o m m ä n n i s k o r o c h v e r k s a m h e t e r i v å r a f a s t i g h e t e r Tema: Inredning Färghandlarens son Pop i köket

Transkript

1 o m m ä n n i s k o r o c h v e r k s a m h e t e r i v å r a f a s t i g h e t e r Tema: Inredning Färghandlarens son Pop i köket Nr

2 Temat för det här numret av är inredning. Det handlar om hur vi, mer eller mindre medvetet, utformar våra företag, arbetsplatser och hem och hur den fysiska miljön påverkar oss. Jag är helt övertygad om att inredningen och utformningen av ett företags lokaler också påverkar medarbetarnas prestationsförmåga och därigenom företagets resultat. Hur kontoret ser ut är alltså inte enbart en smakfråga. Det är även en fråga om vad företag kan uppnå när medarbetarna har rätt förutsättningar för att lyckas med sina arbetsuppgifter och trivs på sina arbetsplatser. Mitt eget arbetsrum är stort, ljust och luftigt. Det har en mjuk matta som täcker golvet och konst på väggarna. Men jag trivs inte speciellt bra. Placeringen längst bort i ett hörn, ger mig ingen överblick av vad som händer och hur människor mår. Och ska jag vara helt ärlig känns inredningen lite för stel, försiktig och konventionell. Det känns varken som jag eller som Briggen. Kanske kan det ligga något i det gamla ordspråket att skomakarens barn brukar ha de sämsta skorna, men i det här fallet kommer vi snart att ändra på det. Förra sommaren flyttade Briggen i Helsingborg in i ett nytt kontor på Västra Berga (läs mer om det på sidan 8) och här på Malmökontoret går vi också i förändringstankar. Vi kommer att förverkliga dem när vårt visions- och värderingsarbete är klart, så att de tankarna finns med när vi planerar vårt nya kontor. Personligen tror jag att morgondagens kontor måste vara betydligt öppnare. Vi jobbar inte som förr, med enskilda arbetsuppgifter i enskilda Redaktionsrutwa LEDARE Öppna landskap och oaser Ansvarig utgivare: Eva Lagström Produktion: Monopolet AB Text: Hege Kristin Eriksen Nyman, Magnus Åhlin Foto: Miriam Preis Huvudkontor: Fredriksbergsgatan 1, Malmö, Box 3158, Malmö. Telefon: E-post: fastighets.ab@briggen.se Webbplats: rum. Istället jobbar de flesta i team eller med projekt, vilket kräver öppnare och snabbare kommunikation. Även om många av oss fortfarande har en konventionell arbetsplats, med ett skrivbord, en kontorsstol och fyra väggar, passar den här möbleringen inte så bra för vad vi faktiskt sysslar med. Många av de arbetsuppgifter vi tar hand om vid vårt skrivbord skulle vi kunna utföra var som helst. Ringa telefonsamtal, läsa mail och skriva rapporter kan man göra på tåget, i en hotellobby eller hemifrån. Tekniskt sett behöver vi ju inte våra arbetsplatser längre, i varje fall inte för den typen av uppgifter. Men vi behöver träffas allt mer och allt oftare. Ett sätt att göra det är att öppna upp kontoret så att vi kommer närmare varandra. På ett öppet kontor ser och hör man vad som händer. I stället för att behöva söka information, befinner man sig mitt i den. Jag tror också att det kan vara bra att tänka lite extra på vilken typ av möten vi har och vad vi vill att de ska leda till. Är våra möten externa eller interna, formella eller informella, ska vi dela information eller behandla information, tänka systematiskt eller okonventionellt? För självklart är det också så att möten påverkas av den fysiska miljön. Och därför kan det vara en god idé att komplettera kontoret med olika mötesplatser och träffpunkter, i helt olika stilar och totalt olika färgsättningar. Men öppna kontor behöver inte betyda att det måste Om Fastighets AB Briggen Fastighets AB Briggen äger, förvaltar och hyr ut sammanlagt 92 fastigheter med en total yta på cirka kvm. Beståndet är främst koncentrerat till Malmö, Lund och Helsingborg. Merparten av våra fastigheter rymmer kommersiella lokaler, det vill säga kontor, butiker, industri och lager. Fastighets AB Briggen är ett helägt dotterbolag till Castellum AB, som är noterat på Stockholmsbörsens Large cap-lista. vara öppet överallt. Man behöver ha oaser där medarbetarna kan återhämta sig, fördjupa sig i ett dokument när det behövs eller föra personliga samtal. Jag tycker också att det är dags att utveckla smarta sätt att hantera dagens stora och snabba informationsmängder, så att all relevant information också är lätt tillgänglig för alla. Vill man ändra om i sina lokaler finns det som jag ser det tre frågor man behöver ställa sig. Hur ser vår verksamhet ut och vad gör att den är framgångsrik? Hur ser våra kunder ut och vilka förväntningar har de på oss? Hur ser människorna som arbetar på företaget ut? Svaren på de frågorna skapar ramarna för vad man kan göra. Tar man hänsyn till dem, tror jag att man för övrigt kan vara djärv och tänka nytt. Det ska bli roligt att tillsammans med mina medarbetare skapa en miljö som stimulerar och berikar oss så att vi alla kan få ett riktigt bra kontor. Det är genom delaktighet vi uppnår bäst resultat. Och jag ser verkligen fram emot att få en ny arbetsplats fast jag idag inte har någon aning om hur den kommer att se ut. Gunnar Östenson, vd för Briggen Briggen bygger nytt i Helsingborg Briggen bygger ett industri- och kontorshus på Diabasgatan i Helsingborg. Fastigheten, som är på kvm, ligger på Väla Södra nära den nya östra avfarten från E6. I första etappen uppförs en byggnad på totalt kvm, varav ca 900 kvm är tillgängliga för uthyrning vid projektstart. Investeringen är värd cirka 17 miljoner kronor. Trademan AB Miljön i fokus