Avfallsplan. Antagen av kommunfullmäktige den 16 december 2004

Transkript

1 Avfallsplan Antagen av kommunfullmäktige den 16 december

2 Avfallsplan Sigtuna kommun 1

3 Avfallsplan för Sigtuna kommun har tagits fram under år Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Per Sahlgren, projektansvarig, stadsbyggnadskontoret, renhållning Lena Ekström, stadsbyggnadskontoret, renhållning Majvor Österåker, stadsbyggnadskontoret, renhållning Helen Ericson, miljösamordnare Åsa Lindberg, miljö- och hälsoskyddskontoret Projektet har följts upp av en styrgrupp bestått av följande personer: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadskontoret Tom Karlsson, stadsbyggnadskontoret Agneta Westerberg, miljö- och hälsoskyddskontoret En politiskt sammansatt styrgrupp för projektet har bestått av följande personer: Per Lundström (s), Jan Wallenius (v), Henrik Holmgren (mp) Grafisk form: PQ layout. Foto: Hans Kündig. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB. 2

4 Sammanfattning Hanteringen av kommunens avfall är en av de viktiga framtidsfrågorna för miljön. Nya miljö- och samhällskrav kräver nya lösningar för avfallshanteringen. Sigtuna kommun är en ekokommun och vill ytterligare förstärka inriktningen mot en hållbar utveckling genom en förbättrad avfallshantering. Syftet med Sigtuna kommuns avfallsplanering är att: ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen ange mål och aktiviteter för minskning av avfallet och ökad återvinning långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Utifrån nuläget inom avfallshanteringen i kommunen samt regionala och nationella mål har sex mål för avfallshanteringen arbetats fram. Till varje mål hör sedan ett antal aktiviteter. Som grund för dessa mål ligger EU:s avfallshierarki. Syftet med målen är att flytta avfallet uppåt i EU:s avfallshierarki för att omhändertagandet av ska förbättras ur miljö och resurshushållningssynpunkt. Mål och aktiviteter kommer kontinuerligt att följas upp och avrapporteras. Samtliga mål skall uppfyllas under denna Avfallsplans giltighetstid. Tyngdpunkten i Avfallsplan har lagts vid tvåfraktionshämtning samt fastighetsnära insamling av farligt avfall. Utökad utsortering av återanvändningsbara fraktioner såsom komposterbart och rötbart avfall ger minskade mängder avfall som inte kan nyttiggöras. Ökad närhet och tillgänglighet genom fastighetsnära hämtning av farligt avfall ger en renare brännbar fraktion samt en större mängd utsorterat farligt avfall. Avfallsplanen för Sigtuna kommun skall vara ett styrinstrument för utveckling av avfallshanteringen. Planen skall kunna användas av alla som på något sätt är delaktiga i kommunens renhållning och vara en del av det dagliga arbetet. Uppföljning och revidering skall genomföras årligen och avrapporteras till en politiskt tillsatt styrgrupp. För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de fyra år som denna avfallsplan täcker in. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål med materialhanteringen. 3

5 Innehåll 1. Vision, avfallshantering år Inledning Bakgrund och syfte Innehåll i en kommunal avfallsplan Avfallsplanering, redovisning och uppföljning Uppföljning av avfallsplan Läsanvisning Mål för avfallshanteringen Konsekvenser av mål och aktiviteter Miljökonsekvenser Ekonomiska konsekvenser Ansvar och organisation Kommunens ansvar Kommunens avfallsorganisation Invånarnas, fastighetsägarnas och företagens ansvar Samarbete med olika verksamheter Sigtuna kommun Ekokommun Geografiskt läge Kommunen och dess befolkning Näringsliv Bebyggelse Avfallshantering Sigtuna kommun Sammanställning av avfallsmängder Hantering av olika avfallsslag Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Avfall från utvinning av mineraliska produkter Branschspecifikt industriavfall Icke branschspecifikt industriavfall Specialavfall Förpackningar och tidningar Allmänt om producentansvar Så samlas avfallet in i Sigtuna kommun Insamlingsplatser Sammanställning över producentansvarsmängder 43 4

6 7.4 Nedskräpning och skrotbilar Mottagnings- och behandlingsanläggningar Behandlingsanläggningar Återvinningscentral Miljöstationer Nedlagda deponier Framtida avfallsmängder och behandlingsbehov Nationella och regionala mål Nationella mål Regionala mål Lagar och förordningar Miljöbalken Avfallsförordningen Förordningar om producentansvar Kretsloppspropositionen Kommunala styrmedel Lokala föreskrifter Taxor och avgifter Information och kommunikation Barnkonsekvensbeskrivning Ordlista 68 termer och begrepp 68 förkortningar 70 Bilaga 1. Utvärdering av avfallsplan Bilaga 2. Deponier/mellanlagringsplatser i Sigtuna kommun. Bilaga 3. Förteckning över insamlingsplatser för tidningar i Sigtuna kommun. 5

7 6

8 1 Vision avfallshantering år 2014 Människans verksamheter har oundvikligen en inverkan på miljön. Sigtuna kommuns vision för avfallshantering är: De restprodukter som invånare och företag i kommunen ger upphov till skall ha så liten negativ inverkan på omvärlden som möjligt. För att minska nuvarande grad av negativ inverkan är det viktigt att både enskilda individer, organisationer och företag känner sig delaktiga i det gemensamma arbetet för en bättre miljö. Grundläggande strategier Hanteringen av kommunens avfall är därför en av de viktiga framtidsfrågorna för miljön. Utan en långsiktig och effektiv plan för hanteringen kommer avfallsfrågan snart att bli ett olösbart problem. Arbetet med att förändra hanteringen i syfte att röra sig mot visionen skall börja snarast och pågå oavbrutet. Kommunens avfallshantering har som primärt syfte att se till att så lite som möjligt av det som kan definieras avfall skapas. Åtgärder för återanvändning och återvinning ska gå före förbränning och annan omvandling och i sista hand ska deponi begagnas. Det avfall som ändå blir ska omhändertas enligt följande kriterier: Miljöaspekter Föredöme, pedagogiskt inslag Funktionalitet Rationalitet Ekonomi Rangordningen ovan skall vara normgivande, men inte styrande för val av åtgärder. Kommunen ska uppmuntra, stödja och genomföra forskning, utbildning och information kring avfallsfrågor som kan bidra till att förverkliga denna vision. 7

