se Jättendals kommun: Kommunalstämman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "se Jättendals kommun: Kommunalstämman"

Transkript

1 Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbrukarnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Arbetslöshetsnämnden 3 Barnavårdsnämnden 4 Bostadsstiftelsen 5 Brandstyrelsen 6 Byggnadsnämnden 7 Båtsmans Legokassa 8 Centrala byggnadskommittén 9 Civilförsvarsnämnden 10 Familjebidragsnämnden 11 Familjebostadsnämnden 12 Fastighetsnämnden 13 Fattigkassan 14 Fattigvårdsstyrelsen 15 Folkskolestyrelsen 16 Fritidskommittén 17 Fritidsnämnden 18 Företagsnämnden Gällstämman 19 Hemhjälpsnämnden 20 Hälsovårdsnämnden Hästuttagningsnämnden 21 Idrottsnämnden 22 Idrotts- och fritidsnämnden 23 Industrinämnden 24 Kommunala Legokassan se Arbetslöshetskommittén se Jättendals kommun: Kommunalstämman se Uttagningsnämnden

2 25 Kommunalfullmäktige / Kommunfullmäktige 26 Kommunalnämnden / Kommunstyrelsen 27 Kommunalstämman Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 Livsmedelsnämnden 30 Lönenämnden 31 Magasinkassan Naturvårdsorganet 32 Nykterhetsnämnden 33 Näringslivskommittén 34 Pensionsnämnden 35 Permanenta byggnadskommittén 36 Skogsvårdskommittén 37 Skolbiblioteket 38 Skolstyrelsen 39 Sociala centralnämnden 40 Socialnämnden 41 Sockenbiblioteket 42 Sockenstämman 43 Stipendienämnden 44 Studiehjälpsnämnden 45 Trafiknämnden 46 Trafiksäkerhetskommittén 47 Uddamantalskassan 48 Uttagningsnämnden 49 Valnämnden 50 Överförmyndaren se Kommunalfullmäktige se Kommunalnämnden se Byggnadsnämnden

3 1 Arbetarsmåbruksnämnden 1933 instiftades Statens arbetarsmåbrukslånefond vilken avsåg att underlätta bildandet av stödjordbruk med bostäder för säsongarbete "i så svag ekonomisk ställning att bistånd enligt reglerna för egnahemsverksamheten inte är tillräcklig". Det var främst skogs- och flottningsarbete som kom i åtnjutande av lånen, och avsikten var att försöka lätta kommunernas arbetslöshetsproblem under 1930-talet. Småbrukens storlek varierade efter jordmån och läge, men i allmänhet ansågs 2 ha odlingsmark tillräcklig. En särskild nämnd inom kommunen skötte låneverksamheten med statsbidrag. Maxbeloppet var till en början kronor. Bostadshusens bottenyta fick inte överstiga 45 kvadratmeter. Typritningar för både boningshus och ladugårdar utarbetades. Låneliggare D Korrespondens E se F 2 Låneakter F Samlings F korrespondens, ritningar, lånehandlingar, se även Hälsovårdsnämnden F 5 Kassaböcker G se även Kommunalnämnden G 2: 20

4 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Efter första världskrigets utbrott 1914 organiserades understödsverksamhet till arbetslösa av Statens arbetslöshetskommission. På lokal nivå skulle utbetalningen av statsbidrag till den arbetslöse skötas av en Arbetslöshets- och hjälpkommitté i den kommun där sökanden var bosatt. Om denna kommitté inte fanns inom kommunen skulle ansökan behandlas av Kommunalnämnden. Kommittéernas verksamhet reglerades mer, nu under namnet Arbetslöshetskommitté, genom kungörelsen om statsbidrag till arbetslöshetshjälp Införandet av kommittéerna var fortfarande inte obligatorisk, utan kommunerna hade rätt att överlåta verksamheten till annan myndighet inom kommunen. Den 1 juli 1944 ersattes Arbetslöshetskommittéerna av Arbetslöshetsnämnder i varje kommun. Nämnden skulle främja och vidta åtgärder för att förhindra arbetslöshet. Om inte kommunen valde att utse särskild Arbetslöshetsnämnd skulle Kommunalnämnden ha Arbetslöshetsnämndens funktioner. Protokoll A Korrespondens E Ansökningar om arbetslöshetshjälp F Väg- och brobyggnationer F Kassaböcker G Utlånings- och understödsböcker G Verifikationer G

5 3 Barnavårdsnämnden Enligt "Lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn" 1902 skulle det från 1903 finnas en Barnavårdsnämnd inom varje skoldistrikt. Den Barnavårdsnämnd som inrättades 1903 var ett kyrkokommunalt organ. Från 1918 blev de borgerliga kommunerna ålagda att tillsätta en barnavårdsman. Först när 1924 års lag om samhällets barnavård trädde i kraft 1926 blev Barnavårdsnämnder obligatoriska i samtliga borgerliga kommuner. Barnavårdsnämnden skulle enligt nämnda lag noga följa förhållandena inom kommunen avseende barns vård och uppfostran, och om så behövdes hjälpa misshandlade eller vanvårdade barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att bli vanartade samt även verka för att förbättra barnoch ungdomsvården. Nämnden var sammansatt av en representant för Fattigvårdsstyrelsen, en präst, en lärare eller lärarinna, minst två "för nit och intresse för barn- och ungdomsfrågor kända män eller kvinnor" samt, om det fanns inom kommunen, en läkare års barnavårdslag ersattes av en ny barnavårdslag Även enligt den nya lagen skulle det i varje kommun finnas en Barnavårdsnämnd. Nämnden skulle hålla sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden inom kommunen och verka för förbättringar av kommunens barnavård. Nämndens ledamöter utsågs direkt av Kommunalfullmäktige. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1970 fick kommunerna rätt att inrätta en Social centralnämnd i stället för Barnavårds-, Nykterhets- och Socialnämnd. I Harmångers kommun inrättades en sådan från 1971.

