Budget 2014 och planer för

Transkript

1 Budget 2014 och planer för Antagen av kommunfullmäktige den 21 november

2 Läsanvisning Inledande del Budgeten inleds med ett sammandrag av de beslutade attsatserna enligt 145 i kommunfullmäktige. Därefter kommer det politiska förord som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut. I denna del finns såväl övergripande som verksamhetsmässiga mål, uppdrag och prioriteringar. Finansiell del Vill Du veta mer? Ta kontakt med kommunledningsförvaltningens avdelning för Ekonomi och Finans. Postadress: Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Avdelning för Ekonomi och Finans KARLSKRONA Besöksadress: Östra Hamngatan 7 B Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se Hemsida: Budgeten 2014 och planer för innehåller Avsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, och åtföljs av information om de förutsättningar mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. som budgeten baseras på. Resultat-, balans- och finansieringsbudget återfinns i slutet av detta avsnitt. Kommunens nämnder ska sedan i enlighet med gällande Ekonomi och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun utifrån kommunfullmäktiges beslutade budget bryta ned denna till sina nämnders verksamheter, och därmed fastställa sina internbudgetar. Dessa internbudgetar återfinns på efter det att de är fastställda av respektive nämnd. I N N E H Å L L Kommunfullmäktiges budgetbeslut. 4 Organisationsskiss. 5 Beskrivning av Karlskrona kommuns verksamhetsstyrning. 6 Styrmodellens olika delar Vision Koncernövergripande mål Budget och flerårsplan Planeringsförutsättningar Bokslutsberedning Budget (drift och investeringar) Karlskrona kommuns vision. 8 Omvärdsanalys och trender. 10 Förord. 12 Femklövern har ordet. 13 Vi gör det igen!. 16 Vi gör det tillsammans en framtid som håller. 17 Vision Attraktiv livsmiljö Vision Snabba kommunikationer Vision Utbildning och kunskap Vision Upplevelsernas Karlskrona Vision Näringslivets Karlskrona Hållbart ledarskap, medarbetskap och kvalitet Mål och indikatorer. 30 Sammanfattning av budget 2014 och plan för Den samhällsekonomiska utvecklingen. 34 Den internationella ekonomin Den svenska och kommunala ekonomin Skatter och statsbidrag Skatteutjämning och Generella statsbidrag.. 35 LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Övriga statsbidrag Demografi. 38 Personalutveckling. 39 Hållbart ledarskap och medarbetarskap för service och kvalitet Strategisk kompetensförsörjning och karriärmöjligheter Hälsa och arbetsmiljö Löner och avtal Ekonomisk översikt. 41 Årets resultat, kommunen Skattesats och utdebitering Avgifter Kostnaden för räntor och antaganden om räntesatser Förändring av kommunens nettolåneskuld Soliditet Löne- och prisstegring Finansiell analys och nyckeltal. 44 Känslighetsanalys Resultat och Kapacitet Skatte- och nettokostnadsutveckling Driftskostnadsandel Nettoinvesteringar Risk och Kontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Finansiella nettotillgångar Finansiella förändringar Förändrade resurser till nämnderna Sammanställning av befintliga reserver Resultat- Balans och Investeringsbudget. 52 Nettokostnadernas fördelning Investeringsbudget Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

3 Kommunfullmäktiges budgetbeslut 145 Budget 2014 och planer för för 6. att fastställa investeringsbudget och plan för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. åren för Karlskrona kommun och Utdrag ur Karlskrona kommunfullmäktiges protokoll dess bolag i enlighet med kommunstyrelsens från möte den 20 och 21 november 2013, där beslut förslag till budget, bilagan Sammanställning fattades om Budget 2014 och planer för fastställda investeringsramar, för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. 7. att fastställa ramar för upplåning, utlåning och För hänvisning till fullständigt protokoll, se borgensteckning för Karlskrona kommun och www. karlskrona.se dess samlade verksamhet i enlighet med kommunstyrelsen förslag till budget, bilagan KF Kommunfullmäktige beslutar: ramar för upplåning, utlåning och borgensteckning år 2014, 1. att fastställa finansiella mål för åren för Karlskrona kommun ienlighet med kommunstyrelsens förslag till budget under rubriken 8. att fastställa resultatkrav på Utveckling i Karlskrona AB till 16,9 mnkr för år 2014, Övergripande ekonomiska mål, 9. att ålägga nämnder, styrelse och bolagsstyrelser 2. att fastställa övriga mål för Karlskrona kommun att i övrigt genomföra de uppdrag och beakta de och dess samlade verksamhet i enlighet med prioriteringar som framgår av budget och plan kommunstyrelsens förslag till budget, bilagan för åren , Mål och indikatorer, 10. att samtliga till budgetberedningen hänskjutna 3. att, med hänvisning till beslut under attsats 2, ärenden och skrivelser härmed ska anses besvarade med hänvisning till vad som i övrigt framgår samtliga mål som framgår av kommunfullmäktiges beslut 100/2012 om budget och plan för av budget och plan för åren , åren har upphört att gälla, 11. att fastställa Karlskrona kommuns skattesats till 4. att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa, oförändrat 21:51 kronor för år 2014, och till kommunfullmäktige anmäla, ansvars- och 12. att till protokollet notera att kommunstyrelsens uppgiftsfördelning avseende det fortsatta arbetet förslag till budget och plan för åren med de enligt attsats 2 ovan fastställda målen behandlats i enlighet med MBL 11, samt för Karlskrona kommun och dess samlade verksamhet, 13. att bemyndiga ekonomichefen att löpande under år 2014 vidta nödvändiga tekniska justeringar av 5. att fastställa resultatbudget respektive budgetramar för Karlskrona kommunens nämnder nämndernas budgetramar såsom utfördelning av den budgeterade pris- och lönereserven. och styrelse för åren i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget, bilagorna Resultatbudget respektive Budgetsammanställning Karlskrona kommun, Organisation för Karlskrona kommuns samlade verksamhet AB Karlskrona Moderbolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Personaldelegationen Valnämnden Överförmyndarnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningnämnden Äldrenämnden Handikappnämnden Socialnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kommunrevisionen Serviceförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Äldreförvaltningen Handikappförvaltningen Socialförvaltningen Idrotts- och fritidsförvaltningen Kulturnämnden Kulturförvaltningen Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

4 b u d g e t b u d g e t Beskrivning av Karlskrona kommuns verksamhets styrning Styrmodellens olika delar Vision Juni december: Förvaltningarnas internbudgetförslag Det ska finnas en vision för Karlskrona kommun. Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. Den ska vara kort och kärnfull. Den ska vara ett levande dokument som talar om vart vi ska, en ledstjärna. Visionen ska vara lätt att förstå och väcka intresse. All kommunal verksamhet ska utgå från visionen. Visionen, som fastställs av kommunfullmäktige, ska ha ett tidsperspektiv på år. Den riktar sig till tre nyckelgrupper: medborgare/brukare/kund, medarbetare och politiker. Visionen ska för att kunna få en styrande och sammanhållande effekt på den kommunala verksamheten upplevas som realistisk och trovärdig. Karlskrona kommuns budgetprocess Koncernövergripande mål I koncernövergripande mål beskrivs ett antal högt prioriterade frågor och områden av betydelse för att kommunen ska kunna förverkliga visionen. Genom de koncernövergripande målen anges den önskade utvecklingen inom några prioriterade områden som den politiska ledningen vill sätta fokus på. Områdena ska prioriteras i nämndernas och styrelsernas mål och åtgärdsplaner för verksamheten. Budget och flerårsplan Januari april: Planeringsförutsättningar Det totala ekonomiska utrymmet anges och fördelas i budgeten och flerårsplanen med utgångspunkt från kommunens vision och koncernövergripande mål. Planeringsförutsättningar Mars: Bokslutsberedning April maj: Budgetberedning Maj juni: KF slutligt beslut - budgetramar och koncernövergripande mål Notering: För budget 2014 och plan 2015 och 2016 har budgetbeslutet senarelagts till november månad enligt särskilt beslut. Planeringsförutsättningarna utgör grunden för budgetarbetet och arbetet med de koncernövergripande målen. Planeringsförutsättningarna kan sägas ha två olika utgångspunkter: en del som är mer framtidsinriktad (omvärldsanalys) och en annan del som är en analys av mer hårda och lättare avläsbara fakta. Den del av planeringsförutsättningarna som tar sin utgångspunkt i dagsläget, och som på ett påtagligt sätt påverkar nästkommande års budget, är exempelvis statistiska uppgifter, befolkningsprognoser, förändringar i lagstiftningen, prognoser om den ekonomiska utvecklingen, resultat av medborgar- och brukarundersökningar, effekter av beslut av riksdag och regering. Bokslutsberedning Senast under mars månad ska bokslutsberedning genomföras med styrelser, nämnder och kommunalförbund. Vid detta tillfälle ska bokslutet för föregående år vad avser såväl måluppfyllelse som ekonomiskt resultat presenteras. Samtidigt ska en bedömning göras av de effekter som bokslut, planeringsförutsättningar och de koncernövergripande målen får för kommande års verksamhet. Budget (drift och investeringar) Budgetberedning för nästkommande år och de därpå följande två planåren, ska ske senast under maj månad. Slutligt beslut om budgetramar och koncernövergripande mål ska fattas av kommunfullmäktige senast i juni månad. Kommunstyrelse och nämnder har därefter tid att fram till december arbeta fram sina internbudgetar innefattande såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga aspekter. Beslut om internbudget ska fattas senast under december månad. För samtliga nämnder utgör anslagsbindningsnivån en nettoram. Nämnder har således befogenhet att besluta om omdisponeringar mellan sina olika verksamheter. En förutsättning är dock att det inte medför väsentlig förändring i förhållande till fastställda mål, servicenivåer eller andra riktlinjer. Planerade investeringar och deras finansiering fastställs i den investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar. Ny- och reinvesteringar i utrustning och inventarier beslutas av respektive nämnd inom den investeringsram som tilldelats i beslutad investeringsbudget. Nämnd som har behov av investeringar ansvarar för att investeringen planeras in i kommande budget. Utrymme för kapitalkostnader och eventuellt ökade driftskostnader i övrigt skapas genom avskrivningar, besparingar och prioriteringar inom tilldelade ramar. Beslutsunderlaget ska tydligt klarlägga lönsamheten i planerade investeringar eller vilka andra effekter investeringen avser att åstadkomma. Av ägardirektiven för de helägda bolagen framgår att bolagens investeringsbudgetar ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med kommunens totala investeringsbudget. Syftet är att kommunfullmäktige ska ha kontroll och kunna besluta över kommunkoncernens totala upplåning och att kunna prioritera bland investeringarna. Ovanstående är ett utdrag från ekonomi- och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun, För mer information vänligen se 6 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

