Vägledning i handläggning av MINIRENINGSVERK

Transkript

1 Vägledning i handläggning av MINIRENINGSVERK iljösamverkan SYDOST

2 Miljösamverkan Sydost Handledning i handläggning av minireningsverk

3 Inledning Det finns mycket material framtagen om minireningsverk. Arbetsgruppen för projektet Tillsyn och riktlinjer för minireningsverk bestämde därför att sammanställa befintligt material så att handläggare snabbt kan hitta fram till den information de söker. Handledningen är indelad i olika rubriker med sina länkhänvisningar och följer från punkt 4, ärendehanteringen från ansökan till tillstånd och tillsyn. Observera att tolkningen av regelverket har gjorts av arbetsgruppen. Denna handledning har tagits fram under 2014 av: Kristina Erlandsson, Oskarshamns kommun Mattias Gerdin, Region Gotland Fredrik Gustafsson, Länsstyrelsen på Gotland Arbetet har samordnats genom Miljösamverkan Sydost Ett stort tack till projektets kontaktpersoner som bidragit med synpunkter på vägledningen! Projektets kontaktpersoner: Pernilla Landin, Torsås kommun Anna Carnelius, Kalmar kommun Sten Forsberg, Mörbylånga kommun Christina Larsson, Borgholms kommun Christine Dahlgren, Mönsterås kommun Anders Fröberg, Västerviks kommun Björn Holm, Hultsfreds kommun Anna Göthberg, Högsby kommun Anders Ivansson, Nybro kommun Kristina Persson, Emmaboda kommun Miljösamverkan Sydost 1 Handledning i handläggning av minireningsverk

4 Innehåll 1. Minireningsverk Aktuella lagar Statusklassning, skyddsnivå samt reduceringskrav Ansökan, utformning av blankett Tillstånd Tillsyn Förslag på upplägg av inspektion och checklista Miljösamverkan Sydost 4 Handledning i handläggning av minireningsverk

5 1. Minireningsverk Minireningsverk kan användas för att behandla blandat avloppsvatten (WC+BDT). Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. För att läsa mer om olika renings- metoderna, se Faktablad om avloppsreningsverk pe, Naturvårdsverket, Idag finns det många olika tillverkare med likartade tekniklösningar. Anläggningarna varie- rar emellertid mycket i storlek, kostnad, utseende och i viss mån prestanda. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemfällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras och installeras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) och många tillverkare har även större modeller för upp till ett stort antal hushåll. Eftersom det finns så många olika tekniker kan arbetsgruppen inte beskriva alla dessa i denna vägledning. Det finns dock en sammanställning som avloppsguiden tagit fram för några av de minireningsverk som finns på marknaden. Se sammanställning från Avloppsguiden Funktioner hos olika minireningsverk, Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker. Reduktionen av smitt- ämnen är ofta låg om inte någon särskild behandlingsenhet finns för detta, till exempel genom ett efterbehandlingssteg såsom UV eller infiltration/markbädd. Naturvårdsverkets allmänna råd ger ingen tydlig vägledning när detta krav är befogad eller inte. Därför varierar tillämpningen mellan olika kommuner, vilket är olyckligt. Krav på efterbehandling måste bedömas från fall till fall. Kravet skulle med fördel kunna kopplas till hög skyddsnivå gällande hälsoskydd. Den teknik som används för efterbehandling måste ha en dokumenterad funktion. Den måste anpassas beroende på kvaliteten hos utgående vatten, som kan variera mellan olika fabrikat av minireningsverk. Det korrekta tillvägagångssättet är att bedöma behovet av efterbehandling från fall till fall. Efterbehandling efter minireningsverk kan motiveras för att reducera smittämnen i utgå- ende vatten, även vid minireningsverk som i sig har kapacitet att uppnå badvattenkvalitet. För mer information gällande efterbehandling efter minireningsverk, se Rapport 2011:2 om efterbehandling efter minireningsverk, Kunskapscentrum Små Avlopp, Det kemfällda slammet innehåller framförallt mycket fosfor som kan återföras till åkermark efter hygieniserande behandling, t.ex. lagring eller behandling i en komposterings- eller rötningsanläggning. Kretsloppet av fosfor förutsätter att slammet accepteras som gödselmedel av lantbruket. Miljösamverkan Sydost 5 Handledning i handläggning av minireningsverk

6 Bra övergripande länkar om minireningsverk och efterpolering Miljösamverkan Västra Götaland 2006, reviderad 2013: Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar > 25 pe: t%20och%20rapporter/avlopp/tillsyn%20avloppsreningsverk/handledning-tillsynavloppsanlaggningar-rev2013.pdf Miljösamverkan Stockholms län 2011: Minireningsverk, handläggningsrutiner, bedömningsunderlag mm. Avloppsguiden Funktioner hos olika minireningsverk, Rapport 2011:2 om efterbehandling efter minireningsverk, Kunskapscentrum Små Avlopp, Miljösamverkan Sydost 6 Handledning i handläggning av minireningsverk

