Gotland: den jämställda ön?

Transkript

1 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

2 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag Text: Hanna Glans, EQO Equal opportunities AB (2014) Bearbetning av underlag: Mattias Hansson, Bettina Rother, Ragnhild Falkenhaug Foto: Lena Hultberg, Länsstyrelsen i Gotlands län 2 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

3 Länsstyrelsen i Gotlands läns förord Hur jämställt är Gotland egentligen? I januari 2013 fick Länsstyrelsen ett regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. I samband med strategiuppdraget tog vi fram detta kunskapsunderlag i syfte att få en klarare bild av hur det står till med jämställdheten på Gotland. Ökad kunskap leder till bättre planerade insatser och ett effektivare arbete. Målet är att ojämställdheten ska minska. Sveriges jämställdhetspolitik utgår från det övergripande nationella målet - kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Länsstyrelsen uppdrag är att verka för att den nationella jämställdhetspolitiken ska få genomslag i länet. Länsstyrelsens roll är också att fungera som ett stöd för andra aktörer som arbetar med jämställdhet i länet. Ett led i detta stöd är att ta fram kunskapsunderlag som visar på villkor och förutsättningar för alla medborgare på ön, oavsett kön. Mycket har hänt när det kommer till jämställdheten på Gotland, till exempel är Gotland det län i landet som har högst andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder och när det gäller chefer har vi en jämn könsfördelning inom den offentliga sektorn. Trots framgångar återstår det arbete inom en rad områden, inte minst när det kommer till våld mot kvinnor, löneskillnader och fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. I detta kunskapsunderlag finns statistik inom flera av de områden där det återstår stora skillnader och fler insatser krävs. Några exempel är: Män tjänar mer än kvinnor och den genomsnittliga månadslönen för de tio största yrkesgrupperna på Gotland under 2010 visar att män har 2990 kr/månad mer än kvinnor inom samma yrkesområde. Kvinnor lägger i snitt ner 3,5 timmar på obetalt arbete varje dag jämfört med mäns 2,5 timmar. Under de senaste 20 åren har kvinnor minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn samtidigt som män har ökat sitt obetalda arbete med 8 minuter. Gotländska män upplever störst trygghet i landet, bara 3 % av männen säger att de låter bli att gå ut ensamma p.g.a. rädsla eller oro. Medan var tredje gotländsk kvinna (34 %) mellan 18 och 80 år uppger att hon avstår från att gå ut ensam p.g.a. rädsla eller oro för våld. Det är vår förhoppning att du som läsare ska få nytta av denna sammanställning och finna inspiration och drivkraft i ditt eget jämställdhetsarbete. Jämställdhet är viktigt för Gotlands utveckling och något som berör alla. Detta kunskapsunderlag kan fungera som en karta framåt inte bara för länsstyrelsen Gotland utan även för andra aktörer i länet för att vi vill arbeta tillsammans i dialog och med helhetssyn. Kicki Scheller Enhetschef Irma Cupina Särskilt sakkunnig i jämställdhet Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 3

4 Innehåll Kunskap gör en stark...5 Frågeställningar, avgränsningar och metod... 5 Del 1: Jämställdhet: teori, politik och regional utveckling...6 Jämställdhet är en mänsklig rättighet...7 Svensk jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering...9 Jämställdhetsintegrering politisk strategi...9 Jämställdhet för ett hållbart regionalt tillväxtarbete...11 Jämställd tillväxt...11 Förändring sker regionalt och lokalt länsstrategi för ett jämställt Gotland...14 Länsstrategi för jämställdhetsintegrering...16 Jämställdhet i utvecklingsprogrammen för Gotland...17 Samtal med: Regionsstyrelsens ordförande, Åke Svensson...20 Del 2: Makt att forma samhället och sitt eget liv:...22 Gotland och de jämställdhetspolitiska målen Makt att forma samhället och sitt eget liv: bilden av Gotland tar form...23 Jämn fördelning av makt och inflytande på Gotland?...24 Samtal med: Elisabeth Kalkhäll, VD för ALMI Gotland Ekonomisk jämställdhet?...30 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet?...36 Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: hur ser det ut på Gotland?...39 Kvinnors och mäns makt att forma samhället och sitt eget liv på...42 Gotland en sammanfattning av de fyra delmålen Samtal med: Stefan Persson, Näringslivschef på Region Gotland Del 3: Jämställdhetsintegrering på Gotland: aktörer, insatser och vägval...44 Jämställdhetsintegrering - aktörer och insatser på Gotland...45 Offentliga, privata och ideella aktörer har betydelse för jämställdhetsintegrering Samverkansgrupper och nätverk Hur sker arbetet med jämställdhet i länet?...50 Samtal med: Katrin Rindlaug, Jämställdhetsstrateg på Region Gotland Vägval för länsstrategin...55 Mindre län större genomslagskraft i jämställdhetsarbetet Begreppsdefinitioner...58 Referenser...59 Fotnoter Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

