INLEDNING :1 Vårdhygienens målsättning :2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING... 3 1:1 Vårdhygienens målsättning... 3 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3"

Transkript

1 Sidan 1 av 29 INLEDNING :1 Vårdhygienens målsättning :2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare ATT HINDRA SMITTSPRIDNING :1 Basala hygienrutiner :2 Personalhygien :3 Smittvägar :4 Personalinfektioner RENT-DESINFEKTERAT HÖGGRADIGT RENT STERILT :1 Val av desinfektionsmedel :2 Smittämnens överlevnad på rumsyta :3 Rengöring av flergångsinstrument :4 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas :5 Rengöring av till exempel mätinstrument INFARTSVÄGAR :1 Hudpunktion vid injektion :2 Hudpunktion provtagning eller insättande av kanyl/kateter :3 Hygien vid perifer venkateter :4 Hygien vid användning av subkutan venport :5 Hygien vid blodprovtagning :6 Hygien vid användande av CVK :7 Hygien vid användande av Picc-line KATETRAR OCH STOMIER :1 Urinkateter - insättning och skötsel :2 Stomihygien BLODSMITTA :1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta :2 Anvisningar för personal vid stick- och skärskador i vårdarbetet eller prov med känd eller misstänkt blodsmitta SÅROMLÄGGNING HYGIENRÅD VID HANTERING AV MAT OCH MÅLTIDER SONDMATNING TARMSMITTA (CALICIVIRUS, CLOSTRIDIUM DIFFICILE MFL) Calicivirus Smittvägar och spridning Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med patienten Handhygien Skyddskläder Tvätt... 18

2 Sidan 2 av 29 Avfall Isolering Personal Anmälningsplikt CHECKLISTA VID MISSTANKE OM CALICI FÖR SÄBO OCH KORTTIDSBOENDE INOM KOMMUNEN Patientöversikt gastroenterit Personalöversikt gastroenterit Boendeöversikt calici... Fel! Bokmärket är inte definierat. 11. TVÄTTHANTERING :1 Tvätt av personalens arbetskläder :2 Smutstvätt från inte infekterad kund/patient :3 Smutstvätt från infekterad kund/patient HYGIENRUTINER FÖR ANDNINGSVÅRD :1 Rensugning av luftvägar :2 Skötsel av trachealkanyl :3 Syrgasbehandling :4 Inhalationsterapi :5 Rengöring av Pep-flaska :6 Rengöring av Pari Boy STÄD OCH FÖRRÅDSRUTINER NAMN OCH ADRESSER TILL ENHETEN FÖR VÅRDHYGIEN LITTERATUR OCH KÄLLOR... 27

3 Sidan 3 av 29 INLEDNING 1:1 Vårdhygienens målsättning Vårdhygienens övergripande mål är att förhindra smittspridning mellan vårdtagare samt mellan personal och vårdtagare. Smittspridning kan ske både från sjuka och friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie) kan utveckla en infektion, men kan även vara smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltså bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 a sägs att all hälso- och sjukvård skall vara av god kvalitet och bedrivas med hjälp av den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att upprätthålla god kvalité. I Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2007:19) sägs att det måste finnas ett kvalitetssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvalitén hos vården uppnås och upprätthålls. För vårdtagaren innebär god vårdkvalitet bl.a. att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion skall vara så liten som möjligt. Vårdtagaren förutsätter att de metoder som används för diagnostik, vård och omhändertagande tillgodoser detta krav. 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare Syftet med detta kompendium är att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och sjukvården i Gävleborgs län. De vårdrutiner som presenteras är utformade för att kunna tillämpas i särskilda boendeformer. Rutinerna har utformats av medicinskt ansvariga sjuksköterskor Elisabeth Persson-Calderon, Monica Stark, Tina Mansson och områdeschef Lena Yngvesson. Gruppens ansvar är att minst en gång per år göra uppdatering av riktlinjerna. Hygienråd för kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län har granskats och godkänts av enheten för vårdhygien, Landstinget Gävleborg. Vi använder begreppet kund/patient vid allmänna råd. Vid speciella råd används begreppet patient.

4 Sidan 4 av ATT HINDRA SMITTSPRIDNING Sosfs 2007:19 2:1 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den grundläggande principen för att förebygga smittspridning och för att bryta smittvägar. Dessa ska tillämpas konsekvent i alla vårdsituationer av all personal. Basala hygienrutiner har flera beståndsdelar, alla lika viktiga: handhygien, skyddshandskar och skyddskläder. Handhygien Handvård är en aktiv och medveten handling för att förebygga nariga och torra händer. Narighet och torrhet kan nämligen ge upphov till torrsprickor, hudproblem, nagelbandsinfektioner m.m. Undvik därför att tvätta händerna med tvål i onödan. Återfetta dem ofta. Handtvätt, om händerna är smutsiga, fukta dem först med vatten för att undvika koncentrerad tvål på torr hud och tvätta dem sedan med tvål. Var noga med att skölja bort tvålrester. Torka händerna torra. Handdesinfektion är den viktigaste åtgärden för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Desinfektera därför alltid händerna före rent och efter orent arbete med minst 2ml desinfektionsmedel och låt lufttorka. Se till att desinfektionsmedlet kommer överallt på händerna, även på fingertopparna, mellan fingrarna och tumgreppet. Använd desinfektionsmedel med minst 70 % alkohol. Skyddshandskar Skyddshandskar ersätter inte handtvätt eller hand-desinfektion Skyddshandskar ska användas vid kontakt med urin, avföring, blod och andra kroppsvätskor. Skyddshandskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment, eller tvättas eller desinfekteras mellan olika arbetsmoment utan de ska bytas. Skyddshandskar skyddar händerna, t ex. vid hantering av kemikalier och cytostatika. Skyddskläder. Vid känd kontaktsmitta skall skyddsrock eller plast-förkläde användas. Skyddsrocken skall vara lägenhetsbunden och bytas minst en gång/veckan eller då den blivit våt eller förorenad. Plastförklädet kastas direkt efter användning