5 b u d g e t b u d g e t Karlskrona kommuns vision Karlskrona 2030 Vision Karlskrona 2030 antogs av kommunfullmäktige den 22 november 2012 och formulerades så här: Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun tagit fram en vision som ska ligga till grund för det strategiska arbetet de kommande mandatperioderna. Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. All kommunal verksamhet ska utgå från visionen. Vi gör det igen! En gång i tiden grundades Karlskrona med ambitionen att bli en av landets mäktigaste städer. Här samlades de kunnigaste yrkesarbetarna och här skapades en innovativ miljö som gjorde Karlskrona känt långt utanför landets gränser. När vi nu siktar mot år 2030, är det med samma vilja att skapa något tillsammans. Vi gör det igen, helt enkelt! Vi gör det tillsammans en framtid som håller. Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Med en gemensam vision och att vilja nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem utvecklingsområden. Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Snabba kommunikationer Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken med buss, tåg eller båt gör vardagen enkel i Karlskrona. Utbildning och kunskap Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. Upplevelsernas Karlskrona Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Näringslivets Karlskrona Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. När vi nu siktar mot år 2030, är det med samma vilja att skapa något tillsammans. 8 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

6 b u d g e t b u d g e t Omvärdsanalys och trender Syftet med omvärldsanalysen är att skapa kvalitativa diskussions- och beslutsunderlag, att skapa underlag och kunskapsbas för strategiska, långsiktiga beslut. Detta kan gälla riskbedömning, framtidsberedskap och att mer allmänt göra en organisation mer medveten om vad som händer i omvärlden. Omvärldsanalysen i budgetprocessen utgör den framtidsinriktade delen av planeringsförutsättningarna som ska blicka 5 10 år framåt i tiden. Med trend avses i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid sannolikt kommer att påverka sin vår organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. En drivkraft är det som gör att en trend tar en riktning och ger trenden en rörelsekraft. En trend kan ha flertalet drivkrafter och en drivkraft kan driva på flera trender. Karlskrona kommun har jobbat med övergripande drivkrafter och trender utifrån underlag från SKL, Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år Dessa har i analysprocessen arbetats samman med aktuella underlag för att belysa vad som kan få betydelse för Karlskronas utveckling. Globalisering Som trend ger globaliseringen upphov till ökad rörlighet, av både människor, varor och idéer. I globaliseringen ser vi även en ökad polarisering av befolkningen, med större klyftor mellan de som har arbete och inte, rika och fattiga, etc. men även en ojämn utveckling av städer respektive landsbygd som en följd av urbaniseringen. Demografi De trender inom det demografiska området som får stor påverkan på kommunen är ålderspucklar, generationsskutt, det vill säga hur olika stora generationer påverkar samhället i stort och matchningsproblem på arbetsmarknaden när det blir svårigheter att ersätta de generationer som slutar i arbetsmarknaden med de som kommer in. Teknikutveckling Utvecklingen av ny teknik är ett trendområde som ständigt har inverkan på våra liv, såväl i arbetslivet som privat. För kommunens del blir utvecklingen av e-samhället och efterfrågan på nya tjänster centrala, inte minst när det gäller servicemötet och kommunens kontakter med medborgarna och brukarna när fler självservicetjänster erbjuds. Teknikutveckling påverkar även infrastruktur, kommunikationer och övriga delar av samhällsbyggnadsområdet där den klimatsmarta tekniken blir allt viktigare. Värderingsförändringar Förändrade värderingar styr medborgarnas ändrade förväntningar och krav på kommunen och dess verksamheter. Samtidigt finns det stora variationer mellan värderingarna när önskemålen blir allt mer individuella. Kännetecknande för förändringarna är att de sker väldigt snabbt och att flera trender kan dra utvecklingen åt olika håll. Som en följd av olika värderingsförändringar i samhället ändras lagstiftningar som påverkar kommunens verksamheter mer eller mindre avgörande, t.ex. ändringar i skollagen. Hållbar utveckling En övergripande trend som påverkar och genomsyrar all verksamhet är hållbar utveckling. Klimatfrågorna med diskussioner om t.ex. höjda havsvattennivåer och hur det kan påverka just vår kommun, mer lokala miljöfrågor, men även t.ex. trygghetsfrågor ingår i trenden och är väsentliga för Karlskronas möjligheter till fortsatt tillväxt. Lokala planeringsförutsättningar och utmaningar I omvärldsanalysen blandas faktorer, trender och yttre omständigheter där vissa går att påverka och andra endast är något som vi får förhålla oss till. Det finns ett antal dokument och arbetsområden inom kommunen som på olika sätt beskriver och styr våra lokala planeringsförutsättningar och hur utvecklingen kan ske i koppling till de mer övergripande trenderna. Dessa är ÖP Karlskrona 2030, Vision Karlskrona 2030, den demografiska utvecklingen, hållbar utveckling i Karlskrona samt Regionfrågan. För att beskriva och formulera utmaningarna som Karlskrona kommun står inför genomfördes i slutet av 2012 ett antal samtal och workshops med företrädare för olika verksamhet i kommunen. Utifrån visionens prioriterade utvecklingsområden beskrevs hur trenderna påverkar våra möjligheter att uppnå goda resultat, vilka hinder det finns mot att förverkliga visionen samt formulerades ett antal utmaningar som Karlskrona står inför. Attraktiv livsmiljö Att få de som bor här att stanna kvar och att locka hit nya och fler invånare Att erbjuda attraktiva boendemiljöer Att erbjuda en väl utvecklad kollektivtrafik Att avgöra vilken typ av servicenivå som ska erbjudas i olika delar av kommunen Att värna om medborgarnas delaktighet och arbeta för ökad transparens Snabba kommunikationer Hur få fler att använda kollektivtrafik? Hur påverkar regionförstoring och ökad arbetspendling behoven av kommunikationer? Hur kan samverkan på olika nivåer förbättras? Hur säkerställs att hela kommunen har tillgång till bredband? Utbildning och kunskap Att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet Att möta kraven på kompetens och matchning till arbetsmarknadens behov Att erbjuda en trygg skolgång i skolor som visar på bra resultat Att få fler ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier Upplevelsernas Karlskrona Att skapa balans med aktiviteter riktade till kommunens egna invånare och till besökare utifrån Hur ska kommunen agera för att näringslivet ska kunna utvecklas inom området? Hur kan besöksnäringen och nöjesindustrin bli en basverksamhet i kommunen i samverkan med andra aktörer Näringslivets Karlskrona Hur ska samverkan med regioner, kommuner, näringsliv och lärosäten ske? Vilket näringsliv har vi framöver och vad ska kommunen satsa på? Hur ska kommunen klara omvandlingen med att öppna upp för fristående företag inom traditionellt kommunala verksamheter? Hur kan kompetensen och initiativen hos utländska inflyttare tas tillvara? 10 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

7 f ö r o R D f ö r o R D Kommunstyrelsens ordförande har ordet Karlskrona är en fantastisk kommun som utvecklas och växer. Vi har en arbetsmarknad som konkurrerar på en global marknad och vi gör det framgångsrikt. Vi ser att nya etableringar kommer till Karlskrona, det byggs för fullt och Jula slår snart upp sina portar och vi vet att det kommer fler kedjor i dess spår. Det ger inte bara våra invånare ett större utbud utav varor utan ger oss värdefulla arbetstillfällen. Vi i Femklövern känner en stor framtidstro, vi fortsätter att satsa på besöksnäringen för fler jobb och en attraktivare kommun att bo i men även att besöka. I år kommer vi fortsätta att utveckla vår stadsmarina, mycket har hänt i vår fina entré in till Trossö men vi är inte klara än. Det kommer under året att komma nya och fler bryggor så att fler boende och besökare kan komma in med båt till vår vackra stad. När fler människor vill bo i Karlskrona så behöver vi bygga fler bostäder. Därför känns det nu extra viktigt att vår nya stadsdel Pottholmen under året kommer att dras igång. På sikt bygger vi ett nytt kulturhus som leder till större gemenskap men också nya arbetstillfällen. Konjunkturen ser positiv ut och vi ser att kommunens skatteintäkter kommer att öka, dels genom att det går bättre för hela Sverige men också mycket tack vare att Karlskrona växer. Vi ska ha en hög kvalité i vår välfärd. Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin egen framtid. Ett viktigt led i det är de tre kunskapscentrumen som vi bygger i Nättraby, Jämjö och Holmsjö. Vårt högst prioriterade mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och framtidstro. Vår uppgift är att ge de äldre en trygg omsorg med hög livskvalitet. Vi ska ta tillvara på de erfarenheter som finns hos dem som levt livet längre. Att växa och åldras i Karlskrona ska speglas av trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Vi politiker har ett ansvar att skapa framtidstro. Det är vårt ansvar att tillsammans med organisationer, företag, kommuninvånare och medarbetare överbrygga de utmaningar som vi möter. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Femklövern har ordet Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin framtid Det har skett mycket positivt i Karlskrona kommun de senaste åren. Femklövern vill fortsätta att förändra, förnya och utveckla Karlskrona kommun. Vår gemensamma vision är att skapa möjligheter för ett hållbart och framtidsinriktat Karlskrona med ansvar för kommande generationer. Camilla Brunsberg (M) Kommunstyrelsens ordförande I vår budget lägger vi ett kraftigt fokus på Karlskronas utveckling, jobb och attraktionskraft. Våra investeringar inom besöksnäringen, Östersjöhallen, infrastrukturen kring Pottholmen, en ny brandstation, kunskapscenter i Nättraby, Lyckeby och Jämjö och på sikt ett nytt kulturhus leder till nya jobbtillfällen. I Karlskrona kommun ska varje invånare känna sig trygg i sin vardag. Barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för att kunna rusta sig för sin framtid. Vårt högst prioriterade mål är att barn och unga ska kunna gå ut grund- och gymnasieskolan med minst godkända betyg och framtidstro. 12 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