på Castellumdagarna Den tionde maj träffades Castellums alla dotterbolag i Växjö. Temat för vårens Castellumdag var miljö både i ett globalt och lokalt perspektiv. Dagen inleddes av Michael Jalmby som under rubriken God morgon världen hur står det till gav en bild av läget just nu och vilka utmaningar vi står inför. Därefter kommer att hyra ca kvm i de nyproducerade lokalerna. Byggnaden byggs som ett industrihotell med flexibla användningsområden. Inflyttning beräknas till december På tomten, som uppgår till kvm, finns möjlighet att uppföra ytterligare en motsvarande byggnad på kvm. redovisade flera dotterbolag sina erfarenheter av miljöarbete, bland annat gavs det exempel på hur man kan effektivisera energianvändningen i fastigheterna och hur bergvärme och bergkyla kan ersätta fossila bränslen. KORT I KANTEN Kunniga i krishantering När Briggen bjöd in hyresgästerna på Hansa till en kurs i krishantering blev gensvaret stort. Åttio procent av butikerna tackade ja till en introduktion i krishantering och genomgången blev mycket uppskattad. Bland annat fick deltagarna lära sig hur de bör agera i olika typer konkreta krissituationer. För oss är säkerheten en viktig fråga. Hansa är ett stort köpcenter med miljontals besökare varje år, säger centrumledaren Johan Moberg. Därför vill vi att alla ska vara mentalt förberedda och veta vad som förväntas av en om till exempel en brand skulle uppstå. Castellum etablerar sig i Linköping och Halmstad Castellum har köpt fyra kommersiella fastigheter i Linköping för 373 Mkr och fem kommersiella fastigheter för 215 Mkr i Halmstad. Fastigheterna i Linköping, som förvärvats genom dotterbolaget Corallen, ligger alla i området Mjärdevi Science Park och omfattar kvm uthyrningsbar yta, varav cirka kvm utgörs av kontorslokaler. Linköping ingår i Sveriges fjärde storstadsregion och är en av landets snabbast expanderande städer. Linköping blir ett nytt marknadsområde för Corallen. Castellums dotterbolag Harry Sjögren AB har förvärvat fem fastigheter på attraktiva lägen i Halmstad. Den uthyrningsbara ytan uppgår till runt kvm, varav kvm utgörs av lager. Övriga ytor utgörs av butiker och kontor. Med Halmstad adderas ett nytt marknadsområde till Harry Sjörgren AB. Castellum ser Halmstad som en ny strategisk ort. Staden har en stark befolkningstillväxt, en växande högskola och en god infrastruktur. Förtydligande I förra numret av skrev vi att Gustav Borg var vd för Festool AB. Men rätt ska vara rätt. Ny vd sedan 1 jan 2007 är Stefan Pettersson. Marknadschef för Festool i Sverige och Danmark är Kenneth Henriksson.

3 Inredning som varumärke Ingen reklam tack. Skylten ovanför brevinkastet har ett klart och tydligt budskap. Men just i det här fallet är det inte bara tre små ord. Och det är inte enbart brevbäraren som det här kontoret vill kommunicera med. har kommit till designbyrån Manifesto. Här samlas kreativa strateger och strategiska kreatörer som vill hitta vägar utanför det vanliga reklamlandskapet. Med hjälp av design och inredning. Enkel biljett till Malmö I slutet av åttiotalet studerade Michael på Handelshögskolan i Göteborg. Han blev civilekonom och fortsatte att plugga Michael Nilsson affärsutveckling på IHM. Men Michael gillade att skriva och ville prova på något annat. Genom en av sina kontakter från skoltiden, fick han chansen att göra ett par frilansuppdrag åt Forsman & Bodenfors. Det är ungefär som att tycka det är roligt att lira boll och få provspela med en allsvensk toppklubb. Michael har bra bollsinne och de första frilansuppdragen följdes av flera. - Reklam kändes fortfarande spännande på nittiotalet. Samtidigt som jag frilansade fick jag allt fler kontakter inom byråvärlden. Jag startade Manifesto Göteborgs Posten var min första egna kund, säger Michael Nilsson. Efter fem år i Göteborg började Michael Nilsson fundera på hur byrån skulle utvecklas. Han hade en kontakt i Malmö och började bli nyfiken på Öresundsregionen. Michael gör det på ett sätt som ingen annan gör. Vi har tagit oss tid att hitta ett motmedel mot reklam och mediebruset. Många byråer jobbar på precis som om vi inte hade världens hårdaste medieklimat. Vi sticker inte under stol med att det är så. Det är betydligt tuffare att nå ut idag än det var för år sedan, säger Michael Nilsson. Design har blivit ett utslitet prefix men som process är designen alldeles för lite använd. Många företag använder ordet design som en slags köpförstärkare och för att skapa ett mervärde. Men mervärdet finns bara om man använder designprocessen på ett konstruktivt sätt, fortsätter Michael Nilsson. Strategisk inredning Ett relativt nytt affärsområde för Manifesto är strategisk inredning. Något förenklat kan man säga att det handlar om att översätta varumärkets värden till rent fysiska miljöer, som kontor och butiker. Ibland specialritar man inredningen och låter någon av sina samarbetspartners bygga den. Ett färskt exempel på detta är en mottagningsdisk på Axel Ebbes konsthall i Trelleborg. Men för det mesta rör det sig om att komponera redan färdiga element från olika tillverkare. - Ofta går vi runt i butiker eller letar på nätet efter saker som kan matcha det som varumärket står för. Det finns mycket som kan stämma och därför handlar det också om att hitta en balans. Det är en sak att köpa möbler. Det kan vem som helst göra. Men att skapa en inredning som gör något för varumärket är betydligt svårare. Har du till exempel ett företag som utvecklar en produkt