6 Protokoll A Diarier över barn utom äktenskap C Diarier över bidragsförskott C Postböcker C Förteckningar över omhändertagna barn, skyddsuppfostran, samhällsvård etc D 1 a Förteckningar över fosterbarn D 1 b se även Socialnämnden D 4 : 1 Förteckningar över barnavårdsmannaskap D 2 a Förteckningar över barn utom äktenskap D 2 b Förteckningar över barn inom äktenskap D 2 c Förteckningar över bidragsmottagare D Korrespondens E här även H 1 Avtal och underhåll F Barnavårdsakter F Bidragsförskott F korrespondens och ansökningar Anteckningar av barnavårdsman F sorterat efter födelseår Fosterbarn F fosterhemsinventering 1933, förteckningar , ansökningar, utredningar och fosterbarnsinspektörens anteckningar (sorterade efter barnets namn) Överflyttningar av tillsyn över barnavårdsmannaskap F Förordnanden och entlediganden av barnavårdsman F Anmälan om födelse av barn F från pastor till Barnavårdsnämnd Feriehem och sommarhem F Mödrahjälpsverksamhet F dagbok och kostnadsförslag Huvudböcker G Kassaböcker G 2 a Mödrahjälpsverksamhet G 2 b Statistisk redogörelse angående barnavård och ungdomsskydd m m H se E 1 : 1

7 4 Bostadsstiftelsen

8 5 Brandstyrelsen Från 1924 skulle brandskyddet i landskommuner i första hand skötas av Kommunalnämnden, men kommunen fick om den fann det skäligt tillsätta en särskild Brandstyrelse. Från 1944 gällde Brandlagen och Brandstadgan och i och med detta blev brandförsvar obligatoriskt i varje kommun. Brandstyrelse blev e- mellertid inte obligatorisk, utan det var upp till Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämma att utse lämplig förvaltningsmyndighet. Protokoll A Korrespondens E Brandsyneprotokoll F Samlingsvolym F brandordningar, avtal, rullor, sotningstaxor, kontrakt, årsredogörelser mm

9 6 Byggnadsnämnden På landsbygden, där byggnadsplan eller utomplanebestämmelser fastställts, skulle tillsynen över byggandet från 1932 skötas av en Byggnadsnämnd. Den landskommunala Byggnadsnämnden skulle bestå av tre ledamöter, varav en utsågs av Länsstyrelsen och de övriga två av Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman. I vissa fall kunde Länsstyrelsen efter att ha hört med Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman utse en särskild person (bostadsinspektör) i stället för en Byggnadsnämnd. Enligt den efterföljande stadgan till 1947 års Byggnadslag skulle det från 1948 finnas en Byggnadsnämnd i varje kommun. I landskommunerna skulle nämnden bestå av tre ledamöter, en utsedd av Länsstyrelsen och de andra två av Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman. Från 1960 slopades det statliga inslaget i Byggnadsnämnderna och kommunen fick utse samtliga ledamöter (minst fem). Protokoll A Förteckningar och besiktningar F Byggnadshandlingar F Statistik H

10 7 Båtsmans Legokassa Räkenskaper G

11 8 Centrala byggnadskommittén Protokoll A

12 9 Civilförsvarsnämnden Med 1944 års civilförsvarslag ersattes de år 1937 införda luftskyddsområdena. Kommunerna skulle enligt den nya lagen bland annat svara för skyddsrum och underhålla reservanordningar för vatten, gas, el m m. För att utföra dessa åligganden skulle varje kommun ha en Civilförsvarsnämnd. Arkivseriens namn Seriens Tid Antal

13 10 Familjebidragsnämnden Enligt förordning 1940 om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring skulle bidragsverksamheten skötas av kommunala Familjebidragsnämnder. Dessa nämnder infördes under våren 1940 och utsågs av kommunen och skulle bestå av mellan tre och fem ledamöter. Bland ledamöterna valde nämnden själv sin ordförande. Om kommunen inte ville inrätta särskild Familjebidragsnämnd kunde den låta annan kommunal myndighet sköta verksamheten. Under kriget hade Familjebidragsnämnderna även en del andra uppgifter vid sidan om stödet till de värnpliktigas familjer. Bland annat behandlades frågor om hemortslön, värnpliktslån och speciella stöd ur olika fonder. Den ursprungliga förordningen från 1940 ersattes 1942, 1946 och års familjebidragslag upphörde att gälla vid utgången av år 1991, varefter de allmänna försäkringskassorna tog över verksamheten med familjebidrag åt värnpliktiga. Protokoll A Ansökningar om statsbidrag F Huvudböcker G Kassaböcker G

14 11 Familjebostadsnämnden

15 12 Fastighetsnämnden Kommunalfullmäktige beslöt 19/ att tillsätta en Fastighetsnämnd med åtta ledamöter. Nämndens uppgifter skulle vara att "förvalta och öva tillsyn över samtliga kommunens fastigheter med undantag av skollokaler och de bostäder som äro inrymda i skolhusen". Sedan kommunens fastighetsbestånd uppdelats på olika förvaltningsgrenar och bostadsstiftelsen beslöt Kommunalfullmäktige 21/ att Fastighetsnämnden skulle upphöra som nämnd i kommunen från Protokoll A Korrespondens E se F 1 : 1 Samlings F korrespondens, hyreskort mm

16 13 Fattigkassan (hyllsektion) Huvudböcker G Kassaböcker G Skuldböcker G

17 14 Fattigvårdsstyrelsen Enligt 1847 års fattigvårdsförordning skulle varje socken eller stad utgöra ett fattigvårdssamhälle och i varje sådant skulle finnas en Fattigvårdsstyrelse för att förvalta fattigvården. Fattigvårdsstyrelser fanns med andra ord innan kommunerna. När kommunerna infördes 1863 gällde 1853 års fattigvårdsförordning. Enligt både 1847 och 1853 års förordningar kunde flera socknar bilda ett fattigvårdssamhälle. Detta ändrades genom 1871 års förordning. Varje socken, stad eller köping skulle härefter utgöra ett fattigvårdssamhälle. Fattigvårdssamhällets beslutanderätt var förbehållen Kommunalstämman eller Kommunalfullmäktige. För verkställigheten skulle det i varje fattigvårdssamhälle finnas en Fattigvårdsstyrelse. I landskommunerna kunde dock Kommunalnämnden handha Fattigvårdsstyrelsens uppgifter. I de fall särskild Fattigvårdsstyrelse utsågs skulle denna bestå av minst tre ledamöter i landskommun. Kyrkoherden hade rätt att delta i överläggningarna utan att vara vald. Fattigvårdsstyrelsen skulle enligt 1871 års förordning noga göra sig underrättad om den bidragssökandens levnadsförhållanden och behov. Först med 1918 års fattigvårdslag blev Fattigvårdsstyrelse obligatorisk från Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna. Kyrkoherden, och om sådan fanns, läkaren i församlingen hade rätt att utan att vara valda delta i Fattigvårdsstyrelsens förhandlingar. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. I Harmångers kommun utgjorde Kommunalnämnden Fattigvårdsstyrelse före 1919 och från 1957 ersattes den av Socialnämnden.

