Den svarta byggbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den svarta byggbranschen"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Den svarta byggbranschen - Går det att komma tillrätta med svartjobben? Författare: Malin Mälarstig och Daniel Andersson Handledare: Stephan Alm

2 SAMMANFATTNING Inom byggbranschen finns idag stora problem med att komma tillrätta med svart arbetskraft. Det har i princip blivit ett naturligt inslag i branschen och de negativa konsekvenserna av denna typ av ekonomisk brottslighet är omfattande. För arbetarna innebär det avsaknad av försäkringsskydd, arbetslöshetsförsäkring och pensionsgrundande lön. De seriösa företagen får också svårt att konkurrera med de företag som har svart arbetskraft. Beställaren av tjänsten drabbas av avsaknader av garantier och staten går miste om stora summor i uteblivna skatter och avgifter. För att komma tillrätta med problemet har det från regeringens sida inficierats en kommission som utformade ett betänkande Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kostnader, kvaliteten och kompetens i byggsektorn. Den rapporten och remissvaren finns samlade i en departementspromemoria, DS 2004:43, från Finansdepartementet som vi tagit del av. Utifrån denna promemoria har vi byggt vår uppsats. Uppsatsens syfte blir att belysa problematiken med svart arbetskraft i byggbranschen. I uppsatsen tar vi även ställning till huruvida en lagändring är nödvändig, och om så är fallet, om de föreslagna ändringarna utgör de mest optimala lösningarna. Vi undersöker vilka eventuella effekter förslagen kan tänkas få och om det eventuellt finns alternativa lösningar. Resultatet av vår studie visar på att förslaget med att införa ett byggentreprenadavdrag troligtvis inte kommer att minska den svarta arbetskraften i någon större utsträckning, däremot kommer kostnaderna utan tvekan att bli mycket höga både för Skatteverket och för de drabbade företagen. Förslaget med omvänd skattskyldighet däremot skulle kunna fungera om det utarbetas ytterligare, genom en tydligare definition och klara regler för utländska företag. Vi presenterar även ett alternativt förslag som vi tror kan lösa problemet på ett smidigare sätt och verkligen fokuserar på att lösa problemet från grunden. 2

3 FÖRKORTNINGSLISTA A-skatt B-skatt BNP BtSL DS F-skatt FRL KFM ML RB ROT RSV SBL SkBrL SNI SOU UB Skatt som arbetsgivare enligt tabell drar av från arbetstagares lön vid löneutbetalning och senare betalar in till skatteverket för arbetstagarens räkning. Äldre benämning på A-skatt. Bruttonationalprodukt Betalningssäkringslagen Departementsserie Företagarskatt Förmånsrättslagen Kronofogdemyndigheten Mervärdesskattelagen Rättegångsbalken Reparation, Ombyggnad och Tillbyggnad Riksskatteverket Skattebetalningslagen Skattebrottslagen Svensk Näringsgrensindelning Statens offentliga utredningar Utsökningsbalken 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE AVGRÄNSNING... 6 METOD DEFINITIONER BYGGBRANSCHEN UPPDRAGSGIVARE/UPPDRAGSTAGARE ARBETSTAGARE ENLIGT SVENSK RÄTT SVART ARBETSKRAFT HUR SVART ARBETSKRAFT FUNGERAR KONSEKVENSER AV SVART ARBETSKRAFT GÄLLANDE RÄTT F-SKATT BETALNINGSSÄKRING FÖRMÅNSRÄTTSLAGEN SKATTEBROTTSLAGEN MERVÄRDESSKATTELAGEN MOMS EG-direktiv 77/388/EEG SNI- KOD PREVISION ROT-AVDRAG FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNING ENLIGT DS 2004: BYGGENTREPRENADAVDRAG OMVÄND SKATTSKYLDIGHET KONSEKVENSANALYS Byggentreprenadavdraget Omvänd skattskyldighet REMISSVAR TILL REGERINGSKANSLIET ANGÅENDE DS 2004: ANALYS ALTERNATIVA FÖRSLAG...30 KÄLLFÖRTECKNING...32 BILAGA

5 1. Inledning Det inledande avsnittet ger en kortfattad bakgrund till uppsatsen. Problemformulering, syfte, avgränsning och metod presenteras i nämnd ordning Problemformulering Inom byggbranschen finns idag stora problem med att komma tillrätta med den svarta arbetskraften. Det har i princip blivit ett naturligt inslag i branschen vilket i sin tur innebär svårigheter att upprätthålla bra och/eller avtalsmässiga löner. Eftersom det finns arbetstagare som är villiga att arbeta för icke avtalsenliga löner utan skyddsnät är det ett problem som är svårt att komma åt. Exempelvis finns en stor del svart arbetskraft som kommer in över Sveriges gränser från till exempel Polen och de baltiska länderna. För dem är en svart svensk lön i många fall lika med flera månadslöner i deras hemland. Incitamentet för dessa personer att jobba i Sverige är stort. För företagen innebär det högre lönsamhet eftersom de betalar ut lägre lön och slipper betala socialavgifter till staten. Det innebär således vinster för båda parter. De stora förlorarna är staten i och med att de går miste om skatteintäkter och svenska arbetstagare som inte får någon pensionsgrundande inkomst vilket leder till att deras pensionsersättning blir låga alternativt obefintliga. Det kan även skapa problem vid till exempel arbetsplatsolyckor då arbetstagaren inte är försäkrad. En nackdel är att seriösa företag slås ut eftersom konkurrensen snedvrids genom att de som anställer svart arbetskraft får en otillåten fördel på grund av att de underlåter att betala in sina skatter och avgifter. Ett problem i samanhanget är också att beslutsfattare och politiker även har att ta hänsyn att underlätta för nyföretagande, öka bruttonationalprodukten, BNP, och minska arbetslösheten, vilket gör att de kan ha olika mål som krockar med varandra 1. Under den senare delen av 1990-talet påbörjade Riksskatteverket (RSV), numera Skatteverket, ett omfattande arbete med att kontrollera stora byggprojekt. Utifrån det formades två rapporter 2 som tar upp problemen med svartarbete och skatteundandragande i bygg- och anläggningsbranschen och RSV: s rapport 2001:9 sändes senare ut på remiss. Regeringen beslutade i februari 2002 att en kommission skulle tillsättas för att försöka finna lösningar som skulle leda till att konkurrensen ökade, motverka konkurrensbegränsande beteende, motverka användandet av svart arbetskraft och kartellbildning inom bygg och anläggningsbranschen. Kommissionen kom att kallas Byggkommissionen och de lämnade i december 2002 betänkandet Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kostnader, kvaliteten och kompetens i byggsektorn 3. Den rapporten och remissvaren finns samlade i en departementspromemoria 4 från Finansdepartementet som vi tagit del av. Utifrån denna promemoria har vi byggt vår uppsats. Promemorian kommer med två förslag till lösning på problemet. Det första förslaget går ut på att huvudentreprenören ska undanhålla underleverantörernas avgifter och skatter och redovisa dessa på ett konto hos Skatteverket. Där ska inbetalningen kontrolleras för vidare utbetalning till underleverantören. De skatter och avgifter som är aktuella är F-skatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och socialavgifter. Byggkommissionen, som gjort utredningen, tror att detta förslag skulle innebära stora vinster för staten i och med att de oseriösa företagen skulle slås ut på marknaden vilket i förlängningen skulle leda till ökade skatteintäkter. Att förslaget enbart kommit att röra 1 Alla, LO: s hemsida (1) 2 RSV 2001:9 och RSV 2002:6 3 SOU 2002:115 4 DS 2004:43 5