som är alldeles unik så ska dina kunder uppleva kontoret på samma sätt. En väl genomtänkt kontorsinredning kan också stärka den egna organisationen. Liknar arbetsplatsen Det som gör vårt koncept unikt är att vi sätter samman två olika begreppsvärldar. Design och varumärke. Stora Nygatan 60 flyttade ner hit hösten år Sju år senare har Manifesto fem medarbetare. Och ett nytt fint kontor mitt i centrum. De mörka bröstpanelerna och ljusa väggarna i den gamla sekelskiftesvåningen kombineras med inredningsdetaljer i en orange accentfärg. - Människor blir väldigt glada och positiva av orange, som upplevs som en vänlig färg. Sedan är det en av mina favoritfärger, säger Michael Nilsson. Branding by design Manifesto är en strategisk designbyrå som hjälper företag att visa vad de står för. Och man utvecklar sina kunders varumärken med hjälp av design som bärande element. Konceptet kallar man för Branding by design. - Det som gör vårt koncept unikt är att vi sätter samman två olika begreppsvärldar. Design och varumärke. Vi är inte ensamma om det men vi En raket i varumärkets universum För att kunna kombinera strategiskt och kreativt tänkande och underlätta varumärkesarbetet har man tagit fram en speciell arbetsmodell varumärkesraketen. Enkelt uttryckt är den indelad i tre olika steg. Först gäller det att komma fram till vad varumärket ska stå för. Sedan ska man visa vad det står för. Mot slutet sitter kunden själv i cockpiten och har tagit kommandot över varumärket. Då gäller det att landa i varumärkets vardag, så att alla känner att de kan stå för varumärket. Vi har lagt väldigt mycket fokus på det sista steget. Hur anställda på företaget arbetar med varumärket internt. Då menar jag inte bara att medarbetarna håller sig till den grafiska profilen och använder mallarna, utan också att man pratar om hur varumärket ska kännas och upplevas. Vi tar gärna den diskussionen med kunden. Till och med sådana saker som språkbruk kan ingå. Jag kommer ihåg att vi diskuterade med ett företag om de skulle använda ska eller skall i sin korrespondens. De tog faktiskt ett beslut. Det är för den skull inte meningen att vi ska bli språkpoliser. Men du kan alltid ha en rekommendation, säger Michael Nilsson. inte någon annans är det lättare att känna att du jobbar med något som är unikt. Vi vill gärna själva försöka leva som vi lär, det är tanken bakom inredningen på vårt eget kontor, säger Michael Nilsson. Inredning som livstecken Idag när det är så mycket tal om våra personliga varumärken vore det väldigt roligt att även hjälpa privatpersoner med vårt inredningskoncept. Men då får man gå mera varsamt fram. Ett privat hem måste kännas personligt. Inredningen ska ju visa att man har levt. Man behöver för den skull inte spara allt man ärver eller får, men man måste våga ha något som sticker ut, avslutar Michael Nilsson. Företag: Manifesto Besöksadress: Stora Nygatan 60, Malmö Tel: E-Post: info@manifesto.se Hemsida: 4 5

4 att handla raketer och smällare till nyårsafton. För Håkans del var det nog snarare tvärtom. Han spenderade en hel del av sin uppväxt bland färgburkar och tapetrullar. Det var kanske inte så konstigt. Han var ju färghandlarens son. - Jag sommarjobbade ofta i pappas färgbutik ute i Bjärred. Det var så jag kom in i branschen. Jag har testat lite andra yrken. Men 1993 gick jag och pappa in och köpte Färghuset tillsammans. Han är pensionerad sedan fem år tillbaka och numera driver jag butiken själv tillsammans med mina tre anställda, säger Håkan Wallander. Färghandlarens son Förr målade vi om därhemma när det behövdes. Kanske en gång vart sjunde år. Men för drygt tio år sedan hände det något. En efter en dök de upp i teverutan. Hantverkarna. Martin, Johnny, Mattias och Ernst inspirerade oss att sätta mer färg på tillvaron. Tidningshyllorna bågnade av tjogvis med inredningsmagasin. Nu tycks det inte längre finnas någon hejd på våra inredningsbegär. Vi gör ett besök hos Håkan Wallander på Färghuset i Lund. En av dem som var med när det vände i slutet på nittiotalet. Håkan Wallander - När vi tog över Färghuset var det dåliga tider i branschen och det var ganska tufft i början. Det har tagit nästan tio år att få riktig fart på affärerna. Nu är det högt tryck i branschen, men konkurrensen är också större. De stora byggvaruhusen har ju smällt upp sina lådor lite överallt, säger Håkan Wallander, ägare till Färghuset på Gunnesbo i västra Lund. Tufft i början Vi sitter i fikarummet på andra våningen. Nere i butiken strömmar kunderna till med jämna mellanrum och varje gång blir intervjun avbruten av en elektronisk fågel som kvittrar. På andra sidan Bjärredsvägen ligger två relativt nyöppnade byggvaruhus. - Lite mer än 60 procent av våra kunder kommer från måleriet. När det gäller yrkesfolket kan byggvaruhusen inte riktigt konkurrera med oss ännu. Vi har bättre öppettider på morgonen och en personligare service. Man kanske inte heller vill gå dit som yrkesman. Men byggvaruhusen blir bättre och bättre på sin service och på konsumentsidan har vi svårt att konkurrera med sena öppettider och låga priser, säger Håkan Wallander. Färghuset ingår i butikskedjan Beckers nya hem. Det är ett frivilligt inköps- och reklamsamarbete mellan en färgleverantör och ett hundratal färgfackhandlare runt om i landet. Namnet är relativt nytt men som kedja har man funnits med ända sedan sextiotalet. Tidigare hette man Färgsam. En del i samarbetet är också att kunna erbjuda sina kunder ett antal