18 Protokoll A här även Socialnämnden 1957 Kopiebok B Diarier över understödstagare C Personförteckningar D Fattigliggare D 1 a Fattigvårdsunderstöd D 1 b Inventarier D Epidemiska sjukvården D Liggare över församlingshuset D Korrespondens E se även F 5 Utredningsprotokoll F Förhörsprotokoll F enligt 52 Fattigvårdslagen Byggnadsfrågor F Ålderdomshemmet Akter i fattigvård F Samlings F bouppteckningar, testamenten, köpebrev, domar, statistik, verifikationer , korrespondens , kontrakt mm Huvudböcker G Kassaböcker G Avräkningsböcker G Fattigvårdsjournaler G Verifikationer G från 1946 ingår serien i Kommunalnämndens serie, se även F 5 Statistiska uppgifter rörande fattigvården H

19 15 Folkskolestyrelsen Genom beslut 1862 trädde de första kommunalförordningarna i kraft från 1863 vilket innebar att Sockenstämman ersattes av Kommunalstämman och Kyrkostämman varvid man skiljde den borgerliga och den kyrkliga kommunen åt. Kommunalstämman skulle fatta beslut i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan och skolan. Ansvaret för skolan övertogs inte av den borgerliga kommunen 1863 utan uppgiften ansågs fortfarande vara en angelägenhet för den kyrkliga församlingen. I varje församling skulle finnas ett Skolråd under ledning av prästen. Från 1931 skulle de lands- eller stadskommuner som sammanföll med skoldistrikt och som hade fullmäktige ta över skolfrågorna och inrätta en folkskolestyrelse. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1958 leddes skolorna av en skolstyrelse i stället för en folkskolestyrelse. Enligt skolstyrelselagen 1956 skulle det finnas en Skolstyrelse i varje borgerlig kommun. Skolstyrelsen utgjorde styrelse för all obligatorisk skola inom kommunen. Till arbetsuppgifterna hörde bland annat att uppmärksamt följa skolväsendets tillstånd inom kommunen, svara för samordningen av skolväsendet inom kommunen, främja pedagogisk försöksverksamhet och samarbete mellan hem och skola. Skolstyrelsen tillsattes av kommunens fullmäktige. Protokoll: Folkskolestyrelsen A Protokoll: Betygsnämnden och Undervisningsnämnden A

20 Protokoll: Betygsnämnden A Protokoll: Ekonominämnden A Koncept till avsända skrivelser B statistik , statsbidragsansökningar , avsända brev Barnförteckningar D här även in- och utskrivningsböcker Inventarier D Dagböcker: liggare D Dagböcker: Ambulerande skolan D 4 a Dagböcker: Fortsättningsskolan och skolkök D 4 b Dagböcker: Kyrkskolan/Backens skola D 4 c Dagböcker: Hånick D 4 d Dagböcker: Hånick och Vattlång D 4 e Stocka sågverk D 4 f Stockaviken D 4 g Stocka D 4 h Strömsbruk D 4 i Vattrång D 4 j Journaler D Skolkökets arbetsjournal Tjänstematriklar D Korrespondens E Byggnadshandlingar F ritningar, kontrakt, statsbidragsansökningar mm Ansökningshandlingar till lärartjänster F Folkskoleinspektörens handlingar F Läroplaner och tjänstgöringar F Samlings F köpebrev, avtal, statsbidragsansökningar, klasslistor, skolskjutsar, anbud, domar mm Huvudböcker G Kassaböcker G Skolkassor och donationer G Avlöningslistor och avlöningskort G Undervisningsstatistik H

21 16 Fritidskommittén En motion till Kommunalfullmäktige 1958 om camping- och fritidsplatser föreslog att en s. k. "Fritidskommitté" skulle tillsättas med följande uppgifter: "1. Verkställa en inventering av lämpliga bad- och campingplatser, 2. Verka för att campingplatser ordnas, endera genom enskilda personers försorg, eller genom kommunens åtgöranden och 3. Att till Kommunalfullmäktige avgiva rapport om erforderliga förslag till förverkligande av motionens syftemål". Kommunalfullmäktige beslöt 27/ att bifalla motionens syfte och utsåg en verkställande kommitté med fem ledamöter för utredning och inventering av lämpliga bad- och campingplatser. Protokoll A ett protokoll från 1959 och ett från 1961 med namnet "Fritidsnämnden"

22 17 Fritidsnämnden Med anledning av en motion om inrättandet av en Turism- och fritidsnämnd beslöt Kommunalfullmäktige 17/ att inrätta en Fritidsnämnd med fem ledamöter från 1969 och uppdrog åt Kommunalnämnden att utabeta en arbetsordning för Fritidsnämndens verksamhet samt utsåg ledamöter i den nya nämnden. Kommunalnämnden beslöt 17/ att anta reglemente för Fritidsnämnden där det framgick att nämnden hade "till uppgift att främja friluftsliv, ungdoms- och fritidsverksamhet samt turismen inom kommunen och att i samråd med ideella organisationer inom kommunen särskilt söka lösningar på ungdomens fritidsproblem och utveckla turismen inom kommunen samt inom ramen för dessa uppgifter bedriva verksamhet". Det skulle åligga Fritidsnämnden "att handha förvaltningen av kommunens campingplatser, lek-, bad- och för fritids-, turist- och ungdomsverksamhet i övrigt avsedda anläggningar samt handlägga därmed sammanhängande ärenden". Fritidsnämnden följdes av Idrotts- och fritidsnämnden från Protokoll A Här även Idrotts- och fritidsnämnden A 1 Röstabadet F se Idrottsnämnden F 1 Diverse utredningar F se Idrottsnämnden F 2

