HÅLLBARA KRISTIANSTAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HÅLLBARA KRISTIANSTAD"

Joakim Strömberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 HÅLLBARA KRISTIANSTAD Miljömål för en bättre miljö Viktiga lokala miljöfrågor är att begränsa vår klimatpåverkan, minska övergödningen av vattendragen och Östersjön samt att skydda vårt värdefulla grundvatten och den biologiska mångfalden. I Kristianstads kommun finns både en rik variation av naturtyper och många sällsynta arter. Under Kristianstadsslätten finns dessutom en stor grundvattenreservoar. Grundvatten av god kvalitet är viktigt som dricksvatten, vatten för livsmedelsindustri och bevattning. Kristianstads kommun har femton lokala miljömål som beskriver vilket miljötillstånd som ska uppnås. Dessutom finns det delmål som pekar ut vad som behöver göras. De lokala miljömålen konkretiseras ytterligare genom det arbete som pågår med lokala strategier för klimat-, avfalloch naturvårdsarbete. Genom att årligen följa upp cirka 100 miljöindikatorer får kommunen en bild av hur miljön mår och en vägledning för vidare åtgärder. Miljöbarometern är en hemsida som visar hur miljön i kommunen mår utifrån miljömålen. Några exempel på frågor som du kan få svar på är: Hur är vattenkvaliteten i Hanöbukten? Hur mycket växthusgaser släpper vi ut per kommuninvånare i Kristianstads kommun?

Under Kristianstadsslätten finns dessutom en stor grundvattenreservoar. Grundvatten av god kvalitet är viktigt som dricksvatten, vatten för livsmedelsindustri och bevattning.

2 I Vramsån växer den sällsynta jättemöjan. Webbplatsen miljöbarometern. Bad i Hanöbukten. Vattenriket - ett landskap värt att bevara och utveckla Få platser har så rik och varierad natur som Vattenriket. Från Linderödsåsen letar sig strömmande vattendrag genom lövskogsklädda raviner. Närmare havet finns de kalkrika sandiga markerna med sin speciella flora. Tvärs igenom Vattenriket flyter den mäktiga Helge å, kantad av sumpskogar och våtmarker. Åns puls med högoch lågvatten samt bruket av markerna sedan många hundra år ger förutsättningar för en stor biologisk mångfald som är viktig att bevara och utveckla. Våtmarkerna fungerar också som vattenmagasin och bidrar till att skydda Kristianstad mot översvämningar. År 2005 utsågs Vattenriket till ett biosfärområde av FNorganet Unesco. Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling. Alla biosfärområden arbetar med de tre funktionerna att bevara, utveckla och stödja naturen. I Vattenriket pågår en rad projekt för att bevara landskapet och dess växter, djur och ekosystemtjänster. De handlar om att utveckla nya sätt att använda landskapet som är bra för både människa och natur.

Närmare havet finns de kalkrika sandiga markerna med sin speciella flora. Tvärs igenom Vattenriket flyter den mäktiga Helge å, kantad av sumpskogar och våtmarker.

3 Vy över Vattenriket. Blomning på sandiga marker. Upplevelser på Hammarsjön. Biosfärområde för människa och natur Under våren rastar tusentals tranor i Vattenriket. För att bevara både tranorna och vårsådden samarbetar lantbrukare, fågelintresserade och länsstyrelsen i Skåne. Tranorna matas dagligen vid besöksplatsen Pulken där de inte gör skada på grödor. Här kan fågelskådare dessutom beundra tranorna på nära håll från fågeltornet. Biosfärområden ska bidra till en utveckling som gynnar både natur och människor. Målet är att skapa en utveckling som inte tär på naturkapitalet utan i stället får det att växa. På golfbanan i Åhus kombineras golfsport med naturvård och promenadstråk. Projekten kring slåtter av våtmarksgräs och ekoturism är andra initiativ för att få igång fler aktörer inom hållbar utveckling. I Biosfärområde Kristianstads Vattenrike pågår miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning. Dessutom sker mycket arbete för att underlätta för allmänheten och elever att ta del av allt det värdefulla. Naturum Vattenriket är den centrala mötesplatsen. Här finns utställning, guidade turer och information som visar vägen ut i hela Vattenriket. Runt om i landskapet finns dessutom ett tjugotal besöksplatser med fågeltorn, spångade leder och utemuseer. Flera av besöksplatserna har anpassats för rullstolar så att de blir tillgängliga för alla.

Här kan fågelskådare dessutom beundra tranorna på nära håll från fågeltornet. Biosfärområden ska bidra till en utveckling som gynnar både natur och människor.

4 En trana landar vid Pulken. Ekenabbens besöksplats är tillgänglig för alla. Redet i vassen - besökscentrum naturum Vattenriket. Fossilbränslefri kommun - en utmaning att nå! Kristianstads kommun har ambitionen att bli en fossilbränslefri kommun. Klimatarbetet har två olika inriktningar, dels att minska de egna utsläppen av växthusgaser och dels att anpassa kommunen till klimatförändringar. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid i kommunen minskat med drygt 25 %. Utbyggnad av biobränslebaserad fjärrvärme är den satsning som har störst betydelse för att minska utsläppen av koldioxid. I Allöverket produceras fjärrvärme och el framförallt från flis, biogas och bioolja. Några andra viktiga satsningar för att minska utsläppen är att ersätta olja i kommunala fastigheter, att producera biogas för fordonsdrift och att bygga gång- och cykelvägar. Även företag är engagerade i klimatarbetet. Det finns en klimatallians för företag som aktivt arbetar med att minska sin klimatpåverkan. Delar av staden Kristianstad ligger under havsnivån. Genom klimatförändringar ökar risken för översvämningar. Ett mät- och prognossystem har byggts upp för att bedöma vattennivåer i Helge å. För att skydda staden byggs också 10 km skyddsvallar och 6 pumpstationer.