5 Sidan 5 av 29 2:2 Personalhygien Var noga med din personliga hygien, tänk även på att vissa människor kan vara känsliga för olika dofter exempelvis parfym och cigarettrök. Ring armband eller klocka får inte bäras när du arbetar eftersom de är i vägen när du tvättar händer och underarmar, långa naglar, påbyggnadsnaglar, piercing och hängande smycken kan dessutom skada vårdtagaren eller dig själv. Håll naglar kortklippta nagellack får inte användas, det kan dölja smuts. Har du långt hår, sätt upp det. Använder du huvudduk ska den bytas/tvättas dagligen i 60grader. Flikarna stoppas ned under arbetsblusen för att undvika att de hänger över kunden. (Rapportera till arbetsledaren om du har en pågående infektion, detta är särskilt viktigt om du har ett infekterat sår, en böld eller diarré.) Har du varit utomlands och har/har haft diarré, kontakta Primärvården Kläder som du använder i vårdarbetet. Kläder blir förorenade med mikroorganismer vid arbete i direkt kontakt med vårdtagaren eller med förorenade föremål. Oskyddade kläder ska inte användas vid orent arbete (bäddning, blöjbyte) och därefter göra rent arbete. De kläder du använder i vårdarbetet skall tvättas tillräckligt ofta, i o C så att smittämnen avdödas. Därför är kläder som bara kan tvättas som fintvätt olämpliga. Kläder som används i vårdarbetet ska vara kortärmade. 2:3 Smittvägar Direkt kontaktsmitta, beröringssmitta, kan du råka ut för vid fysisk kontakt. Ett handslag är tillräckligt för att mikroorganismer från smittbäraren skall fastna i din hand. Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer, kläder eller föremål. Droppsmitta genom hosta, nysningar och kräkningar. Luftburen smitta, damm som innehåller exempelvis hudflagor från kläder och sängkläder. Kan finnas hos personal och vårdtagare. Smittorisken är sällsynt. Tarmsmitta, smittämnen som utsöndras med tarm innehållet kan nå munnen, med direkt eller indirekt kontakt, via vatten, livsmedel m.m. Blodsmitta se kap. 6 2:4 Personalinfektioner Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården.

6 Sidan 6 av 29 Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera det till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små är en viktig smittkälla för kliniska infektioner, särskilt med stafylokocker och grupp A-streptokocker. Arbeta inte med patienter eller mathantering. om du har en bakteriell infektion på händer eller underarmar (sårinfektion, infekterade nagelband) Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan då ha blivit smittbärare med till exempel MRSA. Mag-tarminfektion hos personal Om du har mag-tarminfektion ska du stanna hemma och rapportera till arbetsledaren. 3. RENT-DESINFEKTERAT HÖGGRADIGT RENT STERILT. Rent = för ögat synligt rent. Hud, matsmältningskanal, övre luftvägar och andra delar av kroppen som står i förbindelse med omvärlden har en riklig flora av bakterier och svamp, samt sekret av olika slag som skydd mot infektioner. Mekanisk rengöring = borsta, diska och skölj. Disk och städning är viktiga för att minska spridning av mikroorganismer i miljön. Se till att även städredskap är rena! Desinfekterat = föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittfarliga. Föremålen läggs i desinfektionsmedel före mekanisk rengöring. Att desinfektera ytor med kemiska medel är sällan nödvändigt, eftersom rengöring är ett bra sätt att minska antalet smittämnen. Desinfektera ytor endast vid spill av smittfarligt material. Höggradigt rent = mindre än 1 mikroorganism på tusen produkter = autoklaveras. Denna metod är tillräcklig i öppen hälso-och sjukvård. Sterilt = mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter, ett föremål behöver vara sterilt endast om det ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden. 3:1 Val av desinfektionsmedel Virkon eller motsvarande Ytdesinfektion plus Följ instruktion för användande av produkterna. Se bilaga

7 Sidan 7 av 29 3:2 Smittämnens överlevnad på rumsyta stafylokocker minst en vecka calici 2-3 veckor hepatit B 6 mån. tarmbakterier mindre än 2 dygn 3:3 Rengöring av flergångsinstrument Lägg instrumenten i desinfektionsmedel Mekanisk rengöring Lufttorka Paketera Autoklavera 3:4 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas Desinfektera händerna Använd handskar Starta alltid vid behov med noggrann rengöring. Gör i ordning desinfektionslösning (Virkon) i ett för ändamålet märkt kärl. Följ anvisningarna på medlets förpackning. Fyll lumenförsedda föremål som kanyler och kranar med desinfektionslösningen. Låt dem ligga i lösningen under angiven verkningstid (följ anvisningen på förpackningen.) Ta upp föremålen och skölj dem under rinnande vatten. Torka föremålen. Kontrollera att föremålen är rena och torra. Förvara dem torrt och dammfritt. 3:5 Rengöring av till exempel mätinstrument Instrumenten torkas med ytdesinfektion 4. INFARTSVÄGAR Infektionsrisken är särskilt stor för kund/patient som får en kvarliggande kateter i blodbanan. Detsamma gäller vid injektioner, punktioner och när du tar venprover. 4:1 Hudpunktion vid injektion. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion och låt lufttorka. Desinfektera kund/patientens hud och låt lufttorka. ( ex. på undantag är insulingivning).

