Hygienråd. För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Reviderad

Transkript

1 1 Hygienråd För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Reviderad

2 Sidan 2 av 33 Innehåll Innehållsförteckning för kommunal hälso-och sjukvård i Gävleborgs län 1. Inledning 2. Att hindra smittspridning 2:1 Basala hygienrutiner 2:2 Personalhygien 2:3 Smittvägar 2:4 Personalinfektioner 3. Rent-Desinfekterat-Höggradigt rent-sterilt 3:1 Val av desinfektionsmedel se bilaga 1 3:2 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas 3:3 Rengöring av mätinstrument 4. Infartsvägar 4:1 Hudpunktion vid injektion 4:2 Hudpunktion vid provtagning 4:3 Hygien insättande av kanyl/kateter venkateter 4:4 Hygien vid perifer kateter 4:5 Hygien vid användande av subcutan venport 4:6 Hygien vid användande av tunnelerad CVK 4:7 Hygien vid användande av PICC-line 5. Katetrar-stomier 5:1 Katetrar 5:2 Stomier 5:3 PEG/ Witzelfistel 6. Blodsmitta 6:1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta. 6:2 Anvisning för personal vid stick och skärskador i vårdarbetet 7. Såromläggning 8. Hygienråd vid hantering av mat och måltider 9. Sondmatning 10. Smitta 10:1 Calici 10:2 Clostridium 10:3 Legionella 10:4 Multiresistenta bakterier, MRB

3 Sidan 3 av Tvätt hantering 11:1 Tvätt av personalens arbetskläder 11:2 Smutstvätt från inte infekterad kund/patient 11:3 Smutstvätt från infekterad kund/patient 11:4 Hantering av ren tvätt 12. Hygienrutiner för andningsvård 12:1 Rensugning av luftvägar 12:2 Skötsel av trachealkanyl 12:3 Skötsel av tracheostoma 12:4 Inhalationsterapi 12:5 Rengöring av PEP-flaska 13. Städ och förrådsrutiner 14. Namn och adresser till enheten för vårdhygien 15. Litteratur och källor 16. Bilaga: Desinfektion och städning vid smittsamma sjukdomar Reviderad

4 Sidan 4 av 33 INLEDNING 1:1 Vårdhygienens målsättning Vårdhygienens övergripande mål är att förhindra smittspridning mellan vårdtagare samt mellan personal och vårdtagare. Smittspridning kan ske både från sjuka och friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie) kan utveckla en infektion, men kan även vara smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltså bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 a sägs att all hälso- och sjukvård skall vara av god kvalitet och bedrivas med hjälp av den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att upprätthålla god kvalité. För vårdtagaren innebär god vårdkvalitet bl.a. att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion skall vara så liten som möjligt. I Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2011:9) sägs att det måste finnas ett ledningssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvalitén hos vården uppnås och upprätthålls. Vårdtagaren förutsätter att de metoder som används för diagnostik, vård och omhändertagande tillgodoser detta krav. 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare Syftet med detta kompendium är att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och sjukvården i Gävleborgs län. De vårdrutiner som presenteras är utformade för att kunna tillämpas i särskilda boendeformer. Rutinerna har utformats av medicinskt ansvariga sjuksköterskor Elisabeth Persson-Calderon, Tina Mansson, Lisa Hartung och Inger Söderberg samt hygiensjuksköterska Birgitta Lönnberg. Gruppens ansvar är att minst en gång per år göra uppdatering av riktlinjerna. Hygienråd för kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län har granskats och godkänts av enheten för vårdhygien, Landstinget Gävleborg. Vi använder begreppet kund/patient vid allmänna råd. Vid speciella råd används begreppet patient.

5 Sidan 5 av ATT HINDRA SMITTSPRIDNING SOSFS 2007:19 2:1 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den grundläggande principen för att förebygga smittspridning och för att bryta smittvägar. Dessa ska tillämpas konsekvent i alla vårdsituationer av all personal. Basala hygienrutiner har flera beståndsdelar, alla lika viktiga: handhygien, skyddshandskar, engångsskyddsförkläde och arbetskläder. Handhygien Handvård är en aktiv och medveten handling för att förebygga nariga och torra händer. Narighet och torrhet kan nämligen ge upphov till torrsprickor, hudproblem, nagelbandsinfektioner m.m. Undvik därför att tvätta händerna med tvål i onödan. Handtvätt med tvål och vatten ska göras: när händerna är synligt förorenade före livsmedelshantering efter toalett besök vid förekomst av tarmsmitta Torka händerna torra före handdesinfektion. Handdesinfektion är den viktigaste åtgärden för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Desinfektera därför alltid händerna före rent och efter orent arbete med minst 2 ml desinfektionsmedel och gnid tills händerna är torra. Det är viktigt att desinfektionsmedlet kommer överallt på händerna, även på fingertopparna, tummarna och mellan fingrarna. Använd desinfektionsmedel med minst 70 % alkohol. Skyddshandskar Sprita händerna före och efter användning av handskar Skyddshandskar ersätter inte handtvätt eller handdesinfektion Skyddshandskar ska användas vid kontakt med urin, avföring, blod och andra kroppsvätskor. Skyddshandskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment, eller tvättas eller desinfekteras mellan olika arbetsmoment utan de ska bytas. Skyddshandskar skyddar händerna, t ex. vid hantering av kemikalier och cytostatika.

