INLEDNING :1 Vårdhygienens målsättning :2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare... 3

Transkript

1 Sidan 1 av 29 INLEDNING :1 Vårdhygienens målsättning :2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare ATT HINDRA SMITTSPRIDNING :1 Basala hygienrutiner :2 Personalhygien :3 Smittvägar :4 Personalinfektioner RENT-DESINFEKTERAT HÖGGRADIGT RENT STERILT :1 Val av desinfektionsmedel :2 Smittämnens överlevnad på rumsyta :3 Rengöring av flergångsinstrument :4 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas :5 Rengöring av till exempel mätinstrument INFARTSVÄGAR :1 Hudpunktion vid injektion :2 Hudpunktion provtagning eller insättande av kanyl/kateter :3 Hygien vid perifer venkateter :4 Hygien vid användning av subkutan venport :5 Hygien vid blodprovtagning :6 Hygien vid användande av CVK :7 Hygien vid användande av Picc-line KATETRAR OCH STOMIER :1 Urinkateter - insättning och skötsel :2 Stomihygien BLODSMITTA :1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta :2 Anvisningar för personal vid stick- och skärskador i vårdarbetet eller prov med känd eller misstänkt blodsmitta SÅROMLÄGGNING HYGIENRÅD VID HANTERING AV MAT OCH MÅLTIDER SONDMATNING TARMSMITTA (CALICIVIRUS, CLOSTRIDIUM DIFFICILE MFL) Calicivirus Smittvägar och spridning Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med patienten Handhygien Skyddskläder Tvätt... 18

2 Sidan 2 av 29 Avfall Isolering Personal Anmälningsplikt CHECKLISTA VID MISSTANKE OM CALICI FÖR SÄBO OCH KORTTIDSBOENDE INOM KOMMUNEN Patientöversikt gastroenterit Personalöversikt gastroenterit Boendeöversikt calici... Fel! Bokmärket är inte definierat. 11. TVÄTTHANTERING :1 Tvätt av personalens arbetskläder :2 Smutstvätt från inte infekterad kund/patient :3 Smutstvätt från infekterad kund/patient HYGIENRUTINER FÖR ANDNINGSVÅRD :1 Rensugning av luftvägar :2 Skötsel av trachealkanyl :3 Syrgasbehandling :4 Inhalationsterapi :5 Rengöring av Pep-flaska :6 Rengöring av Pari Boy STÄD OCH FÖRRÅDSRUTINER NAMN OCH ADRESSER TILL ENHETEN FÖR VÅRDHYGIEN LITTERATUR OCH KÄLLOR... 27

3 Sidan 3 av 29 INLEDNING 1:1 Vårdhygienens målsättning Vårdhygienens övergripande mål är att förhindra smittspridning mellan vårdtagare samt mellan personal och vårdtagare. Smittspridning kan ske både från sjuka och friska smittbärare. Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie) kan utveckla en infektion, men kan även vara smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltså bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller från de friska smittbärarna. I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 a sägs att all hälso- och sjukvård skall vara av god kvalitet och bedrivas med hjälp av den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att upprätthålla god kvalité. I Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2007:19) sägs att det måste finnas ett kvalitetssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvalitén hos vården uppnås och upprätthålls. För vårdtagaren innebär god vårdkvalitet bl.a. att risken för att drabbas av en vårdrelaterad infektion skall vara så liten som möjligt. Vårdtagaren förutsätter att de metoder som används för diagnostik, vård och omhändertagande tillgodoser detta krav. 1:2 Kompendiets syfte, målgrupp och författare Syftet med detta kompendium är att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och sjukvården i Gävleborgs län. De vårdrutiner som presenteras är utformade för att kunna tillämpas i särskilda boendeformer. Rutinerna har utformats av medicinskt ansvariga sjuksköterskor Elisabeth Persson-Calderon, Monica Stark, Tina Mansson och områdeschef Lena Yngvesson. Gruppens ansvar är att minst en gång per år göra uppdatering av riktlinjerna. Hygienråd för kommunal hälso- och sjukvård i Gävleborgs län har granskats och godkänts av enheten för vårdhygien, Landstinget Gävleborg. Vi använder begreppet kund/patient vid allmänna råd. Vid speciella råd används begreppet patient.