mervärdestjänster. Kunskapsbanken är en tjänst där kunderna får tips och råd av butikspersonalen om hur man kan göra jobbet enklare och smidigare. - Hushälsa innebär att vi åker ut till kunden och gör en besiktning av huset. Vi tittar på vilket skick fasaden är. Finns det några skador? Vad behöver man göra? Vilken typ av färg ska det vara, fortsätter Håkan Wallander. Färg i blodet - Vill du ha en modern touch kan du titta lite på gråskalan. Och om du vill behålla en lite mer gammaldags prägel kan du måla med grönt, svarar Håkan Wallander på frågan om vilken färg man ska använda till dörrarna på ett gammalt rött tegelhus. Håkan visar oss runt i butiken. Vi får en intressant förevisning av hur man bryter en färg. Doften av färg sprider sig när han öppnar maskinen. Minnena kommer plötsligt tillbaka. Som liten var färgaffären nere i byn bland det tråkigaste som fanns och besöken hit valdes ofta med omsorg. Med all anledning. Där fanns ju varken leksaker, godis eller små söta djur att titta på. Och så fick man ont i huvudet. En gång om året följde man dock med pappa ner för Att sätta färg på tillvaron Färgen påverkar oss oavsett om vi vill det eller inte. Ofta har vi ett väldigt personligt förhållande till färg. Vissa färger kan få oss på bra humör och andra kan få oss att känna olust. Färg är en viktig del av inredningen. Och det finns mycket mer än trender att ta hänsyn till. Mörka färger gör rummet mindre. Ljusa nyanser skapar en känsla av rymd. Olika färger associeras också med olika känslor. Rött gör oss hungriga och får våra hjärtan att slå snabbare. Grönt ger lugn och ro åt själen medan blått svalkar och skänker vila. Våra kunder har ofta många bra idéer om hur man vill ha det invändigt. Våra kunder har ofta många bra idéer om hur man vill ha det invändigt. Ibland kan jag tycka att man är lite väl konservativ när man målar utomhus. För all del. Du har ju mycket att ta hänsyn till i din omgivning. Men någon liten detalj kan väl få sticka ut från mängden, säger Håkan Wallander. Det handlar dock inte bara om att välja kulör. Idag finns det en uppsjö av olika produkter att välja mellan och för den oinvigde är det ibland svårt att veta vad man ska välja för typ av färg. Då känns det skönt att det finns människor som vet vad de pratar om. Även om det finns många olika märken och produkter ute på marknaden, kan man sortera in de flesta under ett fåtal olika typer av färg. Det finns oljefärg, akrylat, täcklasyr och olika blandningar av oljefärg och akrylat. Sedan finns det Falu rödfärg så klart. Det är en speciell sorts slamfärg som innehåller vetemjöl, järnvitriol och pigment från Falu koppargruva, fortsätter Håkan Wallander. På tapeten Vi fortsätter till tapetavdelningen. På hyllor längs med väggarna ligger långa rader med rulllar i olika kvalitet, mönster och färg. Håkan tar fram en av dem och visar upp en stormönstrad tapet med snirkliga blommor och blad. - Det har varit mycket tapet hemma på sistone, Men det är alltid svårt att välja till sig själv. Jag tycker fortfarande att fondväggen är en lysande idé. Du tapetserar en vägg med två eller tre rullar. Tröttnar du på den behöver du bara byta den väggen, säger Håkan Wallander. Många väljer idag att tapetsera framför att måla. Mycket tack vare att arbetet har underlättats med hjälp av nya fabrikat som Easy- Up och Non-Woven-tapeter. Fondväggen är fortfarande populär men trenden går dock alltmer mot att våga klä hela rummet. Ingenting är egentligen helt ute i år. Personlighet och mångfald uppmuntras och vi blir allt modigare när det gäller val av färger och mönster även om medaljonger samt snirkliga blommor och blad dominerar. En lat hemmafixares självklara fråga blir naturligtvis om det finns någon tidlös tapet. - Josef Franks tapeter har alltid funnits. Det är visserligen ingen storsäljare men det funkar. Sedan har spåntapeter konstigt nog alltid sålt bra. De har varit med sedan sextiotalet, avslutar Håkan Wallander. Företag: Färghuset i Lund Besöksadress: Traktorvägen 19, Lund Tel: E-post: info@farghusetlund.se Hemsida: 6 7

5 Öppna landskap fungerar för Briggen Jag tar hissen upp till andra våningen och trycker på den diskreta klockan vid dörren. Ett svagt surr talar om att det är fritt fram att stiga på. Två steg in i lokalen möts jag av ett varmt välkommen. Matts Borgström som är förvaltningschef på Briggen ska visa upp Helsingborgskontorets nya lokaler. Han börjar i pentryt och sätter samtidigt på kaffet. För mig är det självklart att den fysiska miljön kan förbättra samarbetet och öka arbetsglädjen, säger Matts Borgström. Rätt planlösning och inredning gör jobbet lättare och kan utveckla kommunikationen på ett företag. Dessutom vill vi förstås att våra besökare ska känna sig välkomna och trivas. Det var förra sommaren som Briggen i Helsingborg flyttade från Långvinkelsbacken nära centrum och in i huset på Västra Berga. Eftersom stora delar av Briggens fastighetsbestånd finns i norra Helsingborg innebar det också att man kommit närmare många av sina kunder. Vår flyttprocess började med att vi satte oss ner med en enkel skiss från arkitekten Roger Duverell på Rum Design. Vi bearbetade den tillsammans så att planlösningen fungerade för vårt sätt att arbeta. Vi fick också hjälp att välja inredning och färger. Ljust och luftigt på kontoret Samtalen med medarbetarna ledde till att Matts Borgström kunde ge arkitekten en bra brief. Man ville ha ett effektivt kontor som skulle underlätta personalgruppens