9 8

10 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner, vilket idag är inskrivet i miljöbalken. Erfarenheterna från arbetet med avfallsplaner varierar från kommun till kommun. Sammantaget kan sägas att i de fall avfallsplanen använts som ett verktyg i en förändrings- och utvecklingsprocess är erfarenheterna mycket goda. Under senare delen av 1990-talet kom diskussionen kring avfallsfrågorna att i allt högre grad handla om ytterligare förändringar och högre krav. Detta märks idag främst i form av förändrad lagstiftning och ökade krav på behandling av avfall. I regeringens proposition 2002/03:117 Ett samhälle med giftfria och resurssnåla kretslopp framhålls avfallsplanerna på nationell, regional och kommunal nivå som viktiga verktyg för att möta de nya kraven inom avfallsområdet. Idag finns dessutom i högre grad än tidigare ett beroende av utvecklingen inom EU. Föregående avfallsplan fastställdes av kommunfullmäktige den 4 maj år Under planperioden har flera ändringar införts i lagstiftningen som reglerar avfallshanteringen. Det gäller bland annat ökade krav på deponier och förbränningsanläggningar för avfall, förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall, producentansvar för fler typer av avfall. Denna avfallsplan är en revidering och delvis omarbetning av tidigare avfallsplan med anpassning till de nya bestämmelser och lokala förhållanden som gäller för avfallshanteringen idag. Syftet med Sigtuna kommuns avfallsplanering är att: ge en samlad bild av den nuvarande avfallshanteringen ange mål och aktiviteter för minskning av avfallet och ökad återvinning långsiktigt styra avfallshanteringen i riktning mot ett hållbart samhälle. Avfallsplanen ska utgöra ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området. För att uppfylla de långsiktiga målen krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket naturligtvis inte kan ske under de fyra år som denna avfallsplan täcker in. Avfallsplanen är dock ett viktigt steg på vägen för att på lång sikt kunna uppfylla samhällets mål med materialhanteringen. 9

11 2.2 Innehåll i en kommunal avfallsplan Vad en avfallsplan ska innehålla framgår av Naturvårdsverkets Kungörelse med föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan (SNFS 1991:3). Här framgår bland annat att planen ska omfatta allt avfall, inte bara det som kommunen själv hanterar. Avfallsplanen ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder, avfallshantering och avfallsanläggningar samt mål och åtgärder. Syftet med föreslagna åtgärder är att flytta avfallet uppåt i EU:s så kallade avfallshierarki, se illustration, för att omhändertagandet av avfallet ska förbättras från miljö- och resurshushållningssynpunkt. EU:s avfallshierarki 1. Minska mängden och farligheten 2. Återanvända 3. Materialåtervinna 4. Energiutvinna 5. Deponera Fokus i denna avfallsplan ligger på avfall som ingår i det kommunala ansvaret beträffande beskrivning av hantering, statistik över avfallsmängder, mål och åtgärder. Uppgifter avseende övriga avfallsslag och anläggningar redovisas mer summariskt. Inriktningsmål som alla aktörer bör arbeta efter formuleras medan mätbara mål och åtgärdsprogram i första hand avser de avfallsslag kommunen råder över. Kommunen har möjlighet att genom dialog med olika aktörer i viss mån påverka hanteringen av avfallsslag som inte ingår i det kommunala ansvaret såsom industriavfall och producentansvarsmaterial vilket kan bidra till uppfyllelse av avfallsplanens mål och övriga samhälleliga miljömål. 2.3 Avfallsplanering, redovisning och uppföljning Avfallsplanen för Sigtuna kommun skall vara ett styrinstrument för att avfallshanteringen långsiktigt skall bli ekologiskt hållbar. Planen skall kunna användas av alla som på något sätt är delaktiga i kommunens renhållning. Avfallsplanen skall vara en del av det dagliga arbetet. Uppföljning och revidering av mål, aktiviteter, statistik och fakta i avfallsplanen skall genomföras årligen och avrapporteras till en politiskt tillsatt styrgrupp. Samtliga aktiviteter skall tidsättas, kontinuerligt följas upp och revideras av Renhållningen minst en gång per år. Avrapportering kan då exempelvis ske i verksamhetsberättelsen för årsbokslutet eller på annat sätt som beslutas. 10

12 2.4 Uppföljning av avfallsplan 2000 Inför framtagandet av föreliggande avfallsplan har en uppföljning gjorts av utfallet av tidigare avfallsplan. Uppföljningen visar att många åtgärder i den tidigare avfallsplanens åtgärdsprogram ej har genomförts. Av genomförda åtgärder har flera genomförts i samband med eller som en del i nationella/regionala satsningar. Sammantaget kan konstateras att avfallsplanen inte har nyttjats som det styrinstrument som den avser att utgöra. En utvärdering av åtgärdsprogrammet redovisas i Bilaga Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar: Syfte, bakgrund och grundläggande utgångspunkter för framtagande av avfallsplanen beskrivs i kapitel 2. Vision, mål och aktiviteter för avfallshanteringen i kommunen från 2005 fram till 2008 samt konsekvenserna av avfallsplanen presenteras i kapitel 1, 2 och 4. Medel och verktyg för att uppnå mål och genomföra aktiviteter inklusive beskrivs i kapitel 10. Nuläge och omvärld innefattande bl.a. uppgifter om Sigtuna kommun, avfallsmängder och avfallshantering, organisation och ansvar samt övergripande miljömål, strategier och lagstiftning beskrivs i kapitel 5, 6, 7, 8 och 9. Basår i denna del är

13 12

14 3 Mål för avfallshanteringen I detta avsnitt presenteras mål och aktiviteter av avfallshanteringen i Sigtuna kommun under perioden Mål och aktiviteter syftar till en långsiktig hållbar utveckling. Målen är sex till antalet och har arbetats fram med ledning av EU:s avfallshierarki och skall uppfyllas under denna avfallsplans giltighetstid. Till varje mål hör ett antal aktiviteter. Mål och aktiviteter skall följas upp enligt kapitel 2.3. I det dagliga arbetet blandas ofta begreppen vision, mål, strategi och aktiviteter ihop. Många gånger kan också gränserna mellan dem vara flytande. I denna avfallsplan används begreppen enligt följande: Hur skulle avfallshanteringen se ut om allt fungerade idealt? Vart vill vi komma under planperioden? På vilket sätt skall målen nås? Vad skall konkret göras? 13