8 f ö r o R D f ö r o R D Vår uppgift är att ge de äldre en trygg omsorg med hög livskvalitet. Vi ska ta tillvara de erfarenheter som finns hos dem som levt längre. Att växa och åldras i Karlskrona ska speglas av trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Vi ska vara en kommun där välfärden finns tillhands när människor behöver den. Det är när man är sjuk och svag man behöver trygghet som mest. I Karlskrona håller vi samman och låter människor växa. Vi vill att Karlskrona ska vara en kommun där våra kommuninvånare är delaktiga i en hållbar samhällsutveckling. Vi vill ta vara på vår skärgård, vår natur och på världsarvsstaden Karlskronas unika potential och gynnsamma geografiska läge som ett nav i Östersjön. Vi vill skapa en positiv och välkomnande anda som ger framtidstro och stolthet över att bo och verka i vår kommun. Karlskrona kommun ska ha ett dynamiskt och växande näringsliv. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för detta genom god service och fortsatt utökad dialog. Under de senaste åren har nyföretagandet, framförallt det kvinnliga företagandet, ökat i Karlskrona kommun. Möjlighet att starta eget inom välfärdsområdena är en viktig språngbräda för att framförallt kvinnor ska orka, vilja och våga satsa på sin kreativitet och drivkraft. Karlskrona kommuns samlade verksamhet ska arbeta för att stimulera entreprenörskap, företagande och nyföretagande. Varje invånare ska känna att de har något att bidra med och det ska ges möjlighet till olika former av arbetsstimulerande åtgärder. Vi kommer att satsa på yrkesintroduktionsanställningar och fortsätta vår satsning på beredskapsjobb. Alla delar av kommunen ska hjälpas åt för att ordna sommarjobb för ungdomar och praktik för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. När fler vill bo och verka i Karlskrona kommun är det viktigt att vi kan möta efterfrågan på attraktivt boende, attraktiva lokaler och attraktiva miljöer. Vår satsning på skärgården fortsätter med VA-planen och i år lanserar vi skärgårdsmiljonen för en ännu mer levande och tillgänglig skärgård. Vi planerar för nya bostäder fram till 2030 och vårt mål är att vi under en tjugoårsperiod ska kunna växa till invånare. Den närmaste framtiden kommer att handla om utveckling av vår stadsmarina, Skeppsbrokajen och Östersjöhallen. Vi påbörjar Karlskronas största exploateringsprojekt med vår nya stadsdel, Pottholmen. I vår vision säger vi att besöksnäringen ska bli en framtida basnäring i Karlskrona. Vår attraktiva kommun ska sjuda av liv. Med utvecklingsprogrammet för kommunens landsbygd och den fördjupade översiktsplanen för skärgården tar vi ansats för en positiv utveckling i hela kommunen. På landsbygden utvecklas filialbiblioteken i Holmsjö och Jämjö. Vi tror på människors drivkraft, kreativitet, förmåga och vilja att vara med och ta ansvar. Vi vet att våra kommuninvånare bäst själva förmår fatta beslut om sin vardag. Därför verkar vi för att varje kommuninvånare ska få större möjligheter att påverka beslut, som vi fattar i Karlskrona kommun. Kommunens service ska utgå från en mångfald av driftsformer, som syftar till att öka medborgarnas valmöjligheter. Vid sidan av detta ska en ökad konkurrensutsättning av tjänster och service ske, under förutsättning att det är mer kostnadseffektivt och leder till en god kvalitet. Hållbar utveckling ska vara ett långsiktigt och övergripande mål för Karlskrona kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och all verksamhet i kommunen. Alla beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Politikens viktigaste uppgifter är att bygga ett hållbart samhälle, att ta socialt, ekologiskt och ekonomiskt ansvar. I Karlskrona bygger vi ett samhälle där mångfald och öppenhet ger oss konkurrensfördelar. Vi vill ha ett Karlskrona där alla känner framtidstro, självtillit och delaktighet. Karlskrona 2030 För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun tagit fram en vision som ska ligga till grund för det strategiska arbetet under de kommande mandatperioderna. Att omsätta vision Karlskrona 2030 till konkreta handlingsplaner kan bara göras med gemensamma krafter. Alla är välkomna att vara med! Femklövern Karlskrona 2013 Camilla Brunsberg Börje Dovstad Mats Lindbom Sofia Bothorp Tommy Olsson 14 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

9 b u d g e t b u d g e t Vi gör det igen! Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. En gång i tiden grundades Karlskrona med ambitionen att bli en av landets mäktigaste städer. Här samlades de kunnigaste yrkesarbetarna och här skapades en innovativ miljö som gjorde Karlskrona känt långt utanför landets gränser. När vi nu siktar mot år 2030 är det med samma vilja att skapa något stort tillsammans. Vi gör det igen, helt enkelt! Vision Karlskrona 2030 Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. Vi gör det tillsammans en framtid som håller Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. I allt Karlskrona kommun gör ska utgångspunkten vara det långsiktigt hållbara samhället i samklang med det naturliga kretsloppet. Innanför den ekologiskt hållbara ramen bygger vi ett socialt hållbart samhälle som är tryggt, attraktivt och framåtblickande med fokus på eget ansvar och livskvalitet för alla. En hållbar ekonomi får systemet att fungera och är ett medel för att nå målen. Därför ska vi vara rädda om det vi har i Karlskrona kommun. Vi vårdar fastigheter, gator, hamnar och parker för att det är långsiktigt hållbart att hushålla med såväl skattemedel som naturresurser. Karlskrona kommun ska aktivt arbeta med förnyelse och utveckling samt erbjuda kommunens invånare, besökare och näringsliv en effektiv och väl fungerande serviceorganisation och en attraktiv offentlig miljö. Karlskrona kommun ska fungera som en möjliggörare för människor att ta ansvar för sina egna liv och för att kunna förverkliga sina drömmar, till nytta både för den enskilda och för samhället i stort. Vi är alla olika, med unika livserfarenheter, egna personligheter och varierande bakgrund. Alla som bor i Karlskrona kommun ska känna sig välkomna och betydelsefulla. Allt vi gör i Karlskrona ska rymmas inom kretsloppets ramar. Det innebär att kommunens verksamheter inte ska försämra möjligheterna för framtida generationer. Våra verksamheter ska bidra till att vi inte använder mer miljöförstörande ämnen från berggrunden, till exempel olja och tungmetaller. Inte heller vill vi bidra till att mer konstgjorda farliga ämnen sprids omkring oss eller i naturen. Vi får inte heller göra så att de ekosystem som håller oss vid liv förstörs, vi behöver till exempel skogar som andas och friska hav. Samtidigt måste alla människor ha samma möjligheter att tillgodose sina grundläggande behov. Dessa hållbarhetsprinciper ställer vi oss bakom som en av Sveriges ekokommuner. Övergripande sociala mål ] Vi ska öka andelen personer i egen försörjning ] Vi ska ha en god folkhälsa ] Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet Övergripande ekologiska/miljömässiga mål ] Vi ska minska spridningen och nyanvändningen av ämnen och material som hämtas ur berggrunden ] Vi ska minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning ] Vi ska bevara naturens produktionskapacitet och värna mångfalden i naturen Övergripande ekonomiska/finansiella mål ] Vi ska ha årliga resultat under åren som är positiva. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag ] Soliditeten ska minst bibehållas under planperioden Med en gemensam vision och en vilja att nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem utvecklingsområden. ] Attraktiv livsmiljö ] Snabba kommunikationer ] Utbildning och kunskap ] Upplevelsernas Karlskrona ] Näringslivets Karlskrona 16 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