6 Sidan 6 av 33 Engångsplastförkläde Vid all patientnära omvårdnad skall engångsplastförkläde användas. Syftet är att skydda arbetsdräkten från föroreningar och därmed minska risken för smittspridning. Exempel på patientnära omvårdnad är hjälp med personlig ADL, toalettbesök samt vid bäddning m.m. 2:2 Personalhygien Var noga med din personliga hygien, tänk även på att vissa människor kan vara känsliga för olika dofter exempelvis parfym och cigarettrök. Ring, armband eller klocka får inte bäras när du arbetar eftersom de förhindrar en korrekt spritdesinfektion. Påbyggnadsnaglar, piercing hud-slemhinna (livsmedelslagen, SFS2004:171 ) och hängande smycken är inte tillåtet och kan dessutom skada vårdtagaren eller dig själv. Håll naglarna kortklippta. Nagellack, får inte användas, ej heller ofärgat. Har du långt hår, sätt upp det. Skägg ska vara välansat och får ej hänga ner i arbetsfältet. Rapportera till arbetsledaren om du har en pågående infektion, detta är särskilt viktigt om du har ett infekterat sår, en böld eller diarré. Har du varit utomlands och har/har haft diarré, kontakta Primärvården Kläder som du använder i vårdarbetet. Kläder blir förorenade med mikroorganismer vid arbete i direkt kontakt med vårdtagaren eller med förorenade föremål. De kläder du använder i vårdarbetet ska bytas dagligen och skall tvättas i minst 60 o C så att smittämnen avdödas. Kläder som används i vårdarbetet ska vara kortärmade. Används huvudduk får denna inte hänga ner i arbetsfältet och ska vara tvättbar i 60 o C och tvättas dagligen. 2:3 Smittvägar Direkt kontaktsmitta sker vid fysisk kontakt. Ett handslag är tillräckligt för att mikroorganismer från smittbäraren skall fastna i din hand.

7 Sidan 7 av 33 Indirekt kontaktsmitta sker via förorenade händer, kläder eller föremål. Droppsmitta sker genom hosta, nysningar och kräkningar. Luftburen smitta är sällsynt men kan förekomma vid tuberkulos och vattkoppor. Tarmsmitta kan nå munnen via vatten och livsmedel. Bristande handhygien efter toalettbesök utgör en risk. Blodsmitta se kap. 6 2:4 Personalinfektioner Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Infekterade sår hos personal Arbeta inte med patienter eller mathantering om du har en bakteriell infektion på händer eller underarmar. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, psoriasis, handeksem eller dylikt ska du alltid rapportera det till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små är en viktig smittkälla för kliniska infektioner, särskilt med stafylokocker och grupp A-streptokocker. Kan du inte utföra en korrekt spritdesinfektion av dina händer kan du inte arbeta i omvårdnaden. Multiresistenta bakterier (MRB) hos personal Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret arbetat med eller varit inlagd på sjukhus/fått sjukvårdande behandling utanför Sverige, eller om du varit inlagd på sjukhus/vårdhem inom Sverige med MRB problematik. Du kan då ha blivit smittbärare med till exempel MRSA. Mag-tarminfektion hos personal Om du har mag-tarminfektion ska du stanna hemma och rapportera till arbetsledaren.

8 Sidan 8 av RENT-DESINFEKTERAT HÖGGRADIGT RENT STERILT. Rent = för ögat synligt rent. Hud, matsmältningskanal, övre luftvägar och andra delar av kroppen som står i förbindelse med omvärlden har en riklig flora av bakterier och svamp, samt sekret av olika slag som skydd mot infektioner. Mekanisk rengöring = borsta, diska och skölj. Disk och städning är viktiga för att minska spridning av mikroorganismer i miljön. Se till att även städredskap är rena! Desinfekterat = föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittfarliga. Föremålen läggs i desinfektionsmedel före mekanisk rengöring. Att desinfektera ytor med kemiska medel är sällan nödvändigt, eftersom rengöring är ett bra sätt att minska antalet smittämnen. Desinfektera ytor endast vid spill av smittfarligt material. Höggradigt rent = mindre än 1 mikroorganism på tusen produkter = autoklaveras. Denna metod är tillräcklig i öppen hälso-och sjukvård. Sterilt = mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter, ett föremål behöver vara sterilt endast om det ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden. 3:1 Val av desinfektionsmedel Virkon Ytdesinfektion plus Följ instruktion för användande av produkterna. Se bilaga 3:2 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas Desinfektera händerna Använd handskar Mekanisk rengöring. Gör i ordning desinfektionslösning (Virkon) i ett för ändamålet märkt kärl. Följ anvisningarna på medlets förpackning. Fyll lumenförsedda föremål som kanyler och kranar med desinfektionslösningen. Låt dem ligga i lösningen under angiven verkningstid (följ anvisningen på förpackningen.) Ta upp föremålen och skölj dem under rinnande vatten. Torka föremålen.

9 Sidan 9 av 33 Kontrollera att föremålen är rena och torra. Förvara dem torrt och dammfritt i stängt skåp. 3:3 Rengöring av mätinstrument Alla mätinstrument man använder vid patientnära omvårdnad ska torkas av med ytdesinfektion Plus. Exempel på mätinstrument kan vara blodtrycksmanschett, stetoskop, temp, bladderscan, saturationsmätare etc.

