ÖP 06. Den kulturella industrikommunen. Antagen av kommunfullmäktige Hestra. Gislaved. Anderstorp. Burseryd.

Transkript

1 Den kulturella industrikommunen Hestra Gislaved Burseryd Broaryd Anderstorp Reftele Smålandsstenar Skeppshult Kommunomfattande översiktsplan Antagen av kommunfullmäktige ÖP 06 Gislaveds kommun Utställningsupplaga april 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING SYFTE - AVGRÄNSNINGAR - UPPLÄGG GISLAVED IDAG KOMMUNENS KARAKTÄSDRAG - BEFOLKNINGSUTVECKLING - NÄRINGSLIV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VISION FÖR TIO ÅR FRAMÅT - UTVECKLINGSTENDENSER UTVECKLINGSOMRÅDEN ALLMÄNT - TÄTORTERNA - SÄRSKILDA GEOGRAFISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN - INFRASTRUKTUR - KOMMUNIKATIONER PERSONTRAFIK - KOMMUNIKATIONER GODSTRAFIK RIKTLINJEOMRÅDEN ALLMÄNT - SKYDDSOMRÅDEN - LEDNINGSRESERVAT - NATURA RIKSINTRESSEN HÄNSYNSOMRÅDEN ALLMÄNT - VÄRDEFULL NATUR - UTBILDNING - VÅRD OCH SOCIAL SERVICE - NATIONELLT GIVNA RAMAR - REGIONALA SAMBAND - KOMMUNSTRUKTUR - NÄRINGSLIV - TILLGÄNGLIGHET - MATERIALHUSHÅLLNING - AVFALLSHANTERING - VATTENANVÄNDNING - KULTUR - NATURRESERVAT, BIOTOPSKYDD, NATURVÅRDSAVTAL OCH NYCKELBIOTOPER - FRILUFTSOMRÅDEN - FORNMINNEN - STRANDSKYDD - FÖRORENAD MARK BEBYGGELSERIKTLINJER ALLMÄNT - BEFINTLIG BEBYGGELSE - BEBYGGELSEUTVECKLING - TÄTORTERNA - LANDSBYGDEN 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KONSEKVENSBESKRIVNING MILJÖ ANALYS AV PLANEN - MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT RISKBEDÖMNING ALLMÄNT - I PLANEN BEHANDLADE RISKOMRÅDEN FÖRDJUPNINGAR SOM SKA KOMPLETTERA PLANEN...94 CHECKLISTA...95 ORDLISTA...96 Ledningsgrupp Består av Ks Au:s ledamöter Agne Sahlin (s), Carina Johansson (c), Niclas Palmgren (m), Gunnel Augustsson (s), Margareta Lindgren (s), Börje Malmborg (kd) och Ann-Cathrine André (fp). Arbetsgrupp Arbetet med planen har utförts av Samhällsutvecklare Iréne Ljungskog, Stadsarkitekt Fredrik Andersson, Planarkitekt Camilla Nilsson, Ekolog Bengt-Göran Ericsson och Plantekniker Christina Ankarbranth. 3

4 SAMMANFATTNING Varför? Plan och bygglagen (PBL) föreskriver att varje kommun ska ha en översiktsplan för hela kommunen. Denna ska vara aktuell och aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Gislaveds kommuns senaste heltäckande Översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige Därefter har fördjupningar tillkommit för en del av tätorterna. Den styrande majoriteten beslutade efter förra valet att en kommunomfattande översiktsplan skulle göras och vara antagen under nuvarande mandatperiod. Hur? ÖP 06 utgår från den Vision för Gislaveds kommun som lagts fast av Kommunfullmäktige Planförslaget har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från Bygg- och miljöförvaltningen och Kommunstyrelsekontoret. Ledningsgruppen består av Kommunstyrelsens arbetsutskott. Underlag har hämtats från förvaltningar och myndigheter m fl. P g a att tiden varit kort, har inte något förankringsarbete skett utöver det som varit med ledningsgruppen. Vissa områden har utelämnats och ska komplettera planen senare i form av fördjupningar. Sådana områden är vissa miljöfrågor som buller och luft. Planen har därefter varit ute på samråd och 8 samrådsmöten och träff med 4 olika gymnasieklasser har hållits. Både politiker och tjänstemän har medverkats vid dessa möten. Efter samrådet har planförslaget bearbetats utifrån de synpunkter som kommit in. 4

5 SAMMANFATTNING Planering för utveckling ÖP 06 fokuserar på kommunens utveckling. Särskilda geografiska områden har pekats ut, men också olika ämnesområden som är strategiska för kommunens utveckling som t ex infrastruktur, kommunikationer och näringsliv. Den omstrukturering som pågår av kommunens näringsliv kommer att ge nya förutsättningar för den fysiska planeringen. Planen strävar efter en hållbar utveckling. Detta innebär bl a att ge förutsättningar för exploatering, bevara för att kunna visa upp och behålla livsbetingelser för människor, djur och växter. För att detta ska kunna ske måste olika hänsynstagande ske vid planering, bygglovgivning och genom olika åtgärder. Riktlinjer finns bl a som särskilt kapitel för bebyggelseutveckling. Strategiska områden Strategiskt för planen är ämnena attraktivitet, näringsliv och vatten. Attraktivitet kan till en viss del defi nieras med ordet valfrihet. Planen pekar ut olika möjligheter till boende både när det gäller platser som former. Områden för verksamheter ska finnas i kommunens alla delar. Kommunen har åtta tätorter som var och en har olika egenskaper. Landsbygden kan erbjuda en positiv fritids-, arbets- och boendemiljö. Attraktivitet är också närhet. Planen visar på närhet till större städer, men också närhet på den egna orten eller i kommunen. Ambitionen är också att utveckla den kollektiva trafiken för att lättare kunna nå olika mål. Daligvaruservice ska också lokaliseras nära människorna. Kommunens åtta tätorter ger förutsättningar för service till de olika landsbygdsdelarna. För att vara speciellt attraktiv krävs också att något är unikt för kommunen. Isabergsområdet med golfbana, skidanläggning, matställen och vildmark finns inte någon annanstans i regionen. Planen pekar också ut särskilda geografiska områden som kan utvecklas och 5