6 byggbranschen motiveras med att det är ett område där problemet är störst. Branschen har genom självsanering försökt komma tillrätta med problemet men eftersom det inte lyckats anser regeringen att alternativa kraftfulla metoder måste användas. Det andra förslaget behandlar omvänd skattskyldighet. Den omvända skattskyldigheten gäller idag utländska företagare som omsätter varor eller tjänster inom Sverige. 5 Omvänd skattskyldighet innebär att förvärvaren vid omsättning av varor eller tjänster blir skyldig att betala mervärdesskatt, i stället för som normalt den som tillhandahåller varan eller tjänsten. Det skulle innebära att entreprenören fortfarande skulle vara skyldig att debitera och betala momsen. Betalningen skulle tryggas genom att beställaren åläggs skyldighet att innehålla en del av fakturabeloppet för entreprenörens räkning. Risken att komma i konflikt med de EG-regler som finns på momsområdet anses liten eftersom normala momsregler formellt upprätthålls. 6 Byggentreprenadavdrag och omvänd skattskyldighet är inte de enda åtgärder som kan användas för att stävja svart arbetskraft. Vi kommer även att ta upp innebörden av ROTavdrag, prevision och F-skatt. I och med att Sverige är medlem i den Europeiska Unionen har vi direktiv som måste tas hänsyn till. Det direktivet kommer att nämnas flyktigt likaså den aktivitetsindelning som finns inom byggbranschen. Vi kommer att börja med att definiera begreppet svart arbetskraft utifrån de definitioner som redan används. Utifrån den förklaringen ska vi försöka förstå vilken betydelse den svarta arbetskraften har på byggbranschen. Hur ser dagens lagstiftning ut när det gäller att begränsa svart arbetskraft? Kommer det nya lagförslaget och förändringarna av befintlig lagstiftning minska nyttjandet av svart arbetskraft? Kommer skatteintäkterna till staten att öka? Kommer luckorna i lagen nu vara tilltäppta eller kommer nya problem uppkomma? Är det nya förslaget den bästa lösningen på problemet eller finns det andra alternativa förslag? 1.2. Syfte Denna uppsats har till syfte att belysa problematiken med svart arbetskraft i byggbranschen. I uppsatsen tar vi även ställning till huruvida en lagändring är nödvändig, och om så är fallet, om de föreslagna ändringarna utgör de mest optimala lösningarna. Vi undersöker också vilka effekterna kan bli och om det eventuellt finns alternativa lösningar Avgränsning Uppsatsen kommer endast att beröra förslagen som gäller byggentreprenadavdrag och omvänd skattskyldighet. Ändringar i andra lagar som kan tänkas uppkomma lämnas utan hänseende Metod Tillvägagångssättet i denna uppsats består av en rättsdogmatisk metod vilket innebär att vi läst in oss på gällande rätt. Vi har även läst olika artiklar för att få en mer mångsidig bild av verkligheten. 5 ML 1 kap 2 stycket 4b 6 DS 2004:43, s

7 2. Definitioner I detta avsnitt kommer vi att förklara de begrepp som vi kommer att använda oss av i den fortsatta uppsatsen. Begreppen är enbart vinklade ur byggbranschens perspektiv Byggbranschen Då byggbranschen innefattar flera olika yrkeskategorier kan det anses som ett relativt brett begrepp. Det gäller allt från bygg- och anläggningsarbete till elinstallation. Till bygg- och anläggningssektorn räknas alla verksamheter som arbetar tillsammans vid uppförande, ändring, reparation eller förvaltning av byggnader. Byggandet kan bedrivas av både statliga, kommunala och privata företag. 7 Den definitionen som vi kommer att röra oss med genom hela denna uppsats är den som finns i DS 2004:43. I förslag till ny lagstiftning står det att ordet byggverksamhet avser: Sådan verksamhet avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till markoch grundarbeten, uppförande, undanröjande, renovering, underhåll eller installation Uppdragsgivare/Uppdragstagare 9 Uppdragsgivare och uppdragstagare är centrala begrepp i uppbyggnaden av byggentreprenadavdraget och definieras enligt promemorian som följer: Aktörerna skall benämnas uppdragsgivare och uppdragstagare. Med uppdragsgivare avses den som ger ett uppdrag som omfattar byggverksamhet i Sverige. Med uppdragstagare avses den som utför ett uppdrag som omfattar byggverksamhet i Sverige. Även den som ger eller utför ett uppdrag som innebär uthyrning av arbetskraft för byggverksamhet i Sverige skall omfattas av definitionen. Privatpersoner som ger ett uppdrag att utföra byggverksamhet skall inte omfattas av avdragsskyldigheten om inte ersättningen utgör en utgift i en av personen bedriven näringsverksamhet Arbetstagare enligt svensk rätt För att vi ska kunna definiera svart arbetskraft blir begreppet tydligare om vi börjar med att förklara innebörden av vit arbetskraft. Allmänt kan sägas att anställningsavtalet innebär att ena parten, arbetsgivaren, genom avtalet förvärvar rätten till en annan person, det vill säga arbetstagarens, arbetskraft och att detta i sin tur innebär att arbetsgivaren har rätt till resultatet av arbetet, till exempel en produkt, liksom rätt att bestämma hur, när, var och med vilka hjälpmedel arbetet ska utföras. 10 Arbetstagare är part i ett anställningsavtal som utför arbete åt arbetsgivaren mot betalning. Arbetsrättsliga lagar och regler avser oftast förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Regler om arbetstagare är i stor utsträckning av tvingande karaktär vilket innebär att en 7 DS 2004:43, s 55 8 DS 2004:43, s 13, 3 9 DS 2004:43, s Flodgren/Hydén, Arbetsrättens grunder, s 18 7

8 arbetstagare vid rättslig prövning kan komma att betraktas som arbetstagare även om han är egen företagare, uppdragstagare eller dylikt Svart arbetskraft I allmänt språkbruk brukar termen svart arbetskraft användas på arbete som sker utan myndighetsinsyn i syfte att dels komma undan skatter och socialavgifter, dels att kringgå olika förbud eller påbud (t.ex. kravet på legitimation för att få tjänstgöra som läkare). Svart arbete sker framför allt i två former: 1. som obeskattat extra arbete av personer med relativt höga inkomster samt 2. som huvudsaklig sysselsättning för personer med relativt låga inkomster. Den senare formen är vanlig vid arbete inom hushåll men också inom bland annat mindre företag. Invandrare utan arbetstillstånd är en stor grupp som arbetar svart i såväl USA som Europa. Byte av tjänster har lång tradition men är också en form av svart arbete. 12 Med svartarbete avses i departementspromemorian: Arbete som utförs av en arbetstagare mot ersättning som, trots att den ska beskattas, inte redovisas till Skatteverket samt arbetsinkomster i näringsverksamhet som kommer företagaren till godo och som, trots att de ska beskattas inte redovisas till Skatteverket. 13 Detta är den definition som vi kommer att använda oss av i det fortsatta arbetet med uppsatsen 2.5. Hur svart arbetskraft fungerar 14 Svart arbetskraft kan ha många olika utformningar och struktureringsgrad. Inom byggbranschen är det vanligt att företaget som får en entreprenad tar in flera underentreprenörer som i detta fall bildar en entreprenörskedja. För att klargöra hur en typisk transaktion kan se ut och vilka aktörer som agerar på marknaden illustreras detta i och med nedanstående bild. (Bild 1) 11 Nationalencyklopedins hemsida (1) 12 Nationalencyklopedins hemsida (2) 13 DS 2004:43, s Skatteverkets hemsida (3) 8

