PLACERING AV KULTURUTBUD I HÖGANÄS

Transkript

1 1 RAPPORT PLACERING AV KULTURUTBUD I HÖGANÄS INLEDNING Det föreligger en diskussion kring fysisk placering av bibliotek och kultur i Höganäs. Ur ett stadsutvecklingsperspektiv är den fysiska placeringen av olika verksamheter och utbud en viktig frågeställning. Med rätt placering kan utvecklingen av en stad stärkas. För att utveckla Höganäs, med väl integrerade och välfungerade verksamheter, bör man enligt vår mening ta tillvara de förutsättningar som gäller. En lokal anpassning och applikation är viktig. Närheten till olika utbud (handelsplatser), planlagda utvecklingsprojekt vad avser bostäder, kultur, idrott och infrastruktur skall tillsammans med ett handels- och serviceutbud bidra till att ge orten en stärkt identitet samtidigt som de följer målbilder om en varaktig, långsiktig och attraktiv stadsplanering. Områdets kvaliteter som plats för lokalisering och miljö skall genomsyra utvecklingsförslagen. Uppdraget innebär förslag till följande: - På vilken fysisk plats är det lämpligt att ur ett Höganäsperspektiv, och med god stadsutveckling (på verksamhetsnivå) för ögonen, lokalisera biblioteks- och kulturverksamhet? - Vilka andra handels- och besöksverksamheter kan vara gagnade av att vara fysiskt lokaliserade nära bibliotek och kultur för att stärka en bärkraftig och attraktiv struktur (bransch, karaktär)? Dessa verksamheter kan och skall bidra till att skapa attraktiva stråk, livgöra stråken och länka samman delar av staden. Vi har under de senaste åren medverkat i flera utredningar med likartade frågeställningar och med blandstadens förtecken t ex Skeppsbron i Göteborg, Kvillestaden Göteborg, kvarteret Kanoten i Karlstad, inre hamnen i Oskarshamn, Selma Lagerlöfs torg i Göteborg samt Kongahällaområdet i Kungälv. Även ett stort antal utvecklingsprojekt för stadskärnor. Projekt där olika aktiviteter haft en central betydelse.

2 2 Arbetet kommer i huvudsak att grunda sig på följande: - Kunskap om gårdagens/dagens/morgondagens verksamhetsutveckling samt aktuella trender år med inventeringar och analyser av verksamhetsutvecklingen inom handel och besöksnäring. - En förankring i de faktorer som påverkar handel och besöksnäringars möjligheter. - Delaktighet och fortlöpande diskussioner med berörda parter inom kommun, fastighetsägare och verksamhetsidkare, kring de olika projekt och utvecklingsvisioner som planeras. Bedömningen utgår från att ett kulturhus, avsett ambitionsnivå, är en besöksdragande aktivitet med förutsättningar att agera under stora delar av dagen och veckan. Ju större aktivitetsnivå, desto bättre ur flödessynpunkt. Vid en jämförelse med ett flertal bibliotek och kulturhus i landet är det inte nödvändigtvis storlek som avgör framgång utan de aktiviteter som erbjuds. UTVECKLING I ALLMÄNHET I all form av utveckling föreligger tre strategiska grundfrågor; Varför? Vad? Hur? Initialt gäller huvudfrågeställning om varför en besökare skall komma till platsen. Vilka egenskaper som lockar till besök? I ett renodlat köpcentrum med utvecklat attraktivt utbud är denna fråga närmast besvarad genom utbud, pris och tillgänglighet. För andra platser är frågan ofta mer komplicerad. varför-nivån är central i strategiskt arbete eftersom den leder in till de övriga frågorna. Stadsutveckling står för närvarande i ett förändringsarbete. Det som varit en av stadens konkurrensfördelar, att vara kommunens primära handelsplats, har sedan en längre tid förändrats. Stadskärnan är idag en mötesplats med olika funktioner där renodlad handel har ersatts med andra funktioner. Nöje, kultur och mötesorienterade platser har ersatt handeln. Det förefaller som om att denna utvecklingstrend fortsatt gäller för ett stort antal av våra svenska kommuner. Denna utveckling ger då också förutsättningarna för vad som kan och bör lokaliseras i staden och följande åtgärdsprogram och aktiviteter för att åstadkomma en positiv utveckling. Verksamheter kan i ett strategiskt arbete delas in i de som är besöksdrivande och de som är besöksberoende. Besöksdrivande verksamheter har en betydande dragningskraft och skapar förutsättningar för kompletterande verksamheter i anslutning till platsen. D.v.s. de som kan beskrivas som besöksberoende. De har med sin verksamhet liten förutsättning att utöva egen dragningskraft men är väl lämpade kompletterande verksamheter för att skapa stråk och en samlat besöksattraktion. HIERARKISK ORDNING AV KOMMUNENS UTBUD