10 Sidan 10 av INFARTSVÄGAR Infektionsrisken är särskilt stor för kund/patient som får en kvarliggande kateter i blodbanan. Detsamma gäller vid injektioner, punktioner och när du tar venprover. Tillämpa basala hygienrutiner. Enligt 2012:07 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker- smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, ska alltid säkerhetsprodukter användas vid risk för stickskador. 4:1 Hudpunktion vid injektion Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion. Desinfektera patientens hud och låt lufttorka. (ex. på undantag är insulingivning). Ta på undersökningshandskar. 4:2 Hudpunktion vid blodprovstagning Desinficera insticksstället med sprit t.ex. klorhexidin 5 mg/ml eller använd färdig desinfektionstork Använd säkerhetskanyl med förmonterad engångshållare Undvik att ta prov vid hudinfektion 4:3 Hudpunktion vid insättande av kanyl/kateter Ta på engångsplastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion. Desinfektera patientens hud och låt lufttorka. Ta på undersökningshandskar. 4:4 Hygien vid perifer venkateter Byt kanyl/kateter och insticksställe minst var 3:e dygn. Använd förband som gör att det går att inspektera insticksstället. Inspektera minst 1 gång per dygn. Rör inte förbandet i onödan. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3: e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion.

11 Sidan 11 av 33 4:5 Hygien vid användning av subkutan venport Se även: Använd alltid engångsplastförkläde och handskar Inspektera insticksstället en gång per dag Vid injektion och infusion desinfektera huden med klorhexidinsprit 5mg/ml. Sterilt tillvägagångssätt vid nålsättning Kanyl som används längre tid byts var femte dygn och byt även den inre trevägskranen. Nålen kan ev bytas var 7:e dygn enl Vårdhandboken 4:6 Hygien vid användande av tunnelerad CVK Se även: CVK läggs om med steril genomskinlig plastfilm infektionstecken kan då upptäckas Inspektion av insticksstället ska göras varje dag Förbandet bytes var sjätte dag Vid bad eller dusch behövs inget ytterligare förband Rodnad, ömhet, värmeökning kännbar kärlsträng och ev. feber indikerar rapport till läkare och ev. avlägsnande av CVK. Behandlas med Hirudoidsalva och ev. antibiotika efter ordination 4:7 Hygien vid användande av Picc-line Se även: All hantering av Picc-line ska ske med iakttagande av aseptisk teknik. Patient med Picc-line kan duscha men inte bada. Inlagd Picc-line kan vara kvar 1 år efter inläggning om det inte är problem och den sköts enligt gällande föreskrifter. Första omläggningen sker 1 dygn efter inläggning därefter sker omläggning 1 gång/veckan. Observera att det finns en länsgemensam rutin för Picc-line.

12 Sidan 12 av 33 5 KATETRAR OCH STOMIER 5:1 Urinkateter - insättning och skötsel Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ofta en följd av katetrisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför av största vikt under hela behandlingstiden. Basala hygienrutiner tillämpas. Ren rutin vid insättning av kateter Använd höggradigt rent material, steril ordinerad kateter samt steril gel. Förberedelser Använd engångsplastförkläde. Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Tvätta urinrörsmynningen med huddesinfektionsmedel. Använda handskar tas av och kastas. Katetrisering För metod se Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. Om katetern beräknas ligga kvar i mer än två dygn rekommenderas tömbar påse. Daglig skötsel Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern. Urinuppsamlingssystem Två principiella typer av system finns - slutet respektive halvöppet. Slutet system rekommenderas. Slutet system Består av urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller när dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan, kateterventil rekommenderas. På natten kan icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara.

13 Sidan 13 av 33 Halvöppet system Har urinuppsamlingspåse som inte är tömbar. Påsen byts när den är fylld. Har kateterventil. Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Töm eller byt påsen. Undvik att urinuppsamlingspåsens mynning kommer i beröring med kateterns utsida. Tvätta och desinfektera därefter händerna. Ren rutin vid intermittent katetrisering Katetriseringen görs flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Duscha eller tvätta underlivet. Var särskilt noga runt urinrörsmynningen. Använd tvål minst en gång per dygn. Risk finns att slemhinnor blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt ordination med ordinerad spolvätska. Blåssköljningen ska utföras med engångs sårspruta. Sköljning med sårspruta. Använd engångssårspruta. Häll upp vätskan i ren skål, och dra upp den i sprutan. Undvik att sprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida.