8 Sidan 8 av 29 4:2 Hudpunktion provtagning eller insättande av kanyl/kateter. Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion och låt lufttorka. Desinfektera kund/patientens hud och låt lufttorka. Ta på undersökningshandskar. 4:3 Hygien vid perifer venkateter. Byt kanyl/kateter och insticksställe minst var 3:e dygn. Använd förband som gör att det går att inspektera insticksstället. Inspektera minst 1 gång per dygn. Rör inte förbandet i onödan. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3: e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion. 4:4 Hygien vid användning av subkutan venport Subkutan venport läggs in av läkare och är en dosa som implanteras subkutant med en kateter som mynnar i en central ven Använd alltid skyddsrock och handskar Inspektera insticksstället en gång per dag Vid injektion och infusion desinfektera huden med klorhexidinsprit 5mg/ml. Sterilt tillvägagångssätt vid nålsättning Kanyl som används längre tid byts var femte dygn och byt även den inre trevägskranen Basala hygienrutiner tillämpas 4:5 Hygien vid blodprovtagning Använd alltid engångshandskar vid provtagning Desinficera alltid händerna med alkohol innan du tar på handskarna och när du tagit av handskarna Desinficera insticksstället med sprit t.ex. klorhexidin 5mg/ml eller använd färdig desinfektionstork Använd säkerhetskanyl med förmonterad engångshållare Kortärmad arbetsdräkt Bär inga smycken Korta ofärgade naglar Undvik att ta prov vid hudinfektion Basala hygienrutiner tillämpas

9 Sidan 9 av 29 4:6 Hygien vid användande av CVK Se även: Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp av läkare och görs under sterila förhållanden. CVK bör inte sitta mer än en vecka men kan i praktiken vara individuellt anpassad CVK läggs om med steril genomskinlig plastfilm (Tegaderm) infektionstecken kan då upptäckas Inspektion av insticksstället ska göras varje dag Förbandet bytes var sjätte dag Vid bad eller dusch behövs inget ytterligare förband Rodnad, ömhet, värmeökning kännbar kärlsträng och ev. feber indikerar rapport till läkare och ev. avlägsnande av CVK. Behandlas med Hirudoidsalva och ev. antibiotika efter ordination Basala hygienrutiner tillämpas 4:7 Hygien vid användande av Picc-line Allmänt om Picc-line En Picc-line är en perifert inlagd central kateter. Katetern läggs in i ett av armveckens kärl eller med hjälp av ultraljud på överarmen. Ofta är katetern som används sluten i toppen och försedd med ett valv. Det innebär att katetern endast öppnar sig när den utsätts för ett positivt tryck (infusion eller injektion) eller negativt tryck (aspiration). All hantering av Picc-line ska ske med iakttagande av aseptisk teknik. Patient med Picc-line kan duscha men inte bada. Inlagd Picc-line kan vara kvar 1 år efter inläggning om det inte är problem och den sköts enligt gällande föreskrifter. Användandet av nyinlagd Picc-line En Picc-line kateter som är inlagd på rätt sätt är klar att användas omedelbart efter inläggningen. Detta förutsätter att kateterspetsens läge är röntgenverifierad och att detta är dokumenterat skriftligen. Optimalt läge är nedre tredjedelen av vena cava superior. Första omläggningen sker 1 dygn efter inläggning därefter sker omläggning 1 gång/veckan. Desinfektera händerna Använd sterila handskar vid omläggningen Avlägsna hela förbandet nerifrån och upp, använd "strechteknik" vid avlägsnande av transparant semipermiabelt förband. Låt en steristrip/häfta sitta kvar. Inspektera instickstället Mät kateterns externa längd (allt som är blått) i cm Desinfektera med Klorhexidinsprit 5 mg/ml från insticksstället och utåt samt hela katetern och huden runt omkring. Lufttorka Applicera hudskyddande medel, Skinprep där det nya Statlockförbandet ska fästas.

