Budget 2015 och planer för

Transkript

1 Budget 2015 och planer för Antagen av kommunfullmäktige den 11 december

2 I N N E H Å L L White arkitekter Läsanvisning Finansiell del I N L E D A N D E D E L F I N A N S I E L L D E L Budgeten 2015 och planer för innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följande läsanvisningar. Inledande del Budgeten inleds med ett sammandrag av de beslutade attsatserna enligt 237 i kommunfullmäktige. Därefter kommer det politiska förord som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut. I denna del finns såväl övergripande som verksamhetsmässiga mål, uppdrag och prioriteringar. Avsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, och åtföljs av information om de förutsättningar som budgeten baseras på. Resultat-, balans- och finansieringsbudget återfinns i slutet av detta avsnitt. Kommunens nämnder ska sedan i enlighet med gällande Ekonomi och verksamhetsstyrning i Karlskrona kommun utifrån kommunfullmäktiges beslutade budget bryta ned denna till sin nämnds verksamheter, och därmed fastställa sin internbudget. Denna internbudget återfinns på efter det att den är fastställd av nämnden. Kommunfullmäktiges budgetbeslut 4 Organisationsskiss 5 Beskrivning av Karlskrona kommuns 6 verksamhets styrning Styrmodellens olika delar 6 Karlskrona kommuns vision 9 Karlskrona 2030 Omvärdsanalys och trender 10 Lokala planeringsförutsättningar och utmaningar 11 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 13 Sammanfattning av budget och plan för Allmänt 31 Finansiella mål 31 Verksamhetsmål och direktiv 31 Den samhälls ekonomiska utvecklingen 32 Den internationella ekonomin 32 Den svenska och kommunala ekonomin 32 Skatter och statsbidrag 33 Skatteutjämning och Generella statsbidrag 34 LSS-utjämning 34 Kommunal fastighetsavgift 34 Övriga statsbidrag 34 Ledartrion har ordet 15 Attraktiv livsmiljö 16 Attraktiva boenden 17 Välfärd och trygghet 17 Demografi 36 Personalutveckling 37 Ett hållbart arbetsliv för likvärdig service 37 och kvalitet till våra medborgare Vill Du veta mer? Ta kontakt med kommunledningsförvaltningens avdelning för Ekonomi och finans. Postadress: Karlskrona kommun Kommunledningsförvaltningen Avdelning för Ekonomi och finans KARLSKRONA Besöksadress: Östra Hamngatan 7 B Telefon: E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se Hemsida: Snabba kommunikationer 19 Utbildning och kunskap 21 Förskola 21 Grundskola och fritidshem 21 Gymnasieskola 21 Upplevelsernas Karlskrona 23 Näringslivets Karlskrona 24 Fler vägar till jobb och studier 25 Strategisk samverkan för ett 25 sjudande näringsliv Karlskrona kommun som arbetsgivare 27 och förebild Socialt 27 Ekologiskt 28 Ekonomiskt 29 Ekonomisk översikt 39 Årets resultat, kommunen 39 Skattesats och utdebitering 39 Avgifter 40 Kostnaden för räntor och antaganden 40 om räntesatser Förändring av kommunens nettolåneskuld 40 Soliditet 41 Löne- och prisstegring 41 Finansiell analys och nyckeltal 43 Känslighetsanalys 43 Resultat och Kapacitet 44 Risk och Kontroll 46 Finansiella förändringar 47 Förändrade resurser till nämnderna 48 Resultat- Balans och Investeringsbudget 52 Nettokostnadernas fördelning 53 Investeringsbudget 56 2 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

3 I N L E D N I N G I N L E D N I N G Kommunfullmäktiges budgetbeslut Organisationsskiss 237 Budget 2015 och planer för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. för kommunkoncernen i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget och plan, bilaga 3, Kommunfullmäktige Utdrag ur Karlskrona kommunfullmäktiges protokoll (sidor 56 58) från möte den 10 och 11 december 2014, där beslut fattades om Budget 2015 och planer för för Karlskrona kommuns samlade verksamhet. För hänvisning till fullständigt protokoll, se I det fall protokollet hänvisar till bilagor har detta kompletterats med sidhänvisningar inom parantes där motsvarande uppgifter finns. Kommunfullmäktige beslutar 1. att fastställa resultatbudget respektive budgetramar för Karlskrona kommuns nämnder och styrelse för åren i enlighet med kommunstyrelsens förslag till budget och plan, bilagorna 1 och 2, (jfr sidor 48 55) 2. att fastställa finansiella mål för Karlskrona kommun enligt kommunstyrelsens förslag till budget och plan under rubriken Övergripande ekonomiska mål, 3. att fastställa verksamhetsmål för Karlskrona kommun och kommunkoncernen enligt kommunstyrelsens förslag till budget och plan, rubriken Mål under respektive avsnitt, 4. att med hänvisning till beslut under att-satserna 2 och 3, samtliga mål som framgår av kommunfullmäktiges beslut 145/2013 om budget och plan för åren har upphört att gälla, 5. att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa, och till kommunfullmäktige i januari månad 2015 anmäla, ansvars- och uppgiftsfördelning avseende det fortsatta arbetet med de enligt att-satserna 2 och 3 ovan fastställda målen för Karlskrona kommun och kommunkoncernen, 6. att uppdra till kommunstyrelsen att fastställa, och till kommunfullmäktige i januari månad 2015 anmäla, ansvars- och uppgiftsfördelning avseende de direktiv som framgår av kommunstyrelsens förslag till budget och plan för åren , 7. att fastställa investeringsbudget och plan för åren för Karlskrona kommun, för bolagskoncernen samt därmed sammantaget 8. att med hänvisning till uppdrag att utreda framtida inriktning gällande egen byggnation alternativt förhyrning av gruppbostäder och äldreboenden upphäva kommunfullmäktiges beslut under , , gällande byggnation av gruppbostäder i Mölletorp, 9. att i enlighet med kommunstyrelsen förslag till budget och plan , bilaga 4, fastställa 2015 års ram för upplåning, utlåning och borgens teckning för Karlskrona kommun och kommunkoncernen till totalt miljoner kronor, 10. att fastställa resultatkrav, inkluderande kostnad för medlemskap i VISIT Blekinge, på Utveckling i Karlskrona AB till -15,7 miljoner kronor för år 2015, 11. att fastställa krav på utdelning 2015 från AB Karlskrona Moderbolag till 24,3 miljoner kronor, 12. att med hänvisning till dels bilaga 5 i kommunstyrelsens förslag till budget och plan , dels till vad som i övrigt framgår av budgetdokumentet, anse samtliga till budgetberedningen hänskjutna ärenden och skrivelser besvarade, 13. att utdelning år 2015 om 5,0 miljoner kronor från AB Karlskronahem skall användas för ändamål som framgår av bilaga i kommunstyrelsens förslag till budget och plan , 14. att fastställa Karlskrona kommuns skattesats till 22:10 % för år 2015, 15. att till protokollet notera att kommunstyrelsens förslag till budget och plan för åren behandlats i enlighet med MBL 11, 16. att kommunens nämnder ska fastställa internbudget 2015 före februari månads utgång 2015, 17. att uppdra till kommunstyrelsen att vidta de ytterligare justeringar av nämndernas budgetramar som kan bli följden av förändrad nämndsoch förvaltningsorganisation, samt 18. att bemyndiga ekonomichefen att löpande under år 2015 vidta nödvändiga tekniska justeringar av nämndernas budgetramar såsom utfördelning av den budgeterade pris- och lönereserven. AB Karlskrona Moderbolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Personaldelegationen Valnämnden Överförmyndarnämnden Kunskapsnämnden Arbetsmarknadsnämnden Äldrenämnden Funktionsstödsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Drift- och servicenämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kommunrevisionen Kommunledningsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Äldreförvaltningen Funktionsstödsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Drift- och serviceförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 4 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