6 SAMMANFATTNING bli unika utifrån sina förutsättningar. Industrikulturen är ett ämnesområde som är unikt för kommunen. Planen tar fasta på detta och ser flera sätt att utveckla denna för att bli ett varumärke för kommunen. Näringslivet har till stor del präglats av industrin även om skogsbruket är en av de större näringsgrenarna. En förändring håller på att ske både av ägarbilden, branscherna och lokalisering. Planen förutsätter att servicebranscherna kommer att öka, men att industriverksamheterna även fortsättningen kommer att vara många. Ändrade inriktningar inom industrin kan dock ställa olika krav på lokaliseringar. Planen tar fasta på att det ska finnas planberedskap för olika typer av verksamheter. Turismverksamheten kommer att bli större. Detta kräver b la att landskapet behålls öppet och att skogar och sjöar blir tillgängliga, vilket i sin tur innebär att jord- och skogsbruk måste kunna bibehållas och utvecklas. Infrastruktur och kommunikationer är väsentliga frågor i samband med näringslivets utveckling. Vatten är en av kommunens stora tillgångar, både som ytvatten och grundvatten. Att ta väl hand om dessa resurser är en förutsättning för en hållbar utveckling. Planen tar upp vattenfrågorna ur olika aspekter och anger mål, strategier och riktlinjer för respektive delavrinningsområde, samt för grundvattentillgångarna. Statliga och överstatliga intressen De områden som pekats ut av staten som riksintressen och Natura 2000 intressen behandlas i planen. Riktlinjer redovisas för hur kommunen har för avsikt att skydda intressena. Kommunen ser också dessa som möjligheter för utveckling, där vissa av de utpekade intressena kan bli t ex turistmål. De mellankommunala intressena är många eftersom kommunen har nio grannkommuner och fyra länsstyrelser att beakta. 6

7 INLEDNING SYFTE Gislaveds kommuns översiktsplan ska fokusera på utveckling och möjligheter inom ramen för en hållbar samhällsutveckling. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den ska vara en ledstjärna för kommunens efterföljande beslut i detaljplaner, bygglov mm men den ska också vara vägledande för andra myndigheter. Planen är långsiktig och har ett tidsperspektiv på år. Den omfattar hela kommunen, men fördjupningar kan göras för delområden, både fysiska och tematiska. Översiktsplanens uppgift är att ge överblick och visa på sammanhang, så att också snabba förändringar kan relateras till mer stabila förhållanden som bebyggelsestrukturer, naturresurser mm. Samtidigt ska planen visa på kommunens långsiktiga användning av mark och vatten. Den ska tas upp i Kommunfullmäktige en gång per mandatperiod för bedömning av aktualiteten. Den formella hanteringen och planens innehåll regleras av Plan- och bygglagen. Planen ska redovisa allmänna intressen, miljö- och riskfaktorer, riksintressen och mellankommunala frågor. Enligt Miljöbalken ska också riksintresseområdena och miljökvalitetsnormerna hanteras. AVGRÄNSNING Eftersom tiden varit kort för att arbeta fram ett förslag till översiktsplan, så kommer planförslaget i första hand inriktas på fysisk planering samt markoch vattenanvändning. Ämnen som jämnställdhet, hänsyn till barnkonventionen och folkhälsa finns inbakat i olika kapitel och har därför inga särskilda rubriker. I konsekvensbeskrivningen kan aspekterna utläsas. De delar som inte behandlas i detta förslag kommer att göras som fördjupningar i ett senare skede. UPPLÄGG Planen har tagits fram av arbetsgruppen som haft kontinuerlig dialog med ledningsgruppen som består av Kommunstyrelsens arbetsutskott. Planen redovisas i en plandel med tre kartor samt tre underlagshäften. ÖP 06 Gislaved idag ÖP 06 Infrastruktur och bebyggelse ÖP 06 Vatten och Natur-/Kulturmiljö Riktlinjer Följande fördjupningar av översiktsplanen fortsätter att gälla tillsvidare: Fördjupning av översiktsplanen för Burseryds tätort antagen Fördjupning av översiktsplanen för Hestra tätort antagen Fördjupning av översiktsplanen för Smålandsstenar-Skeppshult antagen Fördjupning av översiktsplanen för Anderstorp antagen Plan Riktlinjer Utvecklingsområden Vatten Karta Karta Karta 7

8 GISLAVED IDAG KOMMUNENS AREAL km 2 skogsmark 62% jordbruksmark 10% våtmark 19% tätorter 2% sjöar 7% LANDAREAL km 2 centralort 6 km 2 tätorter 16 km 2 landsbygd km 2 BOSTÄDER Bostadsrätter Hyresrätter Småhus ca st ca st ca st KOMMUNENS KARAKTÄRSDRAG Kommunen kan karaktäriseras som en kulturell industrikommun, vilket kommunen alltmer börjat marknadsföra sig som. Sedan länge har det varit industrin som sysselsatt de flesta. Musiken är traditionellt ett starkt kännetecken för Gislaveds kommun. Kultursektorn har de senaste åren utvecklats med mer teater och dans. Föreningslivet är livaktigt och bygger många nätverk. Befolkningens mångfald och klurighet ger en speciell anda i kommunen - entreprenörsanda. En mångfald av idrottsföreningar med både motions- och elitidrott präglar också kommunen. Anläggningar för dessa finns spridda i kommunens olika delar. Det finns med andra ord stora möjligheter för en aktiv fritid med kultur och idrott i kommunen. Gislaveds kommun ligger strategiskt och nära till Borås, Göteborg, Jönköping, Halmstad och Växjö. Kommunen är en gränskommun i länet vilket både ger för- och nackdelar. Det finns åtta tätorter att bo i och också en landsbygd med både byar och enskilda hus. Naturgeografiskt tillhör kommunen Sydsvenska höglandet och Smålandsterrängens myrrika västsida och domineras av skogar sjöar och mossar. Kommunen är rik på sjöar, 388 st. Nissan rinner genom kommunen men även Lagans och Ätrans vattensystem berör kommunen. Förutsättningarna för biologisk mångfald i Gislaveds kommun präglas av relativt sur berggrund och hög nederbörd, vilket ger goda förutsättningar för t ex högmossar. I kommunen finns också fina slåtterängar och betydande skogliga värden. Kommunen genomkorsas även av isälvsavlagringar som skapar värdefulla sandområden. Stora värden finns också i sjöarna. 8

9 GISLAVED IDAG INVÅNARE st (2005) barn och ungdom 0-19 år 27% därav 13% kvinnor 14% män vuxna år 56% därav 27% kvinnor 29% män pensionärer 65 år > 17% därav 7,5% kvinnor 7,5% män TÄTORTER antal invånare (2005) Gislaved Anderstorp Smålandsstenar Hestra Reftele Burseryd 839 Skeppshult 357 Broaryd 295 ARBETSTILLFÄLLEN antal (2005) Jordbruk, Skogsbruk och fiske 254 Tillverkning och utvinning Energiproduktion, vattenförsörjn. 50 och avfallshantering Byggverksamhet 650 Handel och kommunikation Finansiell verksamhet 857 och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster 607 Offentlig förvaltning m m 310 Ej specificerad verksamhet 122 FÖRVÄRVSARBETANDE (2003) ÅR män kvinnor totalt Kommunen 86% 79% 83% Riket 77% 73% 75% BEFOLKNINGSUTVECKLING Kommunen har sedan kommunsammanslagningen 1974 haft en positiv befolkningsutveckling. Undantaget är två svackor; den ena mellan och den andra som vi befinner oss i nu med en början Befolkningsökningen genom tiderna beror till största delen på inflyttningen även om Gislaveds kommun alltid haft födelseöverskott. Befolkningen är ung och befolkningspyramiden visar en positiv bild med undantag av bristen på åldersklassen åringar. Enligt prognos kommer ca 5 % av befolkningen att vara över 80 år om tio år. Det råder mångfald av tradition, 27 % av invånarna har utländsk bakgrund och det finns ca 50 nationaliteter i kommunen. NÄRINGSLIV Till näringslivet i Gislaveds kommun räknas industri, jord- och skogsbruk, besöksnäring, handel och service. Det privata näringslivet domineras av tillverkningsindustrin, framförallt är det branscherna plast-, gummi-, metall-, träoch verkstadsindustrin, som är störst. Omsättningsmässigt är skogsbruket en stor näringsgren. Den största arbetsgivaren är som i många andra kommuner, den kommunala organisationen. Gislaveds kommun Befolkningsutveckling PENDLING antal kvinnor män (2005) inpendling st 40% 60% utpendling st 37% 63% 9