9 Bild Skatteverkets hemsida (6) 9

10 I verkligheten är det naturligtvis mer komplicerat än vad som framgår av redogörelsen ovan. Den svarta arbetskraften förekommer inte i alla leden, till exempel har ibland företag D utelämnats. I andra fall finns det ytterligare led inlagda. Bilden beskriver dock på ett schematiskt sätt vilka aktörerna är på marknaden. Dessa kan delas in i följande grupper. 1. Efterfrågan: De som köper in den svarta arbetskraften är beställaren och företagen A- C. 2. Utbudet: De som tillhandahåller den svarta arbetskraften, det vill säga kontaktpersonen X samt företagen D-E och arbetskraften. De som köper de svarta tjänsterna kan i sin tur delas in i två grupper. Dels de indirekta köparna (beställaren samt företagen A-C) samt de som direkt köper tjänsterna (Företag C) Konsekvenser av svart arbetskraft Under rubrikerna svart arbetskraft och hur svart arbetskraft fungerar har vi berört vilka konsekvenser användandet av svart arbetskraft får på samhället. Det finns många problem som är förknippade med detta och nedan listar vi några av de viktigaste punkterna 16 : Seriösa företag får svårt att konkurrera med de företag som väljer att avlöna hela eller delar av sin personal med svart lön Möjligheten att etablera nya företag påverkas när konkurrensen inte sker på lika villkor. Ur arbetstagarens synvinkel kan det innebära ett risktagande att arbeta med svart lön, då arbetstagaren saknar både försäkringsskydd och heller inte får någon pensionsgrundande lön eller arbetslöshetsförsäkring. På grund av avsaknaden av garanti vid eventuella fel eller brister riskerar den som anlitar svart arbetskraft att få stora kostnader för att åtgärda felen eller bristerna. Skatteundandraganden medför slutligen att statsfinanserna blir lidande vilket är den avgörande frågan vid utformandet av det nya förslaget i promemorian. Punkterna visar att den svarta arbetskraften drabbar alla parter i branschen och även samhället i stort. För staten ligger fokus på skatterna och avgifterna som undanhålls, medan företagen har att brottas med konkurrenter som anställer personal utan att betala skatter och avgifter vilket leder till en otillbörlig prispress på byggentreprenadarbeten. 16 DS 2004:43, s

11 3. Gällande rätt I avsnittet tar vi upp lagar och regler som gäller för byggbranschen. Det är F-skatt, betalningssäkring, förmånsrättslagen, skattebrottslagen, moms, EG-rätt, branschkoder, prevision och ROT-avdrag F-skatt Företagarskatt, F-skatt, är en preliminär skatt som betalas av skattskyldig som innehar F- skattsedel. När systemet infördes var tanken att det skulle förenkla för den som anlitade till exempel ett byggföretag. Den som anlitade en fackman skulle kunna be om att få se F- skattesedeln och därmed vara skyddad vilket innebar att den personen inte skulle ha något betalningsansvar. Debitering av F-skatt sker i allmänhet schablonmässigt men den kan i vissa fall grundas på en preliminär taxering efter en preliminär deklaration. 17 När företaget fått sin F-skattsedel innebär det att de i fortsättningen ska betala sin preliminära skatt och sina socialavgifter. För att kunna få F-skattsedel krävs att man bedriver eller avser att bedriva näringsverksamhet. Det krävs vidare att näringsidkaren lämnat inkomstdeklaration och redovisat och betalat sina skatter och avgifter. Vid uppvisande av F-skattebeviset innebär det att den som anlitar företaget inte ska dra skatt eller betala socialavgifter. Det visas enklast genom att det anges på fakturorna. F-skatten började gälla den 1 januari 1993 och ersatte den tidigare B-skatten. 18 Reglerna innebär att skyldigheten att innehålla preliminär A-skatt vid utbetalning av ersättning för arbete och betala arbetsgivaravgifter på ersättningen knyts till mottagarens skattsedel på preliminär skatt. Om mottagaren innehar F-skattesedel behöver utbetalaren inte innehålla någon preliminär A-skatt och är inte heller skyldig att betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. I övriga fall ska preliminär A-skatt innehållas och arbetsgivaravgifter erläggas på ersättningen. Det föreligger inte någon skyldighet att innehålla preliminär A-skatt och betala arbetsgivaravgifter om utgivaren är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen understiger kronor per år och inte utgör en utgift i näringsverksamhet. 19 Har näringsidkaren dessutom tjänsteinkomst skall han tilldelas både en F-skattesedel och en A-skattesedel. Övriga skattskyldiga skall ha A-skattesedel. Om en skattskyldig har både F- skattesedel och A-skattesedel gäller F-skattesedeln bara om den åberopas skriftligen. En F- skattesedel skall kunna återkallas vid missbruk och får normalt inte utfärdas på nytt förrän efter två år. Återkallelse kan också ske på grund av till exempel konkurs, näringsförbud, underlåtenhet att avlämna deklaration, bristande skatte- eller avgiftsbetalning etc. Förslaget innehåller vidare särskilda regler om utvidgat betalningsansvar för skatter och socialavgifter vid uppenbart missbruk av en F-skattesedel eller en A-skattesedel. Den som innehar en A- skattesedel skall kunna åläggas att själv betala in preliminär skatt (särskild A-skatt) vid sidan av den preliminära A-skatt som innehålls på tjänsteinkomster. Vid beräkning av preliminär F- skatt och särskild A-skatt skall hänsyn tas till sådan mervärdesskatt som den skattskyldige redovisar i allmän självdeklaration Nationalencyklopedins hemsida (1) 18 Rixlex hemsida (1) 19 Rixlex hemsida (2) 20 Rixlex hemsida (2) 11