4 Sidan 4 av ATT HINDRA SMITTSPRIDNING Sosfs 2007:19 2:1 Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den grundläggande principen för att förebygga smittspridning och för att bryta smittvägar. Dessa ska tillämpas konsekvent i alla vårdsituationer av all personal. Basala hygienrutiner har flera beståndsdelar, alla lika viktiga: handhygien, skyddshandskar och skyddskläder. Handhygien Handvård är en aktiv och medveten handling för att förebygga nariga och torra händer. Narighet och torrhet kan nämligen ge upphov till torrsprickor, hudproblem, nagelbandsinfektioner m.m. Undvik därför att tvätta händerna med tvål i onödan. Återfetta dem ofta. Handtvätt, om händerna är smutsiga, fukta dem först med vatten för att undvika koncentrerad tvål på torr hud och tvätta dem sedan med tvål. Var noga med att skölja bort tvålrester. Torka händerna torra. Handdesinfektion är den viktigaste åtgärden för att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Desinfektera därför alltid händerna före rent och efter orent arbete med minst 2ml desinfektionsmedel och låt lufttorka. Se till att desinfektionsmedlet kommer överallt på händerna, även på fingertopparna, mellan fingrarna och tumgreppet. Använd desinfektionsmedel med minst 70 % alkohol. Skyddshandskar Skyddshandskar ersätter inte handtvätt eller hand-desinfektion Skyddshandskar ska användas vid kontakt med urin, avföring, blod och andra kroppsvätskor. Skyddshandskar får inte användas omväxlande mellan rena och smutsiga arbetsmoment, eller tvättas eller desinfekteras mellan olika arbetsmoment utan de ska bytas. Skyddshandskar skyddar händerna, t ex. vid hantering av kemikalier och cytostatika. Skyddskläder. Vid känd kontaktsmitta skall skyddsrock eller plast-förkläde användas. Skyddsrocken skall vara lägenhetsbunden och bytas minst en gång/veckan eller då den blivit våt eller förorenad. Plastförklädet kastas direkt efter användning

5 Sidan 5 av 29 2:2 Personalhygien Var noga med din personliga hygien, tänk även på att vissa människor kan vara känsliga för olika dofter exempelvis parfym och cigarettrök. Ring armband eller klocka får inte bäras när du arbetar eftersom de är i vägen när du tvättar händer och underarmar, långa naglar, påbyggnadsnaglar, piercing och hängande smycken kan dessutom skada vårdtagaren eller dig själv. Håll naglar kortklippta nagellack får inte användas, det kan dölja smuts. Har du långt hår, sätt upp det. Använder du huvudduk ska den bytas/tvättas dagligen i 60grader. Flikarna stoppas ned under arbetsblusen för att undvika att de hänger över kunden. (Rapportera till arbetsledaren om du har en pågående infektion, detta är särskilt viktigt om du har ett infekterat sår, en böld eller diarré.) Har du varit utomlands och har/har haft diarré, kontakta Primärvården Kläder som du använder i vårdarbetet. Kläder blir förorenade med mikroorganismer vid arbete i direkt kontakt med vårdtagaren eller med förorenade föremål. Oskyddade kläder ska inte användas vid orent arbete (bäddning, blöjbyte) och därefter göra rent arbete. De kläder du använder i vårdarbetet skall tvättas tillräckligt ofta, i o C så att smittämnen avdödas. Därför är kläder som bara kan tvättas som fintvätt olämpliga. Kläder som används i vårdarbetet ska vara kortärmade. 2:3 Smittvägar Direkt kontaktsmitta, beröringssmitta, kan du råka ut för vid fysisk kontakt. Ett handslag är tillräckligt för att mikroorganismer från smittbäraren skall fastna i din hand. Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer, kläder eller föremål. Droppsmitta genom hosta, nysningar och kräkningar. Luftburen smitta, damm som innehåller exempelvis hudflagor från kläder och sängkläder. Kan finnas hos personal och vårdtagare. Smittorisken är sällsynt. Tarmsmitta, smittämnen som utsöndras med tarm innehållet kan nå munnen, med direkt eller indirekt kontakt, via vatten, livsmedel m.m. Blodsmitta se kap. 6 2:4 Personalinfektioner Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården.

6 Sidan 6 av 29 Infekterade sår hos personal Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid rapportera det till din arbetsledare som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Infekterade sår, även om de är små är en viktig smittkälla för kliniska infektioner, särskilt med stafylokocker och grupp A-streptokocker. Arbeta inte med patienter eller mathantering. om du har en bakteriell infektion på händer eller underarmar (sårinfektion, infekterade nagelband) Multiresistenta bakterier hos personal Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan då ha blivit smittbärare med till exempel MRSA. Mag-tarminfektion hos personal Om du har mag-tarminfektion ska du stanna hemma och rapportera till arbetsledaren. 3. RENT-DESINFEKTERAT HÖGGRADIGT RENT STERILT. Rent = för ögat synligt rent. Hud, matsmältningskanal, övre luftvägar och andra delar av kroppen som står i förbindelse med omvärlden har en riklig flora av bakterier och svamp, samt sekret av olika slag som skydd mot infektioner. Mekanisk rengöring = borsta, diska och skölj. Disk och städning är viktiga för att minska spridning av mikroorganismer i miljön. Se till att även städredskap är rena! Desinfekterat = föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittfarliga. Föremålen läggs i desinfektionsmedel före mekanisk rengöring. Att desinfektera ytor med kemiska medel är sällan nödvändigt, eftersom rengöring är ett bra sätt att minska antalet smittämnen. Desinfektera ytor endast vid spill av smittfarligt material. Höggradigt rent = mindre än 1 mikroorganism på tusen produkter = autoklaveras. Denna metod är tillräcklig i öppen hälso-och sjukvård. Sterilt = mindre än 1 mikroorganism på 1 miljon produkter, ett föremål behöver vara sterilt endast om det ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i förbindelse med yttervärlden. 3:1 Val av desinfektionsmedel Virkon eller motsvarande Ytdesinfektion plus Följ instruktion för användande av produkterna. Se bilaga