10 GISLAVED IDAG UTBILDNING Barnomsorg och utbildning i Gislaveds kommun organiseras inom 14 områden. Verksamheterna omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, fritidsgårdsverksamhet, gymnasieskola inkl vuxenutbildning och högskola samt musikskola och specialpedagogiskt resurscentrum. UTBILDNINGSNIVÅ förgymnasial utbildning därav 24 % kvinnor 32 % män gymnasial utbildning därav 55 % kvinnor 53 % män eftergymnasial utbildning därav19 % kvinnor 13 % män uppgift saknas 2 % Det finns 18 skolor i kommunen; Gullviveskolan, Johan Orreskolan, Gyllenforsskolan (ingår också en kommunal Montessoriskola upp till åk 3), Sörgårdsskolan, Lundåkerskolan och Gislaveds gymnasium i Gislaved, Töråsskolan, Ekenskolan och Åsenskolan i Anderstorp, Villstadsskolan, Åtteråsskolan och Nordinskolan i Smålandsstenar, Ölmestadsskolan i Reftele, Isabergsskolan i Hestra, Bureskolan i Burseryd, Klockaregårdsskolan i Broaryd, Skeppshults skola, Öreryds skola och Ås skola. Av dessa skolor så finns åk 7-9 i följande Lundåkerskolan, Nordinskolan, Åsenskolan och Ölmestadsskolan. Förskolor finns i alla orter i kommunen. I Smålandsstenar finns en förskola som drivs i pingstförsamlingens regi. Svenska kyrkan bedriver förskoleverksamhet i Gislaved. På Gislaveds gymnasium finns samlat gymnasieutbildning, vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildning och uppdragsutbildning. Racinggymnasium i friskoleform planeras på Scandinavian Raceway i Anderstorp. Segerstads naturbruksgymnasium som drivs av Jönköpings läns landsting är beläget utanför Reftele. Högskolan på hemmaplan samordnar och förmedlar högre utbildning. Samarbete sker med högskolor och universitet i hela Sverige. 10

11 GISLAVED IDAG VÅRD OCH SOCIAL SERVICE Vård I kommunen finns vårdcentraler som drivs av Landstinget i Gislaved, Smålandsstenar, Anderstorp och Reftele. Mottagningar finns också i Hestra och Burseryd. I Smålandsstenar finns dessutom en privatläkarmottagning. Folktandvården har mottagningar i Anderstorp, Burseryd, Gislaved, Reftele och Smålandsstenar. Dessutom finns 6 privatpraktiserande tandläkare. Närmaste sjukhus finns i Värnamo. Social service Socialförvaltningen ansvarar för att tillgodose kommuninvånarnas behov av vård, omsorg och service inom äldre- och handikappomsorg, individoch familjeomsorg, flyktingmottagning samt vård och stöd till vuxna långvarigt psykiskt sjuka. För att upprätthålla en god kvalitet i de insatser som ges sker ett ständigt samarbete med andra samhällsaktörer såsom länsstyrelse, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling m fl. Individ- och familjeomsorgen Verksamheten inom individ- och familjeomsorgen vänder sig till de kommuninvånare som främst har behov av stöd och insatser för att klara sitt dagliga liv. Individ- och familjeomsorgen utgörs i dagsläget av två geografiska distrikt (norr och söder) och en resursenhet. Inom de båda distrikten finns verksamheter som hanterar ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) samt vård- och behandlingsinsatser för barn, ungdomar och vuxna. 11

12 GISLAVED IDAG Resursenhetens verksamhet är riktad mot hela kommunen. Det kan röra sig om familjerätt, fältverksamhet, socialmedicinsk behandling, skyddat boende för missbrukare, arbetsmarknadsfrågor och flyktingsamordning. Viktiga satsningar görs nu för att få en mer samlad organisation för individ- och familjeomsorgen för att samla olika kompetensområden och därmed underlätta bl a utveckling inom öppenvård för unga och satsningar inom missbruksvården. Äldre- och handikappomsorgen Inom äldre- och handikappomsorgen ges vård, omsorg och service till personer som är funktionshindrade av olika orsaker. Äldre- och handikappomsorgen är uppdelad på äldreomsorg, handikappomsorg, socialpsykiatri och särskild omsorg. Äldreomsorgen Äldreomsorgen finns lokaliserad på sju orter i kommunen och utgörs av tio äldreboenden och åtta hemtjänstområden. På de flesta äldreboenden finns även gruppboenden för personer med demenssjukdom, korttidsvistelse, kök och restaurang. På några boenden finns också daglig aktivitetsverksamhet som är öppen även för de som bor kvar i det egna hemmet och dagverksamhet för personer med minnessvårigheter. På Tallgården i Gislaved finns också ett korttidsboende för de som behöver rehabilitering, avlösning och lindrande vård vid svår sjukdom. Ett nytt äldreboende är under uppbyggnad i Gislaved. Det nya äldreboendet ska med moderna lokaler ersätta nuvarande Tallgården. Om- och tillbyggnationer har också skett på Hestragården i Hestra och planeras även för Hemgården i Gislaved. Inom hemtjänsten sker ett fortlöpande utvecklingsarbete för att öka möjligheten ytterligare att bo kvar i det egna hemmet med hjälpinsatser. 12

13 GISLAVED IDAG Socialpsykiatrin Verksamheten inom socialpsykiatrin är inriktad på att ge stöd, service och vård till vuxna långvarigt psykiskt funktionshindrade personer. Inom verksamheten finns ett gruppboende med åtta platser och två enheter för daglig verksamhet. Utöver det finns det tillgång till boendestöd för de personer som bor i eget hem. Särskilda omsorgen Den särskilda omsorgen vänder sig till de personer som har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den särskilda omsorgen är geografiskt uppdelad i två distrikt (norr och söder). Verksamheten omfattar i den norra delen tre gruppboenden, tre dagverksamheter, ett korttidsboende samt stöd och hjälp i eget boende. Verksamheten i det södra distriktet sköts genom entreprenad. 13