12 Den 30 november 2004 kom en rapport från Skatteverket där de föreslår för regeringen att en utredning bör tillsättas för att se över den nuvarande F-skattereformen. Syftet är bland annat att förebygga svartarbete inom ramen för F-skattesystemet. Vid kontroller utfärdade av Skatteverket har det visat sig att uppdragstagare utnyttjat F-skattsedeln och utfört arbete utan att redovisa inkomsterna i inkomstdeklarationen. I dessa situationer är uppdragsgivaren skyddad, eftersom det är en plikt för uppdragstagaren att betala in skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Skatteverket vill att en utredning utvärderar F-skattereformen för att bland annat undersöka om nya regler bör införas som stramar åt möjligheterna att använda F- skattsedeln som ett led i skattefusk. Även uppdragsgivarens roll bör granskas vid denna översyn. En intern kartläggning visar att Skatteverkets kontroll av ansökan om F-skattsedel och efterkontroll varierar inom landet. Från och med nästa år införs nya rutiner som innebär att handläggningen blir mer enhetlig vid ansökan om F-skatt Betalningssäkring Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, betalningssäkringslagen (BtSL), trädde ikraft den 1 januari Syftet med BtSL var för att försöka komma tillrätta med indrivningssabotage och för att stärka det allmännas ställning som borgenär vid uppbörd och indrivning av fordringar på skatter, tullar och avgifter. Syftet var också att motverka konkursmissbruk eftersom det vid konkurs ofta var för sent att återvinna egendom till konkursboet, samtidigt som konkursinstitutet i många fall användes för att den skattskyldige skulle bli kvitt sina skatte- och avgiftsskulder. Ofta går det lång tid från det att en skatte- eller avgiftsfordran uppkommer till dess att betalning ska ske. Detta gäller i synnerhet fordringar som uppkommer som ett resultat av en skatterevision. Till dess att indrivning kan ske visar det sig ofta att skattskyldiga genom olika dispositioner gjort sina tillgångar oåtkomliga för verkställighet. Möjligheten finns för en borgenär att få kvarstad i gäldenärens tillgångar till säkerhet för framtida betalning av skulden. Kvarstad innebär en säkerhetsåtgärd där någon som är misstänkt för brott eller en person som är skyldig någon pengar tillfälligt fråntas rätten att förfoga över eller fråntas besittningen till egendom som tillhör honom. Då menas att egendomen beläggs med kvarstad 22, och beslutet meddelas av allmän domstol. Borgenären måste dock visa sannolika skäl för sitt anspråk och i regel ställa säkerhet för den skada som åtgärden kan förorsaka gäldenären. Beslut om kvarstad verkställs av kronofogdemyndigheten (KFM). Bestämmelserna om kvarstad för civilprocesser finns i 15 kap. RB och för brottsmålsprocessen i kapitel 26 RB (Rättegångsbalken, 1942:740). BtSL innebär att ytterligare en säkringsåtgärd som påminde om kvarstaden infördes. En skillnad mellan åtgärderna var tidigare att verkställigheten av ett betalningssäkringsbeslut medförde förmånsrätt i den säkrade egendomen medan verkställighet av kvarstad inte medförde förmånsrätt. Från den 1 juli 1994 har 8 och 9 FRL ändrats så att betalningssäkring inte längre medför särskild förmånsrätt. I stället ska de regler som gäller om utmätningsverkan vid kvarstad sedan 1982, då UB (Utsökningsbalken, 1981:774) infördes, tillämpas också vid betalningssäkring. Dock ger betalningssäkring inte någon automatisk utmätningsverkan. Utmätningsverkan för kvarstads- eller betalningsborgenären uppkommer när utmätning för annan fordran görs i kvarstadsbelagd eller betalningssäkrad egendom. 21 Skatteverkets hemsida (5) 22 Nationalencyklopedins hemsida (1) 12

13 Därefter har även den allmänna förmånsrätten för skatter avskaffats från och med den 1 januari Förmånsrättslagen Förmånsrättslagen (1970:979), FRL, reglerar i vilken turordning en borgenär har rätt till gäldenärens egendom vid konkurs. Lagen ändrades den 1 januari 2004 men i och med övergångsbestämmelserna tillämpades den inte fullt ut förrän 1 januari En förändring i lagen blev att företagshypoteksbrev kom att heta företagsinteckningsbrev och att dessa borgenärer hamnade längre ner i prioriteringslistan. Förmånsrätten klassas antingen som allmän eller särskild. Särskild förmånsrätt gäller vid utmätning och konkurs samt avser viss egendom. Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo 24. I 11 FRL sägs att: Allmän förmånsrätt följer därefter med företagsinteckning. Förmånsrätten gäller i 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med förmånsrätt enligt 4, 4a, 6-8, 10 och 10a har fått betalt. Denna förändring kom att leda till att banker och andra kreditinstitut fick en sämre förmånsrätt än tidigare. Följden blev att många banker blev mindre villiga att låna ut pengar och att de krävde mer säkerhet från företagen. Vid konkurs tas gäldenärens förmögenhet i anspråk för att en insolvent gäldenärs borgenärer ska tryggas betalning på sådant sätt att den uppkomna förlusten fördelas lika mellan fordringsägarna, det vill säga proportionellt mellan borgenärerna med hänsyn till fordringarnas storlek. Det innebär att ingen borgenär ska kunna skaffa sig fördel framför någon annan genom att tvinga gäldenären att betala och på så sätt göra så att övriga borgenärer får lägre utdelning. I sådant fall kan betalningen återvinnas till konkursboet Skattebrottslagen Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL, finns för att förhindra skattefusk och lagstiftningen tar största hänsyn till större belopp som undanhålls uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. En skattebrottsutredning föregås nästan alltid av en brottsanmälan från skattemyndigheten. Åklagaren prövar om det håller i domstol där den första instansen är tingsrätten. Tidigare fanns det två kompletterande lagar, skattebrottslagen och uppbördslagen (1953:272) men från och med den 1 juli 1996 har straffbestämmelserna i uppbördslagen inarbetats i skattebrottslagen. Lagen är generellt tillämplig på skatter och skattebrottet har utformats som ett farebrott med ett enhetligt subjektivt rekvisit. Det räcker att förfarandet medfört fara att skattedebiteringen blir för låg. 26 För skattebrott är påföljden fängelse i upp till två år. Om brottet anses ringa klassas det som skatteförseelse och om brottet anses grovt klassas det som grovt skattebrott. Vad som avgör om brottet är grovt eller inte beror på hur stort belopp det rör sig om, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art. 27 Den som frivilligt vidtar åtgärd 23 Skatteverkets hemsida (1) 24 FRL 2 25 L Heuman, Specia lprocess, s Skatteverkets hemsida (2) 27 Ekobrottsmyndighetens hemsida (1) 13

14 som leder till att skatten kan påföras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp, skall enligt 12 skattebrottslagen inte dömas för skattebrott Mervärdesskattelagen MOMS Mervärdesskatt, i vardagligt tal kallat moms, är en indirekt skatt på konsumtion av varor och tjänster som tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Moms tas ut på praktiskt taget alla varor och tjänster och kan därför klassas som en generell konsumtionsskatt. Enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, är den generella skattesatsen 25 procent av beskattningsunderlaget, det vill säga värdet av varan eller tjänsten, om inte annat anges i lagen. I Sverige tillämpas även 12 procent och 6 procent moms när det gäller bland annat böcker, tidningar och musiknoter. Skatten beräknas som ett pålägg på försäljningspriset exklusive mervärdeskatt. Mervärdeskatten är en statlig skatt och har en stor betydelse för Sveriges ekonomi eftersom den svarar för cirka en tredjedel av statsinkomsterna. Mervärdeskatten finns i alla EU: s medlemsstater och genom en rad olika direktiv har mervärdeskatterna inom EU harmoniserats med varandra dock varierar skattesatsen betydligt inom de olika medlemsländerna. 28 När en enskild eller juridisk person bedriver näringsverksamhet eller gör inköp som medför momsplikt innebär det skyldighet att redovisa och betala moms till staten 29. Moms ska betalas: - vid skattpliktig omsättning inom landet av varor och tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet. - vid skattpliktig gemenskapsinternt förvärv av varor - vid import av varor från ett land utanför EU. Moms vid import fastställs av tullverket. Utländska företagare som säljer varor och vissa tjänster i Sverige är normalt inte skattskyldiga för moms i Sverige. Det är köparen som är skattskyldig genom så kallad omvänd skattskyldighet. Vid försäljning i Sverige till privatpersoner och andra som inte är momsregistrerade är den utländske företagaren fortfarande skattskyldig för moms i Sverige EG-direktiv 77/388/EEG Direktiv 77/388/EEG utgör den centrala regleringen för mervärdesbeskattning inom EG 31. Direktivets fullständiga beteckning är, rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977, om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter. Det sjätte direktivet innehåller regleringar som medlemstaterna är skyldiga att ta hänsyn till vid utformandet av sina nationella mervärdesskattesystem. Detta för att det ska finnas en harmoniserad tillämpning av reglerna inom EU. 32 Mervärdesskatt ska betalas för leverans (omsättning) av varor eller tillhandahållande av tjänster som sker mot vederlag inom landets territorium av en skattskyldig person (näringsidkare) i denna egenskap. 33 Med stöd av artikel 27 i sjätte direktivet kan medlemsstater få rätt att tillämpa åtgärder som avviker från 28 Nationalencyklopedins hemsida (3) 29 ML 1kap 1 30 Skatteverkets hemsida (6) 31 Europeiska gemenskapen, EG, är en del av Europeiska unionen, EU. De regler som finns på mervärdesskatteområdet kallas för EG-regler. 32 DS 2004:43, s Portalen till EU-rätt (1) 14