5 Kunskap gör en stark! Det räcker inte med en samstämmighet om att jämställdhet är positivt och bra. Det räcker inte att fokusera formuleringar om kvinnors, mäns, flickors och pojkars lika villkor, rättigheter och möjligheter och addera dem till olika samhällsvisioner och mål. Det räcker inte ens med en gemensam vilja att verkligen åstadkomma förändring. Utan kunskap om vad jämställdhet är och varför det behövs så når vi inte hela vägen fram. I värsta fall resulterar våra aldrig så goda intentioner kanske till och med i snubblande steg bakåt. Kunskap om vad jämställdhet är, varför det är viktigt och hur det faktiskt ser ut är avgörande för ett bra förändringsarbete. Teorier om genus och forskning om jämställdhet behöver stöpas om till praktiska redskap för aktivt arbete. Lättare sagt än gjort? Faktum är att det egentligen inte är särskilt svårt; om vi fyllt på vårt teoretiska bagage så är nästa steg att helt enkelt införskaffa en spade. När vi sedan står där och gräver, emellanåt med pauser för att undersöka och analysera våra fynd, så klarnar också bilden av vad som behöver göras och med vilka medel. Jämställdhet upplevs ofta som otydligt (även för dem som tycker att det är viktigt och bra). Som en formulering som måste in i relevanta regionala handlingsplaner och värdegrunder för att det hör till och säkert är bra, utan att det för den skull är klart vad det egentligen innebär. För många blir praktiskt arbete med jämställdhet därför en aha-upplevelse. När ojämställdhet synliggörs i det sammanhang en befinner sig då kan arbetet börja på riktigt. Det här kunskapsunderlaget syftar till att ge utrymme för reflektion och diskussion om möjliga vägval för den kommande länsstrategin för jämställdhetsintegrering på Gotland. Det är en nulägesbild av flertalet av de aspekter som påverkar kvinnors och mäns, flickors och pojkars livsvillkor och möjligheter. Men även en översikt av de många insatser som redan görs. Jämte kunskap om jämställdhet och regional utveckling väcker nulägesbilden förhoppningsvis tankar om möjligheterna till fortsatt jämställdhetsintegrering av länet. Frågeställningar, avgränsningar och metod Hur står det till med jämställdheten på Gotland? Hur skiljer sig villkoren och möjligheterna för kvinnor och män att ha makt över sina egna liv och inflytande på samhället de lever i? Vad kan det som hittills gjorts ge för tips inför kommande satsningar? Kunskapsunderlaget tar avstamp i de jämställdhetspolitiska målen och arbetet med jämställdhetsintegrering och ger tillsammans en bild av jämställdhetsläget på Gotland just nu. Del 1. J ämställdhet: teori, politik och regional utveckling. Hur hänger jämställdhet ihop med mänskliga rättigheter? Vilka är utgångspunkterna för svensk jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering? Introduktionen leder vidare till betydelsen av jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet och uppdraget att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Del 2. Makt att forma samhället och sitt eget liv: Gotland och de jämställdhetspolitiska målen. Nationella undersökningar och regionala indikatorer ger en bild av jämställdhetsläget på Gotland idag vissa delar framträder tydligt, andra behöver undersökas vidare. Del 3. Arbete med jämställdhetsintegrering och insatser för jämställdhet. Här ges exempel på hur olika aktörer arbetar för jämställdhet, på samverkansgrupper, nätverk och projekt. De tre delarna summeras med siktet inställt på fortsatt arbete. Så gick arbetet med kunskapsunderlaget till: läsning av regionala utvecklingsplaner, strategier och beslutsdokument läsning av genomförda studier rörande Gotland och olika nationella satsningar intervjuer med utvalda nyckelpersoner Värt att komma ihåg! Det här är ingen utvärdering av organiseringen eller effekterna av arbetet med jämställdhet på Gotland, inte heller av berörda aktörers interna arbete med jämställdhet. I rapporten ställs en rad frågor om hur nulägesbilden kan förstås och om vad som kan undersökas närmre. Ni som läser kommer garanterat att få syn på ännu mer som det vore spännande att arbeta med framöver. Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 5

6 Del 1. Jämställdhet: teori, politik och regional utveckling 6 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

7 Jämställdhet är en mänsklig rättighet Arbetet för jämställdhet och mänskliga rättigheter har genom historien drivits på en mängd sätt, av olika aktörer och med skiftande fokus. Det som idag görs i enskilda län och kommuner är ett resultat av en lång rad historiska förändringar, men även av alla de insatser som sker just nu - i Sverige och internationellt. Att det tillkommer nya strategier och åtgärder beror på att förändring fortfarande behövs. Jämställdhet handlar om fördelningen av makt och resurser och om relationen mellan kvinnor och män. Människor har, oavsett kön, rätt till lika rättigheter, möjligheter och villkor. Jämställdhet är en mänsklig rättighet som ännu inte är uppfylld. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna kom 1948 och gör tydligt att rättigheterna gäller såväl kvinnor som män. Drygt 30 år senare, 1979, kom Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor även kallad Kvinnokonventionen, för att förstärka att rättigheterna även omfattar kvinnor. Trots alla deklarationer, resolutioner och rekommendationer som hade antagits av FN och dess fackorgan var diskrimineringen av kvinnor fortfarande utbredd. Kvinnokonventionen kallas ibland för den globala jämställdhetslagen och kräver av länderna som anslutit sig att de aktivt arbetar för att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor. Dokumentet är juridiskt bindande för de stater som ratificerat (undertecknat) den, vilket Sverige gjorde som första land 1980 (idag har ca 180 stater skrivit på). Kvinnokonventionen gör tydligt att jämställdhet förutsätter att kvinnor och män tar gemensamt ansvar för barnen och att mäns traditionella roll inom familjen, liksom kvinnors traditionella roll inom samhället, förändras. Alla former av uteslutande eller förhindrande av kvinnors rätt att leva sina liv med tillgång till samma rättigheter och friheter som män skall räknas som diskriminering av kvinnor, även om det sker oavsiktligt. Det gäller på det politiska planet, inom det ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga eller något annat område - vilket betyder även hemmet och privatlivet. Att frågor om familje- och privatliv inkluderas gör Kvinnokonventionen mycket speciell och radikal i sina krav. 1 Pekingplattformen är FN:s handlingsplan för jämställdhet. Den uppmanar länder att bland annat använda jämställdhetsintegrering, positiv särbehandling och kvotering för att skynda på förändringen av ojämställdhet på såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå. Pekingplattformen är inte juridiskt bindande men ger ett politiskt och moraliskt förpliktigande för de länder som undertecknat den. Läs mer på: Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 7