7 Sidan 7 av 29 3:2 Smittämnens överlevnad på rumsyta stafylokocker minst en vecka calici 2-3 veckor hepatit B 6 mån. tarmbakterier mindre än 2 dygn 3:3 Rengöring av flergångsinstrument Lägg instrumenten i desinfektionsmedel Mekanisk rengöring Lufttorka Paketera Autoklavera 3:4 Rengöring av flergångsinstrument när apparatur för värmedesinfektion saknas Desinfektera händerna Använd handskar Starta alltid vid behov med noggrann rengöring. Gör i ordning desinfektionslösning (Virkon) i ett för ändamålet märkt kärl. Följ anvisningarna på medlets förpackning. Fyll lumenförsedda föremål som kanyler och kranar med desinfektionslösningen. Låt dem ligga i lösningen under angiven verkningstid (följ anvisningen på förpackningen.) Ta upp föremålen och skölj dem under rinnande vatten. Torka föremålen. Kontrollera att föremålen är rena och torra. Förvara dem torrt och dammfritt. 3:5 Rengöring av till exempel mätinstrument Instrumenten torkas med ytdesinfektion 4. INFARTSVÄGAR Infektionsrisken är särskilt stor för kund/patient som får en kvarliggande kateter i blodbanan. Detsamma gäller vid injektioner, punktioner och när du tar venprover. 4:1 Hudpunktion vid injektion. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion och låt lufttorka. Desinfektera kund/patientens hud och låt lufttorka. ( ex. på undantag är insulingivning).

8 Sidan 8 av 29 4:2 Hudpunktion provtagning eller insättande av kanyl/kateter. Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion och låt lufttorka. Desinfektera kund/patientens hud och låt lufttorka. Ta på undersökningshandskar. 4:3 Hygien vid perifer venkateter. Byt kanyl/kateter och insticksställe minst var 3:e dygn. Använd förband som gör att det går att inspektera insticksstället. Inspektera minst 1 gång per dygn. Rör inte förbandet i onödan. Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3: e dygn. Vid infusion av blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion. Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion. 4:4 Hygien vid användning av subkutan venport Subkutan venport läggs in av läkare och är en dosa som implanteras subkutant med en kateter som mynnar i en central ven Använd alltid skyddsrock och handskar Inspektera insticksstället en gång per dag Vid injektion och infusion desinfektera huden med klorhexidinsprit 5mg/ml. Sterilt tillvägagångssätt vid nålsättning Kanyl som används längre tid byts var femte dygn och byt även den inre trevägskranen Basala hygienrutiner tillämpas 4:5 Hygien vid blodprovtagning Använd alltid engångshandskar vid provtagning Desinficera alltid händerna med alkohol innan du tar på handskarna och när du tagit av handskarna Desinficera insticksstället med sprit t.ex. klorhexidin 5mg/ml eller använd färdig desinfektionstork Använd säkerhetskanyl med förmonterad engångshållare Kortärmad arbetsdräkt Bär inga smycken Korta ofärgade naglar Undvik att ta prov vid hudinfektion Basala hygienrutiner tillämpas