3 3 Ett stort antal studier under de senaste decennierna har visat att en attraktiv stadskärna är en viktig förutsättning för kommunal tillväxt och attraktionskraft. Så sent som under sommaren 2015 konstateras i en studie genomförd på uppdrag av organisationen Fastighetsägarna att ett levande centrum lockar till sig investerare, besökare, invånare och entreprenörer. En lärdom som vuxit fram under ett stort antal år. En kommun behöver ett nav och en hierarki av utbud och olika verksamheter. En hierarki som utgår från en mittpunkt. Redan Malcolm Proudfoot (1937) visade med studier att en stadsbyggandshierarki kan utgår från fem olika nivåer. Alla viktiga för att med sena egenskaper agera i ett utbudsrollspel i en kommun. De fem hierarkiska nivåerna är; 1 Stadskärnan 2 Större handelsplatser i externa lägen 3 Kommuncentra i en region 4 Lokala handelsplatser (bostadsnära handelsplatser och torg) 5 Isolerade butikslägen En attraktiv kommun har följaktligen en tydlig struktur av platser, utbud och roller. Sentida studier och rådande fenomen visar att stadskärnans roll som handelsplats allt mer försvagas. Stadskärnan ges andra funktioner där utbud som bygger på att besökaren ser och syns stärks. Framförallt gäller detta sällanköpsvaror där en minskning kompenseras av stärkta positioner för hotell, restaurang- och cafénäring. Staden blir följaktligen beroende av att det sker etablering och lokalisering av besöksnäringar som inte alltid innebär handel. Samtidigt ger attraktiva besöksnäringar ett stärkt utrymme för särskilda unika handelsenheter att verka. Enheter som normalt inte har sin plats i den nya tidens handelsplatser (köpcentrum). SÄSONGSFENOMEN En svår uppgift i samband med stadens utveckling är att finna verksamheter vilka kan överleva årets alla perioder och månader. För en sommarstad med stark turism är inte sommarmånaderna det största bekymret, utan att ge handel, servicenäring som t ex restauranger de rätta förutsättningarna att verka under årets alla månader. Attraktiva havsnära läge kan säkert klara sommarsäsongen men har under merparten av året utmaningar att dra besökare och livgöra ett område. Vi har ur verksamhetssynpunkt en utmaning i att planera för och hantera ett nordiskt klimat. En kommun och dess struktur skall utvecklas för att hantera alla dagar på året. KULTUR OCH KLUSTER AV VERKSAMHETER Kultur skapar förutsättningar när handelns betydelse för stadskärnan minskar. En stad eller plats är något förenklat, summan av vad som finns där, vem som finns där och vad som är på gång (Antoni, Mellander 2013). Svaren på dessa tre frågor ger värdet av stadens attraktionskraft (Florida 2008). Det nya besöks- och användarbeteende innebär i våra europeiska stadskärnor att ses och synas. Ur beteendesynpunkt gäller det därför att kombinera olika aktiviteter på ett sätt så att gynnas av en närhet till varandra. Detta gäller alla typer av mötesplatser utöver renodlad

