2/13 Årgång 35. Klas Nilsson på alternativt instrument - var får han luft ifrån?

Transkript

1 2/13 Årgång 35 Klas Nilsson på alternativt instrument - var får han luft ifrån?

2 More Than2 Jazz Quartet spelar när Brilliance Of The Seas anlöper Göteborg

3 Organ för Föreningen Classic Jazz Göteborg 3 JazzblaDet BLI MEDLEM, STÖD VÅR MUSIK! Redaktör och ansv utg: Bosse Alftenius Hovås Enebacke Hovås Du är välkommen med bidrag till Jazzbladet! Material (helst i elektronisk form) bör vara red. tillhanda före Årsavgift: Senior: 200:- Junior (under 30 år) 30:- Pg Classic Jazz Göteborg Ange namn, adress, tel, epost och om du spelar något instrument! Får du inte vår info via epost? Vi kanske inte har din adress, eller har en felaktig dito. Skicka i så fall din adress till: Tack på förhand! info@classjazz.se. Tryckt hos Lindgren & Söner, Mölndal

4 4 Redaktörens spalt Ja, så var det dags för årets andra Jazzblad, lite försenat p g a semester, om man nu kan ha det när man är nybliven pensionär! Som vanligt är det full fart med aktiviteter. Spelningarna i Göteborgs Hamn har återupptagits i år, mycket tack vare vår styrelsemedlem Margo Smulders energiska insatser. Tack vare henne välkomnas nu passagerarna på de stora kryssningsfartygen av klassisk jazz då båtarna anlöper Göteborg. Jazzkvällarna på Villa Belparc i Slottsskogen förra sommaren var så lyckade att föreningen tillsammans med Göteborgs Kulturförvaltning bestöt att utöka antalet jazzkvällar i år från åtta till tio. Att döma av publiktillströmningen hittills i sommar var det ett riktigt beslut. Jazzkvällarna fortsätter in i augusti med ett litet uppehåll under Way Out West, då ju Slottsskogen intas av en yngre generation. Under Kulturkalaset kommer föreningens band också att synas och höras. Förutom på den stora scenen på Kungstorget blir det i år också musik, på Restaurang Incontro vid Svenska Mässan. På mittuppslaget i denna tidning hittar du en aktuell sammanställning av våra aktiviteter. Som vanligt måste vi reservera oss för eventuella programändringar i sista stund. Kolla för säkerhets skull vår hemsida! Över till något helt annat. Som de flesta känner till beviljades inte styrelsen ansvarsfrihet för året 2012 vid årsmötet. Normalt brukar detta innebära att ekonomiska oegentligheter misstänks föreligga - med andra ord en kraftig markering från revisorns sida. Det är därför angeläget att påpeka att några sådana misstankar inte finns. De oklarheter av teknisk art som förelåg har klarats ut, bl a med hjälp av en extern revisor, och en genomgång har gjorts med föreningens revisor, som muntligt förklarat sig vara nöjd med resultatet. En reviderad revisionsberättelse kommer i nästa nummer av Jazzbladet. Jag önskar er alla en forsatt god jazzsommar! Bosse Alftenius

5 5 Återblicken ÅTERBLICKEN Bert Slättung presenterar glimtar ur Jazzbladet för 5 år sedan Milan var också en gudabenådad skämtare. Jag gillar att skoja med publiken, berättade han i en intervju inför 75-årsdagen En gång spelade jag en rejäl trumvirvel, gick fram och sa: - Alla killar på led till vänster, alla tjejer till höger. När alla snällt ställt upp sig, sa jag: Nu tar vi paus! Typiskt Milan. I intervjun 2001 tyckte Milan att trumslagare var ett ensamt jobb. Först på scen och sist därifrån, sade han. För dagens trumslagare hade han inte mycket till övers: - De är tröttsamma, spelar stereotypt och utan elasticitet. (Tore Ljungberg om Malte Johnsons trumslagare Arne Milan Milefors under rubriken In memoriam ) 10 år sedan Grabbarna hade sin årliga repetition i hörsalen på servicehemmet Näst Sista Vilan. Alla hade överlevt året. Pianisten Bo Fingers är sig lik, trumpetaren Sixten har sina tänder under kontroll, klarinettisten Erik spelar fortfarande med vänster arm, Oskar Åskan har dragit ner på trumsetet för att inte få insulinkänningar banjoisten Laggen har bytt sina tjugo år gamla strängar till nya Deras kassett Dead Man Blues hade blivit en succé och sålt i flera hundra exemplar. Fonus hade sponsrat inspelningen, så det blev lite förtjänst. När Infirmarypojkarna stapplar eller ledes upp på scenen, hämtar publiken hörbart andan. Tänk att det finns gamla nylonskjortor kvar! Några har sin rollator med upp på scenen. Med T-shirt från festivalen 1986 och med hängslen med röda noter på är de verkligen en syn. (Bo Löfgren om bandet St James Infirmary Graveyard Diggers under rubriken Nittioåriga musiker på jazztävling ) 15 år sedan Vi var ett gäng från jazzklubben i Karlstad som åkt till Örebro för att lyssna på Hamptons storband som turnerade i Sverige. Efter konserten hade vi beställt bord på Stora Hotellet där det var danskväll och fullbokat. Där såg vi Mr Hampton ivrigt diskuterande med hovmästaren. Jag tog chansen och erbjöd plats vid vårt bord eftersom vi hade en stol över Det blev en lyckad kväll, Hampton var en riktig gentleman som charmade våra damer. Han blev glad över att vi rest från Karlstad för konsertens skull och jag berättade att en av mina första 78-varvare var hans inspelning av Ring Them Bells inköpt när jag var 12 år. När det blev tid för hemfärd följde Hampton med ut för att hjälpa damerna på med