4 I N L E D N I N G I N L E D N I N G Beskrivning av Karlskrona kommuns verksamhets styrning Karlskrona kommuns budgetprocess Juni december: Förvaltningarnas internbudgetförslag Januari april: Planeringsförutsättningar Mars: Bokslutsberedning Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarna utgör grunden för budgetarbetet och arbetet med de koncernövergripande målen. Planeringsförutsättningarna kan sägas ha två olika utgångspunkter: en del som är mer framtidsinriktad (omvärldsanalys) och en annan del som är en analys av mer hårda och lättare avläsbara fakta. Den del av planeringsförutsättningarna som tar sin utgångspunkt i dagsläget, och som på ett påtagligt sätt påverkar nästkommande års budget, är exempelvis statistiska uppgifter, befolkningsprognoser, förändringar i lagstiftningen, prognoser om den ekonomiska utvecklingen, resultat av medborgaroch brukarundersökningar, effekter av beslut av riksdag och regering. Bokslutsberedning Kommunstyrelse och nämnder har därefter tid att fram till december arbeta fram sina internbudgetar innefattande såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga aspekter. Beslut om internbudget ska fattas senast under december månad. För samtliga nämnder utgör anslagsbindningsnivån en nettoram. Nämnder har således befogenhet att besluta om omdisponeringar mellan sina olika verksamheter. En förutsättning är dock att det inte medför väsentlig förändring i förhållande till fastställda mål, servicenivåer eller andra riktlinjer. Planerade investeringar och deras finansiering fastställs i den investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar. Ny- och reinvesteringar i utrustning och inventarier beslutas av respektive nämnd inom den investeringsram som tilldelats i beslutad investeringsbudget. Notering: För budget 2015 och plan 2016 och 2017 har budgetbeslutet senarelagts till december månad enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige April maj: Budgetberedning Maj juni: KF slutligt beslut - budgetramar och koncernövergripande mål Senast under mars månad ska bokslutsberedning genomföras med styrelser, nämnder och kommunalförbund. Vid detta tillfälle ska bokslutet för föregående år vad avser såväl måluppfyllelse som ekonomiskt resultat presenteras. Samtidigt ska en bedömning göras av de effekter som bokslut, planeringsförutsättningar och de koncernövergripande målen får för kommande års verksamhet. Budget (drift och investeringar) Nämnd som har behov av investeringar ansvarar för att investeringen planeras in i kommande budget. Utrymme för kapitalkostnader och eventuellt ökade driftskostnader i övrigt skapas genom avskrivningar, besparingar och prioriteringar inom tilldelade ramar. Beslutsunderlaget ska tydligt klarlägga lönsamheten i planerade investeringar eller vilka andra effekter investeringen avser att åstadkomma. Av ägardirektiven för de helägda bolagen framgår att bolagens investeringsbudgetar ska behandlas av Styrmodellens olika delar Vision Koncernövergripande mål Budgetberedning för nästkommande år och de därpå följande två planåren, ska ske senast under maj månad. Slutligt beslut om budgetramar och koncernövergripande mål ska fattas av kommunfullmäktige senast i juni månad. kommunfullmäktige i samband med kommunens totala investeringsbudget. Syftet är att kommunfullmäktige ska ha kontroll och kunna besluta över kommunkoncernens totala upplåning och att kunna prioritera bland investeringarna. Det ska finnas en vision för Karlskrona kommun. I koncernövergripande mål beskrivs ett antal högt Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. prioriterade frågor och områden av betydelse för att Den ska vara kort och kärnfull. Den ska vara ett kommunen ska kunna förverkliga visionen. Genom levande dokument som talar om vart vi ska, en de koncernövergripande målen anges den önskade ledstjärna. Visionen ska vara lätt att förstå och utvecklingen inom några prioriterade områden som väcka intresse. All kommunal verksamhet ska utgå den politiska ledningen vill sätta fokus på. Områdena från visionen. ska prioriteras i nämndernas och styrelsernas mål Visionen, som fastställs av kommunfullmäktige, och åtgärdsplaner för verksamheten. ska ha ett tidsperspektiv på år. Den riktar sig till tre nyckelgrupper: medborgare/brukare/kund, medarbetare och politiker. Visionen ska för att kunna få en styrande och sammanhållande effekt på den kommunala verksamheten upplevas som realistisk Budget och flerårsplan Det totala ekonomiska utrymmet anges och fördelas i budgeten och flerårsplanen med utgångspunkt från kommunens vision och koncernövergripande mål. och trovärdig. 6 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

5 Karlskrona ligger ovanligt bra till för att kunna erbjuda hög livskvalitet och unika upplevelser. Karlskrona kommuns vision Karlskrona 2030 Vision Karlskrona 2030 antogs av kommunfullmäktige den 22 november 2012 och formulerades så här: Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. I N L E D N I N G För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Därför har Karlskrona kommun tagit fram en vision som ska ligga till grund för det strategiska arbetet de kommande mandatperioderna. Visionen ska beskriva ett önskat framtida tillstånd. All kommunal verksamhet ska utgå från visionen. Vi gör det igen! En gång i tiden grundades Karlskrona med ambitionen att bli en av landets mäktigaste städer. Här samlades de kunnigaste yrkesarbetarna och här skapades en innovativ miljö som gjorde Karlskrona känt långt utanför landets gränser. När vi nu siktar mot år 2030, är det med samma vilja att skapa något tillsammans. Vi gör det igen, helt enkelt! Vi gör det tillsammans en framtid som håller. Karlskrona 2030 är en framtidsbild som medborgare, näringsliv och politiker tagit fram tillsammans. Det är bilden av ett öppet samhälle där alla kan leva ett rikt liv och där resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Med en gemensam vision och att vilja nå den tillsammans är grunden lagd för arbetet. De närmaste åren prioriterar vi fem utvecklingsområden. Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Snabba kommunikationer Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken med buss, tåg eller båt gör vardagen enkel i Karlskrona. Utbildning och kunskap Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. Upplevelsernas Karlskrona Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Näringslivets Karlskrona Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. Karlskrona kommuns budget

6 I N L E D N I N G Omvärdsanalys och trender Syftet med omvärldsanalysen är att skapa kvalitativa diskussions- och beslutsunderlag, att skapa underlag och kunskapsbas för strategiska, långsiktiga beslut. Detta kan gälla riskbedömning, framtidsberedskap och att mer allmänt göra en organisation mer medveten om vad som händer i omvärlden. Omvärldsanalysen i budgetprocessen utgör den framtidsinriktade delen av planeringsförutsättningarna som ska blicka 5-10 år framåt i tiden. Med trend avses i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid sannolikt kommer att påverka sin vår organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. En drivkraft är det som gör att en trend tar en riktning och ger trenden en rörelsekraft. En trend kan ha flertalet drivkrafter och en drivkraft kan driva på flera trender. Karlskrona kommun har jobbat med övergripande drivkrafter och trender utifrån underlag från SKL, Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år Dessa har i analysprocessen arbetats samman med aktuella underlag för att belysa vad som kan få betydelse för Karlskronas utveckling. Globalisering Som trend ger globaliseringen upphov till ökad rörlighet, av både människor, varor och idéer. I globaliseringen ser vi även en ökad polarisering av befolkningen, med större klyftor mellan de som har arbete och inte, rika och fattiga, etc. men även en ojämn utveckling av städer respektive landsbygd som en följd av urbaniseringen. Demografi De trender inom det demografiska området som får stor påverkan på kommunen är ålderspucklar, generationsskutt, det vill säga hur olika stora generationer påverkar samhället i stort och matchningsproblem på arbetsmarknaden när det blir svårigheter att ersätta de generationer som slutar i arbetsmarknaden med de som kommer in. Teknikutveckling Utvecklingen av ny teknik är ett trendområde som ständigt har inverkan på våra liv, såväl i arbetslivet som privat. För kommunens del blir utvecklingen av e-samhället och efterfrågan på nya tjänster centrala, inte minst när det gäller servicemötet och kommunens kontakter med medborgarna och brukarna när fler självservicetjänster erbjuds. Teknikutveckling påverkar även infrastruktur, kommunikationer och övriga delar av samhällsbyggnadsområdet där den klimatsmarta tekniken blir allt viktigare. Värderingsförändringar Förändrade värderingar styr medborgarnas ändrade förväntningar och krav på kommunen och dess verksamheter. Samtidigt finns det stora variationer mellan värderingarna när önskemålen blir allt mer individuella. Kännetecknande för förändringarna är att de sker väldigt snabbt och att flera trender kan dra utvecklingen åt olika håll. Som en följd av olika värderingsförändringar i samhället ändras lagstiftningar som påverkar kommunens verksamheter mer eller mindre avgörande, t.ex. ändringar i skollagen. Hållbar utveckling En övergripande trend som påverkar och genomsyrar all verksamhet är hållbar utveckling. Klimatfrågorna med diskussioner om t.ex. höjda havsvattennivåer och hur det kan påverka just vår kommun, mer lokala miljöfrågor, men även t.ex. trygghetsfrågor ingår i trenden och är väsentliga för Karlskronas möjligheter till fortsatt tillväxt. Lokala planeringsförutsättningar och utmaningar I omvärldsanalysen blandas faktorer, trender och yttre omständigheter där vissa går att påverka och andra endast är något som vi får förhålla oss till. Det finns ett antal dokument och arbetsområden inom kommunen som på olika sätt beskriver och styr våra lokala planeringsförutsättningar och hur utvecklingen kan ske i koppling till de mer övergripande trenderna. Dessa är översiktsplan Karlskrona 2030, Vision Karlskrona 2030, den demografiska utvecklingen, hållbar utveckling i Karlskrona samt Regionfrågan. För att beskriva och formulera utmaningarna som Karlskrona kommun står inför genomfördes i slutet av 2012 ett antal samtal och workshops med företrädare för olika verksamhet i kommunen. Utifrån visionens prioriterade utvecklingsområden beskrevs hur trenderna påverkar våra möjligheter att uppnå goda resultat, vilka hinder det finns mot att förverkliga visionen samt formulerades ett antal utmaningar som Karlskrona står inför. Attraktiv livsmiljö Att få de som bor här att stanna kvar och att locka hit nya och fler invånare. Att erbjuda attraktiva boendemiljöer. Att erbjuda en väl utvecklad kollektivtrafik. Att avgöra vilken typ av servicenivå som ska erbjudas i olika delar av kommunen. Att värna om medborgarnas delaktighet och arbeta för ökad transparens. Snabba kommunikationer Hur få fler att använda kollektivtrafik? Hur påverkar regionförstoring och ökad arbetspendling behoven av kommunikationer? Hur kan samverkan på olika nivåer förbättras? Hur säkerställs att hela kommunen har tillgång till bredband? Utbildning och kunskap Att skapa förutsättningar för det livslånga lärandet. Att möta kraven på kompetens och matchning till arbetsmarknadens behov. Att erbjuda en trygg skolgång i skolor som visar på bra resultat. Att få fler ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Upplevelsernas Karlskrona Att skapa balans med aktiviteter riktade till kommunens egna invånare och till besökare utifrån. Hur ska kommunen agera för att näringslivet ska kunna utvecklas inom området? Hur kan besöksnäringen och nöjesindustrin bli en basverksamhet i kommunen i samverkan med andra aktörer. Näringslivets Karlskrona Hur ska samverkan med regioner, kommuner, näringsliv och lärosäten ske? Vilket näringsliv har vi framöver och vad ska kommunen satsa på? Hur ska kommunen klara omvandlingen med att öppna upp för fristående företag inom traditionellt kommunala verksamheter? Hur kan kompetensen och initiativen hos utlänska inflyttare tas tillvara? I N L E D N I N G 10 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet I N L E D N I N G Karlskrona är på många sätt fantastiskt. Vi bor och lever i en öppen stad vid ett öppet hav och det finns gott om smultronställen i hela kommunen. I Karlskrona hinner du njuta av livet. Avstånden är korta och du har närheten till skolor, barn- och äldreomsorg och annan service som är viktig för att få vardagslivet att fungera. Karlskrona är porten till Syd- och Östeuropa med enorma möjligheter inom näringslivet, turismsektorn och kulturområdet. Jag vill kunna välkomna nya karlskronabor till en tolerant och mångkulturell kommun. Nya bostadsområden är på gång runt om i kommunen och en ny stadsdel, Pottholmen, ska börja byggas. Karlskrona har mycket som är bra, men erbjuder också enorma möjligheter till fortsatt utveckling och ökad inflyttning. Men för att vi ska bli framgångsrika räcker det inte att konstatera att vi har möjligheter, utan vi måste också erkänna och ta oss an de problem som hindrar oss från att utvecklas. Jag tänker på de utmaningar vi har framför oss när det gäller jobben, näringslivsutvecklingen och kommunens ekonomi. Jag är övertygad om att en politik som förenar rättvisa och tillväxt, trygghet och utveckling inte varken eller är vägen till framgång. Tillsammans kan vi nå långt. Vi som kommun kan inte beordra fram en inflyttning av människor och företag, men vi kan kratta i manegen genom att skapa en kommun som erbjuder bra skolor, service och ett gott näringslivsklimat. Med fokus på livskvalitet och en hållbar framtid ska kommunens egna verksamheter utvecklas för att kunna erbjuda ännu bättre service och kvalitet. Det som gör mig övertygad om att vi ska nå målet är att vi nu har ett majoritetsstyre över blockgränsen som ger stabilitet och långsiktighet och vi gör det här tillsammans, kommunen och näringslivet. Patrik Hansson (S) Kommunstyrelsens ordförande Karlskrona kommuns budget