15 direktivet. Det kan ske efter en ansökan till EU. För närvarande tillämpar Belgien, Nederländerna, Tyskland och Österrike omvänd skattskyldighet vid omsättning av byggtjänster SNI- kod SNI 92 är en standard för Svensk Näringsgrensindelning från 1992 som bygger på EG: s standard, NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes). 34 SNI är en aktivitetsindelning vilket innebär att företag klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. Ett företag kan ha flera aktiviteter samtidigt. 35 Vill ett företag ändra sin SNI-kod får de vända sig till Statistiska Centralbyrån. 36 Byggkommissionen vill att den uppräkning som finns i SNI 92 ska ge vägledning när det gäller vilka verksamheter som ska klassas till begreppet byggverksamhet. Med byggverksamhet avses i SNI 92 bl.a. mark- och grundarbeten, rivning av hus, byggande av hus och uppförande av andra byggnadsverk, takarbeten, anläggning av vägar och andra anläggningar, bygginstallationer, el- och VVS arbeten, slutbehandlingsarbeten såsom puts-, fasad-, golv- glas- och måleriarbeten samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Uppräkningen i SNI 92 är inte en uttömmande beskrivning men den kan ändå tjäna till vägledning för vilka verksamheter som skall omfattas av byggentreprenadavdraget Prevision Prevision innebär att entreprenaden upphandlas enligt ett system där huvudentreprenören förbinder sig att kontrollera de underentreprenörer som anlitas. I Uppsala kommun har prevision använts vid bygget av Uppsalas polishus och nu används systemet vid Musikens hus och E4-bygget. När det gäller byggandet av Musikens hus i Uppsala garanterar beställaren Uppsala kommun och generalentreprenören Peab att användandet av oseriösa företag inte kommer att användas. Byggandet har upphandlats genom offentlig upphandling vilken kräver att den offentliga myndigheten kontrollerar huvudentreprenören. Med prevision utvidgas ansvaret till att omfatta även underentreprenörerna som är inblandade i större byggprojekt. Skatteverket kommer att tillhandahålla huvudentreprenören med offentliga uppgifter som visar om underentreprenörerna sköter redovisning och betalning, har betalat skatter och arbetsgivaravgifter och är momsregistrerade. Skatteverket har ingen egen befogenhet att stoppa ett företag i en upphandling. 38 Prevision anses vara något som gynnar de seriösa företagen. De företag som inte sköter sina skyldigheter kommer heller inte att anlitas av beställaren och på så sätt skapas konkurrensneutralitet. Oseriösa företag kan därmed inte konkurrera ut seriösa företag lika lätt, eftersom fusk med skatter och avgifter inte kommer att löna sig. 39 Denna modell bör enligt flera av branschföreträdarna utvärderas innan lagstiftningsåtgärder vidtas DS 2004:43, s Statistiska centralbyråns hemsida (1) 36 D & B: s hemsida (1) 37 DS 2004:43, s Uppsala Nya tidnings hemsida (1) 39 Skatteverkets hemsida (2) 40 DS 2004:43, s 88 15

16 3.8. ROT-avdrag Byggbranschen har varit hårt drabbad av arbetslöshet då den är nästan tre gånger högre än i andra branscher. För att minska arbetslösheten bland byggnadsarbetare föreslog regeringen att det så kallade ROT-avdraget skulle återinföras på begränsad tid eftersom byggentreprenadavdragssystemet inte ansågs lämpligt vid arbeten där en konsument är beställare. Kommissionen föreslår därför att ROT-avdraget återinförs för utgifter som utförts från och med den 15 april 2004 till och med den 30 juni ROT-avdraget innebär möjlighet för ägare av småhus, hyreshus samt innehavare av privatbostadsrätt att få skattereduktion för utgifter på byggnadsarbete för privatpersoner. 42 En förutsättning för att reglerna om skattereduktion ska gälla är att den som utför arbetet har F-skattsedel. Det innebär att fastighetsägarens eget arbete inte kan räknas med i underlaget för skattereduktion eftersom det är byggbranschens sysselsättning som ska stimuleras genom förslaget. 43 Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Allt som understiger kronor ska av administrativa skäl inte omfattas av skattereduktion. Skattereduktionen kan uppgå till högst kronor för småhus, kronor för en privatbostadsrätt och kronor för en hyresrätt eller tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret Ansökan om skattereduktion ska vara skriftlig och skickas till Skatteverket senast den 1 mars Arbetet måste vara utfört senast den 30 juni Den 20 oktober 2004 togs beslutet i riksdagen om att återinföra ROT-avdraget 45 och reglerna trädde därmed ikraft från den 1 november Dock tillämpas avdraget retroaktivt på byggnadsarbeten som utförts under tiden 15 april juni SOU 2002:115, s Prop. 2003/04:163, s Prop 2003/04:163, s Prop 2003/04:163, s Regeringens hemsida (1) 46 Prop 2003/04:163, s 1 16