9 Sidan 9 av 29 4:6 Hygien vid användande av CVK Se även: Inläggning av CVK är ett operativt ingrepp av läkare och görs under sterila förhållanden. CVK bör inte sitta mer än en vecka men kan i praktiken vara individuellt anpassad CVK läggs om med steril genomskinlig plastfilm (Tegaderm) infektionstecken kan då upptäckas Inspektion av insticksstället ska göras varje dag Förbandet bytes var sjätte dag Vid bad eller dusch behövs inget ytterligare förband Rodnad, ömhet, värmeökning kännbar kärlsträng och ev. feber indikerar rapport till läkare och ev. avlägsnande av CVK. Behandlas med Hirudoidsalva och ev. antibiotika efter ordination Basala hygienrutiner tillämpas 4:7 Hygien vid användande av Picc-line Allmänt om Picc-line En Picc-line är en perifert inlagd central kateter. Katetern läggs in i ett av armveckens kärl eller med hjälp av ultraljud på överarmen. Ofta är katetern som används sluten i toppen och försedd med ett valv. Det innebär att katetern endast öppnar sig när den utsätts för ett positivt tryck (infusion eller injektion) eller negativt tryck (aspiration). All hantering av Picc-line ska ske med iakttagande av aseptisk teknik. Patient med Picc-line kan duscha men inte bada. Inlagd Picc-line kan vara kvar 1 år efter inläggning om det inte är problem och den sköts enligt gällande föreskrifter. Användandet av nyinlagd Picc-line En Picc-line kateter som är inlagd på rätt sätt är klar att användas omedelbart efter inläggningen. Detta förutsätter att kateterspetsens läge är röntgenverifierad och att detta är dokumenterat skriftligen. Optimalt läge är nedre tredjedelen av vena cava superior. Första omläggningen sker 1 dygn efter inläggning därefter sker omläggning 1 gång/veckan. Desinfektera händerna Använd sterila handskar vid omläggningen Avlägsna hela förbandet nerifrån och upp, använd "strechteknik" vid avlägsnande av transparant semipermiabelt förband. Låt en steristrip/häfta sitta kvar. Inspektera instickstället Mät kateterns externa längd (allt som är blått) i cm Desinfektera med Klorhexidinsprit 5 mg/ml från insticksstället och utåt samt hela katetern och huden runt omkring. Lufttorka Applicera hudskyddande medel, Skinprep där det nya Statlockförbandet ska fästas.

10 Sidan 10 av 29 Fäst katetern i Statlockförbandet, hålen på kateterns vinge passar "piggarna" på förbandet. Stäng låsen och sätt fast katetern i Statlocken innan du fäster den på huden. Avlägsna skyddspappret på Statlockens baksida, ett i taget, och placera på huden. Fäst en till två steristrip strax under insticksstället. Byt tvåvägsventil Posi flow. Denna byts var tredje dag om Picc-line är i bruk och 1 gång/vecka om den är vilande Varje gång denna används vid injektioner, infusioner eller blodprovstagning desinfekteras tvåvägsventilens membran med Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Täck med sterilt transparant semipermeabelt förband. Märk förbandet med texten Picc-line samt datum. Avsluta med att spola systemet via tvåvägsventilen med 10 ml NaCl 9 mg/ml. Sätt i sprutan och vrid ett kvarts varv. Spola med pulserande teknik. När katetern inte är i bruk kan tvåvägsventilen fixeras med semipermeabelt förband eller liknande. Täck förbandet med en strumpa i mjukt material t ex. Tubifast i rätt storlek. Spolning av Picc-line kateter Efter avslutad injektion, infusion eller blodprovstagning ska Picc-line katetern spolas med ml NaCl 9mg/ml. Spola med pumpande rörelser (start/stopp) för att få mekanisk rengöring av innerlumen. Administrering av fettlösningar och blodprodukter medför ökad risk för ocklusion. Noggrann spolning av systemet är därför viktigt. Vid kontroll av backflöde dra 1-2 ml i sprutan och vänta i ca 2 sekunder för att låta valven i katetern öppna sig. Om backflöde kontrolleras måste man alltid avsluta spolningen med en ny 10 ml spruta och spola med 30ml NaCl 9mg/ml Dokumentation På förbandet: Picc-line, datum och signatur Checklista: Omläggning, spolning, backflöde, hud, kateterns externa längd. Viktigt att mäta kateterns blåa externa del och dokumentationen av detta för att kunna upptäcka ev. lägesändringar. Byte av trevägskran, signatur. Omvårdnadsjournal: tecken på komplikation. Blodprov från Picc-line Vaccutainer kan användas till Groshong Picc-line. Desinfektera tvåvägsventilens membran med Klorhexidinsprit 5mg/ml. Sätt Vaccutainer på en trevägskran och tag blodprovet, tag först ett slaskrör som kasseras. Spola omedelbart igenom systemet med 30 ml NaCl 9 mg/ml efter provtagning.