14 Sidan 14 av 33 5:2 Stomihygien Basala hygienrutiner tillämpas. Se även 5:2:1 Stomi Tvätta stomin och huden runt stomin med kompresser fuktade i ljummet vatten. Klapptorka huden torr. Duscha gärna utan bandage. Behandla huden så varsamt som möjligt. 5:2:1 PEG/Witzelfistel Om huden runt PEG ser irriterad eller infekterad ut kan den tvättas med Hibiscrub var 6:e dag Pga. risken för infektion ska inget förband sättas runt PEG/knapp/gastrotub

15 Sidan 15 av BLODSMITTA Det finns risk att du kan bli smittad om du sticker dig på en använd kanyl, skalpell eller liknande. Blod på sårig och skadad hud samt blodstänk i ögon eller mun medför också en risk. OBS! Virus passerar inte oskadad hud. Basala hygienrutiner tillämpas. AFS 2012:7 ska beaktas. 6:1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta Planera ditt arbete med t ex. provtagning så att risken för stickskada minimeras. Använd skyddshandskar vid all blodkontakt. Använd de tekniska hjälpmedel som kan skydda dig. Hylshållare, riskavfallsburk med stadigt lock. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanyl som använts till patient. Fyll kanylburken endast till markerad nivå eller ¾ (se lokal anvisning). Torka alltid upp utspillt blod omedelbart med Virkon eller ytdesinfektion plus. Prov och remiss från patient med känd eller misstänkt blodsmitta, märks med etikett, BLODSMITTA. Provet förvaras sedan i genomskinlig plasthylsa så att mottagaren lätt kan se märkningen. Om blodblandade kroppsvätskor finns på textilierna, ta på skyddshandskar och plastförkläde, lägg textilierna i en förintelsepåse och lägg sedan i tvättmaskin och tvätta i 60 grader. Blanda inte med andra vårdtagares tvätt. 6:2 Anvisningar för personal vid stick- och skärskador Kontakta din chef, denne ansvarar för att du får kontakt med sjukvården. Din chef ansvarar också för arbetsmiljö och arbetsskaderapportering. En bedömning av smittöverföringsrisk skall påbörjas omgående, helst inom 2 timmar. Telefon nr. till infektionskliniken Gävle, dagtid: inf. mottagningen sekreterare tel. 026/ , sjuksköterska tel. 026/ jourtid: avd. 120 tel. 026/ Eventuell provtagning och behandling samt uppföljning sker i samråd med infektionskliniken i Gävle. Provtagning ska ske på den hälsocentral där personen som misstänkts ha smittats, är listad.

16 Sidan 16 av 33 6:2:1 Om det blöder Tvätta med rikliga mängder tvål och vatten. Desinficera med handsprit. 6:2:2 Om du får blod i mun, på slemhinna, eksem, sårig hud eller i ögonen. Skölj med rikliga mängder vatten eller koksaltlösning. Se även

17 Sidan 17 av SÅROMLÄGGNING Utför all såromläggning, oberoende av metod, aseptiskt det vill säga "bevara det rena rent". Basala hygienrutiner tillämpas vid all sårvård. Ren eller steril rutin Det är den behandlande läkaren som ordinerar ren eller steril omläggning. När det gäller övergripande sårrengöringsmetoder kan den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, besluta om och när ren rutin är praxis i verksamheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination. 7:1 Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen. Steril rutin tillämpas för: operationssår som kräver omläggning under det första dygnet operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad infektionskänsliga patienter (vilka som ingår i denna kategori avgörs av den patientansvarige läkaren) 7:2 Ren rutin Ren rutin kan tillämpas vid alla sår som inte kräver steril omläggning. Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och rena produkter. Ta fram de instrument och utensilier som behövs. Uppdukning ska ske på rengjord och desinfekterad yta. Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett rent kärl. Kranvatten tas från ett tappställe som används ofta. Låt vattnet rinna någon minut innan det används. Duscha gärna direkt på såret 7:3 Hantering av omläggningsmaterial Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden bibehålls från förpackning till vårdtagare. Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i stängd låda eller förpackning i t.ex. ett skåp. Används flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med pincett.

18 Sidan 18 av 33 Plockpincetten förvaras stående i t.ex. rostfri mugg eller cylinder. Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. Öppnad förpackning kan ej användas till annan patient. Använt omläggningsmaterial som ska kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och slängs. Hanteras som konventionellt avfall. 7:4 Hantering av instrument Använda flergångsartiklar, t ex. rondskålar, saxar och pincetter rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor. Om sådan inte finns, använd kemisk desinfektion, ytdesinfektion Plus/Virkon. Efter värmedesinfektion i diskdesinfektor: Öppna luckan och desinfektera händerna. Torka instrumenten med torkpapper eller liknande. Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas. Övrigt, se Sårbehandling.

19 Sidan 19 av HYGIENRÅD VID HANTERING AV MAT OCH MÅLTIDER Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten. Inom vården finns stor risk för smittspridning via personalen som växlar mellan vårdarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningen och EU:s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. Dessutom ska personalen få instruktioner om samt utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete som utförs. Personlig hygien är viktig och basala hygienrutiner ska tillämpas. Du får inte arbeta med mat: Vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar och halsont. Vid hudinfektioner på händerna (rådgör med din chef). Om du har piercing i ansiktet, hud-slemhinna Råd vid mathantering Särskilt köksförkläden ska användas vid arbete med mat, dessa ska vara rena, lättvättade och förvaras på arbetsplatsen. Viktigt med bra tvättrutin på förkläden. Håll rent på din arbetsplats och ha god ordning i kökslokalerna. Använd alltid rena redskap. Disktrasor ska bytas varje dag. Använd aldrig disktrasor på skärbrädor i kylskåp eller på golv. Smaka aldrig på maten med fingrarna. Mat ska hanteras under sådana temperaturförhållanden att hygieniska risker inte uppstår. Kylvaror förvaras i högst + 8 C. vissa känsliga livsmedel t ex köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C Färdiglagad mat som återuppvärms före servering måste återuppvärmas till minst + 72 C. Kylplatta ska användas om mejerivaror och pålägg står framme i rumstemperatur mer än 20 minuter. Skapa en tilltalande måltidssituation genom prydlig och ren dukning. Symtom hos kund/patient som buksmärtor, kräkningar och diarré ska alltid anmälas till sjuksköterska för vidare utredning och hantering. Kund/patient med diarré och andra infektioner bör inte äta i gemensamt matrum. Rådgör med sjuksköterska.