arbetssätt; med mycket teamwork, korta möten och snabba beslut. Man ville ha representativa lokaler som samtidigt kändes bekväma. Kaffet är klart och vi tar med oss kopparna in i ett av de glasade mötesrummen. Stolarna runt det elipsformade, specialritade träbordet är väldigt sköna, de har en liten vippfunktion i sitsen som gör att kroppen gärna ändrar ställning då och då. Stolarna har vi faktiskt tagit med oss från vårt gamla kontor. De har bara fått nya överdrag. Kontoret är ljust och luftigt. Här finns sju fasta arbetsplatser och en gästarbetsplats som Briggens vd brukar använda när han är på plats. Vi sitter öppet, men har inte sparat på ytorna. Vi har gott om plats och det är luft runt varje arbetsplats Lokalen består i princip av en enda öppen yta. Två mindre rum används för möten och enskilt arbete. Väggarnas runda form känns vänlig, men formen har flera fördelar. De svängda väggarna gör att ljudnivån dämpas i det öppna landskapet. Vi sitter öppet, men har inte sparat på ytorna, säger Matts Borgström. Vi har gott om plats och det är luft runt varje arbetsplats. Jag tror man mår bra av att ha en egen sfär på jobbet. Innan hade jag eget rum, så jag var lite orolig för att känna mig störd i början. Så här i efterhand kan jag bara säga att den öppna lösningen fungerar bättre än jag trodde. Ståbord mesta mötesrummet De enskilda arbetsplatserna har kompletterats med ett stort, gemensamt ståbord i mitten av lokalen. Stående möten hade vi redan innan, på vårt gamla kontor, men det bordet kändes alltid för litet. Nu kan alla samlas, vi kan lägga ut våra ritningar och det finns en datorskärm stående här så vi slipper stå vid skrivborden och hänga över någons axel. Ståbordet är vårt mest använda mötesrum. Konferensrummet använder vi främst för längre sittningar. Det finns fler smarta lösningar. Vid varje arbetsplats sitter en knapp som öppnar dörren. Våra kunder har ju alltid bokat möten med oss innan de kommer hit, så vi får väldigt sällan spontana besök. Istället öppnar den som är ledig för stunden dörren och går sedan bort och tar emot våra gäster. Det är en liten detalj, men det funkar väldigt bra. Fem goda råd för en bra miljö Initiera en dialog med personalen och ta tidigt kontakt med en arkitekt som kan hjälpa er. Externa synpunkter får fart på processen om ni kör fast. Tänk efter och prata med varandra om hur ni vill arbeta och vad som gynnar er verksamhet. Gå tillsammans igenom hur ni möts på jobbet och hur ni vill möta era kunder. Studera rörelsemönstret i lokalerna. Fundera över och diskutera vilka signaler ni vill sända ut som företag. Se på er nuvarande miljö med öppna ögon. Vilka metaforer och symboler bär inredningen på och stämmer de med era värderingar? 8 9

6 Pop i köket För den som är inredningsintresserad är det en dröm att kunna skapa stora förändringar med hjälp av relativt enkla medel. Inte minst i köket. Förra året lanserade Myresjökök ett helt nytt koncept inom köksdesign Popluckan. Intresset har varit stort både från kunder och från media. Från legotillverkare till konkurrent Historien om Myresjökök börjar i ett litet snickeri i Småland. På Lillsjö AB sysslade man nästan uteslutande med legotillverkning åt Ikea upphörde samarbetet med möbeljätten och man började om på ny kula med en helt ny affärsidé och ett nytt namn Myresjökök. Inte för att företaget låg i just Myresjö utan för att man sedan en tid tillbaka ingick i Myresjögruppen, tillsammans med bland annat Myresjöhus. Det händer rätt så ofta att vi förknippas med Myresjöhus. Människor som har köpt ett hus från dem kommer in i butiken och tror att de kan göra sina tillval här. Men de har en annan köksleverantör idag, säger Peter Lindell. År 2000 köptes Myresjökök upp av köksjätten Nobia. Idag har Myresjökök över 220 anställda. Man omsätter 340 miljoner och säljer över kök varje år. Huvudkontoret och fabriken ligger i Älmhult. Granne med en av de största konkurrenterna i branschen. - Ikea är självklart en konkurrent. Men de har platta paket. Våra kök kommer färdigmonterade från fabriken i Älmhult, fortsätter Peter Lindell. Det byggs mycket i Öresundsregionen och det är bra ruljans i butiken. Vi är störst när det gäller leveranser till objektskunder. Ungefär sextio procent av vår försäljning kommer härifrån. Byggföretagen hänvisar sina kunder till vår butik när de har köpt ett hus eller en lägenhet. De kan komma hit och göra sina tillval här i butiken eller bara titta på vad som finns att välja mellan. Vi har tolv olika köksmiljöer men vi har också ett par bad- tvätt- och förvaringsmiljöer. Miljöerna byts ut med jämna mellanrum. Det är viktigt med en levande butik, säger Peter Lindell. Det är tisdag förmiddag och butiken har precis öppnat. Än så länge är det ganska tomt i lokalerna. Mest kunder är det på helgerna när folk har tid att gå och titta på ett nytt kök. Vi stannar vid en av köksmiljöerna. Släta luckor i vitmålat trä som bryts av med en poplucka med drake på mitten. Idag går trenden mot allt personligare kök och mot starkare färger Aspekt Vit är vår storsäljare och har funnits med ända sedan vi öppnade. Här bakom har vi Glansö Högglans Vit som också är populär. Det har varit mycket ek ett tag men jag tror att folk har börjat tröttna lite på det, fortsätter Peter Lindell när han visar oss runt i lokalerna på Fredriksbergsgatan. Arbete innanför boxen Jag blir bara mer positiv till det här läget. De som kommer hit tittar inte bara förbi utan har gjort ett aktivt val