8 Ledartrion har ordet B U D G E T S K R I V E L S E Karlskrona är en kommun med goda förutsättningar för invånarna att ha ett bra liv. I kommunens vision för 2030 säger man Med sitt unika läge är Karlskrona ett nav i en växande region. Här finns det goda livet och de bästa förutsättningarna för ett expansivt näringsliv. Genom samarbete skapar vi en framtid som håller. Vi ser en positiv utveckling för Karlskrona men det går inte bra för alla. Karlskrona befinner sig i ett utsatt läge där politisk handlingskraft och förmåga kommer att ställas på prov. Därför är vi glada att vi nu som en stark majoritet kan skapa den förändring som behövs för att fortsätta utveckla Karlskrona. För att Karlskrona ska växa och få fler invånare, arbetstillfällen och besökare behövs en tydlig framtidsbild och en utstakad väg för att nå dit. Vi vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Ett samhälle som undanröjer hinder för människors utveckling och ger alla, oavsett uppväxtmiljö, möjligheter att nå sin fulla potential. Denna budget lägger grundfundamentet så att kommunen kommer att kunna både ge en kvalitativ service till våra medborgare och satsa på utveckling. Vi prioriterar jobben, näringslivsutvecklingen, landsbygdsutvecklingen och goda förutsättningar för välfärdsverksamheterna. Det är en ansvarsfull budget som har som mål att ge kommunen långsiktigt hållbarhet. Vi sätter fokus på att få ordning i ekonomin för att kunna ge stabila förutsättningar för välfärdsverksamheterna och kunna göra viktiga framtidsinvesteringar. Vår vision är att Karlskrona ska vara ett öppet samhälle där alla kan leva ett bättre liv och där resurserna används på ett hållbart sätt socialt, ekologiskt och ekonomiskt. För att uppnå visionen behövs strategier och inriktningar för hur målen kan nås. Alla nämnder och styrelser ska bryta ner de prioriterade målen till SMARTA mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade) och omsätta dem i praktisk handling. Målen skall också förses med specifika indikatorer för mätning. Vår budget är förändringsinriktad och de prioriterade mål som anges här bedöms vara de viktigaste för Det finns många fler viktiga verksamheter inom Karlskrona kommun än de som tas upp i budgeten och de ska fortsätta bedrivas och utvecklas av kommunens medarbetare. Patrik Hansson (S) Magnus Larsson (C Börje Dovstad (FP) Karlskrona kommuns budget

9 Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Vision Karlskrona 2030 Karlskrona är en kommun med många fördelar. Vi har en fantastisk skärgård, ett slätt- och jordbrukslandskap i toppklass och de stora skogarna som skänker oss lugn och ro. Vårt stora ansvar är att se till att hela kommunen kan fortsätta att utvecklas utan att man ställer olika kommundelar mot varandra. Tillgången till grundläggande kommunal service är viktig för var man väljer att bo. Vi vill att våra invånare ska ges grundförutsättningar till ett gott liv oavsett vem man är eller var man bor i kommunen. Attraktiva boenden Karlskrona ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. En av förutsättningarna för en positiv utveckling i kommunen är tillgången till bostäder. Bostadsbrist får inte hindra Karlskronas framtida utveckling och därför krävs att bostadsbyggandet tar fart. Alla boendetyper behövs, men framför allt behöver vi bygga fler hyresrätter. Vårt kommunala bostadsbolag Karlskronahem ska verka för att pressa kostnaderna vid nyproduktion, vilket man också redan nu visat att man kan. Rationellt byggande ger hög kvalité och rimliga hyror. I Karlskrona ska det finnas en variation i boendetyper för alla generationer i hela kommunen. inflytande ska prägla vården och omsorgen i Karlskrona kommun. Det får aldrig råda någon tvekan om att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. De äldre ska garanteras en värdig vård med tydliga mål som bygger på den enskilda människans behov, trygghet och integritet och som utgår från social och ekonomisk rättvisa. Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Den enskilde ska kunna leva ett självständigt liv på sina egna villkor och i sin egen önskade miljö. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva som andra. Vi ska bemöta alla våra invånare med respekt och erbjuda en god omsorg som ger stöd och service med hög grad av socialt innehåll. Då kan alla våra invånare ha ett rikt liv, med reella möjligheter till inflytande och möjlighet att leva B U D G E T S K R I V E L S E Mål ] Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i. ] Kommunen ska bättre möta karlskronabornas bostadsbehov i hela kommunen. ] Kommunen ska växa genom hållbar utbyggnad som andra. Karlskrona kommun ska erbjuda en mångfald i omsorgsformer och vi ser gärna fler kooperativ. Hur bra välfärdspolitiken än är så kommer det att hända att människor hamnar i ekonomiska och sociala svårigheter. Om alla, även den mest utsatta, ska ha förutsättningar att komma vidare till arbete och det ska finnas en planberedskap för tomter, bostäder och verksamhetslokaler i hela kommunen. och egen försörjning så måste samhället ha specifika och individuella stöd, och ett finmaskigt socialt Direktiv ] Utvecklingen på Pottholmen Etapp 1 ska prioriteras. ] Arbetet med att planera Hattholmens framtida användning ska påbörjas. ] Kommunen ska möjliggöra byggandet av seniorboenden på fler platser i kommunen. ] Kommunen ska se över möjligheten till fler centralt placerade studentboenden. ] Kommunen ska utreda förutsättningarna till inrättandet av serviceorter med grundläggande kommunal service och samlingslokal i hela kommunen. ] Skärgårdsplanen och Landsbygdsprogrammets skyddsnät. Socialtjänsten i Karlskrona kommer att prioriteras. Genom målmedvetet arbete ska vi vända den negativa utvecklingen till något positivt. Mål ] Karlskronas invånare ska ha en god folkhälsa. ] Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet. ] Socialtjänsten i Karlskrona ska hålla hög klass i en nationell jämförelse. ] Äldre ska kunna åldras i trygghet med bibehållen självständighet och mötas med respekt. Det finns ett flertal havsnära miljöer som lämpar sig utmärkt för nya attraktiva bostäder. inriktningar ska realiseras. ] Ett Bostadsförsörjningsprogram ska tas fram. ] En strategi för markförvärv ska tas fram. ] En strategi/handlingsplan ska arbetas fram för att öka möjligheterna till ett rikare liv i kommunens största bostadsområde Mellanstaden. Välfärd och trygghet Alla karlskornabor ska ges förutsättningarna till ett bra liv. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till Direktiv ] En Karlskronakommission ska arbeta fram en långsiktig strategi för en bättre jämlik social omsorg i vår kommun. ] Det förebyggande arbetet för att motverka social utslagning och missbruk ska stärkas genom en ökad samverkan mellan socialtjänst, skola, närpolis, landsting och föreningsliv. ] Kommunen ska arbeta för att förbättra folkhälsan för äldre. Karlskrona kommuns budget White arkitekter

10 Snabba kommunikationer B U D G E T S K R I V E L S E Vi ska ha en väl utbyggd infrastruktur som gör det lätt att ta sig till och från Karlskrona. Genom fortsatt utveckling av hamnen på Verkö blir vi ett centrum för gods- och persontrafiken i Östersjön. Den digitala infrastrukturen och den väl utbyggda lokaltrafiken med buss, tåg eller båt gör vardagen enkel i Karlskrona. Vision Karlskrona 2030 Satsningarna på infrastruktur gör det lätt att resa hit, att förflytta sig här och att sköta kontakten med omvärlden. Kommunikationer är livsnerven för ett samhälles invånare och företag. För att vår kommun ska kunna växa behövs en väl fungerande infrastruktur med snabba tillförlitliga transporter både på land och till sjöss. Kommunen ska skapa tillgänglighet och förutsättningar för alla människor att få ihop sin vardag och fritid oavsett vilket färdmedel man använder. Att välja ett klimatvänligt resande ska vara enkelt. Det är en vinst för miljö, hälsa och ekonomi. För att våra internationella företag ska fortsätta att utvecklas behöver kommunikationerna till och från Karlskrona stärkas. Utvecklingen på Verkö ska fortsätta så att Karlskrona blir ett nav i Östersjön. Vi kommer att aktivt delta i arbetet för att bygga ömsesidig samverkan mellan länder och företag i Östersjöområdet och vara med i utvecklingen av den gröna transportkorridoren Baltic Link. Vi ska fortsätta utbyggnaden av fibernätet i hela kommunen. Bredband är en förutsättning för att företag ska kunna driva verksamhet och att människor väljer att bo på orten. Det ska vara lika lätt att skaffa bredband på landsbygden som i tätorten. Mål ] Det hållbara resandet ska öka i hela kommunen. ] Karlskrona ska vara ett nav i en expansiv region. ] Tillgången till digital infrastruktur ska öka i hela kommunen. Direktiv ] Kommunen ska främja en ökning av kollektivtrafikåkande och fortsätta sin satsning på elbilar och andra hållbara drivmedel. ] Den kommunala cykelstrategin ska genomföras och det ska anläggas fler och bättre cykelvägar i hela kommunen. ] Parkeringsstrategin ska utvärderas med syfte att göra förenklingar. ] Kommunen ska genom ett aktivt lobbyarbete påverka så att flaskhalsarna på E22:an vid Jämjö och sträckan Nättraby/Björketorp åtgärdas. ] Affärsverken AB ska ta ett större ansvar för att öka utbyggnadstakten av fiber i hela vår kommun. ] Kommunen ska tillsammans med Region Blekinge utreda ett tågstopp i Rödeby. ] Kommunen ska fortsätta utveckla skärgårdstrafiken för både besökare och boende. Karlskrona kommuns budget