20 Sidan 20 av SONDMATNING För att undvika att sondmaten förorenas av bakterier krävs strikta hygienrutiner. Använd ren teknik och följ basala hygienrutiner. Gällande hygienrutiner vid sondmatning se Länsgemensam rutin Enteral nutrition för Gävleborgs kommuner utarbetad av länets dietister och granskad av Vårdhygien.

21 Sidan 21 av Smitta (Calici/Norovirus, clostridium, legionella och MRB) 10:1Calici/Norovirus I gruppen calicivirus ingår flera typer av virus med lite olika utseende. Norovirus utgör tillsammans med sapovirus människans calicivirus. De kan liksom andra virus, överleva men inte tillväxa utanför den levande organismen. Människan är enda kända reservoar. En särskilt framtagen checklista finns specifikt för SÄBO, denna skall noggrant följas. Varje verksamhet kan göra lokala tillägg till checklistan på: t.ex. matvagnar, avfall, tvätt. OBS! Se till att patienten också har god handhygien. Smittvägar och spridning Viruset utsöndras via avföringen och kräkning och kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer via dricksvatten och via livsmedel som hanteras och förorenats av en person som är sjuk eller håller på att insjukna. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet. Den låga infektionsdosen gör att spridningen från person till person kan bli explosionsartad. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik Symtomen är illamående, ofta kaskadkräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Sjukdomen är självläkande efter några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Prov tas enligt ordination av läkare på avföring (i första hand), alt. kräkning från nyinsjuknade, se checklista. Diagnos kan ställas via elektronmikroskopisk undersökning av avföringsprov från akuta personer eller genom molekylärbiologiskt påvisande av virus. Rapportering Infektioner med dessa virus är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men misstänkta utbrott skall alltid rapporteras till MAS och hygiensjuksköterska. Blankett finns i detta dokument, sid

22 Sidan 22 av 33 Checklista vid misstanke om vinterkräksjuka för SÄBO och korttidsboende inom kommunen. Se till att basala hygienrutiner fungerar, vilket innebär: 1. Att man före rent och efter orent arbetet tvättar händerna noga med tvål och vatten, torkar torrt med papper. Spritdesinfektera och gnid till händerna är torra. Använd inte ringar, klockor eller långa ärmar p.g.a.smittspridningsrisken 2. Använd handskar vid smutsigt arbete. Ta av handskarna omedelbart efter avslutat arbetsmoment och desinfektera händerna. 3. Använd engångsförkläden/engångsskyddsrock vid direktkontakt med kund/patient och vid omhändertagande av smutstvätt och avfall 4. Använd ev. visir/munskydd vid kontakt med kund/patient som kräks Snabb isolering i lägenheten vid första fallet Vid misstänkt vinterkräksjuka, kontakta sjuksköterska som sedan informerar ansvarig chef, hygiensjuksköterska och MAS, via mail eller telefon Ta efter ordination av läkare, prov på avföring (två till tre skopor) från nyinsjuknade. Provet lämnas på Hälsocentralens laboratorium Inför kohortvård, vilket innebär: 1. Exponerad personal får bara sköta smittade och exponerade vårdtagare 2. Måste kohortvården brytas, t.ex. nattetid, ska personalen om möjligt duscha, tvätta håret och byta kläder Personal som sköter de smittade får inte hantera mat Tvätta förorenade kläder, lakan, mm, omedelbart i tvättmaskin så varmt som möjligt (minst 60 C) Sopor läggs först i en soppåse som knyts ihop, sedan i en till som också knyts ihop inne hos kund/patient. Därefter direkt till soptunnan eller motsvarande Vid rengöring efter kräkning eller diarré måste först punktdesinfektion utföras, vilket innebär: 1. Dränk in föroreningen med Virkon eller Ytdesinfektion Plus beroende på mängden, låt verka, torka upp, släng. Förslut som vid sopor. 2. Rengör golv och övriga ytor med vanligt rengöringsmedel eller Virkon 1 %. Välj preparat beroende på avfallets storlek Allt som tas ut från smittad kund/patient skall desinfekteras Informera all personal, kom ihåg: anhöriga, kök, rehabiliteringspersonal, natten, osv. Överväg inflyttning, flyttning och besöksrestriktioner i samråd med ansvarig chef och tjänstgörande sjuksköterska. Kontakta hygiensjuksköterska vid behov (dagtid) Gör en lista på samtliga sjuka. En lista för vårdtagare och en lista för personal, med datum för insjuknande, provtagning och symtomfrihet. Se bil. Rapportera när utbrottet upphör till hygiensjuksköterska och MAS Kund/patient räknas som smittsam i två dygn efter det att symtomen upphört. Personal kan återgå i tjänst efter ett dygns symptomfrihet, mathantering får ske efter två dygns symtomfrihet Om smittad/exponerad patient måste till sjukhus, skall sjukhuset informeras om att enheten har utbrott av calici. Även boendet/korttids skall informeras om att sjukhuset har caliciutbrott. Frågor besvaras av: Vårdhygien tfn: , ansvarig MAS alt. hygienombud.