7 2. Aktuell lagstiftning Juridiken kring prövning av minireningsverk skiljer sig inte från den på andra typer av små och medelstora avloppsanläggningar så som infiltrationsanläggningar, markbäddar och liknande som ofta förekommer i enskilt bruk. Den reglerande lagstiftningen utgörs primärt av miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Som stöd för tillämpning av lagstiftning finns bl.a. Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten samt Naturvårdsverkets handbok (2008:3) till allmänna råd om små avloppsanläggningar. Därtill har många kommuner tagit fram egna riktlinjer där tillämpningen av lagstiftningen i prövning och tillsyn anpassats efter lokala förhållanden och i viss mån politisk inriktning. Viktigt att tänka på är att varken allmänna råd, handbok eller lokala riktlinjer utgör direkt tillämpbar lagstiftning utan ska ses som stöd till hur lag och förordning ska tillämpas. Allt stöd till trots är det viktigt att beslut fattas och övriga ställningstaganden görs utifrån individuella bedömningar i varje enskilt fall. Utöver gällande lagstiftning har handläggaren då att ta hänsyn till bl.a. lokala förhållanden, rådande kunskapsläge mm. För minireningsverk finns en hel del information att hitta på internet och det kan upplevas som svårt att sålla i informationen. Länsstyrelsen i Uppsala tog 2011 fram rapporten Myndighetens roll för att säkra funktionen hos minireningsverk. erk.pdf Man har i rapporten sammanställt relevant lagstiftning och kommenterat hur viktiga paragrafer kan tillämpas. Rapporten innehåller även en redovisning av relevanta domar från miljödomstolar med korta referat av respektive dom. Naturvårdsverket har sammanställt de viktigaste regler om avlopp i en handledning. Se: Kommande lagändringar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram ett nytt författningsförslag för små avlopp. Författningsförslaget föreslås ersätta Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar. Det är oklart om och när förslaget kommer att antas. Ambitionshöj- ningen från HaV är att ställa tydligare krav på hälsoskydd, öka näringsåterföringen till jord- bruket, öka fastighetsägarens drivkraft för att vidta åtgärder på sitt bristande avlopp samt att få en långsiktigt hållbar åtgärdstakt på 5%. Styrmedlen skapar en tydligare koppling till vat- tenförvaltningens åtgärdsprogram. Författningsförslagen innehåller bland annat nya krav på anläggningar, dess lokalisering, samt krav på åtgärder för miljö- respektive hälsoskydd inom tre olika skyddsnivåer. Författningsförslaget innefattar därför övergångsbestämmelser där avloppsanläggningar som saknar längre gående rening än slamavskiljning ska åtgärdas inom 7 år och övriga anläggningar ska omprövas inom 10 år. Författningsförslaget kan läsas här. ag-slutrapport-styrmedel-hallbar-atgardstakt-enskilda-avlopp.pdf Miljösamverkan Sydost 7 Handledning i handläggning av minireningsverk

8 3. Statusklassning, skyddsnivå och reduceringskrav Vattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) trädde i kraft den 22 december 2000 och fastslår en ram för EU:s vattenpolitiska samarbete. Direktivet hand- lar främst om att förbättra det vattenrelaterade miljöarbetet genom en gemensam lagstift- ning för vatten. Direktivet fastslår att länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden och inte från administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. En annan gemensam princip, är det systematiska planeringsarbete som ska ske under 6-åriga förvaltningscykler, efterföljt av åtgärdsarbete. Utgångspunkten för direktivet är att år 2015 ska alla vatten i Europa ha uppnått god eko- logisk och kemisk status. Vattendirektivet har införlivats i svensk lagstiftning genom bl. a. förordningen (SFS2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I december 2009 fattade Vattenmyndigheterna beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. I ramdirektivet för vatten används termen miljömål för de mål som medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att nå. Miljömålen i Vattendirektivet motsvaras av miljökvalitetsnormer för vatten. På webbsidan kan information hämtas om hur vattnet mår (ekologisk status och kemisk status) samt underliggande bedömningar på till exempel fisk och försurning. Hög eller normal skyddsnivå samt reduceringskrav Kravet på miljöskydd beror på hur känslig miljön är i området, t.ex. om det finns problem med övergödning eller om fastigheten ligger i ett särskilt känsligt område. Miljökontoren eller motsvarande använder Naturvårdsverkets allmänna råd om små avlopp (NFS 2006:7) och delar in kraven i två nivåer normal resp. hög skyddsnivå. VISS är ett hjälpmedel för att bedöma om ett område ska ha ett högt eller normal skyddsnivå. I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. För dessa vatten finns även information om reduceringskrav. Inom hög skyddsnivå finns ett krav där avloppsanordningen ska förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-p), 50 % reduktion av kväve (tot-n) samt minst 90 % reduktion av organiska ämnen (BOD7). Inom normal skyddsnivå är kraven gällande fosfor 70 % och BOD 90 % är. Reduktionskrav saknas för kväve inom normal skyddsnivå. Miljösamverkan Sydost 8 Handledning i handläggning av minireningsverk