23 18 Företagsnämnden Kommunalt frivilligt organ för samråd på arbetsplatser mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Företagsnämnder tillkom genom avtal mellan SAF och LO 1946 och upphörde vid införandet av medbestämmandelagen Protokoll A se Näringslivskommittén

24 19 Hemhjälpsnämnden Enligt förordningen om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet 1944 kunde den som på grund av sjukdom eller liknande inte kunde sköta sitt hem få hjälp av en hemvårdarinna. Kommunerna kunde erhålla statsbidrag för att ha råd att avlöna dessa hemvårdarinnor. Statsbidrag kunde även ges till ideella organisationer som bedrev hemhjälp. För att leda denna verksamhet skulle kommunerna antingen inrätta en särskild Hemhjälpsnämnd eller låta annan kommunal myndighet sköta detta. Nämnden skulle bestå av mellan tre och fem ledamöter. Statsbidragen för hemhjälpsverksamhet upphörde i juni Hemhjälpsnämnderna levde dock i många fall kvar in på 1970-talet. Protokoll A Hemvårdarinnetjänster F

25 20 Hälsovårdsnämnden Då kommunerna infördes 1863 fördes Sockennämndens tillsyn över den allmänna hälsovården över till Kommunalnämnderna på landsbygden. Nämnden fick i närvaro av provinsial- eller distriktsläkaren handha ärenden om hälso- och sjukvård. Från 1920 införs Hälsovårdsnämnder i landskommuner. Särskild Hälsovårdsnämnd behövde dock inte tillsättas, utan Kommunalnämnden kunde även i fortsättningen ha hand om hälsovårdsfrågor. På de landskommunala Hälsovårdsnämndernas ansvarsområde låg bland annat att se till att avloppen fungerade, att sunda bostäder fanns för alla invånare i kommunen och att, om det gick att ordna, ge invånarna möjlighet till billiga varmbad. I och med att 1958 års hälsovårdsstadga trädde i kraft 1 januari 1960 blev Hälsovårdsnämnderna lika utformade oavsett om kommunen bestod av stad eller landsort. De nygamla Hälsovårdsnämnderna skulle bland annat verka för förbättrad hälsovård i kommunen och se till att hälsovårdsstadgan efterlevdes. Antalet ledamöter i Hälsovårdsnämnden skulle vara minst fem, och om möjligt skulle en läkare och en veterinär vara ledamöter. För att biträda Hälsovårdsnämnden skulle det finnas hälsovårdsinspektörer. Länsstyrelsen skulle ha uppsikt över hälsovården i respektive län. En gång om året skulle Hälsovårdsnämnden sända en berättelse om hälsotillståndet i kommunen dels till provinsialläkaren, dels till länsveterinären.

26 Protokoll A Korrespondens E Vattenprover F Ympningar F Skärmbildsundersökningar 1948 och 1966 F Månadsrapporter; bostadsförbättringslån F Samlings F årsberättelser, bostadsförbättrings- och arbetarsmåbrukslån, veterinärintyg, uppgifter om "sinnessjuka" mm

27 21 Idrottsnämnden Kommunalfullmäktige beslöt 20/ att tillsätta en Idrottsnämnd med fem ledamöter och med uppgift att utgöra ett samarbetsorgan mellan kommunen och idrottsföreningarna, bistå med råd samt granska, utreda och inkomma med förslag i ekonomiska frågor. Idrottsnämnden följdes av Idrotts- och fritidsnämnden från Arkivseriens namn Seriens Tid Antal Placering Anmärkning (hyllsektion) Protokoll A Röstabadet F Diverse utredningar F

28 22 Idrotts- och fritidsnämnden Denna nya nämnd från 1971 föregicks av Frtitidsnämnden och Idrottsnämnden. Protokoll: Idrotts- och fritidsnämnden A se Fritidsnämnden A 1 Protokoll: Idrotts- och fritidsnämnden A Protokoll: Idrotts- och fritidsnämndens arbetsutskott A två olika arbetsutskott, ett för idrott och ett för fritid och turism, 1973 med namnet Fritidsnämndens arbetsutskott

29 23 Industrinämnden

30 24 Kommunala Legokassan Kassaböcker G Rotehållarnas Legokassa

31 25 Kommunalfullmäktige / Kommunfullmäktige Från 1919 blev Kommunalfullmäktige obligatorisk i landskommuner med mer än invånare och från 1938 i kommuner med mer än 700 invånare. Innan Kommunalfullmäktige infördes var Kommunalstämman kommunens högsta beslutande organ. Kommunalnämnden blev Kommunalfullmäktiges beredande och verkställande organ beslöt Riksdagen om ny kommunindelning som skulle innebära att kommuner som hade alltför litet invånarantal och ett alltför otillräckligt skatteunderlag för att på ett ändamålsenligt sätt kunna driva en kommunalförvaltning sammanfördes till större enheter. Länsstyrelsen upprättade preliminärt förslag till ny kommunindelning i länet. Efter yttranden från landstinget, de berörda kommunerna och olika experter upprättades ett slutligt förslag över vilket Kammarkollegiet avgav förslag till Regeringen som sedan meddelade beslut länsvis. Reformen trädde i kraft 1/ och innebar bland annat att Harmångers kommun gick samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1955 blev fullmäktige obligatorisk i samtliga kommuner och ersatte Kommunalstämman som högsta beslutande organ. Fullmäktiges ledamöter var de enda som utsågs i direkta val inom kommunen. Till fullmäktiges uppgifter hörde bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatter och andra viktiga ekonomiska frågor, om nämndorganisationen och val av revisorer. Fullmäktiges beslutanderätt kunde inom vissa av kommunallagen givna ramar relegeras till Kommunalnämnd / Kommunstyrelse. Från 1971 med namnet Kommunfullmäktige och Kommunalnämnden med namnet Kommunstyrelsen. Från 1974 gick Harmångers kommun samman med Bergsjö, Gnarps och Hassela kommuner i Nordanstigs kommun.

