Samhällseffekter av vindkraft. - Del av vindpilotprojekt vindkraft Storskalig vindkraft i norra Sverige

Transkript

1 Samhällseffekter av vindkraft - Del av vindpilotprojekt vindkraft Storskalig vindkraft i norra Sverige Slutrapport, 2015

2 Förord Det finns stora möjligheter att skapa sysselsättning inom förnyelsebar energi, som vindkraft, och att härigenom komplettera/balansera nedgång i traditionell industri och i areella näringar. Pilotstudien om samhällseffekter av vindkraft syftar till att öka kunskaperna om de regionala och lokala samhällseffekter och nyttor som kan uppnås vid satsningar på vindkraft. Vidare syftar studien till att bidra till en väl fungerande vindkraftsutbyggnad i Sverige, där synergier med den regionala och lokala ekonomin kan uppnås. Studien av samhällseffekter inleddes under 2009 och har pågått fram till Baserat på en intervjustudie med berörda företag och närboende har sysselsättningseffekter, effekter för servicenäringen och infrastrukturförändringar studerats. Vidare har statistik över befolkningsutveckling och fastighetspriser för områdena kring de respektive pilotprojekten sammanställts och analyserats. Vi ser det som angeläget att bidra till kunskapsutvecklingen kring lokala och regionala samhällseffekter av vindkraft. Vi vill tacka företag och närboende som medverkat i intervjustudien, Piteå och Nordmalings kommuner som bidragit med statistikunderlag och Energimyndigheten som gjort pilotprojektet möjligt. Februari, 2015 Kristina Falk, Chef tillstånds- och miljöprocessen, Svevind AB

3 Sammanfattning Energimyndigheten beviljade medel till Svevind AB för genomförande av projektet Pilotprojekt vindkraft - Storskalig vindkraft i norra Sverige. Studien av samhällseffekter av vindkraft på Gabrielsberget och Dragaliden är en del av detta pilotprojekt. Studien syftar till att följa upp samhällseffekterna av vindkraft. Vidare syftar den till att mynna ut i konkreta råd kring planeringen av framtida vindkraftsetableringar, så att synergier med den regionala och lokala ekonomin kan uppnås. Studien av samhällseffekter inleddes under 2009 och pågick fram till I denna slutrapport ges en överblick av de två pilotprojekten och deras respektive samhällsförutsättningar. Vidare redovisas de samhällseffekter som skapats sedan etableringen startade med fokus på: Lokala och regionala sysselsättningseffekter Påverkan på besöksnäring, handel Befolkningsutveckling Fastighetsprisutveckling Infrastrukturförändringar Markarrenden Bygdemedel Projektet på Gabrielsberget består av 40 vindkraftverk i Nordmalings kommun, varav 20 verk ingår i pilotstudien, Gabrielsberget Syd. Dragalidenprojektet i Piteå kommun består av 12 vindkraftverk (av totalt upp till 1101 verk inom det stora projektet Markbygden som helhet). Samtliga vindkraftverk i Gabrielsberget Syd togs i drift under mars-april I Dragaliden var samtliga 12 verk driftsatta i december Svevind har en uttalad policy att verka för positiva effekter för den lokala ekonomin. Samhällseffekterna förväntades komma i samband med byggandet men även i driftskedet. Sysselsättningseffekter En intervjustudie har genomförts med företag som varit engagerade i anläggande och drift av vindpilotprojekten vid Gabrielsberget och Dragaliden. Studien visar att de två pilotprojekten tillsammans hittills har skapat ca 192 årsarbeten, de flesta under projektering och byggtid. Vindkraftsprojektet på Gabrielsberget har skapat cirka 119 årsarbeten. Sysselsättningseffekterna bestod främst av arbete med utredning och tillstånd, av väg- och markarbeten, uppförande och montering av verk samt övervakning och drift. För de intervjuade företagen har etableringen på Dragaliden inneburit cirka 73 årsarbeten, varav cirka hälften i regionen. Störst arbetsvolym har genererats i samband med fundament inklusive transporter, utredning och tillstånd, markarbeten inklusive transporter samt elarbeten. Utöver detta genereras 12 heltidsarbeten/år så länge parkerna är i drift. 3

4 Effekter för servicenäringen Ett 10-tal serviceanläggningar i närheten av de två vindkraftsprojekten intervjuades angående upplevda effekter. De serviceanläggningar som intervjuats i närheten av Gabrielsberget uppgav att de märkte av en ökad efterfrågan på mat och logi med en positiv effekt på omsättning till följd av detta. I landsbygdsområdet Markbygden, där Dragaliden är lokaliserat, märkte vissa serviceanläggningar stora effekter av etableringen av vindkraft. Vindkraften upplevdes göra att säsongsvariationerna jämnades ut för lokala restaurang- och logiverksamheter. De positiva effekterna på den lokala servicenäringen i Markbygden berodde till stor del på den betydande andelen långväga personal som arbetade med vindkraften. Befolknings- och fastighetsprisutveckling Befolkningsutvecklingen i Gabrielsbergets angränsande byar, sedan vindkraften började planeras och sedermera byggas, visade ett divergerande mönster. Vissa byar hade utvecklats i en mer positiv riktning än andra jämfört med kommungenomsnittet. Detta antyder att etableringen inte haft någon generell påverkan på befolkningsutvecklingen i området. Prisutvecklingen hade överlag varit mer positiv i de närmast berörda byarna vid Gabrielsberget än i kommunen som helhet. Huruvida detta har med etableringen av vindkraft att göra är svårt att avgöra då det varit få försäljningar i området. Liksom i byarna vid Gabrielsberget gick utvecklingen i angränsande byar till vindkraftsetableringen i Dragaliden åt olika håll. Någon by hade ökat sin befolkning medan de flesta minskade befolkningen. Priset på permanentbostäder i Markbygden hade minskat något under det senaste decenniet. Prisutvecklingen för fritidshus i Markbygdenområdet visar på en ökning av priset, liksom Piteå kommun som helhet. Även här är det svårt att dra slutsatser på grund av få försäljningar. Sociala effekter Synen på vindkraft hade för de flesta närboende inte förändrats sedan parken blev klar oavsett om de var positivt eller negativt inställd till vindkraft innan parkerna började att byggas. Några menar att det blivit sämre gemenskap och några bättre. Infrastrukturförändringar Infrastrukturförändringarna kring Gabrielsberget har förutom uppbyggnad av verken bestått i nyanlagd skogsbilväg, breddning och förstärkning av väg till och från Gabrielsberget. De förändringar som har skett av infrastrukturen vid Dragaliden har förutom uppbyggnad av verken bestått i nyanlagd skogsbilväg, breddning och förstärkning av väg till och från Dragaliden. Markarrenden och bygdemedel Markarrenden och bygdemedel har årligen betalats ut från både Dragaliden och Gabrielsberget Syd sedan parkerna tagits i drift. Bygdemedlet har fördelats till lokala föreningar som bildats och vars huvudsyfte är utveckla bygderna närmast vindkraftparkerna. Föreningarna har fått in 4