9 Bra länkar: Krav på avloppsanläggningars reningsgrad, Miljösamverkan Östra Götaland Krav på efterbehandling och metoder Kunskapscentrum små avlopp 2011: Efterbehandling efter minireningsverk Funktioner hos olika minireningsverk 2014 Hav möter land (Interregprojekt) Mätning av minireningsverks funktion 2009 Länsstyrelserna Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion Miljösamverkan Sydost 9 Handledning i handläggning av minireningsverk

10 4. Ansökan, utformning av blankett Arbetsgruppen har tagit fram följande exempel på ansökningsblankett. Förslaget är ingen mall men vi har tagit med de punkter som vi tycker är viktiga. Förslag på frågor som bör besvaras i ansökningsblankett 1. Sökande 2. Fastigheten där reningsverket och efterpolering ska ligga Fullständig fastighetsbeteckning (sockennamn först): Reningsverk: Efterpolering: 3. Fastigheter som ska ingå i den gemensamma anläggningen 4. Hus Permanentbostad Nybyggnation Antal hushåll som ska anslutas st Fritidsbostad Ombyggnad Antal byggnader som ska anslutas st Annan byggnad, ange vad: 5. Reningsverk Fabrikat Modell Finns larmfunktion: Ja Nej Vilka händelser utlöser larmet? (t.ex. fel i kemikaliepump) Miljösamverkan Sydost 10 Handledning i handläggning av minireningsverk

11 6. Ansvarig för installation och injustering 7. Lokala förutsättningar samt beskrivning av recipient Redovisning av metod för efterpolering, samt motivering till vald metod (t.ex. infiltration, markbädd, kompaktfilter etc.) Beskrivning av recipient (beskrivning av platsen där renat avloppsvatten släpps) Detta krav ställs endast vid anläggande av större avlopp, exempelvis anläggningar över 50 pe. Om infiltration eller markbädd avses att anläggas ska provgrop grävas och följande uppgifter lämnas in. Provgropar har grävts för att få reda på platsens förutsättningar för infiltration, antal st. (minst 2 st. till ca 2 m djup. Kravet på flera provgropar ställs eftersom jordarten kan variera inom området. Kostnaden för grävning av extra provgropar är dessutom liten) Materialet i gropen domineras av (sand, lera etc.) Jordprovtagning med siktanalys har utförts på materialet representativt för prov- gropen Nej Ja, bifogas Djup till berg har uppmätts till m Grundvattnets yta har uppmätts till m under marknivå (Inspektören bör bedöma högsta förekommande grundvattenyta på plats) 8. Bedömning av provgrop för efterpolering Vattennivån i provgropen bedöms något/tidvis hög eller det är nära till berg varför en upplyft infiltration behövs. Materialet i provgropen bedöms något tätt (lera, silt etc.) varför en förstorad/förstärkt infiltrationsyta behövs Materialet i provgropen bedöms något grovt (sten, grus etc.) varför ett förstärkningslager behövs 9. Bedömning av recipientens lämplighet Bedömning av recipientens lämplighet att ta emot spillvatten utifrån risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. T.ex. risk att förorena vattentäkter med bakterier eller spridning av näringsämnen till vattendrag. Bedömningen av ett vattendrags känslighet bör även göras utifrån klassningen av vattendraget i databasen VISS. Miljösamverkan Sydost 11 Handledning i handläggning av minireningsverk

12 10. Situationsplan kontrollera att situationsplanen innehåller följande uppgifter Fastighetsgränser och tillfartsvägar. Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten/-erna. Placering av reningsverket och efterpolering. Utsläppspunkt. Ledningsdragningar. Placering och numrering av provgropar (vid anläggande av infiltration, markbädd, kompaktfilter) Befintliga och planerade vattentäkter inom 200 m (avstånd ska finnas med). Borrhål för bergvärme inom 200 m från anläggningen. Diken och vattendrag inom 100 m från anläggningen. Avstånd till närmaste ytvatten (sjö eller hav). Tillfartsväg och uppställningsplats för slamtömningsfordon. Skalstock med lämplig skala och norrpil. Minireningsverk Oberoende funktionstest som visar avloppsanläggningens reningskapacitet avseende Fosfor (Ptot), Kväve (N-tot), Biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD) samt ef- fekt på smittämnen i avloppsvattnet. Alla minireningsverk som säljs ska vara CE-märkta. Begär in CE-dokument i ansökan eller sök upp det på internet. Bilaga nr Bilaga nr Beskrivning av minireningsverkets funktion med kort beskrivning av de olika reningsstegen. Service-/driftsavtal med leverantör eller annan sakkunnig. Bilaga nr Drift och underhållsinstruktioner, inkl. instruktion för efterpoleringssteg. Bilaga nr Checklista för kontinuerligt underhåll inklusive provtagningsjournal. Miljösamverkan Sydost 12 Handledning i handläggning av minireningsverk