32 Protokoll A Protokollsbilagor A Liggare över kungörelser D Korrespondens E här även om kommunsammanslagningen 1952

33 26 Kommunalnämnden / Kommunstyrelsen Genom 1862 års beslut om de första kommunalförordningarna från 1863 blev Kommunalnämnden Kommunalstämmans beredande och verkställande organ och där Kommunalfullmäktige infördes dess motsvarande. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1971 med namnet Kommunstyrelsen. Protokoll A saknas Protokollsbilagor A Diarier C Fyrktalslängder D Röstlängder D Mantalslängder D Inventarieböcker D Låneliggare D Försäljningsböcker D försäljning av explosiv vara Kassaböcker för skottpengar D Korrespondens E Polisväsendet F Luftskyddet F Kommunala byggnader, vatten och avlopp F 3 a Entrepenadkontralt F 3 b Uppgifter till Riksförsäkringsverket och Yrkesinspektionen F Vattenmål F

34 Kommunens fastigheter F Revisionsberättelser F Beslut i mantalsskrivningsmål F Bostadsinventering F ATP-uppgifter F Folk- och bostadsräkning F Beredskapsarbeten F Arbetsgivaravgifter F Anställda inom kommunen F Samlings F fastigheter, bouppteckningar, domar, statistik, reglementen, avtal, taxor, kontrakt mm Huvudböcker G 1 a Fördelningsböcker G 1 b Kassaböcker G Avräkningsböcker G Verifikationer G Verifikationer G Nöjesskatteredovisningar G Debiterings- och uppbördslängder G Oguldna kommunalutskylder G Skogsaccislängder G Lånehandlingar G Avräkningar å förmedlade lån G Pensionsförsäkringar G Hundkassans räkenskaper G Hundskatteregister G Budgetförslag och årsredovisningar G Statistik H 1 se F 15 Gästböcker Ö Kommunalhuset i Harmånger

35 27 Kommunalstämman Genom beslut 1862 trädde de första kommunalförordningarna i kraft från 1863 vilket innebar att Sockenstämman ersattes av Kommunalstämman och Kyrkostämman varvid man skiljde den borgerliga och den kyrkliga kommunen åt. Den borgerliga kommunen skulle ledas av en Kommunalnämnd och den kyrkliga kommunen av ett Kyrkoråd. Kommunalstämman skulle fatta beslut i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan eller skolan.1919 blev Kommunalfullmäktige obligatorisk i alla landskommuner som hade mer än invånare och från 1938 i kommuner med mer än 700 invånare. I kommuner med Kommunalfullmäktige inskränktes Kommunalstämmans verksamhet men försvann inte helt förrän från 1955 då Kommunalfullmäktige blev landskommunernas högsta beslutande organ. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Protokoll A Korrespondens E Bevillningsberedningen F här även Jättendals kommun Kassaböcker G Uddamantals-, Hund- och Magasinkassan

36 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokoll A

37 29 Livsmedelsnämnden Sedan första världskriget brutit ut fick kommunerna under hösten 1914 rätt att inrätta Livsmedelsnämnder. Trycket på kommunerna att inrätta dessa nämnder blev med tiden allt hårdare. Under 1915 anmodade jordbruksdepartementet länsstyrelserna att uppmuntra landets städer och kommuner att inrätta Livsmedelsnämnder. I mindre kommuner kunde dock Kommunalnämnd eller annan myndighet fungera som sådan nämnd. Livsmedelsnämnder blev emellertid inte obligatoriska förrän 22 juli Enligt den nya förordningen skulle det i varje kommun finnas en Livsmedelsnämnd som skulle sköta den offentliga regleringen av livsmedelsförbrukningen och ha tillsyn över den allmänna hushållningen med livsmedel. Livsmedelsnämnden skulle bestå av ordförande och minst två ledamöter. Ordförande tillsattes av Livsmedelsstyrelsen och ledamöterna av kommunen. Ordförande och ledamöterna skulle enligt förordningen, sökas bland dem som hade kunskap om produktion av livsmedel, handel och även om de mindre bemedlades levnadsförhållanden. Val till Livsmedelsnämnderna skulle hållas senast 20 augusti 1917, varefter dessa omedelbart startade sin verksamhet och tog då över samtliga arbetsuppgifter kring livsmedelsreglering från andra myndigheter inom kommunen. Livsmedelsnämnderna lades ner 1 januari Samlings F korrespondens, huvudbok mm

38 30 Lönenämnden Protokoll A Protokollsbilagor A här även gamla kollektivavtal Lönekort G Lönekort G 1 a Lönelistor G

39 31 Magasinkassan Arkivseriens namn Seriens Tid Antal AnmÄrkning Huvudböcker G Förteckningar över lån från kassan G

40 32 Nykterhetsnämnden Enligt lagen om behandling av alkoholister 1913 kunde den som var hemfallen åt dryckenskap dömas till alkoholistanstalt. Ansökan om intagande på dylik anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda Nykterhetsnämnden. Om inte särskild Nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av Fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft 1 augusti Med tiden fick Nykterhetsnämnderna fler uppgifter vid sidan om ingripandet mot alkolholister; förbjuda försäljning av alkoholhaltiga preparat om det visade sig att dessa missbrukades, försäljning av pilsnerdricka och försäljning av rusdrycker. 1 juli 1931 ersattes 1913 års lag om behandling av alkoholister av en ny alkoholistlag som i sin tur ersattes av lagen om nykterhetsvård Enligt denna nya lag skulle Nykterhetsnämnd finnas i varje kommun. En speciell nämnd behövde emellertid inte inrättas, utan Fattigvårdsstyrelsen kunde vara Nykterhetsnämnd. Nykterhetsnämndens ledamöter utsågs av kommunen och skulle i landskommun bestå av minst tre ledamöter. Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna och om läkare fanns inom kommunen så var det lämpligt att denne blev ledamot. Om Nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var "hemfallen" åt alkoholmissbruk skulle den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att undersöka personens alkoholvanor. Om inget annat hjälpte kunde nämnden ställa personen under övervakning. Om inte heller detta hjälpte kunde Nykterhetsnämnden ansöka hos länsstyrelsen om att få personen placerad på alkoholistanstalt. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1970 fick kommunerna rätt att inrätta en Social centralnämnd i

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden

ILSBO KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. se Arbetarsmåbruksnämnden. 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden Egnahemskommittén 4 Familjebidragsnämnden

Läs mer

ILSBO KOMMUN. Jättendals kommuner i Harmångers kommun. 1 Arbetarsmåbruksnämnden / Egnahemskommittén 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden

ILSBO KOMMUN. Jättendals kommuner i Harmångers kommun. 1 Arbetarsmåbruksnämnden / Egnahemskommittén 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Från 1952 gick Ilsbo kommun samman med Harmångers och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden

Läs mer

JÄTTENDALS KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar

JÄTTENDALS KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén 3 Barnavårdsnämnden 4 Brandstyrelsen 5 Byggnadsnämnden 6 Civilförsvarsnämnden

Läs mer

GNARPS KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar

GNARPS KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden 3 Barnavårdsnämnden Bostadsförmedlingsnämnden

Läs mer

HASSELA KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden

HASSELA KOMMUN Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar. 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbruksnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Arbetslöshetsnämnden 3 Barnavårdsnämnden

Läs mer

Hyllsektione 82-85. INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Gryts socken Kommunalstämman/Kommunalfullmäktiges/Kommunalnämndes arkiv

Hyllsektione 82-85. INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Gryts socken Kommunalstämman/Kommunalfullmäktiges/Kommunalnämndes arkiv Hyllsektione 82-85 INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Gryts socken Kommunalstämman/Kommunalfullmäktiges/Kommunalnämndes arkiv A = Protokoll Kommunalstämmans protokoll 1863-1945 A 1 Kommunalfullmäktiges

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Björnlunda socken Kommunalstämmans arkiv. G = Räkenskaper. Verifikationer 1906-1910 G 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Björnlunda socken Kommunalstämmans arkiv. G = Räkenskaper. Verifikationer 1906-1910 G 1 Hyllsektion 82 -. 85 INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Björnlunda socken Kommunalstämmans arkiv A = Protokoll 1863-1931 A 1 E= Handlingar 1868-1869 E 1 Utlåningsbok 1907-1945 G 1 Kyrkostämmans arkiv.

Läs mer

ONSLUNDA SKÅNE-TRANÅS SPJUTSTORP. Förteckning i sammandrag över handlingar från styrelser och nämnder i

ONSLUNDA SKÅNE-TRANÅS SPJUTSTORP. Förteckning i sammandrag över handlingar från styrelser och nämnder i ONSLUNDA SPJUTSTORP SKÅNE-TRANÅS Förteckning i sammandrag över handlingar från styrelser och nämnder i Onslunda kommun 1863 1951 Onslunda storkommun 1952-1968 Skåne-Tranås kommun 1863 1951 Spjutstorps

Läs mer

A. Protokoll 1950-1954 A 1

A. Protokoll 1950-1954 A 1 Hyllsektion 82-85 INNEHÅLLSFÖRTECKNING till Daga kommun Kommunalstämmans arkiv A. Protokoll 1950-1954 A 1 Kommunalfullmäktiges arkiv A. Protokoll Sammanträdesprotokoll med bilagor 1950-1973 A 1 Bilagor

Läs mer

Örebro stad. Folkskolestyrelsens barnavårdsnämnd.

Örebro stad. Folkskolestyrelsens barnavårdsnämnd. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Folkskolestyrelsens barnavårdsnämnd. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid 1906-1925 I början av 1900-talet var samhällets barnavårdande uppgifter fördelade

Läs mer

Örebro stad. Överförmyndaren.

Örebro stad. Överförmyndaren. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Överförmyndaren. 2014-10-03 Historik Handlingarna i Örebro stad. Överförmyndaren omfattar tiden 1925-1972. År 1845 kom en förordning enligt vilken varje

Läs mer

ANDRARUM BRÖSARP ELJARÖD FÅGELTOFTA

ANDRARUM BRÖSARP ELJARÖD FÅGELTOFTA ANDRARUM BRÖSARP ELJARÖD FÅGELTOFTA Förteckning i sammandrag över handlingar från styrelser och nämnder i Andrarums kommun 1863 1951 Brösarps kommun 1863 1951 Brösarps storkommun 1952 1968 Eljaröds kommun

Läs mer

Ånsta kommun. Barnavårdsnämnden.

Ånsta kommun. Barnavårdsnämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Ånsta kommun. Barnavårdsnämnden. 2016-04-18 Historik Verksamhetstid 1919-1942 I lagen om samhällets barnavård, den 6 juni 1924, föreskrevs att samhällets barnavårdande

Läs mer

F d landskommuner (1863-1951) som nu ingår i Lunds kommun

F d landskommuner (1863-1951) som nu ingår i Lunds kommun F d landskommuner (1863-1951) som nu ingår i Lunds kommun Bonderups kommun. Kommunalstämmans arkiv Bonderups kommun. Kommunalfullmäktiges arkiv Bonderups kommun. Kommunalnämndens arkiv Bonderups kommun.

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank 1924 års barnavårdslag (SFS 1924:361) Denna barnavårdslag antogs av riksdagen 1924. Den gällde från 1 januari 1926 och upphörde den 1 januari 1961, då den efterträddes

Läs mer

Kommunalnämnden. 1 1941-1951 Innehåller även register

Kommunalnämnden. 1 1941-1951 Innehåller även register signum A Protokoll 1 1941-1951 Innehåller även register signum C Diarium 1 1944-1945 signum D1 Mantalslängder 1 1942 2 1943 3 1944 4 1945 5 1946 6 1947-1948 7 1949-1950 8 1951-1952 signum D2 Taxeringslängder

Läs mer

Örebro stad. Örebro stads sjukhem.

Örebro stad. Örebro stads sjukhem. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Örebro stads sjukhem. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid 1912-1954, handlingarna omfattar tiden 1912-1953 Örebro Stads Sjukhem invigdes år 1912 och togs

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Morlanda kommun 1863-1951 Fattigvårdsstyrelsen

Morlanda kommun 1863-1951 Fattigvårdsstyrelsen Morlanda kommun 863-95 Fattigvårdsstyrelsen Innehållsförteckning A. PROTOKOLL I. Fattigvårdsstyrelsens protokoll, huvudserie II. Fattigvårdskommitténs protokoll B. KONCEPT FINNS EJ C. Diarier D. LIGGARE

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Hedemora kommun. 150 år

Hedemora kommun. 150 år Hedemora kommun 150 år 1863 2013 2013 fyller alla kommuner och landsting i Sverige 150 år. För att uppmärksamma det har kommunarkivet tagit fram denna lilla broschyr. I kommunens arkiv bevaras nämligen

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden.

Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Ekeby-Gällersta storkommun. Kommunalnämnden. 2014-12-18 Historik Historik för. Ekeby-Gällersta storkommun bildades den 1 januari 1952 genom sammanläggning av Ekeby och

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun Antaget i kommunfullmäktige 2010-12-13, 224 1 2011-01-01 Socialnämnden version 0 1/8 Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Läs mer

Rinkaby kommun. Kommunalnämnden.

Rinkaby kommun. Kommunalnämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Rinkaby kommun. Kommunalnämnden. 2016-04-14 Historik 13. Ringkarleby socken (Beskrifning öfver Örebro län)verksamhetstid 1863-1951, handlingar omfattar tiden 1823-1951

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)

Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Stadgar för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Antagna av förbundsmötet den 21 april 2015 Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) är en sammanslutning av länets kommuner. Förbundets

Läs mer

Uppgifter om arkivbildaren. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Översikt arkivbildare BARKERYD KOMMUN 5

Uppgifter om arkivbildaren. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Uppgifter om arkiv. Översikt arkivbildare BARKERYD KOMMUN 5 Översikt arkivbildare BARKERYD KOMMUN 5 Uppgifter om arkivbildaren Arkivbildarens namn BARKERYD KOMMUN 5 Alternativa namn Verksamhetstid NADkategori Verksamhetstyp Geografisk hemvist Verksamhetsort 1863

Läs mer

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf

Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkiv: Sveriges folkskollärarinneförbund/sf Arkivförteckning Protokoll A Protokoll med bilagor och handlingar (A1) Övriga protokoll (A2) Utgående handlingar (B) Verksamhets. Och revisonsberättelser med

Läs mer

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

NUVARANDE STADGAR. Definition. Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. NUVARANDE STADGAR För ÅKEREDS TENNISKLUBB, grundad 1969. "Idrottens mål och inriktning" Definition Idrott är en fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Reglemente. Social- och fritidsnämnden

Reglemente. Social- och fritidsnämnden Reglemente Social- och fritidsnämnden Hudiksvalls kommun 2010 Regelmente för social- och fritidsnämnd Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kap skall följande gälla för Hudiksvalls kommuns social-

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling Sid 1 (6) FÖRBUNDSORDNING FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem (nedan kallat Förbundet) i Stockholms län har inrättats med stöd av Lag

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för socialnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för socialnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 Reviderat efter beslut av kommunfullmäktige 2016-06-20 88 2 Reglemente för socialnämnden Utöver det som

Läs mer

LULEÅ STAD BRANDKÅREN

LULEÅ STAD BRANDKÅREN Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING LULEÅ STAD BRANDKÅREN Referenskod SE// Utskriftsdatum Arkivbildare LULEÅ STAD BRANDKÅREN 9 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare LULEÅ STAD BRANDKÅREN

Läs mer

Förslag till ändring av stadgarna!

Förslag till ändring av stadgarna! Förslag till ändring av stadgarna 2014-02-18 Styrelsen har tagit fram förslag till ändring av stadgarna enligt följande sidor. Styrelsen har gått igenom stadgarna och sett behov av att modernisera språket

Läs mer

Delegationsordning inom Överförmyndarverksamheten i Linköpings kommun

Delegationsordning inom Överförmyndarverksamheten i Linköpings kommun Delegationsordning inom Överförmyndarverksamheten i Linköpings kommun Överförmyndarnämnden i Linköpings kommun uppdrar åt angivna tjänstemän att fatta beslut i angivna ärenden som åvilar överförmyndaren

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

SFS Författningstexter

SFS Författningstexter Sida 1 av 7 Post 1 av 1 i SFST Länk till register o förarbeten Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91

DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE. REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 DALS-EDS KOMMUN REGLEMENTE REVISION Antaget av kommunfullmäktige 1997-02-13 Senast reviderat 2006-10-18, 91 Innehållsförteckning Sid Revisionens formella reglering 3 Revisorernas antal och organisation

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN

REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN 1 REVISIONSREGLEMENTE FÖR REVISORERNA I LANDSKRONA KOMMUN KF 2006-12-18 196 Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Reglemente. Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun

Reglemente. Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun Sida 1/12 Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) eller i annan författning, gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunstyrelsen

Läs mer

Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att svara för verksamheter inom områdena för kultur, idrott och fritid.

Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att svara för verksamheter inom områdena för kultur, idrott och fritid. REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 94 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS UPPGIFTER 1 Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att svara för verksamheter inom

Läs mer

Askers storkommun. Kommunalfullmäktige.

Askers storkommun. Kommunalfullmäktige. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Askers storkommun. Kommunalfullmäktige. 2014-12-17 Historik Verksamhetstid 1952-1970, handlingar omfattar tiden 1950-1970 Kommunalfullmäktige i Askers storkommun sammanträdde

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun

Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun Reglemente med gemensamma bestämmelser för kommunstyrelsen och nämnderna i Vellinge kommun Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 kap Allmänt 1 Kommunallagen ger de grundläggande reglerna för ansvar

Läs mer

Arkivbestånd. i Simrishamns kommun SIMRISHAMNS KOMMUN. Foto: Alexander Murdzevski Schedvin

Arkivbestånd. i Simrishamns kommun SIMRISHAMNS KOMMUN. Foto: Alexander Murdzevski Schedvin Arkivbestånd i Simrishamns kommun Foto: Alexander Murdzevski Schedvin SIMRISHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning: Öppettider / avgifter Simrishamns kommuns Stamträd Historia Donationer / Fonder / Stiftelser

Läs mer

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala

Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Stadgar för Skarholmens båtklubb i Uppsala Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Skarholmens båtklubb i Uppsala 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas intresse genom att se

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Reglemente. Socialnämnden. Gäller fr.o.m Antaget av kommunfullmäktige /2010:2

Reglemente. Socialnämnden. Gäller fr.o.m Antaget av kommunfullmäktige /2010:2 Reglemente Socialnämnden Gäller fr.o.m. 2011-01-01 Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-20 25/2010:2 Reviderad av kommunfullmäktige datum 2013-12-16 81 Innehållsförteckning Verksamhet... 1 Verksamhetsområde...

