OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING"

Transkript

1 OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING Det som skiljer objektorienterad programmering, OOP, från den traditionella, imperativa programmeringsstilen, är världssynen. Inom den imperativa traditionen - och hittills har vi programmerat även Java enligt denna syn - är det processer som är det viktiga. När vi lär oss att programmera, ska vi först designa en algoritm, som berättar hur uppgiften skall lösas, vilka instruktioner datorn skall utföra och i vilken ordning, för att få fram det önskade resultatet. Inom imperativ programmering är det alltså processen som är det centrala, data något sekundärt, det som påverkas av processen. Ex. anta att vi ska designa ett nytt datasystem för ett bibliotek. Det första vi frågar oss är vilka processer som äger rum i biblioteket, dvs. vilka processer som ska ingå i det nya systemet. Vi kommer kanske fram till följande lista: $ att låna ett exemplar av en bok $ att returnera ett exemplar $ att reservera en bok (obs! inte ett exemplar - varför?) $ att skicka kravbrev på ett exemplar $ att registrera en ny kund $ att söka information om en bok Alla dessa punkter är processer - att låna, att returnera, att reservera. Inom denna världsbild består den aktiva världen, det som vårt nya datasystem skall reflektera, av processer. De som påverkas av processerna, kunderna, exemplaren, kravbreven, böckerna, ses som objekt, data som påverkas av processerna. Processerna är det primära, data något sekundärt. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 1

2 Inom OOP är synen på världen radikalt annorlunda. Grundtanken inom OOP är att vi, normala människor som inte ännu har blivit hjärntvättade av datalogistudier, strukturerar världen helt annorlunda. När vi kommer in in ett bibliotek så är det ingalunda processerna som vi först fäster uppmärksamhet vid, utan de fysiska objekten: böckerna (eller egentligen exemplaren), människorna (kunderna och personalen), hyllorna. Det är de som intresserar oss: vi vill kanske söka information om en viss bok, och antingen reservera boken eller låna ut ett exemplar av den, ifall vi hittar ett på rätta hyllan. För att hitta den rätta hyllan ber vi kanske bibliotekarien om hjälp. Observera, att både vi själva och bibliotekarien vi ber om hjälp räknas här bland de fysiska objekten - inget illa menat med det! När vi då analyserar världen enligt denna programmeringsparadigm, så är det objekten som blir det centrala. Processerna blir något sekundärt, de blir egenskaper, attribut, hos objekten. Ex. objektet bibliotekskund kan ha följande attribut (egenskaper): - kundnummer - namn - adress (så vi vet vart skicka kravbreven) - en lista över innestående lån * att reservera en bok * att låna ett exemplar * att returnera ett exemplar * lista innestående lån * betala böten * utföra en sökning Jag har markerat med '-' de egenskaper som beskriver objektet i fråga, och med '*' de egenskaper som är processer som objektet kan utföra. I Java skulle vi tala om variabler respektive metoder. Båda dessa kan räknas som attribut; de beskriver objektet i fråga. Terminologin inom OOP är inte enhetlig. Jag ska i fortsättningen kalla dessa för attribut respektive processer i allmänhet, variabler respektive metoder i Java i synnerhet. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 2

3 Objektet bok skulle kunna ha följande attribut och processer: - ISBN-numret - namnet - författarens namn - förlaget - tryckort - tryckår - antalet exemplar - reservationslista (en FIFO-kö) * skriva ut första människan på reservationslistan * sätta till en ny reservation i slutet av kön Ett exemplar av en bok skulle ärva vissa av egenskaperna hos en bok: - ISBN-numret - namnet - författarens namn - förlaget - tryckort - tryckår Därutöver skulle varje exemplar tillhörande en bok ha vissa egna attribut: - exemplarnummer * kan utlånas - till vem? * kan förstöras/försvinna * kan returneras Vi skall diskutera begreppet arv (nedärvning) senare; exemplet ovan ska exemplifiera OOP helt allmänt. Att börja koda ett dylikt bibliotekssystem skulle kräva rätt så avancerade kunskaper i Java och databashantering, så vi ska koda enklare exempel först. Efter att du har tagit kursen i Databaser torde du kunna koda exemplet ovan utan större problem. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 3

4 EGENSKAPER HOS OOP - ALLMÄN PRESENTATION De egenskaper som vi skall diskutera nedan gäller allmänt för objektorienterad design. Vissa av dessa principer kan vi försöka tillämpa även när vi jobbar med traditionella, imperativa programmeringsspråk som Pascal, Modula-2 eller C. De språk som gör anspråk på att vara speciellt objektorienterade, ex. Beta, Eiffel, C++ eller Java, har implementerat (konkretiserat, förverkligat) dessa egenskaper på olika sätt. Här är det alltså frågan om allmänna principer som du kan vänta dig att hitta implementerade på olika sätt i olika objektorienterade språk. Vi skall först titta på dessa principer, sedan ska vi se exempel på hur Java har implementerat dem. OOP Java C++ Beta Eiffel... Den objektorienterade världssynen som vi beskrev ovan är gemensamt för alla dessa språk: det centrala är objekten, processerna är egenskaper hos enskilda objekt, något som dessa kan utföra. Härtill kommer det tre centrala principer: DATAINKAPSLING (data incapsulation) ARV(NEDÄRVNING) (inheritance) FLERFORMIGHET (polymorphism) Dessa tre skall förklaras nedan, först allmänt, sedan med Java-exempel. (Egentligen exemplifierar figuren ovan redan dessa principer: de olika programmeringsmetoderna är inkapslade i dessa olika språk; alla ärver de vissa principer från OOP, men de implementerar dessa på olika sätt.) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 4