att besöka oss. Myresjökök har två egna butiker. Vår andra butik ligger i Göteborg. Sedan har vi återförsäljare runt om i landet, säger Peter Lindell. Peter Lindell har varit med i köksbranschen ett tag. Tidigare arbetade han på Kaptensgården i Hammarlunda. Det bästa med att arbeta i den här branschen är att du nästan alltid har givna ramar. Utifrån det ska du skapa ett kök som både är tilltalande och fungerar att jobba i. Kunderna är ofta väldigt förberedda när vi träffas. De har tagit alla nödvändiga mått. De har bläddrat i inredningstidningar och varit runt i andra köksbutiker. Det första jag tar reda på är hur de jobbar i köket. Är de många? Tycker de om att laga mat? Sedan försöker jag hitta vilken stil de är ute efter. Då är det bra att få en uppfattning om vad det är för hus. Vilken inredning de har i övrigt? Men det är också viktigt att veta vilken prisnivå de vill hamna på i slutändan, säger Peter Lindell. - Det är också en varierande bransch och det kommer ständigt nya material och trender. Idag går trenden mot allt personligare kök och mot starkare färger. Som orange och svart. Men jag är tveksam om den stora allmänheten kommer att anamma det. Den fasta inredningen vill man nog ha i mer neutrala kulörer. De trendiga färgerna kan man ändå få in på ett eller annat sätt, fortsätter Peter Lindell. Rätt saker i rätt tid. På frågan om varför man ska välja ett Myresjökök kommer svaret omgående och utan minsta tvekan. Köket är ett av de rum som det är jobbigast att vara utan. Leveranssäkerhet är därför viktig. Både när det gäller tid och kompletta leveranser. Vi har lagt väldigt mycket fokus kring den aspekten. Det går inte att komma för sent och med felaktiga leveranser till ett bygge. Det samma gäller naturligtvis för privatpersoner. Har man lyckats få tag i en hantverkare som ska göra jobbet måste delarna komma i rätt tid, avslutar Peter Lindell. Det låter väldigt övertygande. I alla fall för en reporter som stått utan kök i två månader. Företag: Myresjökök Besöksadress: Fredriksbergsgatan 16, Malmö Tel: E-post: info@myresjokok.se Hemsida: Ett rum och tolv kök Peter Lindell har varit med från början. Tillsammans med två andra medarbetare öppnade han butiken i Malmö i september Och det har blivit en succé. Ett och ett halvt år senare har butiken fem anställda och kommer snart att behöva ytterligare en medarbetare. Peter Lindell 10 11

7 Fönster mot Malmö För en arkitekt finns det två högintressanta byggnader i Malmö. Den skruvade byggnaden Turning Torso av Santiago Calavatra känner nog de flesta till. Den andra, som inte alls kan mäta sig med Torson i storlek, är mindre bekant för allmänheten. Men den nybrutalistiska blomsterkiosken av Sigurd Lewerentz från 1969 på Östra kyrkogården är också världsberömd. Ett extra rum på gatan Torson fungerar bra som en slags ikon för Malmö. Den syns överallt och vridningen gör att det inte är samma sak man ser varje gång. Sedan vet jag inte om jag tycker den är vacker men den Johan Kilander fyller sin funktion, säger Johan Kilander, arkitekt och kollega med Sigrid Zenger på Arkitektmagasinet i Malmö. Johan frågar om vi vill ha kaffe. Någon minut senare står en rykande färsk espresso serverad på bordet där ett par magasin ligger till synes planlöst utspridda. Intervjun hinner knappt börja innan en ung man som är på väg till Lernia kommer inrusande genom glasdörren. När han insett sitt misstag lämnar han oss omgående och går in i porten bredvid. Det är roligt med skyltfönsterläget. Vi blir en del av gatulivet i staden och folk ser att vi finns här. Samtidigt har vi på något sätt ett extra rum ute på gatan, fortsätter Johan Kilander. Ett kontor och en tidskrift I ena hörnet av rummet står en modell från en formgivningstävling av Slussenområdet i Stockholm. Sött möter salt heter förslaget. Det är svårt att tänka sig att människor kommer att bo eller arbeta i de små vita kuberna som föreställer byggnader och kontorshus. - Vi öppnade det här kontoret i oktober Det är en filial till Arkitektmagasinet i Stockholm. Jag och Sigrid flyttade ner för att dra igång verksamheten. Det har tagit nästan ett år att få upp ett fungerande kontaktnät här nere. Jag har arbetat på ett antal mindre arkitektkontor innan jag började på Arkitektmagasinet. Då mest med inredning. Nuförtiden är det mycket bostadsprojektering för min del, berättar Johan Kilander. Arkitektmagasinet startades av de båda arkitekterna Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad i Stockholm för femton år sedan. Och det finns en förklaring till varför man tog det namnet. Vid sidan om det dagliga arbetet som arkitekter gav man också ut ett magasin som handlade om arkitektur Mama, magasin för modern arkitektur. Numera är det nerlagt. Mama var ett lite yngre alternativ till den enda svenska arkitekturtidskriften som fanns då. Men det var inte så många snygga inredningsbilder i den och det var svårt att få den att gå runt ekonomiskt, säger Sigrid Zenger med en lätt ironisk ton. En diger repertoar Ett par stora bilder som visar ett bostadshus från olika vinklar, står lutade mot väggen. Högst upp på taket av finns tre stora tuber som sticker ut från resten av byggnaden. Stora kikare som spanar ut över omgivningen. Det är tre lägenheter. En är genomgående och används som festvåning. De andra två lägenheterna är uppdelade i två rum med badrum i mitten. Huset är nästan färdigbyggt. Det ligger i Dockan förbi Sigmahuset. Egentligen var det fler tuber på taket