10 b u d g e t b u d g e t Stadens attraktionskraft ska förstärkas genom att öarnas och skärgårdens stad marknadsförs så att fler väljer att besöka, bosätta sig i och uppleva Karlskrona. Vision Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Karlskrona kommun ska ta tillvara skärgården och världsarvsstaden Karlskronas unika potential och gynnsamma geografiska läge som ett nav i Östersjön. Vi skapar en positiv och välkomnande anda med fortsatt god utveckling. I Karlskrona ska våra kommuninvånare kunna leva ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och dynamisk region. I vår skärgård, i våra bok- och ekskogar och med våra unika världsarvsmiljöer ska det finnas plats för närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, blågröna vidder, naturens värden och möjligheter för människor att växa. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten ska vi skapa en hållbar förnyelse. Karlskrona ska vara staden som sjuder av framtidsoptimism och samtidigt värnar sin historia. Stadens attraktionskraft ska förstärkas genom att öarnas och skärgårdens stad marknadsförs så att fler väljer att besöka, bosätta sig i och uppleva Karlskrona. Det gör vi bland annat genom skärgårdsmiljonen. Karlskrona kommun ska erbjuda unika förutsättningar och möjligheter för människor att skapa sig ett boende i en attraktiv livsmiljö som skapar en hög livskvalitet. Karlskrona kommun ska aktivt jobba för att öka sin andel kommuninvånare och marknadsföra sig som en attraktiv kommun att bo och verka i. Karlskrona ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av kultur- och idrottsaktiviteter. Stödet till dessa ska ge dem förutsättningar och möjligheter att självständigt utveckla en kvalitativ verksamhet och ett rikt utbud av aktiviteter. Det ska finnas ett varierat utbud av anläggningar och lokaler med god tillgänglighet som tillgodoser en mångfald av aktiviteter. Ett nytt kulturhus och filialbiblioteken är viktiga träffpunkter i ett demokratiskt samhälle präglat av mångfald. De ska vara informationscentra och platser för möten, läsning och kultur. Bland annat utvecklas filialbiblioteken i Holmsjö och Jämjö. I Karlskrona kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet. All stöd- och omsorgsverksamhet ska ha sin utgångspunkt i respekt för den enskilda individen. Insatserna ska ha fokus på att stärka livskvaliteten och vara utvecklande för den enskilde. Insatser ska utgå från en helhetssyn på individens samlade behov och den enskilde ska i största möjliga utsträckning själv kunna utforma sitt liv. En satsning kommer att göras på fler hemmaplanslösningar. Karlskrona kommun ska se till att alla i behov av stöd ska få förutsättningar för att kunna forma sina liv efter egna drömmar och livsmål. Vi ska skapa förutsättningar för integration av barn, unga och vuxna. Barn som lever i utsatta miljöer ska alltid kunna få samhällets stöd. Folkhälsoaspekten ska genomsyra allt arbete i Karlskrona kommun och det förebyggande arbetet ska vara grunden i vår verksamhet. Lekmannastödet utgör ett angeläget komplement till professionen varför kontaktpersoner, gode män, förvaltare och ideella insatser måste få stöd att utföra sina uppdrag. Människor med beroendeproblematik, psykisk ohälsa, samsjuklighet och funktionsnedsättningar ska få det stöd som krävs för att de själva ska kunna skapa sig ett bra liv och känna delaktighet i samhället. För att förbättra barns och ungdomars psykiska hälsa ska ett förvaltningsövergripande arbete ske i samverkan med landstinget. I Karlskrona kommun ska alla ha möjlighet till ett boende det ska inte finnas några hemlösa. Alla som är helt arbetslösa och har rätt till försörjningsstöd ska erbjudas någon form av aktivitet som leder till egen försörjning. Vi satsar på 40 beredskapsjobb, 150 praktikplatser, 50 yrkesintroduktionsanställningar för unga och utbildning. För att förbereda våra ungdomar för yrkeslivet ligger vår satsning på 300 sommarjobb kvar. Ungdomar omfattas också av ungdomsgarantin som är ytterligare ett instrument för fler i jobb och ökad kompetens. All verksamhet inom välfärden skall bygga på valfrihet, kvalité, mångfald, flexibilitet samt präglas av respekt för den enskilde. Insatserna ska utgå från en helhetssyn, där den enskildes rätt att själv bestämma över sin egen situation ska utgöra grunden. Karlskrona kommun ska vara en bra kommun att åldras i, vår äldreomsorg ska speglas av gemenskap, trygghet och delaktighet. Mänsklig kreativ mångfald kräver förståelse för oliktänkare och respekt för det som är annorlunda. Ingen ska diskrimineras. Vi vill bygga ett samhälle där alla känner stolthet över sitt ursprung och nyfikenhet över att få lära känna andras. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Attraktiv livsmiljö ] Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i ] Vi ska ha kommuninvånare som anser att kommunens verksamheter är bra och servicenivån hög ] Vi ska ha kommuninvånare som anser att de har inflytande ] Vi ska utveckla staden i vattnet 18 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

11 b u d g e t b u d g e t Det kommer också att krävas en utbyggd och mer tillgänglig kollektivtrafik Vision Snabba kommunikationer gemensamma resor. Det kommer också att krävas en utbyggd och mer tillgänglig kollektivtrafik. Ett nytt resecentrum vid stationsområdet på Trossö och på sikt även ett nytt stationsläge vid Gullberna behövs för att kollektivtrafikmålet ska uppnås. Miljömässigt godtagbar kollektivtrafik förutsätter dessutom fossilbränslefria bussar samt utökad skärgårdstrafik. Karlskrona kommuns översiktsplan beskriver en tät och funktionsblandad stad med miljöer, som man gärna cyklar eller promenerar i. Genom att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafiken förbättras miljön och folkhälsan. Detta kommer att fortsätta kräva investeringar för både gång- och cykelvägar. Trossö centrum ska vara en levande, attraktiv och tillgänglig stadsdel med plats för upplevelser och möten, där människor känner sig delaktiga och trygga. Offentliga platser som gator, torg, parkeringar och rekreationsområden ska utvecklas. Vi fortsätter arbetet tillsammans med Trafikverket för utbyggnad av gång- och cykelvägar i övriga delar av kommunen. Bredbandsmöjligheter ska finnas i hela vår kommun. Femklövern har under mandatperioden tagit fram ett IT-infrastrukturprogram. Programmet bygger på de mål som regeringen tagit fram för att öka möjligheterna till bredband på landsbygden. Vi kommer att fortsätta arbetet för att fler ska ha tillgång till fiber på landsbygden. Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken med buss, tåg eller båt gör vardagen enkel i Karlskrona. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Snabba kommunikationer ] Vi ska vara ett nav i en expansiv region ] Vi ska ha snabba kommunikationer lokalt, regionalt och globalt ] Vi ska utveckla hållbar infrastruktur, hamnar, IT och transporter Karlskronas läge, med Sverige i ryggen och utsikt över Östersjön och grannländerna på kontinenten och i Baltikum, ger oss unika möjligheter att vara ett nav för transporter av människor och gods i södra Östersjön. Att transporterna är hållbara är en förutsättning för utvecklingen på Verkö och här är järnvägen med ett nytt logistikcentrum den viktigaste pusselbiten. Genom att fortsätta utveckla Verköhamnen och Emmabodabanan skapas nya hållbara framtidsmöjligheter. Om kollektivtrafikresandet ska fördubblas till år 2030 behövs en omställning från ensamåkande till 20 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

12 b u d g e t b u d g e t All utbildningsverksamhet i Karlskrona kommun ska ta tillvara individens kreativitet och unika styrkor för att skapa förutsättningar för individen att förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund. Vi ska ha ett inkluderande samhälle där barn och ungdomar får möjlighet att rusta sig för framtiden med kreativa och nyskapande miljöer som väcker nyfikenhet, stimulerar och utvecklar. Skolan ska stimulera till nytänkande, ansvarstagande och ett kritiskt förhållningssätt Vision Utbildning och kunskap Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. Förskolan ska ta tillvara barns nyfikenhet och lust till att lära. Kunskap ger förutsättningar att växa och utvecklas. Att erbjuda avlastning och stöd genom en flexibel barnomsorg är en viktig del av välfärden men även en central del för en politik för fler i arbete. Skolan ska stimulera till nytänkande, ansvarstagande och ett kritiskt förhållningssätt för att ge eleverna trygghet och handlingsmöjligheter i en föränderlig värld. Därför är det viktigt att skolan har höga förväntningar på eleven och utgår från att hon/han kan nå skolans utbildningsmål. Detta förutsätter att varje elev blir sedd, får uppmuntran och stöd i sina studier. Vi gör en satsning på det pedagogiska ledarskapets kompetens- och kvalitetsutveckling. Andelen elever i grund- och gymnasieskolan med godkända betyg ska öka liksom andelen som fullföljer påbörjade gymnasieoch komvuxutbildningar. Karlskrona kommun ska tillhandahålla en god utbildning som är utvecklande för individen och som ger kunskaper, färdigheter och förståelse. Skolan ska utgå från var och ens förutsättningar och förmågor att lära och utvecklas. Samtliga elever i behov av stöd ska få hjälp. Våra kommunala skolors möjlighet att profilera sig ska uppmuntras. Samspelet mellan kommunens skolor och arbetslivet ska utvecklas och entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Miljöarbete, modern teknik och en bredd i pedagogik och metoder ska vara en självklar del i våra kommunala skolor. I Karlskrona kommun ska det råda nolltolerans vad gäller kränkningar och andelen trygga elever ska öka. Skolan ska arbeta med de demokratiska värdena i en öppen och respektfull dialog och uppmuntra till ökat elevinflytande över utbildningarnas innehåll och former. Arbetsmiljön för både medarbetare, elever och barn ska vara utformad så att den för varje individ upplevs som trygg, personlighetsutvecklande och kunskapsfrämjande. Sverige har en lång tradition inom bildningsverksamheten och ett antal bildningsförbund är aktiva i samhället. Förutom folkbildningens egna prioriteringar kan studieförbunden utgöra ett stöd till vårt lokala föreningsliv. Vi fullföljer vår lönesatsning på lärarna i grundoch gymnasieskolan, en viktig satsning som höjer statusen på läraryrket. Uppdrag från kommunfullmäktige till BUN: Andelen elever i grundskolan år 9 som når måluppfyllelse (minst betyget E) i alla ämnen ska öka årligen. Barngrupperna i förskolan ska ha en lämplig sammansättning och storlek samt i övrigt erbjuda en god miljö. Inriktning ska vara att successivt minska antalet barn i grupperna med början på gruppen 1 3 år. Personal är den avgjort viktigaste resursen för skolans verksamhet. Rekrytering, kompetensutveckling och arbetsvillkor ska under de kommande åren uppmärksammas och intensifieras. Ny teknik och utvidgad pedagogik är viktigt för lärandet och i att möta elevers olika förutsättningar. Den påbörjade satsningen på begreppet IKT, Informations- KommunikationsTeknik ska därför fortsätta under de kommande åren. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Utbildning och kunskap ] Vi ska ha skolor och utbildningar med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet ] Vi ska ha skolor och utbildningar med kvalitet så att barn och ungdomar ges tillträde till högre utbildning och yrkesliv 22 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