15 Mål 1. Minska mängden hushållsavfall Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Sigtuna kommun skall inte öka till år 2008 jämfört med 2004 års nivå. Detta mål ligger i linje med det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och EU:s avfallshierarki. Ökningen av den totala mängden hushållsavfall skall bromsas upp och avfallet skall styras till rätt behandlingsanläggning. Det kan vara svårt att på kort sikt minska de totala mängderna då det råder ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och avfallsmängd. I Sigtuna kommun väntas under de närmaste åren en hög tillväxt vad gäller bebyggelse, invånare och företagsetableringar. Det långsiktiga målet är att den totala mängden hushållsavfall skall minska. (Den minskning av avfallsmängden som skett år 2002 och 2003 har främst berott på att mängderna från Arlanda flygplats minskat. De ligger nu ganska stabilt.) Aktiviteter 1. Kartlägga och följa upp avfallsflöden inom kommunen. 2. Utreda om det finns möjlighet att utsortera och sälja återanvändbart material. 3. Etablera nätverk med företag som arbetar med avfallsminimering. 4. Informera om möjligheter till avfallsminimering. Mål 2. Minska mängden farligt avfall Farligt avfall som uppkommer i kommunen skall sorteras ut och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Mängden utsorterat farligt avfall från hushållsavfallet per invånare skall öka med 10 procent till år 2008 jämfört med 2004 års nivå. Avfall som klassificeras som farligt avfall måste samlas in och behandlas skiljt från övrigt avfall så att spridning av farliga ämnen minimeras. Detta gäller allt farligt avfall både från hushåll och verksamheter. Icke utsorterat farligt avfall ger miljöstörningar inom avfallshanteringen genom t.ex. läckage från deponier och föroreningar i avfallsförbränningens slagg och aska. Tillförsel av farligt avfall till avloppssystemet kan inverka på de biologiska processerna i avloppsreningsverken samt förorena avloppsvattnet och slammet. Detta mål syftar till att minimera mängderna farligt avfall i främst de fraktioner som skall förbrännas, deponeras eller efter biologisk behandling återvinnas genom användning för odlings- eller anläggningsändamål. Ökad tillgänglighet och möjlighet till en enkel hantering för både hushåll och verksamheter kan bidra till en ökning av de insamlade mängderna. Aktiviteter 1. Genomföra informationskampanjer om insamling, sortering och behandling av farligt avfall. 2. Utreda och eventuellt införa fastighetsnära insamling av farligt avfall i miljöboxar se bild. 3. Ge möjligheter för småföretagare att lämna farligt avfall vid minst en återvinningscentral. 4. Resa tak över hanteringen av farligt avfall på Brista Återvinningscentral. 5. Söka tillstånd att få ta emot tryckimpregnerat trä på Brista Återvinningscentral. 6. Utreda om eventuellt utökat kommunalt ansvar för farligt avfall från industrier, verksamheter och småföretagare. 14

16 Om fastighetsnära insamling av farligt avfall införs: 7. Avveckla den insamling av farligt avfall som idag sker två gånger per år med miljöbil uppställd på bestämda platser i kommunen. 8. Avveckla fyra av de fem miljöstationerna. Stationen på Brista Återvinningscentral bibehålls. 9. Samordna insamling av småbatterier med fastighetsnära hämtning av farligt avfall. Mål 3. Materialåtervinning Materialåtervinningen ur hushållsavfallet skall öka med 20 procent från 2004 till I kommunen finns en återvinningscentral etablerad. Om kommunen väljer att utöka med ytterligare en återvinningscentral kommer även materialåtervinningen att öka. Av erfarenhet vet vi att närhet till olika anläggningar ger ökad materialåtervinning och ökat deltagande. Ett annat alternativ för att öka materialåtervinningen vore att öka tillgängligheten vid nuvarande återvinningscentral genom att hålla öppet alla dagar i veckan samt vissa kvällar. Det finns ett antal förordningar om producentansvar för t.ex. förpackningar och returpapper. Där anges att producenterna är skyldiga att organisera lämpliga insamlingssystem för sina produkter och se till att materialet återvinns eller tas omhand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna har valt att samla in det avfall som omfattas av producentansvar via återvinningsstationer. Systemet är baserat på ett antal centralt utplacerade stationer dit avfallslämnaren själv transporterar sina utsorterade fraktioner. Målet syftar till att utöka mängden utsorterat återvinningsbart avfall. Detta kan göras genom utökat antal återvinningsstationer. Vi har idag geografiska områden i kommunen som helt saknar återvinningsstationer. Även fler bostadsföretag har infört fastighetsnära hämtning av producentansvarsmaterial vilket leder till en ökning av de insamlade återvinningsbara mängderna. Aktiviteter 1. Genomföra utredning om etablering av ytterligare en återvinningscentral i kommunen. 2. Genomföra utredning om etablering av återvinningsstationer påbörjades ett GISprojekt som innebär att antalet hushåll som betjänas av respektive återvinningsstation kartläggs. Utifrån detta underlag skall sedan samråd ske med producenterna och ställning tas till om eventuella ytterligare publika återvinningsstationer behöver etableras i kommunen. 3. Informera om hantering av avfall som omfattas av producentansvar i samband med kommunens övriga informationsarbete. Härigenom lever kommunen upp till nyligen införda ändringar i avfallsförordningen beträffande kommunens utökade informationsansvar. 15