13 Bilaga nr Instruktion för kemikaliedosering. Bilaga nr Lista över vanliga fel och möjliga åtgärder. Bilaga nr Beskrivning av hur verket hanteras vid låg belastning. I vissa fall krävs en redovisning av vilka miljökonsekvenser anläggningen kommer att medföra. Ett förslag till kontrollprogram/journalföring över avloppsanläggningen behöver eventuellt redovisas i anmälan. Ytterligare redovisning kan krävas i vissa ärenden, för att en riktig bedömning ska kunna göras. 11. Underskrift Miljösamverkan Sydost 13 Handledning i handläggning av minireningsverk

14 5. Tillstånd Härunder finns ett exempel på hur ett tillstånd för ett minireningsverk kan se ut. Tillstånd lämnas för avloppsanläggning tillhörande med namn, fastighetsbeteckning. Anläggningen ska utföras enligt inlämnade ansökningshandlingar om inte nedanstående villkor anger annat. Tillståndet avser anläggningens inrättande och drift. Allmänt 1. Anläggningen ska skötas så att olägenheter för miljön eller människors hälsa inte uppstår. 2. Avloppsanläggningen ska förväntas klara följande funktionskrav: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga mg/l BOD 7, 0,3-3 mg/l totalfosfor (och 40 mg/l totalkväve) beräknat som medelvärde för kalenderår. Alternativt: Villkoret ovan kan också skrivas omräknat till reduktionskrav, se NFS 2006:7, bilaga 1. Avloppsanläggningen ska förväntas klara följande funktionskrav: (välj alternativ beroende på skyddsnivå, alternativ utom parentes är normal skyddsnivå, inom parentes hög skyddsnivå) - Totalfosfor ska reduceras med minst 70 % (90 %) - (Totalkväve ska reduceras med minst 50 %) - Organiska ämnen, mätt som BOD 7, ska reduceras med minst 90 %. Skyddsnivåerna är utformade utifrån reduktionskrav och förmodligen anpassade till markbaserad rening där provtagningsmöjligheterna är begränsade. I minireningsverk finns däremot möjlighet att mäta utgående vatten varför ett haltkrav är att föredra. För avloppsanläggningar för fler än 200 pe, som inte omfattas av råden bör reduktionskrav undvikas. Haltkrav är betydligt enklare att följa upp genom provtagning än reduktionskrav. Recipientens känslighet avgör vilket haltkrav som kan ställas i villkoret. Leverantören av minireningsverket ska kunna redovisa vilka haltkrav reningsverket klarar. Omräkning från reduktionskrav till haltkrav kan göras enligt NFS 2006:7, bilaga 1. Observera att Havs- och vattenmyndigheten håller på att uppdatera de allmänna råden för avloppsanläggningar dimensionerade för upp till 200 pe. Remissen tyder på att reningskraven kommer att ändras. 3. Renat avloppsvatten som släpps till recipient ska minst klara kravet för tillfredsställande badvattenkvalitet, enligt HVMFS 2012: Det ska finnas provtagningsmöjlighet före och efter själva minireningsverket. 5. Anläggningen med tillhörande markavloppsrör ska ta emot allt hushållsspillvatten och alla delar ska vara täta fram till utsläppspunkten. Miljösamverkan Sydost 14 Handledning i handläggning av minireningsverk

15 6. Verket ska slamtömmas enligt tillverkarens rekommendationer, dvs. minst X gånger per år (enligt ansökan). 7. Ovidkommande vatten, som t.ex. dräneringsvatten/regnvatten och vatten från pool eller spolning av dricksvattenfilter, får inte ledas till anläggningen. 8. Efter reningsverket ska avloppsvattnet passera efterpoleringen i form av infiltration/ markbädd/kompaktfilter. Efterpoleringens storlek ska anpassas till lokala förutsättningar och ha en yta av minst xx m2 9. Platsen för slamtömning ska vara lättåtkomlig för tömning med slamtömningsfordon. 10. Oljeprodukter, kemikalier, läkemedel och andra skadliga ämnen får inte tillföras avloppet. 11. Tillstånd och handlingar gällande skötsel och underhåll ska lämnas över vid ägar- byte. Kontroll av funktion 12. Avloppsvattnet från anläggningen ska provtas enligt tillverkarens anvisningar när verket varit i drift X månader (enligt ansökan). Därefter ska verket provtas när det varit i drift 1 år. Proverna ska lämnas till ackrediterat laboratorium för analys av tot-p och BOD7 (eventuellt tot-n och E.coli-bakterier), och laboratoriets instruktioner om provtagning ska följas. 13. Provtagning ska i övrigt ske efter begäran av miljönämnden. Installation 14. Installation och injustering av avloppsanordningen ska ske av person med yrkesmässig kompetens. 15. Utförandeintyg ska fyllas i och skickas in till samhällsbyggnads-förvaltningen, senast 1 månad efter utförandet. Ange ärendenummer enligt ovan. Drift 16. Egenkontrollprogram ska visas upp innan anläggningen tas i drift. Kontroller, drifthändelser, kemikaliepåfyllning, slamtömning, provtagningsresultat, besiktningar m.m. ska journalföras och kunna visas upp vid inspektion. (Exempel på egenkontrollprogram finns att tillgå i denna länk ) 17. Serviceavtal ska finnas med sakkunnig/fackman, för service och kontroll i enlighet med leverantörens anvisningar. 18. Rapport från den regelbundna servicen ska skickas in till miljökontoret en månad efter kontrollen, dock senast den 31 mars följande år. Vid denna redovisning ska också kopia på journalföring över kontinuerligt underhåll samt redovisning av kemikalieförbrukning skickas in.(gäller endast för anläggningar över 200 pe) Miljösamverkan Sydost 15 Handledning i handläggning av minireningsverk