23 Sidan 23 av 33 Patientöversikt calici - Kommun Boende.. Avdelning. Kontaktperson.. Ort Lgh Initialer Kön Debut Datum Symtom Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Virusprov * Ja Nej Provsvar pos neg Ja Nej Provsvar pos neg Ja Nej Provsvar pos neg Ja Nej Provsvar pos neg Ja Nej Provsvar pos neg Ja Nej Provsvar pos neg Symtomfri Datum Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré Kräkning diarré * Rekommendationen är att 2-3 boende provtas för att verifiera att det är calici. Skicka det ifyllda rapportbladet 3-4 dagar efter avslutat utbrott till: Birgitta Lönnberg, Vårdhygien Hus 2, Hudiksvalls sjukhus, Hudiksvall

24 Sidan 24 av 33 Personalöversikt calici - Kommun Boende.. Avdelning. Kontaktperson.. Ort Namn Insjukn dag Datum Senaste arb pass Datum Yrkeskategori Symtomfri Skicka det ifyllda rapportbladet 3-4 dagar efter avslutat utbrott till: Birgitta Lönnberg, Vårdhygien Hus 2, Hudiksvalls sjukhus, Hudiksvall

25 Sidan 25 av 33 10:2 Clostridium difficile Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som kan orsaka mer eller mindre allvarliga diarrétillstånd när den normala balansen i tarmfloran rubbas. Riskfaktorer för att drabbas av Clostridium difficile-infektion är antibiotikabehandling, hög ålder, kronisk sjukdom och sjukhusvård. Flertalet patienter med Clostridium difficile i tarmen är symtomfria. För symtomfria bärare av denna bakterie finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. Symtom på Clostridium difficile-infektion är vattnig, illaluktande, ibland blodtillblandad diarré. Även krampartade buksmärtor förekommer. Vårdpersonal löper ingen eller liten risk att drabbas av Clostridium difficile-infektion eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd. Smittspridning Smittan sprids indirekt genom kontaktsmitta, till exempel via personalens händer. Patienter vars tarm koloniserats av Clostridium difficile-bakterien får symptom i form av diarré av skiftande svårighetsgrad då bakterien kan föröka sig och bilda toxin i samband med rubbad bakterieflora, exempelvis vid antibiotikabehandling. Diarré som uppkommer under eller efter avslutad antibiotikabehandling bör misstänkas vara orsakad av Clostridium difficile. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med patienten. Observera särskilt att efter patientnära arbete vid vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-infektion utförs handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Detta utförs även efter det att man använt handskar. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, detta för att minska smittdosen och för att alkohol inte har fullständig effekt på sporformerna av Clostridium difficile. Städning Eftersom bakterien är sporbildande kan det finnas risk att sporerna finns kvar i miljön, så städa rummet helst varje dag. Var noga med rengöring och desinfektion av den boendes toalett och tvättställ. Förslut påsen med avfall respektive tvätt säcken inne i lägenheten så att läckage av smittämnet /sporer undviks.

26 Sidan 26 av 33 10:3 Legionella Legionella är en naturlig sötvattenbakterie som även anpassat sig till människans moderna vattenmiljöer. Bakterierna förökar sig lättast i stillastående vatten och vid temperaturer mellan +20 o C och +45 o C. Bakterierna dör efter ett par sekunder i 70- gradigt vatten. Vattensystem i stora byggnadskomplex, som till exempel hyreshus och sjukhus, är ofta koloniserade med legionellabakterier. För att undvika legionellatillväxt är det viktigt med ett bra flöde i vattensystemets alla delar. Varmvattentemperaturen ska vara lägst 60 o C i varmvattenberedaren. Vid samtliga tappställen i patientutrymmen ska temperaturen nå upp till minst 50 o C efter 1 minuts genomspolning. Kallvattentemperaturer ska inte överstiga 20 o C efter 1 minuts genomspolning. Legionella kan förorsaka lunginflammation, även kallad legionärssjuka. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Personer med nedsatt immunförsvar är speciellt mottagliga. I Sverige anmäls årligen 5-10 fall av vårdrelaterad legionellainfektion, men dessa siffror speglar förmodligen en stor underrapportering. Symtombilden kan vara svår att skilja från andra former av lunginflammation och dödligheten är relativt hög, 10-20%. Smittvägar Bakterierna smittar huvudsakligen genom att transporteras i mycket små vattendroppar, så kallad aerosol. Risken ökar ju mindre vattendropparna är. Omfattande legionellautbrott har på detta vis orsakats av duschar, bubbelbad, befuktningsaggregat, fontäner samt sjukhusens kyltorn. Patienter med dåliga reflexer i luftvägarna kan även smittas genom aspiration. Överföring av legionellakontaminerat vatten till de nedre luftvägarna i samband med andningsterapi och operativa ingrepp utgör en särskild smittrisk. Smitta mellan personer förekommer inte. Det går bra att dricka vatten där legionellabakterier påvisats. Riskpatienter Bland friska personer insjuknar cirka 1 person per tusen personer som utsatts för smittan. Störst risk att insjukna har patienter med nedsatt infektionsförsvar orsakat av sjukdom eller medicinering. Riskpatienter är exempelvis personer som genomgått organtransplantation eller medicinerar med cellgifter, som har höga cortisondoser, njursvikt, hematologisk malignitet eller kronisk luftrörssjukdom.