11 Sidan 11 av 29 Om du inte använder Vaccutainer aspirerar ca 1-2 cm i en 10 ml spruta och vänta i ca 2 sekunder för att låta valven öppna sig. Kassera 5 ml blod. Aspirera önskad mängd blod. Spola omedelbart igenom systemet med 30 ml NaCl 9mg/ml med pulserande teknik efter provtagning. Använd alltid trevägskran. Byt tvåvägsventil. För över blodet i provtagningsrören. Praktiska tips vid aspirationssvårigheter Be patienten lyfta eller röra armen. Be patienten hosta. Infundera 250 ml NaCl 9mg/ml Reparation av kateter Om skador uppstår på den externa delen av katetern eller luerkonnektorn går detta att reparera. Reparation ska endast utföras av specialistutbildad sjuksköterska och enligt gällande riktlinjer för inläggning av Picc-line. Kontakta ansvarig sjuksköterska. Handläggning av dåligt fungerande eller ockluderad Picc-line Kontakta läkare 5 Katetrar och stomier 5:1 Urinkateter - insättning och skötsel Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård som äldrevård. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ofta en följd av katetrisering av urinblåsan. Risken är större då blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför av största vikt under hela behandlingstiden. Steril rutin tillämpas postoperativt efter ingrepp i urinvägarna. Annars används ren rutin. Ren rutin vid kvarliggande kateter Använd höggradigt rent material, steril ordinerad kateter samt steril gel. Basala hygienrutiner tillämpas Förberedelser Använd skyddsrock eller plastförkläde. Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten. Alternativt kan huddesinfektionsmedel användas. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen. Använda handskar kastas efter tvätt eller desinfektion.

12 Sidan 12 av 29 Manlig patient Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar. För tillbaka förhuden. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre del och vänta någon minut. Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några minuter. Kvinnlig patient Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna. Spruta långsamt in 5-10 ml anestesilgel och vänta några minuter. Katetrisering För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand eller med pincett. För manlig patient ska katetern föras in med hela dess längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan. Fyll ballongen med 10ml Glyco Block eller sterilt vatten enligt tillverkarens anvisningar Koppla urinuppsamlingspåse. Om katetern beräknas ligga kvar i mer än två dygn rekommenderas tömbar påse. Daglig skötsel Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion, låt lufttorka. Ta på handskar. Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern. Tvätta och desinfektera därefter händerna. Urinuppsamlingssystem Två principiella typer av system finns - slutet respektive halvöppet. Slutet system rekommenderas. Slutet system Består av urinuppsamlingspåse med bottenventil. Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts vid kateterbyte eller när dålig lukt uppträder, dock minst en gång per vecka. Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan, kateterventil rekommenderas. På natten kan icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara. Halvöppet system Har urinuppsamlingspåse som inte är tömbar. Påsen byts när den är fylld. Har kateterventil.

13 Sidan 13 av 29 Tömning och byte av urinuppsamlingspåse Tag på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna med alkoholbaserat medel för handdesinfektion, låt lufttorka. Tag på handskar. Töm eller byt påsen. Undvik att urinuppsamlingspåsens mynning kommer i beröring med kateterns utsida. Tvätta och desinfektera därefter händerna. Ren rutin vid intermittent katetrisering Katetriseringen görs flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull. Basala hygienrutiner tillämpas Duscha eller tvätta underlivet. Var särskilt noga runt urinrörsmynningen. Använd tvål minst en gång per dygn. Risken finns att slemhinnorna blir uttorkade om underlivet tvättas för ofta med tvål. Lofric-kateter eller motsvarande hydrogen-behandlad kateter Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller motsvarande. Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt ordination med ordinerad spolvätska. Blåssköljningen ska utföras med sårspruta. Utförande: Tag på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna, låt lufttorka. Tag på skyddshandskar. Sköljning med sårspruta. Använd höggradigt ren sårspruta. Häll upp vätskan i ren skål, och dra upp den i sprutan. Undvik att sprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida. Desinfektion av sårspruta. Tag isär sprutan efter användning. Desinfektera sprutan direkt efter användning.

14 Sidan 14 av 29 5:2 Stomihygien Basala hygienrutiner tillämpas. Ta på skyddsrock eller plastförkläde. Desinfektera händerna låt lufttorka. Tag på skyddshandskar. Tvätta stomin och huden runt stomin med kompresser fuktade i ljummet vatten. Klapptorka huden torr. Duscha gärna utan bandage. Behandla huden så varsamt som möjligt. Stressa inte. Se även BLODSMITTA Det finns risk att du kan bli smittad om du sticker dig av en använd kanyl, skalpell eller liknande. Blod på sårig och skadad hud samt blodstänk i ögon eller mun medför också en risk. OBS! Virus passerar inte oskadad hud. 6:1 Åtgärder till skydd mot blodsmitta Basala hygienrutiner tillämpas Planera ditt arbete med t ex. provtagning så att risken för stickskada minimeras. Använd skyddshandskar vid all blodkontakt, Vid misstanke och känd blodsmitta använd dubbla handskar. Använd de tekniska hjälpmedel som kan skydda dig. Hylshållare, riskavfallsburk med stadigt lock, visir eller skyddsglasögon när arbetet så kräver. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanyl som använts till patient. Fyll kanylburken endast till markerad nivå eller ¾ (se lokal anvisning). Torka alltid upp utspillt blod omedelbart med Virkon eller ytdesinfektion plus. Använd skyddshandskar och plastförkläde. Lägg det använda papperet i en plastpåse och knyt om (till sophantering). Prov från patient med känd eller misstänkt blodsmitta, märks med speciell etikett. BLODSMITTA (svart text på gul botten). Provet förvaras sedan i genomskinlig plasthylsa så att mottagaren lätt kan se märkningen. Om kroppsvätskor finns på textilierna, ta på skyddshandskar och plastförkläde, lägg textilierna i en plastpåse och töm sedan i tvättmaskin eller förvara i sluten plastpåse till dess tvätt kan ske. Blanda inte med andra vårdtagares tvätt. Om tvättråden på textilierna anger lägre än 85 C ta på skyddshandskar och plastförkläde, skölj bort blod eller sekret med kallt vatten. Ta därefter desinfektionsmedel och låt verka 10 minuter. Tvätta sedan enligt tvättanvisning.