17 Mål 4. Organiskt avfall Senast 2005 skall park- och trädgårdsavfall, fettavskiljarslam och latrin behandlas biologiskt. Senast år 2007 skall matavfall sorteras ut och behandlas biologiskt. Kommunen skall arbeta efter att flytta avfallet uppåt enligt EU:s avfallshierarki för att omhändertagandet av avfallet skall förbättras ur miljö- och resurshållningssynpunkt. I förordningen om deponering av avfall anges att bioavfall inte får deponeras efter den 1 januari För att leva upp till detta avser kommunen hantera matavfall, park- och trädgårdsavfall, fettavskiljarslam och latrin skilt från övrigt avfall. Aktiviteter 1. Utreda och påbörja införande av separat hantering av bioavfall från hushåll, restauranger och livsmedelsbutiker det vill säga hämtning av två fraktioner. 2. Upphandla mottagningsanläggning som kan ta emot utsorterat bioavfall för kompostering eller rötning. 3. Utreda möjligheterna att behandla matavfall i samarbete med Arlanda flygplats. 4. Kvalitetssäkra bioavfallet genom tömningsregistrering. 5. Inventera samtliga fettavskiljare för att få kontroll på transportörer och mottagningsanläggningar som används idag. 6. Baserat på genomförd inventering styra om insamlad fettfraktion till godkänd anläggning med hjälp av kommunens entreprenör. 7. Avveckla möjligheten att abonnera på latrintömning, en övergångsperiod med enbart budad hämtning. 8. Avveckla möjlighet att buda hämtningen av latrin, ge fastighetsägarna tillstånd att kompostera eller installera förmultningstoaletter. 9. Kompostera latrin under en övergångstid i kompostlimpa typ AG-bag. 10. Utreda hur park- och trädgårdsavfall skall tas om hand på bästa möjliga sätt och finna tänkbar uppsamlingsplats. Söka samordning med andra verksamheter med samma typ av avfall. 11. Utreda alternativa lösningar då det gäller hantering och avsättning av utseparerad urin och fekalieslam. Mål 5. Deponi Miljöbelastningen från deponering skall minska. Mängden deponerat avfall skall minska med 50 procent till år 2008 jämfört med 2004 års nivå. Detta mål syftar till att minska miljöbelastningen från deponering inklusive nedlagda deponier. Sigtuna kommun kan minska miljöbelastningen från deponering genom bland annat separering av restavfall som idag läggs på deponi i två fraktioner en brännbar och en restfraktion och ökad kontroll på nedlagda deponier. Till måluppfyllelsen bidrar även mål om ökad materialåtervinning och biologisk behandling. För utsorterat brännbart avfall gäller deponiförbud enligt förordningen om deponering. 16

18 Aktiviteter 1. Samla in grovavfall från hushåll i två fraktioner en brännbar fraktion och en deponirest. 2. Införa förköp av hämtning-betald-säckar för utsorterad brännbar fraktion som hämtas i samband med ordinarie tömning. 3. Upphandla behandlingskapacitet för förbränning av det utsorterade brännbara grovavfallet. 4. Utvärdera olika typer av omlastningsanläggningar och balningsutrustningar i syfte att minska olägenheter vid lagring av avfall. 5. Utarbeta ett kontrollprogram för Rävsta deponi. 6. Genomföra en utredning för att kartlägga mängden gas som kan produceras vid Rävsta deponi. Mål 6. Information 2008 skall minst 75 procent av kommuninvånarna ha kunskap om hur de skall sortera sitt avfall och var det skall lämnas och minst 60 procent av kommuninvånarna skall uppleva avfallshante-ringen som en god service som både är användarvänlig och känd. Målsättningen till 2008 är att 75 procent av hushållen skall ha god kunskap om avfallshanteringen och att 60 procent av kommuninvånarna skall uppfatta hanteringen av sitt avfall som användarvänlig. Det kommer att krävas omfattande informationsinsatser för att ge kommuninvånarna kunskap om avfallshanteringen och dess syfte för att uppnå uppsatta mål. Båda dessa mål måste följas upp med någon form av kundenkäter. Vid sidan av information och kommunikation kan taxorna användas som styrmedel för att förbättra avfallshanteringen. Aktiviteter 1. Regelbundet genomföra enkätundersökningar. Den första genomförs under Upprätta en plan på hur och när informationen till abonnenten skall genomföras. 3. Utreda utökade hämtningsintervall med avseende på bland annat servicenivå, kostnader och miljö. 4. Kvalitetssäkra tömningarna genom tömningsregistrering. 5. Utreda alternativa hämtsystem innan nästa upphandling. 6. Lokalisera platser där återkommande nedskräpning förekommer, ta kontakt med fastighetsägare för åtgärder som minskar nedskräpningen. 7. Genomföra en översyn av taxan för att bättre kunna använda den som styrmedel. 17

19 18

20 4 Konsekvenser av mål och aktiviteter I det följande beskrivs de viktigaste konsekvenserna av en utvecklad hantering av det avfall som kommunen ombesörjer behandling av. 4.1 Miljökonsekvenser Avfallsplaneringens huvudsakliga syfte är att minska miljöbelastningen från hantering av avfall och bidra till en ökad resurshushållning. De viktigaste miljömässiga konsekvenserna och aspekterna av en utveckling enligt mål och aktiviteter i denna avfallsplan kan sammanfattas enligt följande: Den ökning av avfallsmängderna som bland annat befolkningstillväxten medför motverkas av åtgärder som underlättar återanvändning, krav i upphandlingar samt information. Minskat innehåll av farligt avfall i det övriga avfallet till följd av bland annat åtgärder för att underlätta avlämning av farligt avfall samt förbättrad information. Ökad materialåtervinning och resurshushållning genom bland annat sortering av grovavfall, utsortering av bioavfall samt etablering av eventuellt ytterligare en återvinningscentral. Minskad miljöbelastning från transporter av avfall genom bland annat fastighetsnära hämtning av farligt avfall, utökad fastighetsnära hämtning av hushållsavfall, etablering av ytterligare en återvinningscentral och lokal kompostering av latrin. Minskad miljöbelastning från förbränning av avfall genom bland annat förbättrad kvalitetssäkring av avfallet och fastighetsnära hämtning av farligt avfall. Minskad miljöbelastning från deponier genom förbättrad kvalitetssäkring av avfall till deponi, ökad återvinning genom förbättrad sortering på bland annt återvinningscentralen, förbättrad sortering av industriavfall och god kontroll på nedlagda deponier. Ökad materialåtervinning och biologisk behandling motverkar produktion av aska från avfallsförbränning. Se också redovisningen av miljövinster av planerad hantering i kapitel Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för avfallshantering kommer att öka till följd av bland annat kretsloppspropositionen och de åtgärder som denna kommer att kräva av kommunen. Exempel på åtgärder som ger ekonomiska konsekvenser är: Ökad service i insamlingen av farligt avfall och därtill förväntad ökning av de insamlade mängderna. Separat insamling av brännbart grovavfall. Informationsinsatser. Genomförande av utredningar och projekt. Ökad tillgänglighet till återvinningscentraler genom etablering av eventuellt ytterligare en central. Separat hantering av bioavfall från hushåll, restauranger, storkök och livsmedelsbutiker. Kvalitetssäkring av avfall till förbränning och deponering. Förbättrad kontroll av nedlagda deponier. 19