10 Sidan 10 av 29 Fäst katetern i Statlockförbandet, hålen på kateterns vinge passar "piggarna" på förbandet. Stäng låsen och sätt fast katetern i Statlocken innan du fäster den på huden. Avlägsna skyddspappret på Statlockens baksida, ett i taget, och placera på huden. Fäst en till två steristrip strax under insticksstället. Byt tvåvägsventil Posi flow. Denna byts var tredje dag om Picc-line är i bruk och 1 gång/vecka om den är vilande Varje gång denna används vid injektioner, infusioner eller blodprovstagning desinfekteras tvåvägsventilens membran med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Täck med sterilt transparant semipermeabelt förband. Märk förbandet med texten Picc-line samt datum. Avsluta med att spola systemet via tvåvägsventilen med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Sätt i sprutan och vrid ett kvarts varv. Spola med pulserande teknik. När katetern inte är i bruk kan tvåvägsventilen fixeras med semipermeabelt förband eller liknande. Täck förbandet med en strumpa i mjukt material t ex. Tubifast i rätt storlek. Spolning av Picc-line kateter Efter avslutad injektion, infusion eller blodprovstagning ska Picc-line katetern spolas med ml NaCl 9mg/ml. Spola med pumpande rörelser (start/stopp) för att få mekanisk rengöring av innerlumen. Administrering av fettlösningar och blodprodukter medför ökad risk för ocklusion. Noggrann spolning av systemet är därför viktigt. Vid kontroll av backflöde dra 1-2 ml i sprutan och vänta i ca 2 sekunder för att låta valven i katetern öppna sig. Om backflöde kontrolleras måste man alltid avsluta spolningen med en ny 10 ml spruta och spola med 30ml NaCl 9mg/ml Dokumentation På förbandet: Picc-line, datum och signatur Checklista: Omläggning, spolning, backflöde, hud, kateterns externa längd. Viktigt att mäta kateterns blåa externa del och dokumentationen av detta för att kunna upptäcka ev. lägesändringar. Byte av trevägskran, signatur. Omvårdnadsjournal: tecken på komplikation. Blodprov från Picc-line Vaccutainer kan användas till Groshong Picc-line. Desinfektera tvåvägsventilens membran med Klorhexidinsprit 5mg/ml. Sätt Vaccutainer på en trevägskran och tag blodprovet, tag först ett slaskrör som kasseras. Spola omedelbart igenom systemet med 30 ml NaCl 9 mg/ml efter provtagning.

11 Sidan 11 av 29 Om du inte använder Vaccutainer aspirerar ca 1-2 cm i en 10 ml spruta och vänta i ca 2 sekunder för att låta valven öppna sig. Kassera 5 ml blod. Aspirera önskad mängd blod. Spola omedelbart igenom systemet med 30 ml NaCl 9mg/ml med pulserande teknik efter provtagning. Använd alltid trevägskran. Byt tvåvägsventil. För över blodet i provtagningsrören. Praktiska tips vid aspirationssvårigheter Be patienten lyfta eller röra armen. Be patienten hosta. Infundera 250 ml NaCl 9mg/ml Reparation av kateter Om skador uppstår på den externa delen av katetern eller luerkonnektorn går detta att reparera. Reparation ska endast utföras av specialistutbildad sjuksköterska och enligt gällande riktlinjer för inläggning av Picc-line. Kontakta ansvarig sjuksköterska. Handläggning av dåligt fungerande eller ockluderad Picc-line Kontakta läkare 5 Katetrar och stomier 5:1 Urinkateter - insättning och skötsel Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ofta en följd av katetrisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför av största vikt under hela behandlingstiden. Steril rutin tillämpas postoperativt efter ingrepp i urinvägarna. Annars används ren rutin. Ren rutin vid kvarliggande kateter Använd höggradigt rent material, steril ordinerad kateter samt steril gel. Basala hygienrutiner tillämpas Förberedelser Använd skyddsrock eller plastförkläde. Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Alternativt kan huddesinfektionsmedel användas. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Använda handskar kastas efter tvätt eller desinfektion.

12 Sidan 12 av 29 Manlig patient Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre del och vänta någon minut. Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några minuter. Kvinnlig patient Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesilgel och vänta några minuter. Katetrisering För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. För manlig patient ska katetern föras in med hela dess längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan. Fyll ballongen med 10ml Glyco Block eller sterilt vatten enligt tillverkarens anvisningar Koppla urinuppsamlingspåse. Om katetern beräknas ligga kvar i mer än två dygn rekommenderas tömbar påse. Daglig skötsel Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion, låt lufttorka. Ta på handskar. Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern. Tvätta och desinfektera därefter händerna. Urinuppsamlingssystem Två principiella typer av system finns - slutet respektive halvöppet. Slutet system rekommenderas. Slutet system Består av urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller när dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan, kateterventil rekommenderas. På natten kan icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Halvöppet system Har urinuppsamlingspåse som inte är tömbar. Påsen byts när den är fylld. Har kateterventil.

13 Sidan 13 av 29 Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Tag på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion, låt lufttorka. Tag på handskar. Töm eller byt påsen. Undvik att urinuppsamlingspåsens mynning kommer i beröring med kateterns utsida. Tvätta och desinfektera därefter händerna. Ren rutin vid intermittent katetrisering Katetriseringen görs flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Basala hygienrutiner tillämpas Duscha eller tvätta underlivet. Var särskilt noga runt urinrörsmynningen. Använd tvål minst en gång per dygn. Risken finns att slemhinnorna blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. Lofric-kateter eller motsvarande hydrogen-behandlad kateter Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt ordination med ordinerad spolvätska. Blåssköljningen ska utföras med sårspruta. Utförande: Tag på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna, låt lufttorka. Tag på skyddshandskar. Sköljning med sårspruta. Använd höggradigt ren sårspruta. Häll upp vätskan i ren skål, och dra upp den i sprutan. Undvik att sprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida. Desinfektion av sårspruta. Tag isär sprutan efter användning. Desinfektera sprutan direkt efter användning.