15 Sidan 15 av 29 6:2 Anvisningar för personal vid stick- och skärskador i vårdarbetet eller prov med känd eller misstänkt blodsmitta. 6:2:1 Om det blöder Pressa ut så mycket blod som möjligt. Tvätta med rikliga mängder tvål och vatten. Desinficera med handsprit. 6:2:2 Om du får blod i mun, på slemhinna, eksem, sårig hud eller i ögonen. Skölj med rikliga mängder vatten eller koksaltlösning. Kontakta din chef, denne ansvarar för att du får kontakt med en läkare. Din chef ansvarar också för arbetsmiljö och arbetsskaderapportering. En bedömning av smittöverföringsrisk skall påbörjas omgående, helst inom 2 timmar. Telefon nr. till infektionskliniken, Gävle är, under dagtid inf. mottagningen sekreterare tel. 026/ sjuksköterska och jourtid avd. 120 tel. 026/ Eventuell provtagning och behandling samt uppföljning sker i samråd med infektionskliniken i Gävle. Underrätta chefen för enheten som ansvarar för arbetsmiljö och rutiner för tillbudsrapportering. Se även Handbok för hälso-och sjukvård 7. SÅROMLÄGGNING Utför all såromläggning, oberoende av metod, aseptiskt (bakteriefritt). Basala hygienrutiner tillämpas. Tvätta och desinfektera händerna före och efter såromläggning och mellan rena och orena moment. Använd skyddshandskar. Använd plastförkläde eller skyddsrock. Steril rutin. Operationssår. Sår med direkt öppning/förbindelse till t ex buk eller leder. Använd sterila instrument, material och vätskor. Ren rutin. Övriga sår ex. kroniska bensår, trycksår och förorenade sår. Använd höggradigt rena instrument, material och ljummet rent drickbart kranvatten.

16 Sidan 16 av HYGIENRÅD VID HANTERING AV MAT OCH MÅLTIDER Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten. Inom vården finns stor risk för smittspridning via personalen som växlar mellan vårdarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningen och EU:s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. Dessutom ska personalen få instruktioner om samt utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete som utförs. Du får inte arbeta med mat: Vid sjukdom med symtom som diarré, kräkningar och halsont. Vid hudinfektioner på händerna. Vid problem kontakta din chef. Råd vid mathantering Sköt din personliga hygien mycket noga. Särskilda skyddskläder ska användas vid arbete med mat, dessa ska vara rena, lättvättade och förvaras på arbetsplatsen. Använd hårskydd, eller sätt upp långt hår. Ta av smycken och klocka på händer och armar. Gäller även släta vigselringar. Var noga med att tvätta händer och underarmar omedelbart före du börjar arbeta med mat, alltid efter toalettbesök, rast, om du har rökt och alltid när du byter arbetsuppgift. Naglarna ska vara kortklippta, rena och fria från nagellack. Örhängen kan tillåtas om de är ordentligt fastsatta och om de inte medför infektioner. Övrig piercing i ansiktet är inte tillåten på grund av den ökade infektionsrisken. Håll rent på din arbetsplats och ha god ordning i kökslokalerna. Använd alltid rena redskap. Disktrasor ska bytas ofta, gärna varje dag. Använd aldrig disktrasor på skärbrädor i kylskåp eller på golv. Smaka aldrig på maten med fingrarna. Mat ska hanteras under sådana temperaturförhållanden att hygieniska risker inte uppstår. Kylvaror förvaras i högst + 8 C. vissa känsliga livsmedel t ex köttfärs, rökt och gravad fisk förvaras vid högst +4 C Färdiglagad mat som återuppvärms före servering måste återuppvärmas till minst + 72 C. Kylplatta ska användas om mejerivaror och pålägg står framme i rumstemperatur mer än 20 minuter. Skapa en tilltalande måltidssituation genom prydlig och ren dukning. Spara ett par matskedar av dagens mat och lägg i lämpliga kärl med lock eller plastpåse och knyt om och förvara i kylskåpet två dygn. Skulle matförgiftning ha uppstått kan man lättare spåra källan om man har rester kvar. Matförgiftningssymtom ex buksmärtor, kräkningar och diarré ska alltid anmälas till chef/sjuksköterska. Kund/patient med diarré och andra infektioner bör inte äta i gemensamt matrum. Rådgör med sjuksköterska.