16 19. Drift- och underhållsinstruktion, serviceprotokoll, instruktioner för egenkontroll, checklistor för yrkesmässig service och kontinuerligt underhåll samt redovisning av kemikalieförbrukning och inköpskvitton/fakturor för kemikalier eller annat material till anläggningen ska finnas tillgängligt på fastigheten och kunna visas upp vid förfrågan. Information Hur man överklagar framgår av särskild bilaga. Lagstiftning och regler Beslutet har fattats med stöd av 2:2 MB, 2:3 MB och 26:9 MB samt 1:10 Miljöprövningsförordningen (SFS2013:251). Härunder följer exempel på hur rubriker och underrubriker kan se ut: Ärendebeskrivning Bedömning Lokalisering Natur- och kulturvärden i området Val av reningsmetod och utsläppspunkt Reningskrav Renat avloppsvatten som släpps ut till recipient ska minst klara kravet för tillfredsställande badvattenkvalitet, enligt bilaga 3 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14). Egenkontroll Provtagning Övrigt Kommunicering Avgift Miljösamverkan Sydost 16 Handledning i handläggning av minireningsverk

17 6. Tillsyn Tillsynsmyndigheter Kommunernas miljönämnd eller motsvarande har tillsyn över avloppsanläggningar upp till och med 2000 personekvivalenter (C- och U-verksamheter). Vissa länsstyrelser har även delegerat ner tillsynen till miljönämnderna på större tillståndspliktiga reningsverk (B-anläggningar). Tillsynsmyndigheterna ska enligt förordning (SFS1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken, föra ett register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn, däribland avloppsanläggningar. Egenkontroll Att granska egenkontrollen och genom tillsynen verka för att verksamheternas egenkontroll är bra är en av de viktigaste tillsynsuppgifterna. Utan en fungerande egenkontroll finns inte förutsättningar att driva avloppsanläggningen så att syftet med den uppnås. Minireningsverk bygger på en känslig teknik med många olika moment i behandlingen och kravet på tillsyn och skötsel är högt. Det är därför vara rimligt att ställa höga krav på fastighetsägaren/verksamhetsutövarens egenkontroll. Verksamhetsutövaren har ansvar för att anläggningens funktion och drift kontrolleras regelbundet. Anläggningen ska drivas och skötas enligt leverantörens anvisningar Verksamhetsutövaren ska ha den kunskap som behövs för att kunna sköta och kontrollera sin avloppsanordning så att dess funktion säkerställs. Journal bör upprättas av leverantören och hållas aktuell av fastighetsägaren. Notering bör göras vid kemikaliepåfyllning, provtagning, service, driftsproblem, ingrepp, materialbyte eller andra åtgärder av betydelse för anläggningens funktion. Med stöd av MB 26:19 och 26:21 finns möjlighet att begära redovisning av egenkontrollen där miljönämnden kan bestämma omfattningen av redovisningen. Redovisningen kan innehålla följande uppgifter: Resultat från provtagning av utgående avloppsvatten, samt uppgifter om hur och när provet togs. Provtagning ska utföras av sakkunnig. Kemikaliepåfyllning, tidpunkt, mängd och typ av kemikalier. Kopia på aktuellt serviceavtal. Kopia på protokoll från utförd service. Redovisning av slamhantering. Övriga upplysningar av betydelse för anläggningens funktion, exempelvis belastning fritid/permanent, redovisning av driftstörningar. Observera att förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS1998:901) endast gäller för B- och C- anläggningar. Krav på egenkontroll samt årlig rapportering av egenkontrollen på U-anläggningar kan ställas med stöd av MB26:19 och MB26:21 Om rapporteringen av egenkontrollen inte inkommer efter påminnelser, alternativt att driftsproblemen inte åtgärdas, bör förbud om nyttjande/utsläpp utfärdas i enlighet med MB26:9, MB9:7 samt MB2:3. Miljösamverkan Sydost 17 Handledning i handläggning av minireningsverk