5 DATAINKAPSLING: Datainkapsling innebär att man "kapslar in" data och metoder som hör ihop (tänk på hur de olika ingredienserna är inkapslade i medicinkapsyler!). Idén är att sammanhörande data skall kunna hanteras som en enhet, och att utomstående programdelar inte kommer åt dessa delar separat om vi inte uttryckligen önskar det. Många OOP-språk - inklusive Java - har ytterst sofistikerade hierarkier på dylika "kapslar", och ytterst mångskiftande regler på hur och varifrån deras olika delar kan accesseras - eller inte accesseras. I Java har vi ex. paket, klasser, objekt, instanser, metoder osv. som alla fungerar som helheter bestående av separata delar. Ofta är det helheten vi vill arbeta med, i vissa situationer delarna. I våra Java-exempel brukar vi ex. importera paketet javagently för att komma åt den extremt nyttiga Text-klassen, som i sin tur består av flera användbara metoder för att läsa in och skriva ut olika sorters värden, eller hjälpa oss med filhantering. Vi behöver bara känna till namnet på metoden och hur vi skall anropa den, och så utförs metoden för oss. Det som vi däremot inte behöver känna till är hur metoden är implementerad, vilka kommandon den utför. Det ena enda som intresserar oss är resultatet. Det är detta som förstås med inkapsling. javagently Text * Text.readInt * Text.readDouble * Text.readChar * Text.readString * Text.writeDouble *... Om vi tänker på biblioteksexemplet ovan, så skulle både kunden, boken och exemplaret vara inkapslade som objekt: inne i detta objekt finns alla de olika attributerna, både de "vanliga" och processerna, som tillhör just detta objekt. I Java skulle vi kalla ett dylikt objekt för en klass (ex. kund) och de olika verkliga kunderna för instanser av denna klass. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 5

6 ARV/NEDÄRVNING (INHERITANCE) Typiskt för OOP är att de olika objekten (eller klasserna, om vi vill använda Javas terminologi) utgör en hierarki. Ex. Människa Personalmedlem Studerande Lektor Professor DI IB Vi ser av figuren ovan att vi har två sorters människor i vårt system - personalmedlemmar och studerande. Personalmedlemmarna delar sig vidare i lektorer och professorer, och de studerande i DI (blivande diplomingengörer) och IB (blivande filosofie magistrar). I denna ytterst förenklade värld kan vi dock studera begreppet arv riktigt bra: de egenskaper som är gemensamma för alla människor definieras hos objektet människa. Både personalmedlemmar och studerande är människor (även om det inte alltid känns så...) och de ärver alla de egenskaper som är gemensamma för alla människorna, dvs. alla de egenskaper, attribut och processer, som är deklarerade för objektet människa. Men: det finns egenskaper hos personalmedlemmar, ex. titel, undervisningsskyldighet och löneklass, som ingalunda gäller för alla människor. Dessa deklareras separat för klassen Personalmedlem. På motsvarande sätt, det finns egenskaper som är specifika för de studerande, som ex. matrikelnummer och en lista över avklarade kurser. Dessa deklareras separat för klassen Studerande. Vidare indelas klassen Personalmedlem i lektorer och professorer. Dessa ärver alla de egenskaper som gäller för personalmedlemmar (och därvia människor), men kan deklarera sina egna Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 6

7 attribut; för professorsklassen kommer det ex. massor av administrativa skyldigheter och ledning av forskningsprojekt, medan lektorerna kanske utför olika sorters institutionsarbeten. När det gäller de studerande så är kraven på DI-studerande och IB-linjen olika, och dessa skall deklareras separat för dessa objekt: Ex. Människa - namn - personnummer - adress Personalmedlem Studerande - institution - matrikelnummer - löneklass - STURE-rapport - undervisningsskyldighet Lektor Professor DI IB - institutionsarbeten - forskningsprojekt - krav - krav på på 180 sv 160 sv Om vi nu skapar en instans av objektet (klassen) DI, så ska denna blivande DI ha följande egenskaper: - namn (ärvs från Människa) - personnummer (ärvs från Människa) - adress (ärvs från Människa) - matrikelnummer (ärvs från Studerande) - STURE-rapport (ärvs från Studerande) - krav på 180 sv (ärvs från DI) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 7

8 I början är dessa attribut tomma. Efter att vi har skapat instansen i fråga kan vi börja fylla i namn etc: - namn (ärvs från Människa) Axel - personnummer (ärvs från Människa) J - adress (ärvs från Människa) Tavasthem 13 - matrikelnummer (ärvs från Studerande) STURE-rapport (ärvs från Studerande) en lång lista - krav på 180 sv (ärvs från DI) en ännu längre lista För att Axel inte behöver studera ensam kan vi skapa en ny instans av samma klass, Stina: - namn (ärvs från Människa) Stina - personnummer (ärvs från Människa) Y - adress (ärvs från Människa) Tavasthem 15 - matrikelnummer (ärvs från Studerande) STURE-rapport (ärvs från Studerande) en lång lista - krav på 180 sv (ärvs från DI) en ännu längre lista I allmänt språkbruk skulle vi kunna kalla både Axel och Stina för objekt, eller instanser av objekt. Vill vi lära oss Javas språkbruk kommer vi att kalla både Axel och Stina för instanser av klassen DI. Klassen DI utvidgar klassen Studerande, som i sin tur utvidgar klassen Människa. Klassen DI är en subklass av klassen Studerande som är en subklass av klassen Människa. Klassen Människa är en superklass av klassen Studerande som är en superklass av klassen DI. Du kan också använda termerna delklass och överklass i stället för subklass rspektive superklass. Så användbar som det ofta skulle vara att låta ett objekt ärva egenskaper från två eller flera olika klasser så tillåter Java inte detta! Ex. vi kan inte definiera en klass Lärarstudent som skulle ärva från både Personalmedlem och Studerande. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 8

9 FLERFORMIGHET (POLYMORPHISM) (Franzén talar om ungefär samma sak under termerna skuggning och överskuggning.) När det gäller olika subklasser till en bestämd superklass, så är det ofta så att alla dessa subklasser har en viss gemensam metod, som ändå tar sig lite olika former beroende på vilken delklass det är frågan om. Ex. både klassen Lektor och klassen Professor kunde ha en metod årsrapport. Denna metod skulle planera årsrapporten för den ifrågavarande personalmedlemmen. Eftersom det dyker upp lite olika sysslor för lektorer och professorer så är det bäst att de båda delklasserna definierar var för sig vad som ska komma med i årsrapporten. För en lektor skulle årsrapport ta med exempelvis följande punkter: - Vilka kurser lektorn har undervisat - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft - Vilka kurser lektorn själv har gått på - Undervisningsmaterial lektorn har producerat I professorns motsvarande rapport skulle det kunna så ex. följande: - Vilka forskarkurser professorn har undervisat - Hur många doktorsavhandlingar hon har handlett - Hur många licensiatavhandlingar hon har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar hon har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat - Hur många artiklar hon har publicerat - Hur många konferenser hon har hållit föredrag på Uppgiften av metoden skrivarapport skulle vara densamma: att skriva ut denna årsrapport när den behövs. Därför väljer vi att kalla denna metod för skrivarapport, både för klassen Lektor och för klassen Professor. Strukturen hos dessa rapporter varierar dock beroende på tjänsteklassen. Det är detta som vi kallar för flerformighet. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 9