4 4 handel. Idrottsarenor, kulturutbud, hotell, restauranger, nöjesliv, föreningsliv och kommunal service kan med samlokalisering skapa starka mötesplatser som i sin tur kan skapa förutsättningar för ett betydande antal handelsorienterade verksamheter. En sådan strategi har förutsättning att skapa goda villkor för olika verksamheter som med unikt utbud vanligtvis sällan ges plats i dagens externa handelsplatser och köpcentrum. Ett exempel på denna utveckling av kluster är s.k. evening economy eller purple flag. Strategiska aktiviteter för att finna attraktionskraft i stadens centrum med hjälp av den starka kvällsekonomin som innebär att staden ges ett liv hela dygnet och med målsättning om flertalet dagar under veckan och året. Om handel skapar trafik och flöden under dagtid så är det andra besöksorienterade verksamheter som ger liv och aktivitet under andra tider på dygnet. Ett kulturutbud ger förutsättningar för att komplettera med andra typer av verksamheter. Det skapar ett flöde av människor över olika tider på dygnet och under olika veckodagar vilket kan medverka till att stadskärnas attraktionskraft ökar. HÖGANÄS Höganäs har en delad centrumstruktur. En struktur som har en längre historisk förklaring och som inneburit en centrumvandring. En stad av Höganäs stolek har begränsade möjligheter att skapa attraktionskraft i utdragna och stora geografiska områden. Detta kräver en koncentration av verksamheter och utbud för att de skall utgöra en attraktiv dragkraft. Centrumvandringen har idag därför inneburit en koncentration av aktiviteter till Höganäs Nedre inklusive hamnområdet. En viktig tankegång är att markera var Höganäs mittpunkt (nav) finns eller skall vara. Idag är detta inte helt klart. Det finns flera ställen som skulle kunna sägas ha en ambition att vara mitt. Detta är en grundläggande frågeställning. För närvarande finns flera attraktiva platser i Höganäs centrums närhet vilka utövar en dragkraft. Området kring Höganäs fabriker och dess outlet har en dragningskraft på besökare av olika slag, såväl lokala som turister, Höganäs saluhall Magasin 36 är ett gott exempel på en unik utveckling av handel och besöksaktiviteter, hamnen har under sommarhalvåret förutsättningar att utöva en dragningskraft. Just denna geografiska spridning av verksamheter och aktiviteter är en utmaning. Det gäller att binda samman de olika delarna. Det geografiska avståndet är oftast litet men det psykologiska avståndet är betydande. En möjlighet att överbrygga upplevelsen av psykologiska avstånd är att skapa attraktiva sammanlänkande stråk mellan två platser. Att idag skapa stråk mellan delarna är under överskådlig tid närmast att betrakta som mycket svårt. Ett strategiskt mål kan vara att bygga staden från mittpunkt och ut mot periferin genom stråkexpansion. Dock gäller fortfarande att en kommuns stadskärna geografiskt är begränsad till några få platser och huvudstråk. ANALYSMODELL Modellen för att värdera de olika föreslagna platserna är delvis inspirerad av en motsvarande analys för lokalisering av kulturhus inom Skellefteå kommun. Även etablerade modellarbeten

5 5 för stadsutveckling, handelsplatser och regionala strategier ligger till grund för kommande bedömningar av de i Höganäs diskuterade och möjliga platserna. Varje faktor värderas i en femgradig skala där 1 bedöms vara sämst förutsättningar för placering och 5 motsvarar den bedömda bästa lämpligheten. Tre huvudsakliga områden behandlas; Platsens fysiska användning i dag Hållbart resande till platsen Staden och stadslivet vid platsen Inom dessa områden värderas följande faktorer; Befintliga verksamheter Merkostnad Alternativ användning Potentiell utvecklingsmöjlighet Gångstråk Kollektivtrafik Parkering Närhet till stadens mitt Stadsliv De olika faktorerna kan beskrivas på följande sätt. Befintliga verksamheter fokuserar på vem som äger marken, om det finns byggnader på platsen och vilken verksamhet som idag ockuperar platsen. Merkostnad beskriver om det idag finns en bedömd merkostnad för etablering i form av flyttning av existerande verksamheter, historiska mervärden i befintliga byggnader som måste beaktas eller dylikt. Alternativ användning innebär en bedömning av att det redan finns en verksamhet eller planeras möjligheter för verksamheter som bättre passar på den aktuella platsen än ett kulturhus. Detta innebär inte att platsen är olämplig för en etablering av ett kulturhus men den alternativa användningen kan vara mer värdefull ur stadsutvecklingssynpunkt. Potentiell utvecklingsmöjlighet innebär att på platsen finns ytor som i framtiden medger fortsatt utveckling och expansion. Gångstråk fokuserar förutsättningar för gångtrafikanter på ett attraktivt och skyddat sätt kunna röra sig i anslutning till platsen. Detta innebär också att dessa oskyddade trafikanter, oberoende av ålder eller funktionsnedsättning, kan röra sig till och från platsen på ett tryggt och säkert sätt längs de omkringliggande gatorna. Kollektivtrafik innebär förutsättningarna att ta sig till platsen med kollektivtrafik. Parkering innebär en bedömning av möjligheterna att ta sig till platsen med bil och i anslutning erbjudas parkeringsmöjligheter inom ett nära avstånd till platsen.