17 4. Förslag till lagstiftning enligt DS 2004:43 I det här avsnittet kommer vi att redogöra för det nya lagförslaget som omfattar byggentreprenadavdrag och omvänd skattskyldighet. Byggentreprenadavdraget innebär att huvudentreprenören ska innehålla 20 procent av underleverantörens skatter och avgifter baserat på den totala ersättningen. Beloppet ska betalas in till Skatteverket där det ska kontrolleras för vidare utbetalning. Förslaget med omvänd skattskyldighet innebär att det är uppdragstagaren som ska betala in mervärdesskatten och inte uppdragsgivaren Byggentreprenadavdrag För att komma åt det utbredda problemet med svart arbetskraft i byggbranschen föreslås i promemorian, DS 2004:43, ett byggentreprenadavdrag. Syftet med förslaget är att genom lagstiftning säkerställa underentreprenörens skatte- och avgiftsbetalning. Vid uppdrag som avser byggverksamhet eller uthyrning av arbetskraft ska ett avdrag göras med 20 procent av den totala ersättningen, exklusive mervärdeskatt. Den valda procentsatsen motiveras med att beloppet blir tillräckligt högt för att uppdragstagarna ska betala skatter och avgifter. Annars riskerar pengarna att frysas inne av Skatteverket. En högre procentsats har diskuterats men ansågs inte vara försvarbar likaså ett förslag med olika procentsatser. Det senare har diskuterats då det finns branscher som är olika personalintensiva och med stora variationer i maskin och material kostnader. Men det förslaget avvisades också då ett sådant ansågs bli för krångligt och svårt att administrera. Den lägre procentsatsen på 20 procent kommer även att förenkla införandet av systemet och ge förslaget ökad legitimitet. 47 Byggentreprenadavdraget ska betalas in av uppdragsgivaren samma dag som betalningen gått till uppdragstagaren, i samband med skattedeklarationen som de flesta företag redan redovisar en gång per månad. Det förslaget skulle innebära ökade möjligheter för Skatteverket att utreda betalningen och redovisningen av byggentreprenadavdraget. Detta skulle innebära att den enskilda kontrollmöjligheten minskade, då det under en månad hinner ske många in och utbetalningar mellan kontona, men detta måste vägas mot de klara vinsterna i tid och administrationskostnader både hos Skatteverket och hos företagen. De avdrag som gjorts under en kalendermånad kommer att redovisas som en klumpsumma i deklarationen. Vid eventuell differens genomförs utredning av Skatteverket. Företagen har en skyldighet att spara material som kan komma att krävas vid dessa kontroller. Skatteverket diskuterar i sin remiss problem med de företag som anlitar svart arbetskraft men som saknar redovisning eller bokföring. Dessa företag kan bli svåra för Skatteverket att kontrollera och eventuellt fälla. 48 En annan grupp företag som Skatteverket kommer få svårt att kontrollera är de vars ersättning understiger ett prisbasbelopp 49 per år. De kommer inte att behöva redovisa något byggentreprenadavdrag utan redovisar bara sina egna skatter och avgifter som vanligt. Alternativet till en direkt betalning är en omföring som även den måste ske senast samma dag som betalningen till underleverantören. En omföring kan göras om uppdragsgivaren varit uppdragstagare och därigenom har pengar innestående på byggentreprenadkontot. Betalningsskyldigheten för avdraget uppstår när uppdragsgivaren betalar ersättningen till uppdragstagaren och det är en plikt för uppdragsgivaren att ange vem 47 DS 2004:43, s DS 2004:43, s kr beskattningsåret

18 som är mottagare av avdraget för att pengarna ska kunna öronmärkas i systemet. Beloppet som betalas in på detta konto är inte självklart en skatt i sig, utan beloppet ska endast täcka de skatter och avgifter som uppdragstagaren är ansvarig för. Pengarna tillhör uppdragstagaren. Avdrag som betalats in på det särskilda kontot ska tillföras uppdragstagarens byggentreprenadkonto efter skyndsam hantering. Detta konto ska sedan kunna jämföras av Skatteverket mot uppdragstagarens skattekonto för kontroll och avstämning. Byggentreprenadkontot ska stämmas av månatligen och information ska ges om vilka belopp som betalats in och omförts och vilken uppdragsgivare som gjort inbetalningen. För att underlätta användandet av systemet kommer uppgifterna även tillhandahållas via Internet. 50 När det gäller utbetalning planeras en automatisk överföring från byggentreprenadkontot hos Skatteverket till uppdragstagarens skattekonto. Utbetalning bör ske senast två veckor från det att medlen betalats in alternativt att ansökan om utbetalning inkommit. 51 En utbetalning får stoppas av Skatteverket om kontroll behöver genomföras. Rätten att skjuta upp en betalning innebär att kontrollåtgärder måste ha påbörjats inom en månad från beslutet annars måste pengarna betalas ut omgående vilket gör att orimligt långa handläggningstider motverkas. Evantuellt uppkommande problem är att Skatteverket påbörjar kontrollåtgärder inom en månad men den efterföljande process i sig drar ut på tiden vilket kan leda till likviditetsproblem 52 hos vissa företag. 53 Den uppdragsgivare som inte fullgör sin avdragsskyldighet kan göras betalningsansvarig för uppdragstagarens skatter och avgifter som motsvarar vad uppdragsgivaren låtit bli att dra av. Detta så kallade solidariska betalningsansvaret anses vara en förutsättning för att få systemet att fungera. Uppdragsgivare som fullgör sin avdragsskyldighet för byggentreprenadavdraget löper således ingen risk att bli betalningsskyldig för uppdragstagaren. Risken med dubbla kostnader kan uppstå för uppdragstagaren om uppdragsgivaren håller inne en del av den fakturerade ersättningen och hävdar att han har gjort byggentreprenadavdrag men sedermera underlåter att betala in pengarna till Skatteverket. Möjligheten kommer att finnas men troligtvis kommer det inte att bli så vanligt eftersom uppdragsgivaren inte fullgjort sin avdragsskyldighet förrän beloppet betalats in och redovisats och då kan bli ansvarig för uppdragstagarens skatter och avgifter. Ansvarsbeslutet föreslås bli som ett beskattningsbeslut, vilket betyder att Skattebetalningslagens bestämmelser om ränta, omprövning, överklagande och verkställighet ska tillämpas. 54 Några remissinstanser ställer sig frågande till hur det nya systemet ska klara av förändringar i borgenärsförhållanden och factoring av fakturor som är mycket vanligt i byggbranschen. Lösningen på detta enligt promemorian blir att den ursprungliga uppdragsgivaren behåller ansvaret för betalningsfullgörelsen. 55 Vad byggentreprenadavdraget egentligen ska klassas som är ännu oklart. Frågan är om det ska anses utgöra en egen rättsfigur som liknar skatteavdrag för preliminär skatt eller liknar det mer en betalningssäkring med drag av deposition? DS 2004:43, s DS 2004:43, s DS 2004:43, s DS 2004:43, s DS 2004:43, s DS 2004:43, s DS 2004:43, s