10 Man kan också tänka sig att det fanns en metod med namnet skrivarapport definierad för klassen Personalmedlem. Eftersom det säkert finns många olika delklasser till denna överklass utöver våra lektorer och professorer, så kommer det att finnas bara mycket allmänna saker att skriva ut i denna metod. Vi säger då att metoden skrivarapport väljer sin form beroende av hurdant objekt det är som skriver ut sin rapport: om instansen som ska skriva ut sin rapport hör direkt till klassen Personalmedlem, så skrivs det ut bara dessa allmänna saker. Om instansen hör till klassen Lektor, skrivs det ut en lektorsrapport. Om instansen hör till klassen Professor, skrivs det ut en professorsrapport. I dessa två senare fall säger vi att instanserna i klasserna Lektor och Professor överskuggar metoden skrivarapport i klassen Personalmedlem: Ex. Människa - namn - personnummer - adress Personalmedlem Studerande - institution - matrikelnummer - löneklass - STURE-rapport - undervisningsskyldighet * skrivarapport (bara namn etc.) Lektor Professor DI IB - institutionsarbeten - forskningsprojekt - krav - krav * skrivarapport * skrivarapport Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 10

11 Vi kan tänka oss två lektorer, Ragnar och Annamari, och två professorer, Kaj och Karin. Deras rapporter skulle kunna ha följande utseende: instans: Ragnar klass: Lektor - Vilka kurser lektorn har undervisat: -DYD,-DYD,,ODEE, - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat: " - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft: 2OLNDLQVWLWXWLRQVDUEHWHQIRUVNQLQJVSURMHNW - Vilka kurser lektorn själv har gått på: $YDQFHUDG$,VFKDFNI UH[SHUWHUJLVVDU - Undervisningsmaterial lektorn har producerat: 8WPDQDGH-DYDSURJUDPI UOLWHOlQJUHKXQQD 6XSHUXWPDQDQGH-DYDSURJUDPI UJHQLHU instans: Annamari - Vilka kurser lektorn har undervisat:,qwurwloo,%lqwurwloo,%.7)'67.7)-dyd (;)257SURVHPLRP3ODWRQGDWDHWLN - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat " - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft: VLWWHUSnLQVWLWXWLRQVUnGHW - Vilka kurser lektorn själv har gått på LPPDWHULDDOLRLNHXGHWYHUNRVVDKLVWRULHILORVRIL - Undervisningsmaterial lektorn har producerat: (QNOD-DYDSURJUDPI UQ\E UMDUH Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 11

12 Våra två professorer, däremot, kunde ha följande rapporter: instans: Kaj klass: Professorer - Vilka forskarkurser professorn har undervisat $GYDQFHGYHULILFDWLRQDOJRULWKPV 0XOWLPHGLD - Hur många doktorsavhandlingar han har handlett - Hur många licensiatavhandlingar han har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar han har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat É - Hur många artiklar han har publicerat - Hur många konferenser han har hållit föredrag på instans: Karin - Vilka forskarkurser professorn har undervisat (YHQPRUHDGYDQFHGYHULILFDWLRQDOJRULWKPV (PEHGGHGV\VWHPV - Hur många doktorsavhandlingar hon har handlett - Hur många licensiatavhandlingar hon har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar hon har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat É - Hur många artiklar hon har publicerat - Hur många konferenser hon har hållit föredrag på Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 12

13 Som vi ser av exemplen ovan, rapportens struktur, dess utformning, beror på vilken klass instansen som skriver ut sin rapport tillhör: Ragnar och Annamari skriver ut lektorsrapporter medan Kaj och Karin skriver ut professorsrapporter. Rapporternas innehåll varierar naturligtvis beroende på vilken instans det är som skriver ut sin rapport: även om Ragnar och Annamari får liknande tomma blanketter att fylla i, kommer de att skriva olika saker i sina rapporter, för de har hållit och gått på olika kurser. Det som ärvs är strukturen, inte innehållet. Varje instans av en klass ärver variablerna och metoderna av sin klass om vi inte anger annat. Det som varierar med flerformighet är strukturen (det anses vara självklart att innehållet varierar). Vi kan ha flera olika metoder med namnet skrivrapport, men de skriver ut olika saker beroende på vilken sorts instans som anropar dem. SLUT PÅ TEORIN, DAGS FÖR JAVA-EXEMPEL!!! Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 13

14 Manniska.java import java.io.*; import javagently.*; class Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa String namn; // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + namn + "! "); // klassvariabler - gäller bara för klassen som helhet static int antal; Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 14

15 Varje instans av klassen Manniska som vi skapar kommer att få instansvariablerna och instansmetoderna från denna klass: Manniska + antal (bara klass) - namn * presentera - namn - namn - namn - namn * presentera * presentera * presentera * presentera För att någonting skulle HÄNDA i vårt programsystem måste vi ha en klass som har en main-metod. Det är denna som utgör programmet som körs. Här berättar vi bara hur klassen Manniska.java ser ut, och hur dess olika instanser skulle se ut. Vi ser också vad som händer när vi skapar en instans; det ser vi av klassens konstruktor: // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats För varje nyn instans av klassen Manniska som vi skapar kommer instansvariabeln namn at initialiseras till tomsträng, och klassvariabeln antal i själva klassen att ökas med 1; på detta sätt kan vi lätt hålla reda på hur många människor vi har skapat. Varje instans har sina egna instansvariabler. Klassvariablerna förekommer bara på ett ställe - klassen själv - och i ett exemplar. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 15

16 Larare.java och Elev.java import java.io.*; import javagently.*; class Larare extends Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa String titel; // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Larare() { titel = ""; // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + titel + " " + namn + "! "); void mänskligtpresentera () throws IOException { super.presentera(); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 16