6 6 Närhet till stadens mitt. Ur ett stadsutvecklingsperspektiv är det viktigt att bedöma avståndet till stadens nav och mittpunkt. Stadsliv. Platsen bidrar till att utveckla stadslivet i kommunen. Med stadsliv menas det offentliga rummet, d.v.s. stadens gator, torg och parker där människor ges möjlighet att röra sig i gångtrafikantens hastighet och mötas utan att sitta i ett fordon. De förslag till placeringar som diskuterats i tidigare genomförda utredningar kan utifrån stadsutveckling och placeringens lämplighet delas in i två grupperingar. Ett antal av de, i gjord utredning, föreslagna platser bedöms ej ses som lämpliga för lokalisering då dessa inte på något sätt bidrar till att utveckla en attraktiv stadskärna med en mittpunkt i Höganäs. Dessa platser är Kvarteret Flora (Storgatan/Centralgatan), Folkparken/Julivallen, Kullagymnasiet, Swedbanksfastigheten och Centrallagret/Finkeramiska fastigheter. Att ta dessa i bruk för en placering innebär en tydlig fortsatt splittring av Höganäs struktur till på sin höjd geografiskt centrumnära lägen med liten möjlighet att stärka en framtida attraktiva stadsmiljö. Bedömningen av dessa platser redovisas i bilaga. Fyra platser bedöms däremot som lämpliga alternativ för placering. Var och en av dessa platser visar olika kvaliteter Widdings villa, Bruksskolan, Stationshuset och hamnen. Dessutom bedöms nuvarande lokaliseringsplats för biblioteket. Nuvarande Widdings villa Brukskolan Stationshuset Hamnen Befintliga verksamheter Merkostnad Alternativ användning Gångstråk Kollektivtrafik Parkering Närhet till stadens mitt Stadsliv SUMMA Ur ett renodlat stadsutvecklingsperspektiv så är nuvarande lokalisering god. Det finns förutsättningar och möjligheter att utveckla grannar och aktiviteter. Dessutom har nuvarande lokalisering ett betydande antal besökare som livgör området. En alternativ placering innebär att det inte är helt okomplicerat att ersätta nuvarande verksamhet med attraktiva alternativ. Lokalen är anpassad för dagens ändamål och kan sannolikt bara delvis ersättas med besöksorienterad verksamhet Av de fyra alternativa platser som diskuterats i tidigare utredningar bedöms Widdings villa vara den mest optimala placeringen i syfte att stärka och utveckla ett stadskärneområde i Höganäs. Höghuset utgör en visuell markering men är idag ensamt, det finns förutsättningar att binda samman centrala gator och det finns ett utrymme som på ett attraktivt sätt kan exploateras för att rymma ett kulturhus. Dessutom finns ett historiskt värde i befintlig fastighet. En byggnad som