11 Den som blir uppmuntrad att lära sig mer, från förskolan till studenten, har alla möjligheter att lyckas. Utbildning och kunskap B U D G E T S K R I V E L S E Vi ska ha skolor och utbildningar som håller hög kvalitet på alla nivåer. Vi har utbildningsmiljöer som stimulerar till kreativitet och nyskapande. Genom ett nära samarbete med näringslivet ges möjligheter till ett livslångt lärande. Vision Karlskrona 2030 Barn och unga i Karlskrona ska få de bästa förutsättningarna i skolan för att kunna skapa sig en trygg framtid i livet. Det ska finnas förskolor och skolor av hög kvalitet i hela kommunen. Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta kunskaper och värden och utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Alla elever ska kunna gå ut skolan med självförtroende, självkänsla, maximal kunskap och en lust till fortsatt lärande. Grunden för detta är en skola som arbetar mot fördomar, mobbing och rasism och för demokrati, jämställdhet och respekt. Stöd och förstärkning ska sättas in i ett tidigt stadium utifrån barnens behov både gällande pedagogik och elevhälsa och samarbetet mellan förvaltningar och även med landstinget stärkas. Lärarnas arbetsvillkor ska förbättras och kompetensutveckling främjas. För att kommunen i framtiden ska växa och stärka sin konkurrenskraft krävs goda resultat i skolan och att fler får möjlighet till högre studier. Mål ] Antalet barn per pedagog i förskola och grundskola ska minska. ] Andelen elever som klarar kunskapskraven ska öka. ] Skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor. Direktiv ] Alla elever ska få rätt till det stöd de behöver genom utvecklandet av elevvårdsteam. ] Kommunen ska göra en särskild lönesatsning för lärare. Förskola Ett barns skolgång påbörjas i förskolan. Det är viktigt att vi redan där stödjer barnen på rätt sätt så att de med glädje kan ta de första kliven i det livslånga lärandet. Förskolan ska finnas på de tider som föräldrar behöver. Många jobbar idag skift eller har oregelbundna arbetstider därför behöver vi fler förskolor med utökade öppettider i kommunen. Direktiv ] Kommunen ska ta fram en plan för att fler förskolor i kommunen ska utöka sina öppettider. ] Kommunen ska ta fram en långsiktig plan för förskolebehovet i hela kommunen. Grundskola och fritidshem Alla barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla sin kunskap och förmåga för att möta framtiden i en globaliserad värld. Vi ska sätta fokus på klassrummet och ge utrymme för elevernas nyfikenhet och att lärare ska få vara lärare. Direktiv ] Fokus i de tidigare åren ska ligga på att utveckla läsförståelsen så att eleverna kan tillgodogöra sig alla ämnen. ] Lärare ska ges förutsättningar till ökad tid med eleverna och modern digital teknik ska vara en självklar del i undervisningen. Gymnasieskola I dagens samhälle är en fullgod gymnasieutbildning grundläggande för att man ska kunna få ett jobb. Vi vill ha en gymnasieskola där alla elever får det stöd de behöver för att fullgöra sin utbildning. Vi ska ha en bredd av utbildningar som alla har ett nära samarbete med näringslivet och/eller högskolan. Direktiv ] Kommunen ska främja lärlingsplatser både inom sin egen verksamhet och hos näringslivet. ] Lärare ska ges förutsättningar till ökad tid med eleverna och modern digital teknik ska vara en självklar del i undervisningen. ] Elevernas rätt till lärarledda lektioner ska tillgodoses. Karlskrona kommuns budget

12 Upplevelsernas Karlskrona B U D G E T S K R I V E L S E Ett kultur- och föreningsliv med stort spelrum bäddar för ett imponerande utbud av lockande evenemang. Vi ska erbjuda ett brett utbud av upplevelser kring vår unika skärgårds- och världsarvsmiljö. Med hög kvalitet och gott värdskap kan vi locka besökare året om och göra besöksnäringen till en ny basnäring i Karlskrona. Vision Karlskrona 2030 Karlskrona är Den gröna skärgårdstaden med närhet till både skärgård, landsbygd och skog. Vi ska ta tillvara på vårt världsarv och se till att våra besökare möter en ren och välskött stad. Karlskrona är dock mer än bara Trossö. Vi vill att alla våra invånare ska känna att det händer saker i just deras kommundel. För att Karlskrona ska vara en attraktiv kommun måste kultur- och fritidsutbudet förbättras. Här spelar våra lokala föreningar och studieförbund en viktig roll. Det ska finnas ett brett utbud av idrottsanläggningar, kultur- och samlingslokaler i hela kommunen. Vi är överens om att vårt stadsbibliotek behöver nya lokaler och kulturen större plats. Besöksnäringen är en bransch som ska utvecklas till att bli en grundnäring genom ett aktivt arbete från kommunen. Vi har ett unikt läge som kan förädlas och locka allt fler besökare inte minst inom båt-, eko-, mat- och kulturturism. Mål ] Karlskrona ska vara ett besöksmål i högsta nationella klass. ] Möjligheter till unika upplevelser i kommunen ska öka. ] Tillgängligheten till evenemang och upplevelser i hela kommunen ska öka. ] Besöksnäringen i kommunen ska öka. Direktiv ] Kommunen ska erbjuda stöttning så att de lokala föreningar och studieförbundens verksamheter kan utvecklas. ] I centrala Karlskrona ska arbetet fortsätta med att ta fram en lösning som ger en väl fungerande idrottshall för skolor och idrott, och om det går även lokaler till större konferenser. ] Utifrån de förutsättningar som finns idag ska ett omtag göras för att hitta den bästa lösningen till ett nytt kulturhus. ] Det goda arbete som påbörjats med mer öppet på filialbiblioteken ska fortsätta. ] Kommunen ska påverka försvaret och regeringen för att hitta en långsiktig lösning för Marinens musikkår. ] Kommunen ska verka för att Karlskrona ska upplevas som en välkomnande och öppen stad. Karlskrona kommuns budget

13 Näringslivets Karlskrona Vi ska ha ett fortsatt dynamiskt och innovativt näringsliv som ligger i framkant internationellt sett. Samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv får våra företag att växa och utvecklas. Vår region är ledande inom miljö- och energiområdet och vår unika kompetens lockar nya företag att etablera sig i Karlskrona. Karlskrona har potential till ett sjudande näringsliv om alla aktörer samarbetar. Nya idéer och traditionella insatser behöver utvecklas och testas för att öka antalet företag och jobb i Karlskrona. Vi vill kraftsamla för att få en effektivare näringslivspolitik. Det är fler och växande företag, fler invånare och fler i jobb som ger förutsättningar för en bra välfärd. Fler vägar till jobb och studier För att klara tillväxten och välfärden krävs att vi tar ] Vuxenutbildningen och SFI ska ha en starkare koppling till arbetslivet. ] Kommunen ska utvärdera och kvalitetssäkra SFI undervisningen. Strategisk samverkan för ett sjudande näringsliv Karlskrona kommun kan inte som enda aktör skapa de nya jobb och den tillväxt som kommunen behöver för att växa. Vi tror på samarbete med näringslivet och B U D G E T S K R I V E L S E Vision Karlskrona 2030 tillvara all den kompetens och vilja till arbete som finns hos de människor som idag står utanför andra aktörer. Vi kan tillsammans skapa förutsättningar för nya företag, växande företag och nya karlskronabor arbetsmarknaden. Ska vi klara det krävs att aktiva om vi kraftsamlar och tillför nya resurser i vår lokala insatser och utbildning alltid ska gå före passivt näringspolitik. Fyra av fem jobb skapas i småföretagen. bidragstagande. Kommunen ska ta sitt ansvar Jobb och företagande är grunden för att vi ska få re- och erbjuda fler vägar ut på arbetsmarknaden. surser till en grön omställning och väl fungerande väl- Vi vill ge alla möjligheten att växla spår i livet och att färd. I Karlskrona ska företag enkelt kunna starta, växa de som vill ska kunna studera för att ge möjligheterna och anställa. Vi ser att det behövs en tätare dialog med till nytt jobb eller få behörighet till högre studier. våra lokala företagare för att vi tillsammans ska kunna Detta gäller oavsett om du behöver komplettera ett skapa ett bättre näringslivsklimat i kommunen och fler ämne, läsa SFI eller behöver en yrkesutbildning. jobb. Kommunen ska främja ökad samverkan med Arbetsmarknadsnämnden ska fokusera på att ge högskolan, näringslivet, landstinget och regionen för arbetssökande rätt utbildning och erfarenhet som att hitta framtidens innovativa lösningar. stärker kompetensmatchningen till företag, kommun och landsting. Mål Mål ] Karlskronas näringslivsklimat ska förbättras. ] Kommunen ska skapa förutsättningar för fler ] Arbetslösheten i Karlskrona ska minska. och växande företag i Karlskrona. ] Samarbetet mellan kommunen och andra aktörer på arbetsmarknaden ska öka. ] Antalet hushåll i beroende av försörjningsstöd Direktiv ] Företagsomsorg ska utvecklas så att befintliga Samhälle, högskola och näringsliv lägger tillsammans grunden för god tillväxt, ökad inflyttning och tryggad välfärd. ska minska. ] I Karlskrona ska det finnas en vuxenutbildning som ger återkommande möjligheter till utbildning och yrkesväxling. Direktiv ] Kommunen ska särskilt fokusera på de unga arbetslösa och nyanlända som snabbt behöver komma i jobb eller utbildning för att inte hamna i ett utanförskap. ] Kommunen ska göra extra åtgärder för de som hamnat längst ifrån arbetsmarknaden. ] Kommunen ska utveckla ett tätare samarbete med Arbetsförmedlingen och näringslivet samtidigt som insatser görs utifrån det arbete Region Blekinge har påbörjat. företag ska vårdas samtidigt som de som vill etablera sig i vår kommun ska ges den service som efterfrågas. ] Arbetet som påbörjats med en Företagslots för att skapa en väg in till de kommunala kontakterna ska vidareutvecklas. ] Kommunen skall se över vilka hinder som finns för företagare när det gäller tillstånd, tillsynstaxor och annat. ] Blekinge Tekniska Högskola med sin hållbarhetsprofil ska vara ett nav för att utveckla företagandet och höja utbildningsnivån i kommunen. ] Science Park ska utveckla innovativa lösningar för att skapa morgondagens marina kluster och hållbar energi såsom solenergiområdet. ] Kommunen ska ta fram en näringslivsstrategi för att främja utvecklingen av ett varierat näringsliv. Karlskrona kommuns budget