5 ett antal ansökningar om ekonomiskt bidrag till olika projekt som gagnar bygderna och som många kan ta del av. Exempelvis har snövält köpts in, en grillplats har uppförts, fisk har planterats ut och en grillkåta har byggts. Med detta ekonomiska tillskott ser framtiden ljusare ut för dessa bygder. 5

6 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Sysselsättningseffekter... 3 Effekter för servicenäringen... 4 Befolknings- och fastighetsprisutveckling... 4 Sociala effekter... 4 Infrastrukturförändringar... 4 Markarrenden och bygdemedel Inledning Bakgrund och syfte Metod Rapportering Beskrivning av projekten Gabrielsberget Investeringar och lokal infrastruktur för vindkraftsetableringen Dragaliden Investeringar och lokal infrastruktur för vindkraftsetableringen Samhällsförutsättningar Gabrielsberget Ortsstruktur Befolkning Näringslivsstruktur Dragaliden Ortsstruktur Näringslivsstruktur Samhällseffekter Gabrielsberget Aktiviteter i projektet Sysselsättningseffekter Effekter för servicenäringen Effekt på befolkningsutveckling Effekt på fastighetsprisutveckling Sociala effekter Infrastrukturförändringar Markarrenden

7 4.1.8 Bygdemedel Dragaliden Aktiviteter i projektet Sysselsättningseffekter Effekter för servicenäringen Effekt på befolkningsutveckling Effekt på fastighetsprisutveckling Sociala effekter Infrastrukturförändringar Markarrenden Bygdemedel Diskussion Sysselsättningseffekter Effekter för servicenäringen Effekt på befolkningsutveckling Effekt på fastighetprisutveckling Sociala effekter Infrastrukturförändringar Markarrenden och bygdemedel Slutsatser och råd Felkällor Referenser

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vindpilotprojektet Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan syftar till att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft och vara en pådrivande kraft av utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Figur 1. De studerade vindkraftsanläggningarnas lokalisering. Den 20 juni 2009 beslutade Energimyndigheten att bevilja medel till Svevind för genomförande av projektet Pilotprojekt vindkraft - Storskalig vindkraft i norra Sverige. Denna studie av samhällseffekter av vindkraft i Gabrielsberget och Dragaliden är en del av detta pilotprojekt. Tillräckliga kunskaper saknas om de regionala och lokala samhällseffekter och nyttor som kan uppnås vid satsningar på vindkraft i regioner med olika förutsättningar. Effekterna antas bland annat vara förbättring av den lokala ekonomin i form av arbetstillfällen, omsättningsökning, 8

9 arrendeintäkter och bygdemedel. Dessa effekter har betydelse för den lokala opinionen och för spridning av positiva attityder för vindkraft. Ökade kunskaper och förbättrade attityder stärker företags och enskildas benägenhet att satsa på vindkraft. Det finns stora möjligheter att skapa sysselsättning inom förnyelsebar energi, som vindkraft, och att härigenom komplettera/balansera nedgång i traditionell industri och i areella näringar. Utvärderingsprojektet kommer förutom att titta på effekterna, resultera i slutsatser och konkreta råd kring planeringen av framtida vindkraftsetableringar så att synergier med den regionala och lokala ekonomin kan uppnås. 1.2 Metod Studien av samhällseffekter av vindkraft har pågått mellan Datainsamlingsperioden har pågått under och under 2014 har resultaten bearbetats och analyserats. Det data som samlats in består av statistik avseende befolkningsmängd och fastighetspriser, samt direkt information från närboende, aktiva entreprenörer och en del övriga berörda parter i form av intervjuer och enkäter. För att kunna göra en jämförelse av effekter av en vindkraftpark behövs avgränsningar. Studien har således delats in i 3 skeden; föreläget, byggfasen och driftsfasen. Föreläget har delvis undersökts i efterhand, då studien startade i samband med att byggnationer påbörjades. Samhällseffekter är ett brett begrepp och innan studien påbörjades delades effekterna upp i undergrupper. Effekterna kan dessutom vara av direkt och indirekt karaktär. Nedan listas de olika effekterna som har mätts och dokumenterats. Sysselsättningseffekter Infrastrukturförändringar Påverkan på fastighetspriser Markarrenden Bygdemedel Påverkan på besöksnäring, handel Befolkningsutveckling Olika metoder för datainsamling har använts i studien. För att utreda föreläget har intervjustudier med aktiva/berörda företag utförts. Intervjuerna har gjorts telefonledes, i två omgångar; en 2009 och en Intervjuerna som genomfördes 2009 syftade till att få 9

10 information om vindkraftens påverkan på sysselsättning och serviceutbudet i det direkta närområdet, se bilaga 1. Även information om föreläget samlades in i samband med dessa intervjuer, genom att respondenterna fick svara på frågor om upplevd skillnad mellan byggfasen och innan de blev aktiva som entreprenörer i projektet. De intervjuer som utfördes 2013 avsåg utreda effekterna under driftskedet jämfört med byggskedet, se bilaga 2. Ett 10-tal serviceanläggningar i närheten av de två vindkraftsprojekten har intervjuats angående upplevda effekter, se bilaga 3. Även enkäter har använts som datainsamlingsmetod skickades enkäter (totalt 117 stycken, varav ca 30 svar inkom) till närboende i de båda områdena för att få information kring uppfattningen av de sociala effekterna av vindkraftsetableringen, se bilaga 4. I detta ingick även inslag av påverkan på servicenäringen. Utöver intervjuer och enkäter har artiklar från lokal press samt statistik använts. Statistik har främst inhämtats avseende befolknings- och fastighetsprisutvecklingen. All statistik kommer från källor som SCB, kommunernas verksamhetsberättelser och fastighetsvärderingsföretag på marknaden. Det data som samlats in har bearbetats och analyserats för att sedan mynna ut i en sammanfattning och konkreta råd och tips till andra projektörer. De mätverktyg som använts har skiljt sig åt beroende på vilken effekt som har undersökts. För exempelvis sysselsättningseffekter har antal årsarbeten genererade från de aktuella projekten beräknats och sammanställts. Att bedöma företags omsättning eller personaltillväxt ansågs inte ge en rättvisande bild för studien då entreprenörerna som varit aktiva i etableringen inte endast kan antas arbeta med de aktuella projekten. De har rimligtvis haft andra kunder och projekt som påverkar deras omsättning eller personalstyrkor. Av den anledningen har direkt information inhämtats, kring hur många timmar respektive respondent lagt ner på de undersökta projekten. Dessa har sedan omräknats till årsarbeten, för att få en helhetsbild som dessutom är jämförbar mellan olika företag. Befolkningsutvecklingen i närliggande orter har också analyserats. Antagandet att ett attraktivt område får en ökade befolkningsmängd över tid har gjorts. Det bör dock påpekas, att en befolkningsutvecklingstrend är svår, om inte rent omöjlig, att se under en sådan begränsad tidsperiod som denna studie omfattat. Det kan vara många andra faktorer som påverkar in- och utflyttning i närområdet än just en vindkraftsetablering. Det studien försökt analysera är en tidigare trend, som innefattar befolkningsutvecklingen generellt i området ett par år innan etableringen påbörjats. Det kan antas att förhöjda fastighetspriser skulle ha samband med en ökad efterfrågan i området. Fastighetspriser ansågs således utgöra en indirekt effekt av vindkraftparksetablering och har också sammanställts och analyserats. Både priser på permanentboende och fritidshus har inkluderats. 10