7 7 med sannolikhet kan utvecklas och passa in i stadsmiljön och i ett kulturhus. Med denna etablering ges förutsättning att se en framtida mittpunkt i Höganäs kommun. En mittpunkt kring vilken olika hierarkiska aktiviteter inom besöksnäring och handel kan utvecklas. Centrum kan också klimatskyddas för längre period. Bruksskolan ligger också mycket nära mittpunkten. Den påverkar inte lika positivt stråkutvecklingen till Storgatan men skapar en stärkt verksamhetssammansättning nära Köpmansgatan. Ger ett stråk från stadshus, kommunala funktioner och resecentrum/busstorg. Stationshuset är en möjlig placering i syfte att söka skapa en länk, ett stråk, mellan centrum (Höganäs nedre) och den utveckling som sker kring Höganäs saluhall Magasin 36. En placering på denna plats innebär en långsiktig satsning att söka skapa koppling mellan attraktiva delar i centrumnära läge. En inte helt okomplicerad utmaning som ställer stora krav på platsernas attraktionskraft. Hamnen är en möjlig placering men här talar främst klimatberoendet och att det finns ett påtagligt psykologiskt avstånd till stadskärnan emot lokalisering. En placering som inte bygger stadsliv och ställer stora krav på länkade stråk. FÖRSLAG PLACERING AV KULTURHUS En investering i kultur och besöksnäring ger på sikt en god möjlighet att skapa och utveckla ett viktigt handels- och besöksnav i Höganäs. Utveckling och placering av ett kulturhus i Höganäs påverkas av att det inte finns en etablerad och tydlig mittpunkt som kan sägas vara kommunens/stadens nav. Det finns uppenbarligen en vilja från stadens ledning att staden skall ges en traditionell stadsuppbyggnad med en attraktiv hierarki. Flertalet svenska städer, orter och kommuner har vanligen en tydlig mittpunkt. Det kan vara ett torg, en kyrkobyggnad, ett resecentrum eller motsvarande. Höganäs har under åren genomfört flera centrumförflyttningar som sätter sin prägel på nuvarande struktur. Att sprida aktiviteter och dragkrafter är inte en på sikt framgångsrik strategi. Även korta avstånd kan upplevas som psykologiskt långa om de inte binds samman med attraktiva upplevelser. Det finns naturligtvis möjligheter att placera ett kulturhus på vilken som helst av de föreslagna platserna eller till och med på andra platser som över tid kan vara aktuella. Vad som då sker är att bilden av en splittrad stadsbyggnad stärks. Enheterna var och en för sig kan mycket väl fungera men kommer att stå som solitärer i marknaden. Det föreligger inga omedelbara positiva samlokaliseringseffekter. En omlokalisering kan därför innebära att kommunens olika aktörer står inför några påtagliga utmaningar; Att reaktivera den yta som lämnas med annan verksamhet som kan vara en motsvarande attraktiv dragare till stadskärnan. Alternativanvändningen av nuvarande lokal vid Köpmansgatan är sannolikt i huvudsak bostäder vilket inte ger tydliga positiva effekter för verksamhetsutveckling i centrum. En aktivering av stråken mellan solitärerna. En svår utmaning att lösa.

8 8 Vi kan konstatera att Höganäs har flera attraktiva platser som med utbud eller miljöer drar besökare. En tydlig utmaning är att länka samman dessa. Stråkuppbyggnaden mellan de attraktiva platserna är inte tillräckligt attraktiv för att skapa gångflöden mellan platserna. Ett strategiskt stadsbyggararbete bör utgå från att samla och skapa ett nav som kan ligga till grund för en tydlig och attraktiv struktur. Gör stadskärnan till en plats för möte, service och kultur. Denna bedömning vill därför fastslå tre alternativ. Ett alternativ som innebär att dagens lokalisering kvarstår. Ett alternativ för framtida placering om ny plats aktualiseras och ett 0- alternativ som dock kan kompletteras med en kreativ lösning. Samma plats som idag Ett tydligt alternativ är att låta nuvarande lokalisering bestå. Detta kan till och med vara ett gott alternativ för stadens utveckling. Att flytta ut biblioteket ur stadens kärna ger med största sannolikhet utmaningar som är stora då alternativen till attraktiva dragare är begränsade. Det innebär samtidigt att en viktig uppgift återstår. Att med kompletteringar och ett utvecklingsarbete fortsatt skapa en stadens (kommunens) mittpunkt och stärka stadskärnan med olika verksamheter och aktiviteter. Även kulturaktiviteterna i nuvarande verksamhet måste utvecklas med sin tid. De bibliotek och kulturhus som idag premieras och diskuteras som föredömen ges dessa utmärkelser för sina aktiviteter. Några exempel på åtgärder som kan vidtas är t ex (innebär naturligtvis att frågan om attraktiv dragare har hanterats); tydlig skyltning av stadscentrum från kommunens olika delar Att ytterligare tillföra centrum anledningar till besök. Stärka stråken genom fysiska åtgärder (stärka miljön) Se till att länka delarna av kommunen till varandra. Det är många besökare vid outletområdet och också Höganäs saluhall Magasin 36 som bör kunna lockas till ett besök i centrum om attraktiv anledning. Komplettera centrum med symbol fastighet och/eller aktivitet. Om valet är att flytta dagens aktiviteter till annan plats Om kommunen väljer att flytta nuvarande verksamhet till annan plats finns fyra alternativa platser av de i tidigare utredningar föreslagna vilka ger positiva effekter för en framtida stadsutveckling. Bedömningen ger att den mest fördelaktiga placeringen av ett kulturhus är platsen för den Widdingska villan. Här finns goda möjligheter att på sikt bygga för att stärka centrum, skapa ett tydligt nav i kommunen (Höganäs) kring vilken utveckling kan ske, och att exploatera en stadskärnenära yta samtidigt som det finns ett byggnadshistoriskt värde som bidrar till stadens upplevelse. På sikt bör Höganäs olika delar länkas samman så att de funktionsmässigt stödjer varandra.