14 Karlskrona kommun som arbetsgivare och förebild B U D G E T S K R I V E L S E Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbeten där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus. Som kommunens största arbetsgivare ska Karlskrona kommun vara en förebild för att resurserna används på ett hållbart sätt socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Tydlig ledning och styrning ska säkra god hushållning med våra gemensamma resurser. Det är naturligt att vilja arbeta för en kommun som ser till både medarbetarnas och miljöns bästa. Socialt Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Alla medborgare och medarbetare i Karlskrona ska oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, religion/trosuppfattning, könsidentitet/könsuttryck och socioekonomisk bakgrund självklart ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter och ska behandlas likvärdigt i varje kontakt med kommunens verksamheter. Kvalitet ska genomsyra all vår verksamhet för att skapa ett mer jämställt, jämlikt och rättvist Karlskrona. Vi vill att alla beslut som fattas ska prövas utifrån barnperspektivet och hur de påverkar jämställdhet och rättvisa i en positiv riktning. Personalen är kommunens viktigaste resurs. Vi måste skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö och alla anställda ska erbjudas kompentensutveckling. Heltid ska vara grunden i alla anställningar, därefter kan anställda få önskad sysselsättningsgrad. Vi behöver ha en bra grundbemanning och minska visstidsanställningar till ett minimum. Mål ] Andelen nöjda medarbetare i kommunen ska öka. ] Jämställdheten i kommunens verksamheter ska öka. ] Andelen heltidstjänster ska öka. ] Vid upphandling av tjänster ska sociala hänsyn öka. Direktiv ] Utbildningsinsatser som ger ökad kompetens och trygghet ska ske för all personal vid kommunens verksamheter. ] Lönekartläggningen ska fortsätta så att likvärdiga arbeten också lönesätts likvärdigt mellan män och kvinnor. ] Kommunen ska väga in sociala kriterier vid upphandling. Det ska införas krav på kollektivavtal vid upphandling av tjänster och varor från företag med anställd personal. ] En strategi/handlingsplan för rätten till heltid ska tas fram. ] En handlingsplan för utvecklingstjänster inom välfärdsområdena ska tas fram. ] Kommunens samlade verksamheter ska arbeta med perspektivet Hållbart arbetsliv i det personalpolitiska programmet under Karlskrona kommuns budget

15 B U D G E T S K R I V E L S E Ekologiskt Ett mer ekologiskt hållbart Karlskrona kräver ett långsiktigt arbete. Vi har egentligen aldrig haft större möjligheter än idag att rädda vår jord. Vi har kunskaperna, vi har tekniken och vi har resurserna. Det är dyrare att inte göra klimatomställningen än att göra den. Mer än någonsin finns också den folkliga viljan inte minst hos de yngre generationerna. Karlskrona ska fortsätta vara en ekokommun och miljöbokslut ska göras. Karlskrona kommun ska minska sin klimatpåverkan och vara en förebild inom det ekologiska arbetet. Direktiv ] Affärsverken AB ska vara en motor för minskad klimatpåverkan genom utveckling av hållbara energilösningar. ] Karlskronahems arbete med förnyelsebara energikällor som solenergi ska fortsätta att utvecklas vid om- och nybyggnad. ] Kommunen ska genom ett aktivt arbete med upphandlingar öka andelen närproducerade varor och ställa krav som motsvarar de svenska djurskyddsreglerna. ] Alla kommunens kök ska KRAV-certifieras till Ekonomiskt En sund ekonomi är helt avgörande för att vi ska lyckas fortsätta utveckla Karlskrona och skapa tillväxt. För att kunna ge våra invånare en trygg välfärd och den bästa servicen måste kommunen ha ordning och reda i ekonomin. Vi vill ta ansvar för framtiden genom att effektivisera där det går och satsa extra där det behövs. Vi vill nu göra en omstart och vidta konkreta åtgärder som gör skillnad. För att trygga viktiga välfärdsverksamheter, kunna göra viktiga framtidsinvesteringar, få en långsiktigt hållbar ekonomi samt återställa 2014 års underskott höjs kommunalskatten med 59 öre. Karlskrona ska ha en långsiktigt trygg och stabil budget med tydligt överskottsmål. Investeringar delas upp i två kategorier; skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Mål ] Kommunens ekonomi ska stärkas under planperioden. ] Soliditeten ska successivt öka under planperioden. ] Kommunens resultat ska för perioden vara positivt och motsvara minst 1 % av skatteintäkter och statsbidrag ] Skattefinansierade investeringar ska på sikt finansieras inom investeringsutrymmet som motsvarar årets avskrivningar och resultat. Direktiv ] Kommunens årliga avskrivningar och resultat ska möjliggöra egenfinansiering av investeringar. ] Kommunen ska utreda och ta fram en strategi för hur vi ska finansiera nyinvesteringar på kort och lång sikt. ] Upphandlingen ska effektiviseras för att uppnå besparingar. ] I samband med den nya organisationen ska effektiviseringsåtgärder göras vid sammansslagningar av nämnder och förvaltningar. Ekonomin framgår i budgetsiffrorna. ] Under en treårsperiod ska kommunens nettokostnader minska med 35 miljoner kronor/år. Inriktningen ska vara att effektivisera genom förändrat arbetssätt, allmän återhållsamhet, minskade sjuklönekostnader i hela organisationen och anställnings prövning vid pensionsavgångar av tjänster i hela tjänstemannaorganisationen. Inriktningen ska vidare vara att undvika besparingar i det vi kallar kärnverksamheterna och som drabbar Karlskronaborna direkt. ] Kommunen ska utreda om det utifrån det ekonomiska läget är bättre att uppföra särskilda boenden och gruppboendet i extern regi än intern regi. ] Med hänvisning till den låga inflationen i landet och därmed låga prishöjningar reduceras nämndernas priskompensation från 1 % till 0,5 %, vilket motsvarar 5 miljoner kronor. B U D G E T S K R I V E L S E Mål ] Karlskrona kommun ska minska sin klimatpåverkan. nivå 1. Maten som serveras ska vara sund, säker och av hög kvalité. ] Kommunens förskolor och skolor ska erbjuda ] Resurshushållningen i kommunen ska öka. barnen en giftfri miljö, därför krävs en noggrann ] Andelen ekologisk mat som serveras inom kartläggning av verksamheterna följt av tydliga kommunens verksamheter ska öka. ] Insatser för att uppnå en giftfri vardag för barn miljömål. ] Vid nyproduktion ska det byggas med material och unga ska öka. utan gifter och kommunen sträva efter att öka andelen klimatsmart byggande i trä. 28 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