17 Vi ser att klassen Larare nu blir en delklass av klassen Manniska; den utvidgar klassen Manniska. Dvs. varje instans av klassen Larare ärver alla de attribut som en instans av klassen Manniska skulle ha (namn och presentera). Därutöver kommer varje lärare att ha egna attribut och metoder: - namn (ärvs från Manniska) - titel * presentera (överskuggar metoden presentera från Manniska) * mänskligtpresentera (tillhandahåller ändå metoden presentera, såsom den ser ut i klassen Manniska - i vissa situationer, ex. på semesterresor, vill också lärare vara vanliga människor... ) Konstruktorn visar att när en ny lärare skapas, sätts titeln till tomsträng. Enligt Franzén ärvs konstruktorer inte. Jag är inte säker på vad han menar med detta: när vi skapar nya instanser av klassen Larare så är dessa samtidigt nya människor, och de räknas alldeles korrekt in i klassvariabeln antal i klassen Manniska såsom vi strax skall se. Men, låt oss först ta en titt på klassen Elev: Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 17

18 import java.io.*; import javagently.*; class Elev extends Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa int matr, antalkurser; Kurs [] kurser; // konstruktorer - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Elev () { kurser = null; antalkurser = 0; Elev(int mnr) { matr = mnr; kurser = null; antalkurser = 0; Elev(int mnr, String n) { matr = mnr; namn = n; // nedärvs från Manniska kurser = null; antalkurser = 0; // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + namn + ", matrikelnr " + matr + "! "); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 18

19 void mänskligtpresentera () throws IOException { super.presentera(); void deltar (Kurs önskadkurs) { önskadkurs.antal++; // ökas vid den önskade kursen if (kurser == null) kurser = new Kurs [50]; kurser[antalkurser] = önskadkurs; antalkurser++; // för eleven i fråga Vi ser att varje elev har följande egenskaper: - namn (ärvs från Människa) - matr - antalkurser - kurser (en lista över elevens kurser) * presentera (överskuggar metoden i Manniska) * mänskligtpresentera (tillhandahåller ändå metoden från Människa) * deltar (i olika kurser) Dessutom har vi hela tre olika konstruktorer för elever: Elev(), om vi inte vet någonting om eleven i fråga. Elev(mnr), om vi känner till matrikelnumret till eleven. Elev(mnr, n), om vi känner till både matrikelnumret och namnet. Nu kan vi äntligen se på ett program som skapar dylika instanser och aktiverar dem... (vi lämnar objektet (klassen) Kurs för lite senare). Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 19

20 Manniskotest.java import java.io.*; import javagently.*; class Manniskotest { /* Klassen Manniskotest exemplifierar nedärvning och polymorfi; klasserna Larare och Elev utvidgar Manniska, och överskuggar dess metod presentera. */ public static void main (String [] args) throws IOException { Manniska RW = new Manniska(); Manniska AMS = new Manniska(); RW.namn = "Ragnar"; AMS.namn = "Annamari"; RW.presentera(); AMS.presentera(); /* System.out.println("Annamari har " + AMS.antal + " medl."); Kommer att skriva ut samma antal som hela klassen har; syftar alltså till klassvariabeln antal i den klass AMS tillhör */ Larare Ralph = new Larare(); Larare Paul = new Larare(); Ralph.namn = "Ralph Back"; Ralph.titel = "Professor"; Paul.namn = "Paul Lindholm"; Paul.titel = "Lektor"; System.out.println("\n"); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 20

21 Ralph.presentera(); Paul.presentera(); System.out.println("\n"); Elev Ann = new Elev(13012); Elev Bo = new Elev(14516); /* Konstruktorn in klass Elev kräver att matrikelnummern kommer med. Man kan ju också sätta dit en ny konstruktor utan matrikelnummer. */ Elev Carin = new Elev(); Ann.namn = "Ann Saarela"; Bo.namn = "Bo Persson"; Carin.namn = "Carin Sund"; Ann.presentera(); Bo.presentera(); Carin.presentera(); System.out.println("\n"); System.out.println("människoklassen har " + Manniska.antal + " medl."); /* testar superklassen - även om Ann tolkas som en Manniska, ändras inte hennes presentation!!! */ Manniska AnnHemma = (Manniska) Ann; AnnHemma.presentera();... producerar matrikelnummer och allt i utskriften. System.out.println("människoklassen har " + Manniska.antal + " medl.");... visar att antalet människor inte har ändrats; Ann och AnnHemma syftar till ett och samma objekt. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 21

22 Ann.mänskligtPresentera(); Ralph.mänskligtPresentera(); Låt oss ta en närmare titt på programmet: Manniska RW = new Manniska(); Manniska AMS = new Manniska(); Nya instanser av objekt (klasser) kan vi alltså skapa med kommandot new. Då exekveras konstruktorn för den önskade klassen, och variabelnamnet (här RW och AMS) börjar peka på (referera) till den nya instansen. Det är med hjälp av denna referens som vi därefter kan nå den nya instansen. Principen är helt samma som hos arrays och arraynamn - det är ju där som du redan har stött på kommandot new. Java hittar själv den önskade klassen, bara den finns under samma område som programmet Manniskotest.java. Vi behöver inte exportera klassen eller dylikt. RW.namn = "Ragnar"; AMS.namn = "Annamari"; Här får våra nya instanser namn - konstruktorn för klassen Manniska har ju lämnat dom tomma. RW.presentera(); AMS.presentera(); Här anropar våra nya instanser sin metod presentera. Observera, att fast jag bara skapat två instanser direkt ur klassen Manniska, så räknas också alla våra elever och lärare som människor, eftersom det i konstruktorn för människoklassen står följande: Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 22

23 Således, trots vad Franzén säger, gäller konstruktorn i superklassen också i delklasserna. Varje lärare och varje elev är en människa, och räknas till antalet människor. I programmet ovan har vi alltså följande objekt (eller instanser av objekt): variabelnamn: AMS RW Ralph Paul Ann Bo Carin klass: Manniska Manniska Larare Larare Elev Elev Elev Variabelnamnen ovan är pekare, likadana referenser som vi har för arrays. Situationen i programmet ser alltså följande ut: AMS RW Ralph Paul Ann Bo Carin Om du börjar skriva kommandon typ Ann = Bo, då börjar båda pekarna peka på Bo, och vi tappar bort stackars Ann. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 23