17 Sidan 17 av 29 Regelverk SFS 2006:804 Svensk författningssamling Livsmedelslag SFS 2006:813 Livsmedelsförordning LIVSFS 2005:20 Statens livsmedelsverks föreskrifter och allmänna råd om hantering av livsmedel, personalhygien. 9. SONDMATNING För att undvika att sondmaten förorenas av bakterier krävs strikta hygienrutiner. Använd ren teknik och iaktta noggrann handhygien. Färdigberedd sondnäring i sin ursprungsförpackning kan förvaras oöppnad i rumstemperatur. Om kunden/patienten råkar ut för diarré kan det bero på sondmatningstekniken, antibiotikabehandling eller bakterieväxt. Var noga med handhygien vid hantering av sond, sondaggregat och sondmat. Anteckna tidpunkt för öppnandet på förpackningen. Näringen ska ha rums till kroppstemperatur, eftersom snabb tillförsel och kall sondnäring kan ge diarré. Hängtiden för sondmaten får inte överstiga 4 timmar. Undantag: Nutrison Streiflo kan hänga 24 timmar om anvisningarna i produktbladet följs. Eventuella rester kasseras. Vid kontinuerlig tillförsel av sondmat skall aggregat bytas minst en gång/dygn. Används Sterioflo-förpackning byts aggregat till varje ny förpackning. Skölj igenom sonden med rumstempererat vatten (20 50 ml) så att inga rester av sondmaten blir kvar i sonden. Byt spruta märkt endast för sond en gång/dygn. Hjälp kunden/patienten med munhygien flera gånger/dygn. Kunden/patienten kan drabbas av muntorrhet vilket kan leda till svampinfektioner och karies. Om kunden/patienten har sond via näsan, kontrollera dagligen kunden/patientens näsa, tvätta ur näsborrar och byt häftan som fixerar sonden. Sonden och häftan som fäster sonden kan lätt irritera näsborren och huden runtomkring. Används häftplatta flexitrak på kinden, som skyddar kind och sond, skall den bytas varje dag. Växla plats. Om kunden/patienten har PEG, Witzelfistel eller knapp måste man rutinmässigt kontrollera huden runt sonden för rodnad, svullnad etc. Ta bort den yttre fixeringen för att göra rent huden runt sonden med ljummet vatten.

18 Sidan 18 av Tarmsmitta (Calicivirus, clostridium difficile mfl) Calicivirus I gruppen calicivirus ingår flera typer av virus med lite olika utseende, bl.a. Norwalk, Norwalkliknande och klassiskt calicivirus. De kan liksom andra virus, överleva men inte tillväxa utanför den levande organismen. Människan är enda kända reservoar. Smittvägar och spridning Viruset utsöndras främst med avföringen och kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer via dricksvatten, via livsmedel som hanteras och förorenats av en person som är sjuk eller håller på att insjukna. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet. Den låga infektionsdosen gör att spridningen från person till person kan bli explosionsartad. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik Symtomen är illamående, ofta kaskadkräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Sjukdomen är självläkande efter några dygn, men vätskebehandling kan ibland behöva ges. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Prov tas enligt ordination på avföring (i första hand), alt. kräkning från nyinsjuknade så fort som möjligt. Diagnos kan ställas via elektronmikroskopisk undersökning av avföringsprov från akuta personer eller genom molekylärbiologiskt påvisande av virus. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med patienten. Handhygien Vid caliciutbrott ska händerna tvättas före handdesinfektion. Använd skyddshandskar vid smutsigt arbete. Ta av skyddshandskarna omedelbart efter avslutat arbete. OBS! Se till att patienten också har god handhygien. Skyddskläder Använd plastförkläde/skyddsrock vid direktkontakt med patienten och vid omhändertagande av smutstvätt och avfall. Använd munskydd, sprita händerna efter att du tagit i ett använt munskydd. Tvätt Tvättsäck ska finnas på patientens rum. Tvätta patientens kläder, lakan mm separat i minst 60. Om tvätt skickas, använd gul tvättsäck.