Klimatarbetet har två olika inriktningar, dels att minska de egna utsläppen av växthusgaser och dels att anpassa kommunen till klimatförändringar.

5 Flis används i fjärrvärmeverket. Det är enkelt att ta sig fram med cykel i Kristianstad. Vatten från Helge å svämmar över i Tivoliparken. Biogas - energiproduktion och avfallshantering Matavfall från hushåll, restauranger och andra verksamheter är en energiresurs. Genom att röta matavfall producerar kommunen biogas. Biogas är ett förnybart bränsle som inte bidrar till att öka växthuseffekten. I Kristianstads kommun finns det tre anläggningar som producerar biogas. I biogasanläggningen vid Karpalund rötas matavfall från hushåll tillsammans med restprodukter från livsmedelsindustrier och gödsel från lantbruk. Förutom biogas bildas också en rötrest. Rötresten är näringsrik och sprids på åkermark. På så sätt blir det ett kretslopp mellan stad och land. Biogas produceras också vid avloppsreningsverket i Kristianstad och från den gamla soptippen utanför Kristianstad. Biogasen används både i fjärrvärmeverket och som drivmedel. Alla stadsbussar i Kristianstad drivs med biogas. Renhållningens sopbilar och kommunens bilpool drivs också med biogas. Även företag och privatpersoner kör på biogas. Biogas ger lägre utsläpp av luftföroreningar än andra drivmedel. Dessutom är motorerna tystare.

Biogas är ett förnybart bränsle som inte bidrar till att öka växthuseffekten. I Kristianstads kommun finns det tre anläggningar som producerar biogas.

6 Stadsbussar och personbilar drivs med biogas. Biogasanläggningen i Karpalund. Minskad övergödning för ett friskare hav! Helge å flyter genom Kristianstads kommun. Helge å för med sig mycket näringsämnen ut till Hanöbukten och Östersjön. Det beror bland annat på att det finns mycket odlingslandskap runt Helge å och dess många biflöden. För att minska näringsläckaget från odlingsmark och enskilda avlopp pågår ett projekt i Vinnö å. Vinnö å är ett biflöde till Helge å. Projektet handlar om att anlägga 50 hektar våtmarker i odlingslandskapet. Våtmarkerna ska fånga upp näringsämnen och ge bättre vattenkvalitet i ån. För att lyckas krävs samarbete med privata markägare. En annan del av Vinnö å-projektet handlar om enskilda avlopp. Det är många hus i området som har egna avlopp. Avloppsanläggningarna kommer att inventeras och reningen förbättras. En annan viktig satsning för att minska näringsläckaget till Östersjön är att ett kommunalt avloppsnät byggs ut längs med kusten. I kommunen finns det också många mindre avloppsreningsverk. Reningen i de mindre reningsverken förbättras successivt.

För att minska näringsläckaget från odlingsmark och enskilda avlopp pågår ett projekt i Vinnö å. Vinnö å är ett biflöde till Helge å.

7 Strand vid Hanöbukten. Vinnö å Dialog om våtmarker med markägare. Agenda 21 och ungdomar I Kristianstads kommun arbetar Agenda 21 med fyra fokusområden. Det handlar om åtgärder för hållbar samhällsutveckling, hållbart producerade livsmedel, jämlikhet och mångfald samt barn och ungdomar. Agenda 21 informerar bland annat om hur var och en av oss kan äta klimatsmart. Arbetet om jämlikhet och mångfald handlar om att ge alla människor oavsett kön, ålder eller etnisk bakgrund tillgång till samma kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor. Då får fler möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Många skolor i kommunen är miljöcertifierade enligt Grön flagg. Lärare och elever får stöd med kunskapsuppbyggnad genom en särskild Naturskola. Skolklasser i årskurs åtta kan också delta i en klimatolympiad. Klimatolympiaden är en kunskapstävling om klimatförändringar. Mindre barn kan vara med i Upptäckarklubben. Medlemmar i klubben får lösa olika miljöuppdrag tillsammans med vuxna. Barnen får belöningar i form av olika natur- eller kulturaktiviteter. Kulturhuset Barbacka har vid flera tillfällen satt upp teaterföreställningar om klimatförändringar och avfall.

Agenda 21 informerar bland annat om hur var och en av oss kan äta klimatsmart.

8 Deltagare i Upptäckarklubben på uppdrag. Klimatsmart varukorg. Klimatteater på stan. För mer information kontakta: Miljö- och hälsoskyddskontoret Tfn naturum Vattenriket Tfn Fotona i broschyren är tagna av: Fotograf Fredrik, Sven-Erik Magnusson, Patrik Olofsson, Ola Magntorn, Claes Sandén, Marie Grönvold, Lars Carlsson, Jörgen Knutsson och Katrine Svensson.

Relevanta dokument

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket.

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket. Hot och möjligheter i miljömålsarbetet Kristianstads Vattenrike - en alldeles speciell del av Skåne. Köpenhamn Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Katrine