24 Kurs.java import java.io.*; import javagently.*; class Kurs { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa int kurskod, antal; String kursnamn; Larare examinator; Elev [] deltagare; // konstruktorer - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Kurs () { antal = 0; deltagare = null; Kurs(int kod, String namn) { kurskod = kod; kursnamn = namn; antal = 0; deltagare = null; examinator = null; Här definierar vi ett objekt (en klass) kurs. Varje kurs har följande egenskaper: Kurs - kurskod (int) - antal (int) - kursnamn (String) - examinator (Larare) - Deltagare (Elev [], dvs. en array av Elever) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 24

25 En Kurs har två konstruktorer: en tom, och en som vi kan använda oss av ifall vi känner till kurskoden och kursnamnet. Låt oss se hur vi kan skapa kurser i ett (rätt så komplicerat) program: Kurssystem.java import java.io.*; import javagently.*; class Kurssystem { /* Klassen Kurssystem exemplifierar nedärvning och polymorfi; klasserna Larare och Elev utvidgar Manniska. Elementär pekarhantering kommer med. */ public static void main (String [] args) throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); int antal, num, svar; String namn; Elev [] årskurs; Larare RW = new Larare(); Larare AMS = new Larare(); RW.namn = "Ragnar Wikman"; RW.titel = "lektor"; AMS.namn = "Annamari Soini"; AMS.titel = "timlärare"; System.out.println("\n"); RW.presentera(); AMS.presentera(); System.out.println("\n"); Kurs Intro = new Kurs(6551, "Introduktion till Informationsbehandling"); Kurs Java = new Kurs(6567, "Grundkurs i Programmering/Java"); Intro.examinator = RW; Java.examinator = AMS; Text.prompt("Hur många elever i denna årskurs? "); antal = Text.readInt(in); årskurs = new Elev [antal]; Intro.deltagare = new Elev [antal]; Java.deltagare = new Elev [antal]; for (int i = 0; i < antal; i++) { Text.prompt("Ge matrikelnummer: "); num = Text.readInt(in); Text.prompt("Ge namn: "); namn = in.readline(); årskurs[i] = new Elev(num, namn); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 25

26 // Registreringen börjar: for (int i = 0; i < antal; i++) { Text.prompt(årskurs[i].namn + ", deltar du i intro? 0 (nej) eller 1 (ja): "); svar = Text.readInt(in); if (svar == 1) { årskurs[i].deltar(intro); // antal deltagare på kursen ökas med 1 Intro.deltagare[Intro.antal - 1] = årskurs[i]; // arrayn börjar från 0 Text.prompt(årskurs[i].namn + ", deltar du i java? 0 (nej) eller 1 (ja): "); svar = Text.readInt(in); if (svar == 1) { årskurs[i].deltar(java); Java.deltagare[Java.antal - 1] = årskurs[i]; // Dags att kolla läget: System.out.println("\n\nÅrskursen"); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < antal; i++) { System.out.println(årskurs[i].namn + " " + årskurs[i].matr + " tar: " ); for (int j = 0; j < årskurs[i].antalkurser; j++) System.out.println(årskurs[i].kurser[j].kursnamn); System.out.println(); System.out.println("\n\n" + Intro.kursnamn + " " + Intro.kurskod + " av " + Intro.examinator.titel + " " + Intro.examinator.namn); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < Intro.antal; i++) { System.out.println(Intro.deltagare[i].namn + " " + Intro.deltagare[i].matr); System.out.println("\n\n" + Java.kursnamn + " " + Java.kurskod + " av " + Java.examinator.titel + " " + Java.examinator.namn); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < Java.antal; i++) { System.out.println(Java.deltagare[i].namn + " " + Java.deltagare[i].matr); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 26

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

"Är en"-relation. "Har en"-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde

Är en-relation. Har en-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde Föreläsning 7 "Har en"-relation Arv "Har en" "Är en" Superklassen Object Överskuggning Fordonsexempel Seminarium 2 Relevanta uppgifter Uppgift 31 I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde följande

Läs mer

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel Objekt Instansvariabler Instansmetoder Klassvariabler Klassmetoder Inkapsling Föreläsning 6 Vad är ett objekt? Ett objekt har egenskaper, som kallas för objektets attribut Egenskaperna beskriver tillsammans

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel Programmeringsteknik för Bio1 och I1 Övning 2 Kort repetition Övningsgrupp 3 (Sal E33) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1310/

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 8 Avsikten med denna laboration är att du lära dig skapa objekt med hjälp av klasser. Detta är en introduktion till ett objektorienterat tankesätt. Med hjälp av detta tankesätt kan du så småningom

Läs mer

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen.

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen. TT Kapitel 3. Husdjur & Fisk Javaklasser Translation by Leif Lourié Java program består av klasser som beskriver saker (objekt) som finns på riktigt. Även om det finns många olika sätt att skriva program

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Lösningsförslag övning 2.

Lösningsförslag övning 2. Objektorienterad programmering, Z1 Lösningsförslag övning 2. Uppgift 1. public class SIUnits { public static double yardspermeter = 1.093613; public static double poundperkilo = 2.204623; public static

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Klasshierarkier - repetition

Klasshierarkier - repetition Klasshierarkier - repetition Klasser kan byggas på redan denierade klasser, egna och/eller färdigskrivna, genom: I att klassobjekt används som attribut (instansvariabler): har-relation. Exempel: traksystemet

Läs mer

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye DD2310 Javaprogrammering för Pythonprogrammerare Johan Boye James Gosling pappa till Java Hej.java public class Hej { public static void main( String[] args ) { System.out.println( "Hej" ); Java basics

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 9 Avsikten med denna laboration är att du ska jobba vidare med klasser. Uppgifterna går ut på att skriva metoder och att skriva konstruktorer. Laborationen bygger vidare på laboration 8. Skapa

Läs mer

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan.

Bankkonto - övning. Övning 2 Skriv en metod, geträntan, som returnerar räntan. Bankkonto - övning Övningar att göra efter lärardemostration. Filen bankkonto.zip innehåller ett projekt med klassen Bankkonto. Zippa upp denna fil och öppna projektet i BlueJ och skriv vidare på klassen

Läs mer

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a.