11 Såväl befolknings- som fastighetsprisutveckling bör bedömas över längre tid, för att kunna utröna eventuella trender, som senare kan jämföras med specifik data från projektområden. Då denna studie har en relativt kort undersökningsperiod, inser rapportören att det kan vara svårt att dra några slutsatser baserat på denna statistik. Urvalet av respondenter till sysselsättningseffektdelen var tämligen enkelt att göra, då det varit tydligt vilka företag som haft ett uppdrag inom projekten. En datalista som innehöll de företag som berördes av vindkraftsetableringarna togs fram. Denna innehöll såväl entreprenörer inom mark- och anläggning som företag inom PR, kost och logi och handel. En del företag har dock antagits se effekter av tillströmningen av arbetande och personal i etableringsprocessen och valdes ut genom en mer subjektiv bedömning. Intervjuer gjordes per telefon med de företag som ville delta i studien. Gällande Dragaliden svarade totalt 18 företag inom markanläggning, 6 företag inom transport, 5 inom service och 3 inom handel/övrigt. Bakgrundsinformation om projekten samt konkret information kring infrastrukturförändringar har inhämtats från mark- och anläggningsansvarig på Svevind. Utöver detta har även närboende intervjuats, för att få en bredare bild av upplevda infrastrukturförändringar. En ytterligare effekt av vindkraftparksetablering som setts är markarrenden och bygdemedel. Information om dessa delar har inhämtats från faktiska avtal och utbetalda belopp. För bygdemedel har även intervjuer skett med ordförande i respektive berörd förening, se bilaga Rapportering Studien av samhällseffekter av vindkraft har pågått mellan I december 2011 lämnades en delrapport in, som avsåg effekter under byggskedet av Dragalidenprojektet. I denna slutrapport finns kompletteringar med byggskedet för Gabrielsberget samt driftskedet för båda pilotprojekten. Rapporten inleder med en kunskapsöversikt av de två pilotprojekten och deras regionala förutsättningar, bland annat baserad på Förstudien för Markbygden som gjordes 2007 och uppdaterades i Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för tillståndsansökan 2008 respektive MKB för Gabrielsberget Därefter presenteras de samhällseffekter som har uppnåtts. Rapporten avslutas med en diskussion där intentionen är att ge generella råd inför framtida etableringar av vindkraftparker. 2. Beskrivning av projekten 2.1 Gabrielsberget Projektet består av 40 vindkraftverk av typen Enercon E-82 på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Projektet är indelat och byggt i två etapper om 20 verk vardera. Gabrielsberget Syd är den första etappen och som ingår i denna vindpilotstudie, den andra etappen är Gabrielsberget Nord, se figur 2. Innan 2010 var över hade 14 verk färdigställts. Driftsättningen av de 20 verken 11

12 inom Gabrielsbergets Syd skedde mellan januari och april Därefter har service- och underhållsarbeten utförts samt driftövervakning. Gabrielsberget Syd Antal vindkraftverk: 20 st. Totalhöjd: 150 m Rotordiameter: 82 m Effekt per verk: 2,3 MW Totalt installerad effekt: 46 MW Beräknad energiproduktion: ca 120 GWh per år Närmaste helårsbostad: ca 2 km(i Östra Nyland) Närmaste fritidshus: ca 1 km Markanspråk: ca 20 ha Ny väglängd: 11,5 km samt 3,5 km upprustning Ny kraftledning: 4 km Figur 2. Översiktskarta Gabrielsberget. Planområdet för etableringen markerat med grått, där ön till höger hör till Gabrielsberget Nord Investeringar och lokal infrastruktur för vindkraftsetableringen Den totala investeringen för etableringen på Gabrielsberget Syd är ca 650 miljoner kr. 12

13 Vägnät Det vägnät som krävts för vindkraftparken är väganslutning fram till varje vindkraftverk samt uppställningsplats för kran vid respektive verk för uppförande och underhåll av verken. Vägunderhåll som krävs är utstakning och vinterväghållning samt underhåll i form av grusning och i vissa fall dikesrensning. Vid vägdragning har särskild hänsyn tagits till våtmarker och vattendrag för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. 11,5 km skogsbilväg har nyanlagts inom området för att uppföra och underhålla anläggningen. De nya vägarna på Gabrielsberget har anslutits till det allmänna vägnätet via Stridbäcksvägen. Elanslutning Det interna elnätet på Gabrielsberget har förlagts i rör på marken täckta med jord parallellt med vägnätet. Produktionen överförs till högspänningsnätet via en transformatorstation i området. En ny kraftledning (130 kv) har byggts mellan transformatorstationen och befintlig 130 kv-ledning. 2.2 Dragaliden Dragaliden är ett pilotprojekt inför den mycket stora, planerade vindkraftparken i Markbygden, Piteå kommun. Dragaliden är det område som byggts ut först, som ett pilotprojekt i syfte att skapa bred kunskapsbas för vidare utbyggnad Projektet består av totalt 12 vindkraftverk av typen Enercon E-82, varav 10 verk med en navhöjd om 108 meter och 2 verk med en navhöjd om 138 meter. Samtliga verk har en rotordiameter på 82 meter. Dragaliden Antal vindkraftverk: 12 st. Totalhöjd: 150 m och 180 m Rotordiameter: 82 m Effekt per verk: 2 MW Totalt installerad effekt: 24 MW Beräknad energiproduktion: ca 72 GWh per år Närmaste helårsbostad: ca 2 km(i byn Strömnäs) Närmaste fritidshus: (Hultet): ca 1,3 km Markanspråk: ca 4 ha Ny väglängd: 1,5 km samt 3,5 km upprustning Ny kraftledning: Ca 7,2 km 13