13 b u d g e t b u d g e t Karlskrona ska vara det självklara valet för upplevelser i sydöstra Sverige och Östersjöregionen Vision Upplevelsernas Karlskrona Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. för våra turister. Karlskrona ska ha en levande stadskärna med gränslösa upplevelser skapade av handel, besöksmål, kultur och mötesplatser. Vi ska också ta tillvara landsbygdens kreativa initiativ och mångfald. Karlskrona ska vara det självklara valet för upplevelser i sydöstra Sverige och Östersjöregionen. Världsarvet, museer i världsklass, shopping, konferensfaciliteter, evenemang och aktiviteter möts i skärgården. Besöksnäringen ska ha en tydlig plats i Karlskronas övergripande strategi. Karlskrona kommun ska skapa förutsättningar för en modern konferens- och mässhall i Östersjöhallen. Genom att ha en uthållig marknadsföring och en utvecklad försäljningsstrategi, blir Karlskrona kommun det självklara alternativet. Gästhamnarna ska fortsätta att utvecklas som en tydlig satsning på skärgård och besökande båtturister. Utveckling i Karlskrona AB ska fortsätta skapa förutsättningar för, eller genomföra evenemang som genererar besökare till Karlskrona året om. Den lyckade skärgårdsfesten ska fortsätta utvecklas för att attrahera ännu fler besökare och stärka vårt varumärke. Värdskapet är en viktig del av besöksnäringen och här ska Karlskrona kommun vara drivande. Karlskrona ska vara en mötesplats i Östesjön. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Upplevelsernas Karlskrona ] Vi ska skapa möjligheter till upplevelser i vår kommun ] Vi ska utveckla staden i vattnet Vår vision är att alla som bor i Östersjöområdet ska känna till Karlskrona, veta var Karlskrona ligger och välja att besöka Karlskrona. Vår unika skärgård erbjuder oanade möjligheter för besöksnäringen som vi bättre ska ta tillvara. Även Karlskronas vackra ek- och bokskogar, sjöar, hagmarker och kulturbygd skapar förutsättningar för att möta en växande besöksnäring, inte minst inom eko-, mat- och kulturturism. Precis som att vara en attraktiv kommun att bo i ska också Karlskrona kommun spetsa sin marknadsföring och lyfta fram skärgården för att förmedla Karlskronas unika position och kvalitéer 24 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

14 b u d g e t b u d g e t Vision Näringslivets Karlskrona Karlskrona kommun är det självklara valet för nystartade och befintliga företag Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa ocvh utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. Karlskrona kommun är det självklara valet för nystartade och befintliga företag. Det är vi genom att aktivt söka upp nyetableringar och genom att ha hög service och tillgänglighet för intressenter. Karlskrona kommun ska aktivt medverka till och stimulera hela regionens utveckling, expansion och attraktionskraft. Växer hela vår region växer Karlskrona kommun. Karlskrona kommun ska vara en mötesplats i hela Östersjöregionen för företagande, miljöarbete, besöksnäring och event. Karlskrona kommun jobbar aktivt för att våra lokala företag prioriterar att skapa jobb för unga. Karlskrona kommun ska serva befintliga företag, uppmuntra nyföretagande och aktivt bearbeta nya företag till att etablera sig. Vi fortsätter tillgänglighetsarbetet med en dörr in. Karlskrona kommun ska erbjuda en snabb, god, och korrekt service till företag som finns i Karlskrona eller vill etablera sig. Utveckling i Karlskrona AB ska fokusera på näringslivet inom klimat, energi och miljö, idrott och hälsa, landsbygds- och skärgårdsutveckling samt besöksnäring. Det inledda arbetet med etablering av företag inom området social ekonomi ska ges samma höga prioritering som i dagsläget. Genom delägandet i Karlskrona Baltic Port AB tillsammans med Stena Line, ska Verkö färjehamn med linjen Karlskrona Gdynia utvecklas till en välkänd transportkorridor till Europa och Asien. Baltic Linkkorridoren är den närmaste vägen till Medelhavet och Svarta havet. Med Verköbanans färdigställande skapas möjligheter för intermodal trafik där de tre trafikslagen, sjöfart, järnväg och väg, kopplas ihop i energismarta transportsystem. Det kommer att ge helt nya förutsättningar att marknadsföra Karlskrona som grön godstransportnod. Logistikläget på Verkö ska marknadsföras för att ge etablering av helt nya företag till Karlskrona. Vi ska vara en stark och synlig samarbetspartner och medspelare, regionalt, nationellt och internationellt. Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Näringslivets Karlskrona ] Vi ska vara kända som en företagsvänlig kommun ] Vi ska ha fler företag i Karlskrona Karlskrona kommun ska kännetecknas av en positiv och uppmuntrande attityd till företagande. Entreprenörskap ska uppmuntras i skolan såväl som i hela samhället. Kommunen ska i en tät dialog med näringslivet ge bästa möjligheter för företagsutveckling. Samarbetet mellan grund- gymnasieskola och det lokala näringslivet ska förbättras. Detta för att säkerställa såväl företagens behov av kompetens som den enskildes behov av förvärvsinkomst för att leva ett självständigt liv. Blekinge Tekniska Hög - skolas kraft och närvaro i kommunen ska tas tillvara. 26 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

15 b u d g e t b u d g e t Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Hållbart ledarskap, medarbetskap och kvalitet ] Kommunens samlade verksamheter arbetar med perspektiv Kompetens i det personalpolitiska programmet under 2014 Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare både för dagens och framtidens medarbetare Hållbart ledarskap, medarbetskap och kvalitet I Karlskrona kommun jobbar drygt medarbetare för att ge våra kommuninvånare allra bästa service. Att jobba i Karlskrona kommun ska alltid innebära att sätta medborgarnas behov i centrum. Varje medborgare i Karlskrona som möter någon av våra medarbetare ska uppleva det mötet så bra att de gärna vill möta oss igen. Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare både för dagens och framtidens medarbetare. Karlskrona kommun ska verka för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare och ta tillvara all den kreativitet, drivkraft och kunskap som finns hos våra medarbetare. Vi vill som arbetsgivare att varje medarbetare ska känna sig som en viktig del i Karlskrona kommuns samlade verksamhet och vara en god ambassadör för hela Karlskrona. Vägen dit går via ett motiverande ledarskap, delaktighet och medarbetarskap som ger en positiv anda i hela Karlskrona kommun. Strategisk kompetensförsörjning är vårt fokus Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