14 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VISION FÖR TIO ÅR FRAMÅT Attraktivitet Kommunen är attraktiv för de som bor här och lockar fler att flytta hit. Det innebär att: - kommunen är öppen, tillgänglig och intressant för alla. - kommunen har ett rikt kultur-, musikoch föreningsliv. - kommunen är mångkulturell. - kommunen värnar om natur och kultur. - barnen sätts i fokus. Befolkning Det bor mer än invånare i kommunen. Det innebär att: - kommunen har haft en liten men stabil tillväxt i samtliga kommundelar. - vi har fler invandrare i kommunen. - befolkningen i åldersgruppen år har ökat något, både i form av återvändare och nyinflyttade. Miljö Kommunen arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle med en god livsmiljö för människorna. Det innebär att: - hushållning med naturresurserna och kretsloppstänkandet utgör grunderna i samhällsbyggandet. - förbrukning av ändliga resurser och användning av naturstörande ämnen ska minskas så långt som möjligt och återanvändning och återvinning stimuleras. - utsläppen av kväve, fosfor och koldioxid ska minska så att de naturliga kretsloppen kan ta hand om dem. - livskraftiga bestånd av växter och djur och deras livsmiljöer ska tryggas. - vi har en effektiv sanering av deponianläggningar. - kommunen har fortsatt ett gott och rent vatten. 14

15 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsmarknad/näringsliv Gislaveds kommun är fortfarande en industrikommun som är präglad av förnyelse med en ökad mångfald och differentiering i näringslivet. Det innebär att: - det finns ett väl etablerat samarbete mellan kommunen och näringslivet som har kraft att gemensamt utveckla näringsliv och arbetsmarknad. - produktionen har utvecklats mer till produkter som har högre förädlingsvärde. - industridesign är en utvecklad del av industrikonceptet. - den lokala arenan är etablerad för utveckling av det lokala näringslivet. Här drivs högskoleutbildning blandat med kreativa miljöer för nystartade företag. - kommunens industrier har ökat andelen egna produkter. - upplevelseindustrin och serviceverksamheterna har ökat. - andelen enmans- och fåmansföretag blir fler och fler framförallt inom tjänstesektorn. - jord- och skogsbruk är rationellt och välutvecklat. - den lokala handeln har utvecklats. - kommunen är en betydelsefull aktör i arbetsmarknadspolitiken. 15

16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Boende och samhällsbyggnad Det finns en mångfald av bostäder i alla orter och vi kan erbjuda attraktiva och billiga bostäder jämfört med framförallt de större städerna runt omkring. Gislaved har stärkts som centralort. Landsbygd och tätorter lever i samklang med varandra. - tätorterna har blivit lite grönare och skönare. - vi har avsevärt fler mindre lägenheter för äldre och unga. - det finns lägenheter anpassade efter olika behov. - det finns nya bostadsområden med bla trevliga marklägenheter i de större tätorterna. - fler människor har möjlighet att bo på landet. - nya bostäder har tillkommit i attraktiva lägen t ex sjönära och centralt. - vi har fler mötesplatser, som främjar integration mellan invandrare och svenskar. - det finns en strategi för en tydlig handelskärna i kommunen. - Gislaved är en friluftskommun för både bofasta och turister. - hel-, del- och fritidslantbruket har stor betydelse för att skapa värdefulla natur- och kulturmiljöer. - Gislaved och Anderstorp har i stort sett vuxit ihop. - orterna utvecklas efter sina särdrag. Infrastruktur Gislaveds kommun har bra kommunikationer. Det innebär att: - grundstandarden på kommunens vägnät har höjts. - vi har en god trafiksäkerhet i kommunen. - vägarna 26, 27 och 604 passerar utanför tätorterna. - det finns goda anslutningsmöjligheter till tåg i Hestra, Reftele och Smålandsstenar. - kollektivtrafiken har täta avgångar till Stockholm/Göteborg/Malmö och 16

17 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR - det finns goda buss- och tågförbindelser till Halmstad, Borås, Växjö och Jönköping. - det finns bättre bussförbindelser mellan kommunens tätorter. - det finns kollektiva arbetsplatsrundor. - det finns tillgång till bredband för alla i kommunen. - det finns mobiltelefontäckning i hela kommunen. Demokrati Det finns fler ungdomar i den demokratiska processen och människor engagerar sig mer i sakfrågor och förslag. De förtroendevalda speglar mer befolkningsstrukturen i kommunen. Det innebär att: - vi slår vakt om den representativa demokratiska processen och arbetar med nya arenor. - det finns ett ungdomsråd. - det finns etablerade samråd i specifika frågor. - det finns möjlighet till tidiga diskussioner. - brukarinflytandet ökar hela tiden genom nätverk och projektgrupper. Jämställdhet Jämställdhet i arbetslivet är att kvinnor och män har lika rätt ifråga om arbete, lönevillkor och andra anställningsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär att: - förnyelsen i näringslivet har inneburit att kvinnors och mäns traditionella yrkesval har förändrats. - gymnasieskolan har stimulerat till en jämnare könsfördelning mellan olika utbildningar. - män och kvinnor har lika lön för lika arbete. - mäns föräldraledighet har ökat. 17

18 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UTVECKLINGSTENDENSER Näringsliv Tillverkningsindustrin är satt under stort omstruktureringstryck. Internationaliseringen ger en större rörlighet vad gäller både produktion och varor. Flera industrier väljer att lägga sin tillverkning i lågprisländer och/eller närmare den större marknaden. Ägarbilden förändras i och med att utländska uppköp sker. Det lokala inflytandet minskar, men i gengäld förs mer kapital till bygden. Produktionen ökar i industrin eftersom rationaliseringar sker med modern teknik. Arbetstillfällena minskar även om produktionen ökar. Från 2001 till 2004 har antalet sysselsatta i industrin minskat med arbetstillfällen. En förskjutning pågår mot fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Inom jord- och skogsbruk har förändringar skett under en längre tid. Antalet bönder minskar medan brukningsenheterna blir större. Hur utvecklingen kommer att bli i fortsättning är svårt att sia om eftersom stormskadorna får stor påverkan på både jord- och skogsbruk. Mestadels handlar det om kombinationsföretag. Besöksnäringen är den näringsgren som för närvarande ökar. I kommunen är den starkt beroende av både industrin och dess historia, ett levande jord- och skogsbruk för att ha ett attraktivt landskap att erbjuda samt alla kulturella aktiviteter. Isabergsområdet utvecklas allt mer och ökar besöksantalet. Trenden visar på ett ökat intresse för turistprodukter med natur- och kulturinnehåll. Handeln i kommunen håller på att ändra karaktär, där fler lågpriskedjor etablerar sig, framför allt i Gislaveds tätort. Smålandsstenar har den senaste tiden stärkt sitt handelsutbud och därmed också statusen som serviceort för kommunens södra del. Öreryd, Stengårdshult och Valdshult i norr och Gryteryd, Kållerstad i söder har långt till kommersiell service. 18