16 Sammanfattning av budget 2015 och plan för Budgeten för år 2015 och planen för åren 2016 och 2017 har fastställts vid kommunfullmäktiges sammanträde i december En viktig komponent i budgeten är att kommunens skattesats höjs från 21,51 till 22,10 procent. Allmänt Det svaga konjunkturläget fortsätter i såväl Sverige som i vår omvärld. Det synes som om vändningen mot positivare utvecklingstendenser återigen skjuts på framtiden. Utvecklingen för 2015 bedöms i november 2014 bli sämre än vad som tidigare antagits. En låg inflationstakt ledde också fram till sänkningen av reporäntan i november. Svårigheterna att få såväl den nationella som den internationella ekonomin att ta fart inverkar naturligtvis på de ekonomiska förutsättningarna för Karlskrona kommun. Den befolkningsminskning som blev ett faktum år 2012 visade sig inte vara ett trendbrott utan enbart ett hack i en annars konstant ökande befolkning i Karlskrona. För år 2015 och framåt baseras den ekonomiska planeringen på en årlig ökning av antalet invånare med i genomsnitt drygt 200 personer. Kommunens kostnader inom välfärdsområdena överskrider 2014 de tilldelade anslagen. Svårigheterna att rymma verksamheten inom tilldelade medel är ingen ny företeelse utan har i skiftande grad funnits några år tillbaka i tiden. Kommunens budget för de kommande åren innehåller därför en förstärkningar riktade mot främst äldreomsorg, omsorg om funktonshindrade samt individ- och familjeomsorg. Förstärkningen utgör en viktig bottenplatta för att nämnderna i största möjliga utsträckning inte ska gå in i ett nytt verksamhetsår med underliggande underskott. Utöver de direkta förstärkningarna av vissa nämnders budgetramar har kommunfullmäktige tre år, vilket har beaktats i kommunens budget. För år 2015 uppgår kommunens budgeterade resultat till + 17,1 miljoner kronor vilket motsvarar 0,5 % av skatte- och statsbidragsintäkterna. Resultatbilden förbättras sedan de två kommande åren för att år 2017 ligga på 1,1 %. Resultatförbättringen över tid är en viktigt förutsättning för kommunen för att kunna möta upp eventuella förändringar i de förutsättningar som ligger utanför kommunens möjlighet att påverka. Finansiella mål Ett av grundkraven på kommunens budget är att den ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Under de tre kommande åren uppfyller kommunens budget balanskravet. Utöver balanskravet finns även krav på kommunerna att ha god ekonomisk hushållning. Karlskrona kommun har ännu inte fastställt några riktlinjer för god ekonomisk hushållning, men de budgeterade resultaten ska ändå anses bidra till att även det kravet i det finansiella perspektivet ska anses uppfyllt. Kommunens ekonomiska mål, som också utgör kommunens finansiella mål, anges enligt följande ] Soliditeten ska successivt öka under planperioden. ] Kommunens resultat ska för perioden vara positivt och motsvara minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag ] Skattefinansierade investeringar ska på sikt finansieras inom det investeringsutrymme som motsvarar årets avskrivningar och resultat. F Ö R U T S Ä T T N I N G A R anvisat medel i en reserv för Utveckling av socialoch omsorgsverksamhet. Reserven avser att finansiera kommande års förväntade volymtillväxt inom välfärden. För att ytterligare skapa förutsättningar att kunna möta ökade kostnader i framtiden till följd av bl.a. ökat antal äldre, fler personer som har behov av/rätt till funktionsstöd m.m. kommer en djupare genomgång och analys av rådande kostnadslägen att göras under inledningen av I kommunens budget för år 2014 fanns en intäkt kopplat till återbetalning av tidigare för höga avgifter till sjukförsäkringssystemet, de s.k. AFA-pengarna. Under hösten 2014 har det blivit klarlagt att det inte blir någon återbetalning som kan hänföras till redovisningsåret Vid tidpunkten för fastställandet av budgeten för åren har därför kommunen antagit att det kommer att uppstå ett negativt resultat under Det resultatet ska, enligt lagstiftningen, återställas inom Verksamhetsmål och direktiv Kommunens verksamhetsmål, som framgår under rubriken mål under varje fokusområde, anges för att tydliggöra kommunens uppdrag och ansvar inom olika områden. Målen anger också vad som ska uppnås med de resurser som finns tillgängliga och inom ramen för de finansiella målen. Även begreppet verksamhetsmål ryms inom definitionen av god ekonomisk hushållning. De verksamhetsmål som nu finns fastställda ska, oaktat att kommunfullmäktige ännu inte fastställt några riktlinjer för god ekonomisk hushållning, ändå anses bidra till god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att leda arbetet med hur mål och direktiv ska påverka de olika nämndernas fortsatta arbete. Kommunfullmäktige ska informeras om kommunstyrelsens inriktning i det arbetet. Karlskrona kommuns budget

17 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Den samhälls ekonomiska utvecklingen föremål för någon årlig uppräkning/indexering utan behålls/fryses på nuvarande nivåer under flera år framöver. Under de närmaste åren blir dessutom den historiskt sett är en relativt hög nivå om än något lägre än under föregående period. Denna höga nivå sammanhänger då med en jämförelsevis fortsatt stor F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Den internationella ekonomin Sex år efter att den globala finanskrisen inleddes (2008) kan en viss uppgång i världsekonomin börja skönjas. En konjunkturell återhämtning har således inletts men den har kommit olika långt i olika världsdelar och länder. USA började på nytt agera ekonomiskt draglok redan under 2013 och tillväxten i den amerikanska ekonomin förväntas fortsätta även under de kommande åren. Återhämtningen i den europeiska ekonomin är sämre och då framför allt inom euroländerna men tillväxten förväntas ändå öka även där under de närmaste åren. Tillväxten i Europas motor Tyskland har dock bromsats upp under det senaste året samtidigt som hjulen börjat snurra allt bättre i Storbritannien. Läget i flera sydligare länder främst då Frankrike och Italien är samtidigt fortfarande mycket oklart och bekymmersamt och dessutom kryddat med framför allt viss politisk turbulens och osäkerhet. Den finansiella situationen inom euroområdet som helhet har dock stabiliserats och riskerna för ett sammanbrott bedöms i nuläget som minimala. Den ekonomiska tillväxten påverkas samtidigt av de geopolitiska oroligheterna i världen och framför allt då i närliggande Ukraina men även i det mer avlägsna Mellersta Östern. De s.k. tillväxtländernas (dvs. främst Kina, Ryssland, Indien och Brasilien) utveckling har däremot bromsats upp under det senaste året och detta gäller då fram- för allt Ryssland och Brasilien. Detta kommer att bidra till att den globala ekonomin såväl i år som under ett antal år framöver förväntas växa i en svagare takt än under flertalet av de senaste åren. Vad som i gengäld kan komma att verka i en motsatt riktning är Japans påbörjade (?) ekonomiska återhämtning och återinträde på den världsekonomiska scenen efter ca 20 år i ekonomiskt mörker eller dvala. Den svenska och kommunala ekonomin Kommuner och landsting har sammantaget uppvisat plusresultat alltsedan år Genomsnittet för perioden för kommunsektorn som helhet har motsvarat ett resultat om 2,2 % i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. De omfattande positiva resultaten under de senaste åren har då till stor del berott på tillfälliga faktorer som återbetalningar av premier från AFA Försäkring och extra statligt konjunkturstöd till kommunsektorn. Även för innevarande år förväntas ett betydande positivt resultat för kommunsektorn (ca 1,5 %), men dock klart lägre än under ovanstående period. Den bestående svaga internationella ekonomiska tillväxttakten och främst då den europeiska påverkar fortfarande i hög grad den svenska ekonomin negativt framför allt utifrån aspekten om vårt stora exportberoende och sambandet med en relativt stark svensk krona. Den internationella konjunkturen och den starka inhemska valutan hämmar såväl BNP- som sysselsättningsutvecklingen i landet. Den svenska konjunkturen hålls i nuläget till stor del uppe av en fortsatt relativt hög privat konsumtion i kombi- nation med ett stabilt statsfinansiellt läge (i motsats till flertalet andra länder i Euro-zonen) och relativt omfattande investeringar och då främst inom bostadssektorn. Den ekonomiska återhämtningen i Sverige kommer dock att fortsätta om än i en något långsammare takt och utdragen över en längre tidsperiod. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar i sina prognoser med att det kommer att vara balans i ekonomin och jämvikt (innebärande en arbetslöshet om ca 6,5 %) på arbetsmarknaden i slutet av år Den ekonomiska tillväxten i Sverige beräknas medföra såväl en fortsatt sysselsättningsökning som något större löneökningar under de närmaste åren. Dessa förändringar i sin tur leder till relativt kraftiga kommunala skatteunderlagsökningar under de närmaste tre åren. Detta i kombination med fortsatta relativt måttliga prisstegringar ger bättre ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn under de närmast kommande åren. Samtidigt beräknas riksbankens styrränta i stort ligga kvar på nuvarande historiskt sett mycket låga nivåer. I gengäld kan statens försämrade ekonomiska situation och gällande olika finansiella mål leda till att befintliga statsbidrag till kommunsektorn inte blir demografiska utvecklingen bekymmersam, eftersom såväl antalet barn/ungdomar som (främst) antalet äldre personer kommer att öka (den s.k. äldreboomen). I flertalet kommuner och landsting finns det också stora behov av investeringar och reinvesteringar under de närmaste åren. Sammantaget gör denna utveckling att det under åren framöver riskerar finnas ett allt större behov av skattehöjningar i såväl flera kommuner som framför allt många landsting. Skatter och statsbidrag Den allmänekonomiska utvecklingen enligt ovan är således mycket viktig för kommunerna. Den bestämmer framför allt skatteintäkternas framtida nivåer men också kostnadsnivåerna för personal, varor, tjänster och kapital. Den påverkar också sekundärt kommunernas kostnader för t.ex. individ- och familje- omsorg, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsverksamhet. Budgetarbetet har således i många avseenden utgått från de bedömningar och olika ekonomiska antaganden som redovisats i SKL:s första oktoberprognos (cirkulär 14:38, daterad ) gällande den kommunala sektorns budgetförutsättningar för de närmaste åren. Denna prognos var då i stort sett identisk med den mer detaljerade och breda prognos som SKL presenterade tidigare i augusti månad. Denna prognos räknar nu med en sammanlagd ökning av det kommunala skatteunderlaget med 23,2 % under perioden , vilket kan jäm- föras med motsvarande 23,7 % för föregående period Denna nivå motsvarar således en genomsnittlig årlig ökning om hela 4,6 %, vilket då Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, förändring i % ökning av antalet sysselsatta under främst senare delen av perioden i kombination med successivt högre löneökningar i takt med att de ekonomiska hjulen förväntas börja snurra allt snabbare. Regeringens (dvs. Alliansens) bedömning i september 2014 (när budgetpropositionen i normalfallet presenteras) för samma tidsperiod hamnar denna gång på en betydligt högre nivå än SKL:s. Det som skiljer bedömningarna åt denna gång är att den förutvarandet regeringen räknade med betydligt starkare sysselsättningstillväxt under främst åren 2016 och 2017 jämfört med SKL. Skatteintäktsberäkningarna för kommunen följer i stort sett SKL:s prognossiffror (per oktober månad) för respektive år. Enda avvikelsen görs när det gäller befolkningsutvecklingen för de enskilda åren under perioden. För 2015 antas då ett invånarantal om per den 1 november 2014 att jämföra med SKL:s siffra om För de följande åren gör sedan SKL en årlig uppräkning om i snitt ca 675 personer utifrån SCB:s riksprognos. Kommunens egna beräkningar är däremot betydligt mer försiktiga med utgångspunkt från den faktiska utvecklingen under de senaste tre åren och förutsätter i stället en årlig befolkningsökning om enbart ca 225 personer. Förhoppningen är nu i likhet med i fjol att skatteintäkterna även denna planeringsomgång kommer att uppvisa mindre avvikelser åtminstone för det första året till följd av senareläggningen till december månad av budgetbeslutet för Beräkningarna baseras ju nu på ett aktuellare och mer uppdaterat ekonomiskt underlag jämfört med de närmast föregående åren SKL, okt ,4 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,4 Reg, sept ,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sept ,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 SKL, aug ,5 3,5 4,7 4,9 4,8 32 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