18 Bra länk Små avloppsanläggningar med definierat utlopp 2012:1 Kunskapscentrum små avlopp. Information om hur man sköter och kontrollerar funktionen på sitt minireningsverk t-kcsa sma-avloppsanlaggningar-definierat-avlopp.pdf Miljösamverkan Sydost 18 Handledning i handläggning av minireningsverk

19 Serviceavtal Olika typer av minireningsverk behöver olika typer av skötsel. Uppgifter om hur skötseln ska utföras ska erhållas från leverantören och framgå i ansökan. Minireningsverk bygger på känslig och avancerad teknik som i de flesta fall behöver servas av sakkunnig fackman. Serviceavtal bör därför upprättas och tecknas med leverantören eller annan serviceorganisation. Det bör tydligt framgå i drifts- och underhållsinstruktioner vilken typ och omfattning av skötseln som åligger fastighetsägaren respektive leverantören/serviceman. Servicen bör omfatta följande: Minst ett besök per år. Jourtjänst och servicetelefon vid driftsproblem. Kontroll av anläggningens tekniska funktion samt reningsfunktion. Provtagning av det renade avloppsvattnet med avseende på BOD7 och P-tot. Inställning av kemikaliedosering. Kemikaliepåfyllning, leverans av kemikalier. Kontroll av den tekniska utrustningen, t ex pumpar ventiler, doseringsapparatur, larm mm. Slamhantering. Om det visar sig att verket inte fungerar tillfredsställande bör det följas upp med exempel- vis följande åtgärder: Kontrollera att regelbunden skötsel och service utförs. Uppmana fastighetsägaren att utreda möjliga orsaker till den nedsatta reningsfunk- tionen. Exempelvis kan kemikalieanvändningen i hushållet ha påverkat den biologiska reningsprocessen. Ställ krav på ytterligare provtagning, exempelvis flödesstyrd samlingsprovtagning. Enligt 6 förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (SFS2011:13) ska tillsynsmyndigheten omgående underrättas vid driftstörning eller liknande som kan leda till olägenheter för hälsa och miljö. Observera att förordningen endast gäller för B- och C- verksamheter. En sådan driftsstörning kan vara exempelvis bräddning. Vid en sådan driftsstörning bör det till tillsynsmyndigheten redovisas vart bräddningen sker samt i vilken omfattning. Samma gäller också för planerade driftstopp och motsvarande. Det kan även i villkor, förelägganden m.m. vara bestämt att tillsynsmyndigheten ska underrättas om avvikelser från normal drift sker eller planeras. Vid upprepade driftsstörningar kan det vara lämpligt att genomföra en inspektion på plats tillsammans med fastighetsägaren samt servicepersonal/leverantör. Miljösamverkan Sydost 19 Handledning i handläggning av minireningsverk

20 Förelägga om egenkontrollkontrollprogram Verksamhetsutövaren ska lägga upp sin egenkontroll själv anpassad efter typ av anläggning. Tillsynsmyndigheten ska granska egenkontrollen via tillsyn., antingen genom att begära in dokument eller granska dokumenten vid inspektion. Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren om att upprätta ett kontrollprogram, med stöd av MB 26:19. Tillsynsmyndigheten ska inte fastställa egenkontrollprogrammet eftersom att det kan förändras med tiden. Granska miljörapporter och rapportering enligt SNFS 1990:14 m.m. Krav på en årlig miljörapport gäller endast tillståndspliktiga B-anläggningar. Krav på en årlig rapportering av vissa parametrar enligt 20 SNFS1990:14 (Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anl. för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse) gäller både för B- och C- anläggningar. Observera att kravet på rapportering är olika beroende på antal anslutna till anläggningen. Miljönämnden kan även i tillståndet för anläggning med beteckningen U, besluta att en årlig rapport ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Rapporten kan innehålla exempelvis följande uppgifter: Årlig belastning Resultat från provtagning av utgående avloppsvatten, samt uppgifter om hur och när provet togs. Provtagning ska utföras av sakkunnig. Kemikaliepåfyllning, tidpunkt, mängd och typ av kemikalier. Kopia på aktuellt serviceavtal. Kopia på protokoll från utförd service. Redovisning av slamhantering. Redovisning av driftstörningar Övriga upplysningar av betydelse för anläggningens funktion Miljösamverkan Sydost 20 Handledning i handläggning av minireningsverk