6 ytterkläderna en världsstjärna och gentleman alltså. (Signaturen Svenne under rubriken Jazzminnen från New York ) 6 dags för ert solo vad tänker ni då? - Eh, tänker mitt problem är att få undan tuggummit, så det inte fastnar i munstycket. (Red. under rubriken Diverse ) 20 år sedan Anton Ekström är som vi alla vet en hejare på klarinett och C-melody sax, dessutom visade han sig vara en initierad kännare av gamla flygplan. Varhelst ett dylikt dök fram, flög upp eller landade eller bara helt fredligt stod still på backen kunde Anton ge en detaljerad beskrivning av maskinen. Inte bara fakta om konstruktionen och bestyckningen under 2. världskriget utan även dess svenska typnummer. Sånt imponerar! När han dessutom, på sitt försynta sätt, berättade att han var innehavare av ett flygcertifikat blev undertecknad reservtrummis som slagen av en generalpaus. Mot bakgrunden av mitt eget aerodynamiska förflutna som bestått i att bygga några vingliga modeller av balsaträ framstod detta som en stor bedrift. (Lennart Carlsson under rubriken Med Max Lagers i Danmark ) 25 år sedan Duke Ellington on music: - In fact, there are only two kinds of music, good music and bad music. Ingen har tolkat improvisationens själ som Wild Bill. Tillfrågad av en klåfingrig journalist: - Mr Davison, när ni står på estraden framför bandet, ljuset riktas på er, ni ser publikens andäktiga blickar det är 30 år sedan I RIVERSIDE har Bertil Skoog lagt av efter drygt sex års trummande. Sedan i höstas har han ersatts av Stig Stickan Sundberg. HOT LOVERS var annars bandet där Stickan tidigare ingick. Där har Lennart Rydén tagit över. Denne delar sin tid med NIGHTFLIGHT ORCHESTRA. Så gör även rörblåsaren Per Troive, som för säkerhets skull också hoppat in i ett tredje band, JAZZBOLAGET, där han huvudsakligen använder tenorsax. PAPA PIDERs har fått ny trumpetare. Det är Åke Tummen Larsson. Synnerligen flitig herre! Förutom att han är ordf. i vår förening spelar han med SWINGBOLAGET, HOT LOVERS och nu alltså, sedan årsskiftet, även i Papa Piders. Även GB-JAZZ har haft vissa förändringar. Här spelar nu Bertil Wahlin (banjo) som ersatt Dagge Söderberg. Den senare ingår i WESTJAZZ och har dessutom blivit föreningssekreterare. (Becke Hinnerson under rubriken Jazz Snacks )

7 7 Bengt Fornäs dotter minns! En mystisk sak hände mig denna kväll. Jag satt och googlade lite och sökte på min fars namn. Bengt Fornäs. Han har varit borta länge nu. Hans kornetter ligger i min klädkammare. Ingen spelar på dem mer. Men en ligger på min bokhylla, tillsammans med hans brors skulptur. Jag växte upp med att pappa började spela igen. Han spelade på dagen, på kvällarna, på nätterna på helgerna. Med tv:n påslagen med Miles Davis på videoband och de spelade tillsammans. Det var ju inte så att jag blev så förtjust i jazz..hehe.. mitt i natten ligger man där i sin säng medans pappa spelar kornett i vardagsrummet. Det låter ganska högt. Vi var ju ofta på Jazzhuset. Jag minns det som livfulla kvällar, vuxna och deras barn, det spelades spontant, vi ungar sjöng ibland. Det var en annan värld, med cigarettrök, vin och en och annan trombon. Första bandet hette Sir Bourbon`s. Jag har kvar hans bandtröjor. Ja, det mystiska ikväll är att jag har på mig hans t-shirt som det står Downtown Jazzmen på. Jag har oroat mig lite sista tiden eftersom texten suddats ut mer och mer efter alla år. Så hittade jag plötsligt JazzblaDet 1/2011 när jag googlat på pappas namn och där står det om Downtown Jazzmen under Återblicken. Jag vill åka tillbaka, jag vill få en sista kväll på Jazzhuset där min nervöse far (pappa var alltid så nervös inför en spelning) skall spela, jag vill säga till honom jag gillar hans musik nu, inte håller för öronen som när jag var tio år och låg i sängen och inte kunde sova för konserten han höll. Det är faktiskt ett av mina käraste minnen av min far, just det charmiga med att token spelade på nätterna, tog en vodka och garvade åt de musiker han beundrade som fanns på hans video. Mitt i en låt kunde han tjoa till av förtjusning över de musiker han beundrade så. Musiken var hans liv. Så var det faktiskt. Det var hans innersta som kom ut så, annars var han inte bra på att visa känslor men i musiken kom de fram. Kanske är det därför det är mina bästa minnen av min far när han står och spelar på sin kornett. Jag önskar han kunde få se min son, sitt barnbarn som han aldrig träffat. Han sitter nu i sitt rum och spelar till jazzmusiker på Youtube. Han säger det är jazzmusikerna som är grymmast på gitarr. Så nu flödar jazzmusik i mitt vardagsrum. Igen. Även vissa nätter. Men på elgitarr istället. Jag kan se hur min pappa skulle vrida sig av stolthet och flina om han var här. Jag brukar föreställa mig det. Det var en speciell tid, på Jazzhuset på 80-talet. Det var en himla trevlig tid. Anne Fornäs

8 8 Föreningens medlemsband Beckes Kvartett Becke Hinnerson Dixieland Rednecks Jan Steneby Fader Bergs New Orleans Band Bengt Kalin Foggy Bottom Classic Jazz Band Anders Linde Gothenburg Swing Society Erling Engström Hallelujazz Jan G Nilsson Happy Jazz Band Roger Malmstedt Instant Swing Ole Jörgensen Jazz Melodians Claes Nordenstam Jazz Pirates Lasse Collin Leopold Jazz Band Lennart Haajanen Margo et Trois Margo Smulders Max Lager s NO Stompers Anders Ekström More Than Jazz Quartet Jan Jurland Mysto s Hot Lips Olle Wassén Papa Piders Jazz Band Bo Lindgren Peoria Jazzband Sture Svarén Red Wing Band Hans Zakrisson Riverside Jazz Band Bertil Hanson Seaside Jazz Band Christer Svensson

9 9 Second Line Jazzband Olof Skoog Sir Bourbon Dixieland Band Stig Nilsson Skoogzsällskapet Hans Skoog SmokeRings Five Lennart Johansson Soft & Swing Sextet Rein Rooseniit Sôr Ossbonn s Thomas G-son Johansson Spirit of New Orleans Göran Cronsten Steamboat Jazzmen Walter Addison Stolbandet Dag Söderberg Sweet Six Bert Slättung Swing Ambience Peter Sundin Swing Brothers Lennart Werdell Swing med Lisbeth Jüri Perem SWINGX Svante Bergö Tant Bertas Jasskapell Bert Slättung The Board Band Bosse Johnson The Entertainmen Jan Hvarfvén The Novelty Band Bosse Alftenius Tina Rahm Quintet Tina Rahm Tubabanden Bert Slättung Vintage Jazz Big Band Bert Slättung Öckerö Big Band Roland Flood

10 10 Ett återupplivat band återupplivar den återupplivade jazzen! Papa Pider s Jazz Band, Revival Jazz Revived, Imogena IGCD 186, insp 19/ Alexander s ragtime band 2 Chimes blues 3 Bugle boy march 4 Burgundy street blues 5 Pretty baby 6 Lonesome road 7 Anytime 8 June night 9 Buddy s habit 10 He touched me 11 Worried man blues 12 Crazy 13 Blue bells (sic!) goodbye. Sättning: Klas Nilsson tp/vok, Sverker Nyström kl/as/g/vok, Pider Åvall tb, Anders Hultman b/vok, Claes Nordborg b/vok, Bo Lindgren tr. Revival jazz, ung. återupplivad jazz, brukar man kalla den rörelse inom jazzen som uppstod i USA runt 1940 som en reaktion mot 30-talets överarrangerade storbandsmusik och swing. Man sökte upp de New Orleans-musiker från det tidiga 1900-talet som fortfarande levde och kunde spela (i många fall hade de hållit upp i många år p g av problem med tänder och ekonomi) och lät dem göra skivinspelningar, och man startade band som försökte efterlikna King Olivers, Jelly Roll Mortons och Louis Armstrongs stil. Rörelsen nådde Europa i mitten på 40-talet och i Sverige uppstod en mängd s k skolband under 40- och 50-talen. I Storbritannien utvecklades en speciell trad -stil med ett lättare, luftigare komp, många sånginslag och frf allt livliga

11 tempon. Kända orkesterledare var Chris Barber, Acker Bilk och Kenny Ball. Det var denna brittiska tradjazz som inspirerade göteborgske trombonisten Pider Åvall, när han 1961 startade sitt band Papa Pider s. Bandet blev mycket populärt och framgångsrikt och vann bl a ett antal orkestertävlingar. Bandet upplöstes efter drygt 25 år, men år 2008 beslöt Pider och originaltrumslagaren Bo Lindgren att starta om det, nu med till stor del ny besättning. På den aktuella cd:n spelar alltså det återupplivade bandet återupplivad gammeljazz, och denna nya version av bandet har också börjat skörda stora framgångar, inte minst genom att man vann årets tävling i klassisk jazz vid finalen i Stockholm för några månader sedan. Vad vi får höra på cd:n är pigg, svängig och lättlyssnad traditionell jazz spelad av skickliga och samspelta musiker som alla har varit med i branschen runt 50 år d v s alla utom trumpetaren Klas Nilsson, som inte föddes förrän ursprungsbandet hade funnits i sju år. Å andra sidan är Klas Göteborgs kanske mest mångsidige och kompetente trumpetare och har stor del i bandets friska och tilltalande sound. De 13 spåren bjuder på några välkända tradjazzmelodier plus ett par New Orleans-klassiker (Chimes blues och Bugle boy march), en gammal schlager (Pretty baby), en gospel (He touched me, i ¾-takt), Svend Asmussens signaturmelodi (June night), 11 en skiffle-låt (Worried man blues) och en country-ballad (Crazy). Det mesta framförs ganska fritt, jammande, men i Chimes blues och Blue belles, goodbye (låten heter så och inte så som det står på skivfodralet det är alltså sorgsna skönheter och inte blåklockor man säger farväl till!) förekommer arrangerade partier. Jag tror att bandet har god kapacitet att utveckla den sidan av sitt musicerande och att detta skulle skärpa bandets profil ytterligare. Fyra av bandmedlemmarna sjunger alla bra - på totalt åtta av spåren. På nästa cd förväntar jag mig dock att man utnyttjar Klas Nilssons välljudande stämma mera. Omslaget och tråget till cd:n pryds av en färgglad bild av bandet, målad av naivisten från Kållered, Anders Hultman, bandets banjoist och (vid live-spelningar) käcke presentatör. Skivan kan beställas för 100 kr plus porto genom trummisen Bo Lindgren på adress bo.4310@spray.se. Läs, titta på bilder och lyssna på bandet på hemsidan Bert Slättung

12 12 Leifs skivtips 2/13 Jag upptäckte när jag skulle skriva detta skivtips att det är det 40:nde i min regi. Jag blev nog mest förvånad själv. Den förste artisten i detta jubileum är batteristen Art Blakey (1935-). I ett Quadromania-album (4 CD-skivor) kallat Out Of Now here kan man höra Blakey i allt från kvintetter till oktetter under åren Skivmärke Membran /A-D. Nästa dubbel-cd är ägnad åt trumpetaren Ruby Braff ( ) och består ursprungligen av utdrag från fyra LP-skivor plus tre tidigare outgivna titlar med Jimmy Rushing. Inspelningarna är från Detta album benämns felaktigt Ruby Braff, Three Classical Albums plus Jimmy Rushing & The Newport All-Stars, AVID Jazz AMSC Basisten Ray Brown ( ) som solist I två olika storband kan höras på nästa CD. De ursprungliga LP-skivorna hette Ray Brown with The All-Star Big Band, Guest Soloist: Cannonball Adderley (från 1962) och Ray Brown/Milt Jackson (från 1965). Märke Jazzplus, Alternativa tagningar kan verkligen låta bra. Den utmärkte trumpetaren Buck Clayton ( ) plus ett storband spelar bl.a. den gamla schlagern Min vän spiken. Denna mono-cd, Buck Clayton, Jam Sessions From The Vault är från och inspelad på CBS Lite längre tillbaka i tiden, nämligen under perioden , spelade klarinettisten Johnny Dodds ( ) in det som kan höras på detta Quadromaniaalbum (återigen 4 CD) kallat Clarinet Wobble på Membran /A-D. När trumpetaren Clifford Brown dog 1956 efterträddes han i viss mån av mångas favorit, den utmärkte Kenny Dorham ( ). Ett bra exempel på hans stil kan höras på CD:n Una Mas (One More Time) med bl.a. Joe Henderson och Herbie Hancock. Märke Blue Note Lite svenskt som omväxling. Vår altsaxgigant Arne Domne rus ( ) har hedrats med en s.k. minnesutgåva (för vilken gång i ordningen?) kallad Guldkorn. CD:n omfattar inspelningar från åren 1949, 50, 58 och 60. Skivmärke Metronome

13 13 Från åren kommer dessa inspelningar med den glade trumpetaren Wingy Manone ( ). CD:n innehåller många titlar som jag aldrig hört talas om tidigare. Skivan heter The WIngy Manone Collection Vol. 3, Märke Collector s Classics COCD -5. Altsaxofonisten Art Pepper ( ) överraskar mer och mer för varje gång. Jag har fått tag i en CD som jag tyvärr inte kan datera alls när det gäller inspelningarna. Jag gissar på 1957 och framåt. Original Jazz Classics OJCX 004. Från Monterey Jazz Festival 1963 kan vi höra trombonisten Jack Teagarden ( )med familj och vänner på skivan A Hundred Years From Today. Pee Wee Russell och Gerry Mulligan medverkar bl. a. Märke Memphis Archives MA7010. Som avslutning har jag en dubbel- CD med The World s Greatest Jazz Band från Manchester s Free Trade Hall, Bandet innehåller bl.a. Yank Lawson, Billy Butterfield, Bob Haggart, Bud Freeman m.m. Arbors Jazz ARCD Leif Wockatz

14 14 Program 2013 Classic Jazz Göteborg Villa Belparc, Slottsskogen 9.7 Red Wing Band 16.7 Sir Bourbon Dixieland Band 23.7 Morethan Jazz Quartet - MJQ med Sonja Davenfors 30.7 Skoogzsällskapet med Johanna Hjort 20.8 Vintage Jazz Big Band Kulturkalaset, Kungstorget 13.8 Dixieland Rednecks 18.8 Sir Bourbon Dixieland Band 18.8 Foggy Bottom Classic Jazz Band Kulturkalaset, Incontro (Sv Mässan) 16.8 Tina Rahm Quintet 17.8 Sweet Six s/s Marieholm 17.9 The Novelty Band 1.10 Fader Bergs New Orleans Band Swing med Lisbeth Jazz Itch The Entertainmen Juljam med attraktioner

15 15 Stena Danica 19.9 Peoria Jazz Band Swing Brothers Gothenburg Swing Society Sweet Six Restaurang Kapellet 11.9 Sir Bourbon Dixieland Band 18.9 Swingx 25.9 Papa Piders Jazz Band 2.10 Instant Swing 9.10 Foggy Bottom Classic Jazz Band Riverside Jazz Band More Than Jazz Quartet med Sonja Davenfors Red Wing 6.11 Swingbrothers Happy Jazzband Dixieland Rednecks Max Lagers New Orleans Stompers 4.12 Gothenburg Swing Society Peoria Jazzband The Board Band Kolla på vår hemsida för aktuell information!

16 16 Wågerman reder ut jazzens väg till kyrkan Jazz at Vespers : jazz och religion / Ingemar Wågerman ; Hönö, Eget förl., 2013, 197 s., ill. ISBN Man kan inte förstå jazzen utan att taga hänsyn till trenne betydelsefulla fakta beträffande dess tillkomst: 1. Den har skapats av negrer. 2. Den har skapats av berusade negrer. 3. Den har skapats av berusade negrer i bordellmiljö. Så skrev i mitten av 40-talet en viss lektor Erik Walles i sin pamflett Jazzen anfaller, ett uttryck för den rädsla och avsky många då kände för jazzen, den depraverade musik som hotade att förstöra unga mänskors rena sinnen. Hur kom det sig då att denna syndens och okulturens musik hittade vägen till de renaste av alla rena lokaler, kyrkorna och församlingshemmen? Hur kom det sig att psalmer, andliga visor, gospels och spirituals blev delar av standardrepertoaren för de flesta traditionella jazzband? Det finns inte mycket skrivet om detta intressanta ämnesområde, och det som i bästa fall finns är kortfattat och inriktat på enstaka orkestrar och musiker. I ett standardverk som den sidor tjocka New Grove dictionary of jazz letar man förgäves efter artiklar om jazz och religion, jazz och kyrkomusik etc. Nu har den målmedvetne och flitige musikern och jazzhistorikern Ingemar Wågerman samlat, analyserat och systematiserat vad som trots allt