14 Figur 3: Översiktskarta Dragaliden och dess placering i det större utredningsområdet för Markbygdenprojektet. Det andra pilotprojektet Stor-Blåliden är markerat med rosa Investeringar och lokal infrastruktur för vindkraftsetableringen Den totala investeringen för etableringen på Dragaliden är ca 400 miljoner kr. Vägnät För vindkraftsanläggningen fanns en lämplig anslutning i form av en skogsbilväg från väg 515 i väster. Den cirka 5 km långa skogsbilvägen delar sig i en sydlig och en nordlig länk som båda har bra sträckning i förhållande till de platser som var intressanta för etablering av vindkraftverken. Korta anslutningsvägar har byggts till några verksplaceringar och den sydligare väglänken behövde förlängas något. Det goda, befintliga vägnätet på Dragaliden innebar dock att anläggning av ny väg genom markerna kunde begränsas till endast cirka 1,5 km. Befintlig väg och kompletterande vägutbyggnad på Dragaliden har förbättras/byggts/underhållits med standard som en skogsbilväg. De trailerfordon som nyttjades under byggtiden ställde vissa krav på vägstandarden, vilket innebar anpassningar av befintlig skogsbilväg. Elanslutning Elkabelnätet i Dragalidenområdet följer huvudsakligen vägarna i området. Totalt handlar det om cirka 7,2 kilometer. Från Dragaliden gick det från början en luftledning från de två verk som först togs drift till transformatorstationen vid befintlig 130 kv-ledning mellan Koler och 14

15 Långträsk. I samband med att de resterande 10 verken togs i drift ersattes luftledningen med markförlagd kabel. Även de två första verken anslöts till den nya anslutningskabeln. 3. Samhällsförutsättningar 3.1 Gabrielsberget Ortsstruktur Gabrielsberget ligger väster om E4 i södra delen av Nordmalings kommun, cirka 11 km västsydväst om Nordmalings tätort. Området är en del av Lögdebygden som består av småorterna Lögdeå, Aspeå, Ava och Mo. Andra närliggande småorter är Rönnholm, Öresund, Hyngelsböle, Jansmark och Rundvik Befolkning Nordmalings kommun, med en yta av 1229 km 2, har ca 7000 invånare. Liksom många mindre kommuner i norra Sverige har Nordmalings kommun haft negativ befolkningsutveckling sedan 1950-talet. Strukturomvandlingar inom industrin har påverkat och arbetstillfällen har flyttats till större regioncentra eller utomlands. Befolkningen i de närliggande byarna vid Gabrielsberget minskade under 10-årsperioden , innan etableringen startade, med cirka 9 procent. Byarna har överlag större andel befolkning i de äldre åldersklasserna. I förhållande till kommungenomsnittet har byarna mindre andel befolkning i åldersklasserna år Näringslivsstruktur Nordmalings kommun I Nordmaling finns en stark industriell tradition, och en stor andel sysselsatta finns inom tillverkningsindustri, kommunen är dock den största arbetsgivaren med ca 700 anställda. Kommunen har också förhållandevis stor sysselsättning inom skogs- och jordbruk. Nordmaling har, antagligen till följd av närheten till Umeå och Örnsköldsvik, relativt liten andel handel och privat tjänstesektor. Bygden runt Gabrielsberget Totalt finns ett 80-tal registrerade näringsverksamheter i Lögdebygden. De flesta är enskilda näringsidkare. Vidare finns ett 40-tal verksamheter inom jord- och skogsbruk. Flest anställda finns inom byggverksamhet. Lögdeå har också relativt stora andelar förvärvsarbetande inom handel och kommunikation samt inom personliga och kulturella tjänster. Besöksnäring Gabrielsberget är ett relativt svårtillgängligt område och antalet besökande under barmarksperioden är sparsamt. Området nyttjas av allmänheten mest under vintertid av skoteråkare på 15

16 skoterlederna i området. I de till Gabrielsberget angränsande byarna finns restaurang, bensinstation och camping. Intill E4 ligger även en campinganläggning, denna anläggning är endast öppen sommartid. I Rundvik finns ett pensionat som erbjuder boende, restaurang, catering samt förmedling av kemtvätt och städuppdrag. Konferenssamordnare som anordnar konferenser och upplevelser kopplat till natur och kultur finns i närheten. Vandring till Tjuvantes grotta i naturreservatet på Storrisberget ovanför Tjarn är en attraktion. 3.2 Dragaliden Ortsstruktur Dragaliden är beläget cirka 6 mil nordväst om Piteå i landsbygdsområdet Markbygden. Markbygdenområdet, som består av småorterna Långträsk, Koler, Storsund och Gråträsk, är ett av södra Norrbottens glesast befolkade områden efter omfattande utflyttning under flera decennier. I närheten av Markbygden ligger även landsbygdsområdet Infjärden, som består bland annat av småorterna Roknäs, Sjulnäs, Svensbyn, Lillpite, Långnäs och Åträsk Befolkning Markbygdenområdet med byarna Långträsk, Koler, Storsund och Gråträsk har haft en minskade befolkningstrend under flera års tid. För hela området (Markbygdenbyarna) handlar det om en befolkningsminskning på cirka 35 procent mellan åren Näringslivsstruktur Piteåregionen Piteå kommun har, liksom Nordmaling, relativt stor andel tillverkningsindustri och även här är kommunen den största arbetsgivaren med ca 4000 anställda. På senare decennier har även turism och konferens fått stor betydelse för Piteå. Det har skett en stark utveckling inom energiområdet i kommunen, där mångårig forskning nu får såväl nationell som internationell uppmärksamhet. Bland annat bedrivs i Piteå forskning och utveckling avseende energi genom svartlutsförgasning. Markbygden Den största näringsgrenen i Markbygdenområdet är handel och kommunikation. Andra största näringsgren är personliga och kulturella tjänster och därnäst kommer vård och omsorg. I Markbygden finns ca registrerade företag. Flertalet företag är enskilda näringsidkare. Besöksnäring Markbygden erbjuder mat och logi, lokaler, transporter och konferenser med aktiviteter. Vidare finns möjligheter för fisketurism med bland annat put-and-take-fiske, skoteråkning längs exempelvis Nasaleden vintertid och caféverksamhet sommartid. 16