21 20

22 5 Ansvar och organisation I föreliggande kapitel redogörs för ansvarsfördelningen inom avfallshanteringen och olika aktörers roller. Samarbete med andra organisationer beskrivs. 5.1 Kommunens ansvar Sigtuna kommun ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall insamlas, transporteras och behandlas på ett miljöriktigt sätt. Som stöd till detta har man miljöbalken 15, avfallsförordningen och kommunens renhållningsordning. Kommunen svarar även för att farligt avfall från hushåll samlas in och transporteras till godkända behandlingsanläggningar. Ansvar för förpackningar, tidningspapper, däck, bilar och elektriska och elektroniska produkter faller inom förordningarna om producentansvar. Producenterna representeras av materialbolag som har ansvaret för insamling och transport. Miljö- och hälsoskyddsnämnden med dess förvaltning utövar tillsyn över efterlevande av lagar och tillstånd. 5.2 Kommunens avfallsorganisation Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den kommunala avfallshanteringen. Stadsbyggnadskontoret som lyder direkt under kommunstyrelsen ansvarar för att avfallshanteringen sker på ett rätt och ändamålsenligt sätt enligt gällande lagstiftningar. Stadsbyggnadskontoret är indelat i två avdelningar varvid renhållningssektionen ligger under avdelningen Teknik & Natur. Renhållningssektionen består idag av en chef och två tjänster för abonnentservice. För det operativa utförandet av avfallshanteringen anlitar kommunen olika entreprenörer. 5.3 Invånarnas, fastighetsägarnas och företagens ansvar Alla kommunens invånare ansvarar för att sortera ut avfall till återvinning enligt gällande lagstiftning och Sigtuna kommuns renhållningsordning. Fastighetsägare ansvarar för att boende i fastigheten ges möjlighet att göra sig av med sitt avfall i enlighet med gällande regler samt att hämtning av avfall kan ske under arbetsmiljömässigt godtagbara former. De som bedriver verksamhet ansvarar själva för ett riktigt omhändertagande av det avfall som inte kan hänföras till med hushållsavfall jämförligt avfall och som uppkommer i den egna verksamheten. 21

23 5.4 Samarbete med olika verksamheter Samarbete med Luftfartsverket Sigtuna kommun samarbetar med Luftfartsverket för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser från markbundna transporter både på flygplatsområdet och i övriga kommunen. I kommunen utgör transporterna den mest betydande delen av utsläppen av klimatpåverkande gaser. En åtgärd som samverkan fokuserar på är att tillhandahålla biogas på Arlanda och senare också produktion av biogas. För att redan nu skapa förutsättningar för företag i kommunen att införskaffa biogasfordon påbörjades byggnation av tankstation på Arlanda I första skedet kommer biogas transporteras dit från annat håll. Nästa steg är att utreda möjligheterna för biogasproduktion med både Luftfartsverkets avfall som övrigt avfall i kommunen som grund samt glykolen från avisningen av flygplanen. Under hösten 2004 kommer kommunen tillsammans med Luftfartsverket att utreda om det är möjligt att använda dessa avfallsslag för att kunna tillhandahålla biogas för fordon. Regional avfallssamverkan i Stockholms län RAS-kommittén Regional avfallssamverkan i Stockholms län är ett forum för regionalt avfallssamarbete mellan kommunerna i Stockholms län. Exempel på RAS-kommitténs verksamhet är: Informationsutbyte mellan kommunerna om utvecklingen på avfallsområdet i respektive kommun. Regionala utredningar. Samordning av vissa informationsinsatser. Sammanställning av regional avfallsstatistik. Konferenser Nätverksskapande med aktörer på avfallsområdet. RAS-kommitténs arbete bidrar på olika sätt till avfallsplaneringen i kommunerna även om det direkta planeringsarbetet bedrivs på lokal nivå. Kommunförbundets i Stockholms län samhällsbyggnadsberedning har initierat en regional avfallsutredning som kommer att genomföras genom RAS-kommittén. Utredningen syftar till att ge kommunerna gemensamma och bättre planeringsunderlag. Käppalaförbundet Käppalaförbundet är ett kommunalförbund i Stockholmsområdet där Sigtuna är en av elva medlemskommuner. Förbundets främsta uppgift är att omhänderta och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Förbundet driver Käppala reningsverk. Aktuella utvecklingsfrågor är bland annat förbättrad kväverening, omhändertagande av avloppsslam och anslutning av ytterligare kommuner/områden. Avfallshanteringen berörs närmast av förbundets verksamhet genom att förbundet omhändertar lakvatten från deponier, behandlar avloppsslam samt avyttrar biogas och rötslam som produceras vid slambehandlingen. 22

24 Sigtuna kommun vx 23

25 24

26 6 Sigtuna kommun 6.1 Ekokommun Sigtuna kommun är en ekokommun och miljöfrågorna har en hög prioritet. Kommunen ska vara föregångare och omsätta miljö- och naturvårdsfrågor i praktisk handling. En ekokommun har som övergripande mål att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle där människor har möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Sigtuna kommun är medlem i Föreningen för Sveriges Ekokommuner (SEkom). Föreningen bildades 1995 och är en frivillig samarbetsorganisation för de idag 62 stycken ekokommunerna i Sverige. 6.2 Geografiskt läge Sigtuna kommun har ett mycket strategiskt läge i Mälardalsregionen. Kommunen består av till hälften skog och en tredjedel jordbruksareal. I och med att Arlanda - en av Nordens största flygplatser - ligger i kommunen så har det byggts upp mycket goda kommunikationer i regionen med både pendeltåg, SJ-tåg och motorväg. Dessa kommunikationer gör att det är mycket lätt att ta sig både till och från Sigtuna kommun. 6.3 Kommunen och dess befolkning Under långa tider har människor mötts just här. Sigtuna stad anlades omkring år 980 av kung Erik Segersäll, staden anses idag som Sveriges äldsta stad. Det strategiska läget vid Mälarens strand var perfekt för en kung med ambitioner att upprätta ett mälardalskt herravälde. Då var det löften om mark och kungliga ynnestar som lockade Mälardalens stormän hit. Läget är det som lockar än idag. Sigtuna kommun har idag invånare fördelat på tre tätorter och en stor levande landsbygd. Kommunens huvudort är Märsta och här bor cirka 65 procent av invånarna. I Sigtuna stad bor ca 20 procent och i Rosersberg återfinns cirka 8 procent av kommuninvånarna. Under de närmaste åren väntas folkmängden öka i kommunen med cirka 300 invånare per år. Medelåldern är förhållandevis låg över 30 procent är yngre än 25 år. Kommunen erbjuder idag utbildningsmöjligheter i form av ett femtiotal förskolor, 21 grundskolor och två gymnasieskolor. Medan Sigtuna stad är en stad med tusen år av historia, är huvudorten Märsta relativt ny som ort. Märsta anlades 1866 då järnvägen kom till samhället, men fick sin ordentliga expansion efter 1957 då det beslutades att Stockholmsregionens stora flygplats skulle byggas inom kommunens gränser. Arlanda har idag över 16 miljoner besökare per år. 25