17 finns utgivet (både i text och på skiva) och värderat och kritiserat materialet och kompletterat det med sitt eget stora vetande. Wågerman verkar ha ett gammalt och genuint intresse för förhållandet mellan religion och (jazz)musik, han är som han själv skriver ett Guds barnbarn och har växt upp med och präglats av Frälsningsarméns musik på Hönö i Göteborgs norra skärgård (där han också numera bor), och som pianist är han sedan länge verksam i Göta/Gota River Jazzmen, som troligen är det svenska jazzband som har allra flest religiösa melodier på repertoaren. Boken inleds med ett antal diskuterande och analyserande kapitel om jazzens rötter ( Den religiösa musiken hade en avgörande betydelse för jazzens uppkomst ), om definitioner av begreppen blues, hymn, gospel, (negro) spiritual och dirge, om brassbanden i New Orleans och deras repertoar av bl a religiösa melodier, om förhållandet mellan jazz och religion i USA och Sverige före och efter andra världskriget och om likheter och skillnader mellan jazzmelodier och religiös musik. Här får man t ex veta att de första rena jazzinspelningarna av religiös musik stod Sam Morgan s band för 1927, då åtta låtar spelades in för Columbia och att det var Louis Armstrong som den 13 maj 1938 (det var alltså 75-årsjubileum nyligen!) gjorde den första jazzinspelningen av det som ibland kallas världens mest 17 kända jazzlåt, When the saints go marching in. Här finns också i detalj redogjort för förhistorien till, genomförandet av, repertoaren vid och följderna av det nästan osannolika som inträffade den 22 mars 1953: en gudstjänst med svarta jazzmusiker från New Orleans, George Lewis band, i en vit kyrka i nordöstra USA, Holy Trinity Episcopal Church i Oxford, Ohio, en jazzhistorisk händelse som turligt nog spelades in och finns utgiven i olika versioner, en med titeln Jazz at Vespers, vilket ju också är titeln på Wågermans bok. Vesper(s) heter på svenska aftonsång, alltså en sen gudstjänst, och Jazz (at) Vespers har skriver Wågerman - senare kommit att beteckna en jazzkonsert på eftermiddagen eller kvällen. Klarinettisten George Lewis och hans band, som då innehöll legendarer som Kid Howard på trumpet, Jim Robinson på trombon och Slow Drag Pavageau på bas, blev alltså pionjärer och inledde utvecklingen mot ett allt närmare samarbete mellan (vissa) jazzband och (vissa) kyrkor och religiösa samfund, en utveckling som varit märkbar inte minst i Sverige. Jazz i kyrkan har dock inte överallt mötts med glädje och än idag finns tveksamhet och direkt motstånd på en del (men allt färre) håll. Bägge parter kan dock dra nytta av samarbetet, skriver Wågerman, kyrkorna genom att antalet kyrkobesökare vid jazzkonserter och gudstjänster brukar vara betydligt större än vid vanliga gudstjänster och musikerna

18 genom att i kyrkan lyssnar publiken i stället för att dricka öl och prata. Dessutom är det så (det kan jag personligen intyga) att speltillfällena för traditionella jazzband har minskat och att kyrkan är en av de få platser där man välkomnar den traditionella jazzen. Men boken är också till stor del ett uppslagsverk, sid upptas av en imponerande lista på (sannolikt, jag bara höftar) melodier med religiös anknytning som spelats i jazzversioner av band i den traditionella genren, alfabetiskt ordnade efter titeln (eller första textraden) och med uppgifter om tillkomstår, kompositör, textförfattare och första kända traditionella jazzinspelning och i vissa fall tidigaste gospelinspelning, en lista som kommer att bli till stor nytta inte minst när man söker fakta att skicka till STIM och NCB om låtar man spelat på scen och/eller spelat in. Listan inleds lite överraskande med en ganska modern komposition, Thad Jones A child is born från 1970 (jag avstår f ö från att kommentera den kanske praktiska men icke-biblioteksmässiga alfabetiseringen av bestämd och obestämd artikel) som visar sig ha spelats in av Carnegie Jazz Band, och den avslutas med Frälsningsarmésången Över mörka djup, som Wågermans eget band Göta/Gota River Jazzmen spelat in men ännu inte gett ut. Däremellan kan man läsa längre eller (i de flesta fall) kortare 18 notiser om allt från Amazing grace, Go down Moses och Lily of the valley till Tryggare kan ingen vara och Walking with the King. I boken finns också en förteckning över ca 200 album med religiösa jazzinspelningar (främst traditionell jazz), av förklarliga skäl av främst skandinaviska och brittiska band och musiker. En litteraturförteckning och ett par register över behandlade melodier, personer och jazzband avslutar detta välstrukturerade verk, som upphovsmannen har all heder av och som vi läsare och användare har anledning att glädjas åt. För ett par år sedan gav Wågerman ut en fyllig volym om historia och historier kring den traditionella jazzen i Göteborg med omnejd betitlat Down by the riverside. Det kan inte hjälpas att man med viss förväntan undrar vilket som blir den produktive Wågermans nästa projekt For the benefit of English readers I might add: The book is written in Swedish, but the author will enclose a CD with an English translation. Boken kostar 250 kr inkl porto inom Sverige och 350 kr till utlandet. Beställning kan ske via adress: jazzhistoria@gmail.com Läs mer om boken och om Ingemar Wågermans andra projekt på hans hemsida www. jazzhistoria.se/ Bert Slättung