16 b u d g e t b u d g e t Mål och indikatorer Kommunfullmäktiges fastställda målområden Övergripande sociala mål Övergripande ekologiska mål Övergripande personalpolitiska mål Övergripande ekonomiska mål Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt i Attraktiv livsmiljö Faställda mål Indikator (1) Mätvärde 2010 Vi ska ha en god folkhälsa Vi ska öka andelen personer i egen försörjning Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet Vi ska bevara naturens produktionskapacitet och värna mångfalden i naturen Vi ska minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning Vi ska minska spridningen och nyanvändningen av ämnen och material som hämtas ur berggrunden Kommunens samlade verksamheter arbetar med perspektiv Kompetens i det personalpolitiska programmet under 2014 Soliditeten ska minst bibehållas under planperioden Vi ska ha årliga resultat under åren som är positiva. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Vi ska ha kommuninvånare som anser att de har inflytande Vi ska ha kommuninvånare som anser att kommunens verksamheter är bra och servicenivån hög Andel invånare år med bra självskattat hälsotillstånd Andel förvärvsarbetande invånare år Andel personer 65 år och äldre som är mycket eller ganska nöjda med kvaliteten i hemtjänst Andel personer 65 år och äldre som är mycket nöjda eller ganska nöjda med kvaliteten i särskilt boende Andel boendeplatser inom LSS grupp- och serviceboende med tillgång till definierat serviceutbud, sammanvägt värde Andel ekologiska livsmedel i den kommunala verksamheten Insamlat hushållsavfall, kg/inv (värde 2010 exkl producentansvar) Antal resor med kollektivtrafik, per invånare och år Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, antal ton C02 ekv/inv Antal arbetsgrupper som har satt upp mål med utgångspunkt i det personalpolitiska programmet Mätvärde 2011 Mätvärde 2012 Önskad utveckling (2) 71,0 71,0 70,0 Ska öka 74,3 74,3 Tillgängligt Ska öka 94,0 Ska öka 84,0 Ska öka 73,0 58,0 Ska öka 6,6 15,1 18,0 Ska öka 200,0 395,0 468,0 Ska öka 76,7 77,2 76,5 Ska öka 4,0 Uppgift saknas Ska minska Ska öka Soliditet enligt bokslut 20,2 19,1 17,2 Ska vara minst oförändrad Resultat enligt bokslut 50,1 14,0 2,5 Ska öka Grad av nöjdhet (värde > 55) med möjligheterna till inflytande i kommunen Grad av nöjdhet (värde > 55) med hur kommunens verksamhet som helhet bedöms 37,0 54,0 37,0 Ska öka 52,0 Ska öka Vi ska utveckla staden i vattnet Antal boende i skärgården Ska öka Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i Antal passagerare i skärgårdstrafik Grad av nöjdhet (värde > 55) med att bo och leva i sin helhet i kommunen Ska öka 65,0 0,0 62,0 Ska öka Kommunfullmäktiges fastställda målområden Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt i Utbildning och kunskap Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt Snabba kommunikationer Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt i Upplevelsernas Karlskrona Kommunfullmäktiges mål med utgångspunkt i Näringslivets Karlskrona Faställda mål Indikator (1) Mätvärde 2010 Vi ska ha skolor och utbildningar med kvalitet så att barn och ungdomar ges tillträde till högre utbildningar och yrkesliv Vi ska ha skolor och utbildningar som speglas av gemenskap, trygghet och valfrihet Vi ska ha snabba kommunikationer lokalt, regionalt och globalt Vi ska utveckla hållbar infrastruktur, hamnar, IT och transporter Vi ska vara ett nav i en expansiv region Vi ska skapa möjligheter till upplevelser i vår kommun Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till ett gymnasieprogram Andel elever i gymnasieskolan som fullföljer sin utbildning inom fyra år Antal närvarande barn förskolan i relation till antalet närvarande personal Andel elever i årskurs 5 som uppger jag känner mig trygg i skolan Andel elever i årskurs 8 som uppger jag känner mig trygg i skolan Snabba och driftsäkra bredbandsförbindelser via fibernät i hela kommunen Andelen miljöbilar i det geografiska området Karlskrona Antal enheter som transporteras på järnväg till och från Verkö Antal passagerare på färjelinjer till och från Karlskrona Antal enheter gods på färjelinjer till och från Karlskrona Antal evenemang som genomförs varje år av nationellt och internationellt intresse Mätvärde 2011 Mätvärde 2012 Önskad utveckling (2) 0,0 88,3 86,4 Ska öka 71,9 74,2 77,1 Ska öka 5,3 Ska öka 97,0 97,0 Ska öka 96,0 95,0 Ska öka 29,1 20,8 26,2 Ska öka 7,8 10,3 13,0 Ska öka Ska öka Ska öka Uppift saknas Uppift saknas Uppift saknas Ska öka Antal gästnätter Ska öka Vi ska utveckla staden i vattnet Antal gästnätter i gästhamnar Ska öka Vi ska ha fler företag i Karlskrona Vi ska vara kända som en företagsvänlig kommun Fotnot (1) Antal = absoluta tal Andel = procent Fotnot (2) Referensår för önskad utveckling utgörs av senaste år med mätvärde. Antal passagerare i skärgårdstrafik Ska öka Antal båtplatser för fritidsbåtar Ska öka Antal företag i kommunen 4,8 6,0 4,3 Ska öka Grad av nöjdhet i företagarnas bedömning av service i myndighetsutövningen. 62,0 Ska öka 30 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

17 S A M M A N F A t t N I N G S A M M A N F A t t N I N G Sammanfattning av budget 2014 och plan för Föreliggande budget för år 2014 med tillhörande planer för åren 2015 och 2016 har i år efter särskilt beslut fastställts av kommunfullmäktige först vid dess sammanträde i november månad. Vid detta sammanträde fattades samtidigt beslut om en oförändrad skattesats om 21,51% även för år Det svaga konjunkturläget i såväl Sverige som i vår omvärld fortsätter att påverka förutsättningarna för kommunens budget. Utvecklingen under första delen av 2013 tydde på att en viss återhämtning kunde skönjas, vilket även återspeglades i bedömningarna över skattekraftens utveckling. Under andra halvan av 2013 synes det dock som den tidigare bedömda positiva utvecklingen bromsat upp något för åtminstone det närmaste året. Under 2012 tvingades Karlskrona kommun för första gången på många år notera ett minskat antal invånare. Detta har under 2013 påverkat kommunen på ett betydande sätt i och med att skatte- och statsbidragsintäkterna kom att bli märkbart mindre än vad som budgeterats. Detta i sin tur har haft inverkan på förutsättningarna för 2014 års budget. I slutet av 2013 noteras en ökning jämfört med 1 november 2012, vilket innebär att antalet invånare bedöms vara tillbaka på den nivå som gällde före minskningen Kommunens ekonomiska beräkningar bygger nu för de kommande åren på en försiktigare antagen befolkningsutveckling än tidigare, ca invånare per år. Utvecklingen för kommunens verksamhet under 2013 sett i ett ekonomiskt perspektiv utgör ett väsentligt fundament för kommande års budget. I så måtto kan konstateras att framför allt kostnaderna för äldreomsorg och individ- och familjeomsorg inte ryms inom tidigare anvisade ramar. Kommunfullmäktige har därför från och med 2014 gett de två ansvariga nämnderna kraftigt utökade ekonomiska ramar. Därtill ges även vissa resurstillskott till ytterligare några av nämnderna. Förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter förutsätter kommunens budget att tidigare års återbetalningar från AFA även inträffar under Likaså förutsätts att återbäring från Kommuninvest erhålls vart och ett av de tre kommande åren. Därutöver bygger budgeten på möjligheten att öka utdelningen från de av kommunen helägda aktiebolagen. Kommunens investeringsbudget för de kommande åren utvisar att kommunen befinner sig i ett fortsatt expansivt investeringsskede. Utvecklingen av kommunens resultat för åren 2015 och främst 2016 bidrar till att skapa möjligheter till en expansiv investeringsplan. Sett över en treårsperiod kommer kommunen att kunna genomföra investeringar som ryms inom den egna finansieringen, dock med en tyngdpunkt under de två första åren, vilket kan komma ge en viss belastning på kommunens likviditet. De största enskilda projekten är exploatering av Pottholmen på Trossö inkl. flyttning av befintlig brandstation och ombyggnad av Östersjöhallen/Idrottshallen till en modern idrotts- och konferensanläggning. Begreppet God ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp i den kommunala verksamheten. För att mäta huruvida kommunen kan anses ha en god ekonomisk hushållning är kommunens resultat en viktig måttstock. Generellt för kommunal verksamhet anses en resultatnivå på mellan en och två procent av de totala skatte- och statsbidragen motsvara en god ekonomisk hushållning. För Karlskrona kommuns del motsvarar det ett över tid genomsnittligt resultat på mellan 30 och 60 miljoner kronor per år. För år 2014 är kommunens budgeterade resultatnivå fortfarande låg, + 2,6 mnkr eller knappt 0,1 procent. För år 2015 bedöms resultatnivån öka något för att år 2016 närma sig nivån två procent. Sett över tid utvisar således kommunens resultat en stark positiv utveckling. För det närmaste året är dock kommunens ekonomiska ställning mycket känslig för försämringar i de grundläggande förutsättningarna såsom skatteintäkternas utveckling, befolkningsutvecklingen och löneutvecklingen. Finansiella mål I samma utsträckning som de ekonomiska förutsättningarna utgör en restriktion för den kommunala verksamheten måste de också sett i perspektivet av att kommunen disponerar mer än tre och en halv miljarder kronor per år anses utgöra en möjlighet. Ett av grundkraven på en kommuns budget är att den ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Balanskravet utgör i sig den sammantagna indikatorn på såväl restriktiveten som möjligheten. Grunden för balanskravet och även en god ekonomisk hushållning kan därför sammanfattas i behovet av: ] en långsiktigt hållbar ekonomi ] ett ekonomiskt utrymme för reinvesteringar ] ett finansiellt utrymme att klara av pensionsåtagandets ökning ] ett ekonomiskt utrymme för att klara av andra risker och osäkerhetsfaktorer För att säkerställa uppfyllandet av bl.a. balanskravet behöver kommunen ha finansiella mål. De finansiella målen markerar att en god ekonomi utgör en grundbult i uppgiften att trygga den verksamhet som kommunen bedriver De övergripande ekonomiska målen, som också utgör kommunens finansiella mål, är uttryckta på följande sätt för åren : ] Kommunen ska ha årliga resultat under åren som är positiva. Inriktningen är att resultatet på sikt ska motsvara minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag ] Soliditeten ska minst bibehållas under planperioden Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsmål anges för att tydliggöra kommunens uppdrag och ansvar inom olika verksamhetsområden och vad som ska uppnås med de resurser som finns tillgängliga och inom ramen för de finansiella målen. De övergripande mål, prioriteringar och uppdrag som finns fastställda i budgeten förtydligas, bearbetas, utvecklas, och följs upp inom respektive nämnd och/eller ansvarsområde. 32 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