från början, men det ändrades under projektets gång säger Sigrid Zenger. Förutom bostäder har Arkitektmagasinet ritat restauranger, ett fjärrvärmeverk, ett cam- pusområde, en pappersfabrik och ett residens åt den svenske ambassadören i Berlin. Projektportföljen är diger men det är svårt att hitta en minsta gemensam nämnare. - Arkitektmagasinet är inte så nischade och vi vill hela tiden vidga vår repertoar. Men vi har gärna en kund som kräver en bra arkitekt. Det ska vara en utmaning även för oss, fortsätter Sigrid Zenger. Det ska finnas en ambition att göra någonting som håller hög kvalitet, men vi är förstås öppna för det mesta. Stort som litet, inflikar Johan Kilander. Inredning engagerar Inredning är ett ämne som tycks engagera de flesta just nu. Johan och Sigrid har varit inblandade i en hel del rena inredningsuppdrag. Nyligen tog de båda arkitekterna fram ett inredningskoncept för en av sushirestaurangerna i stan. Förra året arbetade Johan med inredningen och ombyggnaden av ett gammalt hus från Kunden ville samla all sin verksamhet i huset. När vi tittade på de aktuella ritningarna insåg vi ganska tidigt att vi var tvungna att hitta en ny rationell struktur för att kommunikationen skulle förbättras både horisontellt och vertikalt i huset. Våningarna behövde bli mer lika varandra för att man inte skulle hamna i en ny labyrint varje gång man steg ut ur hissen. Sedan använde vi oss av färg för att skapa olikheter mellan de olika våningsplanen. Många av de anställda var tveksamma i början, men under projektets gång blev de alltmer positiva. En avdelningschef hade till och med köpt matchande kläder till invigningsdagen, berättar Johan Kilander En bra inredning ska kännas aktuell även tjugo år senare. Jag tror det är viktigt att göra det som du själv tror på utan att försöka efterlikna något du sett i ett magasin. Gör du det kommer den också att hålla. Det ska inte vara så att inredningen står där i två år och sedan är du trött på den, säger Sigrid Zenger. Jag tycker samtidigt att inredningen ska få lov att bli lite av ett tidsdokument. Men det behöver för den skull inte vara en trendfluga man hoppar på. Jag tror det är viktig att använda sin humor och ha glimten i ögat. Det gäller att vara lite individuell. Att inte vara så feg. Trenden just nu är väldigt bildmässig. Ibland önskar man att det också fanns lite mer långsiktighet i inredningstänkandet. Inte minst med tanke på miljöfrågan, säger Johan Kilander. magasinet ritat och byggt i egen regi. Tanken är att husen ska kunna stå pall mot tidens tand i minst i tusen år. Om det blir så får väl kommande generationer utvisa. Företag: Arkitektmagasinet AB Besöksadress: Slussgatan 25, Malmö Tel: E-Post: lasse@arkitektmagasinet.com Hemsida: Goda grannar inom arkitekturen Förutom blomsterkiosken på Östra kyrkogården är St Markuskyrkan i södra Stockholm ett av Sigurd Lewerentz mest berömda byggnadsverk. Nästan granne med kyrkan står fem dubbelmurade radhus i gult tegel som Arkitekt

8 Smarta lösningar för nytt kök Det fanns en tid då trevliga fester brukade sluta i köket. Musiken strömmade, tillsammans med gästerna, in till det där trånga, pratande, skrattande epicentrumet. Idag är det nästan tvärtom. Allt fler trevliga fester börjar ju i köket, i lantköken, runt köksöarna och i de öppna planlösningarna. Idag är köket stort, inte bara i fysisk bemärkelse utan även mentalt. Jag tänker på det här när jag möter Luigi Bellan, som är vd och huvudägare för Smedstorps Snickeri. Vi träffas i Helsingborg i Smedstorps butik. Naturligtvis är Luigi passionerat intresserad av kök. Vi har inte pratat speciellt länge med varandra när han säger att det där med att byta kök, brukar medföra en livsstilsförändring som man kanske inte är beredd på. Man köper ju inte så många kök under ett liv, så det är klart att man vill prova något nytt. Väldigt få människor väljer samma stil och samma typ av lösningar som de haft tidigare. Välja färg enklast Han brukar råda sina kunder att låta besluten växa fram. Minst ett par månader, men gärna ett halvår bör det ta att fundera på grunderna i det nya köket. Vilken färg det ska ha, löser sig alltid. Det viktigaste är att grunden blir rätt så att köket funkar för det liv man lever. När jag pratar med en kund brukar jag be henne eller honom tänka på vad de faktiskt gör i köket. För det är ju en arbetsplats, där man lagar mat, röjer och förvarar saker. Samtidigt som man gör så mycket mer i köket. Jag brukar fråga mina kunder var de lägger posten, den följer ofta med in i köket. Luigi Bellan krisen i början av nittiotalet och i den lågkonjunktur som följde, var det knappt någon som byggde eller renoverade. Det är många som sitter i kök från sjuttiotalet. De börjar verkligen bli slitna nu. Eftersom vi tillverkar köken själva kan vi lätt att anpassa dem efter kundernas behov. De kan få sitt kök i exakt den nyans de vill och med nästan vilka vitvaror som helst. Vi ger våra kunder valfrihet. Dessutom är våra beslutsvägar korta och vi kan snabbt ta in säsongens nyheter i sortimentet. Det här året räknar Smedstorp med att omsätta 55 miljoner kronor. Totalt har man drygt 40 anställda. Företaget har en visningslokal i Smedstorp där tillverkningen sker, och två butiker, en i centrala Malmö och en på Garnisonsgatan i Helsingborg. Det tar tid att etablera ett nytt köksmärke i Sverige, säger han. Vi har bestämt oss för att satsa på egna butiker i Skåne för att bli riktigt starka här. I övriga landet