19 19 Vintage Jazz Big Band släpper CD med sitt Armstrong-program Vintage Jazz Big Band har mycket välförtjänt haft stora famgångar med sitt program baserat på Louis Armstrongs repertoar. Programmet tillkom under framlidne kapellmästaren Rolf Sundbys tid., och fanan förs nu vidare med bravur av bandet. Inte minst framgick detta mycket väl vid den succéartade konserten på Stora Teatern i november i fjol. Mot bakgrund av detta är bandets nya CD extra välkommen. På skivan presenteras höjdpunkterna från Armstrong-programmet. Enligt mitt förmenande är detta den bästa CD:n i Vintages produktion. En recension kommer i nästa nummer av Jazzbladet. Som numera brukligt är hade Vintage ett releaseparty. Detta ägde rum på Restaurang Kapellet, där en mycket talrik (93 betalande) och entusiastisk publik bjöds på såväl mousserande vin som ett Vintage Jazz Big Band i absolut högform. Trots avsaknaden av en regelrätt recension tar jag mig friheten att varmt rekommendera den här CD:n! Lämpligen kotaktar man därvid Johnny Korner för att beställa. Johnny har epost jkorner@swipnet.se Bosse Alftenius

20 20 Jazz & Gospel i Alingsås Jazzfestivalerna i Alingsås brukar ha ett tema. I år var det Jazz & Gospel á la New Orleans som gällde. På fredagen och lördagen var det jazzen som dominerade medan en stor del av avslutningsdagen bjöd på gospel i Alingsås nya idrottsoch evenemangs arena ESTRAD. Redan på söndagsförmiddagen firade Alingsås Missionsförsamling sin gudstjänst där. 700 besökare kom och Red Wing Band med Brian Carrick såg till att det bjöds på gospel, såväl före som under gudstjänsten. På söndagskvällen var det dags för en verklig höjdpunkt GOSPEL NIGHT. Den var själva avslutningen på tre dagars ESTRAD-invigning och blev en kulmen på denna. Ledningen för Estrad hade bjudit in Alingsås Jazzsällskap till ett samarbete och det blev också avslutningen på vår jazzfestival. Vi hade bjudit in ca 250 sångare som skulle ingå i den stora gospelkören vilken kompades av proffsiga lokala musiker och leddes av alingsåsaren Sara Mjönes. Estrad hade engagerat de välkända Triple & Touch som stod för musikarrangemangen. Generalreapet orkester/kör skedde ett par timmar före konsertea. Gospel Night invigdes av Klas Lindquist & Ulf Johansson Werre Band. Det blev succé direkt och många besökande som aldrig lyssnat på jazz föll direkt för det proffsiga bandet. Är det sånt här ni sysslar med på jazzfestivalen så måste vi gå på den nästa år var reaktionen från många som aldrig drabbats av jazz tidigare. Efter det kom Triple & Touch och tog över scenen tillsammans med den månghövdade kören. Klas och Werre gjorde även senare ett par bejublade inhopp. Efter drygt 2,5 timmars gospelextas var det dags att börja dra sig hemåt. Det led mot natt, men snart var det morgon den första dagen efter den trettonde jazzfestivalen i Alingsås. Nu planerar vi för 2014 års Jazzfestival. Alla som var med i år kommer säkert tillbaka och knör vi lite får vi plats med ytterligare ett par hundra. Tack till alla medverkande, funktionärer, sponsorer och besökare från jordens alla hörn som gör vår festival möjlig. Keep swinging! Alingsås Jazzsällskap/Hans Ca 2000 besökare och deltagare fick njuta av en fantastisk konsert med ljus och ljud, tror knappast att Eurovisionsfinalen kan överträffa detta. All sång och allt spel var live och skapades just då.

21 21 Alingsåsfestivalen för trettonde gången Så har då den trettonde Alingsåsfestivalen avslutats. För att summera mina intryck tar jag hjälp av Alingsås Jazzsällskaps senaste nyhetsbrev, där Hans Zakrisson bl.a. skriver: Årets Jazzfestival är över och som vanligt blev det en stor fest. Såväl besökare som musiker har visat sin uppskattning. Alingsås Jazzfestival räknas numera som en av de allra bästa inom genren. Jazzscenerna, urvalet av artister, bemötandet mm får höga poäng. Och jag instämmer till fullo med Hans det blir tio poäng, kanske t.o.m. elva, av tio möjliga! Det är alltid med lika stor förväntan jag styr kosan till vår grannstad i öster. Det är dessutom den första festivalen för året, och tänk vad jag och alla andra jazzdiggare har längtat efter levande musik under en lång kall vinter. Den här festivalformen, med jazzmusik i två våningar under tre dagar på First Hotel Grand (det kunde förresten gärna vara ytterligare en våning!) är prefekt för många gamla trötta ben. Vill man röra på sig kan man dessutom bege sig till någon av konserterna i Missionskyrkan, ca 10 minuters promenad från hotellet. I år fanns även möjligheten att delta i invigningen av den nya flotta arenan Estrad, belägen ett stenkast från hotellet. Där gavs en välbesökt Gospel Night på söndagskvällen, som jag tyvärr inte kunde gå på pga. andra åtaganden. Västsvenska orkestrar har man alltid möjlighet att höra lite då och då under året, så jag försökte som vanligt koncentrera mitt lyssnande till festivalens utsocknes band. Jag hade därför gjort upp en liten lista på några band, som man inte hör så ofta, men med ett undantag Second Line Jazzband från Göteborg. Second Line har jag visserligen gott om möjligheter att höra i och omkring Göteborg, men det är ett band som man kan lyssna på hur ofta som helst det är helt enkelt ett måste. Repertoaren är aldrig den samma från gång till gång. De här ytterst skickliga musikerna (en enskild presentation är väl knappast nödvändig) bjuder ständigt på nya överrask ningar i form av musikaliska riktningar och dessutom gör de det väldigt bra! Och konserter na på den här festivalen var absolut inget undantag. Det är full gas från början till slut, men som vanligt gäller det att vara på plats i god tid annars hamnar man långt bak i lokalen och missar mycket av det roliga. Second Line i all ära, men mina favoriter under denna festival blev ändå PS Swingband, en Django-inspirerad kvartett med musiker från Silkeborg och Ålborg i Danmark. PS står för Per Sørensen, kapellmästare och gitarrist. Övriga medlemmar är Kim Mouritzen, gitarr; Esben Kjær, violin och Torben Nickelsen, bas.