27 Sidan 27 av 33 Diagnostik Klinisk uppmärksamhet och tillgång till mikrobiologiska diagnosmetoder är avgörande. Legionelladiagnosen ska alltid övervägas vid vårdrelaterad lunginflammation och speciellt på avdelningar som vårdar riskpatienter. Ett test som är enkelt att utföra är bestämning av legionellaantigen i patientens urin. Testet påvisar en löslig sockerart som härstammar från bakteriens cellvägg och som vanligen utsöndras under några veckor efter sjukdomsdebuten. Testet fångar i bästa fall upp till 70% av vårdrelaterade legionellainfektioner. Då urinantigentesten inte påvisar alla serogrupper av bakterien ska man eftersträva odlingsprov. Finns tillgång till sekret eller annat prov från de nedre luftvägarna kan legionellabakteriens DNA påvisas med molekylärbiologisk metodik. Odling från sekret har lägre känslighet, men ska alltid utföras när sådant finns tillgängligt. I annat fall har man ingen möjlighet att spåra smittkällan. 10:4 Multiresistenta bakterier (MRB) Uppdaterad information om multiresistenta bakterier finns på Vårdhygiens hemsida, MRB/ Där finns information om MRSA (meticillinresistenta stafylokockus aureus) VRE (vankomycinresistenta enterokocker) ESBL (extended spectrum betalaktamases E.coli/Klebsiella) Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Handlingsprogram i öppen och slutenvård samt särskilda boenden O/Smittskyddsenhet/PM_och_anvisningar/VRE/VRE_Handlingsprogram.pdf

28 Sidan 28 av TVÄTTHANTERING Tvättstugan ska vara indelad i en ren respektive smutsig sida. Indelningen ska vara väl känd av den personal som jobbar i tvättstugan. Vid hantering av smutstvätt används skyddshandskar och engångsplastförkläden. Starkt förorenad tvätt kan v.b. läggas i s.k. förintelsepåse Lägg aldrig smutstvätt på golvet, den skall läggas direkt i säck eller tvättkorg. Underkläder, handdukar, draglakan och sänglinne tvättas i 90 C. Golvmoppar läggs i tvättpåse och tvättas separat i 90 C. 11:1 Tvätt av personalens arbetskläder Arbetskläder som tvättas på arbetsplatsen ska tvättas vid minst 60 C och torkas i tumlare eller torkskåp. 11:2 Smutstvätt från kund/patient Tvätten förvaras helst i kund/patients hygienutrymme. Om tvätten förvaras i sköljrum eller tvättstuga ska den läggas i personlig säck eller tvättkorg med lock. Tvätt från flera kunder/patienter kan blandas om den tål minst 60 C. 11:3 Smutstvätt från infekterad kund/patient T ex vid smittsam diarrésjukdom, känd blodsmitta (gäller endast blodig tvätt) eller utbredda hudskador. Blanda inte tvätt med andra kunder/patienters tvätt. Tvätten förvaras i kund/patientens hygienutrymme och skall tvättas så snart som möjligt. 11:4 Hantering av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Se till att rena tvätten inte kommer i kontakt med den smutsiga sidan av tvättstugan. Tvätten sorteras på ren bänk Ren tvätt får inte läggas tillbaka i den smutsiga tvättsäcken/korgen. Tvätten läggs in i vårdtagarens eget skåp och skall inte förvaras i tvättstuga.

29 Sidan 29 av HYGIENRUTINER FÖR ANDNINGSVÅRD För alla produkter gäller att man måste ta del av tillverkarens rengöringsinstruktioner. 12:1 Hygienrutiner vid rensugning av luftvägar Basala hygienrutiner tillämpas. Ta en ny, steril sugkateter. Sug igenom sugslangen med kranvatten efter avslutad sugning. Efter avslutad sugning samlas sugkatetern ihop i handen, handsken vrängs över och handske med kateter kastas omedelbart bort. Tvätta och/eller desinfektera händerna efter avslutat arbete. Sugflaskan töms och rengörs dagligen med rengöringsmedel och särskild diskborste. Om det finns tillgång till spoldesinfektor desinfekteras flaskan i samband med rengöring. Sugflaskan ska rengöras och desinfekteras före användning till ny kund/patient. Sugslangen byts minst en gång per vecka. Den gamla slangen kasseras. Filtret på sugflasklocket byts en gång per vecka och före användning till ny kund/patient. 12:2 Skötsel av trachealkanyl Rengöring av innerkanyl Innerkanylen är ett rör inne i tracheostomituben. Den kan tas ut och göras ren medan tuben sitter kvar och kan sedan lätt sättas på plats igen. Innerkanylen rengörs och desinfekteras 1-2 gånger/dag och vid behov. Basala hygienrutiner tillämpas. Ta ut innerkanylen. Dra rena kompresser genom kanylen med hjälp av peang, tills allt synligt slem har avlägsnats. Kontrollera att innerkanylen blivit ren. Rengör innerkanylen invändigt och utvändigt med flytande, oparfymerat handdiskmedel och varmt kranvatten (om diskdesinfektor finns är detta förstahandsalternativ för rengöring). Skölj av kanylen ordentligt under rinnande kranvatten för att få bort ev. rester av handdiskmedel. Torka innerkanylen torr med rena kompresser innan den sätts tillbaka.