14 Sidan 14 av 29 5:2 Stomihygien Basala hygienrutiner tillämpas. Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna låt lufttorka. Tag på skyddshandskar. Tvätta stomin och huden runt stomin med kompresser fuktade i ljummet vatten. Klapptorka huden torr. Duscha gärna utan bandage. Behandla huden så varsamt som möjligt. Stressa inte. Se även 6. BLODSMITTA Det finns risk att du kan bli smittad om du sticker dig av en använd kanyl, skalpell eller liknande. Blod på sårig och skadad hud samt blodstänk i ögon eller mun medför också en risk. OBS! Virus passerar inte oskadad hud. 6:1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta Basala hygienrutiner tillämpas Planera ditt arbete med t ex. provtagning så att risken för stickskada minimeras. Använd skyddshandskar vid all blodkontakt, Vid misstanke och känd blodsmitta använd dubbla handskar. Använd de tekniska hjälpmedel som kan skydda dig. Hylshållare, riskavfallsburk med stadigt lock, visir eller skyddsglasögon när arbetet så kräver. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanyl som använts till patient. Fyll kanylburken endast till markerad nivå eller ¾ (se lokal anvisning). Torka alltid upp utspillt blod omedelbart med Virkon eller ytdesinfektion plus. Använd skyddshandskar och plastförkläde. Lägg det använda papperet i en plastpåse och knyt om (till sophantering). Prov från patient med känd eller misstänkt blodsmitta, märks med speciell etikett. BLODSMITTA (svart text på gul botten). Provet förvaras sedan i genomskinlig plasthylsa så att mottagaren lätt kan se märkningen. Om kroppsvätskor finns på textilierna, ta på skyddshandskar och plastförkläde, lägg textilierna i en plastpåse och töm sedan i tvättmaskin eller förvara i sluten plastpåse till dess tvätt kan ske. Blanda inte med andra vårdtagares tvätt. Om tvättråden på textilierna anger lägre än 85 C ta på skyddshandskar och plastförkläde, skölj bort blod eller sekret med kallt vatten. Ta därefter desinfektionsmedel och låt verka 10 minuter. Tvätta sedan enligt tvättanvisning.

15 Sidan 15 av 29 6:2 Anvisningar för personal vid stick- och skärskador i vårdarbetet eller prov med känd eller misstänkt blodsmitta. 6:2:1 Om det blöder Pressa ut så mycket blod som möjligt. Tvätta med rikliga mängder tvål och vatten. Desinficera med handsprit. 6:2:2 Om du får blod i mun, på slemhinna, eksem, sårig hud eller i ögonen. Skölj med rikliga mängder vatten eller koksaltlösning. Kontakta din chef, denne ansvarar för att du får kontakt med en läkare. Din chef ansvarar också för arbetsmiljö och arbetsskaderapportering. En bedömning av smittöverföringsrisk skall påbörjas omgående, helst inom 2 timmar. Telefon nr. till infektionskliniken, Gävle är, under dagtid inf. mottagningen sekreterare tel. 026/ sjuksköterska och jourtid avd. 120 tel. 026/ Eventuell provtagning och behandling samt uppföljning sker i samråd med infektionskliniken i Gävle. Underrätta chefen för enheten som ansvarar för arbetsmiljö och rutiner för tillbudsrapportering. Se även Handbok för hälso-och sjukvård 7. SÅROMLÄGGNING Utför all såromläggning, oberoende av metod, aseptiskt (bakteriefritt). Basala hygienrutiner tillämpas. Tvätta och desinfektera händerna före och efter såromläggning och mellan rena och orena moment. Använd skyddshandskar. Använd plastförkläde eller skyddsrock. Steril rutin. Operationssår. Sår med direkt öppning/förbindelse till t ex buk eller leder. Använd sterila instrument, material och vätskor. Ren rutin. Övriga sår ex. kroniska bensår, trycksår och förorenade sår. Använd höggradigt rena instrument, material och ljummet rent drickbart kranvatten.

16 Sidan 16 av HYGIENRÅD VID HANTERING AV MAT OCH MÅLTIDER Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten. Inom vården finns stor risk för smittspridning via personalen som växlar mellan vårdarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningen och EU:s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. Dessutom ska personalen få instruktioner om samt utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete som utförs. Du får inte arbeta med mat: Vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar och halsont. Vid hudinfektioner på händerna. Vid problem kontakta din chef. Råd vid mathantering Sköt din personliga hygien mycket noga. Särskilda skyddskläder ska användas vid arbete med mat, dessa ska vara rena, lättvättade och förvaras på arbetsplatsen. Använd hårskydd, eller sätt upp långt hår. Ta av smycken och klocka på händer och armar. Gäller även släta vigselringar. Var noga med att tvätta händer och underarmar omedelbart före du börjar arbeta med mat, alltid efter toalettbesök, rast, om du har rökt och alltid när du byter arbetsuppgift. Naglarna ska vara kortklippta, rena och fria från nagellack. Örhängen kan tillåtas om de är ordentligt fastsatta och om de inte medför infektioner. Övrig piercing i ansiktet är inte tillåten på grund av den ökade infektionsrisken. Håll rent på din arbetsplats och ha god ordning i kökslokalerna. Använd alltid rena redskap. Disktrasor ska bytas ofta, gärna varje dag. Använd aldrig disktrasor på skärbrädor i kylskåp eller på golv. Smaka aldrig på maten med fingrarna. Mat ska hanteras under sådana temperaturförhållanden att hygieniska risker inte uppstår. Kylvaror förvaras i högst + 8 C. vissa känsliga livsmedel t ex köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C Färdiglagad mat som återuppvärms före servering måste återuppvärmas till minst + 72 C. Kylplatta ska användas om mejerivaror och pålägg står framme i rumstemperatur mer än 20 minuter. Skapa en tilltalande måltidssituation genom prydlig och ren dukning. Spara ett par matskedar av dagens mat och lägg i lämpliga kärl med lock eller plastpåse och knyt om och förvara i kylskåpet två dygn. Skulle matförgiftning ha uppstått kan man lättare spåra källan om man har rester kvar. Matförgiftningssymtom ex buksmärtor, kräkningar och diarré ska alltid anmälas till chef/sjuksköterska. Kund/patient med diarré och andra infektioner bör inte äta i gemensamt matrum. Rådgör med sjuksköterska.