22 22 Per inledde med att skapa en direkt kontakt med den fulltaliga lyssnarskaran, som i varje fall på de främre bänkra der na där jag satt till stor del verkade bestå av glada danskar. Sedan började bandet svänga Och som det svängde i Django-, Goodman- och Asmussen-repertoaren!!! Jag hörde bandet både på fredagskvällen och på lördagseftermiddagen och jag som egent ligen inte är så förtjust i swingmusik. Lördagskonserten blev utan tvekan festiva lens höjdpunkt för min del. Det var länge sedan jag hade så trevligt och skrattade så mycket på en jazzkonsert. Och extra glatt och trevligt blev det när festivalens andra danska band, Red Hot Four + 2, förenade sig med PS i några nummer. Lägg PS Swing band på minnet det är ett band som ni verkligen måste lyssna på när tillfälle ges! På min lilla att höra-lista stod också Røshnes Jazzband från norska Sandefjord i Vestfold fylke. Røshnes har jag hört tidigare, bl.a. i Valstad kyrka för några år sedan. Instrumenteringen och repertoaren är den traditionella och musikerna i Røshnes är Geir Ellefsen, trumpet; Knut Rømo, klarinett; Jørn Johannessen, klarinett och saxar; Johnnie Harper, banjo; Hans Mangne Enge Hansen, tuba och Knut Stenersen, trummor. Jag tyckte konserterna var aningen stela, trots skickliga musiker och många bra nummer, och jag saknade den där direkta publikkontakten som både Second Line och PS Swing band har förmåga att skapa. Nästa band på listan var Red Hot Four från Silkeborg i Danmark, som under denna festival utökats med två gästmusiker och då kallar man sig givetvis Red Hot Four + 2. De fyra ordinarie medlemmarna är Steffen Juul Hansen, klarinett och altsax; Ib Haagen, banjo; Torben Nickelsen, bas (han spelar även i PS Swingband) och Lars Meidal, trum mor. + 2 bestod denna gång av trombonisten Finn Burich och Jan Nielsen på piano. RHF har jag hört flera gånger tidigare på både Alingsås- och Göteborgsfestivaler. Det är ett litet trivsamt gäng som spelar en trall- och stampvänlig revivaljazz med rötter i New Orleans och att RHF under festivalen utökats till en sextett gjorde inte bandet sämre på något sätt. Sista band på min lista var en svensk-dansk grupp bestående av Klas Lindquist på klarinett och altsax, Ulf Johansson Werre på piano och trombon samt den danske gitarristen Jacob Fischer. Den här trion kompades av göteborgarna Anders Winald och Jörgen Svensson på trummor respektive kontrabas. Ulf och Klas, liksom Anders och Jörgen, gjorde succé på Alingsåsfestivalen för några år sedan, men då tillsammans med en annan dansk gitarrist, Ronald Andersen. Det behövs väl knappast någon närmare presentation av Klas och Ulf, två näst intill legendarer inom svensk jazzmusik. Gitarristen Jacob Fischer från Köpenhamn var däremot en ny och intressant bekantskap. Konserter na med den här gruppen präglades av en

23 23 nästan lekfull högklassisk jazz tänk att det kan verka så enkelt, och ändå låta så fantastiskt bra! Av övriga festivalband hann jag bara med att höra Brian s GL Quartet och Red Wing Band i några nummer. Carling Family Band och Peoria Jazzband missade jag tyvärr helt och hållet, liksom söndagens Gospel Night, men så är det nästan alltid på jazzfestivaler man kan helt enkelt inte hinna med allt, ofta inte ens det som planerats. Enligt det senaste nyhetsbrevet från Alingsås Jazzsällskap är planeringen för 2014 års festival redan igång, så boka redan nu in dagarna april. Då är det dags för den 14:e Alingsåsfestivalen. Och håll en koll på hemsidan på www. alingsasjazzsallskap.org, där det så småningom kommer att dyka upp vilka band som kontrakterats. Bengt Johansson, Göteborg Kort rapport från Silkeborgfestivalen Årets Riverboat JAZZ Festival genomfördes traditionellt i Silkeborg på Jylland juni. Orkesterstandarden i år var mycket hög. Dock måste särskilt framhållas vårt eget Second Line Jazzband som genomförde en lysande konsert på BindslevPlads. Alla medlemmarna var i högform och Niklas Karlsson fick publiken att tända till med sina svensk-danska skämt. De individuella musikaliska prestationerna var outstanding och fick åhörarna i extas. Avslutningsvis hoppade några dansare upp på scenen. Häftigt. Flera extranummer spelades och svetten lackade. Esben Just Trio med Jerry Lee Lewis-kopian Esben Just och hans trummis framförde en fantastisk musikalisk happening. Även nu jublande gensvar från publiken. Vi avslutade kvällen med att lyssna på The Harlem Blues Jazz Band, som anses vara världen mest autentiska jazzband dvs ikonstatus på dessa grånade gentlemen. Dessa framförde swing musik från talen. Oerhört njutbart. Besök gärna denna festival nästa år där Silkeborg bjuder till musikalisk fest. Pia Svanbom och Ingemar Nyman