17 Det finns även företag som erbjuder logi, stugor, camping, restaurang, konferensmöjligheter samt speciella arrangemang och underhållning. 4. Samhällseffekter 4.1 Gabrielsberget Aktiviteter i projektet Byggandet av anläggningen inleddes under hösten år 2010 och vid årsskiftet 2010/2011 togs de första verken i drift. Alla 20 verken var färdigställda och driftsatta i mars För närvarande är den aktivitet som pågår i parken underhåll och service, driftövervakning samt uppföljning av tillståndets villkor Sysselsättningseffekter Sammantaget skapade etableringen cirka 119 årsarbeten för de intervjuade företagen. De största sysselsättningseffekterna härrör till arbete med utredning och tillstånd, byggnation av vägar och markarbeten samt uppförande och montering av verk. När verken är i drift genererar de sysselsättning främst i form av service och underhåll samt driftövervakning. Utredning och tillstånd Projektörens och konsulters arbete kopplat till utredning och tillstånd uppskattades till cirka 10 årsarbeten för perioden Därefter har arbetet fortgått med fokus på de kontrollprogram som miljödomstolen beslutade om. Antalet årsarbeten för det uppgick till ca 1,5 stycken. Arbetet bestod främst av uppföljning, kontrollprogram och tillståndsfrågor. Vindmätningar Arbetet med att bygga vindmätningsutrustning samt montera upp och ner mätutrustning i mast vid Gabrielsberget uppskattades till cirka 0,5 årsarbeten och utfördes av Mast och Tornunderhåll AB. Vindmätningsutrustningen återanvändes i samband med etableringen av vindkraft på Dragaliden, varför arbete med att bygga mätutrustningen fördelades mellan etableringarna. Väg- & markarbeten inklusive transporter Kaj Johanssons Åkeri AB i Vännäsby hade totalentreprenad på väg- och markarbeten i projektet. Arbetet med markarbeten, vägar och uppställningsplatser inklusive transporter var beräknat till cirka 13 årsarbeten under byggtiden. Fundament inklusive transporter Gällande fundamenten på Gabrielsberget utfördes betongleveranser, tillverkning och transport av betong av Skanska. Uppskattningsvis har denna del krävt ca 3500 timmar vilket motsvarar ca 17

18 1,6 årsarbeten. Själva byggandet av fundamenten utfördes av det tyska företaget Terraform. Terraform är ett Leipzig-baserat företag som bygger fundamenten åt Enercon. Inklusive armering uppskattades arbetstiden till ca 9000 timmar vilket motsvarar ca 4,3 årsarbeten. Transporttjänster hamn/stuveri Vindkraftverken transporterades med hjälp av fartyg upp till Umeå hamn. Där lossades de av AF Shipping AB som även skötte upplastningen. Lossningen krävde ca 20 personer per båt vilket resulterade i ca 1,2 årsarbeten. Uppförande, transport av delar och montering av vindkraftverk Transport av vindkraftverkens delar uppskattas ha genererat ca 11 årsarbeten, detta utfördes av W&F Franke Schweerlast, Bilfrakt Umeå, BDX med flera svenska underleverantörer. Verken monterades och installerades sedan av Enercon och detta arbete gav ca 55 årsarbeten. För monteringen användes kranar från företagen Nordic Crane, Havator samt Vest Kran och antalet kranarbetare uppgick till totalt ca 4,5 årsarbeten. Elanslutning Enercon arbetade med design och projekt-koordinering av anslutning till elnätet. Arbetet med detta moment uppgick till ca 3 årsarbeten. Arbetet med elnätet som utfördes av Caverion AB samt uppförande av ställverket som utfördes av Areva uppskattades till ca 6 årsarbeten. Marknadsföring & mediekommunikation Tomas Riklund AB i Piteå arbetade med marknadsföring och mediekommunikation tillhörande projektet. Under åren hade detta arbetsmoment gett cirka 0,75 årsarbeten kopplat till Gabrielsberget. Drift, service och underhåll Sedan Gabrielsberget Syd togs i drift under 2011 har L Entreprenad utfört underhåll av vägarna i parken. Uppskattningsvis har ca 450 timmar lagts på underhåll av vägarna sedan parken togs i drift. Det motsvarar ca 0,2 årsarbeten och då handlar det främst om snöröjning. Under 2013 borttransporterades även avverkad skog. Caverion AB genomförde en okulärbesiktning av kablage i Gabrielsberget. Företaget utförde även ett CCTV-projekt för övervakning. Totalt har företaget lagt mellan timmar på detta, vilket motsvarar ca 0,08 årsarbeten. Driftövervakningen utförs av Svevind Solutions AB och generar ca 2 årsarbeten varje år sedan idrifttagning. Underhåll, service, felavhjälpning och uppdateringar av vindkraftverken sköts av ett svenskt dotterbolag till Enercon GmbH. Sedan parken togs i drift 2011 arbetar ca 4,5 personer heltid/år med detta. Dessa arbeten beräknas fortlöpa så länge parken är i drift. Andra företag som utfört kortare uppdrag är Cramo som tillverkade 20 varningsskyltar till Gabrielsberget. Uppsättningen av varningsskyltarna utfördes av BDX. Ytterligare efterarbeten som utförts av BDX är arbeten för dränage och återfyllning samt trädfällning och hopkörning av 18

19 virke. Jörnträ AB monterade upp en servicebyggnad på Gabrielsberget år 2012 som lossades av Moonshine Entreprenad i Umeå AB Effekter för servicenäringen Intervjuade entreprenörer uppgav att de nyttjade lokal service i form av mat och logi i Lögdeå och Nordmaling. Lokala företag anlitades även för service och underhåll av fordon. Under 2013 tillfrågades serviceanläggningarna om vindkraftsanläggningens påverkan på deras verksamheter. De uppgav att de hade märkt av en ökad efterfrågan på mat och logi med en positiv effekt på omsättning till följd av detta. Nordmalings Camping AB med camping- och restaurangverksamhet har ökat sin omsättning med över 30 procent mellan åren 2009 och Även privatpersoner tillfrågades om de ansåg att serviceutbudet hade förändrats sedan anläggandet av vindkraftparken i Gabrielsberget. Under byggtiden för den första etappen av Gabrielsberget märktes inte någon skillnad i serviceutbudet. Man har inte heller märkt av någon skillnad i utbudet sedan vindkraftparken togs i drift. Dock påpekade flera som svarat på enkäten att man hade märkt av en ökad mängd jobb till lokala företag och då framförallt inom mat och boendeuthyrning. 19