18 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Skatteutjämning och Generella statsbidrag För de kommande tre åren finns det inte heller i år några löften eller antydningar från regeringen varken från den avgående eller den nytillträdande om ytterligare alternativt värdesäkrade statsbidrag till kommunsektorn, trots SKL:s fortsatta påstötningar om främst en årlig och långsiktig indexuppräkning av dessa bidrag. Regeringen har däremot delvis lyssnat till kritiken gällande den tidigare bidragsreduceringen med hänvisning till effekter av den senast genomförda gymnasiereformen (GY 11). Bidragsminskningen för 2015 har således i enlighet med tidigare förhands- besked helt tagits bort samtidigt som minskningen för år 2016 likaledes kraftigt har reducerats. För Karlskronas del innebär detta att intäktsbortfallet från år 2016 begränsas till årliga 3,0 miljoner kronor. Den preliminära (definitiva uppgifter från SCB i december) årliga omräkningen och uppdateringen av de olika delfaktorerna inom kostnadsutjämningen innebär för år 2015 en ytterligare reducering med ca 2,5 miljoner kronor av kommunens avgift till systemet. Under de senaste tre åren har därmed denna avgift reducerats med sammantaget närmaret 20 miljoner kronor. Det positiva utfallet för år 2015 förklaras till stor del av kommunens relativt måttliga befolkningsutveckling under 2013 dvs. en form av retroaktiv kompensation för avvikelsen från genomsnitts- kommunens mer positiva befolkningsutveckling under detta år. För de återstående två åren under planeringsperioden görs sedan bedömningen att avgiften kommer att minska med ytterligare några miljoner varje år och då främst med hänsyn till den fortsatt försiktiga beräkningen av den framtida årliga befolkningsökningen. I slutet av år 2013 fastställde riksdagen regeringens successivt under en femårsperiod. Den positiva nettoeffekten för kommunen begränsades därmed till 16, 28 respektive 32 miljoner kronor för åren LSS-utjämning När det gäller den årliga omräkningen och uppdateringen av den särskilda LSS-utjämningen visar denna för sjätte året i rad på ett fortsatt förbättrat utfall för kommunens del. Förbättringen denna gång är ytterligare 13 miljoner kronor och innebär att kommunens tidigare bidrag i systemet om ca 23 miljoner kronor nu utökas till ett bidrag på hela ca 36 miljoner kronor för år Förändringen är då ett resultat av kommunens fortsatt kraftiga kostnadsutveckling för handikappomsorgen under år 2013 i jämförelse med genomsnittskommunen i riket. Den förväntade framtida kostnadsutvecklingen för denna verksamhet under även åren 2014 och 2015 talar för att kommunens bidrag kan komma att öka med några miljoner till även under de följande två åren ( ). Kommunal fastighetsavgift År 2008 ersattes den tidigare statliga fastighetskatten på olika bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 konstruerades så att det rent ekonomiskt blev neutralt för såväl kommunerna som staten. Varje år därefter har sedan skett en indexering med olika tidsintervall av de olika taxeringsvärdena innebärande ett årligt intäktstillskott till kommunerna av skiftande storlek. Kommunens intäkt från denna avgift beräknas för innevarande år komma att uppgå till ca 110 miljoner kronor. För de kommande tre åren beräknas sedan beloppet enligt SKL:s preliminära prognoser fortsätta att öka med mellan 1,5 och ca 2,0 miljoner kronor om året. det föreslagna avskaffandet av nedsättningen av de sociala avgifterna för ungdomar. Inriktningen är att denna regeländring ska bli neutral för kommunsektorn som helhet. Bidragsbeloppet reduceras samtidigt i nästan samma utsträckning som en motvikt till de ökade skatteintäkter som kommunsektorn kommer att erhålla till följd av förslaget om en begränsad och på sikt helt avskaffad avdragsrätt för privat pensionssparande. Sedan föregående budgetproposition kvarstår också beslutet om en utökning av den nuvarande satsningen på ökad undervisningstid i kärnämnet matematik till att omfatta även årskurserna 4 6 och inte bara som i nuläget åk 1 3. Denna förändring sker dock först från höstterminen Inom främst utbildningsområdet föreslår samtidigt den nya regeringen i likhet med den föregående ett Tabell 2. Skatteintäkternas fördelning under åren i mnkr fortsatt flertal nya satsningar, som i stället ska finansieras med särskilt riktade statsbidragsmedel. I flertalet fall kommer dessa att utbetalas först efter en särskild ansökan från kommunen. Som exempel på sådana satsningar kan nämnas en fortsatt kraftig successiv utökning av omfattningen av de nya s.k. karriärlärartjänsterna, ökat specialpedagogiskt stöd i förskoleklass och de första årskurserna samt nya resurser för fler lärare och mindre klasser i lågstadiet. Andra exempel härpå är extra resurser för att minska gruppstorlekarna i förskolan, medfinansiering av kraftiga (?) lönehöjningar till lärarpersonalen och stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Ovan redovisade förutsättningar innebär följande skatteintäkter och statsbidrag (inkl. skattehöjning med 59 öre från år 2015 enligt nedan) för de kommande åren (i miljoner kronor): Ändamål Allmän kommunalskatt 2 548, , , ,0 Inkomstutjämningsbidrag 514,2 516,6 540,4 564,9 Kostnadsutjämningsavgift -35,5-33,0-33,3-33,6 Regleringsbidrag/-avgift 13,9 4,7-12,5-30,6 Strukturbidrag 6,7 6,7 6,7 6,8 Kommunal fastighetsavgift 111,4 112,2 113,7 115,2 LSS-utjämning 23,5 36,0 36,4 36,8 Statsbidrag 4,0 0,0 0,0 0,0 Mellankommunal utjämnning -1,3-0,7 0,0 0,0 Summa 3 185, , , ,5 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R förslag till reviderat skatteutjämningssystem med tillämpning från år För Karlskronas del innebar Övriga statsbidrag de nya reglerna en reducering av avgiften till kostnadsutjämningen med på sikt hela 33 miljoner kronor. Främsta förklaringen till denna förbättring var då den nya beräkningsmodellen för kompensation av förskolans/barnomsorgens kostnader. För att inte I den nya regeringens budgetproposition för år 2015 (behandlas av riksdagen först under december månad) finns inga förslag till nya satsningar av betydelse inom kommunsektorn finansierade genom en höjning av de generella statsbidragen. Denna bidrags- förlorarkommuner ska drabbas alltför hårt, kommer pott tillförs däremot från 2015 ett betydande belopp dock införandet av det nya regelverket att ske som kompensation till kommuner och landsting för 34 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