19 Sidan 19 av 29 Avfall Knyt ihop dubbla plastpåsar, hantera som vanligt avfall. Rengöring/desinfektion. Torka av ytor i patientens närhet och toalett med ytdesinfektionsmedel Plus. Glöm ej att torka brickor etc. om man bär in mat i lägenheten/rummet. Vid urstädning se även bilaga 1 flik 16 Isolering Låt patienten vara i lägenheten/rummet tills han/hon varit symptomfri i 2 dygn. Personal Personal med symtom bör stanna hemma tills hon/han varit symtomfri minst 1 dygn. Anmälningsplikt Infektioner med dessa virus är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men misstänkta utbrott bör alltid rapporteras till MAS och hygiensjuksköterska. Övriga kommentarer. Viktigt är att varje verksamhet gör egna instruktioner på hur man på bästa sätt kan undvika smittspridning, detta är några exempel som man bör tänka på: Använd checklistan se bilaga Transporter t.ex. matvagnar, avfall, tvätt. Vårda smittade patienter med särskild personal, försök att undvika att gå mellan smittade och osmittade patienter. Här bör man lägga stor vikt när det gäller nattpersonal som går över flera avdelningar, byte av arbetsdräkt kan vara ett sätt. Informera all personal, glöm ej städ- och vaktmästeri. Informera sjukvården om att smitta föreligger. Informera även anhöriga. Ett sätt att förebygga kan vara att tillhandahålla de boende och personal engångsservetter med sprit som de kan torka sig med innan de äter. Gör en lista över patienter med datum för insjuknande och symtomfrihet till hygiensjuksköterskan. Se bilagor. Överväg intagningsstopp och avråd från besök i samråd med ansvarig chef

20 Sidan 20 av Checklista vid misstanke om Calici för SÄBO och korttidsboende inom kommunen. Se till att basala hygienrutiner fungerar, vilket innebär: 1. Att man före rent och efter orent arbetet tvättar händerna noga med tvål och vatten, torkar torrt med papper. Spritdesinfektera och lufttorka. Använd inte ringar, klockor eller långa ärmar p.g.a. smittspridningsrisken 2. Använd handskar vid smutsigt arbete. Ta av handskarna omedelbart efter avslutat arbetsmoment och spritdesinfektera händerna 3. Använd engångsförkläden/blå engångsskyddsrock vid direktkontakt med vårdtagaren och vid omhändertagande av smutstvätt och avfall 4. Använd ev. munskydd vid kontakt med vårdtagare som kräks Snabb isolering i lägenheten vid första fallet Vid misstänkt calici, kontakta sjuksköterska som sedan informerar ansvarig chef, hygiensjuksköterska och MAS, via mail eller telefon Tag efter ordination av läkare, prov på avföring (två till tre skopor) från nyinsjuknade. Provet lämnas på Hälsocentralens laboratorium Inför kohortvård, vilket innebär: 1. Exponerad personal får bara sköta smittade och exponerade vårdtagare 2. Måste kohortvården brytas, t.ex. nattetid, ska personalen om möjligt duscha, tvätta håret och byta kläder Personal som sköter de smittade får inte hantera mat Tvätta förorenade kläder, lakan, mm, omedelbart i tvättmaskin så varmt som möjligt (minst 60 C) Sopor läggs först i en soppåse som knyts ihop, sedan i en till som också knyts ihop. Därefter direkt till soptunnan eller motsvarande Vid rengöring efter kräkning eller diarré måste först punktdesinfektion utföras, vilket innebär: 1. Dränk in föroreningen med Virkon eller Ytdesinfektion Plus beroende på mängden, låt verka, torka upp, släng. Förslut som vid sopor. 2. Rengör golv och övriga ytor med vanligt rengöringsmedel eller Virkon 1 %. Välj preparat beroende på avfallets storlek Allt som tas ut från smittad vårdtagare skall desinfekteras Informera all personal, kom ihåg: anhöriga, kök, rehabiliteringspersonal, natten, osv. Överväg inflyttning, flyttning och besöksrestriktioner i samråd med ansvarig chef och tjänstgörande sjuksköterska. Kontakta hygiensjuksköterska vid behov (dagtid) Gör en lista på samtliga sjuka. En lista för vårdtagare och en lista för personal, med datum för insjuknande, provtagning och symtomfrihet. Se bil. Rapportera varje vecka, antal nya fall av misstänkt calici, till hygiensjuksköterska och MAS Vårdtagare räknas som smittsam i två dygn efter det att symtomen upphört. Personal kan återgå i tjänst efter ett dygns symptomfrihet, mathantering får ske efter två dygns symtomfrihet Om smittad vårdtagare/exponerad måste till sjukhus, skall sjukhuset informeras om att enheten har utbrott av calici Frågor besvaras av: Vårdhygien Hudiksvall tfn: , Gävle , Ansvarig MAS alt. Hygienombud