9 9 Ett utvecklat dagens alternativ Detta alternativ närmar sig alternativet placering som idag. Låt det vara som det är. Bibliotekets placering är god för en stadsbyggnad i Höganäs. Etableringen skapar en dragkraft på Köpmansgatan och livgör torget i sin nuvarande utformning. Folk hittar hit. Däremot kan lokalerna sannolikt anpassas ytterligare och eventuellt öppnas upp mot torgbildningen för att än mer aktivera denna yta för besökare. Detta löser inte Höganäs attraktionsproblematik. För att detta skall kunna åstadkommas är fortfarande länken mellan Köpmansgatan och Storgatan av central vikt. Även i detta fall bör ytan för den Widdingska villan inkluderas och aktiveras i centrumuppbyggnaden. Detta alternativ innebär att de olika delar inom kulturen som idag finns bland annat i Höganäs nedre får ligga kvar och utvecklas. För dessa delar av Höganäs kan det föreligga ett värde att låta kulturen finnas på sedan tidigare väl kända platser. Dessutom är de fastigheter som idag nyttjas problematiska för en alternativ användning. Martin Öberg Tel Postadress Telefon Organisationsnr. Webbadress e-post Esperantoplatsen info@novark.se Göteborg

10 10 BILAGA Bedömning av lokaliseringsförutsättningar för de övriga platser som föreslagits i samband med tidigare utredningar. Kv Flora Folkparken Kullagymnasiet Swedbankshuset Centrallagret Befintliga verksamheter Merkostnad Alternativ användning Gångstråk Kollektivtrafik Parkering Närhet till stadens mitt Stadsliv SUMMA

11 11 BILAGA BILDPRESENTATION Vem är jag A bygga en stad Stråkuppbyggnad 6/46 Psykologiska avstånd Kluster Höganäs Analysmodell Placering av kulturutbud Diskussion Disposi on Total ca 45 minuter med ca minuter diskussion Översiktsplanering Livet mellan husen Livet i husen Mar n Öberg Stråk ABCD Avstånd Mar n Öberg

12 12 Kluster Stadskärnan Handel (köpcentrum, gågator, handelsplatser) Kultur (kulturhus, bibliotek, teater mm) Nöje (Purple flag/evening economy) Idro (arenor) Resor (resecentrum) Utbildning (Campus) Rekrea on (golf, marinor, frilu sliv) mm Höganäs Analysmodell Skelle eå + Kolla läget + Stadsanalysmodeller + Cvand + lokalisering =>

13 13 ANALYSMODELL Tre huvudsakliga områden behandlas; Platsens fysiska användning i dag Hållbart resande ll platsen Staden och stadslivet vid platsen Inom dessa områden värderas följande faktorer; Befintliga verksamheter Merkostnad Alterna v användning Poten ell utvecklingsmöjlighet Gångstråk Kollek vtrafik Parkering Närhet ll stadens mi Stadsliv FÖRSLAG Varför Vad Hur BEHÅLL! Þ () UTÖKAT - Stärk stråk FLYTTA/BYGG NYTT! VISST, MEN! LÄMPLIG PLACERING - Stärka - Länka Behåll Tydlig skyltning av stadscentrum från kommunens olika delar A y erligare llföra centrum anledningar ll besök. Stärka stråken genom fysiska åtgärder (stärka miljön) Se ll a länka delarna av kommunen ll varandra. Det är många besökare vid outletområdet och också Höganäs saluhall Magasin 36 som bör kunna lockas ll e besök i centrum om a rak v anledning. Komple era centrum med symbol fas ghet och/eller ak vitet. Behåll utvecklat Stråket Köpmansgatan Storgatan!

14 14 FLYTTA Ja visst men! A reak vera den yta som lämnas med annan verksamhet som kan vara en motsvarande a rak v dragare ll stadskärnan. Alterna vanvändningen av nuvarande lokal vid Köpmansgatan är sannolikt i huvudsak bostäder vilket inte ger tydliga posi va effekter för verksamhetsutveckling i centrum. En ak vering av stråken mellan solitärerna. En svår utmaning a lösa. BEDÖMNING AV ALTERNATIVA PLATSER Rangordning Postadress Telefon Organisationsnr. Webbadress e-post Esperantoplatsen info@novark.se Göteborg