18 S A M M A N F A t t N I N G S A M M A N F A t t N I N G Den samhälls ekonomiska utvecklingen Den internationella ekonomin Fem år efter att den globala finanskrisen inleddes (2008) verkar världsekonomin äntligen vara på väg uppåt igen. USA börjar på nytt kunna agera ekonomiskt draglok men då under förutsättning att den nu aktuella lånekrisen i landet får en långsiktig och stabil lösning. Även i den europeiska ekonomin kan man nu skönja vissa positiva ekonomiska tendenser och då framför allt i nordliga länder som Tyskland (i första hand) och Storbritannien. Läget i flera sydligare länder främst då Grekland och Italien är samtidigt fortfarande mycket oklart och bekymmersamt och dessutom kryddat med sociala spänningar och politisk turbulens. Den finansiella situationen inom euroområdet som helhet har dock stabiliserats och riskerna för ett sammanbrott bedöms i nuläget som minimala. De s.k. tillväxtländernas (dvs. främst Kina, Ryssland, Indien och Brasilien) utveckling har däremot bromsats upp under det senaste året. Detta kommer att bidra till att den globala ekonomin såväl i år som under flera år framöver förväntas växa i en betydligt svagare takt än under de senaste åren. Vad som i gengäld kan komma att verka i en motsatt riktning är Japans eventuella ekonomiska återhämtning och återinträde på den världsekonomiska scenen efter ca 20 år i ekonomiskt mörker eller dvala. Den svenska och kommunala ekonomin Den svaga internationella ekonomiska tillväxttakten påverkar i hög grad den svenska ekonomin negativt framför allt utifrån aspekten om vårt stora exportberoende och sambandet med en stark svensk krona. Den internationella konjunkturen och den starka inhemska valutan hämmar såväl BNP- som sysselsättningsutvecklingen i landet. Den svenska konjunkturen hålls i nuläget till stor del uppe av en relativt hög privat konsumtion i kombination med ett stabilt statsfinansiellt läge (i motsats till flertalet andra länder i Eurozonen). Den ekonomiska återhämtningen i Sverige kommer dock att fortsätta om än i en långsammare takt och utdragen över en längre tidsperiod. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar i sina prognoser med att det kommer att vara balans i ekonomin och jämvikt (innebärande en arbets löshet om 6,0%) på arbetsmarknaden i slutet av år Den ekonomiska tillväxten i Sverige beräknas medföra såväl en sysselsättningsökning som större löneökningar under de närmaste åren. Dessa förändringar i sin tur leder till relativt kraftiga kommunala skatteunderlagsökningar under åren 2015 och Detta i kombination med fortsatta relativt måttliga prisstegringar ger bättre ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn under de närmast kommande åren. Samtidigt beräknas riksbankens styrränta ligga kvar på historiskt sett relativt låga nivåer om än högre än dagens rekordlåga nivåer. I gengäld kan statens försämrade ekonomiska situation och gällande olika finansiella mål leda till att befintliga statsbidrag till kommunsektorn inte blir föremål för någon årlig uppräkning utan bibehålls/ fryses på nuvarande nivåer. Under de närmaste åren blir dessutom den demografiska utvecklingen bekymmersam, eftersom såväl antalet barn/ungdomar som (främst) antalet äldre personer kommer att öka (den s.k. äldreboomen). I flertalet kommuner och landsting finns det också stora behov av investeringar och reinvesteringar under de närmaste åren. Skatter och statsbidrag Den allmänekonomiska utvecklingen enligt ovan är således mycket viktig för kommunerna. Den bestämmer framför allt skatteintäkternas framtida nivåer men också kostnadsnivåerna för personal, varor, tjänster och kapital. Den påverkar också sekundärt kommunernas kostnader för t.ex. individ- och familje omsorg, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsverksamhet. Budgetarbetet utgår således i många avseenden från bedömningar som redovisats i regeringens budgetproposition för 2014 och som i sin tur delvis ligger till grund för SKL:s bedömningar av den kommunala sektorns budgetförutsättningar för de närmaste åren. SKL:s senaste prognos i oktober månad (cirkulär 13:53, daterad ) för kommande årens budgetförutsättningar ligger således som bas för de olika ekonomiska antaganden som denna treårsbudget utgår ifrån. Denna prognos räknar nu med en sammanlagd ökning av det kommunala skatteunderlaget med 23,7% under perioden , vilket kan jämföras med motsvarande endast 20,1% för föregående period Denna nivå motsvarar således en genomsnittlig årlig ökning om hela 4,7%, vilket då historiskt sett är en relativt hög nivå. Denna påtagligt förhöjda nivå sammanhänger då med en relativt stor ökning av antalet sysselsatta under främst senare delen av perioden i kombination med successivt högre löneökningar jämfört med tidigare antaganden. Reduceringen för år 2013 uppgår till drygt 5 miljoner kronor, vilket innebär att kommunen nu ska betala en avgift om enbart 0,5 miljoner kronor. Detta indikerar att nästa beräkning av utfallet kommer att visa att kommunen för första gången blir bidragsmottagare i detta system. Kommunens kostnadsutveckling under verksamhetsåret 2011 har därmed på nytt varit avsevärt ogynnsammare än för rikets kommuner i snitt. Trots att kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen även under åren 2012 och 2013 bedöms ligga kvar på en fortsatt relativt hög nivå, antas i nuläget försiktigtvis en jämfört med år 2013 oförändrad LSS-avgift för åren 2014 och Regeringens bedömning i budgetpropositionen 2014 för samma tidsperiod hamnar denna gång på i stort sett samma nivå som SKL. Det som skiljer bedömningarna åt denna gång är antagandena för de enskilda åren under perioden. SKL är mer pessimistiskt kring utvecklingen under de första åren men i gengäld mer optimistiskt än regeringen kring de sista åren. Skatteintäktsberäkningarna för kommunen följer i stort sett SKL:s prognossiffror (per oktober månad) Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring för respektive år. Enda avvikelsen görs när det gäller befolkningsutvecklingen för de enskilda åren under perioden. För 2014 antas då ett invånarantal om per den 1 november 2013 att jämföra med SKL: s siffra om knappt För de följande åren gör sedan SKL en årlig uppräkning om i snitt ca 670 personer utifrån SCB:s riksprognos. Kommunens egna beräkningar är däremot mer försiktiga med utgångspunkt från utvecklingen under de senaste två åren och förutsätter i stället en årlig befolkningsökning om enbart knappt 200 personer. Målsättningen för befolkningsutvecklingen är annars en årlig ökning med 500 personer. Förhoppningen är nu att skatteintäkterna denna planeringsomgång kommer att uppvisa mindre avvikelser åtminstone för det första året till följd av senareläggningen till november månad av budgetbeslutet för Beräkningarna baseras ju nu på ett aktuellare och mer uppdaterat ekonomiskt underlag jämfört med de närmast föregående åren. Skatteutjämning och Generella statsbidrag För de kommande tre åren finns det inte heller i år några löften eller antydningar från regeringen om ytterligare alternativt värdesäkrade statsbidrag till kommunsektorn, trots SKL:s fortsatta påstötningar om främst en årlig och långsiktig indexuppräkning av dessa bidrag. Regeringen har däremot delvis lyssnat till kritiken gällande den tidigare bidragsreduceringen med hänvisning till effekter av den senast genomförda gymnasiereformen (GY 11). Bidragsminskningen för såväl 2014 som 2015 har således helt tagits bort samtidigt som minskningen för år 2016 kraftigt har reducerats. För Karlskronas del innebär detta ett årligt resurstillskott om i snitt drygt 10 miljoner kronor. Den preliminära (definitiva uppgifter från SCB i december) årliga omräkningen och uppdateringen SKL, okt ,1 3,5 2,9 4,6 5,6 5,0 28,7 Reg, sep ,3 3,9 2,7 4,4 5,2 5,1 28,5 ESV, sep ,4 3,5 3,3 4,1 4,9 4,7 27,6 SKL, aug ,2 3,3 3,2 4,5 5,3 34 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

19 S A M M A N F A t t N I N G S A M M A N F A t t N I N G av de olika delfaktorerna inom kostnadsutjämningen innebär för år 2014 en ytterligare reducering med ca 11 miljoner kronor av kommunens avgift till systemet. För år 2013 reducerades således denna avgift med 12 miljoner kronor dvs. sammanlagt hela 23 miljoner kronor under två år. Det positiva utfallet för 2014 förklaras av kommunens negativa befolkningsutveckling under år 2012 dvs. en form av retroaktiv kompensation för avvikelsen från genomsnittskommunens positiva befolkningsutveckling under detta år. För de återstående två åren under planeringsperioden görs sedan bedömningen att avgiften kommer att minska med ytterligare några miljoner varje år och då främst med hänsyn till den försiktiga beräkningen av den framtida årliga befolkningsökningen. I december 2012 presenter ade regeringen sitt förslag till reviderat skatteutjämningssystem. Efter genomförd remissbehandling förväntas förslaget komma upp på riksdagens bord sent i höst. Förslaget betraktas dock som väl politiskt förankrat, varför regeringen gett SCB i uppdrag att göra kommunvisa beräkningar av utfallet för 2014 i enlighet med förslaget till reviderad skatteutjämning. För Karlskronas del innebär de nya reglerna en reducering av avgiften till kostnadsutjämningen med på sikt hela 33 miljoner kronor. Främsta förklaringen till denna förbättring är då den nya beräkningsmodellen för kompensation av förskolans/barnomsorgens kostnader. För att inte förlorarkommuner ska drabbas alltför hårt, kommer dock införandet av det nya regelverket att ske successivt under en femårsperiod. Nettoeffekten för kommunen begränsas därmed till 16, 28 respektive 32 miljoner kronor för de närmaste tre åren. LSS-utjämning När det gäller den årliga omräkningen och uppdateringen av den särskilda LSS-utjämningen visar denna för femte året i rad på ett fortsatt förbättrat utfall för kommunens del. Förbättringen denna gång är hela 24 miljoner kronor och innebär att kommunens tidigare avgift i systemet om ca 0,5 miljoner kronor i stället omvandlas till ett bidrag på närmare just 24 miljoner kronor. Förändringen är då ett resultat av kommunens kraftiga kostnadsutveckling för handikappomsorgen under år 2012 i jämförelse med genomsnittskommunen i riket. Den förväntade fortsatta kostnadsutvecklingen för denna verksamhet under åren 2013 och 2014 antyder att kommunens bidrag kan komma att öka med några miljoner till även under de följande två åren. Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetskatten på olika bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 konstruerades så att det rent ekonomiskt blev neutralt för såväl kommunerna som staten. Varje år därefter sker sedan en indexering med olika tidsintervall av de olika taxeringsvärdena innebärande ett årligt intäktstillskott till kommunerna av skiftande storlek. Kommunens intäkt från denna avgift beräknas för innevarande år komma att uppgå till drygt 108 miljoner kronor. För de kommande tre åren beräknas sedan beloppet enligt SKL:s prognoser fortsätta att öka med 2,5 till 3,0 miljoner kronor om året. Övriga statsbidrag I budgetpropositionen för 2014 finns få förslag till nya satsningar av betydelse inom kommunsektorn finansierade genom en höjning av de generella statsbidragen. Ett sådant förslag är dock nya regler för s.k. jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet, vilka ska bidra till att öka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva. Dessa nya regler infördes redan från den 1 juli 2013 och från 2014 erhåller kommunerna ekonomisk kompensation för de beräknade merkostnaderna till följd av dessa förändringar (inkl. retroaktiv ersättning för 2013). En annan sådan reform är utökningen av den nuvarande satsningen på ökad undervisningstid i kärnämnet matematik till att omfatta även årskurserna 4 6 och inte bara som i dagsläget åk 1 3. Denna förändring sker dock först från höstterminen Inom främst utbildningsområdet föreslår samtidigt regeringen flera nya satsningar, som i stället ska finansieras med särskilt riktade statsbidragsmedel. I flertalet fall kommer dessa att utbetalas först efter en särskild ansökan från kommunen. Som ett ex- empel på sådana satsningar kan nämnas en kraftig successiv utökning av omfattningen av de nya s.k. karriärlärartjänsterna. Ytterligare exempel härpå är återinförandet av särskilda bidrag till sommarskolor, permanentning av försöket med ett fjärde tekniskt volymen lärlingsplatser både inom gymnasieskolan och Komvux. Ovan redovisade förutsättningar innebär följande skatteintäkter och statsbidrag för de kommande åren: år på gymnasiet och utökade bidrag för att öka Tabell 2. Skatteintäkternas fördelning under åren i mnkr. Ändamål Allmän kommunalskatt 2 493, , , ,0 Inkomstutjämningsbidrag 503,4 514,2 534,0 561,5 Kostnadsutjämningsavgift -79,3-35,5-35,9-36,3 Regleringsbidrag/-avgift 29,1 13,9 8,2-11,2 Strukturbidrag 0 6,7 6,7 6,8 Kommunal fastighetsavgift 108,4 111,4 114,4 116,9 LSS-utjämning 1,6 23,5 23,8 24,0 Summa 3 056, , , ,7 36 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget

20 S A M M A N F A t t N I N G S A M M A N F A t t N I N G Demografi Personalutveckling Den demografiska utvecklingen är en viktig faktor när kommunen blickar framåt. Antalet födda barn, åldersstruktur och in- och utflyttning är avgörande för de servicebehov och behov av infrastruktur och kommunikationer som uppstår. En mycket stor del av kommunens verksamhet är avhängig befolkningens storlek, sammansättning och förändring. Karlskrona, liksom många andra kommuner, möter nu en generationsväxling där en mycket stor generation, 40-talisterna, avslutar sitt förvärvsarbetande och behöver ersättas av generationer som är betydligt mindre. Utmaningen består i att hålla en balans mellan de olika generationernas möjligheter och behov och beakta vilken påverkan det har på bland annat sysselsättning, behovet av bostäder och utbildningsplatser. Mycket fokus hamnar på de generationer som är stora, men vi behöver även studera de generationer som är mindre, inte minst då rekrytering är en viktig fråga för kommunen som är en stor arbetsgivare. Karlskrona har en äldre befolkning jämfört med riket i genomsnitt, men skillnaderna håller till viss del på att jämnas ut. Att ha ett underskott på mellanåldrar är ett strukturproblem som behöver mötas med ökad inflyttning av i synnerhet yngre kvinnor. Det sker en ökad koncentration av befolkningen till tätorter, högskoleorter och större städer. För Karlskrona kommun har en stor del av inflyttningen de senaste åren utgjorts av studenter till Blekinge Tekniska Högskola. Studentinflyttning är en osäkerhetsfaktor eftersom det ofta handlar om tillfälliga bosättningar i studieorten. För mindre orter inom kommunen blir det svårare att attrahera nya invånare och behålla de som vuxit upp där. Omkring två tredjedelar av kommunens befolkning är bosatt i centralorten Karlskrona/Lyckeby, Nättraby, Rödeby eller Jämjö och utvecklingen, som vi ser den just nu, går mot en ökad koncentration. I diagrammet bredvid visas faktisk folkmängd för vissa åldersgrupper under åren samt folkmängd enligt befolkningsprognosen för åren Det är de åldrar där mest samhällsservice efterfrågas som har valts ut. De stora antalsförändringarna i olika åldersgrupper ställer höga krav på omställningar i den kommunala verksamheten. Antal år år år år år År 0 5 år Antalet födda barn har fluktuerat mycket mellan åren med en topp i den så kallade babyboomen Efter låga födelsetal i slutet av 90 talet har det sedan 2004 fötts mellan 700 och 750 barn per år. Detta får en stor påverkan på antalet barn i förskoleåldern. Under prognosperioden antas åldersklassen ligga på en relativt jämn nivå då både de årskullar som kommer till och de som lämnar är ungefär lika stora år Det ökade antalet födda barn de senaste åren får effekt för denna åldersklass med barn och ungdomar i grundskoleåldern som i prognosen antas fortsätta öka med en viss minskning mot slutet av perioden, år Antalet ungdomar år hade 2008 en topp då de barnen som föddes kring 1990 fanns i den gruppen. Åldersklassen förväntas efter några år med minskning ligga på en relativt jämn nivå de första prognosåren. Från 2017 antas en ökning fram till slutet av prognosperioden år Antalet personer i åldern år i Karlskrona kommun förväntas fortsätta att öka precis som de senaste åren. Ökningen antas bli ca fram till slutet av prognosperioden De senare åren i prognosperioden antas ökningen dock plana ut något. 80 år och äldre Antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas under den inledande delen av prognosperioden ligga på en relativt konstant nivå, för att sedan öka stadigt fram till slutet av prognosperioden. De första 40-talisterna blir 80 år under Hållbart ledarskap och medar betarskap för service och kvalitet Kommunernas arbetsgivarorganisation SKL arbetar sedan 2012 med en kommunikationssatsning Sveriges Viktigaste Jobb. Den omfattar bl. a. ett antal studier kring vad unga människor tycker om välfärdens yrken, hur ser framtida chefer på kommuner som arbetsgivare, vad tycker medarbetare i kommuner om sina jobb? I dessa studier framkommer tre stora utmaningar för kommunerna som arbetsgivare lönerna, karriärmöjligheterna och arbetsmiljön. Det är dessa tre områden som behöver utvecklas för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av dagens och morgondagens medarbetare och chefer. Strategisk kompetensförsörjning och karriärmöjligheter Personalpolitiskt fokuserar Karlskrona kommun på strategisk kompetensförsörjning under Karlskrona kommun är Blekinges största arbetsgivare med drygt medarbetare. Generationsväxling, ökade valmöjligheter, förändrade förväntningar hos brukare och medborgare, konkurrensutsättning och den tekniska utvecklingen innebär att konkurrensen om arbetskraft kommer att fortsätta öka. Det innebär också att antalet personer med Karlskrona kommun som arbetsgivare sannolikt kommer att minska. Det kommer att bli svårare att rekrytera nya medarbetare framöver framförallt inom äldreomsorg och skola men också vad gäller chefer. Morgondagens medarbetare vill inte i lika hög utsträckning som tidigare bli chefer. Detta innebär att strategisk kompetensförsörjning och utveckling av karriärmöjligheter för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kommer att ha hög prioritet de närmaste åren. Planerade satsningar på kontinuerlig ledar- och medarbetarutveckling, chefsskola, intern rörlighet och gemensam bemanning ligger i linje med detta. Förväntade pensionsavgångar de närmaste åren (totalt ca 400 på tre år vid en pensionsålder om 65 år) innebär att organisationen behöver arbeta aktivt med såväl nyrekryteringar som med att bredda kompetensen hos nuvarande medarbetare. För att lyckas i detta arbete med strategisk kompetensförsörjning behöver kommunen kartlägga kommande behov samt använda systemstöd för att inventera nuvarande kompetenser i organisationen och matcha dem mot framtida kompetensbehov. Detta kartläggningsarbete av kompetensbehovet kan underlättas av SKL Kommentus verktyg KOLL på kompetens. Som en attraktiv arbetsgivare behöver kommunen aktivt uppmuntra och stimulera till intern rörlighet för de medarbetare som önskar bredda sin kompetens genom nya uppdrag. Under 2014 arbetar flera verksamheter med projekt Gemensam bemanning, som syftar till att bilda en ny och kommunövergripande vikareorganisation. Inom ramen för projektet belyses möjligheter till flexibla och moderna och gemensamma bemanningssystem som ska underlätta och stödja arbetet med ökad intern rörlighet och samordnad vikariehantering i hela organisationen. På sikt ses detta som en väg att skapa nya karriärmöjligheter för kommunens medarbetare. Hälsa och arbetsmiljö Den minskning av sjukfrånvaron som skett under flera år har nu stannat av och mot slutet av 2013 ökade sjukfrånvaron 0,8 dagar till totalt 16 dagar per medarbetare per den 30/ Den ökade sjukfrånvaron är också uppmärksammad på nationell nivå och det är sjukfrånvaron hos unga kvinnor och diagnoser inom det psykosociala området som ökar. På lokal nivå är företagshälsovården viktig och aktiviteter kring tidiga insatser och stöd för att undvika både kort- och långtidssjukfrånvaro behöver stärkas ytterligare. Kommunhälsan ger också stöd till förvaltningarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att öka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron. 38 Karlskrona kommuns budget 2014 Karlskrona kommuns budget