säljer vi våra kök genom några strategiskt viktiga återförsäljare. När det gäller badrumsinredningar är vi generalagenter för italienska Puntrotre. Butiken i Helsingborg öppnade för mindre än ett år sedan. Luigi Bellan säger att de valde butiksläget med omsorg. I Malmö var vi lite mer impulsiva. Innan vi etablerade oss i Helsingborg pratade vi med flera Helsingborgsbor och frågade hur de rörde sig genom stan. Många kör motorvägen ut till Väla och Garnisonsgatan tillbaka. Vi har flera kollegor här och det ser jag som en klar fördel. Blanda material och mixa färger Ett nytt kök kan kosta ett par hundra tusen kronor om man räknar med monteringen och vitvarorna. De flesta människor ser det som en investering som höjer värdet på fastigheten eller lägenheten. Det finns hur mycket som helst att välja på och så många nya, smarta lösningar Många kunder frågar fortfarande efter det som är lättstädat, minimalistiskt rent och enkelt. Men Luigi Bellan tycker att allt fler verkar vara öppna för att blanda material och mixa färger. Inredningen behöver inte vara lika enhetlig längre. Det finns hur mycket som helst att välja mellan och många nya, smarta lösningar. Kom så ska jag visa dig, säger han och reser på sig och går ut mellan köken. Det finns det verkligen. Det finns höj- och sänkbara köksöar, socklar med belysning och lådor med eluttag där utrustningen kan ligga redo i väntan på att tas i bruk. Det finns kylar, ugnar och frysar med inbyggda datorer, ugnar som gör rent sig själva och ugnar som kan hissas upp när de inte används. Det finns tempererade vinskåp. Det finns släta luckor, frostade luckor, spontade luckor och jalusiskåp. Det finns kylar i form av utdragbara lådor, ismaskiner som gör is till groggen och en hörnkyl som rymmer liter. Det verkar plötsligt väldigt rimligt att det kan ta ett halvt år att välja rätt kök. Stirra dig inte blind på detaljerna till att börja med, utan se till helheten först. Jag brukar fråga mina kunder vilken stil de har hemma, om det finns något som de tycker om och vill utgå från, som golven kanske eller farmors gamla kökssoffa. Tänker man så brukar det bli helt rätt. Företag: Smedstorp Snickeri AB Besöksadress: Garnisonsgatan 10, Helsingborg Tel: E-post: info@smedstorp.com Hemsida: Det är många människor som sitter i kök från sjuttiotalet Luigi Bellan tycker förstås att det är hög tid att vi byter ut våra gamla slitna kök. Det finns ett uppdämt behov av renovering i Sverige och så mycket att göra. Under Stor valfrihet för kunderna Smedstorps snickeri har tillverkat köksinredningar i den egna fabriken på Österlen sedan Under sextiotalet, när Sverige växte så det knakade, gjorde företaget tusentals kök om året. Beställningarna strömmade in från olika byggherrar. Men marknaden förändras ständigt och i slutet av nittiotalet bestämde sig den nya huvudägaren, Luigi Bellan, för att också börja sälja direkt till slutkonsument. Garnisonsgatan

9 B SVERIGE PORTO BETALT Arbetsplats i fin fysisk form Den fysiska miljön berör oss mer än de flesta är medvetna om. Få saker kommunicerar lika snabbt som färg och form. Utformningen och inredningen av kontoret talar både till dem som arbetar där och till företagets besökare. Och budskapet påverkar i slutändan företagets resultat. För att få reda på hur man skapar en arbetsplats där människor trivs och tillåts att jobba effektivt, träffade vi Peter Gleisner, regionchef på kontors möbelföretaget EFG Partners i Malmö. Han är övertygad om att produktiviteten och trivseln ökar om man inreder rätt. Om du kommer hit som gäst tar det bråkdelen av en sekund för dig att bilda dig en uppfattning om oss som företag. Och när du får besök av kunder och leverantörer på ditt jobb är det förstås likadant. Så det är smart att fundera över vilka signaler man sänder ut. Involvera medarbetarna Därför tycker Peter Gleisner att man ska börja med att fråga sig vad företaget vill utstråla och förmedla till kunder, leverantörer och anställda. När det är på plats kan det vara bra att förankra planerna bland personalen. Speciellt om man ska flytta in i ett medelstort kontorslandskap bör man tänka efter före. Är man inte väl förberedd kan det bli hur fel som helst. Kommunikationen underlättas i öppna landskap, men lokalerna måste också rymma tysta rum. Avskildhet är nödvändigt ibland. Dessutom kan man behöva dämpa ljudnivåerna med ljudabsorberande material i väggar, tak och skärmar. Det är också smart att ha olika typer av mötesplatser på jobbet. Den fysiska formen påverkar karaktären på mötet. Ställer ni er runt ett ståbord blir det ett snabbare möte. Vill du ha ett informellt medarbetarsamtal är det bättre att sitta i var sin låg fåtölj än på höga stolar med ett brett konferensbord mellan er. Tänk färgergonomiskt På många svenska arbetsplatser är ställbara skrivbordsstolar och höj- och sänkbara bord en självklarhet. Däremot är det få människor som känner till begreppet färgergonomi hur färgerna faktiskt påverkar oss. Färgsättningen kan antingen hjälpa eller stjälpa. Jag skulle aldrig välja en starkt röd färg på fondväggen i en vårdcentral eller tandläkarmottagning. Utsätts vi för stora ytor blodröd färg blir vi hispiga och nervösa. Däremot kan rött vara en intressant och stimulerande accentfärg. Jag skulle också undvika mörka blå färger i ett mötesrum där man vill att tankarna ska flöda fritt. Mörka blå nyanser brukar göra oss trötta. Ta hjälp av ett proffs när det gäller färgsättningen. Det är mitt allra bästa råd.