27 6.4 Näringsliv I kommunen finns arbetstillfällen fördelat på företag. Här finns Sveriges största arbetsplats, Arlanda flygplats, där personer arbetar i totalt 200 företag. I anslutning till flygplatsen ligger Arlandastad där ytterligare personer arbetar i 350 företag. Även Sigtuna kommun är en stor arbetsgivare som erbjuder cirka arbetstillfällen. Till skillnad från många andra kommuner i Stockholmsregionen så har Sigtuna fler som pendlar till kommunen för att arbeta än som pendlar från kommunen. Arbetslösheten är bland det lägre i landet, 2004 cirka 3,6 procent. Enligt kommunens prognos för sysselsättningsutvecklingen bedöms arbetsplatstillväxten komma att bli fortsatt kraftig. Prognosen pekar mot arbetstillfällen redan år Bebyggelse Totalt finns i kommunen bostäder. Dessa fördelas på cirka 1/3 hyresrätter, 1/3 bostadsrätter och 1/3 äganderätter. På Sigtuna kommuns landsbygd finns cirka av dessa bostäder. Inom kommunen finns dessutom cirka 300 fritidshus. När det gäller bostadsbyggande så är Sigtuna kommun inne i ett mycket expansivt skede med många påbörjade projekt och med långtgående planer på en ny stadsdel. Totalt räknar kommunen med att det kommer och byggas cirka nya lägenheter per år. 26

28 Sigtuna kommun vx 27

29 28

30 7 Avfallshantering i Sigtuna kommun I det följande presenteras en sammanställning av avfallsmängder och nuvarande hantering beträffande insamling och behandling av avfall från Sigtuna kommun. I de fall hanteringen avses förändras beskrivs den planerade hanteringen och de miljövinster som kan förväntas. Avslutningsvis redogörs översiktligt för avfallsmängder och behandlingsbehov under de närmaste åren. 7.1 Sammanställning av avfallsmängder När det gäller statistik över insamlade mängder hushållsavfall har kommunen en bra kontroll och uppföljning. Under år 2004 har uppföljningen utvecklats ytterligare. Sammanställningen över mängder av övrigt avfall är mycket bristfällig. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från redovisade miljörapporter från olika verksamheter. År 2002 inkom få miljörapporter varför underlaget för att kunna redovisa några verkliga mängder saknas (därav anmärkning ingen statistik i Tabell 1). Under år 2003 har kommunens uppföljning förbättrats men statistiken är fortfarande inte helt tillförlitlig. I Tabell 1 redovisas en sammanställning av avfallsmängder från hushåll och verksamheter. Tabell 1. Avfall år 2002 och 2003 (ton). Hushållsavfall Mängd år 2002 Mängd år 2003 Brännbart avfall Brännbart riskavfall från arlanda Hushållsavfall till deponi Grovavfall till deponi Latrin 8 7 Avfall från enskilda avfallsanläggningar Ingen statistik Avfall från fettavskiljare Övrigt avfall Park och trädgårdsavfall Ej insamlat Ej insamlat Bygg- och rivningsavfall Avfall från energiutvinning Ingen statistik 58 Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Ingen statistik 186 Avfall från utvinning av mineraliska produkter 0 0 Branschspecifikt industriavfall Ingen statistik 769 Icke branschspecifikt industriavfall Ingen statistik Förorenade massor Ingen statistik 28 Specialavfall Ingen statistik

31 7.2 Hantering av olika avfallsslag Nedan beskrivs avfallshanteringen indelat i följande kategorier i enlighet Naturvårdsverkets föreskrifter: Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Park- och trädgårdsavfall Bygg- och rivningsavfall Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Avfall från utvinning av mineraliska produkter Branschspecifikt industriavfall Ej branschspecifikt industriavfall Specialavfall Hanteringen av förpackningar och tidningar som omfattas av producentansvar beskrivs i eget avsnitt i kapitel Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Det är kommunalt ansvar att samla in och transportera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall till olika mottagnings- och behandlingsanläggningar. Sigtuna kommun anlitar via anbudsförfarande entreprenörer för att utföra dessa tjänster. Det är enbart kommunen eller av kommunen anlitade entreprenörer som får transportera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hanteringen av trädgårdsavfall från hushåll beskrivs i kapitel Även omhändertagande av farligt avfall från hushåll inklusive batterier och kyl- och frysenheter samt mottagning av elektronikskrot omfattas av kommunalt ansvar. Hanteringen av dessa avfallsslag beskrivs i kapitel Kärlsopor Hantering idag Hushållsavfall från permanentbostäder samlas idag in från hushåll fördelat på en- och tvåfamiljshus, 300 fritidshus och cirka lägenheter i 700 större fastigheter. Insamlingen sker i kärl eller container som en brännbar fraktion. Hushållsavfallet hämtas i huvudsak varje vecka men fastighetsägarna har möjlighet att utöka hämtningsintervallet till var fjortonde dag. Kärltömning sker med sidlastade och baktömmande fordon. För containertömningarna används i huvudsak frontlastare och lastväxlare. Hushållsavfall transporteras efter omlastning i en omlastningsstation vid Brista Avfallsanläggning till förbränningsanläggning. Kärlen som används är av EU-standard och kan fås med volymerna 130, 190, 240, 370 och 660 liter. Är avståndet över 1,6 meter från fordonens angöringsplats till kärlets uppställningsplats tas en tilläggsavgift ut enligt fastställd taxa. Hemkompostering av matavfall och latrin får göras i godkända kompostbehållare efter skriftlig anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden. För hushållsavfall från fritidshus gäller som ovan fast med andra hämtningsintervaller. Intervallerna som kan erhållas är en gång per vecka eller var fjortonde dag under perioden 1 maj till 30 september samt en gång per månad 1 oktober till 30 april. 30