19 4.2. Omvänd skattskyldighet Den omvända skattskyldigheten är det andra av två förslagen som Byggkommissionen överlämnade i sitt betänkande 57 till regeringen. Kommissionen vill att omvänd skattskyldighet ska införas i mervärdesskattelagen (1994:400), ML, och till en början gälla enbart bygg- och anläggningsbranschen. Detta system skulle kunna implementeras på andra branscher som är i behov av sanering exempelvis frisör- och städbranschen men bygg- och anläggningsbranschen har ansetts ha så pass stora problem att det är viktigt att börja där. Den omvända skattskyldigheten ska vara obligatorisk och omfatta både svenska och utländska förvärvare. Omvänd skattskyldighet innebär att den som skickar fakturan gör det utan att debitera mervärdesskatt. Det blir istället fakturamottagaren som i sin momsdeklaration ska redovisa mervärdesskatt på beloppet. Denne ska göra ett motsvarande avdrag för ingående skatt. Genom att införa systemet med omvänd skattskyldighet försvinner möjligheten för den som förvärvar en vara eller tjänst att dra av ingående mervärdesskatt som fakturerats men inte betalats in av en underentreprenör. System tillämpas redan inom mervärdesskatteområdet när det gäller utländska företag varför det inte skulle innebära några större tekniska problem. Omvänd skattskyldighet kan tillämpas i vissa särskilda fall enlig det gällande EG-direktiv som finns men då måste Sverige ansöka om undantag enligt artikel 27 i EG: s sjätte mervärdesskattedirektiv 58. Undantag kan medges om det syftar till att förhindra vissa typer av skattefusk och skatteundandragande. Anledningen till varför Byggkommissionen vill införa denna förändring är för att förhindra det fusk med mervärdesskatt som idag förekommer inom byggbranschen. Beräkningar som gjorts visar att uppskattningsvis 500 miljoner kronor per år undandras från redovisning. Det nya lagförslaget borde därmed lösa skattebortfall men fortfarande innebära avdragsrätt hos förvärvaren av tjänsten. Lagregleringen skulle leda till vissa ändringar i ML 11 kap och även införande av några nya paragrafer Konsekvensanalys För att det skall vara möjligt att göra en utvärdering av systemet behövs någon slags uppfattning om vad konsekvenserna av förslagen kan tänkas bli. Detta har presenterats i promemorian och vi kommer att göra en sammanfattning av dessa och analysera giltigheten genom att jämföra detta mot remissvaren som inkommit med anledning av promemorian Byggentreprenadavdraget Materialet i promemorian bygger på siffror från Skatteverket och Statistiska centralbyrån och det visar bland annat att företag i Sverige ägnar sig åt byggverksamhet. I materialet som Byggkommissionen lade fram beräknades av dessa omfattas av förslaget. Dessa företag skulle fakturera sin uppdragsgivare två gånger i månaden, vilket skulle innebära transaktioner årligen. I ett remissvar från Sveriges Byggindustrier har antalet transaktioner ansets vara mycket högre. Deras prognos ligger på transaktioner per år. Promemorian anser att båda dessa uträkningar är bristfälliga och enligt deras uträkningar kommer det totala antalet fakturor att överstiga 2,5 miljoner. Inte ens denna uträkning verkar dock ge hela sanningen, då det inte bara är företag i byggbranschen som drabbas utan även företag i andra branscher som tillhandahåller tjänster till företag i byggbranschen. Hur stort antalet egentligen blir är därför nästan omöjligt att förutspå. 57 SOU 2002: Se avsnitt DS 2004:43, s

20 Likviditetspåverkan I de beräkningar som gjorts har det antagits att avdragets storlek kommer att bli 20 procent. Det ökade kapitalbehov som uppstår kommer enligt promemorian att täckas av en checkkredit, med en uppskattad ränta om 8 procent. Räntan är avdragsgill, vilket leder till att nettobeloppet blir 5,6 procent. Från detta ska även den ränta dras som förvärvas på skattekontot som är 0,9 procent och skattefri. Det ger en slutgiltig räntesats på 4,7 procent. Beräkningarna grundar sig på att uppdragstagaren kommer att ha möjlighet att tillgodoräkna sig de avdragna medlen två veckor efter att avdrag gjorts. Med dessa förutsättningar får företagen ett ökat kapitalbehov på 0,8 procent av årsomsättningen, vilket enligt promemorian inte bör ha någon avgörande påverkan på införandet av byggentreprenadavdraget. Administrationskostnader för företagen De merkostnader som uppstår genom det nya förslaget består i de entreprenader där företagaren är uppdragstagare och behöver övervaka att uppdragsgivaren betalar in byggentreprenadavdraget till Skatteverket. Detta arbete kommer inte att bli betungande då Skatteverket enligt förslaget skickar ut en månatlig rapport över de transaktioner som skett på byggentreprenadkontot. Alternativt kan företaget kontrollera uppgifterna fortlöpande via ett kodat system på Internet. Tidsåtgången för ett genomsnittsföretag beräknas bli 4 timmar per månad. Sett till kostnaderna som uppstår när företaget agerar uppdragsgivare kommer det att krävas både tid och resurser. Företagen ska som uppdragsgivare göra byggentreprenadavdrag alternativt omföring och meddela Skatteverket vilka parter som är inblandade. Till detta kommer skattedeklarationen där uppgifter lämnas om avdraget och själva underlaget. I det exempelföretag som används i promemorian 60 har ett typföretag fem fakturor i månaden. Detta skulle ge en uppskattad tidsåtgång på 30 minuter per månad. Tidsåtgång 4-5 timmar x snittlön i branschen på 450 kr i = månadskostnad på kr. I byggbranschen finns företag med under 25 anställda som omfattas av förslaget. För vissa av dessa kan förslaget leda till betungande kostnader. Promemorian uppskattar det totala antalet fakturor till 1,2 miljoner stycken och de totala kostnaderna till 140 miljoner per år. Då har det inte tagits hänsyn till företag med fler än 25 anställda eller företag som inte är direkt hänförliga till branschen men kanske ändå har en stor andel uppdrag inom byggsektorn. Startkostnader för företagen i och med det nya systemet och betalningsrutinerna kommer också att uppkomma. I promemorian konstateras att det ligger i farans riktning att anse att förslaget kommer att vålla branschen oförsvarligt höga kostnader. Det motiveras med att de förväntade effekterna kommer överstiga dessa problem. Administrationskostnader för Skatteverket Skatteverket ska övervaka att det nya systemet efterföljs, vilket innebär kontroll av att byggentreprenadavdrag görs, registrering av avdrag och redovisningar etc. vidare ska de verkställa begärda omföringar och utbetalningar av byggentreprenadavdraget, samt bistå företagen med information och kontrolluppgifter. Kostnaderna för detta uppskattas till 12 miljoner eller arbetstimmar. De årliga löpande kostnaderna för administrationen uppskattas till drygt 200 nya tjänster till en kostnad av 77 miljoner. 60 DS 2004:43, s

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Omvänd beskattning inom byggsektorn. Informationsträff 2007-06-28

Omvänd beskattning inom byggsektorn. Informationsträff 2007-06-28 Omvänd beskattning inom byggsektorn Informationsträff 2007-06-28 Omvänd beskattning inom byggsektorn Nya regler från 1 juli 2007 Syfte Att motverka momsfusk där köparen gör avdrag för ingående moms som

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2008:1044 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Ad Manus. Manual för den nya byggmomsen 2007. Ad Manus AB

Ad Manus. Manual för den nya byggmomsen 2007. Ad Manus AB Ad Manus Manual för den nya byggmomsen 2007 Ad Manus AB Juli 2007 Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Byggmoms Vad innebär omvänd skattskyldighet? Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 7 Målnummer: 6003-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-23 Rubrik: Synnerliga skäl för att befria från kostnadsränta enligt skattebetalningslagen

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet.

Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. HFD 2014 ref 79 Fråga om utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när ett bolag som köparna äger betalat arbetet. Lagrum: 6 och 7 lagen (2009:194) om förfarandet vid

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:130

Regeringens proposition 2005/06:130 Regeringens proposition 2005/06:130 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Prop. 2005/06:130 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2006 Göran

Läs mer

Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig!

Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! OM SVART ARBETE Köper ditt företag tjänster inom byggsektorn? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! Den organiserade handeln med svart arbetskraft inom byggsektorn är alltför omfattande. Vet

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Dags att starta eget?