21 Granskning 1. Det som i första hand måste göras är att bevaka att all obligatorisk årlig rapportering inkommer inom föreskriven tid. Enligt förordning om miljösanktions avgifter 12:5 (SFS 2012:259) gäller att vid utebliven eller försenad miljörapport ska miljö- sanktionsavgift betalas med 1000 kronor för tillståndspliktig B-anläggning. 2. När rapporten inkommit granskas först att den innehåller alla obligatoriska upp- gifter. Förelägganden om komplettering kan kanske behöva göras om det är stora brister i enlighet med MB26:9. I andra fall bör mindre kompletteringar och oklarheter redas ut mer informellt. 3. Nästa steg är att granska om verksamheten bedrivits så den uppfyller de krav som gäller. Det kan vara krav enligt föreskrifter, eventuella villkor i tillståndsbeslut eller förelägganden av tillsynsmyndigheten. 4. Det sista steget är att bedöma vad eventuella brister ska innebära för tillsynsåtgärder. Miljösamverkan Sydost 21 Handledning i handläggning av minireningsverk

22 Slam och slamhantering Nästan allt slam behöver behandlas för att reducera antalet mikroorganismer och/eller minska slammets halt av lättnedbrytbart organiskt material. Därigenom stabiliseras slam- met och risken för luktolägenheter och smittspridning minskar. Vid mindre anläggningar är det vanligt att slammet transporteras till en större central anläggning för behandling. Den vanligaste stabiliseringsmetoden är rötning, dvs. anaerob nedbrytning av slammets organiska beståndsdelar. Andra stabiliseringsmetoder som används i Sverige är kalkstabilisering, kompostering, vassbäddar, torkbäddar och aerob stabilisering. Beroende på vad slammet ska användas till, samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna vid den aktuella avloppsanläggningen, kan slammet vidarebehandlas efter stabiliseringen på olika sätt: Enbart förtjockning. Detta alternativ är framför allt aktuellt vid gödsling av åkermark med våtslam, om transportavståndet till jordbruket är kort. Avvattning i centrifuger, silbandspressar, vassbäddar eller slamtorkbäddar. De två sistnämnda behandlingsmetoderna är också stabiliseringsmetoder. Torkning och pelletering, som förbehandling före gödsling, skogsmarksvitalisering eller förbränning. Förbränning. Askan kan deponeras eller utnyttjas. Teknik för att utvinna fosfor ur aska är under utveckling. Hanteringen av slam påverkar miljön både vid reningsverket och vid den fortsatta användningen av slammet. I ett långsiktigt hållbart samhälle ska den näring som finns i avloppsvattnet kunna återanvändas. Hamnar näringen på fel plats finns risk för övergödning. I konventionella avloppsreningsverk samlas fosforn främst i slammet, som efter hygienisering kan köras ut till åkrar eller annan mark som behöver gödslas. För att slammet ska kunna återföras till marken får det inte innehålla för mycket oönskade ämnen. Tungmetaller, organiska miljögifter och läkemedelsrester kan finnas i avloppsvattnet, hamna i slammet och på så sätt spridas till mark. Gränsvärde har därför införts för hur höga metallhalter slammet får innehålla för att kunna användas på åkermark. I kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (NFS1994:2) återfinns dessa gränsvärden beslutade riksdagen om ett nytt delmål under miljökvalitetsmål God bebyggd miljö som gäller fosfor i avlopp: Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Litteratur om slamhantering: Minireningsverk i enskilda avlopp- Avfall Sverige 2013 Information om regelverket för slamhantering från minireningsverk. Finns inte på webben men kan beställas hos Avfall Sverige. Miljösamverkan Sydost 22 Handledning i handläggning av minireningsverk

23 7. Förslag på upplägg av inspektion och checklista Inspektion på plats I korthet innebär systemtillsyn att granska verksamhetens egenkontroll och förutsättningar i övrigt att driva verksamheten på ett godtagbart sätt vad gäller hälso- och miljöskydd. Praktiskt genomförs systemtillsyn ofta i form av sammanträde eller intervjuer, där verksamhetsutövaren fått möjlighet att förbereda sig genom att varskos om vilka slags frågor som kommer att tas upp. Systemtillsyn bör vara den primära metoden vid tillsyn av avloppsanläggningar. Systemtillsynen bör dock kompletteras med att några frågor granskas mer praktiskt, på plats ute i anläggningen. Förslag på upplägg av inspektion 1. Om det är möjligt prioritera anläggningar som ligger utmed vatten med otillfredsställande/dålig ekologisk och kemisk status. Gå igenom tidigare eventuella miljörapporter, årsrapporter och beslut som rör anläggningen. 2. Innan inspektionen kontaktas verksamhetsutövaren i god tid. En tid för inspektion bestäms och information ges om vad som huvudsakligen kommer att tas upp vid själva inspektionen. 3. Inspektionen inleds med att verksamhetsutövaren får förevisa anläggningen under en kort rundvandring. 4. Använd därefter en checklista för inspektion för att ytterligare kontrollera anlägg- ningen. 5. Ta en kort stund för dig själv och notera huvuddragen av inspektionsresultatet. 6. Avsluta med att ge en kort summering för verksamhetsutövaren. Framhåll sådant som sköts bra. Nämn uppenbara brister som framkommit, men var tydlig med att ni kanske inte kan bedöma allt genast utan hänvisa till den kommande inspektionsrapporten. 7. Inspektionsrapport skrivs och skickas till verksamhetsutövaren snarast efter kontrol- len. Vid behov kan miljönämnden besluta om föreläggande om rättelse/förbud med stöd av MB 26:9, MB 26:21. Skriv en åtalsanmälan om någon av straffbestämmelserna i MB 29 har överträtts. Miljösamverkan Sydost 23 Handledning i handläggning av minireningsverk