17 Sidan 17 av 29 Regelverk SFS 2006:804 Svensk författningssamling Livsmedelslag SFS 2006:813 Livsmedelsförordning LIVSFS 2005:20 Statens livsmedelsverks föreskrifter och allmänna råd om hantering av livsmedel, personalhygien. 9. SONDMATNING För att undvika att sondmaten förorenas av bakterier krävs strikta hygienrutiner. Använd ren teknik och iaktta noggrann handhygien. Färdigberedd sondnäring i sin ursprungsförpackning kan förvaras oöppnad i rumstemperatur. Om kunden/patienten råkar ut för diarré kan det bero på sondmatningstekniken, antibiotikabehandling eller bakterieväxt. Var noga med handhygien vid hantering av sond, sondaggregat och sondmat. Anteckna tidpunkt för öppnandet på förpackningen. Näringen ska ha rums till kroppstemperatur, eftersom snabb tillförsel och kall sondnäring kan ge diarré. Hängtiden för sondmaten får inte överstiga 4 timmar. Undantag: Nutrison Streiflo kan hänga 24 timmar om anvisningarna i produktbladet följs. Eventuella rester kasseras. Vid kontinuerlig tillförsel av sondmat skall aggregat bytas minst en gång/dygn. Används Sterioflo-förpackning byts aggregat till varje ny förpackning. Skölj igenom sonden med rumstempererat vatten (20 50 ml) så att inga rester av sondmaten blir kvar i sonden. Byt spruta märkt endast för sond en gång/dygn. Hjälp kunden/patienten med munhygien flera gånger/dygn. Kunden/patienten kan drabbas av muntorrhet vilket kan leda till svampinfektioner och karies. Om kunden/patienten har sond via näsan, kontrollera dagligen kunden/patientens näsa, tvätta ur näsborrar och byt häftan som fixerar sonden. Sonden och häftan som fäster sonden kan lätt irritera näsborren och huden runtomkring. Används häftplatta flexitrak på kinden, som skyddar kind och sond, skall den bytas varje dag. Växla plats. Om kunden/patienten har PEG, Witzelfistel eller knapp måste man rutinmässigt kontrollera huden runt sonden för rodnad, svullnad etc. Ta bort den yttre fixeringen för att göra rent huden runt sonden med ljummet vatten.

18 Sidan 18 av Tarmsmitta (Calicivirus, clostridium difficile mfl) Calicivirus I gruppen calicivirus ingår flera typer av virus med lite olika utseende, bl.a. Norwalk, Norwalkliknande och klassiskt calicivirus. De kan liksom andra virus, överleva men inte tillväxa utanför den levande organismen. Människan är enda kända reservoar. Smittvägar och spridning Viruset utsöndras främst med avföringen och kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer via dricksvatten, via livsmedel som hanteras och förorenats av en person som är sjuk eller håller på att insjukna. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet. Den låga infektionsdosen gör att spridningen från person till person kan bli explosionsartad. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik Symtomen är illamående, ofta kaskadkräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Sjukdomen är självläkande efter några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Prov tas enligt ordination på avföring (i första hand), alt. kräkning från nyinsjuknade så fort som möjligt. Diagnos kan ställas via elektronmikroskopisk undersökning av avföringsprov från akuta personer eller genom molekylärbiologiskt påvisande av virus. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med patienten. Handhygien Vid caliciutbrott ska händerna tvättas före handdesinfektion. Använd skyddshandskar vid smutsigt arbete. Ta av skyddshandskarna omedelbart efter avslutat arbete. OBS! Se till att patienten också har god handhygien. Skyddskläder Använd plastförkläde/skyddsrock vid direktkontakt med patienten och vid omhändertagande av smutstvätt och avfall. Använd munskydd, sprita händerna efter att du tagit i ett använt munskydd. Tvätt Tvättsäck ska finnas på patientens rum. Tvätta patientens kläder, lakan mm separat i minst 60. Om tvätt skickas, använd gul tvättsäck.

19 Sidan 19 av 29 Avfall Knyt ihop dubbla plastpåsar, hantera som vanligt avfall. Rengöring/desinfektion. Torka av ytor i patientens närhet och toalett med ytdesinfektionsmedel Plus. Glöm ej att torka brickor etc. om man bär in mat i lägenheten/rummet. Vid urstädning se även bilaga 1 flik 16 Isolering Låt patienten vara i lägenheten/rummet tills han/hon varit symptomfri i 2 dygn. Personal Personal med symtom bör stanna hemma tills hon/han varit symtomfri minst 1 dygn. Anmälningsplikt Infektioner med dessa virus är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men misstänkta utbrott bör alltid rapporteras till MAS och hygiensjuksköterska. Övriga kommentarer. Viktigt är att varje verksamhet gör egna instruktioner på hur man på bästa sätt kan undvika smittspridning, detta är några exempel som man bör tänka på: Använd checklistan se bilaga Transporter t.ex. matvagnar, avfall, tvätt. Vårda smittade patienter med särskild personal, försök att undvika att gå mellan smittade och osmittade patienter. Här bör man lägga stor vikt när det gäller nattpersonal som går över flera avdelningar, byte av arbetsdräkt kan vara ett sätt. Informera all personal, glöm ej städ- och vaktmästeri. Informera sjukvården om att smitta föreligger. Informera även anhöriga. Ett sätt att förebygga kan vara att tillhandahålla de boende och personal engångsservetter med sprit som de kan torka sig med innan de äter. Gör en lista över patienter med datum för insjuknande och symtomfrihet till hygiensjuksköterskan. Se bilagor. Överväg intagningsstopp och avråd från besök i samråd med ansvarig chef.