20 4.1.4 Effekt på befolkningsutveckling Ett antal mindre orter i närheten av etableringen, valdes ut för vidare analys av befolkningsutvecklingen. Dessa småorter är Ava, Aspeå, Rönnholm/Öresund, Lögdeå, Mo, Hyngelsböle/Jansmark och Rundvik. Vid utgången av 2008 var medeltalet invånare i dessa byar 244,5 med en spridning från 21 invånare i den minsta orten (Hyngelsböle/Jansmark) till 845 i den största (Rundvik). Sammantaget minskade befolkningen i de utvalda orterna mellan 1998 och slutet av 2008, några enskilda orter visade dock på en något positiv befolkningsutveckling. Indexberäknad befolkning 100 = Nordmalings kommun Småorterna totalt Figur 4: Befolkningsutveckling i byarna runt Gabrielsberget under bygg och drift. Statistik från SCB (via Nordmalings kommun, bearbetat av Svevind AB). Efter idrifttagandet av Gabrielsberget Sedan Gabrielsberget Syd etablerats har befolkningsmängden fortsatt att minska inom Nordmalings kommun (2013 jämfört med 2009). En liknande trend visar majoriteten av de byar som ingår i studien, dock inte alla. Aspeå och Mo har ökat något och Avas befolkning har inte förändrats nämnvärt mellan 2009 och Effekt på fastighetsprisutveckling För att studera eventuell påverkan på fastighetspriser av etableringen av vindkraft har utvecklingen av fastighetspriser i byarna runt Gabrielsberget studerats före tillståndsprocessen inleddes och efter att parken tagits i drift. Fastighetsprisutvecklingen jämfördes också med prisutvecklingen i Nordmalings kommun som helhet. Permanentbostäder Medelpriset på permanentbostäder i de aktuella byarna var under åren 2001/2002 cirka kr jämfört med kommunsnittet på cirka kr. Fram till åren 2009/2010 hade medelpriset på permanentbostäder i området ökat med 84 procent till kr. Medelpriset på permanentbostäder i Nordmalings kommun hade under motsvarande period ökat med 28 procent till kr. 20

21 Prisutvecklingen från byggtiden och fram tills idag när parken är i drift såg lite annorlunda ut. Under perioden 2009/2010 fram till 2012/2013 visade statistiken istället en minskning av medelpriser motsvarande 14 procent för byarna Ava, Lögdeå och Mo. Nordmalings kommun uppvisade samtidigt en ökning på 4 procent. 700 Genomsnittligt försäljningspris i kkr Ava, Mo, Lögdeå Nordmalings kommun Figur 5: Fastighetsprisutveckling för permanentbostäder. Statistikkälla: Ljungquist information, bearbetning Svevind AB. 21

22 Fritidshus Priserna på fritidshus i de aktuella byarna ökade med 245 procent under perioden 2001/2002 till 2009/2010, jämfört med kommunsnittet där en ökning skedde med 80 procent under samma period. Medelpriset på fritidshus inom de berörda byarna har sedan vindkraftparken började byggas försvagats. I genomsnitt har priserna sjunkit med 14 procent från byggstart och fram till 2012/2013. I jämförelse med Nordmalings kommun är det en sämre utveckling. För Nordmalings kommun har priserna under samma period stigit. Takten på prisutvecklingen har dock avtagit och motsvarar under tidsperioden 13 procent Genomsnittligt försäljningspris i kkr Ava, Mo, Lögdeå Nordmaling kommun Figur 6: Fastighetsprisutveckling för fritidshus. Statistikkälla: Ljungquist information, bearbetning Svevind AB Sociala effekter En enkät skickades ut till privatpersoner som bodde i närheten av vindkraftparken för att undersöka eventuella sociala effekter. Synen på vindkraft hade för de flesta personer som deltagit i studien inte förändrats sedan vindkraftverken togs i drift. Av de som svarat att synen på vindkraft har förändrats så har några fler blivit mer negativt inställda till vindkraft. Besvikelse över att man på lokalt plan inte kan dra större nytta av vindkraften, irritation över ljudnivåer och rädsla över vidare utbyggnad av vindkraft i området nämns. På frågan om hur sammanhållningen mellan/inom byarna förändrats sedan vindkraftverkens driftsättning råder det delade meningar. Några hävdar att grannsämjan har försämrats och att det även inom släkter har uppstått osämja. Anledningen tros vara av monetär art och avundsjuka. Andra uppgav däremot att det har blivit lugnare och att gemenskapen inom byn blivit bättre och förstärkts. Bland övriga sociala effekter sedan vindkraftverken togs i drift nämndes bygdemedlen som något positivt som möjliggjort investeringar för att öka trivseln och ett ökat utbud av fritidsaktiviteter Infrastrukturförändringar Infrastrukturförändringarna bestod av breddning och förstärkning av väg till och från 22

23 Gabrielsberget, samt arbete med servicevägar till och från verksplatser och kranuppställningsytor. Totalt anlades ca 12 km ny skogsbilväg inom Gabrielsberget Syd. De tillfrågade närboende uppgav att de inte märkt någon förändring på infrastrukturen som direkt påverkat vardagslivet. Förändringarna bestod i de servicevägar som anlagts på berörda markägares marker. I en undersökning som Svevind utfört om och hur småviltsjakten påverkas vid etableringen av en vindkraftpark visade resultatet att de nya vägarna var en tillgång vid jakt i området som blivit mer lättillgängligt. Figur 7: Väglayout Gabrielsberget Markarrenden På Gabrielsberget ägs marken av ett relativt stort antal privata fastighetsägare. Markägarna får en procentsats på bruttointäkterna för vindkraftverken från och med när vindkraftverken tas i bruk med en garantiavgift per och år per verk som alltid utgår oavsett intäkter i grunden. Garantiavgiften betalas ut årsvis, utbetalningarna av den eventuella merproduktionen som överstiger garantiavgiften sker kvartalsvis. Utbetalningen av markarrende började år Bygdemedel Bygdemedel är ett bidrag som vindkraftsbolaget betalar ut och som ska fungera som ett stöd för utveckling av bygden. Därefter kan den som har en idé vända sig till den lokala föreningen 23