24 CHECKLISTA VID TILLSYN AV MINIRENINGSVERK Arbetsgruppen har tagit fram detta exempel INFÖR INSPEKTIONEN Till ägaren: Var god ta fram följande dokument inför inspektionen: Tillståndet med villkor Egenkontroll noteringar Analysresultat Serviceavtal Skötselinstruktioner Resultat av senaste service- kvitto Uppgifter om slamhantering vem tar hand om slammet, hur ofta töms anläggningen? Information om kemikalier? Vilka kemikalier används i anläggningen och hur mycket? Till inspektören: Ta fram tillståndet med villkor, senaste uppgifter om anläggningen Vilken anläggning finns installerad? Vilka punkter ska inspekteras? Kan prover tas på anläggningen, om ja, var? Kontakta ev. anläggningens tillverkare. Ta fram uppgifter om statusen på närmaste vattenförekomst med hjälp av VISS/visa underlaget för ägaren Finns badplatser i närheten av anläggningen? Anläggningen ligger inom Hög skyddsnivå/normal skyddsnivå Läs igenom tillståndet med villkoren Ägare: Samma ägare som angivits på tillståndet? ja, nej Fastighetsbeteckning: Tid för inspektion: Närvarande vid inspektionen: Miljösamverkan Sydost 24 Handledning i handläggning av minireningsverk

25 BESKRIVNING AV MINIRENINGSVERKET/ANLÄGGNINGEN Namn på fabrikat: Anläggningsår: Dimensionering: m3/t och m3/d, BOD7 mg/l och kg, P-tot mg/l och kg, N-tot mg/l och kg. Aktuell belastning: Antal vuxna, antal barn under och över 13 år Vattenförbrukning/ belastning på reningsanläggningen Hur leds spillvattnet till anläggningen? Självfall eller pumpstation. Funktioner i minireningsverket: mekanisk rening, kemisk rening, biologisk rening, annat Typ av efterpolering: Infiltration, stenkista, ingen, annat Ev. föreläggande/klagomål på anläggningen efter tillståndet SKÖTSEL OCH KONTROLL Finns skötselinstruktioner? Journalföras driften? Finns serviceavtal? Senaste service dag Hur ofta kontrolleras anläggningen? Vad ingår i kontrollen? Provtagning? Om ja, var? Vilken service ansvarar fastighetsägaren för? Finns larm? För vad? Vem går det till? Fungerar det? KEMIKALIEHANTERINGEN Namn på fällningskemikalie Säkerhetsdatablad? Årsförbrukning? Kvitton? Rutiner för kemikaliepåfyllning? Vem fyller på kemikalier? Miljösamverkan Sydost 25 Handledning i handläggning av minireningsverk

26 Kemikalieförvaring/reserv Finns inställning/provtagningsutrustning för kemikaliedosering? Vem sköter denna? SLAMHANTERINGEN Vem tömmer? Hur ofta/hur mkt? Senaste tömning? Kvitto ja/nej Finns uppgifter till slamtömmaren om var/hur tömningen ska ske? Förekommer egenkompostering? Behöver anläggningen fyllas med vatten efter slamtömning? Vem gör detta i sådana fall? FÄRSKVATTEN Inkommande vattens kvalitet? (kan vattenkvaliteten påverka reningsverket negativt?) Finns vattenfilter Ja/nej, om Ja för vad? Vart avleds Ev. backspolningsvatten? Är det vattensnål teknik installerad? RUTINER VID DRIFTSTOP Finns tillgång till jourtjänst vid driftproblem Kontaktas tillsynsmyndigheten vid problem BESÖK PÅ PLATS Är det utgående vatten från minireningsverket klart, färglöst och luktfritt? Finns bräddavlopp? Var finns det? Finns larm för bräddavlopp? Fungerar det? Fungerar ev. efterpoleringssteg? Flera kontrollpunkter finns i nedanstående länk Miljösamverkan Sydost 26 Handledning i handläggning av minireningsverk

27 VILLKOR VID TILLSTÅND Uppfylls gällande villkor efter inspektionen? Bra länk! Information till fastighetsägare och checklistor om minireningsverk Miljösamverkan MÖTA Miljösamverkan Sydost 27 Handledning i handläggning av minireningsverk