20 Sidan 20 av Checklista vid misstanke om Calici för SÄBO och korttidsboende inom kommunen. Se till att basala hygienrutiner fungerar, vilket innebär: 1. Att man före rent och efter orent arbetet tvättar händerna noga med tvål och vatten, torkar torrt med papper. Spritdesinfektera och lufttorka. Använd inte ringar, klockor eller långa ärmar p.g.a. smittspridningsrisken 2. Använd handskar vid smutsigt arbete. Ta av handskarna omedelbart efter avslutat arbetsmoment och spritdesinfektera händerna 3. Använd engångsförkläden/blå engångsskyddsrock vid direktkontakt med vårdtagaren och vid omhändertagande av smutstvätt och avfall 4. Använd ev. munskydd vid kontakt med vårdtagare som kräks Snabb isolering i lägenheten vid första fallet Vid misstänkt calici, kontakta sjuksköterska som sedan informerar ansvarig chef, hygiensjuksköterska och MAS, via mail eller telefon Tag efter ordination av läkare, prov på avföring (två till tre skopor) från nyinsjuknade. Provet lämnas på Hälsocentralens laboratorium Inför kohortvård, vilket innebär: 1. Exponerad personal får bara sköta smittade och exponerade vårdtagare 2. Måste kohortvården brytas, t.ex. nattetid, ska personalen om möjligt duscha, tvätta håret och byta kläder Personal som sköter de smittade får inte hantera mat Tvätta förorenade kläder, lakan, mm, omedelbart i tvättmaskin så varmt som möjligt (minst 60 C) Sopor läggs först i en soppåse som knyts ihop, sedan i en till som också knyts ihop. Därefter direkt till soptunnan eller motsvarande Vid rengöring efter kräkning eller diarré måste först punktdesinfektion utföras, vilket innebär: 1. Dränk in föroreningen med Virkon eller Ytdesinfektion Plus beroende på mängden, låt verka, torka upp, släng. Förslut som vid sopor. 2. Rengör golv och övriga ytor med vanligt rengöringsmedel eller Virkon 1 %. Välj preparat beroende på avfallets storlek Allt som tas ut från smittad vårdtagare skall desinfekteras Informera all personal, kom ihåg: anhöriga, kök, rehabiliteringspersonal, natten, osv. Överväg inflyttning, flyttning och besöksrestriktioner i samråd med ansvarig chef och tjänstgörande sjuksköterska. Kontakta hygiensjuksköterska vid behov (dagtid) Gör en lista på samtliga sjuka. En lista för vårdtagare och en lista för personal, med datum för insjuknande, provtagning och symtomfrihet. Se bil. Rapportera varje vecka, antal nya fall av misstänkt calici, till hygiensjuksköterska och MAS Vårdtagare räknas som smittsam i två dygn efter det att symtomen upphört. Personal kan återgå i tjänst efter ett dygns symptomfrihet, mathantering får ske efter två dygns symtomfrihet Om smittad vårdtagare/exponerad måste till sjukhus, skall sjukhuset informeras om att enheten har utbrott av calici Frågor besvaras av: Vårdhygien Hudiksvall tfn: , Gävle , Ansvarig MAS alt. Hygienombud

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård 1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg 1 (6) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2014-10-31 Diarienummer: Utgåva/version: Uppföljning: 2016 Vårdhygieniska rutiner för

Läs mer

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Rubrik specificerande dokument Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro län Omfattar

Läs mer

Hygienråd. För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Reviderad 2015-02-06

Hygienråd. För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län. Reviderad 2015-02-06 1 Hygienråd För kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län Reviderad 2015-02-06 2015-03-11 Sidan 2 av 33 Innehåll Innehållsförteckning för kommunal hälso-och sjukvård i Gävleborgs län 1. Inledning 2.

Läs mer

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdhygien rutin och ansvar SDF Norr, Öster och Väster Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Vårdhygien rutin och ansvar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Stopp för smitta och smittspridning Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson Förord Vårdrelaterade infektioner innebär stort lidande för patienter

Läs mer

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK OCH SPOLDESINFEKTOR 4.2.1 BASALA HYGIENRUTINER ATT FÖRHINDRA SMITTSPRIDNING I VÅRDARBETET ISBN 978-91-633-8059-4 2(10) 1 INLEDNING Den vanligaste

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar smittskydd@liv.se 2014-08-30 1 Lagtext Alla som bedriver vård har ansvar att ge god vård med god hygienisk standard. Finns skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen, Smittskyddslagen

Läs mer

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism

Läs mer

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014

Blod och blodsmitta. Elisabeth Persson Flodman 2014 Blod och blodsmitta Elisabeth Persson Flodman 2014 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast genom stick- eller skärskador.