24 med en ansökan om ett bidrag till att utveckla eller förbättra något som berör bygden. I och med uppförandet av vindkraftparken på Gabrielsberget har fyra ekonomiska föreningar bildats; Aspeå Vind Ek. förening, Nylands vindkraft Ek. förening, Ava Bygdemedel Ek. förening och Lögdeutveckling Ek. förening. Föreningarna får av vindkraftsbolaget ett årligt bidrag (bygdemedel) som är baserat på föregående års produktion. Fram till och med 2013 har i snitt kr betalats ut från Gabrielsberget Syd varje år. Föreningarna hade bland annat fått in ansökningar om upprustning av bygdegård, upprustning av slakthus, lekpark, grusning av väg, hissinstallation, inköp av diskmaskin till bygdegård och bidrag till en trivselkväll. Flertalet av projekten har blivit realiserade bland annat har en luftvärmepump installerats i Lögdeås bagarstuga, en snövält har köpts in, en grillkåta har uppförts (se figur 8) och nya impregnerade stolpar till slakthuset har köpts in. Figur 8: Nyuppförd grillkåta Lögdeå. Foto: Daniel Ogenstedt, Lögdeutveckling ekonomisk förening. 4.2 Dragaliden 24

25 4.2.1 Aktiviteter i projektet Byggandet av anläggningen inleddes under hösten år 2008 och vid årsskiftet 2008/2009 uppfördes de två första verken och togs i drift. Alla 12 verken var färdigställda och driftsatta i december För närvarande är den aktivitet som pågår i parken underhåll och service samt driftövervakning Sysselsättningseffekter Företagen som varit engagerade i arbetet med etableringen intervjuades, för dessa har etableringen inneburit ca 73 årsarbeten totalt. Störst arbetsvolym genererades i samband med markarbeten, transporter, uppförande och montering av verk. Därnäst följde utredning och tillstånd. Fundament inklusive transporter var tredje största moment under byggtiden. Efter idrifttagning genereras sysselsättning i form av service och underhåll samt driftövervakning. Utredning och tillstånd Projektörens och konsulters arbete kopplat till utredning och tillstånd uppskattades till cirka 6,5 årsarbeten. Vindmätningar Arbetsvolymen för vindmätning uppgick fram till och med 2010 till drygt 1 årsarbete. Arbetet består av byggande av vindmätningsutrustning och service av vindmätningsmaster. Service av mätmasterna utfördes av det lokala företaget Taigans Småbruk i Strömnäs. Vindmätningsutrustningen från Gabrielsberget återanvändes i samband med etableringen av vindkraft på Dragaliden, varför arbete med att bygga mätutrustningen fördelades mellan etableringarna. Väg och markarbeten inklusive transporter BDX, som var huvudentreprenör för Dragaliden, arbetade med transporter, markarbeten och vägbyggen. Dels rustade de befintlig väg och dels bröt de nya vägar och schaktade för fundament. Ett 10- tal entreprenörer inom BDX-gruppen har varit engagerade i Dragalidenprojektet. Sammantaget uppgick deras arbetsvolym till cirka 5,2 årsarbeten. Fundament inklusive transporter Terraform gjöt samtliga fundament på Dragaliden, se figur 9. Fundamenten till de två första verken som uppfördes under 2008 byggde Terraform som underentreprenör till PEAB. Resterande fundament, som uppfördes hösten 2009, byggde Terraform som underentreprenör till Enercon. Betong till fundamenten för verk 1 och 2 levererades från betongföretag i Boden. Tillverkning och transporter av betong till de resterande 10 fundamenten svarade betongföretag i Piteå och Älvsbyn för. Sammantaget hade arbetet med fundament inklusive transporter genererat cirka 3,3 årsarbeten. 25

26 Figur 9. Arbete med fundament för Dragalidenprojektet. Foto: Svevind. Transporttjänster hamn/stuveri Vindkraftverken levererades av tyska Enercon och transporterades med fartyg från Tyskland till Piteå Hamn. Det två verk som först levererades togs in via Piteå hamn uppskattades till cirka 0,25 årsarbeten. Även resterande 10 verk togs in via Piteå hamn och gav ca 1,1 årsarbeten. Uppförande, transport av delar och montering av vindkraftverk Transport av vindkraftverkens delar uppskattades ha genererat ca 6,6 årsarbeten, detta utfördes av W&F Franke Schweerlast, Hässleholms Bilfrakt med underleverantörer bland annat BDX och Sundsvalls Specialtransporter. Verken monterades och installerades sedan av Enercon och detta arbete gav ca 33 årsarbeten. För monteringen användes kranar från företagen Knaak- Krane, Nordic Crane, Havator samt Vest kran, antalet kranarbetare uppgick till totalt ca 3 årsarbeten. De första två verken restes under 2008 och de övriga 10 verken restes och sattes i drift under Elanslutning Enercon arbetade med design och projektkoordinering av anslutningen till elnätet som uppgick till ca 1 årsarbeten. PiteEnergi byggde elanslutningen till Dragaliden, detta gav ca 0,3 års arbeten. Företaget Caverion svarade under för den elektriska infrastrukturen mellan verken i form av anläggande av kanaler, el- och fiberkabeldragning. Totalt gav detta ca 1,5 årsarbeten. Tillsammans med underentreprenören MDH Bygg i Arvidsjaur byggde ABB i Västerås ett ställverk som transformerar upp elen från vindkraftparken innan det når elnätet. Arbetsvolymen för detta uppgick till ca 2 årsarbeten. 26

27 Marknadsföring & mediekommunikation Liksom vid Gabrielsbergetprojektet, sköttes marknadsföring och mediekommunikation i samband med Dragalidenprojektet av Tomas Riklund AB i Piteå. Detta arbetsmoment beräknades till totalt cirka 1 årsarbeten. Drift, service och underhåll Driftövervakningen på Dragaliden utförs av Svevind Solutions AB, detta generar ca 0,8 årsarbeten sedan idrifttagning. Underhåll och service, felavhjälpning och uppdateringar av vindkraftverken sköts av ett svenskt dotterbolag till Enercon GmbH. Sedan parken togs i drift arbetar ca 4,5 personer heltid/år med detta. Dessa arbeten beräknas fortlöpa så länge parken är i drift Effekter för servicenäringen Norrskensgården i Långträsk, som ligger ca 2 mil från Dragaliden, uppgav att de under byggtiden hade en ökad beläggning på boende både i stugor och i rum och de såg en stark koppling till etableringen av vindkraftparken. De uppskattade att vindkraften gett cirka 50 procents ökning av den totala omsättningen under tiden för byggnationerna av Dragaliden. Under 2011 minskade omsättningen med ca en tredjedel. Taigans Småbruk i byn Strömnäs, som ligger i nära anslutning till etableringen, märkte av en betydande positiv påverkan på omsättningen. Taigans småbruk har bland annat haft visningar och besök direkt relaterat till vindkraftsetableringen. I Koler ligger lägenhetshotellet Villa Västan med konferensmöjligheter. Även här har vindkraftsanläggningen haft en positiv påverkan på omsättningen. Under sommaren 2013 öppnades en kiosk på Villa Västan. Personal från etableringen av vindkraft använde även logi i Älvsbyn med omgivande byar, t.ex. Skatauddens lantgård i Älvsbyn, som ligger ca 4 mil från Dragaliden. Lernia startade 2011 en yrkesutbildning för vindkraftstekniker i Piteå till. De har haft intagning på 28 elever varje höst sedan dess. Lena Karlsson Lundbäck, Lernia Piteå, uppskattar att ca 6 elever från varje årskull har fått jobb som är direkt kopplade till vindkraften (dock har inte alla fått jobb i Piteå och på Dragaliden), utöver det har några fått arbete som inte direkt kopplat till vindkraft. Under 2013 skickades en enkät ut till boendes i närområdet kring anläggningen angående serviceutbudet och eventuella skillnader däri sedan anläggandet av Dragaliden vindkraftpark. Majoriteten av de som besvarat enkäten tyckte sig inte ha upplevt någon skillnad i utbud. Bland de som märkt skillnad pekades Koler ut som den by där det hade hänt något. Vindens Hus nämndes som ett direkt resultat av genomförandet av projektet Markbygden (Vindens 27