19 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning Tendensen är för närvarande att kommunens befolkning minskar. Orsaken till detta kan vara omstrukturering i industrin som ger färre arbetstillfällen. Ungdomars flytt till högskoleorter och att rörligheten är större. Födelseöverskottet är mindre än tidigare och antalet äldre i kommunen blir fler. Andelen utrikes födda ökar år från år, men allt färre väljer att bli medborgare. Utvecklingstendenserna är inte lika över hela kommunen. Anderstorp har haft en liten men stabil ökning. Men 2005 bröts trenden då Anderstorps befolkning minskade. Landsbygdens minskning har planat ut och ligger på en jämn nivå. Den senaste tiden har arbetslöshetssiffrorna varit lite högre än vanligt, men ändå lägre än i riket som helhet. Sysselsättningsgraden är av tradition hög i kommunen och fortfarande högre än riket. De minskande födelsetalen och nya organisationsformer gör att skolan håller på att omstruktureras och nedläggning av vissa skolor kan bli aktuellt. Nedläggning och omflyttning har senaste året skett i Gislaveds tätort. Förändringar i taxereformer och nya rättigheter innebär dock att trycket på förskoleplatser ökar. Nya gymnasiereformen innebär att elever kan söka fritt i hela landet, varför det krävs att Gislaveds gymnasium profilerar sig och blir attraktivt för både kommunens egna ungdomar och ungdomar från andra kommuner. Utvecklingssamarbete sker inom Gislaved, Gnosjö och Värnamo kommuner och Entreprenörsregionen. Inom äldreomsorgen går utvecklingen mot ökad hemtjänst och längre kvarboende hemma för de äldre. För närvarande kan konstateras ett visst överskott på institutionsplatser. Vårdtiderna på sjukhusen förkortas alltmer och detta ger till följd att kommunen får en större vårdtyngd. Denna trend ställer allt högre krav på samhällsplaneringen. Bostäder som är tillgängliga för alla oavsett ålder eller t ex funktionshinder måste tillskapas. Den yttre miljöns skötsel och tillgänglighet måste förbättras. Möjlighet till lättillgängliga kommunikationer är också en nödvändighet för att social isolering inte ska uppstå. 19

20 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningstäthet i kommunen TECKENFÖRKLARING 1-14 personer/0,25 km personer/0,25 km personer/0,25 km personer/0,25 km 2 20

21 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Naturresurshushållning Begreppet naturresurshushållning syftar till att vi måste nyttja både förnyelsebara och ändliga resurser på ett sådant sätt att de långsiktigt kan användas även av kommande generationer. Återvinning och återanvändning av material är viktiga strategier för att minska uttag av ändliga resurser som exempelvis naturgrus, men är lika angelägna för att inte långsiktigt överexploatera en förnyelsebar resurs. En självklarhet är att hålla naturresurserna rena från föroreningar så att de över huvudtaget är användbara. Vatten är en resurs som kommer att bli allt mer efterfrågat för en rad användningsområden. Sjöar och vattendrag är attraktiva turistiska mål och intressanta för rörligt friluftsliv, fiske och inte minst strandnära boende. Vatten används även för bevattning och andra verksamhetsspecifika ändamål. Vattenkraften nyttjas fortfarande i ett antal kraftverk i Nissan och dess biflöden. Kommunens avsevärda grundvattentillgångar kan på sikt utgöra en resurs för ett större omland än bara kommunen. Detta innebär att hushållning med både tillgångarna och kvaliteten är angelägen. Grus och berg är ändliga resurser som är nödvändiga för ett utvecklat samhällsbyggande. Hushållning kan ske genom både återanvändning, återvinning och genom noggrannare kvalitetsval. Grus är den tillgång som är mest begränsad. Torvbrytning förekommer både för energiändamål och för användning som växttorv. Behovet av odlingstorv ökar både nationellt och internationellt. Skogen är den mest intensivt nyttjade naturresursen; dels genom det traditionella skogsbruket, dels genom biobränsleuttag. Beskattning av viltstammarna genom jakt, rekreation, friluftsliv och turism är ytterligare former av nyttjande av skogen. 21

22 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR NATIONELLT GIVNA RAMAR Regering och riksdag har lagt ramar som styr innehållet i översiktsplanen genom olika mål, lagar och direktiv. Dessa är t ex Plan- och bygglagen, Miljöbalken, de nationella miljömålen, Väglagen, Vattenlagen, miljökvalitetsnormer, Natura 2000 och olika EU-direktiv. De femton nationella miljömålen behandlas i kapitlet Miljöbedömning. REGIONALA SAMBAND Allmänt Gislaveds kommun ligger strategiskt i utkanten av Jönköpings län, vilket innebär att det finns många samarbetspartners inom och utanför länet. Kommunen har nio grannkommuner. De mest organiserade samarbetena är de mellan GGVV-kommunerna (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo) och det som kallas Entreprenörsregionen (Gislaveds, Gnosjö, Halmstads, Hylte, Laholm, Ljungby, Markaryds, Vaggeryds, Värnamo och Älmhults kommuner). Inom länet är Regionförbundet under uppbyggnad. Kommunen gränsar till tre län; Västra Götaland, Kronobergs och Hallands län. Enligt SCB:s definition om lokala arbetsmarknader så utgör Gislaved, Gnosjö, Hylte och Tranemo en sådan. I Nuteks indelning i lokala arbetsmarknadsregioner hamnar Värnamo, Gnosjö och Gislaved i samma grupp. 22

23 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Gislaved i regionen Att vara en kommun i länets utkant med nio grannkommuner ger både föroch nackdelar. En fördel kan vara att befolkningen i gränstrakterna kan dra nytta av service i andra län och kommuner. Servicenäringarna i kommunens mindre orterna kan få bättre underlag genom gränsbefolkning i andra kommuner. Som exempel kan ses Gryteryds koppling till Hallands kommuner och den norra delens samband med Jönköpings och Vaggeryds kommuner. Sjukvården hanteras på skilda landsting, vilket kan vara en fördel om t ex alarmering går att lösa för olika kommundelar. I gränserna mellan tre olika län kan t ex tre olika länstrafikbolag ge bekymmer med kollektivtrafiken om de inte kommer överens eller samarbetar. Andra svårigheter kan vara gränsen mellan olika banverks- och vägregioner. Det är viktigt att de administrativa gränserna inte blir ett hinder. Samarbete bör ske på alla nivåer. 23