19 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Demografi Diagram 1. Beolkningsutveckling i vissa åldersgrupper under åren Antal år Personalutveckling F Ö R U T S Ä T T N I N G A R Den demografiska utvecklingen är en viktig faktor när kommunen blickar framåt. Antalet födda barn, åldersstruktur och in- och utflyttning är avgörande för de servicebehov och behov av infrastruktur och kommunikationer som uppstår. En mycket stor del av kommunens verksamhet är avhängig befolkningens storlek, sammansättning och förändring. Karlskrona, liksom många andra kommuner, möter nu en generationsväxling där en mycket stor generation, 40-talisterna, avslutar sitt förvärvsarbetande och behöver ersättas av generationer som är betydligt mindre. Utmaningen består i att hålla en balans mellan de olika generationernas möjligheter och behov och beakta vilken påverkan det har på bland annat sysselsättning, behovet av bostäder och utbildningsplatser. Mycket fokus hamnar på de generationer som är stora, men vi behöver även studera de generationer som är mindre, inte minst då rekrytering är en viktig fråga för kommunen som är en stor arbetsgivare. Det finns fluktuationer mellan åldersklassers storlek som ställer krav på flexibilitet inom och mellan olika verksamheter i kommunen särskilt när det gäller barn och ungdomar. Dessa variationer ska ses som det normala. Karlskrona har en äldre befolkning jämfört med riket i genomsnitt, men skillnaderna håller till viss del på att jämnas ut. Att ha ett underskott på mellanåldrar är ett strukturproblem som behöver mötas med ökad inflyttning av i synnerhet yngre kvinnor. Det sker en ökad koncentration av befolkningen till tätorter, högskoleorter och större städer. För Karlskrona kommun har en stor del av inflyttningen de senaste åren utgjorts av studenter till Blekinge Tekniska Högskola. Studentinflyttning är en osäkerhetsfaktor eftersom det ofta handlar om tillfälliga bosättningar i studieorten. För mindre orter inom kommunen blir det svårare att attrahera nya invånare och behålla de som vuxit upp där. Omkring två tredjedelar av kommunens befolkning är bosatt i centralorten Karlskrona/Lyckeby, Nättraby, Rödeby eller Jämjö och utvecklingen, som vi ser den just nu, går mot en ökad koncentration. I diagrammet nedan visas faktisk folkmängd för vissa åldersgrupper under åren samt folkmängd enligt befolkningsprognosen för åren Det är de åldrar där mest samhällsservice efterfrågas som har valts ut. De stora antalsförändringarna i olika åldersgrupper ställer höga krav på omställningar i den kommunala verksamheten år Antalet födda barn har fluktuerat mycket mellan åren med en topp i den så kallade babyboomen Efter låga födelsetal i slutet av 90-talet har det sedan 2004 fötts mellan 700 och 750 barn per år. Detta får en stor påverkan på antalet barn i förskoleåldern. Stora variationer och fluktuationer mellan årskullar är det normala. Under prognosperioden antas åldersklassen ligga på en relativt jämn nivå då både de årskullar som kommer till och de som lämnar är ungefär lika stora år Det ökade antalet födda barn de senaste åren får effekt för denna åldersklass med barn och ungdomar i grundskoleåldern som i prognosen antas fortsätta öka fram till omkring 2018, med en viss minskning mot slutet av perioden, Även i denna grupp förekommer stora, normala fluktuationer mellan årskullarna år Antalet ungdomar år hade 2008 en topp då de barnen som föddes kring 1990 fanns i den gruppen. Åldersklassen förväntas efter några år med minskning ligga på en relativt jämn nivå de första prognosåren. Från 2017 antas en ökning fram till slutet av prognosperioden år Antalet personer i åldern år i Karlskrona kommun förväntas fortsätta att öka precis som de senaste åren. Efter en topp omkring år 2021 antas ökningen av antalet personer i denna åldersklass plana ut något mot slutet av prognosperioden. 80 år och äldre Antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas under den inledande delen av prognosperioden ligga på en relativt konstant nivå, för att sedan öka stadigt fram till slutet av prognosperioden. De första 40-talisterna blir 80 år under år 0-5 år 80- år år År Ett hållbart arbetsliv för likvärdig service och kvalitet till våra medborgare Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbeten där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus Personalpolitiskt fokuserar Karlskrona kommuns samlade verksamheter på perspektivet Ett hållbart arbetsliv under Det går i takt med SKL:s kommunikationssatsning Sveriges Viktigaste Jobb som bl. a. omfattar ett antal studier kring vad unga tycker om välfärdens yrken, hur framtida chefer ser på kommunen som arbetsgivare och vad med- arbetare i kommunen tycker om sina jobb. I dessa studier framkommer utifrån arbetsgivarrolen tre stora utmaningar lönerna, karriärmöjligheterna och arbetsmiljön. Dessa tre områden behöver utvecklas för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av dagens och morgondagens medarbetare och chefer. Detta ska åstadkommas genom att HR-funktionen (Human Resources) tillsammans med kommunens verksamheter arbetar utvecklingsinriktat inom de tre områden som beskrivs i nedanstående text: Hälsa och arbetsmiljö Vi måste skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö Den minskning av sjukfrånvaron som pågått under flera år har nu stannat av och mot slutet av 2014 ökar sjukfrånvaron med 1,2 dagar till totalt 17,2 dagar per medarbetare och år. Den ökade sjukfrånvaron är uppmärksammad på nationell nivå. Det är främst sjukfrånvaron hos unga kvinnor och diagnoser inom det psykosociala området som ökar. På lokal nivå är företagshälsovården viktig och aktiviteter kring tidiga insatser och stöd för att undvika både kort- och långtidssjukfrånvaro behöver stärkas ytterligare. Kommunhälsan ger detta stöd till förvaltningarna och också stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet i syfte att öka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron. Återupprätta, förnya och utveckla en arbetsplatsrelaterad företagshälsovård är ett av råden från Karolinska Institutet, som 2013 tillsammans med Uppsala Universitet genomförde en underökning om vilka organisatoriska faktorer som utmärker kommuner med få sjukskrivna medarbetare. Kommuner med låg sjukfrånvaro kännetecknas av genomtänkta strategier avseende ledarskap, kompetensförsörjning, arbetsrotation, kommunikation, prioritering och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Vidare finns i organisationer med låg sjukfrånvaro genomtänka strategier för sjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete. Karlskrona kommuns samlade verksamhet utmärks av flera av dessa kännetecken och har samtidigt ett antal förbättringsområden att arbeta med under Det personalpolitiska programmet och en väl fungerande samverkan är några av de metoder vi arbetar med för att undvika sjukfrånvaro. Vidare behöver möjligheter skapas för våra chefer att ta en mer aktivt roll när medarbetare är eller riskerar att bli sjuka. Utrymme för samtal och dialog lyfts också fram i ovan nämnda undersökning. Under 2015 kommer resultatet av den kartläggning av chefers vardag som genomförts att bli vägledande i det fortsatta arbetet med att skapa möjlighet för chefer att möta medarbetare i dialog och samtal i olika situationer. Detta gäller oavsett om det handlar om befarad sjukskrivning, behov av utveckling, intern rörlighet, kompetensväxling eller återgång i arbete efter sjukdom. Strategisk kompetensförsörjning och karriärmöjligheter Personalen är kommunens viktigaste resurs och alla anställda ska erbjudas kompetensutveckling Karlskrona kommuns samlade verksamheter är Blekinges största arbetsgivare med medarbetare. Generationsväxling, ökade valmöjligheter, förändrade förväntningar hos brukare och medborgare, konkurrensutsättning och den tekniska utvecklingen innebär att konkurrensen om arbetskraft kommer att fortsätta öka. Det innebär också att 36 Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget

20 F Ö R U T S Ä T T N I N G A R antalet medarbetare med kommunen som arbetsgivare sannolikt kommer att minska. Det kommer att bli svårare framöver att rekrytera såväl nya medarbetare framförallt inom äldreomsorg och skola som nya chefer. Morgondagens medarbetare vill nämligen inte i lika hög utsträckning som tidigare bli chefer. Detta innebär att strategisk kompetensförsörjning och att utveckla karriärmöjligheter för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare kommer att ha hög prioritet de närmaste åren. Satsningarna på kontinuerlig ledar- och medarbetarutveckling, chefsskola, intern rörlighet och gemensam bemanning ligger i linje med detta. Förväntade pensionsavgångar de närmaste åren (totalt ca 400 på tre år vid pensionsålder 65 år) innebär att kommunen behöver arbeta aktivt med såväl nyrekryteringar som med att bredda kompetensen hos nuvarande medarbetare. För att lyckas i arbetet med att tillämpa ett strategiskt förhållnings- budget för en person att arbeta med detta under ca 1,5 år. I linje med inriktningen att vara en attraktiv arbetsgivare vill kommunen också kunna erbjuda sina medarbetare heltidstjänster. Lönerna i kommunen ska vara individuella och differentierade. Den lokala lönebildningen förutsätter att kommunen som arbetsgivare bl.a. tar ställning till önskad lönestruktur och löneökningsbehov. Som stöd för detta arbete görs årligen lönejämförelser med kommunerna i 3KVH samt jämnstora kommuner i landet i övrigt. Detta innebär att vissa yrkesgrupper behöver prioriteras något mer än andra. Arbetsvärdering och lönekartläggning är också underlag som leder till prioriteringar av löneökningsutrymmet för att uppnå en jämställd lönesättning. Lönekartläggningen ska fortsätta så att likvärdiga arbeten också lönesätts likvärdigt mellan män och kvinnor enligt den politiska ledningens skrivning i Budget Ekonomisk översikt Generellt gäller att med 2014 års resultat avses i detta dokument det prognostiserade resultatet per dvs. delårsbokslutet per augusti månad. Dock är denna prognos justerad med effekten av utebliven återbetalning från AFA avseende arbetsgivaravgifter (AGS). Årets resultat, kommunen Årets resultat, inkl effekten av utebliven återbetalning från AFA, prognostiseras per till -33,6 miljoner kronor jämfört med budgeterade + 2,7 miljoner kronor. I detta resultat finns då inga poster som ska avräknas enligt balanskravet. De negativa obalanserna under året återfinns framförallt hos vissa nämnder, men även via vissa av de finansiella posterna. Detta balanseras sedan till vissa delar av en högre utdelning från Kommuninvest än budgeterat samt för högt budgeterade kostnader för kommunens finansnetto. Beträffande utdelningen från Kommuninvest, avviker kommunen från Rådet för Kommunal Redovisnings rekommendationer då denna bruttointäktsförs till fullo. Det prognostiserade resultatet för 2014 påverkas framförallt av högre kostnader i nämndernas verksamheter än budeterat. Skattesats och utdebitering År 2014 uppgår skattesatsen i Karlskrona kommun till % efter genomförd skatteväxling 2013 med landstinget om 0,32 % avseende hemsjukvården. Som jämförelse uppgår den genomsnittliga E K O N O M I S K Ö V E R S I K T sätt kring kompetensförsörjning behövs systemstöd Lärarlönernas utveckling kommer under åren för inventering, matchning och utveckling av nuvarande kompetenser samt kartläggning av att prioriteras och säkerställas genom att ett särskilt löneutrymme för detta ändamål avsätts Diagram 2. Årets resultat (mnkr) åren , ej balanskravsjusterat avser prognos per 31 augusti framtida kompetensbehov. Arbetet med att implementera detta systemstöd ( KOLL på kompetens ) är påbörjat och kommer under 2015/16 att involvera hela kommunen. Som attraktiv arbetsgivare vill kommunen uppmuntra och stimulera de medarbetare som önskar bredda sin kompetens genom nya uppdrag KOLL på kompetens ger oss den möjligheten. i budgeten. Detta utrymme utgör för miljoner kronor och för 2016 och miljoner kronor vartdera året. Under 2015 genomför vi projekt Gemensam bemanning, där målet är att bilda en ny kommunövergripande organisation för akutbemanning av kommunens verksamheter. Detta i syfte att samordna bemanningsresurserna till nytta för såväl 60,0 40,0 20,0 0,0 30,2 11,9 8,9 10,3 50,1 18,9 2,5 16,7 17,1 24,5 36,6 Löner och avtal Heltid ska vara grunden i alla anställningar, därefter kan anställda få önskad sysselsättnings- brukare som medarbetare och arbetsgivare. Avslutningsvis Medarbetare i Karlskrona kommun har alla ett 20,0 40, ,6 grad. Vi behöver en bra grundbemanning och gemensamt uppdrag bästa tänkbara service till minska visstidsanställningarna till ett minimum Andelen heltidstjänster ska öka under En brukare, medborgare och besökare. Alla de insatser Karlskrona kommun som arbetsgivare gör inom Diagram 3. Årets resultat åren uttryckt som resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag, ej balanskravsjusterat strategi/handlingsplan ska tas fram för rätten till heltid och särskilda medel finns avsatta i denna personalområdet 2015 ska leda till att detta uppdrag kan utföras på allra bästa vis ,3 0,5 0,3 1,8 0,7 0,1 0,6 0,6 1,8 1,1 1 0,4-1, Karlskrona kommuns budget 2015 Karlskrona kommuns budget