28 Hus är en nedlagd skola i Koler som efter renovering, i och med invigningen sommaren 2012, kunde öppna dörrarna för konferenser och för ett besökscentrum med information kring vindkraftsutbyggnaden samt Markbygdens historia, red. anm.) Figur 10. De två första verken på Dragaliden, vintern Foto: Svevind Effekt på befolkningsutveckling Markbygdens befolkning har under tioårsperioden (innan etablering av Dragalidens vindkraftpark) minskat med 29,5 procent. Koler är det byaområde som har haft störst procentuell befolkningsminskning. För Infjärden är motsvarande minskning 4,39 procent. Infjärdens befolkning har varit på en relativt oförändrad nivå från 2009 till 2013 medan antalet invånare i Markbygden pendlat mellan som högst 364 (2009) och som lägst 316 (2012) ökade antalet invånare igen. 28

29 Indexberäknad befolkning 100 = Piteå kommun Markbygden Infjärden Figur 11: Befolkningsutveckling i byarna runt Markbygden under bygg och drift. Statistik från SCB, bearbetat av Svevind AB. Efter idrifttagandet av Dragaliden Sedan vindkraftparken i Dragaliden tagits i drift i december 2010 och fram till år 2013 har trenden gällande befolkningsutvecklingen i kringliggande byar i stort sett varit densamma som innan. Den by som har haft störst positivt utveckling är Långträsk då befolkningen ökade med 23 procent under Effekt på fastighetsprisutveckling Fastighetspriserna för permanentbostäder och fritidshus i Markbygdenbyarna (Långträsk, Koler, Storsund och Gråträsk) undersöktes för att studera eventuell påverkan av vindkraften. Fastighetsprisutvecklingen jämfördes också med prisutvecklingen i Piteå landsförsamling som helhet. Permanentbostäder Medelpriset på permanentbostäder i Markbygdenbyarna var kr under perioden Under 2010 skedde endast 2 försäljningar av bostäder i byarna Koler och Långträsk. Utvecklingen för Piteå landsförsamling skiljer sig från Markbygden. Medelpriset låg inledningsvis högre på cirka kr och ökade mot slutet av perioden till cirka kr. Efter att parken tagits i drift låg medelpriset på permanentbostäder i Markbygden år 2012 högre för att sedan börja tappa igen år För Piteå kommun har priserna fortsatt att öka. 29

30 Permanent bostäder 1200 Genomsnittligt pris kkr Långträsk, Koler, Storsund, Gråträsk Piteå Kommun Figur 12: Fastighetsprisutveckling för permanentbostäder. Statistikkälla: Ljungquist information, bearbetning Svevind AB. Fritidshus För fritidshusen varierar antalet försäljningar mellan åren under Hälften av försäljningarna under den här perioden skedde under 2008 jämfört med då endast en försäljning av fritidshus genomfördes i Markbygdenbyarna. Totalt såldes 16 fritidsfastigheter under hela den här perioden. Under 2010 och 2011 skedde ingen försäljning av fritidshus inom Markbygdenbyarna och under 2013 endast en. Det begränsade antalet försäljningar medför slumpmässiga skillnader och gör det svårt att analysera prisbilden och att se någon trend. För Piteå kommuns del har prisnivån på fritidsfastigheter gått upp och ner sedan byggnationerna av vindkraftparken påbörjades och fram tills idag. Fritidshus Genomsnittligt pris kkr Långträsk, Koler, Storsund, Gråträsk Piteå Kommun Figur 13: Fastighetsprisutveckling för fritidshus. Statistikkälla: Ljungquist information, bearbetning Svevind AB. 30

31 4.2.5 Sociala effekter Under 2013 skickades en enkät ut till privatpersoner om serviceutbud och sociala effekter efter anläggandet av vindkraftparken i Dragaliden. Synen på vindkraft bland de tillfrågade har i stort sett inte förändrats sedan vindkraftparken i Dragaliden togs i drift Det fanns både de som har blivit mer positiva och de som fått en mer negativ syn på vindkraften. Bland de som har fått en mer negativ syn på vindkraften nämndes den förändring av området där vindkraftparken är förlagd och att det har medfört en ökad trafik. Vad gäller sammanhållningen inom och mellan byarna ansåg flertalet att den hade försämrats p.g.a. osämja och ökad rivalitet. En av anledningarna som nämndes är ekonomiska bidrag som vissa fick och andra inte. I enkäten framkom även att det fanns de som ansåg att sammanhållningen hade förbättrats inom och mellan byarna då de hade lärt känna varandra mer och gemensamt gått samman för att diskutera gemensamma frågor och lösa problem Infrastrukturförändringar De förändringar som har skett av infrastrukturen kring vindkraftparken på Dragaliden gäller främst 1,5 km ny väg till och från verken samt en förstärkning på ca 4,5 km av befintlig skogsbilväg, se figur 14. De tillfrågade närboende har inte märkt några stora förändringar på infrastrukturen i området, eftersom de dagligdags inte rör sig till eller från Dragaliden. Hösten 2009, under byggskedet, ökade trafiken på Lillpitevägen kraftigt på grund av betongbilarna som levererade betong till fundamenten. Dock uppkom inga direkta skador av transporterna. Vägen var även tidigare hårt trafikerad av timmerbilar. Figur 14: Väglayout Dragaliden. 31