30 Sidan 30 av 33 12:3 Skötsel av trakeostoma Trakeostomat och området runt omkring ska skötas aseptiskt för att förhindra bakterietillväxt i den fuktiga miljön. Byt förband, så kallad slitskompress, vid behov eller enligt ordination. Fuktiga kompresser irriterar huden och ska bytas. Rengör och desinfektera huden runt stomat med en väl urkramad kompress med kranvatten. Rengör kunden/patientens hals och nacke med tvål och vatten. Håll huden runt stomat ren och torr för att undvika risk för bakterie och svampväxt. Se instruktioner på 12:4 Inhalationsterapi Det finns ett stort antal olika fabrikat och typer av inhalationsutrustning. Läs instruktionen för vardera utrustningen. Se instruktioner på 12:5 Rengöring av Pep-flaska Eftersträva ventil/munstycke i stället och använd flaska vid mycket korta behandlingstillfällen. Se instruktioner på

31 Sidan 31 av Städ och förrådsrutiner. Lokalerna ska vara ändamålsenliga för de material som förvaras där. Uppsatt automat för handdesinfektion ska finnas i nära anslutning till förrådsingången Material ska förvaras på hyllor eller i skåp. Material får inte förvaras på golvet. Rent material skyddas från solljus och fukt samt förvaras dammfritt i avskilt förråd eller i stängda skåp eller lådor. Sterilt material förvaras separat i stängda skåp Förråd ska vara organiserat så att det äldsta materialet tas först och det nyaste tas sist. Hållbarhetsdatum kontrolleras kontinuerligt så att utgångsdatum inte överstigs. Transportförpackningar förvaras i separata transportförråd och får inte förekomma i vanliga förråd. Textilier ska förvaras på hyllor och så högt från golvet att det kan städas utan att textilierna förorenas. Textilier tas från rätt håll, det äldsta först. Golv städas 1-2 gånger i veckan. Hyllor torkas rena i samband med påfyllning dock minst en gång i månaden. Använd Ytdesinfektion Plus eftersom hyllan ska vara torr innan nytt material placeras där. Även dörrhandtag och handtag till lådor torkas. Tvättstugor Torka golv dagligen Efter tvätt, torka av tagställen och tvättmaskin Kök Torka golv dagligen Se rutiner för livsmedelshygien Skölj Ska vara indelad i en ren resp. oren sida Torka golv dagligen Torka av tagställen, diskdesinfektor och spoldesinfektor efter användning. Hjälpmedel Se instruktion för varje hjälpmedel Torka av tagställen

32 Sidan 32 av Namn och adresser till Vårdhygien. Hygiensjuksköterskor Gävleborgs län nås på 070/ och mailadress Birgitta Lönnberg Therese Malm Britt-Inger By 15 Litteratur och källor Hälso och sjukvårdslagen SFS 1982:763 SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SFS smittskyddslagen 2004:168 AFS 2012:7 Livsmedelslagen SFS 2004:171 SFS 2006:804 Svensk författningssamling Livsmedelslag SFS 2006:813 Livsmedelsförordning LIVSFS 2005:20 Statens livsmedelsverks föreskrifter och allmänna råd om hantering av livsmedel, personalhygien (Smi har tagit fram ett kunskapsunderlag för vinterkräksjuka.)

33 Sidan 33 av 33 Desinfektion och städning vid smittsamma sjukdomar, Infektion Punktdesinfektion Daglig Städning Slutstädning Tvättsäck 1 Blodsmitta Stänk Ytdesinfektion Plus Vanliga rengöringsmetoder Vanliga rengöringsmetoder Vit Avfall 2 Konventionellt Mycket blod Virkon 1 % Calicivirus MRB(multiresistenta bakterier, MRSA, VRE, ESBL osv) Clostridium difficile TBC i smittsamt skede Ytdesinfektion Plus Ytdesinfektion Plus Ytdesinfektion Plus Ytdesinfektion Plus Vanliga rengöringsmetoder Vanliga rengöringsmetoder Vanliga rengöringsmetoder Vanliga rengöringsmetoder Vanliga rengöringsmetoder Golv Virkon 1 % Övrigt Virkon/Ytdesinf Plus Golv Virkon 1 % Övrigt Virkon/Ytdesinf Plus Golv Virkon 1 % Övrigt Virkon/Ytdesinf Plus Golv Virkon 1 % Övrigt Virkon/Ytdesinf Plus Golv Virkon 3 % Övrigt Virkon/Ytdesinf Plus 1 Tvätt som är förorenad med kroppsvätskor läggs i förintelsepåse säck ² säck 2 Vid hantering av avfall, knyt ihop soppåsen i rummet Gul Vit Vit Vit Gul Smittfarligt Konventionellt Konventionellt Konventionellt Smittfarligt Viktigt: Om smitta misstänks i någon lägenhet så är det extra viktigt att lägenheten städas regelbundet och aldrig hoppas över. Kontakta gärna hygiensjuksköterska vid frågor.