24 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mellankommunala intressen Kommun Jönköping Vaggeryd Gnosjö Värnamo Ljungby Hylte Falkenberg Svenljunga Tranemo Gymnasieverks. X X X Räddningstjänsten Avtal Avtal X Avtal Avtal Avtal Avtal Avtal Avtal Vägar Väg 26 Väg 604 Väg 153, Väg 26 Väg 153 Väg 27 Väg 27 Väg 27 Järnvägar Halm.- Nässjö Kust-Kust Kust-Kust Halm.- Halm.- Nässjö Kust- Kust Nässjö Busstrafi k X X X X X X Gasledning X X X Bredband X VA X Materialhush X X Näringslivsarbete X X X Stora opåverkade område Sjöar Natura 2000/Riksintresse Radan- Svanån, Vattlasjöomr. Mossjön Rasjön Rakalven Andersto. Stormosse, Nissan Häryds-/ Rövamossen, Isaberg/ Ranneboområdet Vattendrag Nissan Nissan Anderstorpsån Draven, Finnvedens folkland, Bolmen Bolmen Bolmen Fegen Fegen Kättesjömossen Rannebo- Bondstorp Rannebo- Bondstorp Vallsjöarna Nissasjöarna Annebergssjön Bolmen Lagan Storån Bolmen Jällunden, Harasjön, Bolmen Nissan, Västerån Fegen Fegen Fegen Fegen Gräsken Malensjöarna Ätran Ätran Västerån (övre Utöver dessa områden finns mellankommunala projekt som berör ytterligare kommuner, dels inom Entreprenörsregionen och dels i väg- och kommunikationsprojekt mm. Samarbetet med grannkommunerna utanför länsgränsen ska stärkas. 24

25 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNSTRUKTUR I kommunen finns åtta tätorter och en stor landsbygd. 80,2 % av befolkningen bor i tätorterna. Tätortskaraktär Gislaved Gislaved är kommunens centralort med huvuddelen av den kommunala administrationen, gymnasieskola, ett större handelsutbud samt nöjes- och fritidsutbud. Ca en tredjedel av kommunens befolkning bor i Gislaved. Orten har två centrum; dels den centrala delen och dels Gisleområdet, där utbildnings-, kultur och fritidsaktiviteter är samlade. Anderstorp Anderstorp är den påtagliga småindustriorten med stor omsorg om industribyggnaderna. Storgatan utgör ett starkt handelscentrum och gatan i sig själv med alléträden ger karaktär åt orten. Anderstorp är ett villasamhälle som bl a blivit känt utanför landets gränser genom Scandinavian Raceway. Smålandsstenar Smålandsstenar är ett långsträckt samhälle, i hög grad ett villasamhälle, uppbyggt kring Nissastigen och järnvägen. Orten är ett kommunalt och kommersiellt undercentrum för den södra delen av kommunen. Näringslivet i Smålandsstenar bygger på relativt stora industrier, som också är moderbolag. Reftele Reftele är i grunden ett brukssamhälle men som nu växlat över till ett modernt villa- och industrisamhälle. Orten är belägen i anslutning till kommunens största jordbruksområde. Kommunikationerna är goda med både järnväg och närheten till väg 153 (Värnamo-Varberg). Den kommunala servicen är god. Även den kommersiella servicen är tillfredsställande. 25

26 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Hestra Hestra är kommunens turistort belägen i en storslagen natur med berg och vatten. De flesta bor i villor och ortens näringsliv domineras av två större industrier inom metall- respektive träbranschen. Skola, förskola, bibliotek och äldreboende finns som kommunal service. Landstinget driver en läkarmottagning på orten och en fungerande dagligvaruservice finns också. Burseryd Burseryd är ett mindre villasamhälle som till stor del är uppbyggt kring Burseryds bruk. Orten har en god kommunal service och också viss kommersiell service. Näringslivet domineras av metall- och trävaruindustri. Föreningslivet är mycket aktivt. Skeppshult Skeppshult är en villa- och industriort med fler arbetstillfällen än boende. Flera industrier inom framförallt metallbranschen finns på orten. Förskola och skola samt en mindre dagligvarubutik i bensinstationen och några specialbutiker utgör service. Broaryd Broaryd är ett litet samhälle som vuxit upp kring järnvägen. Näringslivet domineras av offentlig service. Det finns både äldreboende, förskola, skola och bibliotek. Trä- och plastindustri har den senaste tiden expanderat. Den kommersiella servicen är mindre utvecklad men det finns en dagligvarubutik på orten. 26

27 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tätortssamband Gislaved-Anderstorp Orterna ligger nära varandra. De växer mer och mer samman genom de verksamhetsområden som finns mellan och i anslutning till orterna. Servicenäringarna i Gislaved och Anderstorp kompletterar varandra, vilket gör dem starka i förhållande till andra orter. Orterna har också gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och teknisk försörjning. Vägen mellan orterna är mycket belastad av pendlingstrafik blandad med tung förbifartstrafik. Smålandsstenar-Skeppshult Avståndet mellan Smålandsstenar och Skeppshult har krympt allt eftersom Södra Industriområdet har vuxit söderut. Orterna ses i ett sammanhang från planeringssynpunkt. Storleksrelationerna mellan orterna gör att Smålandsstenar dominerar. Arbetspendling sker i båda riktningarna. Alla tätorters samband Utöver det som beskrivits ovan har vissa tätorter fler samband med varandra än andra. Reftele, Burseryd och Broaryd dras mot Smålandsstenar. Smålandsstenar liksom Hestra har en relation med Gislaved. Inom kommunen finns också en delningspunkt där den södra delen har ett stort utbyte med Hylte och Halmstad, norra delen naturligare kontakt med Gnosjö, Jönköping och Borås. Största delen av kommunen vänder sig mot Värnamo bl a beroende på sjukhuset är lokaliserat där. 27

28 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landsbygd Det karaktäristiska för kommunens landsbygd är ett småbrutet skogslandskap med inslag av mindre öppna områden och många sjöar. Undantaget är dock området sydost om Reftele, som utgörs av ett sammanhängande jordbruksområde. Utöver de åtta tätorterna och den rena landsbygden finns följande bebyggelsekoncentrationer; Sunnaryd, Hällabäck, Arnåsholm, Öreryd, Ås, Tallberga, Sporda, Gryteryd, Vä, Nennesmo, Valdshult, Stengårdshult, Våthult, Bosebo, Båraryd, Villstad och Kållerstad. I Öreryd och Ås finns skola och förskola. Ett lokalt engagemang kan vara en avgörande faktor för en bygds utveckling. I kommunens norra del pågår projekt Toppen på Gislaveds kommun vilket syftar till att få fler att flytta till området. Broaryd Burseryd Hestra Smålandsstenar Skeppshult Gislaved Anderstorp Reftele Hela kommunen ska leva. Kommunens struktur med många tätorter är positiv och ska bibehållas. Tätorterna ska utvecklas efter sina särdrag. Gislaved är kommunens centralort. Smålandsstenar utgör centrum för de södra delarna Olika typer av etableringar ska öka på landsbygden. Landsbygd och tätorter ska leva i samklang med varandra. Satsning sker på Gislaved som centralort. Anderstorp utvecklas till en grön och attraktiv industri-, service och bostadsort. Smålandsstenar utvecklas till trädgårdssamhället där industri och service ger näring. Hestra utvecklas mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Kontakten mellan Hestra tätort och turistanläggningarna vid Isaberg och golfbanan ska stärkas. Reftele utvecklas som industriort med kulturellt centrum i anslutning till Finnvedens Folkland. Satsningar sker på turistiska åtgärder. Broaryd ska färstärka sitt marknadsläge genom att knyta orten närmare väg 153. Burseryd ska utvecklas med utgångspunkt från industrin och det aktiva föreningslivet. Den fl erkärniga bebyggelsestrukturen ska bibehållas i Skeppshult. Fler människor ska ges möjlighet att bo på landet. Det lokala engagemanget på landsbygden ska tas tillvara Ett landsbygdsprogram ska tas fram. Standarden på gatu- och vägnät ska höjas. Bussförbindelserna mellan kommunens tätorter förbättras. 28