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. Gäller all personal Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1 Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! 018-611 3902 Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Exempel 2 av: Christopher Nilsson Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SMITTFÖRANDE AVFALL INOM SKOLHÄLSAN Hantering och märkning av smittförande avfall som uppkommer i den kommunala hälso- och sjukvården regleras i Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer

Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer Utarbetad av Nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar Omarbetad 2008 Bygger på SFSS protokoll från 1998, utarbetat av

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-11 Beslutad av 1(11) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinje

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Stickskada Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument Lag/föreskrift/råd:

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun

Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Hygienrutiner för Ulricehamns kommun Syftet med hygienrutiner? Förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner Förebygga smittspridning Patientsäkerhet Arbetsmiljö 1 Varför behöver vi i vår verksamhet

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Vård hemma vid influensa

Vård hemma vid influensa 2009-07-02 1(5) Vård hemma vid influensa De allra flesta som får influensa tillfrisknar på egen hand, utan behandling eller sjukhusvård. Men många får hjälp och omvårdnad i sina hem, av personal från kommuner

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien

Antagen i socialnämnden 2008-08-12 97. Riktlinje för vårdhygien Antagen i socialnämnden 97 Riktlinje för vårdhygien Dokumentet utgår från Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m och Socialstyrelsens rapport Att förebygga

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Hygienråd för förskolan

Hygienråd för förskolan Hygienråd för förskolan Förslag till råd och rutiner som bör finnas skriftligt på varje förskola för att minska risken för smittspridning INNEHÅLL Allmänna hygienråd i förskolan... 2 Vid infektionsutbrott

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i Södra Älvsborg Innehållsförteckning sid. 1. Inledning 2 Mål Ansvar 2. Smitta och smittvägar 4 3. Basala hygienrutiner 5 4. Personalhygien 6 5. Olika

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

Riktlinje för vårdhygien

Riktlinje för vårdhygien Riktlinje för vårdhygien sektor omsorg Färgelanda kommun Riktlinjen följer: Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg I NU-Sjukvårdens upptagningsområde Utarbetad av Vårdhygien, NU-sjukvården,

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdhygien Stockholms län Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län Vårdhygien Stockholms län Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde

Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde Vårdhygieniska rutiner inom kommunal vård och omsorg i NU-Sjukvårdens upptagningsområde 1. Inledning... 3 2. Smitta och smittvägar... 5 3. Basala hygienrutiner... 6 4. Personalhygien... 7 5. Olika grader

Läs mer

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 1(9) HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor 2011-2014 2012-08-03 2(9) Innehållsförteckning Allmänna hygienråd... 3 Infektionsutbrott... 4 Livsmedelshantering... 5 Städråd och tvättråd... 6 Blodspill...

Läs mer

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion

Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen. Jennie Terne r Skogsvägen 47 SOCIALFÖRVALTNINGEN Linda Spethz Enhetschef 2015-06-22 Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen. AVDELNINGSKÖK I FÖRVALTNINGEN ENLIGT SOL & LSS Gemensamhetsutrymmet/köket

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Hygien i förskolan Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm Våren 2013 1 Handhygien 10+10 Tvåla in medan du räkna till 10, skölj och räkna samtidigt till

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2008-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun

Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun. Hygienrutiner inom. kommunal vård. Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Skinnskattebergs kommun Hygienrutiner inom kommunal vård Skinnskattebergs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Förord Syfte Avdelningen för vårdhygien Smittspridning 5 Smittvägar

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 2 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6

Sida Inledning... 2. Allmänna hygienråd... 3. Hygienråd vårdpersonal... 4. Smittvägar.. 5. Basala hygienrutiner. 6 1 2 Sida Inledning.... 2 Allmänna hygienråd...... 3 Hygienråd vårdpersonal... 4 Smittvägar.. 5 Basala hygienrutiner. 6 Desinfektion och desinfektionsmedel... 7 6.1 Medicintekniska produkter (MTP)... 7

Läs mer

Omhändertagande av vårdtagare som är trakeotomerade och laryngektomerade

Omhändertagande av vårdtagare som är trakeotomerade och laryngektomerade RIKTLINJE RUTIN Omhändertagande av vårdtagare som är trakeotomerade och laryngektomerade Framtagen av: Barbro Hansson Linda Gillrup godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård

Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden

Läs mer

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Utgåva: 3 Godkänd av: Tony Schönberg Tomas Vilhelmsson Utarbetad: Dorotea Joost, AnOpIVA, Karin Törnkvist, Onkologikliniken, Cia Karlsson, BUM Reviderad

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf) Marianne Janson Annica Blomkvist Hygienrutiner inom kommunal vård i Dalarnas län Dokumentkategori: Version 3 Gäller för: Dalarnas kommuner Godkänt av Medicinskt ansvariga

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län

Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien Akademiska laboratoriet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län 2 Innehållsförteckning 1. Att hindra smittspridning...10

Läs mer

Basal hygien i vård och omsorg

Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 (M och S) Föreskrifter Basal hygien i vård och omsorg Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun

2010-07-27 Vv 160/2010. Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun 2010-07-27 Vv 160/2010 Riktlinje för hygien och smittförande avfall i Örebro kommun Innehållsförteckning Basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården...3 Syfte...3 Handhygien desinfektion av händer

Läs mer

Hygien och smitta i förskolan

Hygien och smitta i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn på Ängdala förskola Hygien och smitta i förskolan Innehållsförteckning Förord... 2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum... 5 Städning...

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan 2012-01-25 Innehållsförteckning Förord...2 Barnens handhygien... 3 Personalens handhygien... 4 Blöjbyte/skötrum...

Läs mer