32 Planerad hantering Den totala avfallsmängden skall i framtiden minska, främst genom insatser för att förhindra avfallets uppkomst men också genom ökad utsortering av återanvändningsbara och återvinningsbara fraktioner (till exempel komposterbart/rötningsbart avfall) ur avfallet så att mängden avfall som inte kan nyttiggöras minskar. Hämtning vid varje fastighet med möjlighet att välja hämtning en gång per vecka eller var fjortonde dag kommer att bibehållas men möjlighet till andra hämtningsintervaller kommer att ses över. I Sigtuna kommun har under ganska många år kärl använts för insamling av hushållsavfall. Detta system är det mest utbredda i landet men inte det enda. En utredning av andra tänkbara system som eventuellt skulle kunna komplettera kärlhämtningen kommer att göras. Redan vid planeringsstadiet för ny- och ombyggnationer skall kommunen tillse att det avsätts tillräckliga utrymmen och körytor för fastighetsnära hämtning som även innefattar avfall som omfattas av producentansvar. Hushållsavfall levereras till en förbränningsanläggning. Dessa leveranser sker på avtal. Nuvarande avtal löper ut om något år och är då föremål för ny upphandling. En stor förändring som kommer att undersökas är olika möjligheter att sortera ut matavfall och liknande till en kompost eller biogasfraktion. Olika typer av sorterings- och behandlingsanläggningar kommer att undersökas, om möjligt även tillsammans med andra närliggande kommuner. Luftfartsverket Arlanda genomför för närvarande en förstudie avseende en egen biogasanläggning där man i studien även tagit hänsyn till Sigtuna kommuns tänkbara biogasfraktion. Alternativ till dagens hantering av hushållsavfallet sommartid planeras att undersökas för att försöka hitta en bättre hantering. Kommunen avser att utreda både balning och möjligheter med omlastningsanläggningar. Här finns önskemål från grannkommuner att hitta en eventuell gemensam hantering. Många kommuner använder sig av tömningsregistrering idag. Tömningsregistrering skulle vara till fördel även för hämtningen i Sigtuna kommun. Tömningsregistrering innebär att varje tömning registreras i ett särskilt datasystem. Systemet kräver bland annat att behållarna utrustas med ett unikt chip och att fordonen förses med identifieringsutrustning. Systemet kan användas för kvalitetssäkring, uppföljning och effektivisering av verksamheten. Miljövinst Målet är att hamna så högt upp som möjligt i avfallshierarkin. Genom att sortera ut en biologiskt behandlingsbar fraktion för kompostering eller rötning kommer mängden avfall som måste gå till förbränning minska. Genom förlängt hämtningsintervall och balning av hushållssopor sommartid kan samtidigt avfallstransporterna minska Grovavfall Hantering idag Hushållen kan kostnadsfritt lämna sorterat grovavfall till Brista Återvinningscentral, se kapitel I taxan för enfamiljshus och fritidshus ingår dessutom hämtning av grovavfall vid tomtgräns två gånger per år, på fastställda veckor under vår och höst. Hämtningen är maximerad till tre kollin per gång. Extrahämtning av grovsopor från enfamiljshus och fritidshus kan ske mot avgift och sker då i samband med ordinarie hämtning i form av en så kallad extrasäck som lägges ovanpå ordinarie kärl. Debitering sker i samband med ordinarie abonnentfakturering. 31

33 När det gäller grovavfall från flerfamiljshus ges fastighetsägarna möjlighet att abonnera på denna tjänst till ett fast pris inkl destruktion. Hämtningen av grovavfall sker i frontlastarcontainrar och är beräknad till 1,5 kbm per lägenhet och år. Hämtningsintervallet anpassas sedan efter antal lägenheter och storleken på containern. För fastighetsägare som vill ha tätare hämtning så finns möjlighet att köpa till denna tjänst. Grovavfall som samlats in vid fastigheten lägges idag på deponi. Planerad hantering En utredning bör genomföras angående möjligheterna att utöka med ytterligare en återvinningscentral i den västra delen av kommunen. Brista återvinningscentral bedöms med smärre förändringar ha både ytor och kapacitet att ta emot både större mängder avfall och fler utsorterade fraktioner. Mängden grovavfall som går på deponi skall minska genom utsortering av en brännbar fraktion. Nuvarande servicegrad kommer att bibehållas liksom hämtningssystem och hämtningsintervall med hämtning från varje enfamiljsfastighet (med ett visst antal kolli och frontlastarcontainrar baserat på en viss mängd från flerfamiljshus). Förköp av så kallade hämtning-betald-säckar där allt ingår kommer att införas som enda alternativ för enfamiljsfastigheterna. Abonnent köper en säck där hämtning och behandling ingår i priset och sedan ställer kunden ut hämtning-betald-säcken bredvid ordinarie kärl. För fastighetsägare som äger flerfamiljshus och vill ha kortare hämtningsintervall så finns möjlighet att köpa till denna tjänst. Miljövinst De hushåll som själva väljer att transportera sitt grovavfall till en återvinningscentral bidrar till att minska det avfall som går till förbränning eller deponi till förmån för materialåtervinning. Med ytterligare en återvinningscentral kan andelen grovavfall som lämnas sorterat på en återvinningscentral öka. Genom att sortera ut en brännbar fraktion ur det grovavfall som samlas in vid fastighet kan den mängd avfall som måste deponeras minska ytterligare. En utökad sortering av grovsopor kommer samtidigt att ge fler transporter till behandlingsanläggningar men sammantaget bedöms den utökade sorteringen och återvinningen innebära en miljövinst genom att avfallet flyttas högre upp i avfallshierarkin Latrin Hantering idag Latrin hämtas idag från cirka 35 abonnenter, varav tre är från permanentboende. Latrin hämtas från tomtgräns efter schema var fjärde vecka året om. Det finns möjlighet för abonnenten att boka av sin specifika schemalagda tömning. Hämtningen debiteras månadsvis i efterskott. Insamlat latrin läggs på deponi. Planerad hantering Från och med 2005 råder det förbud att deponera latrin. Kommunen planerar då att gå över till att kompostera det i en så kallad AG-bag. Det innebär att latrin och kärl mals sönder och blandas med bark, träflis eller trädgårdskompost och trycks in i en stor limpa typ plastsäck med cirka 1,5 meters diameter, limpan är totalt 60 meter men kan snöras av i önskade längder. På cirka tre månader har man ett färdigt användbart jordförbättringsmedel. I fortsättningen kommer det inte att finnas möjlighet att abonnera på latrinhämtning. Under ett övergångsskede kommer hämtning att utföras endast efter budning och redan vid 32