Läs mer

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda

MARCUS WALLENBERGS 70-ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab- och Scania-anställda MARCUS WALLENBERGS 70ÅRSPERSONALSTIFTELSE för Saab och Scaniaanställda Handlaggare Datum utgavs Sida CHLM Lars Magnusson, 013 18 22 92 20100101 6 1 (2) Fordelning Arende PRINCIPER OCH RIKTLINJER MARCUS

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Beslut: 2014 11 24 164 Dnr: 2013/258 Sid: 1

FÖRFATTNINGSSAMLING Beslut: 2014 11 24 164 Dnr: 2013/258 Sid: 1 Beslut: 2014 11 24 164 Dnr: 2013/258 Sid: 1 REGLEMENTE FÖR ERSÄTTNING TILL FÖRTROENDEVALDA 1 Grundläggande bestämmelser Reglementet gäller för kommunens förtroendevalda, som avses i 4 kap. 1 kommunallagen

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

Örebro kommun. Förtroendenämnden.

Örebro kommun. Förtroendenämnden. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro kommun. Förtroendenämnden. 2014-09-23 Historik Verksamhetstid och handlingarna omfattar tiden 1992-1999 Nämnden inrättas Örebro kommun inrättade 1992-10-21 en

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Kommunens arkiv är slutarkiv för den nuvarande förvaltningens handlingar från de kommuner som gått upp i Krokoms kommun.

Kommunens arkiv är slutarkiv för den nuvarande förvaltningens handlingar från de kommuner som gått upp i Krokoms kommun. Arkivets innehåll Kommunens arkiv är slutarkiv för den nuvarande förvaltningens handlingar från de kommuner som gått upp i Krokoms kommun. * Alsens kommun 1863-1973 * Aspås kommun 1863-1951 * Föllinge

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Skåne (nedan benämt förbundet)

Stadgar för Kommunförbundet Skåne (nedan benämt förbundet) Datum Beteckning 2011-05-13 Stadgar för Kommunförbundet Skåne (nedan benämt förbundet) Ändamål och medlemskap 1 Kommunförbundet Skåne är en sammanslutning av Skånes primärkommuner med uppgift att inom

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) B. 6 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) TEKNISKA NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 Tekniska nämnden, tillika trafiknämnd, har som främsta uppgift att vara samordnande och verkställande

Läs mer

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015.

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Nämndens uppgifter 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Nämnden utövar också ledningen av den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Kommunal Författningssamling. Stadgar för Kommunförbundet Skåne

Kommunal Författningssamling. Stadgar för Kommunförbundet Skåne Kommunal Författningssamling Stadgar för Kommunförbundet Skåne Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Reglemente Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 1997 Ansvar Kanslichef Godk. Av förbundsmötet

Läs mer

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation

Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Arbetsordning för SEKO Postens förhandlingsorganisation Bilaga 2 till protokollet SEKO: s förbundsstyrelse har efter samråd med berörda lokala organisationer beslutat att inrätta Förhandlingsorganisation

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

Reglemente REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde

Reglemente REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde Kommunal författningssamling 05.01.1 Dokument Beteckning Reglemente 05.01.1 Organ Beslut av KF Kultur- och fritidsnämnden 1991-12-16, 162 rev. 1993-06-07, 139 rev. 1995-04-24, 113 rev. 1996-03-04, 30 rev.

Läs mer

Reglemente för skolnämnden i Enköpings kommun

Reglemente för skolnämnden i Enköpings kommun 1 (7) Ärendenummer SKN2016/236 Reglemente för skolnämnden i Enköpings kommun Beslutat av kommunfullmäktige den 14 november 2016 (dnr KS2016/488). Ersätter tidigare reglemente för skolskolnämnden i dess

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten

Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten Ändamål, medlemskap 1 Kommunförbundet Norrbotten är en intresseorganisation för kommunerna i Norrbottens län. Juridiskt är förbundet en ideell förening. Förbundet

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

Socialchef informerar muntligt. Informationsbrev, stadgar samt protokoll daterat från Uppsala läns barnavårdsförbund har varit utsända.

Socialchef informerar muntligt. Informationsbrev, stadgar samt protokoll daterat från Uppsala läns barnavårdsförbund har varit utsända. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-02-04 4 Deltagande i Uppsala läns barnavårdsförbund SN-2016/27 Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden besluta att Knivsta kommun

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev)

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) Dnr UN2009/26 2009-01-29 1. Verksamhet och ansvar 1.1 Verksamhetsområde/sakområde och speciella arbetsuppgifter Utbildningsnämnden (UN) fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden 1(5) Reglemente för socialnämnden Detta reglemente är beslutat av kommunfullmäktige den 28 februari 2011, 102. Utöver vad som anges i kommunallagen (1991:900) och i Trelleborgs kommuns reglemente med gemensamma

Läs mer

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, kanslienheten Lina Rådegård, 0531-526013 lina.radegard@bengtsfors.se ARKIVBESKRIVNING Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Arkivbeskrivning för c:\users\annsan\appdata\local\microsoft\windows\temporary

Läs mer

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem Grundregler Stiftelsen Stockholms Sjukhem i den lydelse grundreglerna har efter i maj 2010 beslutade ändringar Utarbetad av: Ansvarig: Vers: Dnr: Föreg. datum: Datum: Sida: Styrelsen Sjukhusdirektören

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige

ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-26 71 Orsa kommun Box 23 794 21 Orsa 0250-55 21 00 orsa.kommun@orsa.se www.orsa.se 1 Reglemente för byggnadsnämnden i Orsa

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp FÖRFATTNING 1.7 1(5) Antagen av kommunstyrelsen 11/12 Reviderad av kommunfullmäktige 183/14 2014-KS-486 Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Läs mer

Stadgar för SYLF Blekinge

Stadgar för SYLF Blekinge Stadgar för SYLF Blekinge Erkänd som lokalavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Senast ändrade vid SYLF Blekinges årsmöte 20:e januari 2016 och ändringen godkänd av SYLF:s styrelse XX månad

Läs mer

Reglemente för valnämnden i Gävle kommun

Reglemente för valnämnden i Gävle kommun 1(6) Reglemente för valnämnden i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens uppgifter Verksamheter 1 Valnämnden 1. är kommunens organ för

Läs mer