8 8 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

9 Svensk jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering Under den första halvan av 1900-talet handlade jämställdhetsarbetet i hög utsträckning om formell jämställdhet. Kvinnorörelsen drev krav om politiska förändringar som skulle gynna kvinnor som medborgare och göra dem jämställda med männen. Under 1900-talet har den formella jämställdheten ökat och idag ger lagstiftningen kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det innebär bland annat lika rätt att rösta, utbilda sig, inneha maktpositioner, lönearbeta och bestämma över sitt eget liv. Trots de formellt lika rättigheterna råder i praktiken fortfarande ojämställdhet. Sedan slutet av 1980-talet har det därför talats allt mer om informella hinder för jämställdhet, hinder som inte i första hand beror på lagar och regler utan hänger samman med normer om kön och skilda förväntningar på kvinnor och män. Det är hinder som är svåra att lagstifta bort och som får negativa konsekvenser för såväl kvinnor som män. Idag handlar mycket av det praktiska jämställdhetsarbetet och politiken därför om att utveckla strategier och metoder för att kvinnor och män ska få reellt lika villkor i det vardagliga livet. 2 Kvinnors rösträtt 1921 fick kvinnor i Sverige rösträtt, efter Finland (1906), Norge (1913), Danmark och Island (1915). Första land i världen att införa rösträtt för kvinnor var Nya Zeeland Sist i Europa var Liechtenstein Sveriges jämställdhetspolitiska mål I regeringens proposition Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken fastslogs 2005 de jämställdhetspolitiska mål som vi arbetar för att förverkliga idag. Sveriges regering och riksdag har ställt sig bakom målen och enats om att samtliga är avgörande för att möjliggöra jämställdhet. Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det konkretiseras genom fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 3 Det handlar med andra ord om ekonomisk, social och politisk jämställdhet. Jämställdhetsintegrering politisk strategi för att uppnå målen Med stöd i Pekingplattformen och gemensamma beslut inom EU och FN, beslutade regeringen 1994 att använda jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Tidigare hade frågor om jämställdhet drivits i skymundan och haft svårt att få genomslag. Strategin innebär istället att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och användas av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Förslag och beslut måste därför analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att ta reda på vilka konsekvenser de får för kvinnor och män. I det arbetet ingår både kvalitativa och kvantitativa aspekter allt från att räkna hur många kvinnor och män som sitter på olika positioner i samhället, till att undersöka kvinnors och mäns reella villkor och möjligheter att leva sina liv och påverka samhället. Sedan mitten av 90-talet har en mängd metoder använts för jämställdhetsintegrering i syfte att påverka de strukturer och processer som leder till ojämställdhet. 4 Alla de organisationer kommuner, landsting, regioner, privata och ideella aktörer som möter medborgarna i vardagen har en central roll när det gäller att förändra ojämställdhet. Jämställdhet skapas där vi fattar beslut, fördelar resurser och skapar normer. 5 Det ger offentliga, privata och ideella aktörer ett stort ansvar, men också många möjligheter. De vägval som görs på Gotland påverkar enskilda människors liv och regionens utveckling. Det är därför som jämställdhetsintegrering är så viktigt inom samhällets alla områden. Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 9

10 Genussystemet utgångspunkt för svensk jämställdhetspolitik Teorin om genussystemet beskriver hur normer och strukturer gör att kvinnor och män behandlas och förväntas vara olika och att män och det som ses som manligt värderas högre än kvinnor och det som anses vara kvinnligt. Genussystemet bidrar till att vi, trots formellt lika rättigheter, i praktiken inte har jämställdhet. Teorin bygger på två principer: könens isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att män och kvinnor och det som ses som manligt respektive kvinnligt, hålls isär och betraktas som motsatser. Det gör att kvinnor och män finns på olika arenor i samhället, både horisontellt och vertikalt. Ett exempel är arbetsmarknaden där kvinnor och män sällan har samma yrke eller positioner. Den manliga överordningen och hierarkin märks bland annat genom att det män gör betraktas som mer värdefullt än det kvinnor gör. Män tjänar mer än kvinnor, har mer makt och ses som norm, medan kvinnor uppfattas som undantag och avvikande. Teorin utgår från att kön är en social konstruktion, alltså något vi lär oss. Den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män är därför inte det intressanta. Istället är det väsentligt att synliggöra vilken betydelse som vi ger de här skillnaderna och vilka föreställningar som vi tillskriver kvinnor respektive män. Kön är dock ingen okomplicerad kategorisering. Sverige erkänner två juridiska kön, kvinna och man. Samtidigt finns det personer som varken definierar sig som kvinna eller man och det finns personer som biologiskt inte kan kategoriseras som kvinna eller man. Det finns också personer som väljer att förändra sin kropp utifrån att kroppen och könsidentiteten inte stämmer överens. Slutligen finns stora variationer inom könen som påverkar människors förutsättningar, såsom exempelvis könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ändå påverkas alla människor av samhällets normer och värderingar kopplade till kategorierna kvinna och man. Med ett intersektionellt perspektiv synliggörs hur kön samspelar med andra maktordningar och diskrimineringsgrunder som etnicitet, religion, funktionedsättning, ålder, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Länsstyrelserna arbetar därför både med verktyg som könsuppdelad statistik men också med att utmana normer kring kön. Genus: är det socialt skapade könet. Vi lär oss att agera enligt uppfattningarna om hur kvinnor och män ska vara. Genus är föränderligt. Kön: betecknar ofta både det biologiska och det socialt skapade könet. Norm: en norm är det som anses vara det normala, det naturliga och är det som annat jämförs med. Det är underförstådda och oskrivna handlingsregler, förväntningar och idéer inom sociala gemenskaper och i samhället. Normer baseras på värderingar. Läs mer: Yvonne Hirdman, Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning (1988), eller på 10 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

11 Jämställdhet för ett hållbart regionalt tillväxtarbete Regionalpolitiken syftar till att möta de regionala utmaningar och behov som en ojämn fördelning av välfärd, inkomster och ekonomisk tillväxt kan ge upphov till. Genom skatteutjämningssystemet ska en likvärdig kommunal service kunna garanteras alla medborgare oavsett kommuntillhörighet. Inriktningen för regionalpolitiken har fått ett tydligare fokus på ekonomisk tillväxt och under senare år på jämställdhetens betydelse för denna. Målet med politiken är att skapa regional och lokal utvecklingskraft i alla delar av landet. För att lyckas med detta ska politiken vara hållbar vilket innebär att den ska bidra till att såväl nuvarande som kommande generationer av kvinnor och män har sunda ekonomiska, sociala och miljömässiga levnadsvillkor. 6 Regional utveckling handlar om att mobilisera, utveckla och formera regionens resurser för att säkra en hållbar tillväxt. Givetvis är det ett arbete som berör och behöver inkludera såväl kvinnor och män, som flickor och pojkar. Att frågor om jämställdhet är del av de regionala utvecklingsprocesserna är därför helt centralt. De regionala utvecklingsprogrammen är viktiga redskap för att tillföra processen kompetens gällande jämställdhet. Men om jämställdhetsperspektivet ska få genomslag behöver det integreras för att inte bli ett mål vid sidan av andra mål rörande ekonomisk tillväxt. 7 Vad är hållbar tillväxt? Med tillväxt menas vanligen en procentuell ökning av de varor och tjänster som produceras i en ekonomi (kallat BNP). Den ekonomiska tillväxten är hållbar om dagens ekonomiska, miljömässiga och sociala behov kan tillgodoses samtidigt som kommande generationer ges möjligheter att tillgodose sina behov. Ur: En skånsk modell för mångfald och tillväxt? Förstudie och förslag på fortsatt arbete, Länsstyrelsen i Skåne län, 2011:17 Jämställd tillväxt Frågan är inte längre om jämställdhet leder till ökad tillväxt och regional konkurrenskraft, utan hur den gör det. Att välja bort jämställdhet är att välja bort kvalitet i arbetet, men det kan också innebära att välja bort förnyelse, attraktionskraft och lönsamhet. ur Att välja jämställdhet, Tillväxtverket 2011, s 12 Tillväxtverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Detta för att underlätta för det regionala tillväxtarbetet att kunna anpassas till olika förutsättningar och behov. Under arbetets gång undersökte de hur jämställdhet kan bidra till tillväxt, om jämställdhet hittills har utvecklat det regionala tillväxtarbetet och hur jämställdhetsperspektivet kan stärkas framöver. I rapporten Att välja jämställdhet samlar de resultatet av arbetet och konstaterar att: Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare alla kompetenser tillvaratas. Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet - jämställdhet leder till ökad tillit mellan människor, inte minst genom att vi möts över gränser och att detta sker på lika villkor, med lika möjligheter oavsett könstillhörighet. Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten för att locka till sig nya invånare och få befintliga att stanna kvar måste både kvinnor och män se möjligheter till utveckling. Det behöver finnas god infrastruktur, bra kommunikationsmöjligheter och skolor som ger flickor och pojkar likvärdiga möjligheter till utbildning. Jämställdhet ökar den regionala innovationsförmågan - när kvinnors och mäns erfarenheter och idéer beaktas kan produkter och tjänster som bättre passar båda grupperna utvecklas och möjligheter att nå nya marknader öppnas. 8 Att jämställdhet bidrar med mervärde eller rent utav är förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling tycks givet. Samtidigt är det inte självklart hur arbetet för att integrera jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet bör gå till. Det finns inte en beprövad metod som fungerar i alla sammanhang, ingen manual att följa till punkt och pricka. Arbetet behöver utgå från och anpassas till en förståelse av det sammanhang som avses. Det gör insatserna båda spännande och krävande. Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 11

12 Vad är hållbar tillväxt? Med tillväxt menas vanligen en procentuell ökning av de varor och tjänster som produceras i en ekonomi (kallat BNP). Den ekonomiska tillväxten är hållbar om dagens ekonomiska, miljömässiga och sociala behov kan tillgodoses samtidigt som kommande generationer ges möjligheter att tillgodose sina behov. Ur: En skånsk modell för mångfald och tillväxt? Förstudie och förslag på fortsatt arbete, Länsstyrelsen i Skåne län, 2011:17 Hållbarhetsbegreppet knyter samman jämställdhet och tillväxt När kommuner och regioner integrerar jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är det viktigt att vara så konkret som möjligt för att undvika att fastna i policyformuleringarna. Om målen är otydliga och insatserna hamnar på fel nivå är framsteg och förändringar svåra att genomföra. Tillväxtverket beskriver tre definitioner av organisationers förhållningssätt när det gäller att införliva jämställdhet i tillväxtarbetet: 9 1. Den restriktiva definitionen är att jämställd tillväxt innebär arbete för ekonomisk tillväxt utan att jämställdhet motarbetas. Eventuellt jämställdhetsarbete sker som ett parallellt spår utan större betydelse för organisationen. Jämställdhet ses här som en individuell fråga där kvinnor kan behöva stöd för att öka tilltron till sig själva och exempelvis sin förmåga som företagare. 2. Den proaktiva definitionen innebär att organisationen ser sitt ansvar för att förändra ojämställdhet. Förståelsen av jämställd tillväxt är att organisationen arbetar för jämställd tillväxt om den arbetar för både jämställdhet och tillväxt. Det finns kunskap om varför jämställdhet är viktigt och det uppfattas finnas tydliga vinster med att integrera jämställdhet i arbetet. Jämställdhet ses både som en strukturell och en individuell fråga. 3. Den avancerade definitionen är att tillväxten inte anses vara jämställd förrän samhället som tillväxten sker i är jämställt. Det måste till ett omfattande och strategiskt jämställdhetsarbete på detaljnivå, anpassat till den enskilda organisationens områden. I det här fallet ställs dessutom krav på andra aktörer som organisationen samarbetar med om ett liknande förhållningssätt. 10 De regionala insatserna för tillväxt och jämställdhet uppfattas inte sällan som två skilda områden, med olika mål och inriktning som inte är helt enkla att kombinera. Hållbarhetsperspektivet används ofta för att på ett tydligare sätt knyta samman de två områdena. 11 Utgångspunkten är att tillväxten ska vara hållbar och att hållbarhet möjliggörs om hänsyn tas till både ekonomi, miljö och sociala dimensioner- i vilka jämställdhet, integration och mångfald är viktiga delar. Med ett sådant förhållningssätt kan jämställdhet, förutom att vara ett viktigt samhällsmål, även ses som ett medel eller verktyg för att uppnå andra värden och möjliggöra tillväxt. Vad är hållbar utveckling? Begreppet fick globalt genomslag 1987 genom Brundtlandskommissionens definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kommissionen framhöll att hållbar utveckling inte ska ses som ett permanent tillstånd utan som en ständig förändringsprocess som innefattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter och syftar till att ge människor högre livskvalitet. Hållbar utveckling brukar delas in i tre dimensioner: Sociala dimensionen: handlar om samspel mellan människor och innefattar jämställdhet, integration, trygghet, samhörighet, meningsfullhet, försörjning, folkhälsa mm. Ekologiska dimensionen: innebär ett långsiktigt hållbart samspel mellan människan och hennes livsmiljö och att skydda och bevara livsutrymmet för andra arter på jorden. Ekonomiska dimensionen: handlar om hur människor hanterar de resurser och processer i naturen och samhället som ger ekonomisk tillväxt. En hållbar ekonomi måste bygga på att varken sociala eller ekonomiska resurser överutnyttjas. Det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025, understryker att för att nå målen för hållbarhet i alla delar av samhället behövs ett aktivt, medvetet och långsiktigt arbete. Källor: Anna Ullsten, Hållbar utveckling som drivkraft för ekonomisk tillväxt en inventering av studier inom ämnesområdet, PM , Handlingsgruppen för hållbar utveckling i RTP-processen, Nutek Vision Gotland 2025, Regionalt utvecklingsprogram för Gotland, RUP, Gotlands kommun (2008) 12 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

13 Handlingsplaner och strategier för tillväxt Nationell strategi för tillväxt och regional konkurrenskraft Regeringskansliet följde upp den Nationella Strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och fann att den var vägledande för det regionala tillväxtarbetet och att de nationella prioriteringarna syntes i de regionala utvecklingsprogrammen. Det framkom dock utvecklingsbehov, bland annat rörande demografiska utmaningar med åldrande befolkning och bristande integration av unga och utrikesfödda på arbetsmarknaden. I regeringens skrivelse om strategiskt tillväxtarbete betonas vikten av stärkt samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken. Regeringen slår fast att demografiska utmaningar, internationalisering och hållbarhetsdimensionen (inkluderande jämställdhet och integration) i högre grad ska uppmärksammas i analys, utveckling av program och i insatser i det regionala tillväxtarbetet. Källa: Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, Skr 2009/10:221, Näringsdepartementet (2010), Nationella Strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , Näringsdepartementet (2007) Regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Regionernas tillväxt är summan av den tillväxt som kvinnor och män skapar var för sig och tillsammans. Sammantagna är de avgörande för Sveriges utveckling. Undersökningar visar vikten av att ta tillvara kvinnors och mäns kunskaper, affärsidéer och innovativa lösningar. Regeringens handlingsplan för jämställd regional tillväxt är en uppmaning till aktörer på kommunal och regional nivå att arbeta för att möjliggöra jämställd tillväxt, bland annat genom handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet. Målet är att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att nå inflytande i tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. På så vis syftar planen även till att göra verklighet av de jämställdhetspolitiska målen om en jämn fördelning av makt och inflytande och ekonomisk jämställdhet. Källa: Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , Näringsdepartementet (2012) Europa 2020 en strategi för och vision om tillväxt I EUs vision för Europa föreslås tre prioriteringar: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och social och territoriell sammanhållning En hållbar tillväxt för alla kan implementeras på flera sätt: genom en tydlig policy för prioriteringar inom jämställdhetsområdet, genom specifika insatser på arbetsmarknaden och för entreprenörskap och företagande. Europeiska strategier och direktiv får i de flesta fall direkta avtryck på nationell nivå. Men det är på den regionala och lokala nivån som tillväxt genom jämställdhet uppstår. Därför är det avgörande att de europeiska och nationella målen bryts ner och konkretiseras i regionernas utvecklingsarbete för jämställdhet och tillväxt. Källa: En skånsk modell för mångfald och tillväxt? Förstudie och förslag på fortsatt arbete, Länsstyrelsen i Skåne län, 2011:17, Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 13

14 Förändring sker regionalt och lokalt länsstrategi för ett jämställt Gotland Liksom alla kommuner och regioner har Gotland sina särskilda förutsättningar. Med dessa följer utmaningar, behov och möjligheter som sätter ramarna för hur regionen kan och bör utvecklas. Region Gotland är både kommun och landsting och har det regionala tillväxtansvaret sedan Gotland är även ett eget län. Östersjöläget och det faktum att merparten av länet består av landsbygd präglar såväl befolkningsstruktur, arbetsmarknad, näringsliv, samverkan och besöksnäringens betydelse. 12 Demografin ger en bild av jämställdhetsinsatsernas målgrupper Gotland har cirka invånare och av dessa bor omkring 40 % i Visby, som är den enda staden. Liksom i riket i övrigt består befolkningen av fler kvinnor än män. Fler kvinnor än män bor i Visby tätort och på övriga Gotland är männen i majoritet. På Gotland är få invånare födda utrikes och invandringen är låg. Genomsnittsåldern för kvinnor och män är något äldre här än i övriga Sverige. Prognoser för befolkningsutvecklingen visar att andelen invånare i Sverige och på Gotland som är 60 år och äldre kommer att öka. För Gotlands del beräknas dessutom antalet invånare att minska, samtidigt som invånarantalet i övriga Sverige ökar. Om inget sker kommer gruppen kvinnor och män i åldern att ha minskat mer på Gotland än i riket. Även kvinnor och män i åldern beräknas vara färre än i riket år Under år 2011 var det fler, såväl kvinnor som män, som flyttade in till länet än som flyttade ut en positiv förändring jämfört med tidigare år. Skillnaderna mellan Visby tätort och övriga Gotland är emellertid stora och samtidigt som Visby hade ett flyttningsöverskott hade övriga Gotland ett underskott var den vanligaste hushållsformen på Gotland sammanboende utan barn. Andelen ensamstående kvinnor med barn är ungefär i nivå med riket, men större än andelen sammanboende med barn. En situation som är den motsatta i övriga Sverige. Andelen ensamstående kvinnor utan barn har ökat mellan och är högre än i riket, där siffran har legat still Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

15 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 15

16 Länsstrategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Gotlands län har, liksom övriga länsstyrelser, fått i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering för åren : Utgångspunkterna vid utarbetandet av en sådan strategi ska vara länsstyrelsens uppgifter i fråga om jämställdhet enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Strategin bör omfatta arbetet med jämställdhetsintegrering både när det gäller utåtriktat arbete i länet och i den egna verksamheten. Strategin ska utformas utifrån de behov som länsstyrelsen identifierar och gälla för perioden I framtagandet av strategin för jämställdhetsintegrering ska även andra relevanta regionala strategier beaktas (Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende länsstyrelserna, uppdrag 84). Med andra ord behövs kunskap om länsstyrelsens ansvarsuppgifter gällande jämställdhet, vad jämställdhetsintegrering är och innebär för Gotland som region, för länsstyrelsens organisation och verksamhet och innehållet i andra regionala strategier för Gotland. Även om det inte uttrycks explicit i uppdragsformuleringen så behövs dessutom förståelse för hur ojämställdheten tar sig uttryck på Gotland och för hur jämställdhet och regional utveckling hänger samman. Det handlar om två delar som behöver sättas i relation till varandra: Den första innehåller jämställdhetspolitik, lagstiftning och delmål i arbetet för förändring av ojämställdhet, internationellt och nationellt. Här finns åtgärder för organisationers interna arbete med jämställdhet; jämställdhetsplaner, lönekartläggningar, rekryteringsrutiner, checklistor, utbildningsinsatser etc. Här finns också direktiv om och krav på jämställdhetsintegrering av verksamheter för att ge en likvärdig service till medborgare och kunder, oberoende av kön. Här finns nationella program för jämställdhet, projektmedel och regionala insatser inom en mängd områden. Den andra delen är inriktad på regional utveckling, tillväxt, kompetensförsörjning, välfärd, hållbarhet. Här hittar vi regionala utvecklingsplaner och visioner, här finns näringspolitiska program, landsbygdsprogram och översiktsplaner alla med en mängd insatser för utveckling och förändring av regioner. Nationella tillväxtstrategier och mål för EU och inriktningarna för EUs olika programperioder hamnar också i den här delen. Jämställdhetsstrategin ska stärka jämställdhetsperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet och blir ett viktigt komplement till det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland, Vision Gotland Detta eftersom det är på regional och lokal nivå som förändring av ojämställdhet verkligen kan ske. I arbetet med strategin möts regionala aktörer för att med kunskap om Gotlands specifika förutsättningar och behov formulera inriktningen för de kommande årens arbete med jämställdhet. Bakgrunden till länsstrategin ligger i beslutet att genom strategin jämställdhetsintegrering göra verklighet av såväl den svenska regeringen och riksdagens som EUs och FNs mål om jämställdhet. Det är alltså ingen tillfällig insats för jämställdhet utan del av ett pågående förändringsarbete med betydelse såväl internationellt som nationellt, regionalt, lokalt och verksamhetsspecifikt. 16 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

17 Jämställdhet i utvecklingsprogrammen för Gotland Visionen: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. Vision Gotland 2025 (2008) I juni 2008 fattade dåvarande kommunfullmäktige 14 på Gotland beslut om det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland I visionen samlas synen på och målen för hur Gotland ska utvecklas och det är med utgångspunkt i programmet som inriktningen för det regionala utvecklingsarbetet sker. Utifrån en analys av Gotlands förutsättningar och potential, gjord i samverkan med hundratals gotlänningar, handlar visionen om hur det ska vara att leva och bo på Gotland, om tillväxt, sysselsättning, välfärd, energiförsörjning och kommunikationer. Gotland ska vara ett långsiktigt hållbart samhälle. I Vision Gotland 2025 framhålls att det betyder att frågor om jämställdhet, demokrati och miljö alltid ska beaktas, liksom tryggad ekonomisk tillväxt. De övergripande målen för hållbar utveckling av Gotland fram till 2025 är: Minst invånare på ön Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet Gotland är en världsledande ö-region i miljö och klimatfrågor För att konkretisera Vision Gotland 2025 finns förgreningar inom en mängd regionala utvecklingsprogram: översiktsplan, tillväxtprogram, landsbygdsutvecklingsprogram, bostadsförsörjningsprogram, folkhälsoprogram, kulturprogram, infrastrukturplan, energiplan och miljöprogram. Vision Gotland är basen, konkretiseringsprogrammen förtydligar hur målen ska nås och vem som ansvarar för att detta sker. 15 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 17

18 Bygg Gotland (Region Gotland): framhåller att samhällsplanering handlar om medvetna och systematiska förändringar som bygger på en insikt om vad som skapar bra förhållanden för medborgarna. Begreppet en god livsmiljö har olika innebörd för olika människor. Även för samma människa kan ordet ha olika innebörd under olika skeden i livet. En omsorgsfull planering kan skapa förutsättningar för goda sociala miljöer och en bebyggelsemiljö som bidrar till jämlika, jämställda och värdiga levnadsförhållanden för alla. 16 Social hållbarhet knyts här till fyra perspektiv vilka påverkar och är avhängiga varandra till stor del: trygghet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet. I Region Gotlands handlingsplan för jämställd regional tillväxt beskrivs hur Bygg Gotland bland annat föreslår att de kommande fördjupningarna särskilt ska beaktas ur ett genusperspektiv, något som skulle ge både ökad medvetenhet om jämställdhet och framtagande av verktyg för jämställdhetsarbete. Utöver att det pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering inom Region Gotlands samtliga förvaltningar och nämnder så har sociotopkartering använts som metod i flera fördjupade översiktsplaner. Inom ramen för Sveriges Kommuner och Landstings programsatsning Hållbar jämställdhet har Region Gotland metodutvecklat sociotopkarteringen med ett särskilt jämställdhetsperspektiv. 17 Sociotopkartering: en konsekvensbeskrivning/ kartläggning av kvinnor och män, flickor och pojkars nyttjande av ett aktuellt område, ort ur ett socialt perspektiv. Exempelvis en stadsdel, tätort, socken eller ett naturområde. Beskrivningen visar rörelsemönster och nyttjandegrad. Utvecklingen av metoden påbörjades Näringspolitiskt program för Gotland (Region Gotland): syftar till att bidra till en hållbar tillväxt och sysselsättning och ska samordna, prioritera och fokusera de offentligfinansierade resurserna och insatserna för näringslivsutveckling. Programmet innehåller sju utvecklingsområden; bilden av Gotland, entreprenörskap, företagsklimat, infrastruktur, kompetensförsörjning, klusterutveckling samt lokal mobilisering. Social hållbarhet är ett prioriterat perspektiv, den sociala dimensionen av hållbar tillväxt handlar om att ta tillvara drivkrafter för företagande hos alla, såväl kvinnor som män, unga som gamla etc. Programmet har en strategisk karaktär och beskriver inte hur jämställdhetsperspektivet ska integreras i tillväxtarbetet i syfte att öka både regionens och näringslivets konkurrenskraft. I Region Gotlands koncernstyrkort framgår att bland annat kvinnor och ungdomar som grupper är prioriterade vid de olika insatser som genomförs. 18 Vår framtid på Gotlands landsbygd Landsbygdsprogrammet (Länsstyrelsen i Gotlands län): målar upp en tydlig framtidsbild med en utveckling på landsbygden som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Fokus ligger på ökat företagande, tillväxt och sysselsättning med en hög miljöambition. Ledstjärnorna i programmet är hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar, att värna landsbygdens värden och minimera negativ miljöpåverkan. Landsbygdsprogrammet är en viktig del av det regionala utvecklingsarbetet på Gotland och ett centralt verktyg för att nå målen i Vision Det är tydligt kopplat inte minst till de nationella målen för den regionala utvecklingspolitiken. I programmet nämns att Generellt för Gotlands del prioriteras de ansökningar om stöd med åtgärder som främjar jämställdhet, integration av utlandsfödda eller ger sysselsättning till ungdomar Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

19 Folkhälsopolitiskt program för Gotland (Region Gotland): Programmet sätter upp delmål för det gemensamma arbetet att nå Vision Gotlands mål om att gotlänningarna ska ha bra hälsa och må bäst i landet. Ansvaret för att nå målen ligger på såväl den offentliga, ideella och privata sektorn som på den enskilda människan. Att minska de påverkbara skillnaderna i hälsa är även en viktig del av det nationella folkhälsomålet om att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Det övergripande målet ska uppnås genom delaktighet, inflytande och jämställda villkor för kvinnor, män, flickor och pojkar att forma sina liv och samhällsutvecklingen. Men även genom att det gotländska samhället underlättar och ger förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor och att föräldrar har förutsättningar och stöd för ett gott föräldraskap utifrån barnets behov. 20 Region Gotlands handlingsplan för regional jämställd tillväxt : kopplar ihop regeringens nationella tillväxtprioriteringar med Vision Gotland 2025, det Näringspolitiska programmet och översiktsplaneringen Bygg Gotland. Handlingsplanen innehåller två mål och syften: dels ska projekt som finansieras med anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder systematiskt hanteras och genomföras med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Detta främjar den regionala tillväxten genom att projekten med lämpliga metoder kan bidra till ökad jämställdhet och regional tillväxt och därmed bli mer effektiva. Dels ska kommande exploatering och bebyggelse planeras med ett integrerat jämställdhetsperspektiv som en naturlig del av arbetsmetoden. Det främjar den regionala tillväxten genom att en attraktiv och kreativ plats med likvärdiga och bejakande förutsättningar skapas för kvinnor och män, flickor och pojkar, att bo, leva och verka i. Diskutera! Vision Gotland lyfter fram jämställdhet som en betydelsefull faktor för hållbar utveckling och därmed som knutet till huvudmålet för hela programmet. Därefter återfinns formuleringar om jämställdhet eller kön som spridda skurar ofta med hänvisning till bakgrundsfakta om problem som behöver åtgärdas gällande förvärvsfrekvens, upplevelse av hälsa eller kvinnors och mäns möjlighet till effektiv vård. Vision Gotland är inte ett bekönat dokument. Det betyder att utöver de övergripande formuleringarna om hållbar utveckling och jämställdhet så går det inte att följa mål, problembeskrivningar och prioriteringar utifrån vad dessa innebär för kvinnor och män, flickor och pojkar. Ibland nämns kön, men oftare handlar visionen om företagare, entreprenörer, turister, unga, äldre, vårdtagare, boende och invånare i största allmänhet. Det här är breda befolkningsgrupper bestående av såväl kvinnor som män och ibland även av flickor och pojkar. Men könsskillnader eller likheter inom och mellan de här grupperna finns inte med. Hade den regionala utvecklingen gynnats om Vision Gotland 2025 innehållit specifika mål om jämställdhet och varit ett bekönat dokument? Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 19

20 Samtal med: Regionsstyrelsens ordförande Åke Svensson Jämställdhet kan inte drivas över en begränsad tid, det är en medvetenhet som alltid måste vara med. Åke Svensson är Regionstyrelsens ordförande, socialdemokrat och präst i grunden. Som den högste politikern på Gotland har han ett stort ansvar för jämställdhet i det regionala utvecklingsarbetet. Åke är tydlig med att tillgången till samhällets utveckling och resurser ska vara de samma oavsett kön. Ofta, menar han, är tillväxt och den sortens utveckling något som tillhör den manliga världen. Därför är det viktigt att vara vaken så att kvinnor inte förfördelas och att den utveckling som sker tillkommer båda könen. Hur hänger regional utveckling och jämställdhet ihop? Kvinnors företagande, exempelvis, är väldigt starkt på Gotland. Det ligger i Sverigetoppen över företag som startas och drivs av kvinnor. Jag tror att det beror på utvecklingen i det agrara samhället på ön. Förändringarna inom jordbruket har inneburit att kvinnor kommit ut i arbetslivet på ett annat sätt än tidigare och i högre utsträckning har skapat sina egna arbeten. Det har fört med sig att Gotland har ett företagande med många kvinnor som är entreprenörer. Som offentlig arbetsgivare är vi kanske för dominerande som aktör. För oss handlar jämställdhet både om den interna verksamheten och medarbetarna vi har en tydligt uppdelad arbetsmarknad mellan könen där vissa förvaltningar nästan bara består av män respektive kvinnor. Men också om vår externa verksamhet och vilken roll vi spelar för det gotlänska näringslivet generellt. Region Gotland har ett stort ansvar för att motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Vi är drygt 6000 medarbetare och har ingen dominerande industri eller annat stort företag i länet. Den gotländska arbetsmarknaden är mycket begränsad och det är väldigt långt till nästa arbetsgivare. Region Gotland finns över hela ön och är också lönebildande på flera olika områden. Hur arbetar ni med jämställdhetsintegrering idag? Vi har arbetat på nämnds- och förvaltningsnivå med jämställdhetsintegrering. Det handlar om att bli vaken om kvinnor och män inte har lika villkor och döms och bemöts på olika sätt. Jämställdhet är inte är ett projekt som kan drivas över en begränsad tid, det är istället en medvetenhet som alltid måste vara med. Det är ett ständigt pågående arbete där man måste hjälpas åt att påminna och uppmärksamma varandra på genusperspektivet. Det behövs mycket kunskap och det är ständigt viktigt att kompetensutveckla sig inom området. Jag i min roll och de förtroendevalda i sina roller har ett väldigt stort ansvar att förändra synen på manligt och kvinnligt och de skevheter som finns i samhället. Det skulle behövas mer stöd för att kunna arbeta praktiskt. 20 Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag

21 Vilka aktörer ansvarar för jämställdhet på Gotland? Naturligtvis vi själva som region. Politiken har väldigt stor betydelse och påverkar genom sina olika beslut. Att ha med genusperspektivet i sina beslut är lika viktigt som att ha med barnperspektivet. Sen är det även Länsstyrelsen och de andra offentliga aktörerna, exempelvis Försäkringskassan. De offentliga arbetsgivarna måste vara tydliga med att de arbetar med frågan. Länsstyrelsen är statens förlängda arm. Staten måste också vara tydligt i sitt arbete och vara en aktiv aktör. Inte bara för att öka medvetenheten men också för att erbjuda verktyg så att det går att konkret arbeta för att motverka och rätta till de orättvisor som finns. Hur samverkar ni om jämställdhetsintegrering på Gotland? Personkännedomen på ön gör det lätt att hitta vägar till varandra och stötta varandra i våra olika roller. Det är en av fördelarna med ett litet samhälle. Det har bedrivits olika projekt och genomförts en rad föreläsningar som Länsstyrelsen arrangerat och där det också bedrivits samverkan. Det är viktigt att Länsstyrelsen flaggar för när de upptäcker något som vi själva kanske inte blivit varse och uppmärksammar oss på frågan. Men det finns ingen offentlig eller tydlig samverkansgrupp eller något råd idag. Hur skulle samverkan kunna utvecklas? Ett sätt kan vara att hitta en mer ordnad form där frågan kan hållas vid liv över tid och inte bara genomförs som projekt eller riktade insatser, genom ett råd eller en grupp. Det finns många grupper inom många områden. Jämställdhet ska gå på tvärs i alla grupper, men för att det ska fungera tror jag att Länsstyreslen och regionen måste vara tydliga i sina roller och visa möjligheter och nyckelområden. Vilka jämställdhetsfrågor tycker du är särskilt viktiga att prioritera? Löneutvecklingen. Det finns en pott för löneutveckling som är avsatt för att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Men det är inte tillräckligt. Här behövs mer samarbete och insatser där det finns en tydlighet på tvärs. Möjligheten till heltid är också ett viktigt område att arbeta med - båda områdena är jämställdhetsskapande. De ekonomiska områdena är svårast att hantera. De kräver att man skapar ekonomiska förutsättningar för jämställdhetsarbete och frigör budgetutrymme. När kommuner och landsting befinner sig i pressade ekonomiska lägen så tror jag att det är kvinnorna som hårdast märker det. I de perioderna stryker det jämställdhetsskapande arbetet på foten. Om vi har medarbetare som trivs på sitt arbete, är nöjda med sin lön och får utvecklas så har det stor betydelse för hur servicen till medborgarna ser ut. Det handlar såklart också om möjlighet till kompetensutveckling inom jämställdhet och medborgarservice. Om vi är stereotypa i vem som gör vad, då cementerar vi stereotyperna och förhindrar också en jämställd löneutveckling. Vad tycker du att en kommande länsstrategi för jämställdhetsintegrering bör fokusera? Vi behöver skapa en gemensam syn på jämställdhetsintegrering. Det ska inte vara några få som arbetar med frågan, alla måste vara med. Det behövs då också kunskap inom alla sektorer om att vi långt ifrån är jämställda. Kunskapsnivån inom regionen är mycket varierande och det finns en del kvar att göra. Släpper man fokus på den här frågan så blir det ett steg tillbaks eller att man står och stampar. Vi behöver också fundera över vilken betydelse de 60 procent som bor på landsbygden har för jämställdhetsarbetet. Jag tror också att det finns en god spiral som de kan använda av sig av i hur jämställdhetsarbetet bedrivs på Gotland. Exempelvis att antalet kvinnor som startar och driver företag är högt. Det ger goda exempel. Men det är viktigt att inte luta sig tillbaks och nöja sig. Gotland: den jämställda ön? Ett kunskapsunderlag 21