29 UTVECKLINGSOMRÅDEN ALLMÄNT Ett utvecklingsområde kan innehålla utveckling för bostäder, verksamheter, turism, kultur mm. Det kan också vara ett område som ska utvecklas för den biologiska mångfaldens skull. I kommunens ögon är också utveckling av infrastruktur och kommunikationer ett måste. Inom varje utvecklingsområde finns motstående intressen och konflikter som måste lösas. Det förkommer också områden med restriktioner. För dessa finns riktlinjer som ska ge förutsättningar för en fortsatt utveckling. Mark och planlagda områden ska fi nnas för olika typer av verksamheter och olika boendeformer i kommunens tätorter. Tätorterna ska vara attraktiva i sin utformning och skötsel. Fördjupade översiktsplaner ska göras för tätorterna. Varje tätort ska utvecklas efter sina särdrag. Nya verksamheters speciella krav på lokaliseringar ska beaktas. Vattnet i tätorterna ska lyftas fram. Mötesplatser för människorna ska prioriteras. En mångfald av bostadsområden, upplåtelseformer och bostadstyper ska tillskapas. Tätorternas närströvområden ska beaktas i fördjupningarna. Områden för nya och framtida idrottsanläggningar ska undersökas. TÄTORTERNA I kommunens alla tätorter finns möjligheter till utveckling. Tillgång finns på planlagd mark för industri och bostäder i de flesta tätorterna. Ett problem kan vara att önskemål om lokalisering och den tillgängliga marken inte alltid överensstämmer. Mark för nya typer av verksamheter efterfrågar andra lägen än vad den traditionella industrin gör. Kommunen arbetar aktivt med att ta fram nya bostadsområden och industriområden. Gamla mötesplatser som Posten, banken mm fungerar inte längre, varför det offentliga rummet blir allt viktigare för orternas attraktivitet. De kvaliteter som finns i form av grönska och vatten bör lyftas fram. Det aktiva idrottslivet och framförallt elitidrotten kräver ändamålsenliga anläggningar. 29

30 UTVECKLINGSOMRÅDEN SÄRSKILDA GEOGRAFISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN Här utpekas några områden där kommunen ser särskilda utvecklingspotentialer. Bolmen Bolmen är Sveriges tionde största sjö och en gränssjö i kommunens sydöstra del. Färjeförbindelse finns mellan Sunnaryd och Bolmsö. Sjön är mycket attraktiv för fritidsboende, fiske och båtliv. En småbåtshamn finns på Sunnaryds halvö. I samarbetsprojektet Bolmen 2000 har länsstyrelserna i Kronobergs, Hallands och Jönköpings län samt Värnamo, Ljungby, Hylte och Gislaveds kommuner gemensamt tagit fram mål för området. Regional utveckling Att utveckla näringslivet och inte minst turismen i området. Långsiktig naturresurshushållning Att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av bygden med beaktande av värdefulla natur-, kultur- och vattenresurser. Marknadsföring Att med olika åtgärder förbättra situationen för de boende i området och marknadsföra hela bygden under ett och samma begrepp. I följande områden fi nns möjlighet att komplettera bebyggelsen (Se vidare kap. bebyggelseriktlinjer): Virhult, Starrbolet, söder om Näset, Norra Skinnebo, Stavshult, Björkkfällorna, Holmen, Sunnaryd, Kåratorp/Jutatorp, Sunnaryd norra, Källerudd norra, Källerudd östra, Källerudd västra, Lillaryd och Bökkullen. Samsyn på myndighetshantering mellan kommunerna. Fiskevårdsplan tas fram. Stimulera matställen/caféer. Färjeförbindelsen ska bibehållas. 30

31 UTVECKLINGSOMRÅDEN Utpekade geografiska utvecklingsområden TÄTORTERNA Idé: Varje tätort utvecklas efter sin särart. ISABERGSOMRÅDET Idé: Vidareutvecklas för sommar- och vinterturism. NISSANS DALGÅNG Idé: En natur- och kulturarvsresa genom kommunen. SCANDINAVIAN RACEWAY Idé: Vidareutvecklas med motorsportanknuten verksamhet. FEGEN Idé: Stimulera kvarboende och utveckla Eko-turism. REFTELEBYGDEN Idé: Utveckla till besöksområde med natur- och kulturhistorisk profil. BOLMEN Idé: Utveckla näringslivet och inte minst turismen. 31

32 UTVECKLINGSOMRÅDEN Fegen Området är ett gränsland i kommunens västra del. Kommunens del av Fegenområdet är glest befolkat. Turistpärlan, förutom sjön i sig själv, är Sandviks kyrka. Sjön besöks årligen av ca kanotister. Länsstyrelserna i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län och Falkenbergs, Svenljunga och Gislaveds kommuner har i Fegenprojektet beslutat om gemensamma mål. Markägare och boende ska kunna bo kvar och ha jord- och skogsbruk som en bas för sin utkomst. D v s: Utgående från de naturliga förutsättningarna ska den bofasta befolkningen i området ha tillräcklig basservice för att möjliggöra kvarboende. Jord- och skogsbruk ska fortsatt kunna vara bärkraftigt och kulturlandskapet hållas öppet. Natur- och miljövärdena ska bibehållas och förstärkas. D v s: Vattenkvaliteten ska värnas. Fågellivet ska skyddas och förstärkas. Kulturmiljöerna ska bibehållas och vårdas. Våtmarker och andra skyddsvärda växtlokaler ska bevaras. Området ska kunna nyttjas och utvecklas för friluftsliv i en omfattning som inte skadar naturen. D v s: I samverkan mellan markägare, boende och verksamma inom området samt statliga och kommunala myndigheter ska det rörliga friluftslivet kanaliseras så att det inte skadar naturvårdsintressena i området, utan så det gynnar bygden. En balanserad utveckling ska eftersträvas. Strategi Tillskapa övernattningsplatser. Stimulera aktiviteter. Samarbeta med grannkommunerna. Marknadsföra under ett begrepp. 32