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a. Översikt UML Sekvensdiagram (dynamic structure) Informationsflöde genom programmet Användningsfall (use cases) Aktörers interaktion med systemet Paketdiagram Beroenden mellan paket abstrakta klasser Multipel

Läs mer

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet ITK:P1 Föreläsning 1 Att programmera i språket Java DSV Peter Mozelius Programmering Olika typer av programmering som t ex: o Imperativ programmering (C, Pascal m fl) o Funktionell programmering (Lisp,

Läs mer

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Översikt Formalia Vad är objektorienterad programmering 729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Definieria klasser Skapa och använda objekt Annika Silvervarg Ciltab, IDA, Linköpings universitet

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET

TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010824 TENTAMEN PROGRAMMERING I JAVA, 5P SOMMARUNIVERSITETET Datum : 010824 Tid : 9-15 Hjälpmedel : Inga Antal uppgifter : 7 Totalpoäng : 40 (halva poängtalet krävs normalt

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder Objektorienterad programmering Föreläsning 6 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Arv innebär att man skapar en ny klass (subklass) utifrån en redan existerande klass (superklass, basklass).

Arv innebär att man skapar en ny klass (subklass) utifrån en redan existerande klass (superklass, basklass). 3 Arv och gränssnitt 3.1 Vad innebär arv? Ett objektorienterat språk bygger på att programmeraren ges möjligheten att modellera verkligheten med hjälp av objekt. Objekt låter sig definieras i form av klasser.

Läs mer

Laboration A Objektsamlingar

Laboration A Objektsamlingar Laboration A Objektsamlingar Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda ett par objektsamlingar. Uppgift 1 Titta genom föreläsningsunderlaget DA129AFAHT07.pdf och testkör exemplen (se

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Ämne Sida Program Hur ska man lära sig programmering med Java? 11 Kapitel 1 Introduktion till programmering 13 1.1 Vad är programmering? 14 1.2 Vad är en algoritm? 16 1.3 Olika sätt

Läs mer

Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas ("inbyggda monitor") synchronized.

Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas (inbyggda monitor) synchronized. 2EMHNWRULHQWHUDG5HDOWLGVSURJUDPPHULQJ Java: kort introduktion. Trådar. Något om mutex, Dekkers algoritm och monitorer. Javas ("inbyggda monitor") synchronized. previous next Java Java är konstruerat på

Läs mer

Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18

Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18 Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18 Skriv tid: 14-17. Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur, en av följande: Lewis & Loftus, Java Software Solutions Skansholm, Java Direkt Guzdial & Ericson, Intrododuction

Läs mer

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser // En första version av BankKonto-klassen class BankKonto { private String namn; private long nr; private double saldo; private double ränta; // Klassen TestaBankKonto // Klassens uppgift är att skapa

Läs mer

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000

Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Modern Programmering (2546) Tentamen lördag 30.09.2000 Svara på minst sex frågor. Om du svarar på alla sju frågorna faller den fråga bort som ger minst antal poäng. Maximalt 70 poäng. Det krävs 35 poäng

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer

Hej Då, Karel! Programmering. Vårt första Javaprogram. hh.se/db2004. Java. Grundtyper, variabler och arrayer Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 3: Java. Grundtyper, variabler och arrayer Hej Då, Karel! Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Center for Research on Embedded

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Föreläsning 15: Repetition DVGA02

Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras

Läs mer

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng

TENTAMEN I PROGRAMMERING. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng TENTAMEN I PROGRAMMERING Ansvarig: Jan Skansholm, tel 7721012 Betygsgränser: Hjälpmedel: Sammanlagt maximalt 60 poäng. På tentamen ges graderade betyg:. 3:a 24 poäng, 4:a 36 poäng och 5:a 48 poäng Skansholm,

Läs mer

Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser.

Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser. Inlämningsuppgift 4 klassen Kund (Customer) Att öva på och förstå ett program med flera samverkande klasser. Redovisning: Uppgiften redovisas i datasal: o Körning av programmet. o Redogöra för vad de olika

Läs mer

Föreläsning 16 Arv. Jan Lönnberg 3.11.2011. T-106.1212 Grundkurs i programmering

Föreläsning 16 Arv. Jan Lönnberg 3.11.2011. T-106.1212 Grundkurs i programmering Föreläsning 16 Arv Grundkurs i programmering Jan Lönnberg Institutionen för datateknik -universitetets högskola för teknikvetenskaper 3.11.2011 Varför? I ett studieregister har vi både studenter och lärare.

Läs mer

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster NetBeans 5.5 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till

Läs mer

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser.

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man definierar egna objekt genom att skriva klasser. Detta är grunden för att förstå objekt orienterad

Läs mer

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim

Kurskod D0010E Datum 2012-05-15 Skrivtid 5tim LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Tentamen i Objektorienterad programmering och design Totala antalet uppgifter: 5 Lärare: Håkan Jonsson, 491000, 073-820 1700 Resultatet o entliggörs senast: 2012-05-29. Tillåtna

Läs mer

Sortering. Om du följt dessa steg korrekt så ska böckerna nu vara sorterade.

Sortering. Om du följt dessa steg korrekt så ska böckerna nu vara sorterade. Sortering Den sorteringsalgoritm som vi använder oss kallas selection sort (urvalssortering) och är en av många existerande sorteringsalgoritmer. Dess funktionssätt beskrivs kanske bäst genom ett konkret

Läs mer

Objektorienterad programmering (OOP) Föreläsning 15 & 16. Klasser för olika slags fordon. Klasser och objekt

Objektorienterad programmering (OOP) Föreläsning 15 & 16. Klasser för olika slags fordon. Klasser och objekt Föreläsning 15 & 16 ARV Objektorienterad programmering (OOP) Idé: vi ser ett program som en modell av verkligheten Ursprung: Simula-67, Norsk regnesentral, 1960-talet Smalltalk-80: Xerox PARC, 1970-talet

Läs mer

NetBeans 7. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 7. Avsikt. Projektfönster NetBeans 7 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till

Läs mer

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2

TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 TDA550 Objektorienterad programvaruutveckling IT, forts. kurs Övning vecka 2 Pelle Evensen, Daniel Wetterbro 5 november 2009 Sammanfattning Denna vecka ska vi titta på abstrakta klasser kontra interface,

Läs mer

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false.

Laboration 2. returnerar true om det är omöjligt för roboten att göra move() utan att. exekveringsfel erhålls, annars returnera false. Laboration 2. I denna laboration skall ni programmera en robot som modelleras av den givna klassen Robot. En robot vistas i en enkel värld, som modelleras av klassen RobotWorld. Världen består av ett rutmönster

Läs mer

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas.

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. .0.0 DIAGNOSTISKT PROV Tid Klockan 09.00-2.00 Hjälpmedel Inga Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. Rättning Tentamen omfattar 6 poäng Denna tentamen

Läs mer

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas.

Eclipse. Avsikt. Nu ska ett fönster liknande figuren till höger synas. Eclipse Avsikt Att bekanta dig med Eclipse programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av Eclipse 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till byte-kod

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Arv. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42

Programmering i C++ EDA623 Arv. EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42 Programmering i C++ EDA623 Arv EDA623 (Föreläsning 6) HT 2013 1 / 42 Arv Innehåll Härledda klasser Konstruktorer och destruktorer vid arv Tillgänglighet Polymorfism och dynamisk bindning Abstrakta klasser

Läs mer

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1

Ingenjörsfirman Stéen 2001-12-13 Java Sida 1 av 1 Java Sida 1 av 1 Java Mål och Syfte Målet med denna kurs i Java är att du direkt efteråt ska kunna börja utveckla dina första Javaapplikationer. Kursen ger dig många konkreta exempel på hur detta effektiva

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Laboration 13, Arrayer och objekt

Laboration 13, Arrayer och objekt Laboration 13, Arrayer och objekt Avsikten med denna laboration är att du ska träna på att använda arrayer. Skapa paketet laboration13 i ditt laborationsprojekt innan du fortsätter med laborationen. Uppgift

Läs mer

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt:

Nedan skapar vi klassen Person innehållande datamedlemmar för förnamn, efternamn, ålder, längd och vikt: 8. Objektorientering Skälet till att C++ är ett av de mest använda programspråken är att det är objektorienterat. Detta bygger vidare på begreppet struct (ursprungligen från språket C som inte är objektorienterat),

Läs mer

Introduktion. Lagom är bäst. OO eller ej? TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd

Introduktion. Lagom är bäst. OO eller ej? TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 7 Objektorienterad design, tips och råd Vi har diskuterat vilka möjligheter till OO som erbjuds i C++. Vilka vill vi använda och varför? Allt har användningsområden

Läs mer

Laboration 10 - Eclipse

Laboration 10 - Eclipse Laboration 10 - Eclipse Avsikten med laborationen är att du ska träna på att använda paket, att du ska packa några klassfiler i en jar-fil och slutligen använda innehållet i en jar-fil från en annan klass

Läs mer

Instuderingsfrågor, del D

Instuderingsfrågor, del D Uppgift 1. Instuderingsfrågor, del D Objektorienterad programmering, Z1 I vilka av nedanstående problem behöver man använda sig av fält för att få en elegant lösning? I vilka problem är det är det onödigt/olämpligt

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Ditt första C#-program med Visual Studio

Inledande programmering med C# (1DV402) Ditt första C#-program med Visual Studio Ditt första C#-program med Visual Studio Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så

Läs mer

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408.

Programmering B PHP. Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Programmering B PHP DTR1208 - Programmering B 50 poäng Specialiseringen mot PHP medför att kursens kod i betygshanteringen heter PPHP1408. Mål Mål för kursen (Skolverket) Kursen skall ge fördjupade teoretiska

Läs mer

Tentamensskrivning Nätverksprogrammering (EDA095 - FED) 2004-05-25, kl 8-13

Tentamensskrivning Nätverksprogrammering (EDA095 - FED) 2004-05-25, kl 8-13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datavetenskap Nätverksprogrammering 2004 LÖSNINGAR Tentamensskrivning Nätverksprogrammering (EDA095 - FED) 2004-05-25, kl 8-13 DEL 1 - Frågor av teoretisk, principiell eller utredande

Läs mer

Lite logik. Kap 6: Sid 2

Lite logik. Kap 6: Sid 2 6 Loopar och val Lite logik Val mellan två alternativ Val mellan flera alternativ Sammansatta villkor Boolska variabler Jämför strängar While-loopar Do-loopar For-loopar Kortformer Kap 6: Sid 2 Lite logik

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C#

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till C# Introduktion till C# Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt innehåll i

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Ett exempel som illustration till Laboration 1

Ett exempel som illustration till Laboration 1 Ett exempel som illustration till Laboration 1 Filen java_average_points.zip innehåller Java-koden till exemplet. Programmets avsikt enligt kravspecifikationen Användaren matar in poäng på en tentamen

Läs mer

PROV. 10 Uppräknade datatyper

PROV. 10 Uppräknade datatyper 10 10.1 10.2 Definition 10.3 Användning och regler 10.4 switch-satsen 10.5 Iteration över samtliga värden 10.6 Instansvariabler och instanstjänster 10.7 Värdespecifika implementationer 10.1 Hur ser vi

Läs mer

Föreläsning 12. Föreläsning 12. Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets. Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag

Föreläsning 12. Föreläsning 12. Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets. Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag Föreläsning 12 Föreläsning 12 Rörliga figurer Klassen Timer Undantag Något om applets Rörliga appletsfigurer Klassen Timer Undantag Något om applets Klassen javax.swing.timer I Swing finns en klass Timer

Läs mer

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14

Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 Saker du ska kunna Föreläsning 13 & 14 LISTOR Ta bort element från en vektor Både sorterad och osorterad Söka upp element i en vektor Linjärsökning räcker (jag har även visat binärsökning) Registrering

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA

PROGRAMMERING-Java TENTAMINA PROGRAMMERING-Java TENTAMINA Nicolina Månsson 2010-03-17 Tentamensinstruktioner Poängsättning Hela tentamen omfattar 42 poäng. Poäng för varje uppgift står angivet inom parentes före varje uppgift. - För

Läs mer

Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008. Testning med JUnit

Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008. Testning med JUnit LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDA690 Algoritmer och datastrukturer Institutionen för datavetenskap HT 1 2007/2008 Enhetstestning Testning med JUnit När man implementerat en klass måste man, innan den kan användas,

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

DD1311 Programmeringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008

DD1311 Programmeringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008 DD1311 meringsteknik för S1 Laborationer läsåret 2007-2008 Fyll i ditt namn och personnummer med bläck eller motsvarande. Kursledare är Linda Kann, linda@nada.kth.se. Namn... Personnr... Laborationer Labb

Läs mer

Fortsättningskurs i programmering F 5. GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 AWT. Paket för hantering av grafik

Fortsättningskurs i programmering F 5. GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 AWT. Paket för hantering av grafik Fortsättningskurs i programmering F 5 GUI händelsehantering - undantagshantering Hugo Quisbert 20130205 1 Abstract Window Toolkit Paket för hantering av grafik dvs skapa grafisk användargränssnitt java.awt

Läs mer

Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC

Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC Föreläsnings 11 - GUI, Händelsestyrda program, MVC Josef Svenningsson Tisdag 20/11 Boken Denna föreläsning går igenom följande sektioner i boken: 10.1 och 10.2 11.1 Notera att kapitel 11 inte finns i boken

Läs mer

FactoryCast HMI. Premium & Quantum PLC. Applets 2004-10-28

FactoryCast HMI. Premium & Quantum PLC. Applets 2004-10-28 FactoryCast HMI Premium & Quantum PLC Applets 2004-10-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM DETTA DOKUMENT...3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR...3 3 PROJEKT I J++...4 3.1 LÄSA PLC-VARIABLER...4 3.1.1 Gränssnittet...4 3.1.2 Upprätta

Läs mer

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är

Läs mer

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data

Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2015 - data Föreläsning V36 Föreläsning 1 Programmering Kurs-PM Programmeringsmiljö Hello World! Variabler printf scanf Föreläsning 2 Operatorer Tilldelning

Läs mer

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde.

Funktioner. Programmering. Egendefinierade funktioner i Java. En Java-funktions anatomi. hh.se/db2004. Statiska metoder. Funktioner. resultatvärde. Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 7: Funktioner Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Funktioner Statiska metoder 1 Kan ta 0 eller flera argument. 2 Kan producera

Läs mer

Denna vecka. Idag. Grafiskt användarsnitt. Vi kommer att se

Denna vecka. Idag. Grafiskt användarsnitt. Vi kommer att se 1 F18-20-2006 Denna vecka Måndag: Ett komplext problem Tisdag: Lektion. Kväll: Essäfrågan distribueras via webben. Dead-line onsdag 17 maj, kl 12.00. Inlämning elektroniskt och på papper. Onsdag: Grafik

Läs mer

Programmering. hh.se/db2004. SuperKarel, Nedbrytning & Styrsatser. Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering

Programmering. hh.se/db2004. SuperKarel, Nedbrytning & Styrsatser. Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 2: SuperKarel, Nedbrytning & Styrsatser Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Center for Research on Embedded Systems IDE-sektionen

Läs mer

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(4) Institutionen för datavetenskap Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering 2014 04 29, 8.00 13.00 Anvisningar: Denna tentamen består av tre uppgifter. Preliminärt ger uppgifterna

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Institutionen för datavetenskap HT 2015 Testning med JUnit 1 Inledning JUnit är ett ramverk för enhetstestning av Javakod. Det är utvecklat

Läs mer

Övningsuppgift. Bankkonton. Steg 2. Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402

Övningsuppgift. Bankkonton. Steg 2. Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402 Övningsuppgift Bankkonton Steg 2 Författare: Mats Loock Kurs: Inledande programmering med C# Kurskod:1DV402 Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

E13 "Behind the Wild"

E13 Behind the Wild E13 "Behind the Wild" Föreläsning 13, HT2014 Det vi missat och lite till Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E13 Behind the Wild Dagens agenda Cookies Web storage Context/ändra context Augmentation

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Laboration 1. "kompilera"-ikonen "exekvera"-ikonen

Laboration 1. kompilera-ikonen exekvera-ikonen Syfte Laboration 1. Objektorienterad programmering, Z1 Syftet med denna laboration är dels att göra dej bekant med de verktyg som kan vara aktuella i programmeringsarbetet, dels ge en första inblick i

Läs mer

Obligatorisk uppgift: Banksystem

Obligatorisk uppgift: Banksystem Informationsteknologi Programmeringsteknik I vt10 Obligatorisk uppgift: Banksystem Moment: Öva på att förstå ett lite större program med flera samverkande klasser. Redovisning: Uppgiften redovisas i labbsal.

Läs mer

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540. Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering

Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540. Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering Institutionen för TENTAMEN CTH VT-15 Datavetenskap 2015-04-18 TDA540 Tentamen för TDA540 Objektorienterad programmering DAG: 15-04-18 TID: 14:00 18:00 Ansvarig: Joachim von Hacht och Christer Carlsson

Läs mer

Teoridel (svaren direkt på lydelsen)

Teoridel (svaren direkt på lydelsen) NADA, KTH 2D359 & 2D360 999-0-23 Sid () Tentamen i 2D359 & 2D360 Objektorienterad modellering programmering och analys Lördag den 23 oktober 999 kl. 4-9 MED KORTA LÖSNINGSFÖRSLAG Inga hjälpmedel tillåtna.

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5. Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5. Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5 Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor 1 Laboration 4 - Introduktion Syfte: Öva på självständig problemlösning

Läs mer

Att använda Java SE JDK 6

Att använda Java SE JDK 6 Att använda Java SE JDK 6 Programmeringsspråket Java är utvecklat av det amerikanska företaget Sun Microsystems. Sun erbjuder gratis en utvecklingsmiljö för java-programmering, Java 2 SE (Standard Edition).

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Laboration 1. "kompilera"-ikonen "exekvera"-ikonen

Laboration 1. kompilera-ikonen exekvera-ikonen Programmerade system I1 Syfte Laboration 1. Syftet med denna laboration är dels att göra dej bekant med de verktyg som kan vara aktuella i programmeringsarbetet, dels ge en första inblick i att skriva

Läs mer

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33

Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling. EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Programmering i C++ EDA623 Objektorienterad programutveckling EDA623 (Föreläsning 5) HT 2013 1 / 33 Objektorienterad programutveckling Innehåll Grundläggande begrepp Relationer mellan objekt Grafisk representation

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

PROGRAMMERING-JAVA TENTAMINA

PROGRAMMERING-JAVA TENTAMINA PROGRAMMERING-JAVA TENTAMINA Nicolina Månsson 2010-08-16 (Kontaktperson Nicolina Månsson, tel. 0768-530640) Tentamensinstruktioner Poängsättning Hela tentamen omfattar 42 poäng. Poäng för varje uppgift

Läs mer