men målet är att artkunskapen och intresset för vår flora och fauna ska spridas till alla. Du kan bidra med mycket även om du inte är expert! Rapportera gärna de arter du fnner ute i naturen på Artportalen som är en oberoende samlingsplats för fynd av arter. Informationen är fri att utnyttja för alla allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter. Vill du ta reda på vilka arter som fnns i Sverige, vad de heter eller hur de är släkt med varandra kan du besöka vår taxonomiska databas Dyntaxa, en databas över Sveriges organismer. Den är ännu inte helt komplett men målet är att den ska innehålla samtliga Sveriges arter. I databasen kan du söka efter t ex arter, släkten och familjer, och få information om deras klassifcering, vetenskapliga och svenska namn. I Dyntaxa kan du bland annat ta reda på arters och gruppers vetenskapliga och svenska namn. Du kan även skapa listor och via länkar hitta vidare till andra kunskapskällor på nätet. Följ Svenska artprojektets arbete genom att läsa vår hemsida, tidskriften Fauna & Flora och sist men inte minst prenumerera på Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. I Artportalen håller du reda på dina egna artfynd men du kan även titta på andras. Kartan t.h. visar fynd av olivgrön guldbagge i juni Foto Andrea Klintbjer. Med stöd av Svenska artprojektet har det unika och omfattande Jägerskiöldmaterialet vid Göteborgs naturhistoriska museum digitaliserats och lagts in i Artportalen. Foto Kennet Lundin

10 Svårare än så här behöver det inte vara! Du vet väl att du kan använda ditt paraply även när solen skiner... En vanlig metod för att samla in stövsländor från träd och buskar är bankning. Med t.ex. ett brännbollsträ bankar man på grenarna samtidigt som man håller ett upp- och nedvänt paraply under trädet eller busken. Därefter kan man samla in stövsländorna med exempelvis en fuktig pensel. Trots att stövsländor är enkla att hitta är de en av våra mindre kända insektsgrupper. I Nationalnyckelns volym om stövsländor fnns bestämningsnycklar och illustrativa bilder till hjälp för artbestämning....och samla in stövsländor. På Artportalen kan man både koordinatsätta och rapportera sina observationer. Så tveka inte att hjälpa till att öka kunskapen om mindre kända artgrupper. Lycka till! Gråögd kalvingeslända Mesopsocus helveticus. Foto Krister Hall

11