34 leverans av tomkärl debiteras hämtningskostnaden fastighetsägaren kan sedan bara buda hämtningen. Hämtningen kommer att ske områdesvis på fastställda veckor. I nästa skede kommer fastighetsägaren själv att efter tillstånd från miljö- och hälsoskyddsnämnden få ta hand om sitt eget latrin genom kompostering eller installera en godkänd förmultningstoalett. Den färdiga komposten kan sedan användas som gödning vid den egna fastigheten. Miljövinst Tömningarna är idag få och fördelade över ett stort geografiskt område. Detta gör att den förändrade hanteringen kommer att spara både pengar och miljö - främst med tanke på de långa transporterna Avfall från enskilda avloppsanläggningar Hantering idag Avfall från enskilda avloppsanläggningar hämtas idag från cirka abonnenter. Totalt hanterar kommunen cirka ton slam per år. Slam från slamavskiljare och slutna tankar hämtas med tankbilar av kommunens entreprenör. Tömning av slamanläggningar och slutna tankar sker enligt schema eller budning, dock minst en gång per år. De som har en överdimensionerad slamavskiljare kan efter ansökan hos miljö- och hälsoskyddskontoret få utökat hämtningsintervall till vartannat år. Slammet tippas på en fast punkt på avloppsledningsnätet för vidare distribution till Käppala reningsverk. Planerad hantering Slamtömningen fungerar tillfredställande. Insamling av slam från anläggningar och slutna tankar med slambilar skall ske på samma sätt som tidigare. Logistiken kommer dock att ses över. Tömningsregistering skulle även vara till fördel för hämtningen i kommunen. Teknik och anläggningar för enskilt avlopp utvecklas hela tiden mot att bli mer kretsloppsanpassade. Anläggningarna består i huvudsak av urinseparering till sluten tank och fekalieslam som kan komposteras. Möjligheten att omhänderta slam och urin på detta sätt skall utredas Avfall från fettavskiljare Hantering idag Tömning av fett från fettavskiljare ligger under det kommunala ansvaret. Fettavskiljarna skall tömmas av kommunen utsedd entreprenör efter upplagt schema eller budning dock minst fyra gånger per år. Tömningen utförs av flera olika entreprenörer. Kommunens anlitade entreprenör levererar insamlat fett till Henriksdals reningsverk för att avvattnas och rötas med övrigt slam. Gasen levereras bland annat till SL som driver bussarna med gasen. Rötresterna transporteras med tåg till Bolidens gruva i Aitik för täckning av gruvområden. Övriga aktörer som tömmer fettavskiljare i kommunen kör ut det insamlade fettet på deponi. Planerad hantering För att få bättre kontroll över fettavskiljarna bör kommunen snarast inventera och kontakta samtliga avlämnare för att styra över tömningarna till av kommunen upphandlad och godkänd entreprenör. Det insamlade fettet skall köras till Henriksdals reningsverk för gasutvinning. Inget fett skall läggas på deponi. Dessutom bör tömningsintervallerna ses över. När det gäller insamling av fett kan man använda sig av samma tömningsregistrering och kartmaterial som för tömningen av slamanläggningar och slutna tankar. 33

35 Miljövinst Då tömningarna kommer att utföras av en entreprenör så minimeras transporterna i kommunen genom samlastning. Transporterna kommer även att minska när fettavskiljarslammet levereras till endast en behandlingsanläggning. Genom att allt fett från fettavskiljare kommer att användas för produktion av biogas så minimeras mängden som behöver deponeras, vilket överensstämmer med strävan att flytta avfallet så högt upp som möjligt i avfallshierarkin Park- och trädgårdsavfall Hantering idag Park- och trädgårdsavfall kan komposteras vid den egna fastigheten och på så sätt ge ett bra jordförbättringsmedel. Sigtuna kommun, stadsbyggnadskontoret, bedriver tillsammans med AB Sigtunahem kompostering av eget park- och trädgårdsavfall. Avfallet kan även lämnas på Brista Återvinningscentral. Park- och trädgårdsavfallet som avlämnas vid Brista Återvinningscentral tippas idag på deponi. Planerad hantering Deponeringsförbud gäller för detta avfall från år Kompostering av denna fraktion bör därför snarast påbörjas och med fördel samordnas med Sigtuna kommun, stadsbyggnadskontoret och AB Sigtunahem. En möjlighet skulle kunna vara att kompostera på Brista avfallsanläggning. Miljövinst Genom kompostering är park- och trädgårdsavfallet en återvinningsbar fraktion. Produkten kan användas som jordförbättringsmedel eller vid anläggningsverksamhet istället för som idag läggas på deponi Bygg- och rivningsavfall En växande sektor inom näringslivet i Sigtuna kommun är byggbranschen, som genererar såväl schaktmassor som annat bygg- och rivningsavfall. Kommunen ansvarar inte för byggoch rivningsavfall men kan genom information och dialog med olika aktörer påverka utvecklingen. Miljövinst Genom ökad sortering skulle bygg- och rivningsavfallet kunna användas som en resurs samtidigt som deponeringen minskar Avfall från energiutvinning Bristaverket är ett kraftvärmeverk som ligger utanför Märsta tätort i Sigtuna kommun. Verket ägs av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Det är ett verk som i huvudsak eldas med träbränsle (biobränslen) med möjlighet att även elda olja. Årliga förbrukningen av bränsleflis vid full produktion är cirka ton per år. Förbrukning av olja är idag cirka 200 ton per år, oljan används främst vid uppstart av pannan. Från Brista kraftvärmeverk levereras sedan fjärrvärmen ut i tre fjärrvärmeledningar, mot Märsta, Arlanda och Upplands Väsby. Bristaverket är anslutet till kommunens VA-nät som i sin tur är anslutet till Käppala reningsverk. Askor från processen levereras till Econova och Ragn-Sells Avfallsbehandling Högbytorp för återvinning. 34