33 UTVECKLINGSOMRÅDEN Nissans dalgång ska vara en besöksmagnet igenom hela kommunen för både turister och kommunens egna invånare. Utveckla kompletterande turistmål och aktiviteter. Undersöka möjligheter för sjönära tomter. Marknadsföra området under ett begrepp. Samverkan ska ske med angränsade kommuner. Isabergsområdet ska vidareutvecklas för sommar- och vinterturism. Området ska utvecklas till ett besöksområde med industri-, natur- och kulturhistorisk profi l. Marknadsföra området under ett begrepp. Stimulera uthyrningsverksamhet. Vidareutveckla de kulturhistoriska spåren och verksamheterna. Nissans dalgång Området sträcker sig från kommungränsen i norr till kommungränsen i söder och omfattar Nissan och dess sjösystem samt omgivningarna med bl a Nissastigen och dess koppling till Inladsvägen Syd. I området ingår också tätorterna Hestra, Gislaved, Smålandsstenar och Skeppshult. I den norra delen ingår delar av Gnosjö kommun. I området finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst besöksnäring, rörligt friluftsliv och byggande. Isabergsområdet är med sin aktiva turism ett inslag i Nissans dalgång. Reftelebygden Reftele med skolmuseet som centrum och all kulturhistoria som finns i Finnvedens folkland, samt Draven och den nybyggda golfbanan kan utvecklas till ett attraktivt turistmål. (En resa i Fornbolmens landskap.) 33

34 UTVECKLINGSOMRÅDEN Scandinavian Raceway Motorbanan i Anderstorp skapades på 1970-talet och satte Anderstorp på världskartan genom de stora Formel 1 tävlingarna. De senaste åren har det varit STCC- och roadracingtävlingar som varit de stora arrangemangen. Banan används också för olika typer av testkörningar. I anslutning till den stora banan finns en hyrkartbana. Inom området finns också en flygplats. Motorbanan är en viktig anläggning såväl lokalt som nationellt. Det är idag svårt att hitta platser för nyanläggande av motorbanor, vilka normalt har ett stort påverkansområde, och det är dessutom en betydande investering. Det är därför viktigt att verksamheten på motorbanan får en möjlighet att utvecklas och att det inte skapas nya hinder som kan påverkas dessa möjligheter. I detta perspektiv utgör mororbanan ett allmänt intresse som skall ha företräde framför enskilda intressen inom dess närområde. Kommunen ser många möjligheter till utveckling av banan med motorsportanknutna verksamheter. Ett motorsportgymnasium är idag under uppbyggnad. Scandinavian Raceway ska utvecklas med fl er motorsportanknutna verksamheter. Gymnasieutbildning startar. Motorsportanknutna verksamheter stimuleras. Runt motorbanan avsätts ett område där ingen nybyggnation får ske. I anslutning till befi ntlig bebyggelse inom detta område kan enstaka nybyggnation tillkomma dock ej närmare motorbanan än befi ntlig bebyggelse. Se särskild karta. 34

35 UTVECKLINGSOMRÅDEN Vägsystemet i kommunen ska rustas upp både från trafi ksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Ett vägreservat markeras för väg 26 förbifart Smålandsstenar/Skeppshult öster om Smålandsstenars tätort. Den av regeringen fastställda sträckningen för väg 27 norr om Gislaveds tätort markeras som vägreservat i planen. Tillfarterna till tätorterna utformas på ett sådant sätt att de annonserar tätorten på ett lockande vis. Landsbygdsvägnät ska förbättras genom bearbetning av beslutande myndigheter. Bearbetning av beslutande myndigheter ska ske för att få viltstängsel i anlutning till de större vägarna i kommunen. Inlandsvägen Syd ska ges en enhetlig skyltning. Nya GC-vägsträckningar markeras mellan Anderstorp och Reftele, samt Isabergs stugby och Isabergs golfbana. Gång-och cykelvägar ska byggas som nät i tätorterna. INFRASTRUKTUR För att bygdens näringsliv ska blomstra krävs en väl fungerade infrastruktur. Den är också viktig för en levande landsbygd, men också en trygghetsfaktor. För att uppnå detta krävs framtida satsningar. Vägar Nissastigen, väg 26, utvecklas i stråket Inlandsvägen syd. Det innebär b la att de flaskhalsar som finns i kommunen måste byggas bort. Förbifart Smålandsstenar Skeppshult måste tillkomma och vägen mellan Gislaved och Smålandsstenar byggas ut. Vägen måste erhålla samma standard från Halmstad till väg 40. Väg 27 ingår i SebTransLink som är en länk mellan Göteborg och Karlskrona. En förbifart Anderstorp - Gislaved planeras. Väg Gnosjövägen (förbifart Anderstorp) är klar att byggas. Ett väl fungerade landsbygdsvägnät är en förutsättning för att ett attraktivt boende ska kunna erbjudas utanför tätorterna, men också för att det näringsliv som är etablerat på landsbygden ska kunna fungera. Gång- och cykelvägar är viktiga från trafiksäkerhetssynpunkt och fungerar både som skol-, arbets- och motionsvägar. 35

36 UTVECKLINGSOMRÅDEN Järnvägar Två järnvägslinjer finns i kommunen; Kust- till kustbanan som passerar Hestra och Halmstad-Nässjöbanan, på vilken det finns stationer i Smålandsstenar och Reftele. Ett godsspår finns från Landeryd till Burseryd. Alla banorna är viktiga framförallt för näringslivet. För ett uthålligt transportsystem är järnvägen särskilt viktig. Bredband Bredband är ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till Internet med hög överföringshastighet. Bredband kan fås via vanlig telefontråd, elektroniska nätverk, kabel-tv, radiovågor eller dragna fiberkablar. Det finns ett flertal leverantörer av bredband i kommunen; t ex Biggnet, Telia, Tele2, oeh olika elleverantörer. Kommunen spelar en viktig roll för att säkerställa etableringen av regional/ kommunal IT-infrastruktur, särskilt i mindre orter och landsbygd. Gislaveds kommun har ett IT-infrastrukturprogram, som beskriver nuläge och förutsättningar samt kommunens strategi för IT-infrastrukturen. Det omfattar såväl ortssammanbindande nät som områdesnät i tätorterna. För att klara hela kommunens yta måste kompletterande teknik användas. Infrastrukturprogrammet används också som underlag för ansökan om statliga stödpengar. Järnvägslinjerna ska rustas upp för att kunna tillgodose både person och godstransporter. Järnvägsstationerna ska bibehållas och utvecklas till miniresecentrum. Strategi Bearbetning av beslutande myndigheter ska ske. Bredband byggs ut i hela kommunen. Bredbandsnätet ska vara avbrottssäkert. Agera för att alla hushåll och verksamheter ska ha tillgång till bredband. Samordna markförläggning med fast telefoni och elnät. Våren 2006 bedöms 93 % av kommunens hushåll och verksamheter ha tillgång till Internet med hög överföringshastighet (bredband). Tillgången till bredband har stor betydelse för såväl utbildning, social verksamhet, sociala kontakter som näringsliv 36