24 24 Göteborgs Jazzfestival aug 2013: 25-års jubileum Band och Artister 2013 Tricia Boutté (USA) New Orleans Delight (Danmark) Marilyn :Keller (USA) Papa Bues Viking Jazz Band (Danmark) Budapest Jazz Steps Band (Ungern) Doc Houlind New Orleans All Stars (Danmark) Oriental Jazzband (Holland) Frazzes New Orleans Stompers (Sverige/Danmark) Isabella Lundgren (Sverige) Jazzin Babies (Norge) Classic Jazz Quartet med Klas Lindquist (Sverige) Second Line Jazzband (Sverige) Max Lagers New Orleans Stompers (Sverige) Mystos Hot Lips (Sverige) Vintage Jazz Big Band (Sverige) Sir Bourbon Dixieland Band (Sverige) Peoria Jazzband ((Sverige) Ocean Brass band (Sverige) Red Hot Mamas (Sverige) Swing Brothers (Sverige) Tubasextetten (Sverige) Sweet Feet (Sverige)

25 25 Fredag 23 augusti 2013 Med reservation för ändringar. Kl 18 Parad på Avenyn från Valand till invigningen på Götaplatsen Bankettsalen, Elite Park Avenue Hotel (entré utan festivalsbiljett 220 kr för både Bankettsalen och Taubesalen) Kl Oriental Jazzband Kl Doc Houlind All Stars med Tricia Boutté Taubesalen, Elite Park Avenue Hotel (entré utan festivalsbiljett 220 kr för både Bankettsalen och Taubesalen) Kl Tubasextetten Kl Sir Bourbon Dixieland Band Valand: (entré utan festivalsbiljett 200 kr) Kl Budapest Jazz Swing Step Band Kl Second Line Jazzband med Klas Lindquist Scandic Opalen: (entré utan festivalsbiljett 200 kr) Kl Frazzes New Orleans Stompers Kl New Orleans Delight med Marilyn Keller och Derek Winters Lördag 24 augusti 2013 Kl 12 Parad på Avenyn från Valand till Götaplatsen Bankettsalen, Elite Park Avenue Hotel (entré utan festivalbiljett 250 kr för både Bankettsalen och Taubesalen) Kl Classic Jazz Quartet med Klas Lindquist & Isabella Lundgren Kl Doc Houlind All Stars med Tricia Boutté Kl Classic Jazz Quartet med Klas Lindquist & Isabella Lundgren Kl Jazzi n Babies Kl Papa Bues Viking Jazzband (Papa Bue in memorial) Taubesalen, Elite Park Avenue Hotel (entré utan festivalbiljett 250 kr för både Bankettsalen och Taubesalen) Kl Mystos Hot Lips Kl Peoria Jazzband Kl Swing Brothers Kl ? Jamsession

26 26 Valand: (entré utan festivalbiljett 250 kr) Kl Peoria Jazzband Kl Oriental Jazzband Kl Max Lagers New Orleans Stompers Kl Second Line Jazzband Kl Frazzes New Orleans Stompers Scandic Opalen: (entré utan festivalbiljett 220 kr) KL Frazzes New Orleans Stompers Kl Ocean Brass Band Kl Jazzi n Babies Kl Red Hot Mamas Kl Oriental Jazzband Kl Doc Houlind All Stars med Tricia Boutté Betlehemskyrkan: (entré med festivalbiljett eller GP Läsvärdet 170 kr, annars 270 kr) kl New Orleans Delight med Marilyn Keller och Derek Winters Söndag 25 augusti 2013 Valand: (entré utan festivalbiljett 160 kr) Kl Second Line Jazzband Kl Max Lagers New Orleans Stompers Kl Oriental Jazzband Scandic Opalen: (entré utan festivalbiljett 150kr) Kl Jazzi n Babies Kl Vintage Jazz Big Band Betlehemskyrkan: Kl 11 Gudstjänst med Oriental Jazzband (fri entré) Kl 17 Grand Finale med Second Line Jazzband & Isabella Lundgren (entré utan festivalbiljett 180kr)

27 27 Red Hot Mamas - Götborgs svar på Andrews Sisters! BILJETTER Beställ biljetter på tickets@gothenburgjazzfestival.com eller telefon och hämta dem på festivalkontoret på BIOGRAF ROY, Kungsportsavenyn 45, f o m fredag 23e augusti kl: (ingen serviceavgift) Biljetter till enstaka scener kan ej bokas i förväg utan köps i dörren på respektive scen Juniorbiljett: Du som är under 30 år gammal kan köpa en fredags- och/eller lördagsbiljett för endast 150 kr. Biljetten gäller till alla konserter respektive dag utom GP läsvärdet konserten på lördagen. Rabatten kan endast fås på festivalkontoret på BIOGRAF ROY, Kungsportsavenyn 45, f o m fredag 23e augusti kl 11 tel (serviceavgift tillkommer) Pusterviks biljetter tel (serviceavgift tillkommer) Priser: Tredagarsbiljett 760 SEK Fredag 360 SEK Lördag 440 SEK Söndag 220 SEK

28 Tricia Boutté, fixstjärna från New Orleans, framträder på Göteborgs Jazzfestival Tricia Boutté, fixstjärna från