Dags att starta eget? Utgiven 2002 av Riksskatteverket RSV 462 utgåva 2 Skattemyndigheten informerar Dags att starta eget? Funderar du på att starta eget företag? Varje dag startas över hundra företag i Sverige. I denna broschyr

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2014 KLAGANDE Bladängens Bygg & Service AB, 556653-9556 Bladängen 309 748 95 Örbyhus MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

REMISSVAR Rnr 4.07. Till Skatteverket

REMISSVAR Rnr 4.07. Till Skatteverket Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-02-27 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 4.07 Till Skatteverket Svartköp och svartjobb i Sverige. Del 2: Möjliga åtgärder

Läs mer

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. HFD 2013 ref 78 Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. Lagrum: 13 kap. 27 och 28 mervärdesskattelagen

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 2 Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 Representationskostnader 58 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund; SFS 2000:142 Utkom från trycket den 11 april 2000 utfärdad den 23 mars 2000. Enligt riksdagens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

Skatteförfarandeförordning (2011:1261)

Skatteförfarandeförordning (2011:1261) Skatteförfarandeförordning, 2 kap. [5601] Skatteförfarandeförordning (2011:1261) 1 kap. Tillämpningsområde och betydelse av termer och uttryck [5601] Denna förordning gäller vid tillämpning av skatteförfarandelagen

Läs mer

Det nya skatteförfarandet

Det nya skatteförfarandet BL Info BILAGA 2011-11-28 Det nya skatteförfarandet Innehåll Ny lag om skatteförfarande Begrepp s 2 Taxeringsår och inkomstår försvinner s 2 s 2 Proportionalitetsprincipen s 2 Deklaration och F-skatt Ändrad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2003:1134 Utkom från trycket den 19 december 2003 utfärdad den 11 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 91

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 91 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 91 Målnummer: 8141-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2003-12-19 Rubrik: Fråga om anmälningsskyldighet enligt 40 a uppbördslagen (numera 5 kap. 7 skattebetalningslagen)

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2003:669 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Nyheter, utmaningar och möjligheter

Nyheter, utmaningar och möjligheter Importmoms Nyheter, utmaningar och möjligheter Tulldagen den 1, 2 respektive 10 oktober 2013 Monika Edvall, EY Göteborg 031-63 77 02 monika.edvall@se.ey.com Olof Lundqvist, EY Malmö 040-693 15 88 olof.lundqvist@se.ey.com

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

20 Ränta. Sammanfattning. Ränta Kapitel 20 553

20 Ränta. Sammanfattning. Ränta Kapitel 20 553 Ränta Kapitel 20 553 20 Ränta 19 kap. SBL 20 kap. 6 SBL 23 kap. 1 SBL 56 skattebetalningsförordning Prop. 1996/97:100 (om ett nytt system för skattebetalningar, m.m.) Prop. 1997/98:33 (om utfärdande av

Läs mer

ROT Reparation/underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad. Skatteverket

ROT Reparation/underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad. Skatteverket ROT Reparation/underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad Skatteverket Skattereduktion för hushållsarbete utvidgas ROT faller in under de regler som gäller för hushållsavdrag. Allt kallas tillsammans numer för

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

3 Mervärdeskattebelopp som angetts på faktura

3 Mervärdeskattebelopp som angetts på faktura R-2007/0837 Stockholm den 14 augusti 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4942 Sveriges advokatsamfund har genom remiss, den 18 juni 2007, beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Mervärdeskatt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 21 november 2012 KLAGANDE Haga Mark & Anläggning AB Masmovägen 21 B 143 32 Vårby MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Information från Skatteverket 2014-05-10

Information från Skatteverket 2014-05-10 Information från Skatteverket 2014-05-10 Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Med vänlig hälsning Skatteverket Starta företag? Hjälp att komma igång och att komma vidare! Efter kontakt

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. SKV 0 utgåva F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Preliminär inkomstdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:91

Regeringens proposition 2009/10:91 Regeringens proposition 2009/10:91 Förlängning av tillfälliga skatteanstånd Prop. 2009/10:91 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 januari 2010 Fredrik Reinfeldt Anders

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2012:342 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Vad innebär vinstmarginalbeskattning?

Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vad innebär vinstmarginalbeskattning? Vinstmarginalbeskattning (VMB) innebär att ett reseföretag utgår från vinstmarginalen i stället för priset vid beräkning av momsen på en resetjänst. VMB får endast

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

23 Personbilar och motorcyklar... 1

23 Personbilar och motorcyklar... 1 Innehåll 23 Personbilar och motorcyklar... 1 23.1 Inledning...1 23.2 Begreppen personbil och motorcykel...1 23.3 Verksamheter i allmänhet...1 23.4 Bilhandel, biluthyrning, taxi, begravningsbyråer och trafikskolor...1

Läs mer

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig!

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! F Ö R E B Y G G A N D E I N F O R M A T I O N Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! Skatteverket vill hjälpa upphandlande myndigheter och företag att göra rätt

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Innehåll. 65 Ränta... 1

Innehåll. 65 Ränta... 1 Innehåll 65 Ränta... 1 65.1 Innehåll...1 65.2 Grunder för ränteberäkningen...2 65.2.1 Basränta...2 65.2.2 Kostnadsränta...3 65.3 Kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt...4 65.4 Kostnadsränta

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Promemorians lagförslag...

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Information om nya skatteförfarandet

Information om nya skatteförfarandet Information om nya skatteförfarandet Förra hösten beslutade riksdagen om en ny och mycket omfattande lag Skatteförfarandelagen (förkortas SFL). Lagen kommer att ersätta flera äldre lagar som reglerat hur

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser

Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Annika Arvidsson Marina Molin Camilla Thorp Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser C-uppsats Termin: Höstterminen

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010

Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010 Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET 2010 Kommunernas moms ETT HÄFTE OM KOMMUNKONTOSYSTEMET Upplysningar om innehållet: Mona Fridell, mona.fridell@skl.se Kajsa Jansson, kajsa.jansson@skl.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:369 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2014-05-08 131 153736-14/113 Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs Förslag till ändringar i 42 och 44 kap. inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag

Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152. Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag *Skatteverket 1(2) Pia Blank Thörnroos Datum Dnr 2009-06-18 131 429651-09/1152 Johan Barth GEOTEC Box 174 243 23 Höör Beträffande borrningstjänster i samband med ROT-avdrag Den 8 december 2008 utvidgades

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Socialavgiftslag; utfärdad den 23 november 2000. SFS 2000:980 Utkom från trycket den 5 december 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Innehåll och definitioner

Läs mer

Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009

Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009 SKV 322 utgåva 7 Skattereduktion för husarbete som utförs och betalas från och med den 1 juli 2009 Från och med den 1 juli 2009 får privatpersoner som anlitar någon som utför husarbete skattereduktion

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (Ds 2004:43)

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (Ds 2004:43) 1(1) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Finansdepartementets promemoria Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (Ds 2004:43) Sveriges Byggindustrier, Målaremästarna, Elektriska

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

NEA. Genomgång av EU:s nya faktureringsdirektiv

NEA. Genomgång av EU:s nya faktureringsdirektiv NEA Genomgång av EU:s nya faktureringsdirektiv 2 Agenda Inledning Elektronisk fakturering Vad är en elektronisk faktura Krav vid elektronisk fakturering Fakturan äkthet, integritet och läsbarhet Definitioner

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Rädda ROT! - Så får vi HUS-avdraget att fungera bättre.

Rädda ROT! - Så får vi HUS-avdraget att fungera bättre. Rädda ROT! - Så får vi HUS-avdraget att fungera bättre. Rädda ROT-avdraget! Sammanfattning För att möta lågkonjunkturen har Regeringen återinfört ROT-avdraget, omdöpt till HUS-avdrag (vi kallar det ROT-avdrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 oktober 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 mars 2013 i mål nr

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer