OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING"

Transkript

1 OOP - OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING Det som skiljer objektorienterad programmering, OOP, från den traditionella, imperativa programmeringsstilen, är världssynen. Inom den imperativa traditionen - och hittills har vi programmerat även Java enligt denna syn - är det processer som är det viktiga. När vi lär oss att programmera, ska vi först designa en algoritm, som berättar hur uppgiften skall lösas, vilka instruktioner datorn skall utföra och i vilken ordning, för att få fram det önskade resultatet. Inom imperativ programmering är det alltså processen som är det centrala, data något sekundärt, det som påverkas av processen. Ex. anta att vi ska designa ett nytt datasystem för ett bibliotek. Det första vi frågar oss är vilka processer som äger rum i biblioteket, dvs. vilka processer som ska ingå i det nya systemet. Vi kommer kanske fram till följande lista: $ att låna ett exemplar av en bok $ att returnera ett exemplar $ att reservera en bok (obs! inte ett exemplar - varför?) $ att skicka kravbrev på ett exemplar $ att registrera en ny kund $ att söka information om en bok Alla dessa punkter är processer - att låna, att returnera, att reservera. Inom denna världsbild består den aktiva världen, det som vårt nya datasystem skall reflektera, av processer. De som påverkas av processerna, kunderna, exemplaren, kravbreven, böckerna, ses som objekt, data som påverkas av processerna. Processerna är det primära, data något sekundärt. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 1

2 Inom OOP är synen på världen radikalt annorlunda. Grundtanken inom OOP är att vi, normala människor som inte ännu har blivit hjärntvättade av datalogistudier, strukturerar världen helt annorlunda. När vi kommer in in ett bibliotek så är det ingalunda processerna som vi först fäster uppmärksamhet vid, utan de fysiska objekten: böckerna (eller egentligen exemplaren), människorna (kunderna och personalen), hyllorna. Det är de som intresserar oss: vi vill kanske söka information om en viss bok, och antingen reservera boken eller låna ut ett exemplar av den, ifall vi hittar ett på rätta hyllan. För att hitta den rätta hyllan ber vi kanske bibliotekarien om hjälp. Observera, att både vi själva och bibliotekarien vi ber om hjälp räknas här bland de fysiska objekten - inget illa menat med det! När vi då analyserar världen enligt denna programmeringsparadigm, så är det objekten som blir det centrala. Processerna blir något sekundärt, de blir egenskaper, attribut, hos objekten. Ex. objektet bibliotekskund kan ha följande attribut (egenskaper): - kundnummer - namn - adress (så vi vet vart skicka kravbreven) - en lista över innestående lån * att reservera en bok * att låna ett exemplar * att returnera ett exemplar * lista innestående lån * betala böten * utföra en sökning Jag har markerat med '-' de egenskaper som beskriver objektet i fråga, och med '*' de egenskaper som är processer som objektet kan utföra. I Java skulle vi tala om variabler respektive metoder. Båda dessa kan räknas som attribut; de beskriver objektet i fråga. Terminologin inom OOP är inte enhetlig. Jag ska i fortsättningen kalla dessa för attribut respektive processer i allmänhet, variabler respektive metoder i Java i synnerhet. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 2

3 Objektet bok skulle kunna ha följande attribut och processer: - ISBN-numret - namnet - författarens namn - förlaget - tryckort - tryckår - antalet exemplar - reservationslista (en FIFO-kö) * skriva ut första människan på reservationslistan * sätta till en ny reservation i slutet av kön Ett exemplar av en bok skulle ärva vissa av egenskaperna hos en bok: - ISBN-numret - namnet - författarens namn - förlaget - tryckort - tryckår Därutöver skulle varje exemplar tillhörande en bok ha vissa egna attribut: - exemplarnummer * kan utlånas - till vem? * kan förstöras/försvinna * kan returneras Vi skall diskutera begreppet arv (nedärvning) senare; exemplet ovan ska exemplifiera OOP helt allmänt. Att börja koda ett dylikt bibliotekssystem skulle kräva rätt så avancerade kunskaper i Java och databashantering, så vi ska koda enklare exempel först. Efter att du har tagit kursen i Databaser torde du kunna koda exemplet ovan utan större problem. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 3

4 EGENSKAPER HOS OOP - ALLMÄN PRESENTATION De egenskaper som vi skall diskutera nedan gäller allmänt för objektorienterad design. Vissa av dessa principer kan vi försöka tillämpa även när vi jobbar med traditionella, imperativa programmeringsspråk som Pascal, Modula-2 eller C. De språk som gör anspråk på att vara speciellt objektorienterade, ex. Beta, Eiffel, C++ eller Java, har implementerat (konkretiserat, förverkligat) dessa egenskaper på olika sätt. Här är det alltså frågan om allmänna principer som du kan vänta dig att hitta implementerade på olika sätt i olika objektorienterade språk. Vi skall först titta på dessa principer, sedan ska vi se exempel på hur Java har implementerat dem. OOP Java C++ Beta Eiffel... Den objektorienterade världssynen som vi beskrev ovan är gemensamt för alla dessa språk: det centrala är objekten, processerna är egenskaper hos enskilda objekt, något som dessa kan utföra. Härtill kommer det tre centrala principer: DATAINKAPSLING (data incapsulation) ARV(NEDÄRVNING) (inheritance) FLERFORMIGHET (polymorphism) Dessa tre skall förklaras nedan, först allmänt, sedan med Java-exempel. (Egentligen exemplifierar figuren ovan redan dessa principer: de olika programmeringsmetoderna är inkapslade i dessa olika språk; alla ärver de vissa principer från OOP, men de implementerar dessa på olika sätt.) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 4

5 DATAINKAPSLING: Datainkapsling innebär att man "kapslar in" data och metoder som hör ihop (tänk på hur de olika ingredienserna är inkapslade i medicinkapsyler!). Idén är att sammanhörande data skall kunna hanteras som en enhet, och att utomstående programdelar inte kommer åt dessa delar separat om vi inte uttryckligen önskar det. Många OOP-språk - inklusive Java - har ytterst sofistikerade hierarkier på dylika "kapslar", och ytterst mångskiftande regler på hur och varifrån deras olika delar kan accesseras - eller inte accesseras. I Java har vi ex. paket, klasser, objekt, instanser, metoder osv. som alla fungerar som helheter bestående av separata delar. Ofta är det helheten vi vill arbeta med, i vissa situationer delarna. I våra Java-exempel brukar vi ex. importera paketet javagently för att komma åt den extremt nyttiga Text-klassen, som i sin tur består av flera användbara metoder för att läsa in och skriva ut olika sorters värden, eller hjälpa oss med filhantering. Vi behöver bara känna till namnet på metoden och hur vi skall anropa den, och så utförs metoden för oss. Det som vi däremot inte behöver känna till är hur metoden är implementerad, vilka kommandon den utför. Det ena enda som intresserar oss är resultatet. Det är detta som förstås med inkapsling. javagently Text * Text.readInt * Text.readDouble * Text.readChar * Text.readString * Text.writeDouble *... Om vi tänker på biblioteksexemplet ovan, så skulle både kunden, boken och exemplaret vara inkapslade som objekt: inne i detta objekt finns alla de olika attributerna, både de "vanliga" och processerna, som tillhör just detta objekt. I Java skulle vi kalla ett dylikt objekt för en klass (ex. kund) och de olika verkliga kunderna för instanser av denna klass. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 5

6 ARV/NEDÄRVNING (INHERITANCE) Typiskt för OOP är att de olika objekten (eller klasserna, om vi vill använda Javas terminologi) utgör en hierarki. Ex. Människa Personalmedlem Studerande Lektor Professor DI IB Vi ser av figuren ovan att vi har två sorters människor i vårt system - personalmedlemmar och studerande. Personalmedlemmarna delar sig vidare i lektorer och professorer, och de studerande i DI (blivande diplomingengörer) och IB (blivande filosofie magistrar). I denna ytterst förenklade värld kan vi dock studera begreppet arv riktigt bra: de egenskaper som är gemensamma för alla människor definieras hos objektet människa. Både personalmedlemmar och studerande är människor (även om det inte alltid känns så...) och de ärver alla de egenskaper som är gemensamma för alla människorna, dvs. alla de egenskaper, attribut och processer, som är deklarerade för objektet människa. Men: det finns egenskaper hos personalmedlemmar, ex. titel, undervisningsskyldighet och löneklass, som ingalunda gäller för alla människor. Dessa deklareras separat för klassen Personalmedlem. På motsvarande sätt, det finns egenskaper som är specifika för de studerande, som ex. matrikelnummer och en lista över avklarade kurser. Dessa deklareras separat för klassen Studerande. Vidare indelas klassen Personalmedlem i lektorer och professorer. Dessa ärver alla de egenskaper som gäller för personalmedlemmar (och därvia människor), men kan deklarera sina egna Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 6

7 attribut; för professorsklassen kommer det ex. massor av administrativa skyldigheter och ledning av forskningsprojekt, medan lektorerna kanske utför olika sorters institutionsarbeten. När det gäller de studerande så är kraven på DI-studerande och IB-linjen olika, och dessa skall deklareras separat för dessa objekt: Ex. Människa - namn - personnummer - adress Personalmedlem Studerande - institution - matrikelnummer - löneklass - STURE-rapport - undervisningsskyldighet Lektor Professor DI IB - institutionsarbeten - forskningsprojekt - krav - krav på på 180 sv 160 sv Om vi nu skapar en instans av objektet (klassen) DI, så ska denna blivande DI ha följande egenskaper: - namn (ärvs från Människa) - personnummer (ärvs från Människa) - adress (ärvs från Människa) - matrikelnummer (ärvs från Studerande) - STURE-rapport (ärvs från Studerande) - krav på 180 sv (ärvs från DI) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 7

8 I början är dessa attribut tomma. Efter att vi har skapat instansen i fråga kan vi börja fylla i namn etc: - namn (ärvs från Människa) Axel - personnummer (ärvs från Människa) J - adress (ärvs från Människa) Tavasthem 13 - matrikelnummer (ärvs från Studerande) STURE-rapport (ärvs från Studerande) en lång lista - krav på 180 sv (ärvs från DI) en ännu längre lista För att Axel inte behöver studera ensam kan vi skapa en ny instans av samma klass, Stina: - namn (ärvs från Människa) Stina - personnummer (ärvs från Människa) Y - adress (ärvs från Människa) Tavasthem 15 - matrikelnummer (ärvs från Studerande) STURE-rapport (ärvs från Studerande) en lång lista - krav på 180 sv (ärvs från DI) en ännu längre lista I allmänt språkbruk skulle vi kunna kalla både Axel och Stina för objekt, eller instanser av objekt. Vill vi lära oss Javas språkbruk kommer vi att kalla både Axel och Stina för instanser av klassen DI. Klassen DI utvidgar klassen Studerande, som i sin tur utvidgar klassen Människa. Klassen DI är en subklass av klassen Studerande som är en subklass av klassen Människa. Klassen Människa är en superklass av klassen Studerande som är en superklass av klassen DI. Du kan också använda termerna delklass och överklass i stället för subklass rspektive superklass. Så användbar som det ofta skulle vara att låta ett objekt ärva egenskaper från två eller flera olika klasser så tillåter Java inte detta! Ex. vi kan inte definiera en klass Lärarstudent som skulle ärva från både Personalmedlem och Studerande. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 8

9 FLERFORMIGHET (POLYMORPHISM) (Franzén talar om ungefär samma sak under termerna skuggning och överskuggning.) När det gäller olika subklasser till en bestämd superklass, så är det ofta så att alla dessa subklasser har en viss gemensam metod, som ändå tar sig lite olika former beroende på vilken delklass det är frågan om. Ex. både klassen Lektor och klassen Professor kunde ha en metod årsrapport. Denna metod skulle planera årsrapporten för den ifrågavarande personalmedlemmen. Eftersom det dyker upp lite olika sysslor för lektorer och professorer så är det bäst att de båda delklasserna definierar var för sig vad som ska komma med i årsrapporten. För en lektor skulle årsrapport ta med exempelvis följande punkter: - Vilka kurser lektorn har undervisat - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft - Vilka kurser lektorn själv har gått på - Undervisningsmaterial lektorn har producerat I professorns motsvarande rapport skulle det kunna så ex. följande: - Vilka forskarkurser professorn har undervisat - Hur många doktorsavhandlingar hon har handlett - Hur många licensiatavhandlingar hon har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar hon har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat - Hur många artiklar hon har publicerat - Hur många konferenser hon har hållit föredrag på Uppgiften av metoden skrivarapport skulle vara densamma: att skriva ut denna årsrapport när den behövs. Därför väljer vi att kalla denna metod för skrivarapport, både för klassen Lektor och för klassen Professor. Strukturen hos dessa rapporter varierar dock beroende på tjänsteklassen. Det är detta som vi kallar för flerformighet. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 9

10 Man kan också tänka sig att det fanns en metod med namnet skrivarapport definierad för klassen Personalmedlem. Eftersom det säkert finns många olika delklasser till denna överklass utöver våra lektorer och professorer, så kommer det att finnas bara mycket allmänna saker att skriva ut i denna metod. Vi säger då att metoden skrivarapport väljer sin form beroende av hurdant objekt det är som skriver ut sin rapport: om instansen som ska skriva ut sin rapport hör direkt till klassen Personalmedlem, så skrivs det ut bara dessa allmänna saker. Om instansen hör till klassen Lektor, skrivs det ut en lektorsrapport. Om instansen hör till klassen Professor, skrivs det ut en professorsrapport. I dessa två senare fall säger vi att instanserna i klasserna Lektor och Professor överskuggar metoden skrivarapport i klassen Personalmedlem: Ex. Människa - namn - personnummer - adress Personalmedlem Studerande - institution - matrikelnummer - löneklass - STURE-rapport - undervisningsskyldighet * skrivarapport (bara namn etc.) Lektor Professor DI IB - institutionsarbeten - forskningsprojekt - krav - krav * skrivarapport * skrivarapport Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 10

11 Vi kan tänka oss två lektorer, Ragnar och Annamari, och två professorer, Kaj och Karin. Deras rapporter skulle kunna ha följande utseende: instans: Ragnar klass: Lektor - Vilka kurser lektorn har undervisat: -DYD,-DYD,,ODEE, - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat: " - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft: 2OLNDLQVWLWXWLRQVDUEHWHQIRUVNQLQJVSURMHNW - Vilka kurser lektorn själv har gått på: $YDQFHUDG$,VFKDFNI UH[SHUWHUJLVVDU - Undervisningsmaterial lektorn har producerat: 8WPDQDGH-DYDSURJUDPI UOLWHOlQJUHKXQQD 6XSHUXWPDQDQGH-DYDSURJUDPI UJHQLHU instans: Annamari - Vilka kurser lektorn har undervisat:,qwurwloo,%lqwurwloo,%.7)'67.7)-dyd (;)257SURVHPLRP3ODWRQGDWDHWLN - Hur många studieveckor per år lektorn har producerat " - Vilka förtroendeuppgifter lektorn har haft: VLWWHUSnLQVWLWXWLRQVUnGHW - Vilka kurser lektorn själv har gått på LPPDWHULDDOLRLNHXGHWYHUNRVVDKLVWRULHILORVRIL - Undervisningsmaterial lektorn har producerat: (QNOD-DYDSURJUDPI UQ\E UMDUH Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 11

12 Våra två professorer, däremot, kunde ha följande rapporter: instans: Kaj klass: Professorer - Vilka forskarkurser professorn har undervisat $GYDQFHGYHULILFDWLRQDOJRULWKPV 0XOWLPHGLD - Hur många doktorsavhandlingar han har handlett - Hur många licensiatavhandlingar han har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar han har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat É - Hur många artiklar han har publicerat - Hur många konferenser han har hållit föredrag på instans: Karin - Vilka forskarkurser professorn har undervisat (YHQPRUHDGYDQFHGYHULILFDWLRQDOJRULWKPV (PEHGGHGV\VWHPV - Hur många doktorsavhandlingar hon har handlett - Hur många licensiatavhandlingar hon har handlett - Hur många magisters/di-avhandlingar hon har handlett - Hur mycket extern finansiering hon har skaffat É - Hur många artiklar hon har publicerat - Hur många konferenser hon har hållit föredrag på Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 12

13 Som vi ser av exemplen ovan, rapportens struktur, dess utformning, beror på vilken klass instansen som skriver ut sin rapport tillhör: Ragnar och Annamari skriver ut lektorsrapporter medan Kaj och Karin skriver ut professorsrapporter. Rapporternas innehåll varierar naturligtvis beroende på vilken instans det är som skriver ut sin rapport: även om Ragnar och Annamari får liknande tomma blanketter att fylla i, kommer de att skriva olika saker i sina rapporter, för de har hållit och gått på olika kurser. Det som ärvs är strukturen, inte innehållet. Varje instans av en klass ärver variablerna och metoderna av sin klass om vi inte anger annat. Det som varierar med flerformighet är strukturen (det anses vara självklart att innehållet varierar). Vi kan ha flera olika metoder med namnet skrivrapport, men de skriver ut olika saker beroende på vilken sorts instans som anropar dem. SLUT PÅ TEORIN, DAGS FÖR JAVA-EXEMPEL!!! Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 13

14 Manniska.java import java.io.*; import javagently.*; class Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa String namn; // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + namn + "! "); // klassvariabler - gäller bara för klassen som helhet static int antal; Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 14

15 Varje instans av klassen Manniska som vi skapar kommer att få instansvariablerna och instansmetoderna från denna klass: Manniska + antal (bara klass) - namn * presentera - namn - namn - namn - namn * presentera * presentera * presentera * presentera För att någonting skulle HÄNDA i vårt programsystem måste vi ha en klass som har en main-metod. Det är denna som utgör programmet som körs. Här berättar vi bara hur klassen Manniska.java ser ut, och hur dess olika instanser skulle se ut. Vi ser också vad som händer när vi skapar en instans; det ser vi av klassens konstruktor: // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats För varje nyn instans av klassen Manniska som vi skapar kommer instansvariabeln namn at initialiseras till tomsträng, och klassvariabeln antal i själva klassen att ökas med 1; på detta sätt kan vi lätt hålla reda på hur många människor vi har skapat. Varje instans har sina egna instansvariabler. Klassvariablerna förekommer bara på ett ställe - klassen själv - och i ett exemplar. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 15

16 Larare.java och Elev.java import java.io.*; import javagently.*; class Larare extends Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa String titel; // konstruktor - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Larare() { titel = ""; // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + titel + " " + namn + "! "); void mänskligtpresentera () throws IOException { super.presentera(); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 16

17 Vi ser att klassen Larare nu blir en delklass av klassen Manniska; den utvidgar klassen Manniska. Dvs. varje instans av klassen Larare ärver alla de attribut som en instans av klassen Manniska skulle ha (namn och presentera). Därutöver kommer varje lärare att ha egna attribut och metoder: - namn (ärvs från Manniska) - titel * presentera (överskuggar metoden presentera från Manniska) * mänskligtpresentera (tillhandahåller ändå metoden presentera, såsom den ser ut i klassen Manniska - i vissa situationer, ex. på semesterresor, vill också lärare vara vanliga människor... ) Konstruktorn visar att när en ny lärare skapas, sätts titeln till tomsträng. Enligt Franzén ärvs konstruktorer inte. Jag är inte säker på vad han menar med detta: när vi skapar nya instanser av klassen Larare så är dessa samtidigt nya människor, och de räknas alldeles korrekt in i klassvariabeln antal i klassen Manniska såsom vi strax skall se. Men, låt oss först ta en titt på klassen Elev: Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 17

18 import java.io.*; import javagently.*; class Elev extends Manniska { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa int matr, antalkurser; Kurs [] kurser; // konstruktorer - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Elev () { kurser = null; antalkurser = 0; Elev(int mnr) { matr = mnr; kurser = null; antalkurser = 0; Elev(int mnr, String n) { matr = mnr; namn = n; // nedärvs från Manniska kurser = null; antalkurser = 0; // instansmetoder - detta kan de enskilda instanserna // utföra void presentera() throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); System.out.println("Hej, jag heter " + namn + ", matrikelnr " + matr + "! "); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 18

19 void mänskligtpresentera () throws IOException { super.presentera(); void deltar (Kurs önskadkurs) { önskadkurs.antal++; // ökas vid den önskade kursen if (kurser == null) kurser = new Kurs [50]; kurser[antalkurser] = önskadkurs; antalkurser++; // för eleven i fråga Vi ser att varje elev har följande egenskaper: - namn (ärvs från Människa) - matr - antalkurser - kurser (en lista över elevens kurser) * presentera (överskuggar metoden i Manniska) * mänskligtpresentera (tillhandahåller ändå metoden från Människa) * deltar (i olika kurser) Dessutom har vi hela tre olika konstruktorer för elever: Elev(), om vi inte vet någonting om eleven i fråga. Elev(mnr), om vi känner till matrikelnumret till eleven. Elev(mnr, n), om vi känner till både matrikelnumret och namnet. Nu kan vi äntligen se på ett program som skapar dylika instanser och aktiverar dem... (vi lämnar objektet (klassen) Kurs för lite senare). Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 19

20 Manniskotest.java import java.io.*; import javagently.*; class Manniskotest { /* Klassen Manniskotest exemplifierar nedärvning och polymorfi; klasserna Larare och Elev utvidgar Manniska, och överskuggar dess metod presentera. */ public static void main (String [] args) throws IOException { Manniska RW = new Manniska(); Manniska AMS = new Manniska(); RW.namn = "Ragnar"; AMS.namn = "Annamari"; RW.presentera(); AMS.presentera(); /* System.out.println("Annamari har " + AMS.antal + " medl."); Kommer att skriva ut samma antal som hela klassen har; syftar alltså till klassvariabeln antal i den klass AMS tillhör */ Larare Ralph = new Larare(); Larare Paul = new Larare(); Ralph.namn = "Ralph Back"; Ralph.titel = "Professor"; Paul.namn = "Paul Lindholm"; Paul.titel = "Lektor"; System.out.println("\n"); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 20

21 Ralph.presentera(); Paul.presentera(); System.out.println("\n"); Elev Ann = new Elev(13012); Elev Bo = new Elev(14516); /* Konstruktorn in klass Elev kräver att matrikelnummern kommer med. Man kan ju också sätta dit en ny konstruktor utan matrikelnummer. */ Elev Carin = new Elev(); Ann.namn = "Ann Saarela"; Bo.namn = "Bo Persson"; Carin.namn = "Carin Sund"; Ann.presentera(); Bo.presentera(); Carin.presentera(); System.out.println("\n"); System.out.println("människoklassen har " + Manniska.antal + " medl."); /* testar superklassen - även om Ann tolkas som en Manniska, ändras inte hennes presentation!!! */ Manniska AnnHemma = (Manniska) Ann; AnnHemma.presentera();... producerar matrikelnummer och allt i utskriften. System.out.println("människoklassen har " + Manniska.antal + " medl.");... visar att antalet människor inte har ändrats; Ann och AnnHemma syftar till ett och samma objekt. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 21

22 Ann.mänskligtPresentera(); Ralph.mänskligtPresentera(); Låt oss ta en närmare titt på programmet: Manniska RW = new Manniska(); Manniska AMS = new Manniska(); Nya instanser av objekt (klasser) kan vi alltså skapa med kommandot new. Då exekveras konstruktorn för den önskade klassen, och variabelnamnet (här RW och AMS) börjar peka på (referera) till den nya instansen. Det är med hjälp av denna referens som vi därefter kan nå den nya instansen. Principen är helt samma som hos arrays och arraynamn - det är ju där som du redan har stött på kommandot new. Java hittar själv den önskade klassen, bara den finns under samma område som programmet Manniskotest.java. Vi behöver inte exportera klassen eller dylikt. RW.namn = "Ragnar"; AMS.namn = "Annamari"; Här får våra nya instanser namn - konstruktorn för klassen Manniska har ju lämnat dom tomma. RW.presentera(); AMS.presentera(); Här anropar våra nya instanser sin metod presentera. Observera, att fast jag bara skapat två instanser direkt ur klassen Manniska, så räknas också alla våra elever och lärare som människor, eftersom det i konstruktorn för människoklassen står följande: Manniska() { namn = ""; antal++; // en ny människa till har skapats Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 22

23 Således, trots vad Franzén säger, gäller konstruktorn i superklassen också i delklasserna. Varje lärare och varje elev är en människa, och räknas till antalet människor. I programmet ovan har vi alltså följande objekt (eller instanser av objekt): variabelnamn: AMS RW Ralph Paul Ann Bo Carin klass: Manniska Manniska Larare Larare Elev Elev Elev Variabelnamnen ovan är pekare, likadana referenser som vi har för arrays. Situationen i programmet ser alltså följande ut: AMS RW Ralph Paul Ann Bo Carin Om du börjar skriva kommandon typ Ann = Bo, då börjar båda pekarna peka på Bo, och vi tappar bort stackars Ann. Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 23

24 Kurs.java import java.io.*; import javagently.*; class Kurs { // instansvariabler - varje instans av ett objekt har // dessa int kurskod, antal; String kursnamn; Larare examinator; Elev [] deltagare; // konstruktorer - dessa sker när vi skapar nya instanser // av denna klass Kurs () { antal = 0; deltagare = null; Kurs(int kod, String namn) { kurskod = kod; kursnamn = namn; antal = 0; deltagare = null; examinator = null; Här definierar vi ett objekt (en klass) kurs. Varje kurs har följande egenskaper: Kurs - kurskod (int) - antal (int) - kursnamn (String) - examinator (Larare) - Deltagare (Elev [], dvs. en array av Elever) Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 24

25 En Kurs har två konstruktorer: en tom, och en som vi kan använda oss av ifall vi känner till kurskoden och kursnamnet. Låt oss se hur vi kan skapa kurser i ett (rätt så komplicerat) program: Kurssystem.java import java.io.*; import javagently.*; class Kurssystem { /* Klassen Kurssystem exemplifierar nedärvning och polymorfi; klasserna Larare och Elev utvidgar Manniska. Elementär pekarhantering kommer med. */ public static void main (String [] args) throws IOException { BufferedReader in = Text.open(System.in); int antal, num, svar; String namn; Elev [] årskurs; Larare RW = new Larare(); Larare AMS = new Larare(); RW.namn = "Ragnar Wikman"; RW.titel = "lektor"; AMS.namn = "Annamari Soini"; AMS.titel = "timlärare"; System.out.println("\n"); RW.presentera(); AMS.presentera(); System.out.println("\n"); Kurs Intro = new Kurs(6551, "Introduktion till Informationsbehandling"); Kurs Java = new Kurs(6567, "Grundkurs i Programmering/Java"); Intro.examinator = RW; Java.examinator = AMS; Text.prompt("Hur många elever i denna årskurs? "); antal = Text.readInt(in); årskurs = new Elev [antal]; Intro.deltagare = new Elev [antal]; Java.deltagare = new Elev [antal]; for (int i = 0; i < antal; i++) { Text.prompt("Ge matrikelnummer: "); num = Text.readInt(in); Text.prompt("Ge namn: "); namn = in.readline(); årskurs[i] = new Elev(num, namn); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 25

26 // Registreringen börjar: for (int i = 0; i < antal; i++) { Text.prompt(årskurs[i].namn + ", deltar du i intro? 0 (nej) eller 1 (ja): "); svar = Text.readInt(in); if (svar == 1) { årskurs[i].deltar(intro); // antal deltagare på kursen ökas med 1 Intro.deltagare[Intro.antal - 1] = årskurs[i]; // arrayn börjar från 0 Text.prompt(årskurs[i].namn + ", deltar du i java? 0 (nej) eller 1 (ja): "); svar = Text.readInt(in); if (svar == 1) { årskurs[i].deltar(java); Java.deltagare[Java.antal - 1] = årskurs[i]; // Dags att kolla läget: System.out.println("\n\nÅrskursen"); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < antal; i++) { System.out.println(årskurs[i].namn + " " + årskurs[i].matr + " tar: " ); for (int j = 0; j < årskurs[i].antalkurser; j++) System.out.println(årskurs[i].kurser[j].kursnamn); System.out.println(); System.out.println("\n\n" + Intro.kursnamn + " " + Intro.kurskod + " av " + Intro.examinator.titel + " " + Intro.examinator.namn); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < Intro.antal; i++) { System.out.println(Intro.deltagare[i].namn + " " + Intro.deltagare[i].matr); System.out.println("\n\n" + Java.kursnamn + " " + Java.kurskod + " av " + Java.examinator.titel + " " + Java.examinator.namn); System.out.println("======================================================\n"); for (int i = 0; i < Java.antal; i++) { System.out.println(Java.deltagare[i].namn + " " + Java.deltagare[i].matr); Java II med Annamari, närpass 3: Objektorienterad design 26

Högnivåspråk - en första introduktion

Högnivåspråk - en första introduktion Högnivåspråk - en första introduktion Assemblerspråk kontra högnivåspråk - en jämförelse: Assembler (symbolisk maskinkod): Programmeraren måste själv hantera eventuella flyttningar av data från en cell

Läs mer

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

"Är en"-relation. "Har en"-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde

Är en-relation. Har en-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde Föreläsning 7 "Har en"-relation Arv "Har en" "Är en" Superklassen Object Överskuggning Fordonsexempel Seminarium 2 Relevanta uppgifter Uppgift 31 I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde följande

Läs mer

Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java

Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java Uppdaterad: 2006-08-31 Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java Inledning Laborationen går ut på att lära sig grunderna för objektorienterad programmering, samt motsvarande språkkonstruktioner i Java. Labben

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 AID-nummer: Datum: 2014-12-18 Kurskod: 725G61 Provkod: LAB1 Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 Skrivningstid: 2014-12-18 klockan 8.00-10.00. Hjälpmedel: Inga. För varje fråga

Läs mer

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 14

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 14 Grundläggande programmering, STS 1, VT 2007. Sven Sandberg Föreläsning 14 I torsdags & fredags: arrayer Deklaration, initiering, åtkomst Arrayer är referenser Arrayer som parametrar och returvärden Exempel

Läs mer

2I1049 Föreläsning 5. Objektorientering. Objektorientering. Klasserna ordnas i en hierarki som motsvarar deras inbördes ordning

2I1049 Föreläsning 5. Objektorientering. Objektorientering. Klasserna ordnas i en hierarki som motsvarar deras inbördes ordning 2I1049 Föreläsning 5 Objektorienterad programmering i Java KTH-MI Peter Mozelius Objektorientering Världar uppbyggda av objekt Inte helt olikt vår egen värld Ett sätt att modularisera våra system Objekten

Läs mer

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel Objekt Instansvariabler Instansmetoder Klassvariabler Klassmetoder Inkapsling Föreläsning 6 Vad är ett objekt? Ett objekt har egenskaper, som kallas för objektets attribut Egenskaperna beskriver tillsammans

Läs mer

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... }

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... } En klassdefinition class A extends B {... Arv definierar en klass A som ärver av B. Klassen A ärver alla fält och metoder som är definierade för B. A är en subklass till B. B är en superklass till A. class

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Klasser och objekt. Henrik Johansson. August 20, 2008

Klasser och objekt. Henrik Johansson. August 20, 2008 Föreläsning 5 Klasser och objekt Henrik Johansson August 20, 2008 Ett objekt är en modell av ett fysisikt eller ett tänkt ting. Objektet och det som vi kan göra med det beskrivs av en mall, en klass. Ett

Läs mer

Objektorientering. Objekt och metoder. Objektorientering. Viktiga begrepp. Klass. Objekt. Deklarativ programmering

Objektorientering. Objekt och metoder. Objektorientering. Viktiga begrepp. Klass. Objekt. Deklarativ programmering och metoder Introduktion till objektorienterad programmering Markus Saers markus.saers@lingfil.uu.se orientering Deklarativ programmering Beskriver förutsättningarna för något Prolog Imperativ programmering

Läs mer

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C.

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Idag Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering Strängar Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Objectorienterad programmering Sida 1 Ett

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 4 Täcker i stort sett kapitel 6 i kursboken Java Software Solutions 1 Läsanvisningar Den här föreläsningen är uppbyggd som en fortsättning av exemplet

Läs mer

DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin

DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin DI-institutionen Sid 1 av 6 Hans-Edy Mårtensson Sten Sundin TENTAMEN I IKB007 INTERNETPROGRAMMERING MED JAVA för SY2 1999-03-17, kl 14.00-18.00 Hjälpmedel: En lärobok i Java programmering Återlämningstillfälle:

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Dagens agenda: Typer i Java: primitiva datatyperna, referenstyper Variabler och variabeltilldelningar med primitiva typer Konstanter av de olika typerna. Heltalsräkning

Läs mer

Malmö högskola 2008/2009 CTS

Malmö högskola 2008/2009 CTS Laboration 8 Avsikten med laborationen är att du lära dig skapa objekt med hjälp av klasser. Detta är en introduktion till ett objektorienterat tankesätt. Med hjälp av detta tankesätt kan du så småningom

Läs mer

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel Programmeringsteknik för Bio1 och I1 Övning 2 Kort repetition Övningsgrupp 3 (Sal E33) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1310/

Läs mer

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P

TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P UME UNIVERSITET Datavetenskap 981212 TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOMENT 2 - JAVA, 4P Datum : 981212 Tid : 9-15 HjŠlpmedel : Inga Antal uppgifter : 9 TotalpoŠng : 60 (halva pošngtalet kršvs normalt fšr

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F6:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 6 Mer om klasser och objekt Hantera många objekt ArrayList tostring() metoden this Vi vill ofta hantera många objekt i ett program: OOP F6:2 public

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010530 LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p Betygsgränser 3 21,5-27 4 27,5-33,5 5 34-43 Uppgift 1. (4p) Hitta de fel som finns i nedanstående klass (det

Läs mer

Administrativt. Programmeringsteknik för I1. Dagens program. Objektorienterad programmering

Administrativt. Programmeringsteknik för I1. Dagens program. Objektorienterad programmering Programmeringsteknik för I1 Övning 2 Administrativt Övningsgrupp 2 (Sal E32/D32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kontrollera att ni har fått Lab2 inrapporterad

Läs mer

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private Inkapsling tumregler Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler Tobias Wrigstad (baserat på material från Tom Smedsaas) 5 november 2010 1. Man skall

Läs mer

Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här:

Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här: Att skapa en klass kvadrat Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här: public class Kvadrat { private int sida; Det var väl inte

Läs mer

Imperativ programmering. Föreläsning 4

Imperativ programmering. Föreläsning 4 Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 4 Imperativa paradigmer Ostrukturerad programmering Strukturerad programmering Procedurell programmering Objektorienterad programmering Klassbaserad programmering

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F9:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 9 Arv och klasshierarkier Polymorfism OOP F9:2 Djur - String namn - int vikt + String getnamn() + int getvikt() + void ökavikt(int x) Ko - int mjölkvolym

Läs mer

Laboration 3, uppgift En klass för en räknare

Laboration 3, uppgift En klass för en räknare Laboration 3, uppgift 1 3.1 En klass för en räknare Ursprungligen skriven av Erland Holmström. Magnus Myreen har uppdaterat vissa delar. Hösten 2014 Anvisningar: Programmet skall utformas enligt de principer

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk

Läs mer

Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel

Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel Eva Blomqvist eva.blomqvist@liu.se Linköpings universitet Sweden December 1, 2013 1 Innehåll OO-programmering fortsättning Skapa

Läs mer

Distanskursen objektorienterad programmering med Java

Distanskursen objektorienterad programmering med Java Tidigare exempel: en fordonshierarki Distanskursen objektorienterad programmering med Java Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 7 april 2005 Fyra klasser: Fordon (abstrakt) Motorfordon (abstrakt) Bil

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java I

Objektorienterad programmering i Java I Laboration 4 Objektorienterad programmering i Java I Uppgifter: 1 Beräknad tid: 6 9 timmar Att läsa: Kapitel 7, 8 (stränghantering, arrayer och Vector) Utdelat material (paket) Syfte: Att kunna använda

Läs mer

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java (Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 8 Avsikten med denna laboration är att du lära dig skapa objekt med hjälp av klasser. Detta är en introduktion till ett objektorienterat tankesätt. Med hjälp av detta tankesätt kan du så småningom

Läs mer

TDDE10 TDDE11, 725G90/1. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDE10 TDDE11, 725G90/1. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDE10 TDDE11, 725G90/1 Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Introduktion OOP Instanser, instansvariabler, instansmetoder

Läs mer

Objekt och referenser

Objekt och referenser Objekt och referenser Antag att vi har följande enkla klass: public class Person { private String namn; private String adress; private String personnummer; public Person() { namn = NN ; adress = ; personnummer

Läs mer

I STONE. I Variabler, datatyper, typkonvertering. I Logiska och matematiska uttryck. I Metoder-returvärde och parametrar. I Villkorssatser if/else

I STONE. I Variabler, datatyper, typkonvertering. I Logiska och matematiska uttryck. I Metoder-returvärde och parametrar. I Villkorssatser if/else Förkunskaper från tidigare föreläsningar: Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning IX: Klasser och Objekt, Instantiering Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 I STONE I Variabler,

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2)

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Objectorienterad programmering Sida 1 Vad är en klass? En klass är ett sätt att beskriva en mängd objekt och deras gemensamma

Läs mer

Fält av referenser. Konstruktorerna används för att skapa Bilar och Trafikljus.

Fält av referenser. Konstruktorerna används för att skapa Bilar och Trafikljus. Fält av referenser Tanken med objekt är man kan bygga ihop olika sorts objekt till nya saker. Sålunda kan man exempelvis använda Bil och Trafikljus att konstruera ett Väg-objekt. Om Bil och Trafikljus

Läs mer

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34 Tentamen Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Lördagen den 30 november 2002 kl 9.00 14.00, salar E33, E34 Inga hjälpmedel 30 poäng ger säkert godkänt, 40 poäng ger betyg 4 50 poäng ger

Läs mer

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Programmering för språkteknologer II, HT2014 Avancerad programmering för språkteknologer, HT2014 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Idag - Hashtabeller

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Kopiering av objekt i Java

Kopiering av objekt i Java 1 (6) Kopiering av objekt i Java Först När du läser detta papper bör du samtidigt studera dokumentationen för klasserna Object, Cloneable (java.lang) och ArrayList (java.util). Mycket blir klarare genom

Läs mer

Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016

Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016 Classes och Interfaces, Objects och References Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016 Abstract class En abstract class är en class som inte kan skapa några objekt. Syfte:

Läs mer

Klasshierarkier - repetition

Klasshierarkier - repetition Klasshierarkier - repetition Klasser kan byggas på redan denierade klasser, egna och/eller färdigskrivna, genom: I att klassobjekt används som attribut (instansvariabler): har-relation. Exempel: traksystemet

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F10:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 10 Mer om arv och klasshierarkier Interface Hierarkier - många nivåer OOP F10:2 Djur Rovdjur Hovdjur Fåglar Fiskar Björn Kattdjur Ko Lamm Hjort

Läs mer

2 b) Följande finns definierat: public class Käk String titel = "Chili con carne"; Krydda[] kryddor = new Krydda[10]; kryddor[0] = new Krydda("Svartpe

2 b) Följande finns definierat: public class Käk String titel = Chili con carne; Krydda[] kryddor = new Krydda[10]; kryddor[0] = new Krydda(Svartpe Namn: Personnr: 1 2D1310 Programmeringsteknik i Java för I1, K2, L1, M1, Media1 och T1. Tentamen (1p) 6 april 2002, kl 14.00 17.00 Hjälpmedel: En javabok(det blå javahäftet som ingår i kursbunten räknas

Läs mer

DD1342 Programkonstruktion för F1,

DD1342 Programkonstruktion för F1, DD1342 Programkonstruktion för F1, 2007-2008 Lappskrivning 2 Tisdag 5/2 2008 kl 14.15 15.00 Endast ett svar är rätt på varje fråga! Om mer än ett svar givits blir det noll poäng på frågan. Alla skriftliga

Läs mer

Lösningsförslag övning 2.

Lösningsförslag övning 2. Objektorienterad programmering, Z1 Lösningsförslag övning 2. Uppgift 1. public class SIUnits { public static double yardspermeter = 1.093613; public static double poundperkilo = 2.204623; public static

Läs mer

Föreläsning REPETITION & EXTENTA

Föreläsning REPETITION & EXTENTA Föreläsning 18 19 REPETITION & EXTENTA Programmeringsteknik på 45 minuter Klasser och objekt Variabler: attribut, lokala variabler, parametrar Datastrukturer Algoritmer Dessa bilder är inte repetitionsbilder

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen.

Klasser i Java kan ha metoder och egenskaper. Metoder beskriver funktioner som klassen kan utföra. Egenskaper beskriver innehållet i klassen. TT Kapitel 3. Husdjur & Fisk Javaklasser Translation by Leif Lourié Java program består av klasser som beskriver saker (objekt) som finns på riktigt. Även om det finns många olika sätt att skriva program

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT. Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00

Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT. Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00 Skolan för datavetenskap och kommunikation Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Papper, penna och radergummi. Notera: Frågorna i del

Läs mer

TENTAMEN. Kurs: Objektorienterad programmeringsmetodik 5DV133 Ansvarig lärare: Anders Broberg. VT-13 Datum: 13-06-05 Tid: kl 16.00-20.

TENTAMEN. Kurs: Objektorienterad programmeringsmetodik 5DV133 Ansvarig lärare: Anders Broberg. VT-13 Datum: 13-06-05 Tid: kl 16.00-20. Umeå Universitet Datavetenskap Anders Broberg 130605 TENTAMEN Kurs: Objektorienterad programmeringsmetodik 5DV133 Ansvarig lärare: Anders Broberg VT-13 Datum: 13-06-05 Tid: kl 16.00-20.00 Namn: Personnummer:

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F5:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 5 Klasser och objekt Skapa objekt - new Referenser Konstruktorer Inkapsling Vi skall nu titta på ett exempel med myror. Varje myra har ett namn

Läs mer

TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT

TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT I denna tutorial lär vi oss att använda klasser och objekt samt hur vi bygger en enkel applikation kring dessa. I tutorialen kommer det finnas en mängd kod som du antingen kan

Läs mer

Att skriva till och läsa från terminalfönstret

Att skriva till och läsa från terminalfönstret Att skriva till och läsa från terminalfönstret Oftast används grafiska komponenter i Java för att kommunicera med användaren (användargränssnitt), men det finns objekt i standardbiblioteken för de tillfällen

Läs mer

Objektorienterad programmering D2

Objektorienterad programmering D2 Objektorienterad programmering D2 Laboration nr 2. Syfte Att få förståelse för de grundläggande objektorienterade begreppen. Redovisning Källkoden för uppgifterna skall skickas in via Fire. För senaste

Läs mer

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ

Kapitel 6. Hakparenteser fšr att ange index MŒnga všrden av samma typ Organisation En array Šr en ordnad lista av všrden Varje všrde har ett numeriskt index - deklaration & anvšndning som parametrar flerdimensionella fšlt N element indexeras med 0 till N-1 0 1 2 3 4 5 6

Läs mer

Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer. Vad handlar kursen om? Vad handlar kursen om?

Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer. Vad handlar kursen om? Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer Allmänt om kursen Kort javagrund repetition - Klasser, metoder, objekt och referensvariabler, - Hierarkiska klass strukturer - Arrayer och arrayer av objekt - Collection ramverket

Läs mer

Tänk på följande: Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken.

Tänk på följande: Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken. Tentamen Programmeringsteknik I 2015-01-10 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande: Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till

Läs mer

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)

Läs mer

DD2385 Programutvecklingsteknik Några bilder till föreläsning 1 24/ Kursöversikt Javarepetition/Javaintroduktion

DD2385 Programutvecklingsteknik Några bilder till föreläsning 1 24/ Kursöversikt Javarepetition/Javaintroduktion DD2385 Programutvecklingsteknik Några bilder till föreläsning 1 24/3 2014 Innehåll Kursöversikt Javarepetition/Javaintroduktion UML - klassdiagram-introduktion i anslutning till Java-exemplen Kursmål,

Läs mer

Algoritmer. Två gränssnitt

Algoritmer. Två gränssnitt Objektorienterad programmering E Algoritmer Sökning Linjär sökning Binär sökning Tidsuppskattningar Sortering Insättningssortering Föreläsning 9 Vad behöver en programmerare kunna? (Minst) ett programspråk;

Läs mer

Innehåll. dynamisk bindning. och programmering CRC) u Arv, polymorfi och

Innehåll. dynamisk bindning. och programmering CRC) u Arv, polymorfi och Innehåll u OOP snabbintroduktion u Datatyper u Uttryck u Satser u Arv (intro) u Programvaruutveckling och programmering u Klassdesign och metodik (UML, CRC) u Arv, polymorfi och dynamisk bindning u Fält

Läs mer

DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL. r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar:

DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL. r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar: DIVISIONSEXEMPEL RELATIONSALGEBRA OCH SQL r s använder vi för att uttrycka frågor där ordet alla figurerar: Ex. Vilka personer har stamkundskort vid ALLA klädesbutiker i stad X? Vilka personer har bankkonto

Läs mer

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye DD2310 Javaprogrammering för Pythonprogrammerare Johan Boye James Gosling pappa till Java Hej.java public class Hej { public static void main( String[] args ) { System.out.println( "Hej" ); Java basics

Läs mer

Målen med OOSU. Objektorienterad programmering. Objektorienterad programmering. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1

Målen med OOSU. Objektorienterad programmering. Objektorienterad programmering. Karlstads Universitet, Johan Öfverberg 1 Objektorienterad programmering Vi började med att programmera i main, sedan gick vi vidare till flera metoder i en klass. Nu är det dags för flera klasser. Objektorienterad programmering Relationer mellan

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F12:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 12 Mer om JOptionPane Undantagshantering Vad är det? try catch Kasta egna undantag Filhantering spara objekt mellan körningar Användardialog via

Läs mer

Att prova på en enkel Applet och att lära sig olika sätt att hämta data från tangentbordet. Du får även prova på att skapa din första riktiga klass.

Att prova på en enkel Applet och att lära sig olika sätt att hämta data från tangentbordet. Du får även prova på att skapa din första riktiga klass. Datateknik A, Syfte: Att prova på en enkel Applet och att lära sig olika sätt att hämta data från tangentbordet. Du får även prova på att skapa din första riktiga klass. Att läsa: Lektion 2 Uppgifter:

Läs mer

Föreläsning 4. Klass. Klassdeklaration. Klasser Och Objekt

Föreläsning 4. Klass. Klassdeklaration. Klasser Och Objekt Föreläsning 4 Klasser Och Objekt Klass Beskrivning av en objekttyp Beskriver egenskaper och beteende (fält och metoder) Klassen fungerar som en ritning Objekt skapas från klassbeskrivningen - instansieras

Läs mer

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Översikt Formalia Vad är objektorienterad programmering 729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Definieria klasser Skapa och använda objekt Annika Silvervarg Ciltab, IDA, Linköpings universitet

Läs mer

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken.

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken. Tentamen Programmeringsteknik I 2012-09-01 Skrivtid: 0900-1200 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till

Läs mer

OOP Tentamen

OOP Tentamen DVS SU/KTH 1 (6) OOP OOP Tentamen 2007-12-21 13.00 18.00 Avser kurserna: DSK1:OOP GES:OOP ID1013 GKOOP-distans Anvisningar Skriv namn och personnummer på varje inlämnat blad. Påbörja varje ny uppgift på

Läs mer

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken.

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken. Tentamen Programmeringsteknik I 2014-10-17 Skrivtid: 0800-1300 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till

Läs mer

Objektorienterad programmering. Grundläggande begrepp

Objektorienterad programmering. Grundläggande begrepp Objektorienterad programmering Grundläggande begrepp Hur beskriver vi objekt? Vill ha en representationsoberoende beskrivning Abstrakta datatyper! Data Operationer Objekt Representerar en verklig eller

Läs mer

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering

Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(4) Institutionen för datavetenskap Tentamen, EDAA20/EDA501 Programmering 2011 10 19, 8.00 13.00 Anvisningar: Denna tentamen består av fem uppgifter. Preliminärt ger uppgifterna

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

Mer om klasser och objekt

Mer om klasser och objekt Klassvariabler och klassmetoder En klass kan innehålla klassvariabler och klassmetoder. TDA143 I1 Programmerade system Föreläsning 5 (OH-bilder 5) Mer om klasser och objekt Christer Carlsson Det som skiljer

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad

Läs mer

EnKlass. Instans 3 av EnKlass. Instans 2 av EnKlass

EnKlass. Instans 3 av EnKlass. Instans 2 av EnKlass Övningstillfälle 4 Klasser och objekt (s. 221 ff.) Syfte 1: En naturlig fortsättning på koncepten abstraktion och inkapsling! Funktion (återanvändning av skyddad, säker och testad kod) Modul (återanvändning

Läs mer

Tentamen. 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14.

Tentamen. 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14. Tentamen 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14.00, sal E33 Tentan har en teoridel och en problemdel. På teoridelen är inga hjälpmedel

Läs mer

Tentamen på kursen DA7351, Programmering 1. 051102, kl 08.15-12.15. Malmö högskola Teknik och samhälle. DA7351, Programmering 1 1 051102

Tentamen på kursen DA7351, Programmering 1. 051102, kl 08.15-12.15. Malmö högskola Teknik och samhälle. DA7351, Programmering 1 1 051102 Tentamen på kursen DA7351, Programmering 1 051102, kl 08.15-12.15 Tillåtna hjälpmedel: Valfri bok om Java. Vid bedömning av lösningarna tas hänsyn till om dessa uppfyller de krav på programkvalitet (strukturering,

Läs mer

2 b) Bodega bodegan = new Bodega(); double moms = 0.235; String namn = "Vargtass"; System.out.println(namn + " " + moms + bodegan.ändra(moms, namn); S

2 b) Bodega bodegan = new Bodega(); double moms = 0.235; String namn = Vargtass; System.out.println(namn +   + moms + bodegan.ändra(moms, namn); S Namn: Personnr: 1 2D1310 Programmeringsteknik i Java för M1, K2, Media1 och I1 (1p) 16 december 2000 Hjälpmedel: En Javabok. System.out är ett objekt kopplat till skärmen, dvs samma sak som i labbarna

Läs mer

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle

Malmö högskola 2007/2008 Teknik och samhälle Laboration 9 Avsikten med denna laboration är att du ska jobba vidare med klasser. Uppgifterna går ut på att skriva metoder och att skriva konstruktorer. Laborationen bygger vidare på laboration 8. Skapa

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 2005-01-13

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 2005-01-13 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 2005-01-13 Skrivtid: 14.00-19.00 Lokal: Polacksbacken Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Anders besöker tentan cirka kl. 15.30. Observera: Programkod

Läs mer

F4. programmeringsteknik och Matlab

F4. programmeringsteknik och Matlab Programmeringsspråk Föreläsning 4 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer 1 Ett program är en eller flera instruktioner

Läs mer

OOP Omtenta 2011-03-05 10.00 15.00

OOP Omtenta 2011-03-05 10.00 15.00 Stockholms universitet 1 (6) OOP OOP Omtenta 2011-03-05 10.00 15.00 Avser kurserna: DSK1:OOP GES:OOP ID1013 Anvisningar Påbörja varje ny uppgift på nytt blad. Skriv endast på ena sidan av bladen. Skriv

Läs mer

Konstruktion av klasser med klasser

Konstruktion av klasser med klasser Konstruktion av klasser med klasser Klasser kan byggas på redan denierade klasser genom att klassobjekt används som dataattribut när en ny klass beskrivs. Exempel: Klassen PairOfDice har två attribut attribut

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOM2 - JAVA, 4P.

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOM2 - JAVA, 4P. Uppgift 1 (2 poäng) Utgå från följande klassdefinition : public class TempKlass public String uttext; public static int svar; LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN PROGRAMMERINGSMETODIK MOM2 - JAVA, 4P. 991122

Läs mer

Tentamen DE12, IMIT12, SYST12, ITEK11 (även öppen för övriga)

Tentamen DE12, IMIT12, SYST12, ITEK11 (även öppen för övriga) Grundläggande programmering med C# Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TEN1 NGC011 Tentamen DE12, IMIT12, SYST12, ITEK11 (även öppen för övriga) (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

5. En metod som anropar sig själv a) får inte förekomma i Java-program b) kallas destruktiv c) kallas iterativ d) kallas rekursiv 6. Vilka värden har

5. En metod som anropar sig själv a) får inte förekomma i Java-program b) kallas destruktiv c) kallas iterativ d) kallas rekursiv 6. Vilka värden har Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor i Java Först följer frågor av flervalstyp. Frågorna är inte ordnade efter svårighetsgrad. 1. Skillnaden mellan typerna int och

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java Undantag Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet Skansholm: Kapitel 11

Objektorienterad programmering i Java Undantag Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet Skansholm: Kapitel 11 Objektorienterad programmering i Java Undantag Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet Skansholm: Kapitel 11 Undantag Engelska: exceptions Skansholm: exceptionella händelser Fel som genereras om man försöker

Läs mer

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a.

UML. Översikt UML. Relationer mellan klasser. A är ett aggregerat av B:n. Kontor aggregat av Enheter. 12 olika diagramtyper, bl.a. Översikt UML Sekvensdiagram (dynamic structure) Informationsflöde genom programmet Användningsfall (use cases) Aktörers interaktion med systemet Paketdiagram Beroenden mellan paket abstrakta klasser Multipel

Läs mer

JAVAUTVECKLING LEKTION 7

JAVAUTVECKLING LEKTION 7 JAVAUTVECKLING LEKTION 7 2016 Mahmud Al Hakim mahmud.al.hakim@nackademin.se www.alhakim.se AGENDA Olika språkversioner (Klassen Locale) Utskrift i kommandofönster Inläsning via kommandofönster Standardklassen

Läs mer